Debatten om det livslånga lärandet

UTBILDNINGSDEPARTEMENTETS SKRIFTSERIE
Debatten om det
livslånga lärandet
RAPPORT 5
Den nationella konsultationen om EU-kommissionens
memorandum om livslångt lärande 2001
Debatten om det livslånga lärandet
Den nationella konsultationen om EU-kommissionens
memorandum om livslångt lärande 2001
UTBILDNINGSDEPARTEMENTETS SKRIFTSERIE RAPPORT 5
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
1
Denna rapport kan beställas från Utbildningsdepartementet på fax: 08-723 11 92,
e-post: [email protected]
Rapporten har nr 5 i Utbildningsdepartementets skriftserie, ISSN 1650-3317
Grafisk design: Jupiter Reklam AB
Orginalarbete: Informationsfunktionen, Utbildningsdepartementet
Foto omslag: Mel Curtis, Photodisc
Papper: Scandia 2000
Tryck: Bulls tryckeri AB, December 2001.
2
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Förord
Hösten 2000 presenterade EU-kommissionen Memo-
möjligt och det bedömdes som angeläget att univer-
randum om livslångt lärande. Medlemsländerna bjöds
sitet och högskolor fick tillfälle att framföra synpunkter
in till att hålla ”nationella konsultationer” kring memo-
på kommissionens rapport.
randumet under våren 2001. Ambitionen var att få en
För det tredje anordnade Utbildningsdepartemen-
bred debatt kring det livslånga lärandets innebörd och
tet den 10 maj 2001 en hearing kring kommissionens
utmaningar, och att generera förslag på hur man på
memorandum. Organisationer och myndigheter fick
europeisk nivå konkret kan arbeta vidare med livs-
möjlighet att delta med flera representanter, och repre-
långt lärande. Tanken är att arbetet ska leda fram till en
sentanter från lokala och regionala nivåer var särskilt
handlingsplan. Den svenska konsultationsprocessen
välkomna. Hearingen anordnades som ett sätt att samla
samordnades av Utbildningsdepartementet och följde
in synpunkter på kommissionens memorandum, men
tre huvudspår.
ett andra viktigt syfte var att olika representanter skulle
För det första engagerades organisationer och myndigheter i den nationella konsultationen. Till Utbild-
få möjlighet att lyssna och ta ställning till varandras
ståndpunkter och argument.
ningsdepartementet är en arbetsgrupp för utbildnings-
I denna rapport beskrivs den svenska debatten om
frågor inom EU knuten. I denna grupp ingår represen-
kommissionens memorandum om livslångt lärande. I
tanter från myndigheter, arbetsmarknadens parter och
rapporten redovisas också berörda ministrars synpunkt-
organisationer. Arbetsgruppen bjöds i februari 2001 in
er på kommissionens memorandum och regeringens
till att med hjälp av sina nätverk och organisationer
aktuella initiativ för det livslånga lärandet. Syftet med
genomföra ett rådslag genom seminarier, konferenser
att publicera en rapport på detta sätt är att ge ett bidrag
och debatter om kommissionens memorandum. Ytter-
till EU:s arbete med livslångt lärande. Utbildnings-
ligare myndigheter och organisationer kontaktades för
departementet hoppas att rapporten också ska kunna
att ett brett spektrum av samhället skulle vara represen-
stimulera den svenska debatten som redan pågått under
terat. Myndigheterna och organisationerna valde att
flera år.
genomföra debatterna på olika sätt. Som exempel kan
Rapporten består av fyra avsnitt. I det första avsnittet
nämnas att Skolverket utöver interna seminarier och
sammanfattas kommissionens memorandum om livs-
externa konferenser också samlade in synpunkter med
långt lärande. I det andra avsnittet beskrivs synpunkt-
hjälp av Internet. Andra myndigheter och organisationer
er som framkommit i den nationella konsultationen
valde ett mer traditionellt remissförfarande.
om memorandumet. Berörda ministrars synpunkter på
För det andra gav regeringen Högskoleverket i upp-
memorandumet redovisas i det tredje avsnittet, och i
drag att remittera kommissionens memorandum till
det fjärde avsnittet beskrivs kort den nationella politik-
universitet och högskolor. Kommissionen anger att
en på livslångt lärandeområdet.
diskussionen bör föras så nära medborgarna som
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
3
Innehåll
Förord .................................................................... 3
Kommissionens memorandum ................................ 6
Utgångspunkter i kommissionens
memorandum om livslångt lärande ................... 6
Sex nyckelfrågor ............................................... 7
Nya grundläggande färdigheter för alla ......... 7
Mer investering i mänskliga resurser ............ 7
Innovation i undervisning och inlärning ....... 8
Att värdesätta lärandet ................................ 8
Nytt tänkande inom studieoch yrkesvägledning ..................................... 9
Att föra lärandet närmare individerna .......... 9
Riktlinjer för sysselsättning och
rekommendationer ..................................... 10
Debatten om kommissionens
memorandum om livslångt lärande ...................... 11
Allmänna synpunkter ...................................... 11
Behov av strategi för livslångt
och livsvitt lärande .................................... 11
Begreppslig oklarhet ................................... 12
Aktivt medborgarskap och
sysselsättning ............................................. 13
Kunskapsideal och lärande ......................... 14
De livslånga och livsvida
dimensionerna ............................................ 14
Styrning .......................................................... 15
Nationellt och europeiskt ansvar ............... 15
Ansvar och styrning ................................... 15
Samordning av politikområden .................. 17
Livslångt lärande för alla ................................ 17
Jämlikhet ................................................... 17
Uppsökande verksamhet ............................ 18
Miljöer för lärande .......................................... 19
Barnomsorg, förskola, grundskola
och gymnasieskola ..................................... 19
Vuxenutbildning ........................................ 20
4
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Universitet och högskolor .......................... 20
Folkbildningen ........................................... 23
Lärande på arbetsplatsen, företagens
och parternas roll ....................................... 24
Föreningslivet ............................................ 25
Lokala miljöer för informellt lärande ......... 25
Nyckelbudskap 1
– Nya grundläggande färdigheter ..................... 26
Lusten att lära ........................................... 26
Grundläggande färdigheter ......................... 27
Nya färdigheter .......................................... 27
Demokrati, sammanhållning ...................... 28
Nyckelbudskap 2
– Mer investeringar ......................................... 29
Arbetsplatsen och arbetsmarknadens parter ..................................... 29
Individuella kompetenskonton ................... 30
Debatten om IKS ....................................... 31
Nyckelbudskap 3
– Innovation i undervisning och inlärning ....... 32
Nya metoder med modern teknik .............. 32
IKT är inte enda lösningen ......................... 33
Utveckling och innovation
i olika miljöer ............................................ 34
Nyckelbudskap 4
– Att värdesätta lärandet ................................ 34
Validering behövs ...................................... 34
Validering mot vad? ................................... 36
Risk för konserverad kunskapssyn .............. 37
Nyckelbudskap 5
– Förnyad studie- och yrkesvägledning ............ 37
Vägledning och IKT ................................... 38
Vägledarnas yrkesroll ................................. 39
Att hjälpa individen att välja ..................... 40
En enda informationspunkt ........................ 41
Det europeiska perspektivet ...................... 41
Nya arenor för vägledning ......................... 42
Nyckelbudskap 6
– Att föra lärandet närmare individerna .......... 42
Individen i centrum ................................... 43
Den lokala nivån och integration
av lärande och arbete ................................. 43
IKT och distansutbildning .......................... 43
Förnyad högskola ....................................... 44
Berörda ministrars synpunkter på
kommissionens memorandum ............................... 45
Övergripande synpunkter ................................ 45
Nya grundläggande färdigheter för alla ............ 47
Mer investering i mänskliga resurser ............... 49
Innovation i undervisning och inlärning .......... 49
Att värdesätta lärandet ................................... 50
Nytt tänkande inom studieoch yrkesvägledning ........................................ 52
Att föra lärandet närmare individerna ............. 53
Redovisning av nationell politik
som berör livslångt lärande .................................. 54
Bilagor ................................................................. 60
Arbetsgruppen för utbildningsfrågor
inom EU ......................................................... 60
Skriftliga bidrag .............................................. 60
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
5
Kommissionens memorandum
Utgångspunkter i kommissionens
memorandum om livslångt lärande
utbildning grundar sig främst på individens
behov och efterfrågan
I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon
• att anpassa tillhandahållandet av allmän och
sägs att livslångt lärande krävs för en övergång till ett
yrkesinriktad utbildning och organisationen av
kunskapssamhälle och en kunskapsbaserad ekonomi.
avlönat arbete, så att människor kan delta i
Inom ramen för Europeiska sysselsättningsstrategin
lärandet under hela livet och planera hur de kan
definieras livslångt lärande som all meningsfull inlär-
förena lärande, arbete och familjeliv
ningsverksamhet som bedrivs fortgående med syftet att
• att uppnå högre nivåer på utbildning och kvali-
förbättra kvalifikationer och kunskap. Det är också denna
fikationer i alla sektorer, att säkerställa till-
definition som kommissionen använder i sitt memoran-
handahållande av allmän och yrkesinriktad
dum om livslångt lärande och som utgångspunkt för
utbildning av hög kvalitet, och samtidigt se till
vidare diskussion och handling. I detta inledande av-
att kunskaper och färdigheter motsvarar kraven
snitt sammanfattas kommissionens memorandum som
inom yrken, arbetsplatsorganisation och arbets-
publicerades i november 2000. Till grund för samman-
metoder som är i ständig förändring
draget ligger den svenska översättningen av kommissionens memorandum.
• att uppmuntra och förbereda människor för att
delta mer aktivt på alla områden, i det moderna
Begreppet livslångt lärande är tvådimensionellt. Den
offentliga livet, särskilt inom det sociala och det
livslånga dimensionen står för att individen måste lära
politiska livet på alla nivåer i samhället, där-
under hela livet, och den livsvida dimensionen innebär
ibland på europeisk nivå.
att individen lär i olika miljöer. Lärande sker inte endast
I memorandumet uppges två huvudsakliga skäl till
i det formella systemet utan också på arbetsplatsen,
varför livslångt lärande är en högprioriterad fråga i EU.
föreningslivet och i vardagen.
För det första är kunskap och kompetens nyckeln till
Livslångt lärande innebär också gemensamt ansvar
att stärka Europas konkurrenskraft och förbättra arbets-
för medlemsstaterna, de europeiska institutionerna,
kraftens anställbarhet och anpassningsbarhet. För det
arbetsmarknadens parter och företagsvärlden, regionala
andra lever dagens européer i en värld som är såväl
och lokala myndigheter, de som arbetar inom allmän
socialt som politiskt komplex, och människor förväntas
och yrkesinriktad utbildning av alla slag och de enskilda
samverka aktivt i samhället, och de måste lära sig att
medborgarna själva. Ett ramverk av partnerskap bör
leva positivt med kulturell, etnisk och språklig mång-
bidra till att mobilisera resurser för livslångt lärande
fald. Utbildning i bred bemärkelse är nyckeln till att
på alla nivåer. Samverkan anses vara det bästa sättet
möta dessa utmaningar.
6
• att bygga ett integrerat samhälle som erbjuder
I memorandumet står det att det är människorna
lika möjligheter för tillträde till lärande av hög
själva som har de ledande rollerna i kunskapssam-
kvalitet under hela livet och för alla, och där
hällena. Den kunskap och de färdigheter individerna
tillhandahållandet av allmän och yrkesinriktad
lär sig som barn och som ungdomar i familjen, i skolan,
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
under yrkesutbildning och på högskolan kommer inte
ande färdigheterna som omtalas i slutsatserna från
vara livet ut. Att integrera lärandet i vuxenlivet är
Europeiska rådets möte i Lissabon omfattar IT-kun-
viktigt för att omsätta idén om livslångt lärandet i
skaper, främmande språk, teknisk kultur, entreprenör-
praktiken.
skap och sociala färdigheter.
Vidare uppmärksammas i kommissionens memo-
De som av något skäl inte kunnat förvärva de grund-
randum att människor bara kommer att planera lärande
läggande färdigheterna på basnivån måste erbjudas till-
under livet om de vill lära sig. Individuell motivering
fällen att göra det, oavsett hur ofta de misslyckats eller
att lära sig och ett varierande utbud av inlärnings-
inte utnyttjat de tillfällen som givits tidigare i livet. I
möjligheter är det som slutligen avgör om det livs-
memorandumet för man också fram synpunkten att
långa lärandet ska lyckas. Var och en bör kunna välja
referensnivåerna för grundläggande färdigheter bör ses
öppna inlärningsbanor efter behov, snarare än att vara
över, så att det som tillhandahålls i utbildningen mot-
tvungen att följa tidigare bestämda vägar mot fast-
svarar det som behövs i näringslivet och i samhället.
ställda mål. Den slutsats som dras är att systemen för
allmän och yrkesinriktad utbildning bör anpassas till
Mer investering i mänskliga resurser
individens behov snarare än tvärtom.
Målet är att markant öka investeringar i mänskliga
Partnerskap framhålls som en bärande idé för att
resurser. Memorandumet hänvisar till slutsatserna från
omsätta livslångt lärande i praktiken. Partnerskap om-
Lissabon där tydliga mål anges att den årliga invest-
fattar samarbete mellan ministerier och offentliga
eringen per capita i mänskliga resurser bör höjas. I rikt-
myndigheter i syfte att utarbeta samordnade åtgärder.
linjerna för sysselsättning uppmanas medlemsstaterna
De inkluderar också arbetsmarknadens parter och
att fastställa motsvarande mål. Det innebär inte bara
offentliga och privata aktörer. Det handlar om att bygga
att den nuvarande investeringsnivån anses vara för låg
broar mellan olika lärmiljöer och utbildningssituationer.
för att säkerställa att det hela tiden tillkommer människor med färdigheter, utan också att man måste tänka
Sex nyckelfrågor
på ett nytt sätt vad det är som räknas som investering.
Kommissionen lyfter mot bakgrund av de inledande
Ett sätt att komma framåt, som föreslås i memo-
resonemangen om livslångt lärande fram sex centrala
randumet, är att arbetsmarknadens parter ingår ram-
budskap eller frågeområden, som bedöms som särskilt
överenskommelser om livslångt lärande och fastställer
viktiga i en strategi för livslångt lärande. Dessa nyckel-
mål för fortbildning samt inför ett europeiskt pris för
frågor behöver diskuteras och belysas i de nationella
företag som är särskilt nytänkande. Det anses också
konsultationerna.
finnas behov av att göra investeringen i mänskliga resurser tydligare i företagens ekonomiska redovisningar.
Nya grundläggande färdigheter för alla
Det framhålls också att det på individuell nivå inte
Målet är att garantera allmän och fortlöpande tillgång
råder någon tvekan om att åtgärder för att uppmuntra
till lärande för att alla individer ska kunna förvärva
till livslångt lärande måste utvecklas ytterligare. Ett
eller förnya de färdigheter som behövs för ett varaktigt
exempel är idén med individuella konton med syfte
deltagande i kunskapssamhället. De allt snabbare för-
att uppmuntra människor att spara till sitt eget lärande,
ändringarna i ekonomi och på arbetsplatser kräver högre
i kombination med bidrag ur offentliga och privata
nivå på grundläggande färdigheter. De nya grundlägg-
källor. Ett annat exempel är företagssystem där
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
7
anställda får en viss tid eller ett visst belopp för utbild-
lär idag. Detta är viktigt för att uppnå jämställdhet
ning och lärande. Utbildningsledighet och utbildning
mellan kvinnor och män och för att ta hänsyn till en
för arbetslösa är ytterligare exempel. Vad gäller utbild-
allt större grupp äldre medborgare. Kunskapen är inte
ning på arbetsplatsen eller utbildning kopplad till
tillräcklig om hur äldre medborgare lär sig på bästa
arbetet står det i memorandumet att personer över 35 år
sätt, hur lärandesituationer kan anpassas för att inte-
måste särskilt uppmärksammas med tanke på de demo-
grera funktionshindrade, eller vilka möjligheter blanda-
grafiska trenderna under det kommande årtiondet.
de grupper av inlärare i olika åldrar kan ha för utveck-
Arbetsmarknadens parter anses också ha en viktig
ling av kognitiva, praktiska och sociala färdigheter.
uppgift när det gäller att förhandla och fastställa
En slutsats som dras i memorandumet är behovet
överenskommelser om bidrag till lärande åt de anställ-
av en genomgripande översyn och reform av grundlägg-
da, och mer flexibla arbetstider som gör deltagandet i
ande lärarutbildning och fortbildning, där hänsyn tas
livslångt lärande möjligt i praktiken. Ökade invest-
till alla målgrupper och miljöer där lärande före-
eringar i mänskliga resurser fordrar en kultur med delat
kommer. Läraryrket står inför väsentliga förändringar
ansvar och tydliga system för samfinansiering.
under de kommande decennierna: lärare och utbildare
blir ledsagare, handledare blir medlare. I memoran-
Innovation i undervisning och inlärning
dumet står att deras uppgift är att hjälpa och stödja
Målet är att utarbeta nya effektiva metoder och miljöer
inlärare, som så långt det är möjligt tar ansvar för sitt
för undervisning och inlärning. I kunskapssamhället
eget lärande.
förändras uppfattningen om vad lärande är, var det äger
rum och syftet med lärande. Metoder och innehåll i
Att värdesätta lärandet
undervisning och inlärning bör ta hänsyn till skiftande
Målet som anges i memorandumet är att avsevärt
intressen, behov och förväntningar. I memorandumet
utveckla en värdering och validering av lärande i icke-
argumenteras för att detta är ett steg i riktning mot
formella och informella miljöer. Att utveckla och till
användarorienterade system för lärande med flytande
fullo använda mänskliga resurser för att bibehålla
gränser mellan sektorer och nivåer.
konkurrenskraft uppges vara en avgörande faktor i
I memorandumet framhålls att IKT erbjuder nya
kunskapsekonomin. I detta sammanhang är diplom,
möjligheter vad gäller innovation i undervisnings- och
utbildningsbevis och kvalifikationer en viktig referens-
inlärningsmetoder, även om IKT måste sättas in i ”verk-
punkt för såväl arbetsgivare som individer på arbets-
liga” sammanhang och i relationer mellan lärare och
marknaden och företaget. Efterfrågan på ett erkänt eller
elever. Nya metoder måste, enligt memorandumet,
validerat lärande är enligt memorandumet större än
också ta hänsyn till nya roller för handledare och lärare
någonsin. En viktig fråga för hela unionen är hur man
som i tid och rum befinner sig på stort avstånd från
på bästa sätt kan modernisera de nationella systemen
sina elever.
för utfärdande av utbildningsbevis och rutinerna inom
En synpunkt i memorandumet är att i dag planeras
nya förhållanden i samhället och i näringslivet.
och genomförs det mesta av den allmänna och yrkes-
Att se till att lärandet erkänns på ett tydligt och
inriktade utbildning på ett sätt som inte förändrats
synligt sätt anses vara en kvalitetsfråga. Det är viktigt
under ett halvt sekel. Systemen för lärande måste därför
att kunskap, färdigheter och kvalifikationer är både lätta
anpassas till de nya sätt på vilka människor lever och
att förstå och ”överförbara” i unionen. I memoran-
8
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
dumet pekas på att värdefulla framsteg har gjorts vad
Med kundens intresse i fokus kan vägledaren förmedla,
gäller överenskommelser om ömsesidigt erkännande,
det vill säga anskaffa och anpassa, ett brett utbud av
särskilt inom högskoleutbildning och för reglerade och
information. IKT-baserade informationskällor ökar
tekniska yrken. Men det uppges vara absolut nödvänd-
utbudet, vilket innebär att vägledare måste utveckla
igt att utarbeta system av hög kvalitet för värdering
en god förmåga att hantera och analysera information.
av tidigare erfarenhetslärande och främja dess tillämp-
Kunderna kommer att behöva råd beträffande kvali-
ning i olika sammanhang. Arbetstagare och ansvariga
teten i det som erbjuds. Det står klart att tjänsterna
för intagning vid utbildningar måste övertygas om
måste vara tillgängliga lokalt. För att kunna ge informa-
värdet av denna typ av utbildningsbevis.
tion och råd måste vägledarna känna till personliga
Det står i memorandumet att det är väsentligt att
och sociala omständigheter. Vägledarna måste även vara
fackkunniga anlitas för att utforma och genomföra till-
bekanta med behoven på den lokala arbetsmarknaden.
förlitliga och giltiga system för erkännande. Detta måste
I några medlemsländer är vägledningstjänster helt
åtföljas av ett större engagemang av dem som i sista
eller delvis privatiserade. Företagen själva har börjat
ledet godkänner meriter i praktiken, och som väl känner
investera i vägledningstjänster för sina anställda. I memo-
till hur individer och företag använder meriterna i det
randumet framhålls att det i huvudsak är den offent-
dagliga livet. Arbetsmarknadens parter och icke-statliga
liga sektorns ansvar att fastställa kvalitetsnormer för
organisationer är därför minst lika viktiga som offent-
vägledningstjänsten, samt vilka som bör ha tillgång till
liga myndigheter och yrkesverksamma utbildare.
sådan tjänst.
Nytt tänkande inom studie- och yrkesvägledning
Att föra lärandet närmare individerna
Målet är att garantera att var och en, under hela livet,
Målet, enligt memorandumet, är att tillhandahålla möjlig-
har enkel tillgång till information och råd av god kvalitet
heter till livslångt lärande så nära inlärarna som möjligt.
om möjligheter till lärande i hela Europa. I memoran-
Det livslånga lärandet ska finnas i deras egen vardag,
dumet står det att det behövs ett nytt tillvägagångssätt
med stöd av IKT-baserade hjälpmedel där detta är lämp-
där vägledning ses som en ständigt tillgänglig service
ligt. För de flesta, från barndom till ålderdom, äger
för alla. Vägledningen bör överbrygga skillnaden mellan
lärande rum på lokal nivå. Det är också lokala och
vägledningen inom allmän utbildning, yrkesutbildning
regionala myndigheter som tillhandahåller infrastruk-
och personlig rådgivning. Den bör också nå ut till nya
tur för livslångt lärande, till exempel i form av barn-
målgrupper och flytta tonvikten från tillgång till efter-
omsorg, transporter och sociala tjänster. Därför är det
frågan. Det är vidare viktigt att användarnas behov
mycket viktigt att mobilisera resurserna till stöd för
och efterfrågan placeras i centrum. Vägledarna bör
livslångt lärande hos lokala och regionala myndigheter.
aktivt sträva efter att nå ut till målgrupperna snarare
På hemorten känner individen sig hemma, det ger
än vänta tills individerna kommer och söker råd. Det
självförtroende och leder till starka sociala nätverk.
innebär även att aktiva åtgärder vidtas för att förebygga
Det skapar i sin tur mening åt lärande och positiva
och åtgärda misslyckanden i lärande och bortfall från
resultat. Varierade och lokalt tillgängliga lärande-
skola och yrkesutbildning.
möjligheter bidrar till att människor inte är tvungna
I memorandumet skrivs att den framtida rollen för
att resa ifrån sin hemtrakt för att utbildas. Resor ska
vägledning skulle kunna beskrivas som ”förmedling”.
naturligtvis vara möjligt. Erfarenheten av sådan rör-
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
9
lighet kan i sig själv utgöra en positiv erfarenhet av
lärande. För vissa grupper, exempelvis funktionshindrade, är det inte alltid möjligt att förflytta sig
fysiskt. I sådana fall kan individerna få tillgång till
lärande genom att lärandet förs till inlärarna. IKT
erbjuder stora möjligheter att nå geografiskt spridda
och isolerade befolkningsgrupper på ett kostnadseffektivt sätt. IKT gör det också möjligt för var och en
att använda sin tid för lärande på bästa sätt.
Att föra lärandet närmare inlärarna kommer att
kräva omorganisation och omdisponering av resurser
för att inrätta centrum för lärande på platser där människor samlas till vardags. Det handlar inte bara om
skolor, utan också i stadshus och köpcentrum, bibliotek och museer, kyrkor, parker och torg, tåg- och bussstationer, idrottshallar och fritidsanläggningar, samt
personalmatsalar.
Riktlinjer för sysselsättning och rekommendationer
I memorandumet står att riktlinjerna för sysselsättning
är en effektiv ram för främjandet av strukturella reformer, fastställandet av mål och bevakning av framsteg
när det gäller genomförandet av initiativ, däribland livslångt lärande. Livslångt lärande är del av sysselsättningsstrategin och ingår i flera av riktlinjerna.
Avslutningsvis framhålls i memorandumet att medlemsstaterna nu måste skapa övergripande strategier
för livslångt lärande som möjliggör enhetligt utformande och genomförande av en rad samordnade
åtgärder. I utkastet till Europeiska riktlinjer för sysselsättning 2001 uppmanas medlemsstaterna att utarbeta,
för hela skalan av livslångt lärande, system för allmän
och yrkesinriktad utbildning. Medlemsstaterna ombeds
också att fastställa nationella mål för en ökad investering i mänskliga resurser och för deltagande i vidareutbildning, samt att övervaka vilka framsteg som görs
för att uppnå dessa mål.
10
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Debatten om kommissionens memorandum om livslångt lärande
Allmänna synpunkter
ett arbete krävs återkommande utbildningsinsatser för
Detta avsnitt är en sammanställning och analys av
att öka möjligheten till anställning och minska risken
organisationernas och myndigheternas debatter och
för utslagning under den arbetsföra tiden av livet.
synpunkter på kommissionens memorandum. Det är
Debatten om memorandumet kommer också in på att
viktigt att framhålla att synpunkter och argument i
demokratin blir mer komplex och samhället mång-
detta andra avsnitt inte är regeringens. Berörda mini-
kulturellt och värdepluralistiskt. Samtidigt finns signa-
strars synpunkter och regeringens initiativ i relation
ler att det demokratiska engagemanget stagnerar eller
till livslångt lärande redovisas inte här, utan i avsnitt
minskar. Det anses motivera aktivt medborgarskap som
tre och fyra.
en del av och ett viktigt mål för det livslånga lärandet.
