1(3)
___________________________________________________________________________
Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer
Barnvaccinationer
Övriga vaccinationer
Nedanstående vaccinationer ingår inte i barnhälsovårdens eller skolhälsovårdens ordinarie
program och ingår därmed inte i BVCs normala uppgift. Föräldrar som önskar vaccinera sina
barn utöver ordinarie program ska hänvisas till vårdcentralen, barn-, infektions-, eller annan
specialistmottagning.
Hepatit A
Hepatit A är en sjukdom som förekommer över hela världen. Hög frekvens av sjukdomen
finns i länder i östra Medelhavet, Östeuropa, Afrika, Asien, Syd- och Mellanamerika. Alla
åldrar kan drabbas. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet.
Barn som skall vistas i länder med hög frekvens av Hepatit A bör liksom vuxna vaccineras
före utresa. Särskilt viktigt är det att vaccinera barn som reser till dessa länder för att besöka
släktingar. Likaså kan det vara aktuellt att vaccinera barn i en familj innan adoptivbarn från
riskområden tas emot.
Aktiv vaccination mot hepatit A kan ges från sex månaders ålder. Två doser med 6-12
månaders mellanrum ger mångårigt skydd. Ett bra men kortvarigt skydd åstadkoms redan två
veckor efter den första dosen. Som postexpositionsprofylax ges monovalent hepatit A-vaccin
eller gammaglobulin.
Smittskyddsläkarens information om information om postexpositionsprofylax mot hepatit A.
Hepatit A och hepatit B finns också som kombinationsvaccin (Twinrix) och kan ges från 9
månaders ålder.
Humant papillomvirus (HPV)
Infektion med HPV är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer hos kvinnor.
Vaccination före sexuell debut skyddar mot två tredjedelar av de HPV-virustyper som orsakar
livmoderhalscancer. Från och med den 1 januari 2010 ska skolhälsovården erbjuda alla
vårdnadshavare till flickor mellan 10-12 års ålder, det vill säga flickor som är födda 1999 eller
senare, att låta vaccinera dem mot HPV.
•
Vaccin mot HPV ska ges i tre doser.
•
Dos II ska ges 1 - 2 månader efter dos I.
•
Dos III ska ges 4 - 5 månader efter dos II.
Influensa
Från 6 månaders ålder rekommenderas årlig influensavaccination till barn som har nedsatt
_________________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Publicerat 2009-03-27
2(3)
motståndskraft, till exempel barn med allvarlig hjärt- och/eller lungsjukdom och barn med
Downs syndrom. Barn med hjärtsvikt, svår astma, KOL eller andningssvikt erbjuds
kostnadsfri vaccination inom ramen för den årliga influensavaccinationskampanjen i SLL.
Meningokocker
Meningokockinfektioner förekommer över hela världen, men är vanligare i vissa områden.
Ibland uppstår mindre eller större utbrott, då flera personer insjuknar. En
meningokockinfektion kan orsaka meningit och/eller sepsis/septikemi. Infektionen
förekommer i alla åldrar, men främst drabbas barn under fem års ålder och tonåringar.
Det finns flera typer av meningokocker, till exempel A, B, C, W och Y. I Sverige finns ett
polysackaridvaccin mot typ A och C. Detta vaccin förmår inte att stimulera immunsvaret hos
små barn. Konjugatvaccin, där polysackariden är kopplad till en proteindel (mot
meningokocker typ C) är registrerade och ett av dem finns tillgängligt i Sverige. Fördelen
med denna nyare typ av vaccin är att även de minsta barnens annars omogna immunförsvar
stimuleras, samt att det ger ett långvarigt skydd.
Vaccinet kan ges tillsammans med andra barnvaccin enligt vaccinationsprogrammet men på
olika injektionsställen. Konjugerat kombinationsvaccin mot typ A, C, W och Y 135 finns
registrerat i USA och kommer inom några år även att registreras i EU.
