Grupparbete Sofia - GUL

Psykologiska institutionen
Göteborgs universitet
vårterminen 2011
Missbrukspsykologi
Sofia
Författad av:
Zlatko Tonkovic: 800510-3059
Eva Ljungqvist: 740318-5643
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SYFTE
Sida 3
BAKGRUND SOFIA
Sida 4
FÖRKLARINGSMODELLER
Sida 5
ALKOHOLSAMTAL MED BLIVANDE FÖRÄLDRAR
Sida 10
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER SAMT DISKUSSION
Sida 12
REFERENSLISTA
Sida 13
2
SYFTE
Vi har i vårt arbete valt att lägga fokus på den latent sårbara Sofia där alkoholismen ännu inte
har uppmärksammats men som kan vara inneboende ”resurs” i hennes undermedvetna, ett
redskap att lösa sina problem med. Anledningen till att vi valt just Sofia är den att vi ser en
potentiell ”missbrukare” i henne. Istället för att fokusera på de som redan har pågående
missbruk som vi kan hjälpa till att ta itu med har vi valt att istället förebygga och möjliggöra
för Sofia som löper stor risk att utveckla missbruk. Sofia växte upp i en utsatt miljö där
missbruket var en väg att ta sig ur alla problem. Ett bra exempel på detta är Göran som tar sig
en grogg när han uppmärksammar att hans bror (i form av problembärare) kommer in i deras
hem. Sofias inlärning har från ett tydligt stadium smittats av destruktiviteten i familjen. Som
grund i vårt arbete har vi valt att fokusera på Sofia och hennes närmaste familjemedlemmar
samt att förstå problematiken utifrån Utvecklingspsykologiska förklaringsmodeller.
3
BAKGRUND
En observerande Sofia sitter i sin fåtölj hemma hos sin pappa Göran och hans nya fru Tina.
Omgivningen lämnar ett dystert intryck och Sofias förväntningar på Julfirande (så som
”vanliga” människor gör) misshandlas hårt av de destruktiva människorna som är hennes
närmaste familj och som hon lär sig av. Pappa Göran gör en omedvetet överförande av hur
han löser sina problem till sin iakttagande dotter Sofia. Sofia uppmärksammar att pappa
bråkar med hennes mamma i telefon. Han är arg och besviken, men han har ett sätt att lösa sitt
problem, nämligen genom att ta sig en ordentlig grogg. Är det rätt? Är det fel? Tina är spänd,
medveten om att Göran är upprörd efter samtalet med sin före detta, upprörd över att hans
mamma Leena är där. Leena är inte särskilt förtjust i Tina, hon gillar bättre Eva. Bengt
kommer in efter att inte varit hemma på 5 år, situationen blir mer spänd. Sofia sitter i sin fåtölj
och observerar, iakttar och lär sig av sina närmaste hur man lever det vuxna livet, hur man
hanterar sina problem, hur man förhåller sig till sina närmaste. Ingen verkar bry sig om Sofias
närvaro.
Vi har valt att i vårt arbete göra en närmare granskning kring vilka faktorer som eventuellt
kan vara grund för föräldrarnas beteende som i sin tur kan komma att påverka Sofias tillvaro.
Sofia
Sofia var en underbar unge, bäst i klassen som alltid skrivit MVG. Nu skriver hon bara
godkänt. Hon har blivit mer inåtvänd och trött, försover sig och hinner inte äta frukost. Dom
träffas sällan vid middagstid, hon är alltid på väg någonstans och hon undviker att vara
hemma vardagskvällar. Hon har fått nya kamrater som hon aldrig tar hem. Mamma Eva oroar
sig över undandragenheten men dom pratar inte med varandra. Mamman upptäckte bilder på
gröna växter på datorn, Sofia svarade surt att det inte var något speciellt. Eva kan inte släppa
det, men väljer ändå att prioritera bort det på grund av sin huvudvärk. När hon är hemma
stänger hon in sig på sitt rum.
Sofia har besökt skolsköterskan allt oftare, med början under vårterminen i 7:an. Hon klagar
dagligen på huvudvärk eller ont i magen, mår illa och kräks. Hon har undersökts men inget fel
hittades. Det går ganska bra i skolan, men är ofta trött och frånvarande. Under 8:an däremot
börjar fröken uttala sin oro: Sofia är håglös, stannar hemma oftare för förkylningar och
magåkommor. Hon klarar skrivningarna men är inte aktiv under lektionerna längre. Hon
rekommenderas samtal med kuratorn men hon vägrar. Sofia gråter inför sjuksköterskan,
pappa vill inte veta av mig. Hon vill inte träffa pappa, men hon uppger samtidigt att hon
saknar sin pappa. Hon upplever att föräldrarna är jobbiga. Sköterska påpekar att hon är blek
och trött och undrar om hon äter bra, Sofia vill inte svara. Vill inte sitta i ett möte med sina
föräldrar och skolpersonalen. Mamman lägger sig i och är alltid negativ mot pappan. Sofia
blev allt mer besviken på sin pappa och ville inte åka till honom de veckorna som var hans.