Eftersom det handlar om en beskrivning av en debatt
Kärnan i synsättet som utvecklas i EU:s memoran-
kan synpunkter och åsikter vara inkonsistenta. Avsnittet
dum är att individens lärande sätts i centrum, att indivi-
är inte skrivet med ambitionen att förmedla endast en
dens lärande sker i olika former och att samtliga dessa
bild av det svenska samhällets inställning till livslångt
former är viktiga och bör samspela på ett bra sätt. Memo-
lärande och kommissionens memorandum. Rapporten
randumet står för ett brett perspektiv på lärande-
strävar efter att redovisa olika aktörers och individers
frågorna, som inte endast fokuserar utbildning. Utbild-
ibland motstående ståndpunkter. Samtidigt har natur-
ning är ofta ett nödvändigt – men sällan tillräckligt –
ligt vissa teman eller dimensioner återkommit i de-
inslag i kompetensutveckling och lärande. Arbetsplatser,
batten. Dessa teman har tillsammans med memoran-
föreningsliv, museer, bibliotek etc. är därför viktiga
dumets sex nyckelbudskap fått ge struktur åt rapport-
miljöer för det livslånga lärandet. Många ansluter sig
en. Ambitionen har varit att ge en kvalitativt bred bild
till detta sätt att se på livslångt lärande. Samtidigt fram-
av debatten som beskriver variationen och innebör-
kommer invändningen att livslångt lärande inte en-
den, snarare än att beskriva vem som tycker vad och
dast innebär tillkommande traditionella lärmiljöer;
hur ofta. Därför redovisas endast i enstaka fall vilken
olika lärmiljöer måste relateras till varandra och till-
myndighet eller organisation som framfört synpunkt-
sammans utgöra ett holistiskt system.
Kommissionens definition av livslångt lärande stäm-
erna. Vilka som deltagit i konsultationen anges i bilaga.
mer relativt väl överens med den innebörd begreppet
Behov av strategi för livslångt och livsvitt lärande
har stått för i svensk debatt under de senaste åren.1
Överlag är reaktionerna på kommissionens initiativ och
Dokumentet är av hög kvalitet, och det gynnar den
memorandum positiva. Den grundläggande omvärlds-
nationella diskussionen. På så sätt har EU redan kommit
analysen bedöms som rimlig, och det finns behov av
en bit på vägen att realisera det livslånga lärandet.
ett förnyat sätt att se på utbildning och lärande. Många
håller med om att förändringar i ekonomins struktur
och arbetsplatsernas organisation ställer högre krav på
individuell kompetens och ansvar. Kunskap anses åldras
snabbt. Även med en med en god grundutbildning och
1
Se exempelvis Skolverkets skrift Det livslånga och livsvida lärandet, Skolverket 1999
och Livslångt lärande som idé och praktik I högskolan, Högskolverket 2001.
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
11
Samtidigt finns det ett flertal principiella frågor som
gjorda. Tydliga begrepp och distinktioner anses vara
upplevs som otillräckligt belysta. Många menar att en
viktiga för att skapa en gemensam referensram och
europeisk handlingsplan för livslångt lärande kräver
problemförståelse, och för att kunna välja rätt metoder
tydliga mål och gemensamma utgångspunkter i form
för utveckling.
av en stabil begreppsbas och rimlig konsensus om det
Många menar att kommissionens memorandum ger
livslånga lärandets innebörd. Kunskaper i pedagogik och
en bräcklig grund för handling eftersom flera begrepp
lärandeprocesser måste kombineras med en problema-
är oklart definierade. Begreppen används osystematiskt
tiserad och genomtänkt uppfattning om statlig styr-
eller som synonymer. Det gäller begrepp som kunskap,
ning och ansvarsfördelning mellan EU och medlems-
kompetens, lärande, förmåga, färdighet, kvalifikation
staterna. Debatten kräver en utvecklad analys av
och erfarenhet. Hit hör också begrepp som avsiktligt
ansvarsfördelningen mellan staten, marknaden och det
och oavsiktligt lärande, effektiv inlärning, individ-
civila samhället. Kommissionen lyfter fram livslångt
perspektiv och det individuella projektet. Skillnaden
lärande som ett individuellt projekt. Ett sådant tanke-
mellan icke-formell och informellt lärande framstår som
sätt, framkommer det i debatten, måste klargöras och
oklar. Det efterlyses också en analys av hur centrala
analyseras ur ett jämlikhetsperspektiv.
begrepp förhåller sig till det arbete med livslångt
lärande som görs av OECD och UNESCO.
Begreppslig oklarhet
När det gäller det individuella projektet anser många
Livslångt lärande är ett begrepp som etablerats i den
att lärandet sker hos individen, det livslånga lärandet
politiska debatten. I upptakten till konsultationen
är därmed i grunden ett individuellt projekt. När sam-
pekade kommissionen på behovet av att gå från en
hällets insatser planeras måste de enskilda individer-
retorisk och begreppslig diskussion till konkretion och
nas behov vara utgångspunkten. Däremot anser många
förslag på praktisk handling. Trots detta kretsar stor
att själva lärandet bäst sker i samspel med andra. Stat
del av diskussionen kring oklarheter i begreppsappa-
och kommun ansvar inte ensamma för att de enskilda
raten och centrala principiella frågor. Kommissionens
individerna erbjuds och tar tillvara de tillfällen till lär-
memorandum anses bitvis vara inkonsekvent och därför
ande som utvecklingen kräver. Parterna på arbetsmark-
inte bidra med entydiga och klara begrepp. En otydlig
naden och de enskilda medborgarna delar på ansvaret.
referensram med oklara begrepp försvårar utforman-
Fördelningen av ansvaret mellan individerna, arbets-
det av hållbara strategier för att nå det tilltänkta målet.
marknadensparter och samhället är en central fråga.
Många återkommer till behovet av klargörande be-
Livslångt lärande inkluderar lärande i formella ut-
grepp. I det livslånga lärandet blir gränser mellan
bildningssystem och icke-formellt lärande, till exempel
politiksektorer mindre relevanta eller försvinner. Livs-
i arbetsmarknadsutbildningar och personalutbildning på
långt lärande berör utbildningspolitiken, arbetsmark-
arbetsplatsen. Livslångt lärande erkänner också infor-
nadspolitiken, näringspolitiken, socialpolitiken, kultur-
mellt lärande i föreningslivet, familjen och i vardagen.
politiken och andra politikområden. Flera olika aktörer
Det påpekas i debatten att i memorandumet förefaller
har ansvar och detta kräver samtal och samordning på
det som om ”lärande” i många fall likställs med det avse-
olika nivåer i samhället. En förutsättning för sådana
värt snävare begreppet ”utbildning”. En sådan inkonse-
gränsöverskridande samtal och en sammanhållen stra-
kvens upplevs som förvirrande och leder till oklarhet
tegi är att grundläggande begrepp är någorlunda klar-
om vilket fokus en strategi om livslångt lärande ska ha.
12
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Aktivt medborgarskap och sysselsättning
I debatten hänvisas vidare till utvecklingen av
Dagens debatt om livslångt lärande har sin bakgrund i
demokratin i Sverige. Aktörer i konsultationen pekar
tillväxt- och sysselsättningsproblem under 80- och
på oroande tendenser i form av bristande demokratiskt
90-talen. Utbildning och lärande har under denna tid
engagemang. Undersökningar visar att förtroendet för
kommit att bli ett ekonomisk-politiskt instrument.
demokratin och för andra medborgare riskerar att
Kommissionens memorandum vidgar perspektivet och
sjunka, samtidigt som medborgaruppdraget blir mer
framhåller inledningsvis anställbarhet och aktivt med-
komplext och samhället mer pluralistiskt. Social
borgarskap som två likvärdiga mål. Under debatten
sammanhållning framstår som en allt viktigare utman-
påtalas dock att målen framstår som likvärdiga endast
ing för samhället.
i memorandumets inledande avsnitt. I praktiken hand-
Det påpekas också att det inte behöver vara någon
lar memorandumet om anställbarhet, arbetsmarknadens
motsättning mellan dessa olika mål. Möjligheter till
behov, ekonomisk tillväxt och EU:s konkurrenskraft.
personlig utveckling ger trygghet som kommer arbets-
Memorandumet är skrivet främst ur ett sysselsättnings-
livet till godo. Kompetens som underlättar anställning
perspektiv och det genomsyras till stora delar av arbets-
och utveckling i arbetet ökar också den personliga livs-
marknadens krav och de färdigheter som förväntas
kvaliteten. Forskning visar att, lyder argumentet vidare,
krävas i den kunskapsbaserade ekonomin.
det finns samband mellan stabil demokrati och så kallat
Många menar därför att demokratimålet bör lyftas
socialt kapital och ekonomisk utveckling och tillväxt.
fram. Sysselsättningsmålet är viktigt, men om bildning,
Det aktiva medborgarskapet och demokratifrågorna
utbildning för delaktighet, aktivt medborgarskap och
anses framför allt hänga samman med lärande i infor-
personlig utveckling är lika viktiga mål, bör det få
mella miljöer. Föreningsliv och folkbildning framhålls
påverka inriktningen i den kommande aktionsplanen.
som skolor för praktisk demokrati och arenor för lokal
En uppfattning som framkommer är att de senaste
demokratiutövning. Det påtalas att människor som är
årens EU-insatser på utbildningsområdet i första hand
aktiva i föreningslivet får ett omfattande socialt kapital.
utgått från att främja människors anställbarhet. Det
Det kan vara allt från erfarenhet av lagarbete genom
skulle därför vara hög tid att prioritera de former av
sportaktiviteter till konkreta sakkunskaper inom olika
bildning och utbildning som främjar ett aktivt med-
sektorer genom medlemskap i ungdomsföreningar.
borgarskap. EU har ambitionen att vara ett freds- och
Denna del av det informella lärandet anses ha en alltför
demokratiprojekt. Livslångt lärande har en viktig funk-
undanskymd plats i memorandumet.
tion i att ge människorna de kunskaper, värderingar
Ett annat och delvis motsatt sätt att argumentera
och attityder som behövs för att vara aktiva medborgare
är att ställa frågan vilket som är ett rimligt ansvar för
som kan utöva sina rättigheter och skyldigheter. Männ-
EU:s insatser. Bör sysselsättningsfrågorna stå i fokus,
iskor med breda och djupa kunskaper har större möjlig-
snarare än demokratin och det aktiva medborgarskapet?
het att påverka, att göra sin röst hörd och ta ställning
En sådan avgränsning måste i så fall tydliggöras i EU:s
i viktiga frågor. Bildning och utbildning är därmed ett
målsättningar med det livslånga lärandet.
viktigt redskap för att försvara och utveckla det demokratiska systemet. De nya nödvändiga basfärdigheter som
anges i memorandumet har slagsida åt arbetslivshållet
på bekostnad av det aktiva medborgarskapet och möjligheterna att skapa och leva i heterogena samhällen.
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
13
Kunskapsideal och lärande
De livslånga och livsvida dimensionerna
Obalansen mellan demokrati- och anställbarhetsmålen
I memorandumet anläggs inledningsvis ett perspektiv
i memorandumet får konsekvenser på kunskapssyn och
som innebär att individen lär under hela sitt liv, ”från
bildningsideal. Många invänder mot att det saknas ett
vaggan till graven”. I den nationella konsultationen
humanistiskt bildningsideal i kommissionens memo-
framkommer en stor enighet om det värdefulla och
randum. Utbildning framstår i kommissionens memo-
nödvändiga i detta synsätt. Den svenska debatten beto-
randum, menar många, som ett medel att nå anställ-
nar särskilt betydelsen ”de första stegen” i form av hög
ning, inget annat. I svensk utbildningsdebatt framhålls
kvalitet i barnomsorg och förskola. Därför kritiseras
ofta att bildning och kunskap har ett värde i sig – för
också memorandumet för att ha en alltför kraftig slag-
samhället såväl som för individen – och den egna pers-
sida mot vuxnas lärande. Det framhålls att erfaren-
onliga utvecklingen är ett tillräckligt syfte för utbild-
heter och studier från vuxenutbildningen visar att
ning och kompetensutveckling.
många vuxna har en avvisande inställning till studier.
I debatten är de flesta eniga om att det är angeläget
Inställningen verkar bero på att man någon gång under
att utveckla nya sätt att lära och att utveckla pedago-
skolåren tappat lusten att lära. Att motivera dem till
giken. Samtidigt framkommer synpunkter att memo-
studier senare i livet kan kräva stora insatser.
randumet ger uttryck för en traditionell förmedlings-
Det livsvida innebär att man måste se till individ-
pedagogisk syn på lärande, utan intryck av modern
ers möjligheter att lära sig i olika sammanhang. En
pedagogisk teoribildning, där lärande betraktas som en
sådan utvidgning av synen på individers lärande anses
aktiv konstruktionsprocess hos ett lärande subjekt.
vara rimlig och viktig, men en konsekvens är att nya
Mycket av diskussionen kretsar kring frågan om hur
utbildningsanordnare etablerar sig. Detta uppfattas av
man kan kombinera moderna teorier och forskning om
många som positivt och kan bidra till pedagogisk och
lärande med idén om det livslånga och livsvida lärandet.
organisatorisk förnyelse. Det påpekas även i debatten
Lärande förutsätts ske under hela livet och i olika
att mångfalden av utbildningsaktörer gör att den natio-
miljöer. Men, påpekas det i debatten, det innebär inte
nella utbildningspolitiken blir oklar.
att alla miljöer är av lika hög kvalitet och ger lika
Det finns oro för att demokratin och värdegrunds-
goda förutsättningar för lärande. När det gäller lärande
frågorna kommer i skymundan när det formella
i arbetslivet finns det stora skillnader mellan olika
utbildningssystemet inte längre har samma domin-
typer av arbeten och mellan olika näringssektorer. En
erande roll. Mot detta invänder flera debattörer att
nyckelfråga anses vara vilka möjligheter staten har
det är just de informella miljöerna i folkbildning
att skapa förutsättningar för lärande i miljöer utanför
och föreningsliv som stått för mycket av värdeut-
de formella utbildningssystemen. En strategi för livs-
vecklingen och skapande av medborgaranda under
långt lärande måste därför kombinera kunskaper om
1900-talet. Man menar att det civila samhället med
lärprocesser med en idé om ansvarsfördelning och
föreningar och nätverk har fungerat som medborgar-
tillgängliga styrmedel.
skolor och miljöer för demokratipraktik.
14
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Styrning
Många menar att Sverige har arbetat länge och framgångsrikt med livslångt lärande, och att de tankar som
Nationellt och europeiskt ansvar
finns i kommissionens memorandum riskerar att inne-
Många återkommer till att ansvarsfördelningen mellan
bära en regression i arbetet med livslångt lärande i
EU och nationen bör klargöras. Hur kan man förena en
Sverige. Om dessa tankar ska implementeras och i någon
nations särart och arbete, i syfte att stärka sitt eget
mening få liknande innebörder i EU:s medlemsländer
utbildningssystem, med att EU ska sträva mot gemen-
är det viktigt att vara medveten om att de olika länd-
samma mål? Kan man komma överens om europeiska
erna börjar på mycket olika nivåer. Frågan är då vad
principer och riktlinjer? Kan utbildningspolitiken
som blir följden av ett förväntat gemensamt policy-
hanteras lika, trots ländernas särart? Vad är viktigast –
dokument på EU-nivå? Hur kommer gemensamma mål
den nationella prägeln eller EU:s mål? En röd tråd i
att se ut? Hur kommer de att följas upp, utvärderas
debatten om kommissionens initiativ handlar om vad
och valideras? Vad innebär en standardisering för kun-
som kan och bör göras på europeisk nivå och vad som
skapssyn, lärandeprocesser, rörlighet mellan länderna?
är de enskilda medlemsstaternas ansvar. I memorandumet diskuteras ett gemensamt ramverk för ”nya
Ansvar och styrning
grundläggande färdigheter”. Många påpekar att om dessa
Idén om livslångt och livsvitt lärande innebär ansvars-
slås fast som inslag i nationernas kursmål öppnas en
förskjutningar mellan stat, marknad, individ och det
debatt om nationell frihet kontra övernationell styrning.
civila samhället. Här finns olika uppfattningar om
Frågan ställs om det i ett längre perspektiv finns möjlig-
vilken roll staten bör ha. Ett argument går ut på att
het att skapa gemensamma lär- och kursplaner? Den
förskjutningen av ansvar från samhället till individen,
statliga styrningen av skolan i dag anses vara komplex
privata aktörer och det civila samhället inte får inne-
med olika ansvarsnivåer (stat, kommun, skola) och olika
bära att staten träder tillbaka och blir åskådare. Staten
styrdokument. En återkommande synpunkt är att om
måste i stället ta ett tydligt ansvar för de som inte
EU:s initiativ inom livslångt lärande innebär ytterligare
lyckas och för spelreglerna för det livslånga lärandet.
ansvarsnivåer och styrdokument, riskerar styrsystemet
Statens roll, lyder argumentet vidare, måste vara att
att bli otydligt och ansvarsförhållanden oklara.
skapa förutsättningar för ett likvärdigt utbildnings-
I debatten framhålls synpunkten att medlemsstat-
system, som ger alla en god grund för fortsatt lärande.
erna på nationell nivå är ansvariga för de nationella
Staten ansvarar också för att individer med behov av
utbildningssystemen. Argumenten är att EU inte bör
någon form av särskilt stöd, till exempel handikapp-
detaljreglera nationella utbildningssystem, och att EU:s
ade, dyslektiker, invandrare med otillräckliga kunskaper
läroplaner upplevs som oacceptabla. Idén om livslångt
i svenska språket, får reella möjligheter till lärande.
lärande kan naturligtvis innebära att läroplaner behöver
I debatten påpekas att hur principen om livslångt
revideras, men internationell anpassning och harmoni-
lärande än tolkas, så kommer staten att vara ansvarig
sering anses dock av många vara svaga argument för
för struktur och system för det formella lärandet och
detta. Försök till harmonisering av olika utbildningar
till en del även för stöd till det icke-formella lärandet.
och kunskaper har visat sig vara en föga framkomlig
Staten måste ta ansvar för att det livslånga lärandet
väg och i debatten betonas att utbildningssystemet i
omfattar alla och för tillgång till exempelvis informa-
grunden är en nationell fråga.
tion, vägledning och studiestöd.
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
15
En uppfattning är att om synsättet på livslångt lära-
batten är att icke-formellt och informellt lärande inte
nde får ett stort genomslag följer sannolikt en omfatt-
kan styras eller administreras fram av samhället, men
ande och dynamisk marknad med innovativa inslag.
väl uppmuntras. Goda förutsättningar för informellt
En hårdnande konkurrens kan, hävdas det, leda till
lärande kan skapas genom mötesplatser och rum för
utveckling också bland de traditionella utbildnings-
samtal eller skapande verksamhet, folkbildnings- och
givarna. Kundkretsen bedöms bli stor, heterogen och
kulturverksamhet, museer och annan utställnings-
krävande. Det befaras att det sannolikt kommer att
verksamhet, TV-program med direkta eller indirekta
finnas anledning att ägna stor uppmärksamhet åt frågor
utbildningsinslag.
om kvalitetssäkring, inte minst vad gäller utbildning
En synpunkt är att en bärande idé i det livslånga
förmedlad via IKT. Här anses staten kunna spela en
lärandet är vardagen, det dagliga lärandet på arbets-
viktig roll att granska och tillse kvaliteten i utbild-
platsen, i föreningslivet, familjen och andra informella
ningsutbudet.
nätverk. Denna idé och statlig styrning kan inte oreflekt-
Hur kan risken för marginalisering av individer och
erat slås samman. Det livslånga lärandet rymmer ett
grupper, som inte tar ansvar för sitt eget lärande, mot-
statligt ansvar och ett styrproblem, men gränsen till
verkas? Till exempel de som inte är motiverade till
system där det livslånga lärandet implementeras av
studier och som inte ser studier som en väg till utveck-
staten måste vara tydlig. Det varnas för att en sådan
ling för egen del, och de som inte är motiverade att
aktiv styrning snarare kan motverka, snarare än gynna
spara eller inte har råd att spara till sin kompetens-
utbildningsmiljöer som växt upp utan statligt ingrip-
utveckling. Vilket ansvar ska staten ta och hur? Hur
ande. Det påpekas i debatten att idén om livslångt lär-
ska stöd avvägas och stimulera vissa grupper till livs-
ande inte får förväxlas med ett omfattande statligt livs-
långt lärande, till skillnad mot andra grupper som lånar
långt lärandesystem.
eller sparar till sin utbildning.
Många drar slutsatsen att det finns anledning att
Ett annat sätt att argumentera bygger på att statens
noggrant analysera vad som kan och vad som ska inne-
ansvar i första hand ligger inom det formella utbild-
fattas i en central styrning. En poäng med att erkänna
ningssystemet. Livslångt lärande behöver inte nöd-
det informella lärandet, hävdas det, är just att det inte
vändigtvis innebära en statlig expansion. Det livslånga
är organiserat och tillrättalagt utan fritt. Ett påpekande
lärandet är, enligt detta sätt att argumentera, inte
i detta sammanhang är att begreppet livslångt och livs-
liktydigt med formalisering av icke-formella och infor-
vitt lärande blir en paradox. Ju ambitiösare staten
mella lärmiljöer. Det anses att en nationell strategi för
arbetar för att organisera fram detta lärande, dessto
livslångt lärande inte får utvecklas mot ett totalitärt
längre från dess innersta mening kommer vi. En när-
lärandesystem där staten intervenerar i nya lärande-
liggande uppfattning är att formaliseringen, till exem-
miljöer.
pel i form av validering, certifiering, finansiering, kan
Statens roll anses vara oklar när det gäller styrning
och implementering av livslångt och livsvitt lärande.
innebära att lusten, meningen och kreativiteten i det
informella försvinner.
Här ställs frågan om det livslånga lärandet egentligen
Kommissionens memorandum påtalar betydelsen av
kan implementeras från statlig nivå? Framför allt gäller
att individen själv tar ansvar för sitt lärande under
denna osäkerhet statens roll i styrning av icke-formellt
livet. Hur detta ska uppfattas är inte entydigt. En stor
och informellt lärande. Ett sätt att argumentera i de-
del av debatten kretsar kring individens ansvar i rela-
16
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
tion till staten och andra aktörer. Det påpekas att till
Flera synpunkter berör iakttagelsen om att den livs-
viss del är memorandumets betoning av ”det individ-
långa och livsvida synen på lärande inte har någon mot-
uella projektet” är en konsekvens av själva idén om
svarighet i existerande institutioner och organisationer
livslångt och livsvitt lärande. Att individen måste ta
som i regel är strikt uppdelade i formellt, icke-formell
tillvara de möjligheter som finns och söka upp olika
och informellt. Uppdelningen i ansvarsområden på olika
former av lärmiljöer är inte en ideologisk ståndpunkt,
departement och myndigheter och även EU:s organ-
utan en betoning av att det livslånga lärandet bör vara
isationer är exempel på detta. En närliggande fråga
individuellt projekt snarare än ett statligt. Det inne-
handlar om uppdelningen i yrkesutbildning och allmän
bär inte nödvändigtvis att till exempel finansieringen
utbildning. Inom EU:s olika program upplevs det vara
ska vara individuell.
vattentäta skott mellan yrkesutbildning och generell
utbildning. Det framhålls i debatten att dessa system
Samordning av politikområden
borde reformeras.
Den livsvida dimensionen får ytterligare konsekvenser
I debatten framkommer ett konkret förslag om en
för styrning. Ur ett statligt perspektiv suddas gränserna
institution eller samarbetsorgan på statlig nivå med
mellan traditionella politikområden ut. Utbildnings-
ansvar för livslångt lärandefrågor och med uppgift att
politiken, arbetsmarknadspolitiken, kulturpolitiken,
genomföra en sammanhållen politik. En sådan institu-
socialpolitiken och regionalpolitiken bidrar med väsent-
tion kan sträva efter att åstadkomma en sammanhäng-
liga delar till en strategi för livslångt lärande. En fråga
ande infrastruktur bestående av finansieringsmodeller,
som uppkommer är hur dessa delar ska samordnas och
valideringsinstrument, IKT-stödd vägledning och
hållas ihop. I debatten framkommer att problemet finns
information, uppföljning, rollfördelning mellan olika
på flera olika nivåer i samhället – i kommunen, natio-
aktörer etc. Samordning mellan handlingsplaner på
nellt och i EU. Den traditionella uppdelningen mellan
EU-nivå, nationell, regional och lokalnivå kan vara
politikområden tenderar helt enkelt att försvåra
ytterligare ett ansvarsområde.
etablerandet av en sammanhållen strategi. Det fram-
Ett annat förslag som anses kunna underlätta
hålls att det livslånga lärandet riskerar att bli en fråga
samordning mellan olika politikområden är ett vägvis-
som faller mellan stolarna, där vissa enskilda delfrågor
ande nationellt policydokument som tydliggör
hanteras på olika håll utan genomtänkt syfte. Det varnas
ambitionerna och idén om det livslånga lärandet. Det
i debatten för att det traditionella sättet att organisera
påpekas att ett övergipande policydokument finns i
politik kan motverka en sammanhängande strategi för
flera andra länder.
livslångt lärande som spänner över flera olika politikområden.
Livslångt lärande för alla
I debatten uppmärksammas att i praktiken har frågor
om livslångt lärande kopplats till vuxenutbildningen,
Jämlikhet
och på så sätt har man också försökt lösa organiseringen.
