Övre Norrlands investeringsprioriteter för Europeiska Socialfonden

 Övre Norrlands investeringsprioriteter för Europeiska Socialfonden Under mars månad fick vi erbjudandet att från Övre Norrland inkomma med förslag på angelägna investeringsprioriteringar för Europeiska Socialfonden. Svaren skickas till Arbetsmarknadsdepartementet senast 8 april. Med denna korta tidsram kan vi tyvärr inte redovisa ett förslag med önskvärd politisk förankring (Region Västerbottens AU) eller i tillräckligt utförlig dialog mellan berörda län. Dessutom beräknas den socio-­‐ekonomiska analysen för Övre Norrland inte bli färdig före slutdatum 15 maj, något som kommer att ligga till grund för våra ställningstaganden om angelägna prioriteter för Europeiska Socialfonden. Därför vill vi betona att följande förslag i huvudsak har behandlats på tjänstemannanivå och där förändringar kan bli aktuella efter att nödvändiga politiska processer har genomförts och när den socio-­‐ekonomiska analysen är färdigställd. De investeringsprioriteter som bedöms angelägna för både Västerbotten och Norrbotten utifrån länens socioekonomiska förhållanden samt de prioriteringar som föreslagits i de regionala utvecklingsstrategierna, är följande; 1. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom genom aktiv inkludering Kommissionen pekar på att ett uttalat mål för Sverige är att hantera att vissa grupper missgynnas på arbetsmarknaden och riskerar att hamna i utanförskap. Det här är i ännu högre grad ett problem i många kommuner i Övre Norrland där exempelvis utrikesfödda och ungdomar har en lägre sysselsättningsgrad i än i andra delar av Sverige. Ungdomar som inte har arbete eller deltar i utbildning riskerar att hamna i livslångt utanförskap. Många av dessa saknar eller har mycket låga utbildningsnivåer vilket innebär svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Några orsaker till skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupper är ojämlik arbetsdelning i hemmet och förekomst av diskriminering. Det innebär att den här investeringsprioriteten bör inkludera åtgärder för att främja jämställdhet och minska diskriminering. 2. Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande genom att minska skolavhoppen och främja lika tillgång till förskola och primär och sekundär utbildning av god kvalitet Ungdomsarbetslösheten är mycket hög för vissa grupper, bland annat bland de som saknar gymnasiekompetens. Ett förebyggande arbete för att motverka gymnasieavhopp minskar risken för vad som för många unga kan innebära ett livslångt utanförskap. Det förebyggande arbetet för att minska skolavhopp inkluderar även åtgärder för att främja en meningsfull fritid samt främja ungdomars psykiska och fysiska hälsa 3. Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande genom att öka tillgången till livslångt lärande, uppgradera arbetskraftens färdigheter och kompetens samt öka utbildningssystemens arbetsmarknadsrelevans Kompetensförsörjningen är en av de viktigaste utmaningarna inför framtiden, i synnerhet för de mindre kommunerna i Övre Norrland. Ökad försörjningsbörda innebär att skattebasen för kommunerna kommer minska samtidigt som andelen äldre med behov av kommunal omsorg kommer att öka. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden ställer krav på kompetensutveckling av både befintlig arbetskraft och arbetslösa. Till ovan nämnda investeringsprioriteter 1-­‐ 3 önskar Västerbotten lägga ytterligare: 4. Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet genom att anpassa arbetstagare, företag och entreprenörer till förändring Den här investeringsprioriteten är särskilt viktig på orter med minskande befolkningsunderlag och smalare branschbredd. En mindre arbetsmarknad i glesbygd är mer sårbar för förändring samtidigt som möjligheterna för anpassning är mer begränsade. I Övre Norrland har 20 av 29 kommuner en befolkning på mindre än 10 000 invånare. Långa avstånd innebär minskade möjligheter för pendling vilket ökar behovet av rörlighet mellan yrken. 5. Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet genom jämställdhet mellan kvinnor och män och balans mellan arbete och privatliv. En förklaring till kvinnors lägre sysselsättningsgrad och högre ohälsotal på arbetsmarknaden pekar på betydelsen av en ojämnställd fördelning av obetalt hemarbete. Ökad jämställdhet i hemarbetet skulle kunna innebära positiva effekter på arbetsmarknaden. Övre Norrland har tydligt kvinno-­‐ respektive mansdominerade branscher. Åtgärder för att främja jämställdhet kan leda till ökad rörlighet mellan branscher vilket är särskilt betydelsefullt på en arbetsmarknad med smalare branschbredd. Till ovan nämnda gemensamma investeringsprioriteter1 – 3 önskar Norrbotten lägga ytterligare: 4. Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet genom varaktig integration av ungdomar på arbetsmarknaden 5. Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande genom att förbättra kvaliteten, effektiviteten och öppenheten i högre och motsvarande utbildning i syfte att öka deltagandet.