Sofias pappa Göran var ett stillsamt barn, omtyckt av alla och presterade bra i skolan. Han
utbildade sig till gymnasielärare. Göran är född i en familj där både Sofias farmor Leena och
Farfar Åke tillhörde den hårdarbetande generationen. Åke var ständigt orolig och pressad av
alla krav upplevdes ibland som aggressiv. Han var sjuk med diabetes, kärlkramp och magsår
och när han omplacerades krympte hans sociala nätverk. Han dog av hjärtinfarkt. Leena kom
från ett krigsdrabbat Finland. Hon jobbade inom tungindustrin i Sverige, tog hand både om
barnen och om hushållet mådde dåligt psykiskt, åt sömntabl samt lugnande lm. Görans bror
Bengt och Åke hade ingen bra relation och båda hade ett hetsigt humör. Göran var den som
4
stöttade mamman och kunde avleda pappan när han blev på dåligt humör. Man kan dra
slutsatsen utifrån det som står skrivet i texten att Görans föräldrar aldrig har haft tid för sina
barn för att kunna prata med dem och hänvisa dem tillrätta här i livet.
Göran är omgift med Tina ett äktenskap som han trivs med, de har en dotter ihop, Lovisa 2
år. Tina upplever att Göran att han blivit mer irriterad på senaste tiden, har svårt att hålla
löften och missköter sitt arbete. Hans ekonomi upplevs bristfällig trots en bra inkomst,
pengarna räcker inte till men han vill inte blanda in Tina i affärerna. Han uppträder som att
han är påverkad fast han säger att han inte har druckit. Tina känner sig allt mer ångestladdad
och dottern Lovisa mer gnällig och vill inte gå till dagis. Göran träffar aldrig exfrun Eva,
deras kommunikation är bristfälligt och dottern Sofia glider allt längre ifrån honom. Göran
har på senaste tiden upplevt att han har yrsel och huvudvärk och på grund av en incident med
en av eleverna blev han omplacerad till biblioteket istället med arbetsuppgifter som han är
missnöjd med.
En neurologisk utredning på företagshälsovården visar på att han har ångest symtom samt att
han även har förhöjd alkoholkonsumtion som han förnekar.
Sofias mamma Eva var populär bland kamrater och hon tog initiativet till förhållandet då
Göran var för blyg. Hon var den pådrivande och såg till att Göran fick saker gjorda. Tidigare
drogs hon till hans blyghet och försiktighet men blev irriterad över hans oförmåga att ta tag i
saker i hushållet, hon fick alltid stå kvar med skammen för deras konflikter. Grälen tilltog då
det framkom det att han gått i säng med en yngre kollega och skilsmässan blev ett faktum.
Hon var den i ursprungsfamiljen som höll ihop och skyddade familjen när mamman (mormor)
och pappan (morfar) hade sina perioder.
Utifrån texten kan man dra slutsatsen att även Eva kommer från ett hem där
alkoholkonsumtionen förekom dagligen. Hur detta har påverkat henne vet man inte, men
utifrån Utvecklingspsykologiska förklaringar kan man se på det på följande sätt:
”Genom att familjer med svåra problem ofta sluter sig mot omvärlden får barnen lätt
en orealistisk bild av hur ”normala” familjer fungerar:” Leissner T (1997). Kapitel 9
Psykosocialt perspektiv. Alkohol ett psykosocialt, beteende- och samhällsvetenskapligt
perspektiv (s 138). Studentlitteratur AB.
Man kan använda sig av Leissners (1997) förklaringsmodell där han skriver att stort ansvar i
tidig ålder kan medföra att man i vuxenlivet har svårt att se realistiskt på sig själv och sina
förmågor. Detta kan i sin tur leda till att man har för stora krav på sig själv och andra
samtidigt som man inbillar sig att man kan påverka och kontrollera mer än vad som är rimligt.