Flera diskussioner berör jämlikhet. En konsekvens av
Det leder dels till fokusering av det formella utbild-
det livslånga lärandet anses vara ett ökat individuellt
ningssystemet, och dels till att förskoleverksamheten,
ansvar, framför allt när det gäller icke-formellt och
barnomsorgen och ungdomsskolan riskerar att förbises.
informellt lärande. Även om staten kan försöka ge alla
individer likvärdiga förutsättningar, menar många att
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
17
det till viss del blir individens ansvar att söka upp
Staten och det formella utbildningssystemet anses
lärmiljöer. Det kan leda till att social bakgrund slår
av många ha ansvar för att ge alla en lika god grund för
igenom mer markant, med ökade skillnader mellan olika
fortsatt lärande. Det är särskilt viktigt att stödja elever
individer och olika grupper av individer som konse-
som har svårigheter med att skriva, läsa och räkna innan
kvens. En uppfattning i debatten är att flera utredningar
de lämnar skolan. Elever får inte lämna skolan med
och forskningsrapporter visar att kunskapsskillnader
bristfälliga kunskaper inom dessa områden eftersom
mellan grupper av individer tenderar att öka genom
dessa kunskaper är svåra att ta igen senare i livet.
hela det formella utbildningssystemet. Skillnader växer
Många pekar på att informationsteknikens intåg
under skoltiden, snarare än att jämnas ut. Utanför de
innebär en stor förändring på arbetsmarknaden. Sättet
formella systemen är problemen större. De lärande-
att organisera arbetet påverkas och behovet av IT-kun-
möjligheter som finns i form av kompetensutveckling
skap ökar. Allt fler använder datorer i sitt dagliga arbete
och lärande arbeten tillfaller dem som redan är hög-
och kommer i kontakt med IT även utanför jobbet.
utbildade. Staten skulle därför riskera att ställas inför
Att skicka e-post och söka information och även handla
ett snedrekryteringsproblem och ett kunskapssamhälle
via Internet blir allt vanligare. Men i debatten framhålls
med stora klyftor. Utsatta grupper som handikappade
att det är stora skillnader mellan arbetare och tjänste-
och invandrare med otillräckliga kunskaper i svenska
män när det gäller tillgången till datorer och använd-
skulle höra till förlorarna.
ning av IT. En fråga som ställs är hur personer med funk-
Möjligheten till kompetensutveckling i arbetslivet
tionshinder kan få likvärdig tillgång till lärmöjligheter.
anses vara mycket olika för olika grupper på arbetsmarknaden. Många menar att arbetsgivarens satsning
Uppsökande verksamhet
på personalutbildning i högre grad når de som redan
Många återkommer till vikten av aktiv rekrytering för
har den längsta utbildningen, och de med kortast
att motverka snedrekrytering och för att engagera indi-
utbildning får minst möjlighet till kompetensutveck-
vider som annars inte skulle välja utbildning. Det gäller
ling i arbetet. Därför menar många att en jämlik fördel-
inte endast vuxenutbildningen. Högskoleverket och
ning av de resurser för kompetensutveckling måste
många lärosäten menar exempelvis att det livslånga
eftersträvas.
lärandet innebär att universitet och högskolor aktivt
Riskerna för ökade klyftor mellan dem som har
bör försöka rekrytera nya grupper av individer, gärna
arbete och dem som är arbetslösa återkommer många
med yrkeserfarenhet. Flera kommuner har i samband
till i debatten. Det är något som borde ha betonats
med kunskapslyftet arbetat med olika metoder för aktiv
mer i memorandumet och som måste beaktas i en hand-
rekrytering.
lingsplan. Man menar att det måste finnas stöd för dem
Det framkommer i debatten att arbetsmarknadens
som är utanför arbetsmarknaden, men samtidigt vill
parter kan spela en viktig roll, eftersom parterna har
man uppmärksamma att situationen är bekymmersam
möjlighet att genom sina organisationer nå individer
för vuxna med läs- och skrivsvårigheter som har arbete.
på arbetsplatser. Många pekar på att det finns ett sär-
Vem tar ansvar för deras utveckling? I debatten på-
skilt behov av att nå flyktingar och invandrare med
pekas att det är få myndigheter som engagerar sig i en
information och uppsökande verksamhet inom ramen
person som har arbete.
för kunskapslyftet. Som konkret exempel nämns att
18
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
LO bedriver ett arbete med riktad rekrytering inom
slutsats som dras är att eftersom dessa grupper inte
tio län. LO har en centralt placerad projektledare som
självmant tar initiativ till studier bör man använda sig
har samordnat rekryteringsarbetet. Projektledaren har
av uppsökande verksamhet som metod för rekrytering.
ansvar för utbildning av uppsökare och att ta fram
informationsmaterial anpassat till målgruppen. Den
Miljöer för lärande
uppsökande verksamheten har anpassats utifrån de
Vilka är de framtida miljöerna för lärande? En invänd-
lokala förutsättningarna. Arbetet sker inom ramen för
ning mot memorandumet är att bilden av det livslånga
LO-distrikten i länen och i samarbete med ABF.
lärandet är alltför dominerad av dagens institutioner
I Dalarna har flera fackförbund och ABF startat ett
för lärande. Den formella utbildningens traditionella
informationsarbete om Kunskapslyftet. Flera nätverk
roll kommer att finnas kvar, men det framkommer i
har bildats och en undersköterskeutbildning för invan-
debatten att former och arbetsmetoder måste utvecklas
drare har startats. I Stockholm har man bland annat
och kopplas till lärande som sker utanför institutionerna.
medverkat i lokala radio- och TV-sändningar för att
Oenighet råder om hur stora förändringar utbildnings-
informera om Kunskapslyftet. I Västmanland har man
systemen står inför. En synpunkt är att betydelsen av
kartlagt utbildningsbakgrunden och utbildningsbehovet
den kommersiella utvecklingen har förbisetts. De privata
bland LO-medlemmarna med invandrarbakgrund. I
utbildningsanordnarna är idag redan många och borde
Östergötland har man tagit fram en hemsida med
ha involverats i diskussionen. Hur kommer det att se
information om Kunskapslyftet på olika språk. I Göte-
ut om 20 år? En bedömning är att de traditionella
borg har man kontaktat olika utbildningsanordnare så
systemens dominans kommer att minska.
som ABF, Vuxia och Folkuniversitetet för att hjälpa
En motstående utgångspunkt är att ett nytt system
dem att anpassa sin utbildning till invandrargruppen. I
inte kan byggas från början utan att de institutionella
Borås har man haft uppsökande verksamhet i sam-
förutsättningarna måste tillvaratas. En stor del av det
arbete med individ- och familjeomsorgen i kommunen
livslånga lärandet innebär, enligt detta sätt att argum-
och andra organisationer.
entera, förändringar inom existerande institutioner, till
Även representanter för folkbildningen pekar på
exempel det formella utbildningssystemet, arbetsliv och
vikten av aktiv rekrytering. De menar att om en strategi
lokala institutioner som bibliotek och museer. Konse-
för livslångt lärande ska ge önskvärda effekter, för fler
kvensen av det skulle vara att det livslånga lärandet
än den del av de redan yrkesverksamma som redan är
kommer att se annorlunda ut i olika länder. Det måste
motiverade för studier, måste en rad frågor diskuteras.
en europeisk handlingsplan beakta.
Det handlar till exempel om hur man ska rekrytera
personer som inte är motiverade till studier, som har
Barnomsorg, förskola, grundskola
negativa erfarenheter från sin skoltid och som hittills
och gymnasieskola
inte har upplevt att studier kan förändra deras situa-
En synpunkt är att det formella utbildningssystemet
tion. Människor med dålig självkänsla, som dels inte
ska skapa grunden för ett livslångt lärande. Även om
tror att de klarar av att studera och dels inte upplever
det livslånga och livsvida innebär nya lärmiljöer, menar
att de har behov av studier, har ofta ingen eller låg motiva-
man att den formella utbildningen måste ge individ-
tion för studier. De har också i mindre utsträckning än
erna grundläggande färdigheter och motivation. Barn-
andra engagerat sig i samhällsfrågor av olika slag. En
omsorgen, grundskolan, gymnasieskolan och vuxen-
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
19
utbildningen anses ha en avgörande betydelse. Därför
Det framhålls att pedagogik och arbetssätt inom vuxen-
invänder många i debatten att ungdomsutbildningen
utbildningen behöver utvecklas mot detta synsätt.
saknas helt i kommissionens memorandum och i diskus-
Vuxenutbildningen ska möta många olika människors
sionen om det livslånga lärandet.
behov. En del är mycket studiemotiverade och mål-
I debatten framkommer argumentet att en kedja
inriktade, andra har kommit tillbaka till ett utbildnings-
inte är starkare än sin svagaste länk. Förskolan, som är
system, som tidigare inte har erbjudit någon utmaning
en viktig del för grunden i det livslånga lärandet anses
eller väckt någon lust till lärande.
vara styvmoderligt behandlat i memorandumet. Många
Det framhålls i debatten att vuxenutbildnings-
pekar på att lusten att lära kan utvecklas och bevaras i
systemen måste respektera att människor är olika och
förskolan. Fullgjord gymnasieutbildning av hög kvali-
befinner sig i olika livssituationer. Utmaningen för den
tet anses av många vara en förutsättning för att klara
samhällstödda vuxenutbildningen är att möta alla uti-
kraven som ställs i arbetslivet, och i fortsatt lärande.
från individuella önskemål, behov och förutsättningar.
Det sägs att alla har en rättighet att lära sig läsa, räkna
Syftet ska vara att ge individen möjlighet att utveckla
och skriva, så det blir möjligt att fungera optimalt i
sin kompetens för att främja personlig utveckling,
samhället. Ett inlägg rör de ökade kraven och risken
delaktighet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. De
att ”hamna utanför”. Det är särskilt viktigt att åtgärda
individuella olikheterna ställer krav på en ökad flexi-
problem som elever har med att skriva, läsa och räkna
bilitet i den uppsökande verksamheten, i väglednings-
innan de lämnar skolan.
situationer samt i utbildningens former och innehåll.
Det ställer också krav på en ökad lokal samverkan
Vuxenutbildning
mellan utbildningsanordnare, arbetsförmedling, fackliga
Vuxenutbildningen anses var en av de väsentligaste lär-
organisationer och andra aktörer.
miljöerna och en viktig komponent i en statlig strategi
för livslångt lärande. Många ansluter till resonemanget
Universitet och högskolor
att vuxnas behov av lärande har förändrats under senare
I konsultationsprocessen ingick ett regeringsuppdrag
år. Lärandet kan inte längre förväntas ske under ung-
till Högskoleverkat att remittera memorandumet till
domsåren och några avgränsade perioder under yrkes-
universitet och högskolor. I det här avsnittet samman-
livet därefter. Kraven på flexibilitet och förändring är
fattas resultatet från det regeringsuppdraget. I avsnittet
stora inom såväl arbetslivet som samhällslivet i övrigt.
ingår också synpunkter som framkommit på annat sätt.
Därför, argumenterar många, krävs att staten ger alla
Av remissvaren framgår att universitet och högskolors
vuxna möjlighet att utvidga sina kunskaper och ut-
inställning förväntas spela en betydelsefull roll i det
veckla sin kompetens.
livslånga lärandet, och att det krävs vissa förändringar
Till viss del handlar diskussionen om vuxenutbild-
av systemet. Det handlar exempelvis om en föränd-
ningen om Regeringens proposition Vuxnas lärande och
ring från ett utbudsstyrt system till ett system styrt
utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72),
av en föränderlig, flexibel och individuell efterfrågan.
och det synsätt på vuxnas lärande som kommer till
Ett lärosäte skriver att man inte kan öppna universitets-
uttryck i propositionen. Flera debattinlägg handlar om
studier för nya och större grupper om inte universitet
betydelsen av ett synsätt på lärande som bättre svarar
och högskolor förändras. Flera lärosäten anser att det
mot de nya behoven i ett kunskapsorienterat samhälle.
bör vara en prioriterad uppgift inom utvecklingen av
20
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
den svenska högskolan att forma en strategi för dess
ningens innehåll, inte minst inom det tekniska området.
roll inom det livslånga lärandet.
Förväntningar finns också på annorlunda och mer gene-
I Högskoleverkets rapport framhålls att Sverige
rella färdigheter än krav.
skiljer sig från flertalet andra industriländer genom att
Det framhålls vidare att det livslånga lärandet kom-
andelen äldre studenter i högskolan är påtagligt högre.
mer att medföra en efterfrågan från många fler redan
Inom den svenska utbildningspolitiken har det sedan
utbildade och med en omfattande erfarenhet från
länge varit en strävan att ingen ska behöva hamna i en
förvärvslivet. Dessa personer kommer att vilja ta del
utbildningsmässig återvändsgränd. Både systemen för
av ett kursutbud som inte bara ska vara återkomm-
tillträde och för studiefinansiering har utformats bland
ande, utan också passa nya och individuella behov.
annat mot denna bakgrund. Ambitionen att genom
Såväl högskolor, universitet och andra debattörer
tillträdesreglerna ge alla chansen att komma igen senare
framhåller att en förstärkt satsning på livslångt lär-
kan, när utbudet av utbildningsplatser är begränsat, leda
ande bör handla om en förnyelse av utbildningarna,
till att de ungdomsstuderande möter konkurrens från
Utbildningarna ska anpassas till olika individers behov.
”icke-traditionella” studenter.
Till en del anses det handla om praktiska villkor som
Vidare påpekas att regeringen under 1990-talet i
undervisningens tillgänglighet, men frågan om en mer
ökad utsträckning har lyft fram mål om att öka den
djupgående omorienteringt framhålls också. Högskole-
sociala och etniska mångfalden inom högskolan. Den
verket menar att högskolan bör reflektera, i högre
volymmässiga expansion som skett ska också innebära
utsträckning än idag, över de pågående förändringar
att nya grupper av studenter finner sig väl tillrätta i
som idag sker i samhället och på arbetsmarknaden. Det
högskolan. Den mer instrumentella styrningen näms
påpekas att det ställs krav på en förnyelse av utbild-
via bland annat regleringsbreven. I de står det att ut-
ningarna som på allvar tar sin utgångspunkt i de
bildningsutbudet ska utformas så att det passar yrkes-
förvärvserfarnas behov.
verksamma personer bättre – till exempel utbudet av
kurser på halvfart, kvällstid och under sommaren, samt
Omorientering av utbildningsutbudet
distansutbildning.
Sverige har en hög grad av formell tillgänglighet till
Enligt Högskoleverket har man hittills talat om de
högre utbildning. Det är förenat med en hög grad av
nya grupperna främst i termer som ”studerande från
enhetlighet i studieutbudet. Alla erbjuds samma utbud
studieovana miljöer”. Det tolkas i de flesta fall som en
inom ramen för en nationellt fastställd examensordning,
fråga om social och etnisk bakgrund, och brukar mätas
oavsett om man kommer direkt från gymnasiet eller
som utbildningsbakgrund och ursprungsland hos den
har åratals erfarenhet av förvärvslivet. Inom högskolans
studerandes föräldrar. Av det livslånga lärandet följer
uppdragsutbildning finns dock en möjlighet att
att det blir mer angeläget att fokusera på betydelsen
skräddarsy utbildningspaket för en viss målgrupp.
av de studerandes förvärvserfarenheter.
Högskoleverket anser att visionen om det livslånga
lärandet ställer den högre utbildningen inför behovet
Nya krav på den högre utbildningen
av att fördjupa och analysera skillnaderna mellan olika
En konsekvens av omvärldsförändringarna är att
gruppers utbildningsbehov, och hur det bör påverka
förväntningar ökar på den högre utbildningen från
utbildningens innehåll.
arbetsmarknaden när det gäller aktualitet på utbild-
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
21
Enligt flera lärosäten är en utgångspunkt för ut-
sätt till andra utbildningsanordnare. Det innebär bland
vecklingen av den högre utbildningen att man värnar
annat att former för validering av de sökandes kvalifika-
om det som är kärnuppgiften, nämligen att erbjuda en
tioner behöver utvecklas och att reglerna för behörighet
kvalificerad utbildning med anknytning till pågående
och tillgodoräknande tillämpas generöst.
forskning och med arbetsformer som främjar ett kritiskt
förhållningssätt. Den stora vikt som kravet på forsk-
Begränsande faktorer
ningsanknytning har och bör ha anses bidra till den
Både i lärosätenas yttranden och i andra sammanhang
utbudsstyrning, som påtalats från flera håll. Forsknings-
lyfts faktorer fram som bidrar till att så kallad icke-
anknytning handlar om att högskoleläraren ska dela
reguljär utbildning, till exempel utbildning på halvfart,
med sig av sin forskning (eller av sin insikt i den forsk-
distans etc., ibland har svårt att hävda sig resursmässigt.
ning som pågår inom ämnet). Det gäller både det sakliga
Vad gäller finansieringen av grundutbildningen är det
innehållet och förhållningssätt till metod och kunskaps-
flera omständigheter som hänger samman. Studerande-
källor. Det anses finnas en risk att kunskapsformerna
grupper med lägre benägenhet att fullfölja kurser fram
teori och praktik inte sammanförs på ett fruktbart sätt.
till poäng ter sig ”olönsamma”. För det andra anser
Det livslånga lärandet innebär tydligare krav på att
flera lärosäten att det inte är rimligt att inom ramen
utbildningen ska utgå från det lärande som den studer-
för ”studentpengen” kräva insatser av helt andra slag
ande och arbetsmarknad behöver i den mer praktiska
av högskolan. För det tredje uppfattar man på flera
framtida yrkesutövningen. Därför kan det finnas goda
håll att resurstilldelningen i sig är för låg för den verk-
skäl att inom högskolan reflektera och utveckla vad
samhetsvolym som förväntas. Några lärosäten finner
som skulle kunna benämnas praktikanknytning.
att man i dagsläget måste prioritera det som upplevs
som kärnverksamheten, det vill säga den reguljära
Samverkan med andra utbildningsanordnare
grundutbildningen. Därtill kommer de interna spän-
I EU:s memorandum definieras livslångt lärande till
ningar som uppstår när lärosätet ska balansera mellan
att också innefatta begreppet det livsvida lärandet. Det
å ena sidan avgiftsfri grundutbildning och å den andra
handlar om de insikter och kunskaper som den stud-
avgiftsfinansierad uppdragsutbildning.
erande har inhämtat på annat sätt, till exempel på
Högskoleverket anser att det nuvarande systemet
arbetsplatsen, i föreningslivet eller inom folkbildningen,
för resurstilldelning till grundutbildningen är en bra
ska kunna bilda bas även för studier inom högskolans
lösning, som förenar standardisering med stort utrymme
ram. Förväntningarna från folkhögskolor och studie-
för lokala avvägningar och satsningar. Mot bakgrund
förbund är att det ska bli lättare för individen att
av problemen inom ramen för nuvarande styrsystem
kombinera studiemoment både inom och bredvid den
att prioritera utbildningsutbudet med dyrare distri-
högre utbildningen.
bution, eller där man har skäl att förvänta sig en lägre
Flera högskolor och universitet påpekar att det livs-
benägenhet hos de studerande att avlägga poäng, anser
långa lärandet innebär att frågor om alternativ för
Högskoleverket också att det finns anledning att under-
behörighet samt urval till högre studier blir viktiga.
söka möjligheterna till kompletteringar. Inte minst i
Liksom ett inte alltför snävt tillgodoräknande av studie-
dagens situation där högskolan ser 1990-talets intensiva
resultat från icke-formella studieanordnare. I flera av
efterfrågetrycket i framtiden avlösas av en mer balans-
lärosätenas yttranden bejakas ett öppnare förhållnings-
erad situation. Först då kan anpassningar i systemet
22
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
för resurstilldelning underlätta omprioriteringar mot
nings- och kulturområdena är viktiga aktörer inom det
utbud och distributionsformer som stämmer bra med
livslånga lärandet. Genom sin fria ställning har folk-
det livslånga lärandet.
bildningen en nyckelroll att ta vara på människors behov
och att möta samhälleliga utmaningar. Både studieför-
Högskolan som resurs i det livslånga lärandet
bund och folkhögskolor svarar i många fall bättre mot
Många fler grupper söker sig idag till högskolan. Sam-
människors personliga intressen och aktuella samhälls-
tidigt pågår en omfattande förnyelse inom den högre
frågor än den mer formaliserade vuxenutbildningen.
utbildningen. Nya förväntningar och krav riktas mot
Studierna upplevs som meningsfulla, vilket sannolikt
dem som utformar den högre utbildningen. Högskole-
leder till en större effekt på handlandet i vardagen.
verket menar att det behövs reflekteras över vad olika
Målet är högre ställt än att enbart klara prov och få
kurser och program ska ge och hur nya synsätt kan tas
formella meriter.
till vara inom ramen för det som är högskolans kärna,
En väsentlig sida av folkbildningens anses vara dess
till exempel att erbjuda en kvalificerad utbildning med
tillgänglighet. Studieförbunden och folkhögskolorna är
anknytning till pågående forskning och med arbets-
öppen för alla oberoende av utbildningsbakgrund, ålder
former som främjar ett kritiskt förhållningssätt.
och intresse. Studieförbunden och folkhögskolorna utgör
I Högskolverkets rapport framhålls att det är ange-
en viktig infrastruktur. Folkbildningsorganisationerna
läget att söka efter anpassningar i systemet för att göra
finns över hela landet, når alla befolkningsgrupper och
det mer ekonomiskt för lärosätena att satsa på kurs-
särarter med ett bildnings- och utbildningsinnehåll som
utbud och distributionsformer som passar in i det livs-
täcker många ämnesområden och nivåer.
långa lärandet. För att högskolan i än högre grad ska
Folkbildningsrådet menar vidare att visionen om
bli en resurs för det livslånga lärandet framhålls följande
en medborgare som kan ta ställning till tidens frågor,
aspekter som särskilt väsentliga:
liksom föreställningen om människan som en kultur-
• en medveten utveckling av utbildningsutbudet
utifrån de förvärvserfarnas perspektiv
människa måste upprätthållas. För medborgarna måste
det finnas olika möjligheter att, vid sidan av formella
• ett öppnare förhållningssätt till förkunskaper och
behörighetsgivande och yrkesinriktade utbildningar,
kombinationer av olika slags lärande och utbild-
utveckla och förverkliga sig själva samt bidra till sam-
ning, vad gäller såväl behörighet som tillgodo-
hällets utveckling.
räknande
Folkbildningsrådet framhåller att den svenska folk-
• anpassningar inom resurstilldelningssystemet
bildningen innebär en unik möjlighet i Norden att för-
som motverkar de ekonomiska incitament som
verkliga det icke-formella lärande och informella läran-
lägger hämsko på en förnyelse av utbildningen i
det som kommissionen tar upp i sitt memorandum.
linje med det livslånga lärandet.
Dessutom svarar framför allt folkhögskolorna, men
också några av studieförbunden, för en rad allmänna
Folkbildningen
och yrkesinriktade utbildningar inom det formella lär-
Många säger att folkbildningen utgör en viktig del av
andet. I Sverige finns 11 studieförbund med knappt
det livslånga lärandet, och att det är unikt för Sverige
800 lokalavdelningar och 147 folkhögskolor.
och Norden. Studieförbund och folkhögskolor som
arbetar både inom bildnings-, och utbildnings-, före-
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
23
Folkbildningsrådet säger att folkbildningen har unika
Kompetensutveckling och personalutbildning är
förutsättningar att skapa förutsättningar för aktivt med-
redan idag en omfattande verksamhet. Det påpekas i
borgarskap och demokratiskt engagemang och förank-
debatten att arbetsgivarnas attityder är väsentliga i
ring genom att vara en brygga mellan de ”offentliga
detta avseende. Men i debatten framkommer synpunkt-
och civila samhällena”. Studieförbunden och folkhög-
en att personalutbildningen inte kommer alla tillgodo.
skolorna har en nära koppling till folkrörelserna, och
Data om vilka som deltar i personalutbildning visar
det ideella arbete som utförs där. De genomför också
att det finns betydande skillnader mellan olika grupper
till stora delar en åldersintegrerad verksamhet. Infra-
i arbetskraften. Deltagarmönstret har samband med
strukturen med ett i stort sett heltäckande riks-, regio-
arbetshierarkin och ju mer kvalificerad positionen är
nal- och lokaltäckande nät innebär att det finns ett
desto vanligare är det att arbetsgivaren finansierar
socialt nätverk av mötesplatser där viktiga samhälls-
utbildning. Här finns en mekanism som leder till ökade
frågor kan belysas och diskuteras i fria former. Förutom
klyftor. Detsamma sägs om lärandepotentialen i olika
kunskapsbildning ger det många tillfällen till mänskliga
arbetsuppgifter.
möten och gemenskap.
I debatten fokuseras arbetsgivarens ansvar i det
livslånga lärandet. Arbetsgivaren har ett ansvar att se
Lärande på arbetsplatsen, företagens
till att den anställde får den kompetensutveckling som
och parternas roll
behövs för dagens arbetsuppgifter, men också för att
En kritik mot memorandumet är att det ger uttryck
kunna behålla anställbarhet för framtiden. För detta
för föreställningen att lärande sker i huvudsak inom
krävs en väl planerad personalutbildning. Utvecklings-
ramen för formella utbildningar. ”Learning” förefaller
samtal som leder till individuella utvecklingsplaner
vara detsamma som ”education”. Många anser att lär-
utifrån analyser av den enskildes och verksamhetens
andet i arbetslivet, på arbetsplatserna, liksom i det civila
behov anses vara en av de nödvändiga baserna för ett
samhället saknas i stor utsträckning i memorandumet.
effektivt livslångt lärande. En fråga är hur enskilda före-
Den största delen av lärande anses ske utanför de
tags rädsla för utbildningssatsningar som erbjuder mer
formella systemen, och tonvikten på det reguljära
än företagsspecifik kunskap ska kunna motverkas. Och
utbildningssystemet gör memorandumet begränsat.
hur ska fackliga organisationer motiveras att engagera
Många instämmer att den process som äger rum på
sig i utbildning för icke-medlemmar och arbetslösa?
arbetsplatser och i samspelet mellan arbetsmarknad-
Företrädare för näringslivet menar att företag har
ens parter, andra aktörer och offentliga institutioner
olika förutsättningar och möjligheter att investera i
behöver uppmärksammas mer.
kompetensutveckling. Framför allt finns det en skillnad
I debatten framkommer att det finns flera skäl till
mellan små och stora företag. En politik för livslångt
att se arbetsplatsen som en mycket betydelsefull
och livsvitt lärande som inkluderar icke-formellt och
komponent i individens livslånga lärande. Arbetsplatsen
informellt lärande måste ha detta som utgångspunkt.
står för icke-formellt lärande i form av kompetens-
En synpunkt är att den svenska utbildningsverk-
utveckling eller personalutbildning. Arbetsplatsen anses
samheten i arbetslivet inte tycks vara särskilt omfatt-
också vara viktig i det informella lärandet, på så sätt
ande, samtidigt finns det skilda meningar om företagens
att arbete i sig är lärande och att arbetsplatsen kan
investeringar på kompetensutveckling. I debatten upp-
vara organiserad gynnsamt för lärande.
märksammas att internationell forskning pekar på ett
24
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
starkt samband mellan graden av framgång för de hög-
demokratiska aktivitet och ”dygder”. Begreppet syftar
presterande arbetsorganisationerna och omfattningen
exempelvis på medborgarnas engagemang, valdeltag-
på utbildning och medarbetarinflytande. Flexibilitet
ande, uppslutning kring jämlikhet, tolerans och andra
och mångsidighet anses vara viktiga egenskaper hos en
grundläggande värden.
arbetsorganisation, men det förutsätter kunskapsbredd.