Rotavirus
Rotavirus är den i särklass vanligaste orsaken till diarrésjukdom hos späda och små barn i hela
världen. Det har funnits flera vaccinkandidater, antingen som attenuerat, det vill säga
försvagat, eller så kallat rekombinantvaccin.
I Sverige fanns det under en kort tid ett inregistrerat rotavirusvaccin. Det drogs emellertid in
1999 på grund av misstänkta biverkningar. Två nya vacciner finns nu registrerade med god
skyddseffekt och utan den biverkan som tidigare vaccin hade.
RS-virus - Respiratorisk syncytial virus
RS-virus (RSV) är den vanligaste orsaken till allvarlig luftvägsinfektion hos späda barn. Trots
långvariga ansträngningar har man inte lyckats framställa ett effektivt vaccin. Emellertid finns
det ett virushämmande medel (Synagis) i form av en monoklonal humaniserad IgG-antikropp
mot RSV.
Preparatet är aktuellt endast för profylax till för tidigt födda barn och barn med så kallad
bronkopulmonell dysplasi.
TBE – Tick-born encephalitis – Fästingburen encefalit
TBE-smittan finns huvudsakligen inom Upplands och Södermanlands skärgårdar samt delar
av Mälaren. Särskilda riskområden är Södertörn, Södertäljeviken och de centrala delarna av
Mälaren, men smittrisk finns i hela skärgården, från Öregrund till Nyköpings skärgård.
Smittan är förhållandevis ovanlig även i riskområdena. Det är framför allt fast boende och
sommarboende som har insjuknat.
_________________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Publicerat 2009-03-27
3(3)
Varje år drabbas 100-200 personer av fästingburen encefalit i Sverige.
Inkubationstiden är oftast 1-3 veckor. Symtom är feber, huvudvärk och muskelvärk. Efter en
veckas förbättring återinsjuknar en fjärdedel med hög feber, kraftig huvudvärk samt andra
symtom på hjärninflammation. Förskolebarn som smittas får i regel lindrigare symtom än
vuxna.
Behandlingen är symtomatisk och prognosen i de flesta fall god, men cirka tio procent får
förlamningar och drygt en tredjedel andra långdragna eller bestående men.
TBE-vaccination kan rekommenderas till
•
fast boende och sommarboende i områden med smittrisk
•
personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk
•
resenärer som skall vistas i skog och mark på Åland, i Baltikum eller särskilda
riskområden i Centraleuropa och Östeuropa
Små barn, i synnerhet barn under 3 år, som insjuknar i TBE får i regel lindrigare symtom än
vuxna vaccinationen är mindre angelägen i denna åldersgrupp. Familjer som bor i områden
med känd smittrisk och som önskar vaccinera sitt barn ska inte avrådas från detta. Barn under
ett år vaccineras inte.
För att åstadkomma en stabil långtidsimmunisering ges först tre doser som
grundimmunisering och därefter en boosterdos efter tre år. Därefter ges påfyllnadsdos vart
femte år. Vaccinationen bör påbörjas i god tid före fästingsäsongen.
Smittskyddsenhetens information om TBE.
Varicella (vattkoppor)
En allmän vaccination mot vattkoppor har diskuterats i Sverige. Det krävs två doser för
grundvaccination och revaccination görs 5-10 år senare.
För närvarande rekommenderas vaccination av barn med underliggande sjukdom som
nedsätter immunförsvaret, till exempel maligna sjukdomar och kronisk njursjukdom. För att
dessa barn inte ska smittas rekommenderas även vaccination av syskon och nära kamrater.
Bedömningen görs av patientansvarig eller annan sakkunnig läkare.
Vaccinet är ett frystorkat, levande, försvagat virus som ger god skyddseffekt men ska inte ges
till personer med grav immundefekt.
Vaccinet ges i två doser med 1 – 2 månaders intervall och ska inte kombineras med andra
levande vacciner (MPR, BCG).
_________________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Publicerat 2009-03-27