Vi känner igen det beskrivna mönstret i Evas sätt att vara. Hon har enormt kontrollbehov och
förmåga att komma nära de som är hjälpbehövande, de som inte kan ta eget initiativ. Det var
hon som tog initiativet när hon träffade sin man, det var hon som ville ändra på hans vanor,
det var hon som ville styra deras vardag och till slut var det hon som tog steget mot
skilsmässan.
Leissner förstärker sin förklaringsmodell genom att lägga tonvikten på att tidigt
ansvarstagande och skuldkänslor i relation till föräldrarna samt kompensation för maktlöshet
utgör den psykologiska grunden, en grund som också kan leda till överdriven anpassning och
5
inordning. Han skriver vidare att många vuxna barn till missbrukare strävar efter att passivt
inordna sig och vara till för och hjälpa andra samtidigt som man har svårt att be om något för
egen del. Enligt Leissner (1997) har vuxna barn till missbrukare benägenhet att ofta söka sig
till vårdyrken eller gifter sig med missbrukare eller någon annan ”vårdbehövande”.
Eva har begått båda ”brotten” nämligen, skaffat sig ett jobb som har med vård att göra samt
skaffat sig en potentiell vårdtagare i form av sin man Göran. Leissners förklaringsmodell
finner sig en plats i sin helhet i Evas tillvaro.
Skilsmässan var jobbig och hon blev beskylld av Göran att hon saboterade Göran och dotterns
relation. Eva Samtalade med en privatpsykolog. Där framkommer det att Eva anklagar sig
själv, känner sig lurad och kränkt och oattraktiv. Relationen till dottern har försämrats och
hon känner sig misslyckad som mor. Hon brukar ordna upp allt själv så det blir väl likadant
denna gången. Eva började äta antidepressiva mediciner samt insomningstabletter en period
men mådde sedan bättre. Dricker gärna en flaska vin när hon har svårt att somna och hon
tycker inte att det drabbar någon annan.
6
FÖRKLARINGMODELLER
Spädbarnets psykologi
Den tidiga anknytningen
Det har visat sig att barn redan från allra första början har visat sig socialt kompetenta,
Härmar ansiktsuttryck och att känna igen mammans röst och lukt är viktig anknytnings
beteende: Enligt den engelske psykoanalytikern och utvecklingspsykologen John Bowlby
byggs anknytningen till föräldern upp under det första levnadsåret och använder sig av sociala
byggstenar en process som är oerhört viktig för barnet. Bebisen söker ögonkontakt redan vid
födseln och kan se vid 20 cm avstånd. Redan från början förväntar sig barnet helhet att saker
och ting hör ihop och när dess förväntningar störs reagerar det med oro. Barnet behöver enkel
tydlig struktur med många upprepningar Barnets utveckling är målinriktad och det finns ett
biologiskt skydd mot sådant som kan hota utvecklingen. Det finns också en självkorrigerande
kraft hos organismen. Ett skydd för att trygga utvecklingen alternativ väg att gå. T.ex. vid
blindhet så blir andra funktioner starkare och kompenserar. Barn är som vuxna olika.
En studie gjord av Margareta Bågedahl-Strindlund har visat att antal nyblivna mammor som
vårdades på psykiatrisk klinik minskade under 1980 talet. Ungefär fem av tusen vårdades på
hennes klinik och orsakerna var ofta alkohol och drogmissbruk.
Mödrarna hade oftare kontakt med socialtjänsten och hade flera allvarliga sociala problem.
Intressant är att barnen till missbrukare och neurotiska eller tillfälligt psykiskt insufficienta
mödrar hade den högsta frekvensen hälsoproblem. Barnen hade fler sjukhusinläggningar och
psykiska störningar. Longitudinella kontrollerade studier har visat att det tidiga
interaktionsmönstret mellan mor och barn kan påverkas negativt om mamman varit
deprimerad. Barn till deprimerade mödrar har visat en högre grad av otrygg anknytning och
sämre kognitiv förmåga. Genom att få gensvar från barnet växer man i sina föräldrar kontakt
och en mor som själv är behov av kroppskontakt kan känna sig avvisad av ett barn som visar
aversion mot för nära kroppskontakt.
Psykosocialt perspektiv
Missbruk ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv.
Barn till missbrukare:
Den empatiska förmågan hos föräldrarna minskar då föräldrarna i sitt berusningstillstånd har
svårare att se och identifiera barnets behov. Med tanke på att både Eva och Göran har
utvecklat ett riskbruk av alkohol på senaste tiden, hamnar Sofias behov oftast på andra plats.