I debatten refereras till undersökningar som visar
Det finns också en koppling mellan företagens utbild-
att det civila samhället i form av föreningar, organisa-
ningsverksamhet och nivån på teknikanvändningen.
tioner, nätverk och andra frivilliga sammanslutningar
Flera faktorer bedöms vara viktiga för att utveckla
har stor betydelse för demokratins förankring och vita-
en lärande organisation eller arbetsplats. För det första
litet. Enligt statsvetaren Robert Putnam är det i dessa
är det viktigt med delaktighet i formuleringen av
frivilliga institutioner och nätverk den demokratiske
verksamhetens mål. För det andra är arbetsuppgiftens
medborgaren skapas. Föreningslivet är demokratins
lärandepotential betydelsefull. Uppgiften ska vara en
informella medborgarskolor och därför en betydelse-
utmaning för individen och ställa krav på kompetens.
full del av det livslånga och livsvida lärandet. Förening-
För det tredje är det fördelaktigt med information och
arna anses ge den enskilde individen möjlighet att ta
goda teoretiska kunskaper för att kunna sortera, värdera
ansvar för gemensamma angelägenheter och utvecklar
och tolka informationen. För det fjärde bör det individ-
den demokratiska personligheten. Detta framhålls som
uella handlingsutrymmet vara stort. Autonomi gynnar
särskilt intressant ur ett svenskt perspektiv, eftersom
ansvarstagande och lärande. För det femte måste det
föreningsliv och folkrörelser haft en stark position med
finnas möjlighet till kollektiv reflektion kring arbetet
många engagerade medlemmar.
och dess resultat. En sjätte faktor har att göra med
Därför anser många att det är oroande att före-
betydelsen av att ingå i mindre och självständiga arbets-
ningslivet och folkrörelserna är på tillbakagång. Med-
lag eller projekt.
lemstalen sjunker, många medlemmar är passiva och
Många synpunkter går ut på att strategier och
eldsjälarna blir färre. Utvecklingen när det gäller
strukturer för lärande måste byggas i de miljöer där de
föreningsengagemang överensstämmer med stagna-
ska användas. Frågor kring kompetensutveckling och
tionen och nedgången i politiskt deltagande och med-
lärande i arbetslivet handlar till stor del om vilka förut-
lemskap i politiska partier. I föreningslivet sker en
sättningar som ges på arbetsplatsen. Hur ser arbets-
väsentlig del av individers informella lärande och det
organisationer ut? Hur fungerar ledarskap? Finns det
är angeläget att föra diskussionen vidare om förenings-
tillgång till rätt teknik?
livets roll och hur trenden kan vändas och föreningslivet förnyas och utvecklas.
Föreningslivet
Memorandumet framhåller anställningsbarhet och
Lokala miljöer för informellt lärande
aktivt medborgarskap som likvärdiga mål. I debatten
Många framhåller betydelsen av det informella lärandet
återkommer många till betydelsen av social samman-
och att man erbjuder människor många olika möjlig-
hållning och aktiv medborgarskap sätter föreningslivet
heter till detta lärande. Det lokala föreningslivet spelar
i centrum, inte minst ungdomsföreningarna. Nyckel-
naturligtvis en särskild roll och har en lång tradition i
ord är medborgarkultur eller socialt kapital. Socialt
Sverige. Det informella lärandet kräver institutioner
kapital har blivit ett samlingsbegrepp för medborgarnas
och i debatten betonas den roll som biblioteken spelar
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
25
för det icke-formella lärandet och för stimulans av läs-
• som samarbetspartners till det formella lärandets
lusten. Biblioteken ger människor möjlighet att komma
institutioner, genom sin förmåga att åskådliggöra
och gå genom hela livet och få lusten väckt och bibe-
och fördjupa olika utbildningars innehåll.
hållen. Folk- och forskningsbiblioteken erbjuder möjlig-
Att klargöra, tillvarata och utveckla resurser för institu-
heter att stimulera lärandet.
tioner som bibliotek, museer och arkiv framhålls i
Argumentet utvecklas och det påtalas att biblioteken kan göra mycket för utbildningen. De har i allt
debatten som ett viktigt led i EU-ländernas utvecklingsarbete.
för hög grad kommit att betraktas enbart som kulturinstitutioner. Sverige bör tydliggöra de svenska intressena. Bibilioteken kan bland annat tillhandahålla
Nyckelbudskap 1
– Nya grundläggande färdigheter
mycket elektronisk information och även lära ut för-
Många ansluter sig till resonemanget i memorandumet
mågan att hantera stora informationsmängder.
om behovet av nya färdigheter som följer en global
En kritik mot memorandumet är att man försöker
förnya begreppsapparaten för livslångt lärande, men
att man snart faller tillbaka i gamla vanor och talar
om skolan och det formella utbildningssystemet.
Bibliotek, arkiv och museer är en outnyttjad resurs för
ekonomi som förändras allt snabbare strukturellt.
Allmänt efterlystes dock en mer systematisk begreppsanvändning och en problematisering på området.
Resonemangen kring kompetens, kunskap och gamla
och nya färdigheter uppfattas av många som en kom-
lärande. De här områden omnämns i memorandumet
promiss mellan politiska dokument och forsknings-
tillsammans med personalmatsalar, vilket tyder på brist
inriktade diskussioner. Memorandumets syn på kunskap
på insikt.
Många ansluter sig till idén att bättre utnyttja de
existerande institutionerna för informellt lärande.
Bibliotek, arkiv och museer som redskap i livslångt
lärande kommenteras mycket sparsamt memorandumet. För att ge redskap och möjligheter för lärandet
behöver samhället bygga stödjande infrastrukturer.
Bibliotek, arkiv och museer är viktiga
• ur ett innehållsmässigt perspektiv, i sin roll som
kunskapskällor
• ur ett funktionellt perspektiv, som arenor för
icke-formellt lärande och pedagogisk stimulans
kunskapsbegrepp inkluderar attityder, värderingar och
handling. I memorandumet saknas också diskussion av
demokratisk kompetens i ett mångkulturellt och värdepluralistiskt samhälle.
En framförd synpunkt är att flera av de nya grundläggande färdigheter som kommissionen berör inte bäst
studeras som fristående ämnen, exempelvis IT och
entreprenörskap. Viktigast är det pedagogiska arbetet.
De identifierade basfärdigheterna bör ses som pedagogiska hjälpmedel för att bedriva undervisning i andra
ämnen. Rent tekniska kunskaper, inom exempelvis IT,
av gruppers och individers vilja att lära sig lära
är en förutsättning, men långt ifrån tillräckligt för att
• ur ett organisatoriskt perspektiv, genom kombi-
nå målet. Det är viktigt att lärare har förmågan och
nationen av lokala närvaro samt nationella och
kunskapen om hur IKT kan användas som ett pedago-
internationella nätverk av information och
giskt verktyg i undervisningen.
professionell kompetens
26
är snäv och inriktad på yrkeskompetens. Ett vidare
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Lusten att lära
Många betonar betydelsen av de ”gamla färdighet-
Lika avgörande som att få ny kunskap är att bevara de
erna” – läsa, skriva och räkna – och påtalar att majoritet-
kunskaper och färdigheter som man redan har, men sällan
en av länderna fortfarande kämpar med tillgodose
använder. Lusten att vilja lära sig nytt är en avgörande
behovet av dessa kunskaper. Det anses finnas ett prob-
faktor. Erfarenheter har visat att det inte är “vad man
lem med marginalisering och människor utanför de
studerar” som är det väsentliga, utan “att man studerar
reguljära systemen. Dessa människor har mycket kvar
något”. Många människor har negativa erfarenheter av
att lära av de gamla färdigheterna innan de kan till-
sin skoltid, för dem är det ett stort steg att alls börja
godogöra sig de nya. De basfärdigheter som kommis-
studera i någon form. Det är först när individen ser att
sionen berör utgör ett komplement till dessa grund-
lärandet tillför något, som det kan vara idé att över-
läggande förmågor.
väga mer planlagda studier. Därför gäller det att dels
I debatten framkommer sypunkter att för de unga
väcka människors lust och motivation till studier, dels
måste i första hand förskolan och ungdomsskolan
att erbjuda dem lämpliga studieformer, och dels att ge
alltjämt förbättras och inriktas på att klara sina mål.
ekonomiska förutsättningar att delta i studier.
Erfarenheter från studieförbunden och folkhögskolorna
Att väcka och behålla lusten att lära redan hos
visar att ungdomars brister från skoltiden kan rättas
barnen är avgörande. Hur behåller vi den medfödda
till i vuxen ålder i en lärmiljö som utgår direkt från
nyfikenhet som barn har, istället för att ta död på den?
individens behov, och där lärarna och handledarna kan
En allmän förskola framhålls upprepade gånger i
motivera deltagarna för studier. Memorandumet anses
debatten som en viktig förutsättning. Flera debattörer
inte tillräckligt ta upp problemet med att rekrytera
lyfter fram betydelsen att ta avstamp från individ-
och motivera vuxna som har dåliga erfarenheter av sin
ens behov redan i förskolan samt att betona leken och
skoltid och därför inte självmant söker sig till vuxen-
lusten att lära. Det pekas på ett flertal exempel från
utbildning. Erfarenheter från den uppsökande verk-
arbetsmarknadspolitikens område där man genom
samheten inom Kunskapslyftet ger goda exempel på
olika projekt strävat efter att väcka lusten till lärande.
framtida angelägna insatser.
Målgrupper har varit grupper i samhället som tidigare
Många återkommer till betydelsen av att kunna läsa,
har mycket dåliga eller inga erfarenheter från det
skriva och räkna. Trots Sveriges positiva särställning i
reguljära utbildningsväsendet.
det avseendet finns det många som har läs- och skrivsvårigheter. En av utbildningssystemets största ut-
Grundläggande färdigheter
maningar anses vara att se, stödja och stimulera personer
Grundläggande färdigheter som att kunna läsa, skriva
som har läs- och skrivsvårigheter. Det sägs vara av ytter-
och räkna kommer att vara betydelsefulla i framtiden.
sta vikt att öka insatserna för att de ”gamla grundlägg-
Det är avgörande verktyg för att individen ska kunna
ande färdigheterna” ges till de vuxna som fortfarande
klara sin roll både privat och i arbetslivet. Kvaliteten
saknar dessa. I annat fall kommer kunskapsklyftorna
i den tidiga utbildningen är särskilt viktig för att indi-
att växa ytterligare mellan olika samhällsgrupper. En
viden ska få en bra start. Viktigt är också möjligheten
kommentar är att här finns ett moment 22 när det
till en andra eller tredje chans för dem som inte lycka-
gäller vuxna med läs- och skrivsvårigheter som har
des uppnå de grundläggande färdigheterna när de gick
arbete, eftersom de inte inkluderas i de formella syste-
i skolan.
men. Vem tar ansvar för deras utveckling?
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
27
En annan synpunkt är det borde vara självklart i
törer vikten av sociala färdigheter, både inom arbets-
Sverige att alla vuxna får en lagfäst rättighet att erhålla
liv och inom samhällsliv. Samtidigt efterfrågas en
utbildning motsvarande gymnasienivå. Rätten till
specificering av vad begreppet innebär. En kommentar
fortsatt kompetensutveckling såväl för arbetslivet som
är att sociala färdigheter är ett kontextuellt begrepp,
för den personliga utvecklingen måste också utvecklas.
vars innebörd kan variera beroende på sammanhang
Införandet av ett individuellt kompetenssparande kan
och miljö.
vara ett av redskapen för detta. Fortsatta förbättringar
Förmågan att lära antas vara den viktigaste färdig-
av studiestödssystemet för vuxna är andra nödvändiga
heten. Utöver de gamla studietekniksfrågorna handlar
inslag för att minska kunskapsklyftorna mellan den
det om att lära sig studera på distans och självständigt
yngre och äldre befolkningen.
med hjälp av information och studiematerial. Det
handlar också om motivation och om självförtroende.
Nya färdigheter
Ett konkret förslag är att införa distansundervisning i
Flera ”nya färdigheter” lyfts fram i såväl skriftliga som
något ämne för alla elever i grundskolans avgångsklasser.
muntliga bidrag till debatten. Det efterlyses också en
Det diskuteras också konsekvenser av förändrad
mer utvecklad och preciserad begreppsapparat. Kritiken
arbetsplatsorganisation. På arbetsplatserna utvecklas
riktar sig inte endast mot kommissionens memorandum
projektorganisationen och lagarbetet. Det leder till ett
utan mot debatten överlag.
ökat behov av att kunna sprida kunskap inom gruppen.
Förmågan att handskas med komplexitet antas bli
Ofta måste tillfälligt sammansatt arbetsgrupper med
allt viktigare. Varje individ behöver träna sin förmåga
specialister snabbt kunna skapa en gemensam förståelse
att på olika sätt aktivt använda sig av ett ständigt väx-
för problem som möjliggör samarbete. Det är mer än
ande informationsutbud. Att kunna identifiera sina
bara social kompetens. Kraven på kommunikativa
informationsbehov, utföra sökningar och finna lösningar
färdigheter kommer att öka. Det är viktigt att behärska
genom att använda olika strategier, källor och tekniska
olika former av möten – reella och virtuella. Flera
hjälpmedel, samt att kunna analysera och utvärdera
debattörer påpekar att detta är något som bör tillföras
sina sökresultat sägs vara viktiga delar i ett aktivt lär-
i undervisningen i grundskolan.
ande. Flera debattörer menar att en mångfald av uttrycks-
Kunskaper om och i IKT framhålls av många i
sätt, redskap och kommunikationsvägar måste använ-
debatten som viktiga idag och för framtiden. Ett konkret
das och begreppet läsförmåga bör ges en vid innebörd.
förslag på hur man på ett relativt enkelt sätt kan stimu-
Många lyfter fram förmågan att anpassa sig, att
lera och gynna lärande är att införa ”personal-PC” eller
hantera förändring och färdighet att förstå och sovra i
”hyrdator”. Detta har sannolikt påverkat datorkun-
omfattande informationsflöden. Men även betydelsen
skapen i landet. Grundidén är att arbetsgivaren gör ett
av att man på samtliga nivåer och former inom utbild-
månatligt avdrag på lönen och erbjuder istället arbets-
ningssystemen tar fasta på utvecklingen av förmågan
tagaren en dator i hemmet. I praktiken blir detta ett
att lära.
sätt för arbetstagaren att till en förhållandevis låg kost-
För att ge människor de färdigheter som behövs för
nad få tillgång till dator i hemmet. Det innebär sam-
ett varaktigt deltagande i kunskapssamhället, föreslås
tidigt att arbetstagaren får möjlighet att lära i hemmet
det i debatten, att det inte är tillräckligt att förmedla
och när det tidsmässigt passar utveckla sin datorkom-
ämnesfakta. Upprepade gånger poängterar olika debat-
petens. Detta är en fördel också för arbetsgivaren.
28
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
En kritisk synpunkt är att de nya nödvändiga basfärdig-
Nyckelbudskap 2
– Mer investeringar
heter som anges i memorandumet har slagsida åt arbets-
Många menar att det måste ske en grundläggande
livet. Det aktiva medborgarskapet i ett heteroget sam-
attitydförändring när det gäller synen på investeringar
hälle kommer i andra hand. Två betydelsefulla färdig-
i mänskliga resurser. Det är viktigt att se investeringar
heter som inte nämns i memorandumet, men som fram-
i utbildning och lärande just som en investering, och
hålls i konsultationen, är förmågan att handskas med
inte som en kostnad. Man måste också betrakta invest-
komplexitet och att förstå olika gruppers perspektiv
eringar i mänskliga resurser på samma sätt som andra
istället för att hävda sina egna föreställningar i samtal
investeringar. Problemet ger sig till känna i terminologin
och möten med andra. Demokratisk kompetens inne-
där man skiljer på ”kapitalinvestering” och ”personal-
bär kunskaper om samhället och demokratins bärande
kostnader”.
Demokrati, sammanhållning
idé, men också värderingar, attityder och förtroende
Många ställer sig bakom synsättet att satsningar på
för demokratin och för andra medborgare. Förståelse,
lärande och kompetensutveckling ska ses som företags-
respekt och empati för medmänniskor – oavsett etnisk
ekonomiska och samhällsekonomiska investeringar i
bakgrund, språk eller religion är exempel på insikter
såväl humankapital som strukturkapital. Det synsättet
som skapar social sammanhållning. Många efterlyser
börjar nu bli etablerat, även om det alltför sällan om-
en mer utförlig diskussion kring detta.
sätts i praktiken. En orsak är att resultaten av invest-
Kunskapen kring etniska frågor och kulturfrågor
eringarna i utbildning sällan är tydliga på kort sikt.
anses också allt för knapphändigt belyst i memorand-
För att få ett brett genomslag krävs därför ett synlig-
umet. Många menar att det bör lyftas fram att en större
görande av nyttan med investeringen på alla nivåer.
förståelse och gemenskap ska utvecklas inom och mellan
Det gäller inte minst på individnivå.
de europeiska länderna. Ett argument är att samhället
När det gäller ansvaret för finansieringen menar de
ansvarar för att ta hand om och utveckla den kunskap
flesta att såväl individen som staten och arbetsgivaren
som finns i ett mångkulturellt samhälle. I det ingår att
måste bidraga. Det gäller att hitta en rimlig fördelning
skapa kommunikationsarenor och främja förståelse för
mellan dessa tre aktörer. Ny teknik kan innebär nya
olika kunskapstraditioner och olika sätt at uttrycka
undervisningsmetoder till lägre kostnader. Genom
sig. Det är viktigt att föra ut och tillvarata den kompe-
distansutbildning och andra moderna metoder kan
tens som personer med utländsk bakgrund besitter,
kostnaderna för själva utbildningen sänkas drastiskt.
exempelvis i form av andra kulturella perspektiv,
En översyn av studiemedelssystemen som beaktar den
erfarenheter och språkkunskaper. Som bas måste det
livslånga dimensionen efterlyses. Det måste vara ekono-
därför finnas en god undervisning i det nya landets språk
miskt möjligt för vuxna att komplettera sina kunskaper
att tillgå för alla invandrare.
på högskolan.
Arbetsplatsen och arbetsmarknadens parter
Arbetsplatsen är en betydelsefull arena, och arbetsmaknades parter är viktiga aktörer när det gäller att
skapa förutsättningar för ökade investeringar. Många
menar att den totala investeringsnivån i mänskliga
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
29
resurser bör vara högre och att ambitionsnivån i mem-
En synpunkt är att lösningen inte är centrala avtal.
orandumet är för låg. När det gäller kompetens-
Det bör undvikas eftersom det då inte finns möjlighet
utveckling är det är fullt möjligt för parterna att redan
att ta hänsyn till det enskilda företagets situation och
i dag sluta avtal om kompetensutveckling och utbild-
möjligheter. Avtal om utbildning bör förhandlas lokalt
ning, vilket också görs. Rätten till ledighet för studier
mellan parterna ute på arbetsplatserna. Det sägs i
är i Sverige av stor betydelse.
debatten att företag är överens om att kompetens-
Det påpekas att i flera centrala avtal finns avsiktsför-
utveckling är viktigt, men det betyder olika för olika
klaringar om satsningar på kompetensutveckling. Men
branscher. Lokala avtal på den enskilda arbetsplatsen
det finns få exempel där pengar har avsatts för sådana
är därför att föredra. Kompetensutveckling finns i de
insatser. I vissa avtal finns det reglerat hur planeringen
flesta branschavtal.
av kompetensutvecklingen ska ske i dialog mellan det
Debatten återkommer till de skilda möjligheter till
lokala facket och arbetsgivaren. Genom individuella
kompetensutveckling som finns och de indikationer som
utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar, utbildningsom-
finns på att kompetensutvecklingen i arbetslivet mins-
bud och kompetensinventeringar kan facket och dess
kar, särskilt för lågutbildade. Många anser detta vara
medlemmar ta ansvar för kompetensutvecklingen.
oroande ur ett jämlikhetsperspektiv. Alla måste få vara
Överenskommelserna på olika avtalsområden bör,
med, inte bara de som redan har en god utbildning.
enligt representanter från arbetstagarorganisationer,
När det gäller lärande på arbetsplatsen menar många
innehålla partsgemensamma utfästelser om ytterligare
att det är viktigt att komma ihåg att förutsättningarna
åtgärder i syfte att gemensamt stärka och utveckla det
för företag är olika. Det är tveksamt om de mindre
lokala arbetet med kompetensfrågor. Alla anställda bör
företagen kommer att satsa på att erbjuda utbildning
ha rätt till en personlig utvecklingsplan, samt få infor-
till sina anställda som inte är direkt kopplad till före-
mation om vad som krävs för att man ska kunna höja
tagens kortsiktiga behov. Småföretagarna satsar på sådan
sin lön som en del i utvecklingen av det egna arbetet.
utbildning som är relevant för företaget och för den
Det påpekas att Sverige får EU-stöd för kompetens-
enskildes arbete på företaget. Det påpekas också att
utveckling genom EU strukturfond Mål 3 som löper
nästan all utbildning i små företag sker på arbetsplatsen
under åren 2000–06. Avsikten är att programmet ska
och att det satsas mycket tid på sådan utbildning. Det
utveckla nya former för kompetensutveckling och
framgår inte alltid av statistiken.
arbetslivsutveckling. En synpunkt är att förutsättningen för programmet ska vara arbetsmarknadens
Individuella kompetenskonton
parter både på central och lokal nivå är med i utform-
Debatten om finansiering av det livslånga lärandet har
ningen av satsningarna. Vidare sägs att det finansiella
till stor del knutits till regeringens förslag på individ-
stödet för det lokala arbetet och det så kallade tekni-
uella kompetenskonton. I december 2000 lämnade
ska stödet har minskat sedan förra programperioden.
utredningen om individuellt kompetenssparande sitt
Det innebär problem att få till insatser på arbetsplatser,
slutbetänkande (SOU 2000:119) till regeringen. För-
främst de mindre arbetsplasterna. I debatten argumen-
slaget innebär att det inrättas ett nytt avdragsgillt
teras att det finns skäl att öka det finansiella stödet
individuellt kompetenssparande (IKS), med skatte-
till det lokala arbetet, med satsning på kompetens-
regler som i princip är desamma som för pensions-
utveckling inom ramen för Mål 3.
sparande och pensionsförsäkring.
30
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Medlen på kompetenssparkontot är individens egna
Debatten om IKS
och ska kunna användas till sådan kompetensutveck-
I debatten framkommer både positiva som negativa
ling som den enskilde själv bestämmer. Kompetens-
synpunkter. Några positiva synpunkter:
utveckling ges en vid definition: kortare eller längre
• Flexibiliteten i systemet och att det utgår från
utbildningar, men även praktik och andra former av
individens situation, behov och önskningar.
kompetensutveckling ska medges. Den enskilde spara-
• Statlig stimulans i form av en grundplåt kan
ren anses själv vara bäst skickad att bedöma hur peng-
snabbt få bred spridning och stimulera kompe-
arna kommer till mest nytta. Däremot ställs det krav
tensutveckling i vid bemärkelse.
på den som anordnar kompetensutvecklingen. Verk-
• Ett brett kompetenssparande kan stimulera och
samheten ska vara seriös, av god kvalitet och uppfylla
vitalisera utbildningsmarknaden, så att både
deltagarnas förväntningar. Därför föreslås att ett kom-
offentliga och privata utbildningsanordnare får
petensutvecklingsregister inrättas över alla aktiviteter
anledning att “skräddarsy” utbildningar utifrån
som erbjuds av anordnare som uppfyller vissa villkor.
individens behov.
När individen tar ut pengar från kompetensspar-
• Förslaget anses överskådligt och följer en etable-
kontot och genomgår godkänd kompetensutveckling
rad och välkänd sparform. Det är en fördel att
medges en kompetenspremie i form av en skattereduk-
pengarna inte låses in, utan kan tas ut till annat
tion vars storlek relateras till omfattningen på den
ändamål (dock med uttagsavgift). Det anses också
genomgångna kompetensutvecklingen.
positivt att kompetenssparandet kan gå över i
För att uppnå ett brett kompetenssparande anses
pensionssparande när individen går i pension.
arbetsgivarnas medverkan vara mycket viktig. Därför
• Flexibiliteten i förslaget bedöms vara positiv ur
föreslås en nedsättning av arbetsgivaravgiften med
samhällsekonomisk synvinkel. Kompetens-
10 procentenheter på det belopp som en arbetsgivare
premien kan på kort varsel höjas eller sänkas så
sätter in på en anställds kompetenssparkonto. Mot-
att exempelvis uttag stimuleras extra mycket
svarande nedsättning av egenavgifter sker för den som
vid lågkonjunktur.
är egenföretagare. För att kompetenssparandet ska få
• Reaktionerna kring startstimulansen för låg-
bred spridning redan från starten föreslås en start-
inkomsttagare är positiva. Det är viktigt att alla
stimulans i form av en ”grundplåt”. Grundplåtens syfte
har möjlighet att spara och få del av den statliga
är att särskilt motivera låginkomsttagare att börja spara
subventionen. Särskilt gynnsamt är det för indi-
på kompetenssparkonto.
vider med kort utbildning eftersom kompetens-
Samordningen med andra offentliga system är
betydelsefull. Kompetenssparandet ska inte påverka
premien relateras till kompetensutvecklingens
omfattning, ej till storleken på sparandet.
andra studie- eller socialförsäkringsförmåner på ett för
• IKS kan bli ett viktigt rekryteringsargument för
individen ogynnsamt vis utan komplettera dessa för-
arbetsgivarna. Man stöder ett brett kunnande
måner. Det ska också vara möjligt att ta ut de sparade
i företagen.
medlen för annat ändamål, men då med en uttags-
Det råder dock ingen enighet kring förslaget. Negativa
avgift i form av skatt på tre procent. Om medel finns
synpunkter som framkommer rör bland annat fördel-
kvar på kontot när individen går i pension kan kontot
ningseffekter och administration:
omvandlas till individuellt pensionssparande alternativt pensionsförsäkring.
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
31
• Individer med låga inkomster har svårast att
Pedagogiken i barnomsorgen framhålls som särskilt
spara till kompetensutveckling, samtidigt är de
betydelsefull ur ett livslångt lärandeperspektiv. Den
i störst behov. Den uppskjutna beskattningen
pedagogik som många menar är kännetecknande för
gynnar främst höginkomsttagare.
barnomsorgen utgår från individen. Alla barn lär sig
• Tekniska svårigheter med själva sparformen och
tveksamheter kring sparformens attraktivitet.
ständigt. Lust, nyfikenhet, trygghet, lek, olika uttrycksformer, självkännedom och växande är några pedagog-
• IKS kan komma att fungera som ett förtäckt
iska och psykologiska nyckelord. Det är den trygga
pensionssparande och leda till att individer
människan som har beredskap att möta otrygghet och
lämnar arbetsmarknaden för tidigt. Det finns
vågar utmana. Det är lust och nyfikenhet som skapar
risk att följden blir inlåst sparande istället för
kraft och uthållighet i lärandet. Memorandumets syn
kompetensutveckling.
på lärande är inte i samklang med den syn som finns i
• Svårt att kontrollera att pengarna verkligen
används till kompetensutveckling.
