Generella och specialdestinerade statsbidrag Kommuner Miljarder

Kommundirektörsföreningen
mars 2015
Annika Wallenskog
Statsbidrag, av olika orsaker
 Neutrala förändringar. När staten gör
förändringar i till exempel skattesystemet.
 Finansieringsprincipen.
 Allmänna politiska
ambitionsförändringar från riksdagen.
Finansieringsprincipen
(Riksdagen har ställt sig bakom)
Principen gäller när riksdag, regering eller myndighet fattar
bindande beslut om ändrade regler för verksamhet.
 Nya uppgifter.
 Frivilliga uppgifter blir obligatoriska.
 Det kommunala ansvaret för vissa uppgifter tas bort.
 Ändrade ambitionsnivå för befintliga kommunala uppgifter.
 Regeländringar som påverkar kommunernas möjligheter att ta ut
avgifter.
Ny förordning för augusti 2014
Konsekvensutredning sedan 2007:
 Innan en myndighet beslutar om föreskrifter eller allmänna
råd, ska myndigheten så tidigt som möjligt:
1. utreda föreskrifternas eller de allmänna rådens
kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som
behövs i det enskilda fallet
2. ge statliga myndigheter, kommuner, landsting,
organisationer, näringslivet och andra som kostnadsmässigt
eller på något annat betydande sätt berörs tillfälle att yttra
sig i frågan och om konsekvensutredningen.
Nytt från augusti 2014 regeringens medgivande
 Innan en förvaltningsmyndighet beslutar om föreskrifter som vid tillämpningen kan
få sådana effekter på kostnader för staten, kommuner eller landsting som inte är
oväsentliga, ska regeringens medgivande att besluta föreskrifterna inhämtas.
 Regeringen ska inför sitt beslut få del av:
1. förslaget till föreskrifter, och
2. den konsekvensutredning som ligger till grund för förslaget.
Generella och specialdestinerade statsbidrag
Kommuner
Miljarder kronor i 2012 års priser och procentuell utveckling
De generella
statsbidragen
ökade till 77 mdr
2013 och till 80
mdr 2014.
Främst
kompensation för
höjt grundavdrag
pensionärer
Generella och specialdestinerade statsbidrag
till landstingen
Miljarder kronor i 2012 års priser och procentuell utveckling
De generella
statsbidragen
har ökat med 2
miljarder sedan
2012. Främst
kompensation
för höjt
grundavdrag
pensionärer
Ekonomirapporten. April 2014
Generella statsbidraget in i
utjämningssystemet
Urbanisering och demografi
Inkomstutjämning:
 62 miljarder kronor 2014 till 118 miljarder 2030, i löpnade
priser. STATLIG FINANSIERING, KRÄVS BESLUT OM
FÖRÄNDRING!!
Kostnadsutjämning:
MELLANKOMMUNALT
 6,1 miljarder kronor 2014
 7,7 miljarder kronor, i fasta priser (12,4 miljarder i löpande priser)
2030.
 172 kommuner bidrag 2014
 220 kommuner bidrag 2030
 118 kommuner avgift 2014
 70 kommuner avgift 2030
Gymnasieförordningen
Från år 2016 har ett nytt sparbeting införts
på 470 miljoner.
• Underlaget för sparbetinget har inte
visats upp, varför vi inte vet hur det är
framräknat. Det finns i dagsläget inget
belägg för besparing i gymnasieskolan
varför betinget borde tas bort.
• För åren 2016-2018 finns enbart en ram
för respektive år beslutad, inget innehåll.
Karriärtjänsterna
 Finansieringen ska också täcka kostnader för ökad pension då lärarna
kommer över 7,5 Ibb
 Staten styr direkt mot skolor. Kan krångla till ersättning till friskolor på
”lika villkor”
Avisering om 3 miljarder till lärarlöner 2016
 Riktade pengar från staten
 In i avtalsförhandlingar
 Staten styr direkt mot skolor. Se ovan….
Föreskrifter i särskilda boenden
 IVO hänvisade till demensföreskrifterna vid inspektion innan de trätt i
kraft. Nu har Socialstyrelsen dragit tillbaka dem.
 SÄBO-föreskrifterna remitterades i november.
 Datum för när de ska träda i kraft är inte känt.
”Smygändringar”
189 ändringar i SoL varav 27 av materiell betydelse
Exempel:
 Beakta barn som bevittnat våld av eller mot närstående och ansvara för
att barnet får det stöd och hjälp som barnet behöver.
 Barn har rätt till relevant information när en åtgärd rör barnet
 Barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet.
 Barn höras vid tillsyn som rör barns förhållanden
 Äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande
 Äldre så långt det är möjligt ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i
ska ges.
Tillskott 60 mnkr
PLANER och DOKUMENTATION inom
socialtjänsten
Individuell plan enligt 3 f § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL respektive 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
Vårdplan enligt 16 § LPT
Vårdplan enligt 10 b – 10 d §§ lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård
Samordnad habiliterings- eller rehabiliteringsplan enligt 3 b § HSL respektive 18 b § HSL (ändrad SOSFS 2008:20).
Individuell plan enligt 10 § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
Genomförandeplan enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och
genomförande och genomförande av insatser enligt SoL. LVU, LVM, och LSS.
Planering i samband med egenvård enligt 5 kap. 1-6 §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:6)
Behandlingsplan enligt 5 kap. SOSFS 2003:20
Vårdplan enligt 11 kap. 3 § SoL för barn och unga som placeras i familjehem eller HVB
Genomförandeplan enligt 11 kap. 3 § SoL för barn och unga som placeras i familjehem eller HVB
Vårdplan enligt 5 kap. 1 § socialtjänstförordning (2001:937), SoF inför beslut om tvångsvård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser
om vård av unga, LVU
Behandlingsplan enligt 22 § LVU
Genomförandeplan enligt 6 kap. 1 § AR SOSFS 2006:5 – sociala insatsstyrkor
Genomförandeplan enligt 3 kap. 4 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med
demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden
Vårdplanering enligt 10 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall som ska mynna ut till en vårdplan
Samordnad vårdplan enligt 7 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT
70 PROCENT AV
TIDEN ÅTGÅR TILL
ADMINISTRATION!
Riktade statsbidrag inom det
pedagogiska området
Överenskommelser
Bara två kvar 2015:
 Psykisk ohälsa – 630 mkr i prestationsersättning varav 250 till
kommunerna.
 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – 49 mkr (regionoch kommunförbund får pengar).
BRA ELLER DÅLIGT??
 Mycket har åstadkommits
 SKLs roll
Riket 2,2 %
Medel oviktat 1,6 %
Resultat 2014 före e.o. poster
och kommunstorlek
Resultat 2014 före e.o. poster och
kommunstorlek
Medelskattesats* och antal skatteförändrare
Procent respektive antal kommuner
(*Inkl. Gotland.)
Medelskattesats* och antal
skatteförändrare
Procent respektive antal landsting (*exklusive
Gotland)
10
11.35
8
8
6
6
4
11.50
4
3
4
3
11.00
6
4
10.50
3
3
2
2
1
10.02
10.00
1
0
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
9.50
-2
-4
9.00
Antal landsting som sänkt
Antal landsting som höjt
Exklusive skatteväxling
Medelskattesats till landsting