• Det finns risk att det byggs upp en krånglig
pedagogiken för yngre barn. Om individens lärande är
en förutsättning så måste lusten och nyfikenheten hos
individen grundläggas i unga år.
administration kring kompetenssparandet.
• Oro att förslaget kommer att drabba de små
Nya metoder med modern teknik
företagen negativt då fler tar ledigt för studier
Att IKT spelar en avgörande roll för förändring av
samtidigt som arbetsgivaren inte kan påverka
pedagogik och möjligheter till lärande med nya metoder
vad pengarna används till.
återkommer under debatten. IKT erbjuder ökade
• Privata och offentliga utbildningsanordnare behandlas olika enligt förslaget.
möjligheter till ett lärande som är flexibelt i tid, rum
och arbetssätt. Flera lärosäten, inte minst i norra Sverige,
redovisar omfattningen och potentialen hos distans-
Nyckelbudskap 3
– Innovation i undervisning och inlärning
utbildning för att föra lärandet närmare individerna.
När det gäller innovation i undervisning och inlärning
Open University-idén, och de påpekar att det är viktigt
invänder många att utvecklingsarbete redan sker i
att tillvarata de erfarenheter som redan finns. Ett
Sverige. Såväl undervisningsformerna som lärarrollen
debattinlägg talar för att ett rimligt sätt leva upp till
förändras. Individen i centrum är inget nytt begrepp. I
tanken om ett flexibelt och öppet lärande, så måste
grundskolan, gymnasiet och inom vuxenutbildningen
distansutbildning bygga en specifik pedagogisk grund
arbetar man utifrån ett brett spektrum av arbetsformer.
som stöd. Närhet till studiekamrater och handledare
Elevaktiviteten är hög såväl i klassrumsdialogen, i
anses vara viktiga faktorer, tillsammans med metoder
grupparbeten och i olika formationer som till exempel
som hjälper deltagarna att finna och tillämpa relevant
i elevernas enskilda arbeten. Basen i varje inlärnings-
kunskap. Distansstudier med datorstöd riskerar annars
situation är dialogen lärare–elev. Flera högskolor ansluter
att bli en studieform enbart för dem med goda förut-
till denna invändning. De menar att den bild av nytänk-
sättningar i form av studievana, personlig situation och
ande vad gäller undervisning och inlärning som teck-
stöd från hemmiljön.
nas i EU:s memorandum för svenska lärosäten knappast
är en framtidsvision.
32
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
England lyfts fram som exempelnär det gäller
En reflektion är att erfarenheterna från England visar
IKT är inte enda lösningen
att man i efterhand har fått komplettera distansmetoden
Samtidigt finns det en skepsis mot IKT, och flera debat-
med särskilda stödinsatser för elever med svårigheter
törer pekar på negativa effekter av IKT-baserat lärande.
att själv organisera sin studiesituation. Att använda
För att information ska bli till kunskap måste tillfälle
IT-stödet för dialog och kommunikation är ett sätt att
finnas för gemensam reflektion, utbyte av åsikter och
stödja distanseleverna, lokala lärcentra för fysiska träffar
argument. Kunskap kan inte hämtas på Internet ”just
är andra. En synpunkt är att distansstudier sällan går
in time”. Tanken om det individuella projektet kan inte
att renodla till att enbart bygga på IKT-stöd. Dels behöver
föras så långt att den sociala lärprocessen reduceras
deltagarna för sin utveckling möta andra elever, dels är
från direkt rumslig kontakt till enbart virtuellt menings-
IKT fortfarande outvecklat som pedagogiskt hjälpmedel.
utbyte. Gruppen som social trygghet och som stöd i en
Flera debattinlägg lyfter fram att IKT ger goda
lärandesituation får inte underskattas. Inte minst för
möjligheter för funktionshindrade, men samtidigt
ungdomar behövs det dagliga sociala sammanhanget
påpekas att resurserna för att utveckla IKT-stöd för
att vara bland människor, eftersom individen samtidigt
funktionshindrade alltjämt är för små. Det finns dock
är sysselsatt med att bli en person och bygga upp sin
stora möjligheter att med hjälp av modern teknik
identitet.
utveckla metoder för livslångt lärande som är anpassade
IKT för självstudier sägs vara bäst anpassat för
till grupper som annars skulle ha det svårt att få
studiemotiverade personer och grupper. Många med-
tillgång till mer traditionell kompetensutveckling och
borgare är dock inte motiverade för studier och behöver
vidareutbildning.
sökas upp och stödjas i sin lärprocess. Det framhålls
Många menar att IKT på sikt kan bli en naturlig del
att det är angeläget att inte avståndet ökar mellan olika
av det livslånga lärandet. Grundförutsättningen är att
grupper i samhället. De nya pedagogiska hjälpmedlen
alla studerande har tillgång till teknik och metodik,
bör istället stimulera fler till att börja studera.
men också att alla lärare har tillgång till tekniken.
Flera universitet och högskolor går i sina yttranden
Lärarna måste få möjlighet att utveckla sitt ämnes-
in på att IKT-baserad utbildning kan spela en roll i sam-
område och metoder för att på ett meningsfullt sätt
band med det livslånga lärandet, men de vill varna för
använda IKT. Det anses vara angeläget att IKT-stödet
en alltför optimistisk syn på IKT-baserad utbildning.
används för att utveckla både medborgarrollen och
Den bör ses som ett komplement till det mänskliga
yrkesrollen. En utbyggd IKT-infrastruktur sägs vara en
mötet, dels mellan lärare och student, dels i student-
förutsättning för brett deltagande. De lokala lärcentra
gruppen. Mänkliga möten anses vara överlägsna när det
som finns i Sverige besöks ännu så länge av ett fåtal
gäller att åstadkomma lärande. En IKT-baserad
medborgare. Om man vill nå fler vuxna som användare,
utbildning lämpar sig inte för en grundläggande
så krävs pedagogiskt stöd för lärprocesserna och ökad
akademisk utbildning. Mycket av den akademiska
tillgänglighet är en åsikt. IKT möjliggör studier som är
utbildningen innebär att man lär sig nya förhållnings-
oberoende av tid och rum.
sätt och nya sätt att tänka. Ofta innebär utbildningen
en socialisering in i en ny yrkesroll. Datorstött lärande
anses däremot vara bra för studenter med grundläggande
kompetens som behöver fortbildning.
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
33
Utveckling och innovation i olika miljöer
villkor som gäller för sektorerna. Erfarenheter från
Många debattbidrag menar att memorandumets kraftiga
tidigare EU-program visar att handläggningstiden och
tilltro till IKT som strategi för livslångt lärande innebär
kraven på ekonomisk och personell egeninsats är för
att ett flertal andra möjligheter som bygger på exister-
höga. De leder ofta till få ansökningar och ännu färre
ande institutioner kommer i skymundan. Biblioteken
godkända projekt. Detta bör EU se över. Det är viktigt
kan göra mycket för lärande, till exempel genom att
att även undervisningspersonalen i den icke-formella
tillhandahålla mycket elektronisk information och att
utbildningen får del av de medel som finns inom EU,
lära hur man hanterar stora informationsmängder.
exempelvis inom strukturfonderna.
Bibliotek, arkiv och museer kan komma att spela en
stor roll för livslångt lärande.
En närliggande synpunkt i debatten är att en expan-
Nyckelbudskap 4
– Att värdesätta lärandet
sion av den svenska högskolan innebär att fler individer från studieovana miljöer påbörjar högskolestudier. Det svenska systemet bör ses över ur detta perspektiv. En viktig grundtanke anses vara att universitetsstudier i större utsträckning bör utgå från praktik inom
ett yrkesfält och koppla det till relevant teori, i stället för
att gå den andra vägen. I ett debattinlägg sägs det att den
teoretiska kunskapen av hävd dominerar i den högre
utbildningen, medan det kunnande som till exempel
förvärvats genom mångsidig praktisk erfarenhet beaktas
i lägre grad. De båda kunskapsformerna teori och praktik
sammanförs inte alltid på ett fruktbart sätt. Den slutsats som debattören drar är att det behövs en kritisk
granskning av rådande kunskapstraditioner och en
diskussion om formerna för kunskapsutveckling i den
högre utbildningen.
Föreningslivet kan komplettera det formella
utbildningssystemet. Ett argument är att det informella
och icke-formella lärandet aldrig kan ersätta det formella
lärandet utan ska ses som ett viktigt komplement,
särskilt för den som har det svårt inom det formella
systemet. Lärarna har mycket att lära från föreningsvärlden när det gäller att skapa delaktighet och lust.
Stöd till erfarenhetsutbyten, projekt och studier är
av stor betydelse för både den icke formella och
informella sektorn. Program som stödjer dessa sektorer
måste anpassas till de ekonomiska och personella
34
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Validering behövs
Det råder samstämmighet om att någon form av validering av kunnande behövs på europeisk nivå för att
göra rörligheten inom EU reellt möjlig. Ett system för
bedömning och erkännande anses främja det livslånga
lärandet genom att det flätar samman lärande i utbildningssystem och arbetsliv till en helhet där individens
kunskap står i centrum. Sannolikt bidrar det tillstörre
samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Även på
nationell nivå behövs system för att bedöma och
erkänna kunnande.
I ett debattbidrag framhålls att ett svenskt system
bör omfatta hela landet och alla vuxna, både svenska
medborgare och invandrare. Systemet måste uppfattas
som legitimt för alla intressen, vilket innebär att arbetsgivare, fackliga organisationer, utbildningsanordnare,
presumtiva kunder samt övriga medborgare ska kunna
acceptera systemets uppbyggnad och sätt att fungera.
De värderingar som görs upplevas som rättvisa och
pålitliga. Det framhålls att det är viktigt att värderingen ska gälla kompetens och inte erfarenheter. Ett
valideringssystem får inte leda till en kvalitetsskillnad
mellan gruppers eller individers kunskaper, Det får inte
heller leda till sänkning av kvalitetskrav. En process
för att bedöma och erkänna kunnande ska kunna ge:
• plats på arbetsmarknaden genom att vara ett
som underlättar rörlighet inom EU. Även utländska
alternativ till formella certifikat eller utbild-
formella meriter kan vara svåra att validera, även inom
ningsbevis. Detta gäller kanske främst för dem
EU. Det anses till stor del bero på brist på information
med en annan etnisk bakgrund än svensk
eftersom utbildningssystem förändras så fort.
• möjlighet att avancera i arbetet eller på annat
sätt hävda sin ställning på arbetsplatsen
• behörighet och tillgång till vidare utbildning
• avkortad studietid om reella kunskaper finns.
Ett lärosäte konstaterar att det är svårt idag att få
tillgodoräkna sig icke formellt lärande för högre studier.
Därför behövs det en attitydförändring hos högskolor
och universitet.Universitet och högskolor måste aktivt
Det finns enighet om att validering är en oerhört viktig
gå in i diskussionen för att hitta nya möjligheter att
komponent i en strategi för livslångt lärande, men det
öppna för fler grupper att studera.
anses också viktigt att ytterligare diskutera och klar-
Samtidigt varnar många för risker med förenklingar.
göra ansvarsfördelningen. Ett första steg att stimulera
Att erkänna informellt och icke-formellt lärande som
de olika medlemsländerna skulle vara att finna form-
likvärdigt med formellt måste göras föremål för särskilda
erna för sådana erkännanden inom respektive land. I
forskningsinsatser. Det räcker inte med att endast se i
ett andra steg bör man sedan eftersträva ett gemen-
backspegeln vilket lärande som ägt rum. En viktig forsk-
samt europeiskt synsätt och en gemensam modell för
ningsfråga är om erfarenhetsbaserat lärande som jäm-
gemenskapen.
ställts med formellt lärande, ger individen motsvarande
Vidare konstateras att de instrument för bedöm-
intellektuella verktyg för förkovran och utveckling.
ning och erkännande av utbildning som utvecklats med
Många debattinlägg lyfter fram konkreta goda exem-
stöd från EU-programmen, huvudsakligen har inriktats
pel. AMS påpekar att det finns ett bra exempel där
mot validering av högskoleutbildning mellan olika län-
utländsk kompetens tagits tillvara (AMS Lärarprojekt).
der. De svenska reglerna för tillgodoräknande av
Tillsammans med Lärarnas Riksförbund initierades en
arbetslivserfarenhet och det svenska högskoleprovet
särskild satsning på att utbilda arbetslösa akademiker
är två exempel som skulle kunna diskuteras vidare vad
och personer med en utländsk lärarexamen till att få
gäller validering av det icke-formella och det inform-
svensk lärarbehörighet. Länsarbetsnämnderna har sam-
ella lärandet. Eftersom det livslånga lärandet bör inne-
arbetat med de lokala lärarhögskolorna för att skräddar-
fatta även bildning i vidare mening, får de värderings-
sy kompletterande utbildningar. Erfarenheter från
instrument och mätmetoder som utvecklas för att
projektet visar att ekvivaleringen av utländska meriter
dokumentera lärandet inte leda till snäv ekonomisering
tar alltför stor hänsyn till teoretiska ”poäng”.
och avhumanisering.
Valideringsfrågan anses också hänga samman med
Ansvarfördelningen är något många återkommer till
individens motivation. För att kunna motivera icke
när det gäller valideringsproblematiken. Många anser
studievana grupper till utbildning måste individer känna
att validering är en nationell fråga och inte en EU-fråga.
att deras tidigare kunskaper och erfarenheter tas till-
Försök till harmonisering av olika utbildningar och
vara i den nya situationen. Motivationsarbetet måste
kunskaper har visat sig problematiskt och utbildnings-
börja tidigt genom att barn och ungdomars icke-for-
systemet är i grunden en nationell fråga. Vikt bör istället
mella och informella lärande inom fritidsaktiviteter och
fästas vid beskrivning av viss kunskap och kompetens
föreningsarbete värderas i skolarbetet.
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
35
Validering sägs också vara viktig för att öka
mella, icke-formella och informella lärmiljöer anses
anställbarhet hos unga som möter en krävande arbets-
vara berikande och måste främjas och utvecklas. Det
marknad. IT är ett sådant område där många ungdomar
är bra med mångfald men den måste finnas inom ”den
skaffar sig värdefulla kunskaper genom informellt och
kontrollerade ramen”. En fråga som ställs är dock hur
icke-formellt lärande. Ungdomars kunskaper har ett
omfattande statliga kontrollambitioner bör vara.
värde i arbetslivet, men kan oftast inte få motsvarande
Många anser att det är viktigt att diskutera vem
erkännande eftersom det saknas metoder för valide-
det är som ska stå för valideringen. Det behövs inte
ring. En validering anses därför viktig för både den
nödvändigtvis vara en statlig aktör. Det är viktigt att
enskilde individens motivation till livslångt lärande
det informella och icke-formella lärandet inte blir in-
som för samhället.
låst i rigida system för validering. Återigen uppmärksammas att det finns risk för att det informella och
Validering mot vad?
icke-formella lärandet blir en del av det formella läran-
En nyckelfråga är vilka kriterier som ska gälla vid
det och därmed går glädjen och lekfullheten förlorad.
validering, på vems villkor validerings ska ske. Ska
I sammanhanget påpekas att det också är viktigt
valideringen göras mot läroplaner eller yrkeskun-
att representanter från föreningsliv, näringsliv och
skaper? Måste det som ska valideras formaliseras? Om
utbildningsväsen involveras i valideringsprocessen. I
kunskaper och färdigheter förvärvade i icke-formella
annat fall finns det en risk att värderingen av kunskap-
och informella miljöer ändå ska mätas mot det formella
erna från informellt och icke-formellt lärande inte får
finns risken att kraften i det icke-formella och infor-
ett erkännande i praktiken. Det uppstår en för stor disk-
mella lärandet försvinner.
repans mellan den norm som erkänns ett värde i arbets-
Att kunna erkänna och värdera informellt och
livet och den norm som ett valideringssystem fastställer.
icke-formellt lärande är värdefullt, både för att öka
Ett förslag är att en oberoende institution skulle kunna
individens självförtroende och för att effektivisera
utveckla kriterier för granskning och validering.
lärandet. Samtidigt måste det icke-formella och infor-
Flera återkommer till frågan om på vems villkor
mella lärandet tillerkännages ett värde i sig utan att
valideringen ska ske och balansen mellan formellt, infor-
kunskaperna och färdigheterna ska jämföras med skol-
mellt och icke-formellt. Folkbildningsrådet menar att
systemets kunskapsmål. Här pekar många på att det
valideringsfrågorna är nära förknippade med vad man
finns en risk att det livslånga och livsvida lärandet form-
ska validera för. Det gäller framförallt icke-formellt
aliseras och att den ursprungliga idén går förlorad.
och informellt lärande. Lärande som sker utanför det
Flera debattinlägg menar att den ökande mång-
formella systemen har andra dimensioner och dessa är
falden, både i innehåll och form, kan skapa större för-
lika viktiga som de mer formella och kan sällan ersättas
utsättningar för flexibilitet och alternativ för olika
med strikt ämneskompetens. Det är mot denna bak-
behov. Då är det är angeläget att icke-formella och
grund som folkhögskolorna i Sverige utvecklat ett eget
informella lärmiljöer i högre grad jämställs med for-
bedömningssystem som kan ge behörighet till vidare
mella. Men många olika ägandeformer innebär också
studier i högskola och universitet.
en utmaning för jämlikhet och likvärdighet. Därför
En närliggande reflektion är att det är av stor vikt
påpekas att det är angeläget att staten garanterar denna
att de alternativa utbildningsvägarna får utveckla egna
likvärdighet. En jämbördig kommunikation mellan for-
modeller för erkännande av kunskaper. I annat fall risk-
36
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
erar man att minska mångfalden och möjligheterna till
I debatten om validering påpekas att ett valide-
profilering i de icke formella utbildningsalternativen.
ringssystem inte endast bekräftar vilka kunskaper och
I ett inlägg hävdas att en mer utvecklad validering
färdigheter individer har. Det fungerar också, avsiktligt
av de informella erfarenheterna och kunskaperna
eller oavsiktligt, som ett styrsystem som pekar ut vilka
behövs tas fram snarast. Det måste dock handla om
kompetenser som är väsentliga och vilka som inte är
ett system som verkligen tar tillvara de reella kun-
det. Det anses vara riskfyllt i ett samhälle som präglas
skaper och färdigheter som uppnåtts också utanför det
av allt snabbare strukturell ekonomisk omvandling och
reguljära utbildningsväsendet. Valideringen, lyder
stor osäkerhet om framtidens behov av kompetens. Det
resonemanget vidare, kan därmed inte enbart göras mot
lyfts fram som ytterligare ett argument för att valide-
skolans läroplaner eller mot speciella yrkeskrav. Valide-
ringssystemet måste utvecklas i en nationell kontext,
ring måste också innebära erkännande av andra
snarare än en europeisk, utifrån lokala, regionala och
motsvarande kunskaper förvärvade inom bland annat
nationella villkor.
studiecirklar och folkhögskolekurser.
Många menar att värdering och validering är en
Enligt Folkbildningsrådets uppfattning bör inte
viktig komponent i det livslånga lärandet men avvisar
valideringen lösas genom formandet av komplicerade
samtidigt tanken på komplicerade tekniska system för
tekniska system där individerna uppfattas som objekt.
kunskapsvärdering. Sådana system kan konservera
Det kan enbart verka skrämmande och motverka syftet
kunskapssynen och snarare skrämma individerna och
att få den enskildes kunskaper erkända och dokument-
motverka det syfte de är avsedda för.
erade. Det är viktigt att individen själv ses som informationsbärare.
Flera påpekar att företagen redan idag lägger
betydligt större vikt vid icke-formell kompetens vid
anställningar. Under den senaste 10-årsperioden märks
en skillnad. Arbetsgivare lägger större tyngdpunkt på
personliga referenser, förmåga att skapa nätverk,
förmåga att relatera till andra människor, kreativitet
Nyckelbudskap 5
– Förnyad studie- och yrkesvägledning
Kommissionen framhåller att vägledning måste utgå
från användarnas behov och efterfrågan, och att vägledningen måste kunna ta hänsyn till olika behov och
krav. Dessutom menar kommissionen att tjänsterna
måste kunna måste vara tillgängliga lokalt. Många
med mera. Så länge en person befinner sig inom det
instämmer i de mål som kommissionen uttrycker i den
formella systemet kan formella meriter vara viktiga,
här nyckelfrågan. Samtidigt framförs synpunkten att
men meriterna är viktigare ute i arbetslivet.
memorandumet speglar ett gammalt tänkande på denna
punkt. Det behövs ett bredare perspektiv som inklu-
Risk för konserverad kunskapssyn
derar nätverkstänkande. En strategi för att möta ett
Ett problem som lyfts fram i debatten har att göra
stort och ökande behov av professionell och objektiv
med aktualitet. Vilka är framtidens krav? Det upp-
vägledning, bör vara ett viktigt inslag i en handlings-
märksammas att ett valideringssystem riskerar att
plan. Kärnan i vägledning, sägs det i debatten, är att
spegla en tidsbunden syn på kunskap och behov av
samtalet och innehållet i vägledningen inte får inte
kunskap. Därför kan ett valideringssystem ha en
reduceras till att enbart handla om information.
konserverande effekt och inte förändras i takt med
strukturell förändring och behov av nya kompetenser.
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
37
En synpunkt är att vägledning måste vara en pro-
ha till uppgift att hjälpa studenterna med studieplane-
cess från vaggan till graven. Vägledning får inte endast
ringen, för att uppnå en examen och forma en attrak-
handla om vuxna och vuxenutbildning. Vägledningen
tiv utbildningsprofil för arbetsmarknaden.
måste, enligt detta sätt att argumentera, i första hand
inriktas på att tidigt ge individerna redskap att själva
Vägledning och IKT
fatta beslut. Att fokusera alltför starkt på de vuxnas
Många pekar på den nya roll som yrkes- och studie-
behov skapar onödiga problem i samband med ungas
vägledarna måste utveckla i IKT-samhället. Med dagens
val av utbildning och framtid.
webbaserade informationsflöden sägs problemet vara
Frågan ställs om var vägledningen i praktiken kom-
att studieintresserade har tillgång till överväldigande
mer att äga rum? Det sägs att den ofta sker på andra
mängder information. Yrkes- och studievägledarens roll
ställen än där vägledarna finns. Inte sällan har den
blir att stödja valen av studieväg genom att översätta
byggts in i försäljningen av utbildningspaket. I fram-
information till den kunskap om olika alternativ som
tiden kommer människor att följa ett mycket stort
den sökande behöver.
antal korta utbildningar, och vägledningen måste bli
tillgänglig och kunna svara mot denna utveckling.
Flera frågor ställs om IKT och vägledning. Vilken
roll kommer IKT att få i utvecklingsarbetet med det
I debatten påpekas att aktörerna blir fler och att
livslånga lärandet? Kan IKT utnyttjas som ett redskap
internationaliseringen och utvecklingen av e-lärande
och i så fall hur? En kommentar är att IKT är ett mycket
möjliggör en gränslös utbildning. Samtidigt kan också
användbart verktyg, men det finns vissa svårigheter.
databaser och Internet öka tillgängligheten till informa-
Användningen av IKT kommer inte att lösa alla
tion för den enskilde. Men enbart information anses
problem, och IKT tar inte bort hindren för det livs-
inte vara tillräckligt. Många individer har i olika skeden
långa lärandet.
av livet behov av professionellt stöd för att formulera
sina egna mål, vidga sina möjligheter och välja väg.
En annan fråga är vem som ska kvalitetssäkra
webbaserad vägledning. Är det en uppgift för det
Vad gäller nytänkande inom studie- och yrkesväg-
offentliga? Det anses vara angeläget för samhället att
ledning pekar flera universitet och högskolor på
tillhandahålla en objektiv och oberoende studie- och
konkreta egna insatser i form av samarbete mellan
yrkesvägledning. Vägledning och rådgivning måste,
lärosäten, CSN, arbetsförmedling och de lokala kom-
sägs det, ske inom utbildningen och vara lokalt för-
munerna och andra aktörer i form av så kallade infotek.
ankrad för att vara effektiv. Det bör utvecklas former,
Det framkommer i debatten att utvecklingen av livs-
både nationellt och transnationellt, för att ge informa-
långt lärande kommer att medföra nya krav, inte minst
tion till de som behöver.
på högskolans studievägledare. Ett lärosäte uttrycker
Internet har under de senaste åren blivit en allt mer
kravet som ett slags ”intellektuell hälsovård”, där man
använd källa för information i olika utbildningsfrågor.
bland annat skulle kunna ta tillvara erfarenheter från
Det finns mycket information att tillgå på Internet,
samhällets hälso- och sjukvård, när det gäller att motiv-
men sökmekanismerna anses vara otillräckliga. Det
era individer till förändrade beteendemönster. Ett annat
finns inga garantier för att de når ut i alla ”hörn” på
lärosäte nämner att de har egna planer på att ge de
nätet. Inte heller så kallade portaler och andra sam-
studerande tillgång till så kallade studienavigatörer och
lingsplatser för information utgör i dag någon lösning
mentorer. Studeinavigatörerna och mentorerna skulle
för den som vill ha ett komplett informationsunder-
38
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
lag. Argumentet lyder att informationsmängden och
denna marknads- eller mäklarplats är därför en central
informationsutbudet ändras för snabbt på nätet. Dagens
fråga. Vägledning omfattar allt från hjälp till att skapa
informationsplatser tenderar att växa i form av fler
överblick till att ge ett kvalificerat stöd i vägvalet.
redaktörer. En reflektion är att förutsättningarna för
Databaser och Internet ökar tillgängligheten till
att ett sådant system ska kunna växa rationellt, i såväl
information för den enskilde. Men enbart information
funktion som i ekonomi, måste utgångspunkten vara
anses inte vara inte tillräckligt. Det påpekas att många
standardiserade och öppna lösningar för såväl teknik
individer har, i olika skeden av livet, behov av profes-
som innehåll. Det måste också bygga på en hög grad av
sionellt stöd för att formulera sina egna mål och vidga
modularitet där de olika modulerna kan står var för
sina möjligheter att välja väg. En professionell väg-
sig, men också kunna integreras i lokala informations-
ledare kan hjälpa individen att finna underlag och
system. De metoder och systemlösningar man väljer
metoder för att fatta egna beslut om utbildningsvägar.
måste vara skalbara (det vill säga att kunna växa med
Däremot kan det vara mycket tveksamt att ge råd om
antalet användare), samt arbets- och kostnadseffektiva.
val av livsbana och än mindre som det formuleras i
I debatten uppmärksammas att IT-propositionen
memorandumet ”att hjälpa till att besluta i vilken rikt-
lyfter fram arbetet med att skapa ett ”nav” över utbudet
ning som skulle vara bästa för framtiden”.
av kompetensutveckling för lärare. Enligt propositionen
är det viktigt att skapa en samordnad presentation,
Vägledarnas yrkesroll
som inte bara ger en nationell helhetslösning för lärares
Vägledarnas yrkesroll kommer att förändras. I debatten
och skolors behov av kompetensutveckling. Samord-
ställs krav på vidareutbildning och kompetensutveck-
ningen ger även möjlighet åt samtliga medborgare att
ling för vägledarna. De är en nyckelgrupp i det livs-
få överblick över det nationella utbud av utbildningar/
långa lärandet. Utbildningarna måste anpassas till de
kurser från olika utbildningsanordnare inom ungdoms-
nya kraven. För att klara den nya arbetsmiljön som
skolan och sådana som står under statlig tillsyn.
växer fram behövs det en förändrad yrkesroll. Grund-
Statens roll inom detta fält bedöms som viktig. Det
och fortbildningen måste förändras så att vägledare lär
sägs i debatten att staten kan och bör ta initiativ till
sig att hantera IKT. Ofta innebär den nya rollen att
samordning. Målet för ett statligt initiativ anses vara
hjälpa till att sortera och att resonera. Vägledaren
att skapa en öppen arena, en marknads- eller mäklar-
behöver kunna hantera all den information som ges
plats, där utbildningsanordnare kan göra sitt utbud
via IKT. Språkfärdigheter och förmåga att bygga nät-
synligt för alla intresserade. Informationen om de olika
verk kommer att krävas i större utsträckning om hela
utbildningsalternativ ska vara omfattande.
Europa ska vara arbetsfält.
I ett debattinlägg utvecklas resonemanget. Informa-
Studie- och yrkesvägledarna menar att de inte har
tionssystemets målsättning och framgång vilar på att
varit en prioriterad grupp när det gäller att få tillgång
det kan tillfredställa ett ökande behov av att individen
till utrustning, uppkoppling eller programvaror av hög
själv – ung som gammal – kan skaffa sig överblick över
kvalitet. Därför har de inte haft möjlighet att följa
vad som finns och validera förkunskaper. Den person
IKT-utvecklingen under 90-talet. Det hävdas att det
som ska ta ansvar för sitt eget lärande är inte vilken
återspeglas i det ganska magra utbud av IKT-baserade
person som helst. Det ställs stora krav och därmed
verktyg som finns att tillgå på svenska marknaden
insatser. Behovet av tillgång till vägledningsstöd på
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
39
för verksamhetsområdet. Marknaden anses ha varit
Det uppmärksammas i kommissionens memor-
för liten, och intresset från intressenterna har varit
andum att begreppet “råd” används vid ett antal till-
för svagt.
fällen. En reflektion som framkommer är att all form
Vägledarna utvecklar resonemanget och menar att
av rådgivning bygger på rådgivarens tolkning av befintlig
de mest brådskande behoven för kompetenshöjning av
information vid tillfället. Råden är präglade av rådgiv-
studie- och yrkesvägledare har att göra med utnytjan-
arens förutfattade mening i frågan och den individuella
det av IKT. IKT kräver ett förändrat förhållningssätt i
uppsättning fördomar som vi alla bär på. Rådgivaren
vägledningssamtalet. Andra områden med bråskande
tar därför på sig rollen som den som vet vad som är
behov är den internationell studie- och yrkesväg-
bäst för den som söker råd, och fråntar individen be-
ledningen och europeisk samverkan. Vägledarna menar
slutet och därmed också ansvaret. Mot detta invänds
att de här områdena tydligare måste tas upp inom
att studie- och yrkesvägledare istället bör ge en väg-
ramen för grundutbildningen. De anser vidare att
ledning som innebär att individen lär sig fatta egna väl
samarbetsprojekt inom dessa två områden, där resulta-
övervägda beslut. Individen fattar beslutet utifrån sina
tet ska mynna ut i gemensamma fortbildningskurser
egna förutsättningar, omgivningens möjligheter och
eller kursmoduler i grundutbildningen, bör prioriteras
krav. Individerna ska förstå konsekvenserna av beslu-
inom programmen.
tet. Genom att tidigt lära ut en sådan beslutsprocess
skapas förutsättningar för att individen självständigt
Att hjälpa individen att välja
ska klara förändringar i arbetslivet.
Debatten kretsar mycket kring den enskilde individ-
Folkbildningsrådet delar synsättet att se vägledning
ens egenansvar för sina beslut. En synpunkt är att väg-
som en ständigt tillgänglig service för alla. Studie- och
ledningen ska erbjuda verktyg och metoder för de vik-
yrkesvägledningstjänsterna måste vara tillgängliga på
tiga val som individen måste göra. Det anses viktigt
varje ort. Ur individens perspektiv är det viktigt med
att samtalsstöd kan erbjudas under individens hela
kontinuerlig tillgång till information, vägledning om
utbildning. I det här avseendet finns en invändning som
utbildningsvägar och finansiering via studiestöd. Det
går ut på att ha rimliga ambitioner. I memorandumet
sägs i ett debattinlägg att lokala vägledningscenter
står: ”följa med på deras kunskapsresa genom livet…”.
skulle kunna upprättas med offentlig finansiering. De
Viktigast är förmodligen att försöka se till att ung-
bör vara gemensamma för alla utbildningsalternativ och
domarna väljer rätt efter grundskolan. En kommentar
neutrala i sin vägledningsroll. I centret bör det finnas
är att mer pengar bör satsas på vägledning i grund-
databaser och vägledare. Informationen bör också finnas
skolan där den största bristen finns.
på Internet.
I debatten framkommer att begreppen bör hållas
En iakttagelse som framkommer är att vägledaren
isär. Rådgivning och vägledning anses vara två skilda
kommer att bli beroende av tekniskt och personligt
aktiviteter. En ståndpunkt är att den nya vägledar-
stöd från alla allmänna och yrkesinriktade utbildnings-
rollen innebär en kontinuerlig vägledningsprocess och
anordnare för att kunna presentera de utbildnings-
bygger på att individen tar ansvar för sina val. Det är
alternativ som finns. För att det ska bli möjligt anses
därför viktigt att individer tidigt lär sig att ta ansvar
det krävas omfattande utvecklingsarbete och sam-
för sina val.
ordning av utbildningsdatabaser och infocentraler,
såväl nationellt som internationellt. Ingen person eller
40
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
institution kan rimligen samla all aktuell utbildnings-
till vägledning – Eures för platsförmedling, Fedora och
information. Det handlar istället om att länka samman
Euroguidance/NRCVG för vägledning – krävs att de
och presentera utbudet, samt att utveckla anpassa
görs tydliga och synliga inom det fält där de ska verka.
verktyg och sökhjälpmedel.
Det framhålls att det inte bara får bli fina ord på papper
utan verksamheterna ska finnas med där vägledningen
En enda informationspunkt
i övrigt finns. Eures anses idag vara ett relativt etablerat
I debatten återkommer många till behovet av förenkling
begrepp, Fedora börjar bli känt. Euroguidance/NRCVG
och ”en enda informationspunkt”. Många menar att det
upplevs fortfarande efter 6 år som okänt bland mer än
idag finns en olycklig splittring mellan ungdomar–
90 procent av Sveriges vägledare.
vuxna–vuxenutbildning–högskola–utlandsstudier.
Debatten kring europeiska databaser visar att
“Infoteken” är en verksamhet som prövades i Sverige
tekniska möjligheter att koppla ihop Europeiska
under 90-talet. Resultaten från verksamheten anses av
databaser finns. Men för att de ska kunna användas
många vara lyckad. På grund av organisationsföränd-
krävs en gemensam struktur på innehållet så att de
ringar upphörde dessa verksamheter mer eller mindre
kan förstås i alla länder. Viss del av innehållet kan också
på de flesta orter vid årsskiftet 2000/2001. Verksam-
behöva översättas till flera språk, men framför allt
heten byggde på bred kompetens inom studie- och
måste tillgängligheten förbättras. Ingen uppkoppling
yrkesvägledningsområdet, genom samverkan mellan
är bättre än den svagaste länken. Det handlar om utrust-
flera intressenter, obegränsad tillgång på information
ning, uppkoppling, tillgänglighet och väglednings-
och effektivt utnyttjande av IKT.
personalens kompetens.
Det har framkommit att inom Infoteksverksam-
I diskussionerna om Internetportalen “Gateway to
heten byggdes nätverk där vissa enheter blev experter
the European Learning Area” diskuteras att bygga den
på IKT, andra på internationell studie- och yrkesväg-
runt det svenska vägledningsprojekt ESTIA. ESTIA har
ledning och så vidare. Infoteken utnyttjade varandras
under sex år utvecklat en Europeisk portal för infor-
kompetens runt om i Sverige. Verksamheten anses ha
mation inom utbildning, yrke och arbetsmarknad.
varit kostnadseffektiv och kan vara en modell för att
Projektet har delfinansierats av Leonardo da Vinci
öka tillgängligheten på information och vägledning i
programmet och omfattas inför projektavslutningen
ett livslångt perspektiv.
26 länder i Europa.
En synpunkt i debatten är att det krävs om inte
Det europeiska perspektivet
gränslös, så i varje fall gränsöverskridande vägledning,
I debatten ser man positivt på utvecklandet av euro-
för att tillhandahålla ”gränslös utbildning”. Det handlar
peiska utbildningsdatabaser. Det framhålls i samman-
om att vara expert på det egna landet och att byta
hanget att det är viktigt med bra sökverktyg, och att
tjänster i ett europeiskt nätverk av vägledare. Här
standardisering skapas med gemensamma protokoll för
kommer ett effektivt utnyttjande av IKT att avgörande.
webbsidor. Ett lärosäte nämner med särskilt intresse
Det framkommer också att det finns erfarenheter från
de nätverk av byråer för att tillhandahålla skräddar-
svenska projekt. Som exempel nämns ESTIA, grupp-
sydda utbildningstjänster på individuell basis som
vägledning på Distans och HADAR.
skisseras i memorandumet. För att skapa möjligheter
för de europeiska initiativ som finns med anknytning
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
41
Nya arenor för vägledning
att nå individer och grupper som inte spontant söker
När det gäller vägledningsfrågor kritiseras Memor-
sig till studier för vuxna. Det är också viktigt för de
andumet för att präglas av ett uppifrånperspektiv. Ett
grupper som på grund av arbetslöshet eller olika arbets-
nytt tänkande inom studie och yrkesvägledning kräver
handikapp står utanför det informella lärande som sker
en annan ansats. Det hävdas i debatten att vägledning
i arbetslivet. Uppsökande verksamhet kan utvecklas i
måste baseras på ett underifrånperspektiv. Perspektivet
samverkan med olika intresse- och frivilligorganisa-
ska utgå från den sociala verklighet individen befinner
tioner, som ofta har bättre förutsättningar att nå och
sig i, till exempel på arbetsplatser. För att väcka ett
motivera målgruppen än vad offentliga institutioner har.
livslångt och lustfyllt lärande på arbetsplatser behövs
I ett debattinlägg påpekas att många yrkesgrupper,
därför information mellan kompisar och från fackliga
inte minst bibliotekarier, omdanar sina traditionella
företrädare. Den mest värdefulla och effektiva väg-
arbetsområden. De utvecklar sin kompetens i takt med
ledningen anses ske i det dagliga arbetet på arbetsplat-
teknikens utveckling och med förändringar i utbudet,
ser, genom arbetskamrater. Här menar många att de
till exempel efterfrågan på information. De kommunala
fackliga organisationerna har en viktig uppgift.
biblioteken kan användas mer för informationssökning.
En synpunkt i debatten är att det borde finnas tid
Bibliotekarier är navigatörer i kunskapssamhället.
på alla arbetsplatser och på alla nivåer i arbetslivet att
Eskilstuna nämns som ett exempel på gott samarbete
kontinuerligt ta emot praktikanter. Det hjälper indivi-
mellan bibliotek och vägledning.
der att dels få kunskap om sina egna önskemål, och
dels om arbetslivets karaktär och innehåll. En väl
utvecklad samverkan mellan utbildningssystemet och
Nyckelbudskap 6
– Att föra lärandet närmare individerna
arbetslivet efterfrågas.
Mycket av diskussionen inom detta frågeområde upp-
I debatten framhålls att livslångt lärande kan
komma att utgöra ett område för en ny och dynamisk
marknad. Det kommer att finnas en stor efterfrågan på
kvalificerade tjänster för att hjälpa individer att förstå
utbudet och hjälpa dem att göra riktiga val. Det handlar
repar vad som sagts tidigare om miljöer för lärande,
och betydelsen av IKT och distansutbildning. Samtidigt
kritiseras memorandumet på denna punkt när det gäller
synen på inlärning. Budskapet, som det uttrycks i
memorandumet, anses illustrera kommissionens ”top-
såväl om kvalificerade informationstjänster som karriär-
down”-perspektiv, där individen ses som en passiv
rådgivning av olika slag. Studie- och yrkesvägledning
mottagare av tillhandahållen kunskap och information.
ska erbjuda verktyg och metoder, exempelvis samtalsstöd, inför de viktiga val som den enskilde individen
ansvarar för. Samtidigt påpekas att det finns en utveckling där privata aktörer och arbetsplatser erbjuder
För att uppnå trovärdighet och genomslag för det livslånga lärandet efterlyses ett perspektiv som framhåller
att människan är aktiv, skapande och med förmåga att
påverka sina villkor.
olika former av karriärplanering. Det påpekas också
att arbetsplatser kan komma att behöva vägledningskompetens för kompetensplanering.
Utöver information och vägledning framkommer
det i debatten att det finns behov av att aktivt uppsöka
individer. En uppsökande verksamhet anses viktig för
42
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Individen i centrum
Begreppet ”individen i centrum” får stort utrymme i
debatten. För många innebär ”individen i centrum” att
det livslånga lärandet måste vara pluralistiskt och flexibelt för att kunna möta olika människors behov. Indi-
vider befinner sig i olika situationer och har olika
för lärande. Att ta del av spännande utställningar på
erfarenheter. Det livslånga lärandet måste vara till-
museer och att utforska vad som finns i olika intressanta
gängligt oavsett individens position på arbetsmarknad,
arkiv är andra exempel på aktiviteter som stimulerar
föräldrasituation och andra behov. En utgångspunkt
lusten att lära och att lära mer.
som framhålls är att det finns stora skillnader mellan
olika individer. Samtidigt pekar många på att även om
IKT och distansutbildning
det individuella perspektivet på lärande är viktigt,
Memorandumet anger att ett aktivt medborgarskap och
spelar gruppen en avgörande roll, bland annat när det
en demokratiuppbyggnad är en av drivkrafterna för
gäller stimulans och motivation. Mötet mellan männi-
livslångt lärande. I studentvärlden talas om vikten av
skor – att lära av varandra – anses vara viktigt.
möten mellan individer. Utbildningens värde består till
stor del av det personliga mötet mellan individer. I
Den lokala nivån och integration av lärande
distansutbildningen kan det vara bra att bygga vidare
och arbete
med processer som kräver möten med andra människor.
Debatten handlar om att det livslånga lärandet måste
Distansmyndigheten Distum pekar dock på de stora
stimuleras och utvecklas på lokal nivå. Kunskapslyftet
fördelar som ligger i de moderna lärandeformer som
uppges vara ett bra exempel på denna punkt. Ett annat
nu växer fram. När man kan lära hemifrån eller från
exempel som framhålls, och som finns nära männi-
arbetsplatsen, minskar det motstånd som har att göra
skorna, är biblioteken. När det gäller att stimulera
med transporter, tidsproblem etc. Den kritik som fram-
människors lärande i mer vardagliga miljöer kan biblio-
förs mot distansutbildning och olika former av själv-
teken spela en stor roll. Tillgänglighet i tid och rum
lärande saknar till stor del grund. Den IKT-stödda
anses vara viktigt.
distansutbildningen är också av särskild betydelse för
Arbetsplatsen uppfattas som en nyckelarena. Det
anses betydelsefullt att skapa en fruktbar samverkan
lärande med funktionshinder. Här finns fortfarande
mycket utvecklingsarbete att göra.
mellan arbetsgivare och arbetstagare. Många menar att
Många menar att en alltför stor tilltro till distans-
när utbildning sätts i arbetsplatssammanhang så skapas
utbildning i gymnasiet kan få negativa konsekvenser.
lust att lära hos personer som annars saknar studie-
Distansstudier kan leda till isolering och i gymnasie-
motivation. De som ursprungligen inte vill in i det
åldern behöver unga arbeta med sin personliga utveck-
formella utbildningssystemet kan få stöd från sin
ling. En del friskolor bygger idag på det konceptet och
arbetsplats och kollegor. En fråga är hur man kan koppla
följderna kan bli katastrofala. Den sociala miljön är
det traditionella lärandet i utbildningssystemet till
väsentlig, särskilt för ungdomar. Kunskapen som unga
lärande på arbetsplatsen. IKT anses vara ett viktigt
besitter bör synas i skolarbetet och det är viktigt att
instrument i detta arbete. En annan komponent är de
utnyttja individens potential i grupp.
strategiska utvecklingsprojekt som drivs inom ramen
En synpunkt är att inom folkbildningen handlar
för regionala FoU-center. En kommentar är att arbets-
flexibelt lärande inte endast om IKT. Däremot kan IKT
platsens betydelse för stimulans bör undersökas i ett
innebära att kunskapsbasen vidgas genom att grupper
strategiskt arbetslivsprojekt.
och studiecirklar knyter band med liknande konstel-
Flera bidrag i debatten påpekar att det inte bara är
lationer i andra delar av landet eller utomlands. Det
arbetsplatsen och utbildningssystemet som är viktiga
påtalas vidare att det ofta är de studiemotiverade som
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
43
anammar ny teknik, mindre studiebenägna tar inte det
steget. Folkbildningen har en stor uppgift här. Folkbildningsrådet delar uppfattningen att undervisningen
genom IKT kan föras närmare individerna. Samtidigt
måste det betonas att lärandet är en process som alltid
försiggår inom individen.
Man får av inte av den anledningen bortse från
betydelsen av personliga möteten. Särskilt viktigt är
det att närma olika kulturer till varandra. För att utvecklas socialt måste man också ha tillgång till andra
människor och grupper.
Förnyad högskola
Flera universitet och högskolor pekar på att distansutbildning, som alltmer bedrivs med stöd av IKT, är
ett självklart sätt att erbjuda utbildning. Kursutvecklingen är kostsam och några lärosäten ser ett svenskt
nätuniversitet som en plattform för samarbete. Högskoleverket finner att det redan idag finns många intressanta satsningar i Sverige som fört möjligheterna till
lärande närmare individerna. Det handlar dels om den
omfattande geografiska utbyggnaden med fler universitet, och dels om högskolor som gör riktade insatser
för att utveckla alternativ till heltidsstudier på campus
vad gäller den högre utbildningen. Exempel på sådan
insatser är kurser på halvfart, kvällstid, under sommaren och distansutbildning. Den relativt blygsamma omfattningen av det icke-reguljära utbudet hänger bland
annat samman med systemet för resurstilldelning. Samtidigt kan det vara så att den prakktiska nivån inte
räcker för att anpassa utbudet till de yrkesverksamma.
Det finns enligt Högskoleverket skäl att universitet
och högskolor på ett mer fördjupat sätt bör analyserar
skillnaderna mellan olika gruppers utbildningsbehov.
Det gäller att hitta ett utbud som både passar och tar
tillvara de erfarenheter som finns hos dem med relativt
omfattande förvärvserfarenhet.
44
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Berörda ministrars synpunkter på kommissionens memorandum2
Sverige vill gratulera kommissionen till memorandu-
sammankopplade med lärande i icke-formella
met om livslångt lärande som täcker många aktuella
och informella miljöer. Att samhällsmedborgare
frågor och som visar på vikten av ett helhetstänkande
har kunskap om processerna och organen där
inom livslångt lärande. Memorandum om livslångt lär-
beslut fattas är en viktig förutsättning för ett
ande är ett dokument som till stora delar återspeglar
aktivt medborgarskap med möjlighet till inflyt-
en syn på det livslånga och det livsvida lärandet som
ande och delaktighet. Sådana kunskaper erhålls
Sverige delar. Kommissionen har presenterat ett bra
ofta genom informellt och icke-formellt lärande
underlag och vi är övertygade om att memorandumet
i bland annat föreningsliv.
Genom kontinuerlig utbildning ökar med-
har stimulerat och kommer att stimulera till en intres-
borgarnas kunskaper om och förståelse för det
sant diskussion om livslångt lärande.
samhälle och den värld de lever i. Livslångt lärande handlar inte bara om utbildningssystemets
Övergripande synpunkter
1. Sverige välkomnar att kommissionen på ett
utformning. Det livslånga lärandet är ett för-
tydligt vis klargör att livslångt lärande har två
hållningssätt till lärande hos den enskilde indi-
lika viktiga mål; att främja ett aktivt medborgar-
viden, arbetsgivare, arbetsmarknadens parter och
skap och att främja anställbarhet. Den inled-
i samhället. Det är viktigt att individens behov
ande delen av kommissionens memorandum
och förutsättningar sätts i centrum av den pro-
innehåller en bra och överskådlig redogörelse
cess som livslångt lärande innebär. Det handlar
för livslångt lärande där man har ett brett pers-
också om den enskildes eget intresse av kunska-
pektiv och lägger lika vikt vid de båda målen.
per för personlig utveckling och tillfredsställelse
Inom ramen för diskussionen om de centrala bud-
för ett meningsfullt liv och för att kritiskt kunna
skapen läggs dock fokus på målet att främja
värdera och ha ett större engagemang för sociala,
anställbarhet.
kulturella och politiska frågor. Livslångt lärande
Det är viktigt att diskussionen vidgas till
handlar om den enskildes rätt och möjligheter
att också behandla målet att främja ett aktivt
men också ansvar för att påverka sin livssitua-
medborgarskap. Ett livslångt lärande har en viktig
tion även utanför arbetslivet.
funktion i att ge människor de kunskaper de
Vi vill särskilt kommentera vikten av att
behöver för att vara aktiva medborgare som kan
hela utbildningssystemet genomsyras av ett
utöva sina rättigheter och skyldigheter. Männi-
främjande av aktivt medborgarskap. Hela utbild-
skor med breda och djupa kunskaper har bättre
ningssystemet måste präglas av respekt för alla
möjligheter att ta ställning i frågor och påverka
människors lika värde samt av studerande-
utvecklingen. Bildning och utbildning är därmed
inflytande och demokratiska värderingar.
ett viktigt redskap för att försvara och utveckla
det demokratiska systemet. Det aktiva medborgarskapet och demokratifrågorna är nära
2
Kommissionens brev om nationell konsultation om Memorandum om livslångt
lärande var ställt till socialminister Lars Engqvist, demokratiminister, Britta Lejon,
näringsminister Björn Rosengren, skolminister Ingegerd Wärnersson samt
utbildningsminister Thomas Östros.
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
45
2. Kommissionen anger i det inledande avsnittet i
lärande krävs dock ökade satsningar och ett hel-
memorandumet att allt lärande ska ses som en
hetsperspektiv från förskola och genom hela livet.
oavbruten process från ”vaggan till graven” i det
3. Kommissionen gör åtskillnad mellan education
livslånga lärandet. Detta är ett viktigt ställnings-
och training. Man skiljer t ex mellan kunskaper
tagande som vi ställer oss bakom. Vi anser dock
inom education och färdigheter inom training.
att detta ställningstagande borde avspeglas i än
Det är viktigt att poängtera att kunskaperna är
större omfattning i memorandumets centrala
lika viktiga i all utbildning, oavsett inriktning.
budskap där diskussionen främst betonar fort-
För att undvika någon form av rangordning och
bildning och vidareutbildning för vuxna. Diskus-
för att i grunden anlägga ett gemensamt synsätt
sionen borde kompletteras med vikten av att så
på kunskap och kompetens bör vi arbeta för ett
många barn som möjligt från tidig ålder får till-
begrepp som inrymmer det som i memorandu-
gång till grunden för fortsatt lärande genom
met benämns kunskaper respektive färdigheter.
förskoleverksamhet av god kvalitet. Vikten av
”Grundläggande utbildning, och därefter grund-
bredd i ungdomsutbildningen är en annan aspekt
läggande yrkesutbildning, bör utrusta alla ungdo-
som bör få ökat utrymme i diskussionen. Oavsett
mar med de nya grundläggande färdigheterna som
om det är frågan om generell utbildning eller
krävs i den kunskapsbaserade ekonomin” är ett
yrkesutbildning är det viktigt att den studer-
exempel på uttalande som illustrerar det två-
ande ges en bred kunskapsbas och därmed goda
delade synsättet.
förutsättningar för ett fortsatt lärande. Det är
Den allmänna utbildningen och yrkesutbild-
viktigt att utbildning inte leder till återvänds-
ningen måste hanteras tillsammans. Att göra en
gränder utan möjliggör eftergymnasiala studier
skillnad mellan grundläggande utbildning och
för alla, oavsett om personen läst en generell
yrkesutbildning är inte fruktbart i ett samhälle
utbildning eller en yrkesutbildning på gymnasial
där alla behöver både allmänna och yrkesin-
nivå. Det är också viktigt att den eftergymn-
riktade kunskaper och där möjligheten att röra
asiala utbildningen är uppbyggd så att den kon-
sig mellan utbildningsformer och nivåer är cent-
tinuerligt går att bygga vidare på.
ral. Sverige har implementerat denna helhetssyn
Det är tydligt att den snabba utvecklingen i
arbets- och samhällsliv och den demografiska
46
på alla nivåer och yrkesutbildningar utgör till
exempel en stor del av högskolesystemet.
trenden kommer att leda till brist på kompetens
Viktigt för alla typer av utbildningssats-
och bland annat ställa ökade krav på våra system
ningar är att utbildningen håller en hög och jämn
för fortbildning och vidareutbildning. Mot denna
kvalitet, oavsett nivå och form av utbildning.
bakgrund kan det vara rimligt att vi på kort
4. I memorandumet anges tre huvudsakliga kate-
sikt ägnar särskild uppmärksamhet på åtgärder
gorier av meningsfull inlärningsverksamhet;
inom fortbildning och vidareutbildning för
formellt lärande, icke-formellt lärande samt
vuxna. För att uppnå en strategi för livslångt
informellt lärande. Att dessa tre kategorier alla
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
är viktiga delar av livslångt lärande är ett viktigt
linjer att arbeta efter, men att genomförandet
ställningstagande som Sverige instämmer i. Det
av politiken och bedömningen av vilka insatser
är därför viktigt att uppmärksamma att den
som är mest ändamålsenliga sker i varje medlems-
definition av livslångt lärande som används som
stat. Vi tror också att partnerskap och lösningar
utgångspunkt i memorandumet, och som har de-
som är anpassade efter individer eller regioner
finierats inom ramen för Europeiska sysselsätt-
växer underifrån om strukturer och förutsätt-
ningsstrategin; som omfattande all meningsfull
ningar tillhandahålls från den nationella nivån.
inlärningsverksamhet som bedrivs fortgående med
syftet att förbättra kvalifikationer och kunskap inte
Nya grundläggande färdigheter för alla
är förenlig med beskrivningen av det informella
Kommissionen talar om vikten av att alla ska kunna
lärandet: Informellt lärande är en naturlig del av
förvärva eller förnya de färdigheter som behövs för ett
vardagslivet. I motsats till formellt och icke-formellt
varaktigt deltagande i kunskapssamhället. Man påtalar
lärande är informellt lärande inte nödvändigtvis
också att det är de formella systemen för allmän och
avsiktligt lärande och därför erkänns det inte ofta
yrkesinriktad utbildning i medlemsstaterna som bär
ens av individerna själva som något som bidrar
ansvaret för att så sker.
till deras kunskaper och färdigheter.
Att befolkningen ges möjlighet att tillgodogöra sig
Lärande som inte nödvändigtvis är avsikt-
den kunskap och de färdigheter som är nödvändiga för
ligt lärande kan inte bedrivas med syftet att för-
att kunna delta aktivt i samhälls- och arbetsliv är en
bättra kvalifikationer och kunskap. Det infor-
grundförutsättning både för ett demokratiskt samhälle
mella lärandet är en viktig del av det livslånga
och för ett produktivt arbetsliv. Vi håller därför med
lärandet och det är av stor vikt att det åter-
kommissionen om att ansvaret bör ligga hos de for-
speglas i en övergripande definition av det livs-
mella systemen för allmän och yrkesinriktad utbild-
långa lärandet.
ning. Det övergripande ansvaret för en långsiktig
När det gäller definitioner vill vi även på-
utbildningsplanering bör ligga på nationell nivå. Hur
tala att memorandumet kan vara svårläst efter-
den långsiktiga politiken ska implementeras i verk-
som inga distinktioner har gjorts mellan kom-
samheten måste dock vara upp till de enskilda utbild-
petens, lärande, kunskap, förmåga och färdighet.
ningsaktörerna.
Det är viktigt att klargöra vad som menas med
olika begrepp.
Kommissionen påtalar att förmågan att lära sig att
lära, att anpassa sig till förändringar och att förstå
5. Det är även viktigt att i detta sammanhang, tyd-
omfattande informationsflöden är färdigheter som var
ligare än vad som görs i kommissionens memo-
och en bör ha. Arbetsgivare fordrar allt oftare att man
randum, klargöra vilken roll olika aktörer har i
snabbt kan förvärva nya färdigheter och anpassa sig
det livslånga lärandet. På europeisk nivå är det
till nya utmaningar och situationer. I detta samman-
angeläget att vi, såsom också gjorts av utbild-
hang vill vi återigen framhålla vikten av en bred
ningsministrarna tidigare, utarbetar mål och rikt-
ungdomsutbildning. Det är viktigt att alla ungdomar –
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
47
oavsett som det är frågan om generell utbildning eller
de däremot måste ses som en interaktiv process mellan
yrkesutbildning – ges en bred kunskapsbas, en gemen-
individen och dennes omgivning som inkluderar alla
sam demokratisk värdebas och de kunskaper som behövs
former av lärande, såväl formellt och icke-formellt som
för ett fortsatt lärande.
informellt lärande. En rättighet innebär att den kan
Kommissionen påtalar även behovet av att man
utkrävas och att någon kan ställas till svars om så inte
ständigt ser över referensnivåerna för grundläggande
sker. En rättighet måste vara tydligt avgränsad och läm-
färdigheter, så att det som tillhandahålls i utbildningen
par sig därför inte för en ständigt pågående process
motsvarar det som behövs i näringslivet och i samhället.
som livslångt lärande. När det gäller livslångt lärande
Vi anser att ambitionen inte bör vara att definiera en
anser vi därför att det är rimligare att diskutera till-
europeisk standardnivå när det gäller grundläggande
gänglighet till lärtillfällen än att försöka formulera rättig-
färdigheter. Det skulle innebära ett statiskt inslag som
heter till lärande. Att skapa tillgänglighet till lärtillfällen
inte är lämpligt med tanke på att behoven är oerhört
rymmer ett vidare perspektiv som inkluderar hela
varierande såväl inom som mellan länderna. Vad man
infrastrukturen kring lärande där ett varierat utbud av
bör göra är att mer allmänt analysera och diskutera
utbildning, möjlighet till lärande oberoende av tid och
trender och tendenser när det gäller kvalifikationskrav.
rum, uppsökande verksamhet, motivation till studier,
Sverige vill i detta sammanhang betona vikten av
vägledning, validering, stöd i olika former för personer
de tidiga formerna av lärande som sker i förskola och
med funktionshinder och studiefinansiering är några
skola. En bra pedagogisk verksamhet som möter barn-
viktiga inslag. Basen för en sådan struktur ska även
en på deras nivå ger lust och motivation att inhämta
vara att systemen är öppna och inte leder till åter-
grundläggande och andra färdigheter kontinuerligt. Vi
vändsgränder. Ett tidigt val av utbildningsinriktning
vill också betona vikten av att skapa en förmåga att
får inte leda till att vägarna för framtida omval i prin-
lära och att sovra i den flod av information och kun-
cip är stängda på grund av allt för strikta formella
skap som sköljer över medborgarna i det moderna sam-
tillträdeskrav eller den tid det skulle ta att hämta in
hället. När det gäller människor med funktionshinder
kunskaper motsvarande en annan inriktning.
kan särskilda åtgärder behövas.
Målet för det första centrala budskapet är ”Att
Vi vill också påpeka att flera av de nya grundlägg-
garantera allmän och fortlöpande tillgång till lärande...”.
ande färdigheter som omnämns inte nödvändigtvis bäst
Att det finns en god tillgänglighet till lärande är väsent-
studeras som fristående ämnen. Flera av dem kan
ligt men det framgår inte av memorandumet hur man
användas som pedagogiska instrument inom ramen för
ska förmå alla människor att ta möjligheten till fort-
övriga studier, exempelvis IT och entreprenörskap. Det
satt lärande. Det saknas en diskussion om vikten av
är viktigt att de studerade lär sig att omsätta färdig-
motivation för att individer ska vilja lära. Lusten att
heterna i praktiken och använda sig av dem i sin vardag
lära måste väckas redan hos barnen och det är viktigt
och inom arbetslivet.
att vi redan i förskolan tar vår utgångspunkt i indivi-
Kommissionen ställer också frågan om man kan
dens behov och betonar leken och lusten att lära som
tänka sig en individuell rättighet för alla medborgare
arbetsmetod. Kvaliteten i den utbildning som ges till
att förvärva och uppdatera färdigheter genom livslångt
barn är av avgörande betydelse eftersom grunden för
lärande. När det gäller grundläggande utbildning är det
fortsatt lärande läggs här. Även hos den vuxna befolk-
rimligt att tala om individens rättighet. Livslångt läran-
ningen är motivation till fortsatt lärande en nyckel-
48
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
fråga. Memorandumet pekar på vikten av att de som
I det här sammanhanget är det viktigt att betona att
inte kunnat förvärva basnivån på de grundläggande
individen måste ges ekonomiska förutsättningar att ut-
färdigheterna måste erbjudas ständiga tillfällen att göra
bilda sig, oavsett vem som ställer resurser till förfog-
det, oavsett hur ofta de misslyckats med dem eller inte
ande. Införande av ett generellt statligt studiestödssystem
tagit emot det som erbjudits dem. Det är ett viktigt
har varit ett avgörande steg i den svenska strategin att
ställningstagande som dock behöver kompletteras med
möta behoven av ett livslångt lärande. Att utbildningen
en diskussion om motivationens betydelse. Det kan
är flexibel och möjlig att anpassa till yrkesverksamhet
behövas särskilda åtgärder för att motivera personer
och familjeliv är också det högst väsentligt.
som har dåliga erfarenheter från sin skoltid eller som
När vi talar om investeringar i mänskliga resurser
av andra anledningar känner sig främmande inför vidare
är det också viktigt att komma ihåg att en stor del av
studier. Diskussionen bör kompletteras med exempelvis
mänskligt lärande sker helt informellt. Investeringar
uppsökande verksamhet som en möjlig väg att över-
inom många andra samhällssektorer än utbildning och
tyga människor om vikten av fortsatt lärande. Motiva-
forskning är avgörande för detta lärande. Några
tionens betydelse kan inte nog understrykas.
exempel på sådana investeringar är stöd till dagspress, bibliotek och museer. Det är också viktigt att
Mer investering i mänskliga resurser
beakta det icke-formella lärandet som sker inom
Målet att tydligt öka investeringarna i mänskliga res-
fackföreningsrörelser och folkbildningen.
urser är viktigt men begränsas i memorandumet främst
Det är viktigt att vi tar del av varandras erfaren-
till vuxna som har en anställning. Diskussionen bör
heter på olika områden men vi är mycket tveksamma
utökas och även inkludera investeringar för att främja
till tanken att införa ett europeiskt pris för företag
lärande för barn och ungdom. När vi diskuterar investe-
som är nytänkande när det gäller fortbildning.
ringar i mänskliga resurser är det viktigt att betona att
bildning och kunskap har ett värde i sig såväl som för att
Innovation i undervisning och inlärning
möta arbetsmarknadens behov av kompetens. Bildning
Kommissionen påtalar att vi allt mer förväntar oss att
för personlig utveckling, för att kunna följa den sam-
metoder och innehåll i undervisning och inlärning ska
hälleliga debatten och för tillfredsställelse är ett mål i sig.
ta hänsyn till och anpassas efter en mycket skiftande
I diskussion om investeringar i mänskliga resurser
skala av intressen, behov och krav och att det innebär
nämns arbetsmarknadens parter, individen, företags-
ett stort steg i riktning mot användarorienterade system
system och utbildning på arbetsplatsen. Även statens
med flytande gränser mellan sektorer och nivåer. Vidare
roll för investeringar i utbildning och infrastruktur för
påtalas att IKT-baserade metoder för lärande erbjuder
utbildning bör diskuteras i detta sammanhang. För att
stora möjligheter, även om verksamma inom pedago-
nå målet om livslångt lärande måste alla parter ta sitt
gik betonar att de måste sättas in i ”verkliga” samman-
ansvar. Det övergripande ansvaret för en långsiktig
hang och relationer mellan lärare och elever för att
utbildningsplanering måste dock ligga på nationell nivå
vara fullt effektiva. Man tar också upp att läraryrket
eftersom utbildning på arbetsplatsen ofta syftar till att
står inför väsentliga förändringar och att lärare och
möta mer kortsiktiga kompetensbehov. Investeringar
utbildare blir ledsagare, handledare och medlare.
måste också omfatta de personer som står utanför
arbetsmarknaden.
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
49
I diskussionen om innovation i undervisning och
samt att lärare har kompetens att inkorporera IKT i
inlärning i memorandumet är det främst IKT som fram-
den dagliga hanteringen. Vi behöver en ökad forskning
hålls. Målet för det tredje centrala budskapet är att
om olika lärstilar och om resultaten av undervisning
utarbeta effektiva metoder för undervisning och inlär-
med hjälp av IKT.
ning för ett ständigt livslångt och livsvitt lärande. För
När vi diskuterar den vuxna befolkningen får vi
att uppnå det målet bör diskussionen vidgas och även
inte glömma den äldre delen av befolkningen. Det är
inkludera vikten av ett mer flexibelt stöd för individens
viktigt att seniorerna i samhället ges möjlighet till fort-
lärande. Hur man kan möta individuella önskemål vad
bildning och vidareutbildning generellt men särskilt
gäller tid, plats, undervisningsmetoder och innehåll är
med avseende på den nya tekniken som allt mer ingår
centrala frågor i sammanhanget. En sådan diskussion
som ett naturligt inslag i vår vardag. Med hänsyn till
bör inkludera förutsättningar för att skräddarsy utbild-
de stora demografiska utmaningar unionen står inför,
ningar efter väglednings- och valideringsförfarande och
med en allt äldre befolkning samtidigt som det föds
möjligheten att kunna studera parallellt på olika nivåer
allt färre barn, är det viktigt att höja arbetskraftsdeltag-
inom olika ämnesområden efter behov.
andet bland äldre. För att nå detta mål spelar utbild-
Användandet av modern teknik för att stödja lär-
ningen en stor roll.
ande och distribuera kunskap är ett viktigt inslag i infra-
För att kunna möta nya grupper av studerande på
strukturen för det livslånga lärandet för att nå hela
alla nivåer är den kontinuerliga pedagogiska förnyelsen
målgruppen och för att utveckla pedagogiken. Modern
mycket viktig. Pedagogiken måste anpassas efter elever
teknik ger möjlighet till långtgående individualisering
och studenter och de erfarenheter och färdigheter de
och geografisk spridning. Kunskap förmedlad med
har med sig. Lärare måste ha en kunskap om lärstilar
modern teknik behöver dock nästan alltid komplette-
och pedagogiska metoder som gör att hon eller han
ras med individuell handledning. När det gäller studier
kan möta denna utmaning. Vikten av en god
på distans bör även förutsättningar för att klara sådana
grundutbildning och fortbildning av lärare nämns men
studier diskuteras. Studier visar att det är en betydande
bör lyftas fram tydligare.
andel av en åldersgrupp som har svårt att tillgodogöra
Resonemanget bör kompletteras med en diskussion
sig utbildning på egen hand lika bra som i grupp med
om vikten av kvalificerad personal på alla utbildnings-
lärare. Ju mer begränsade den enskildes erfarenheter av
nivåer, inklusive förskolan, och att lärare ska ha till-
självständiga studier är, desto viktigare är den person-
gång till information om och kontakt med forsknings-
liga handledningen. Betydelsen av det mänskliga mötet
verksamhet på sitt område för att kunna utveckla sin
med lärare och andra studerande i lärsituationen bör
undervisning. I en av diskussionspunkterna talar man
framhållas. Vi måste skapa förutsättningar för männi-
om att utbildning och kvalifikationer för lärare inom
skor att lära av varandra.
den icke-formella sektorn är underutvecklad överallt i
Vi vill särskilt poängtera vikten av ett förändrat
Europa. I detta sammanhang bör det också föras ett
förhållningssätt till undervisning, handledning och
resonemang om vikten av kvalificerad personal inom
lärande, bland annat beroende på deltagargruppens
barnomsorg och förskola. En lärarutbildning ska också
ökade heterogenitet, om man ska nå framgång i det
ge goda förutsättningar för en individ att arbeta med
pedagogiska arbetet. Det är mycket viktigt att förmå-
lärande även utanför det formella utbildningssystemet,
gan att hantera IKT kompletteras med förmågan att
till exempel i arbetslivet.
selektera information och omvandla den till kunskap
50
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Sverige anser inte att kommersiellt framställda läro-
givare och ansvariga för antagning till utbildning måste
medel bör övervakas på europeisk nivå. En bedömning
övertygas om värdet av denna typ av utbildningsbevis.
av läromedel bör ske i varje land på den nivå där sådana
Detta är ett viktigt ställningstagande som dock be-
beslut ligger idag.
höver utvecklas.
Utgångspunkten måste vara att all kunskap och
Att värdesätta lärandet
kompetens är lika mycket värd oavsett var den inhäm-
Kommissionen anger i inledningsavsnittet att indi-
tas och att det är individens faktiska kunskapsnivå som
viderna och deras behov måste stå i centrum för under-
bör fastställas. Målet måste vara att en individ ska kunna
visning och inlärning. Det är människorna själva som
få sin kunskap och kompetens validerad både i förhåll-
har de ledande rollerna i kunskapssamhällena, och de
ande till det offentliga utbildningsväsendets betyg och
kommer bara att lära under hela livet om de vill lära.
i förhållande till arbetsmarknadens krav. Någon begräns-
Man skriver också att människor inte kommer att
ning till erfarenhetslärande bör inte göras utan även
vilja investera tid, ansträngning och pengar i vidare-
kunskaper som uppnåtts på informell och icke-formell
utbildning om den kunskap och de färdigheter de
väg ska omfattas av denna möjlighet.
förvärvat inte erkänns på ett konkret sätt. Slutsatsen
För att uppnå målet att individerna och deras behov
är att systemen för allmän och yrkesinriktad utbild-
ska stå i centrum för undervisning och inlärning måste
ning bör anpassas till individens behov och krav snarare
utbildningssystemen i ökad utsträckning möta en indi-
än tvärtom.
vid på hans eller hennes faktiska kunskapsnivå. Valide-
I diskussionen som förs kring att värdesätta läran-
ring som ett moment i den pedagogiska processen och
det är det framför allt mobilitetsperspektivet som sätts
som ett led i motivering till deltagande i utbildning
i fokus. Memorandumet fokuserar på diplom, utbild-
saknas i memorandumet. Genom att en person kan utgå
ningsbevis och kvalifikationer som en viktig referens-
från sin faktiska kunskapsnivå för att bygga vidare på
punkt på den nationella och internationella arbetsmark-
sin kompetens sparar individen både tid och pengar
naden. Detta är viktigt och vi vill poängtera den
eftersom ”dubbelt” lärande undviks och tidsvinster
strategiska betydelsen av att utbildningssystemen är
uppnås. Det gäller även när både reella och formella
utformade så att övergångar mellan olika nivåer och
kunskaper och färdigheter inhämtats i andra länder. En
utbildningar underlättas. Det är angeläget att avlägsna
sådan process torde också öka incitamenten för arbets-
eventuella hinder. Det är också viktigt att vi använder
givare att investera i utbildning för sin personal efter-
oss av, och utvecklar, de system som finns för att er-
som priset blir lägre när utbildningstiden kan kortas.
känna andra länders utbildningar och kvalifikationer.
Diskussionen borde i större utsträckning omfatta
Vi måste skapa relationer och system som bygger på
betydelsen av informellt och icke-formellt lärande för
förtroende både mellan utbildningsformer och nivåer i
unga. Även ungdomar lär utanför de formella utbild-
varje enskilt land, men också länderna emellan, för att
ningssystemen, exempelvis i familjen, i föreningslivet
frågor som rör erkännande och tillgodoräknande ska
eller på en arbetsplats. IT är ett exempel på ett sådant
kunna utvecklas.
område där många ungdomar skaffar sig värdefulla
Kommissionen påpekar även att det är absolut
kunskaper genom informellt och icke-formellt lärande.
nödvändigt att utarbeta system av hög kvalitet för
Ungdomar som är aktiva i föreningsliv eller har tillgång
värdering av tidigare erfarenhetslärande och att arbets-
till mentorskap, i dess olika former, får en bred bas av
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
51
kunskaper genom learing-by-doing. Denna breda bas ger
att själv hantera och skaffa sig information. Utbild-
goda förutsättningar för ett effektivare livslångt lär-
ning och vägledning per distans är redan idag en rea-
ande under hela livet. Det finns därför all anledning
litet som bryter social och geografisk isolering, vilket
för samhället att uppmuntra unga människors infor-
också får konsekvenser för vägledningen. Vi anser att
mella och icke-formella lärande för att få medborgare
alla oavsett ålder och sysselsättning bör ha tillgång till
idag och imorgon att delta aktivt i ett livslångt lär-
god vägledning.
ande. Ungdomars kunskaper har ett de facto värde i
Vi anser att det är viktigt att fokusera på vägledaren
arbetslivet, men kan oftast inte få motsvarande erkänn-
och dennes kompetens. Att vara vägledare kräver en
ande eftersom det saknas metoder för rättvis valide-
god kunskap om och förtrogenhet med både utbildnings-
ring. En validering är därför viktig såväl för den enskilde
system och arbetsmarknad, samt en förmåga att sovra
individens motivation till livslångt lärande som för
i det stora utbud av information som finns och om-
samhället, för att få en bättre resursanvändning.
formulera information och kunskap till råd till den
enskilde. Vägledarens arbete handlar också om att
Nytt tänkande inom studieoch yrkesvägledning
Kommissionen skriver bland annat att användarnas
behov och efterfrågan ska placeras i centrum, att väg-
motivera individer att lära i olika former. För att nå
målen måste vägledare ges möjlighet till fortbildning
för att kunna tillgodogöra sig nya kunskaper, bland annat
inom IT-området.
ledningstjänsterna måste bli mer ”holistiska”, kunna
En vägledare måste också ha ett nätverk av kontak-
möta en rad olika behov och krav och olika målgrupper
ter i arbetslivet, inom utbildningssystemet, i relevanta
samt att tjänsterna måste vara tillgängliga lokalt. Vi
instämmer i denna värdering och anser att vägledning
är en viktig del i infrastrukturen för lärande.
I perspektivet av livslångt lärande måste vägledningen ses i ett större sammanhang än ett snävt skolperspektiv. Individens behov av vägledning är både växande och återkommande under olika perioder i livet.
organisationer och på myndigheter som på lokal eller
regional nivå tillsammans skapar en resurs för vägledning och rådgivning för olika individer.
Kommissionen anger att det förblir den offentliga
sektorns ansvar att fastställa överenskomna lägsta
kvalitetsnormer och bestämma vem som har rätt att
använda tjänsten. Att den offentliga sektorn ska fast-
Vägledningen måste också sättas i relation till inter-
ställa vem som har rätt att använda tjänsten är ett
nationaliseringen och en ökande mobilitet. Dagens
centralistiskt perspektiv som vi inte delar. Det är den
trender pekar mot en tydlig och kraftig riktningsförändring från institution och kollektivism till individ
och individuella lösningar. En sådan perspektivförskjutning kommer att få konsekvenser för den framtida vägledningen och kommer att kräva omprövning
enskilde individen som är mest lämpad att avgöra om
denne är i behov av vägledning.
Det är också viktigt att skilja mellan rådgivning
och vägledning. Rådgivning bygger på rådgivarens tolkning av befintlig information. Vägledning innebär att
av förhållningssätt, metoder och tekniker. Andra
det är individen som lär sig fatta övervägda beslut
faktorer som kan påverka omfattningen och inrikt-
utifrån sina egna förutsättningar och de möjligheter
ningen av vägledningen är bland annat ökad valfrihet,
som står till buds. Vägledning ska erbjuda verktyg och
självbetjäning, mångfald och privatisering. Utvecklingen
metoder så att individen kan fatta övervägda beslut
inom IT-området innebär nya möjligheter för individen
52
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
och förstå konsekvenserna och ta ansvar för dem.
Att föra lärandet närmare individerna
En annan viktig aspekt att diskutera är hur vi kan
Målet att tillhandahålla möjligheter till livslångt lär-
skapa närmare kopplingar mellan det formella
ande så nära individerna som möjligt är av stor vikt
utbildningssystemet och arbetsplatsen. IKT är ett
för att livslångt lärande ska bli en reell möjlighet. Det
användbart instrument för människor som vill kombi-
är viktigt att poängtera att det inte bara är närheten
nera sitt lärande med yrkesverksamhet.
till själva lärandesituationen som är betydelsefull. För
I memorandumet förs IKT fram som ett särskilt
att lärande ska bli verklighet krävs en infrastruktur
viktigt hjälpmedel för människor i glesbygd och för
som kan möta människor och tillgodose deras behov
människor som har något funktionshinder. När det gäller
av lärande utifrån den enskilda personens önskemål,
människor med funktionshinder är det viktigt att fram-
behov och förutsättningar. Tillgång till information,
hålla att det kan behövas särskilda åtgärder för att skapa
vägledning, validering och studiefinansiering är några
tillgänglighet till lärtillfällen. Människor med funktions-
viktiga faktorer. Många tar för sig av de möjligheter
hinder är en heterogen grupp och det krävs därför indi-
till lärande som finns men det kan krävas särskilda
viduella lösningar och en väl utbyggd infrastruktur för
åtgärder för att nå mindre studiemotiverade grupper
att tillgodose olika behov.
och därmed förhindra marginalisering och utslagning.
Icke-formellt och informellt lärande kan inte styras
Det är viktigt att utvecklingen inte leder till nya klyf-
av samhället. Däremot kan sådana former av lärande
tor utan att alla ges möjlighet att aktiv delta i arbets-
uppmuntras genom att förutsättningar ges i form av
livet och som medborgare i samhället. På lokal nivå är
exempelvis mötesplatser, folkbildnings- och kultur-
det därför väsentligt att skapa förutsättningar genom
verksamhet och TV- eller radioprogram med direkta
att bygga nätverk, skapa former och kanaler för sam-
eller indirekta utbildningsanslag. För att ge redskap och
arbete och samverkan mellan olika aktörer. Partner-
möjligheter för lärandet behövs en stödjande infra-
skap på lokal och regional nivå måste växa fram under-
struktur där redan befintliga institutioner, exempelvis
ifrån, utifrån de behov de olika aktörerna ser.
bibliotek och museer, är viktiga resurser.
Utan tvekan är IKT ett viktigt verktyg i detta arbete
men måste samtidigt ses som ett viktigt komplement
till andra former av undervisning och inte som en ersättning. Distansutbildning är en värdefull möjlighet
men det är viktigt att inte underskatta vikten av möten mellan individer. Sverige vill betona vikten av att
lärande på distans och med hjälp av IKT kombineras
med ett mänskligt möte, både med lärare och andra
studerande, och med professionell handledning. I Sverige
har man på flera håll uppnått just en sådan kombination i lokala lärcentra. Gruppen kan spela en avgörande
roll för stimulans och motivation. Den sociala tryggheten och det stöd som gruppen ger i en lärandesituation
får inte heller underskattas. Särskilt i yngre åldrar är den
sociala miljön viktig för den personliga utvecklingen.
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
53
Redovisning av nationell politik som berör livslångt lärande
Statens roll är att skapa förutsättningar för ett
Målet för utbildningspolitiken är att Sverige ska
mångfacetterat lärande. En struktur för livslångt lär-
vara en ledande kunskapsnation som präglas av hög
ande och en nationell strategi ska stödja både de ar-
kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa.
rangerade och de icke arrangerade lärsituationerna. En
En välutbildad befolkning är en förutsättning för väl-
utveckling av samverkansformer mellan olika politiska
färden genom att den lägger grunden för sysselsättning
verksamhetsområden är av stor betydelse för att ut-
och tillväxt samt för utvecklingen av ett hållbart sam-
veckla stödet för det livslånga lärandet. Uppgifterna är
hälle. För den enskilde bidrar en god utbildning till
olika inom respektive område men strategin är gemen-
förbättrade möjligheter såväl i arbetslivet som i sam-
sam, att skapa en sammanhållen välfärdspolitik som
hällslivet i övrigt. Utbildning och kompetensutveckling
kommer alla till del. Eftersom gränsen mellan arbetsliv
är av central betydelse för demokratin och medborgar-
och utbildning håller på att suddas ut måste de olika
nas delaktighet i samhället. Att undervisningen i hela
politikområdena ta ett gemensamt ansvar tillsammans
det offentliga utbildningsväsendet är avgiftsfri för den
med parterna på arbetsmarknaden för att förverkliga
enskilde i kombination med ett väl utbyggt studiestöds-
det livslånga lärandet.
system innebär att många ges finansiella möjligheter
Samhället stöder i dag både det arrangerade och
till studier. Livslångt lärande för alla – från förskolan
det icke arrangerade lärandet på många olika sätt. Mer-
till högskolan och i vuxenutbildningen – är kraftfulla
parten av stödet till arrangerat lärande ges inom ramen
verktyg för jämlikhet.
för utbildningspolitiken, som omfattar olika utbild-
De första levnadsåren har en stor betydelse för barns
ningsformer i det formella utbildningssystemet och
senare utveckling. En förskola med god kvalitet lägger
studiestöd. Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken
grunden för det fortsatta lärandet. De flesta barn har i
stöds utbildning i form av arbetsmarknadsutbildning.
dag en plats inom förskoleverksamheten eller skolbarn-
Genom närings- och skattepolitiken ges stöd till kom-
omsorgen. Regeringen anser att förskolan ska vara en
petensutveckling i arbetslivet. Socialpolitiken ger stöd
del av den generella välfärden och erbjudas alla barn
till direkta utbildningsinsatser, bland annat för reha-
och barnfamiljer. En allmän avgiftsfri förskola för barn
bilitering, som finansieras av försäkringskassorna. Det
från fyra års ålder kommer därför att införas. Därutöver
är viktigt att komma ihåg att vid bekämpandet av fattig-
kommer avgifterna att sänkas inom all förskoleverksam-
dom och social utslagning har utbildningen en viktig
het och skolbarnomsorg genom att en maxtaxa införs.
roll att spela. Genom EU:s strukturfonder och social-
Det livslånga lärandet förutsätter även att grund-
fondens Mål 3 satsas avsevärda medel på bland annat
skolan når målet att låta varje enskild elev finna sin
kompetensutveckling i arbetslivet och utbildning som
unika egenart och därigenom kunna delta i samhälls-
en väg ut ur arbetslöshet. En mycket stor del av det
livet. Att de unga behåller lusten att lära är avgörande
arrangerade lärandet sker också i form av personal-
för Sveriges förmåga att växa in i kunskapssamhället.
utbildning som finansieras av arbetsgivare.
54
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Gymnasieskolan ska vara en skola för alla. Utbild-
Utvecklingen under 1990-talet har visat riktigheten
ningen ska syfta till personlig utveckling, förberedelse
i den svenska satsningen. Inom de flesta yrkesområden
för ett aktivt samhälls- och arbetsliv samt förberedelse
ökar komplexiteten i uppgifterna vilket ökar kraven
för fortsatta studier. Det är viktigt att alla utbildnings-
på abstraktionsförmåga och teoretisk kunskap vid sidan
vägar ger kompetens och legitimitet för inträde på
av de manuella färdigheterna. Att under barn- och
arbetsmarknaden och förberedelse för fortsatta studier.
ungdomsåren ha skaffat sig en bred plattform för fort-
Alla gymnasieskolans utbildningar måste ge möjlig-
satt lärande och successivt kunnat vidga denna blir än
heter att nå allmän behörighet till högskolestudier på
mer avgörande. Kraven på flexibilitet och förändring
utbildningar som kan betraktas som fortsättningar inom
är stora inom såväl arbetslivet som samhällslivet i
gymnasieutbildningens ”naturliga målområde”. Det är
övrigt. Bara en bred grund och goda möjligheter att
också angeläget att olika utbildningsvägar är så öppna
bygga på denna med den kunskap som krävs vid varje
som möjligt, det vill säga att de ger möjlighet att växla
tillfälle ger individen valfrihet och möjligheter att
mellan utbildningar med olika inriktningar. Gymnasie-
påverka vid förändringar i arbets- och samhällslivet.
skolans utbildningar ska kunna fungera som rekryte-
Lärandet blir i allt högre grad en daglig och ständig
ringsbaser för breda sektorer av arbetslivet. De ska inte
följeslagare. För att kunna sköta och behålla arbetet,
leda till återvändsgränder eller ha en snäv inriktning mot
byta arbete, utveckla och förverkliga sig själv och
dagens kompetenskrav. Det ska vara möjligt för elever
fungera väl som samhällsmedborgare kommer alla kon-
att komplettera sin utbildning efter egna önskemål.
tinuerligt att behöva lära nytt och lära om.
Den reformering av den svenska gymnasieskolan
Inom den kommunala vuxenutbildningen ges
som inleddes i början 1990-talet innebar en breddning
människor tillfälle att utifrån individuella önskemål
av de utbildningar som i första hand syftar till en över-
komplettera sin utbildning på grundskole- och gymna-
gång till arbetsmarknaden efter avslutade gymnasie-
sienivå. Grundläggande vuxenutbildningen motsvarar
studier. Inom de flesta yrkesområden ökar komp-
den nioåriga obligatoriska grundskolan och ska ge kun-
lexiteten i uppgifterna vilket ökar kraven på abstrak-
skaper som utgör en grund för samhällslivet, yrkes-
tionsförmåga och teoretiskt kunskap vid sidan om de
livet och fortsatta studier. Kommunen har skyldighet
manuella färdigheterna. Genom breda utbildnings-
att erbjuda grundläggande vuxenutbildning till vuxna
vägar undviks utbildningsmässiga återvändsgränder
som inte har grundskolekompetens. Gymnasial vuxen-
och förutsättningarna för att minska den könsmässiga
utbildning är likvärdig med utbildningen i ungdoms-
och den sociala snedrekryteringen ökar. Ett centralt
gymnasiet, men inte identisk. Vuxenutbildningen är
inslag i reformen har varit att alla elever – såväl på studie-
kursutformad och de vuxna elevernas kunskaper ska
förberedande program som på program med yrkes-
kompletteras i sådan omfattning att de har kunskaper
ämnen – ska läsa en gemensam kärna bestående av de
av samma kvalitet som ungdomarna.
grundläggande kurserna i åtta olika ämnen. Dessa ämnen
Folkbildningen öppnar möjligheter till kunskaps-
är svenska/svenska som andra språk, matematik, eng-
sökande utifrån egen erfarenhet utan att begränsas av
elska, samhällskunskap, naturkunskap, religion, estetisk
krav på resultat och utan uteslutningsmekanismer.
verksamhet samt idrott och hälsa. Studierna i dessa
Studiecirklar och folkhögskolekurser erbjuder ett brett
ämnen ska gemensamt bidra till utvecklingen av en
utbud av kurser och utbildningar som når en stor del
gemensam demokratisk värdebas och ge de färdigheter
av befolkningen. Genom den största satsningen inom
som behövs för ett livslångt lärande.
vuxenutbildningsområdet någonsin i Sverige, Kun-
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
55
skapslyftet, har nya pedagogiska former utvecklats och
het att aktiv delta i arbetslivet och som medborgare i
många människor har fått en unik möjlighet att öka
samhället. Att undervisningen i hela det offentliga skol-
sin kompetens och samtidigt växa med tro på sin egen
väsendet är avgiftsfritt och berättigar till studiestöd är
förmåga. Den erfarenhet och den infrastruktur som
viktigt för att många ska få finansiella möjligheter till
byggts upp i kommunerna ska tas tillvara och vidare-
studier.
utvecklas. Svensk vuxenutbildning är således omfatt-
Kommunerna spelar en viktig roll som utbildnings-
ande och har en lång tradition. Regeringens målsätt-
anordnare men ska också utveckla sin roll som sam-
ningar är att alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga
ordnare av informationsinsatser, vägledning och utbild-
sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att
ningsmöjligheter. Det handlar om att bygga nätverk,
främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet,
att skapa former och kanaler för samarbete och sam-
ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis
verkan mellan kommunala förvaltningar, statliga
fördelning
myndigheter och institutioner, folkbildningen, utbild-
Regeringen har i propositionen Vuxnas lärande och
utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72)
nings- och konsultföretag, parterna på arbetsmarknaden,
handikapporganisationer och andra berörda aktörer.
presenterat förslag om mål och strategi som ska gälla
Högskolan ska skapa goda förutsättningar för ett
för utvecklingen av vuxnas lärande. I propositionen ut-
livslångt lärande. Högskolan ska möta behoven från
vecklas en strategi för statens och kommunernas stöd
ungdomar som kommer direkt från gymnasiet, stud-
för vuxnas lärande som utgår från individens behov.
enter med olika social och etnisk bakgrund, personer
Den framtida vuxenutbildningen ska möta människor
med funktionshinder, yrkesverksamma och studenter
och tillgodose deras behov av lärande utifrån den en-
från icke studievana miljöer. Utbildningspolitiken ska
skilda personens önskemål, behov och förutsättningar.
även möta samhällets behov. Grundutbildningen måste
Fokus skiftas från undervisning i skollika former till
ge både stabila grundkunskaper och en struktur för att
ett mer flexibelt stöd för individens lärande. Individen
inhämta ny kunskap. Det är dessutom angeläget att
ska stå i centrum och utbildningen bör i så stor ut-
utbildningsmässiga återvändsgränder i möjligaste mån
sträckning som möjligt vara efterfrågestyrd. Uppsök-
undviks. Den svenska högskolan ska också erbjuda lik-
ande verksamhet, vägledning, validering, tillgänglighet
värdig utbildning av hög kvalitet i alla delar av landet.
och studiestöd kan beskrivas som basen i en infrastruktur
Utbildningen vid högskolorna ska vara avgiftsfri för
för det livslånga lärandet.
studenterna och ett förmånligt studiestöd ska ge goda
Vuxenutbildningen ska stödja ett flexibelt och livs-
förutsättningar för ett livslångt lärande. Högskolan ska
långt lärande. Många vuxna tar för sig av de möjlig-
också ytterligare utveckla sin samverkan med det om-
heter till lärande som finns. De allra flesta behöver
givande samhället. Förnyelse av innehåll, arbetsformer
dock någon form av stöd och vägledning för att kunna
och distributionsformer är av central betydelse.
välja och planera inte bara sina studier utan också
I propositionen Den öppna högskolan (2001/02:15)
yrkesinriktning och karriär. För dem som upplever
betonas högskolans roll för det livslånga lärandet. Bland
arrangerat lärande som främmande eller till och med
annat läggs förslag om nya typer av examina och utbild-
hotfullt krävs särskilda åtgärder för att förhindra marg-
ningar som passar väl i ett livslångt lärandeperspektiv
inalisering och utslagning. Det är viktigt att utveck-
och som syftar till att bredda rekryteringen till hög-
lingen inte leder till nya klyftor utan att alla ges möjlig-
skolan. Regeringen föreslår dessutom att lärosätena
56
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
åläggs att pröva individers åberopade reella kompe-
IT-stödda distansutbildningar samordnas i syfte att öka
tens vid ansökan till högskolan. Regeringen skriver
tillgängligheten till högre utbildning samt ge studen-
också att universitet och högskolor bör bli mer aktiva
terna bättre och samordnad information om distans-
i sitt arbete att erbjuda uppdragsutbildning.
utbildningsmöjligheter. Ett nytt genomgripande system
Det livslånga lärandet är redan till stora delar för-
för kvalitetsutvärdering av högre utbildning har också
ankrat i den svenska högskolan både politiskt, organisa-
nyligen introducerats. Systemet innefattar en omfatt-
toriskt och attitydmässigt. Den högre utbildningen ut-
ande ämnes- och programutvärdering med en sexårig
märks av att studenter med olika utbildningsbakgrund
periodicitet.
och olika studiesyften har tillträde till den högre utbild-
Sveriges universitet och högskolor har en tradition
ningen, att studieplatser fördelas mellan olika kate-
att erbjuda kurser på kvarts- och halvfart, kvällar och
gorier studenter i olika åldrar, att olika möjligheter
helger. Det svenska systemet där utbildningarna vid
vad gäller utbildningsvägar och studieupplägg erbjuds,
högskolan till största delen är uppbyggda av kurser som
att studenter kan återkomma till högskolan för fort-
även kan läsas fristående och som studenten kan bygga
satta studier och att intresset för förnyelse av former
vidare på förstärker möjligheterna för vuxna att åter-
och innehåll av undervisningen vid universitet och hög-
vända till högskolan efter en examen eller för att läsa
skolor är påtagligt. Sedan 1977 är i princip all post-
kortare kurser som hon eller han har behov av i till
gymnasial utbildning samlad i ett och samma högskole-
exempel sitt yrkesverksamma liv. Det svenska poäng-
system, vilket bland annat motverkar att individer
systemet inom högre utbildning, vilket ger studenterna
hamnar i utbildningsmässiga återvändsgränder.
poäng för varje avslutad delkurs som i slutet av studi-
Dagens idéer om ett livslångt lärande ställer individens egna utbildningsönskningar och intresse i centrum
erna kan läggas ihop till en examen, främjar också det
livslånga lärandet.
samtidigt som arbetsmarknadens och näringslivets
Universitet och högskolor har ett särskilt ansvar
behov av kompetensutveckling betonas. Ansvarsför-
att beakta behovet av fortbildning och vidareutbild-
skjutningen betyder i sin tur att högskolan behöver
ning när de fastställer utbildningsutbudet och vid beslut
ställa om från att i hög grad ha varit utbudsstyrd till
som rör utbildningens tillgänglighet. Redan i 1977 års
att vara behovsstyrd.
högskolereform betonades att högskolans roll för åter-
Under den senare delen av 1990-talet har regeringen
kommande utbildning skulle främjas. Det samlade
särskilt fokuserat på geografisk tillgänglighet av högre
utbildningsutbudet skulle breddas och differentieras,
utbildning. Högskolan tilldelas resurser för närmare
särskilt med hänsyn till anknytningen till arbetsmark-
100 000 nya platser på lärosäten i hela landet mellan
naden och förnyelsen av arbetslivet. Denna utveckling
åren 1997 och 2003. I varje län finns idag minst ett
förstärks och breddas i regeringens proposition Den
universitet eller en högskola. Distansutbildningen har
öppna högskolan.
också byggts ut kraftigt och majoriteten av alla läro-
Universitet och högskolor har sedan 1998 en lagstad-
säten erbjuder nu distansutbildning i en rad olika ämnen
gad skyldighet att samverka med det omgivande sam-
för att tillgodose studenternas behov av att anpassa
hället. Kontakt med det omgivande samhället ger bland
studierna till yrkesverksamhet, familjeliv etc. I proposi-
annat högskolan viktig information om den utbildning
tionen Den öppna högskolan presenteras ett förslag om
arbetsmarknadens olika aktörer önskar eller behöver.
att inrätta ett svenskt nätuniversitet där lärosätenas
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
57
Den kunskap som vuxna söker följer inte alltid
också att planera och samordna åtgärder för utbyggnad
utbildningssystemets indelning i nivåer, program och
av validering av utländsk yrkeskompetens på gymna-
kurser. Att parallellt kunna studera på olika nivåer och
sial nivå. Åtgärderna ska bidra till en kvalitativ och
inom olika ämnesområden är grundläggande för att
kvantitativ vidareutveckling av validering av utländsk
individen ska kunna nå sina kunskapsmål inom rimlig
yrkeskompetens i syfte att främja invandrarnas inträde
tid. Fokus behöver också förskjutas från undervisning i
på arbetsmarknaden. I propositionen Den öppna hög-
skollika former till ett mer flexibelt stöd för individ-
skolan anför regeringen att ett kompletterande utveck-
ens lärande. Användandet av modern teknik för att
lingsarbete med validering bör påbörjas inom den
stödja lärande och distribuera kunskap är ett viktigt
högre utbildningen och att varje lärosäte ska göra en
inslag i infrastrukturen för det livslånga lärandet för
individuell bedömning av sökandes åberopade reella
att nå hela målgruppen och för att utveckla pedago-
kompetens.
giken. Modern teknik ger möjlighet till långtgående
I det livslånga och livsvida lärandet blir ökar beho-
individualisering och geografisk spridning. Kunskap för-
vet av vägledning av hög kvalitet, och regeringen har
medlad med modern teknik behöver dock nästan alltid
därför tillsatt en utredare med uppgift att kartlägga
kompleteras med individuell handledning. Ju mer
och analysera individens behov av vägledning i skol-
begränsade den enskildes erfarenheter av självständiga
väsendet. Vidare skulle utredaren lämna förslag avse-
studier är, desto viktigare är den personliga hand-
ende utbildningen av vägledare samt kompetens-
ledningen. Att undervisningen i hela det offentliga
utveckling för yrkesverksamma vägledare. Utredaren
utbildningsväsendet dessutom är avgiftsfritt och berät-
skulle föreslå hur samarbete inom och utom utbild-
tigar till studiestöd är viktigt för att många ska få finan-
ningssystemet kan utvecklas och pröva i vilken mån
siella möjligheter till studier.
förslagen har effekter på vägledningen inom Arbets-
För att en individ ska kunna lära kontinuerligt måste
det vara möjligt att utgå från individens faktiska kompe-
marknadsverkets ansvarsområde. Utredaren presenterade sitt slutbetänkande i juni 2001.
tens. Behovet att erkänna och ta tillvara kunskap obero-
Den snabba utvecklingen på arbetsmarknaden inne-
ende hur den har förvärvats är tydligt. För dem som
bär att kompetenskraven ständigt förändras och en ökad
förvärvat kunskaper på annat sätt än genom formell
prioritering av utbildning blir nödvändig för att göra
utbildning, som har utländsk utbildning eller som för-
det möjligt att ställa om till andra yrken eller arbets-
lorat sina dokument behöver det finnas möjligheter
uppgifter under hela arbetslivet. Arbetsmarknads-
till validering av faktisk kunskap och yrkeskompetens.
politiken har en central roll i detta arbete och kan
Valideringen är en nyckelfråga i det livslånga läran-
med sina insatser förhindra att individer slås ut från
det. Det är angeläget att sammanställa erfarenheter från
arbetsmarknaden på grund av att deras kunskaper inte
valideringsverksamhet samt vidareutveckla metoder
stämmer överens med den kompetens som det nya
och verktyg som kan ge en samlad bild av en individs
kunskapssamhället kräver.
kunskaper och kompetens. Valideringsverksamheten har
En väl fungerande arbetsmarknad i kombination
utvecklats i flera kommuner inom ramen för kunskaps-
med effektiv arbetsmarknadspolitik är viktiga förut-
lyftet. Regeringen har uppdragit åt en utredare att göra
sättningar för såväl hög tillväxt som en framgångsrik
en inventering, beskrivning och analys av de validering-
välfärdspolitik. Därför är grunden i arbetsmarknads-
sinsatser som pågår i kommunerna. I uppdraget ingår
politiken den så kallade arbetslinjen som under senare
58
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
år utvecklats till arbets- och kompetenslinjen. Den
att säga upp sin anställning, kravet är att man varit
innebär att anställning alltid går före åtgärd eller passivt
anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna.
utbetalande av kontantstöd. Om det inte finns arbete
Arbetstagaren bestämmer själv vilken utbildning han
ska den arbetslösa erbjudas en lämplig utbildning eller
eller hon vill genomgå. Arbetsgivaren har rätt att skjuta
annan åtgärd som kan leda till arbete.
upp ledigheten i sex månader från det man begärt ledig-
Utbildning som ges inom ramen för arbetsmarknadspolitikens uppgifter är en del av det livslånga lärandet
heten. När arbetstagaren vill komma tillbaka till sitt
arbete har han/hon rätt till det.
samtidigt som den ska ses som ett komplement till det
ordinarie utbildningsväsendet. Dess främsta uppgift är
att motverka flaskhalsar inom bristyrkesområden så
att brist på kompetens inte hämmar tillväxten. Arbetsmarknadspolitiken syftar bland annat till att ge arbetslösa en sådan kompetens att de kan återgå till arbete. På
så vis motverkas utslagning och passivisering och ger
individen en möjlighet för att förfoga över de resurser
som gör det möjligt att styra och kontrollera sitt liv.
För att ytterligare stärka individens möjligheter till
livslångt lärande utarbetar regeringen förslag om individuellt kompetenssparande. Förslaget utgår från att
kunskaps- och kompetensutveckling är ett tredelat
ansvar mellan individen, arbetsgivaren och staten. Det
individuella kompetenssparandet ska vara generellt och
frivilligt och ses som ett komplement till andra former
av studiestöd. Förslaget innebär i korthet att individer
och arbetsgivare som sparar för individens räkning på
ett så kallat kompetenskonto får del av en statlig stimulans. Individen förfogar helt och hållet över pengarna
och kompetensutveckling ges en mycket vid definition och kan omfatta kortare kurser, hela utbildningar
men också praktik och annan kompetensutveckling.
Flexibiliteten och individens starka inflytande över hur
pengarna ska användas svarar väl emot idéerna om livslångt lärande.
Sverige har varje arbetstagare sedan 1975 rätt till
ledighet från sin anställning för att studera enligt studieledighetslagen. Lagen är en ramlag och gäller för alla
arbetstagare som varit anställda en viss tid hos arbetsgivaren. Lagen ger en arbetstagare rätt att studera utan
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
59
Bilagor
Arbetsgruppen för utbildningsfrågor inom EU
Högskolan Dalarna (HDa)
Centrala Studiemedelsnämnden (CSN)
Högskolan i Borås (HB)
Distansundervisningsmyndigheten (DISTUM)
Högskolan i Halmstad (HH)
Folkbildningsrådet
Högskolan i Kalmar (HK)
Hem och Skola
Högskolan i Skövde (HS)
Högskoleverket
Högskolan Kristianstad (HKr)
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)
Högskolan Trollhättan/Uddevalla (HTU)
Internationella Programkontoret
Högskoleverket
Jordbruksdepartementet
Idrottshögskolan i Stockholm (IH)
Justitiedepartementet
Internationella Programkontoret
Lärarnas Riksorganisation (LR)
Justitiedepartementet
Lärarförbundet (LF)
Karlstads universitet (KAU)
Näringsdepartementet
Karolinska institutet (KI)
Skolverket
Kulturrådet / Museipedagogiskt forum
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH)
Kungl. Konsthögskolan (KKH)
Svenska Kommunförbundet
Kungl. Musikhögskolan (KMH)
Svenskt Näringsliv
Kungl. Tekniska högskolan (KTH)
Sveriges förenade Studentkårer (SFS)
Kungliga Biblioteket/BIBSAM
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)
Kunskapslyftet
Utrikesdepartementet
Linköpings universitet (LiU)
Löntagarorganisationen (LO)
Skriftliga bidrag
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)
Arbetslivsinstitutet (ALI)
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
Blekinge Tekniska högskola (BTH)
Centrala Studiemedelsnämnden, (CSN)
Danderyds Vuxenutbildning
Danshögskolan (DH)
DIK-förbundet
DISTUM, Distansundervisningsmyndigheten
Folkbildningsrådet
Företagarnas Riksorganisation (FR)
Halmstads stadsbibliotek
60
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
Luleå tekniska universitet (LTU)
Lärarförbundet, LF
Lärarnas Riksorganisation (LR)
Malmö högskola (MAH)
Mitthögskolan (MH)
Mälardalens högskola (MdH)
Näringsdepartementet
Regionala Kompetensrådet i Norrbotten
Regionala Kompetensrådet i Östergötland
Regionkommittén (ReK)
Svenska Akademikers Centralorganisation (SACO)
Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (SFHL)
Svenska Kommunalarbetarförbudet
Skolverket
Socialdepartementet/Kommitté Senior 2005
Statens Institut för Handikappfrågor i Skolan (SIH)
Stockholms universitet (SU)
Svenska Kommunförbundet
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Sveriges Vägledarförening
Södertörns högskola
Teaterhögskolan (TH)
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)
Umeå universitet (UmU)
Ungdomsstyrelsen
Uppsala universitet (UU)
Utbildningsdepartementet
Vägledareföreningen
Örebro universitet (ÖU)
Ytterligare enskilda bidrag har inkommit via Internet
och e-post.
DEBATTEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE
61
Utbildningsdepartementets skriftserie
Denna publikation är nummer 5 i en skriftserie från
Utbildningsdepartementet. I serien publicerar departementet texter som kan ge underlag inför fortsatta diskussioner och som tillför nya kunskaper i ämnen som anknyter till departementets verksamhetsområde; utbildning
och forskning. För innehållet i skriften svarar författarna.
Nr 5 - Debatten om det livslånga lärandet
EU-kommissionen presenterade hösten år 2000: Memorandum om livslångt
lärande. Under följande vår bjöds medlemsländerna in till att hålla ”nationella konsultationer” kring memorandumet. I Sverige samordnades dessa
av Utbildningsdepartementet. Ambitionen var att få en bred debatt kring
det livslånga lärandets innebörd och utmaningar. De ”nationella konsultationerna” skulle också generera förslag på hur man på europeisk nivå konkret kan
arbeta vidare med livslångt lärande.
I denna rapport sammanfattas kommissionens memorandum om livslångt
lärande och de synpunkter som framkom i den nationella konsultationen
beskrivs. Även berörda ministrars synpunkter belyses i rapporten som också
innehåller också en kort beskrivning av den nationella politiken på livslångt
lärandeområdet. Syftet är att bidra till EU:s arbete med livslångt lärande.
Utbildningsdepartementet hoppas att rapporten även ska stimulera den
svenska debatten, som redan pågått under flera år.
Tidigare utkomna nummer:
Nr 1 Internationell rörlighet bland högskoleutbildade
Nr 2 Ämnesbetyg i en kursutformad gymnasieskola
Nr 3 En utveckling av gymnasieskolans kärnämnen
ISSN 1650-3317
Nr 4 Lärande ledare