Man kan ange ett exempel där Eva uppmärksammar avvikande beteende hos Sofia, ett
exempel kan vara den när hon kommer in i Sofias rum och upptäcker att hon tittar på bilder på
olika växter. Istället för att sätta sig ner och prata med sin dotter prioriteras det bort på grund
av Evas huvudvärk som eventuellt kan vara orsakad av baksmälla.
”Barn mår dåligt av att se den berusade förälderns beteendeförändring. Barnet förlorar den
vuxne i föräldern. Modellinlärning är en annan aspekt av föräldrars alkohol- och
7
drogmissbruk. Redan i sex-sjuårsåldern kan barnet ha etablerat basala mönster i sina
föreställningar . Föräldrarna är deras viktigaste normgivare” enligt Sven-Erik Alborn som är
psykolog och leg psykoterapeut vid kvinnomottagningen, psykiatri/Östra.
Enligt Sven-Erik finns det stora odds för mönsteröverföring från föräldrarna till sina barn, det
vill säga missbruksmönster kan komma att sätta sin prägel på Sofias vuxna liv då föräldrarnas
normalisering av alkoholvanor i hennes tidiga ålder kan komma att även styra hennes liv
framåt som en ”normal” del av tillvaron.
Den vuxnes sätt att förhålla sig till sina barn påverkar barnets grundläggande känsla av tillit
och identitetsskapande.
När Sven-Erik pratar om skapande av tillit redan i spädbarnsålder kan det tolkas på följande
sätt: Beroende på vilken förhållningssätt föräldrar väljer att ha gentemot sitt barn bidrar det
till framtidas förutsägbarhet som ger hopp och känsla av att kunna förvänta sig något och att
kunna påverka. Utifrån fallet om familjen Lovén möter vi tydligt en händelse där Sofia ger
tydlig utryck till uppgivenhet då hon inte har lärt sig att hon kan förvänta sig något av dem
”Dom har väl nog med sitt” säger Sofia till sin sköterska som hon möter i korridoren och som
undrar om hennes föräldrar är oroliga för henne.
Att man saknar den vuxne i sin förälder som har alkohol- och/eller narkotika missbruk kan
även återspegla sig i andra sammanhang, till exempel i möte med andra vuxna som t.ex.
skolsköterska och kuratorn i skolan. Även om de personerna kan och är villiga att hjälpa Sofia
har hennes syn på den vuxne redan avböjt hjälpen då vuxna i hennes värld inte är kapabla att
ha hand om sig själv för att inte prata om andra. Hennes inlärda hjälplöshet kan komma att
påverka hennes sociala interaktioner med alla vuxna som i sin tur kan leda till depression eller
andra psykiska besvär.
Studier har visat att psykisk ohälsa kopplat till missbruk kan leda till brister i det tidiga
omhändertagandet. Det är vanligare med misshandel, sexuella övergrepp och psykiska
problem hos de som missbrukar än hos de som inte utvecklar ett missbruk (Cohen & DensenGerber 1982) Eftersom barn imiterar sina föräldrar är också riskfaktorn att själv bli
missbrukare om man växer upp med en. Det skapar stora känslomässiga brister i den psykiska
utvecklingen även detta ökar risk för eget missbruk men långt ifrån alla barn till missbrukare
utvecklar eget missbruk, psykiska störning eller sociala svårigheter.
Enligt Mangs och Martlls bok 0-20 år enligt en psykoanalytisk teori (1974) måste vi kunna
förstå ett barns behov för att de ska ha någorlunda förmåga att hantera sitt liv som vuxen.
Kontinuitet skapar en tillitsfull relation till omvärlden. Brist på tillit kan leda till narcissistisk
personlighet för att skydda sig från utsatthet där barnet skapar sig en illusion av osårbarhet,
storhet eller överlägsenhet. I många fall fyller drogen sedan det tomrum som tidigare skulle ha
fyllts av föräldrarnas närhet, tröst och omsorg. Och det är svårt för dessa att erkänna att de har
behov av hjälp och dyker kanske inte ens upp på avsatt tid med behandlaren. De kan också
vara rädda att behandlaren ska svika, såra eller lämna en.
Förutsägbarhet skapar hopp förbehållslös kärlek och gränser. Det lilla barnet behöver
omedelbart gensvar och sen med fantasins hjälp kan det lilla barnet lära sig att vänta och då
behöver föräldrarna inte ge ett omedelbart gensvar och då kan separation och individuation
utvecklas. Om det finns brist på förutsägbarhet kan det leda till att individen som vuxen söker
sig till religiösa samfund som förmedlar en trygghet till att allt är förklarligt, de kan även
8
känna trygghet i fängelse då allt är förutsägbart och håller ordning på individens inre kaos.
Droger kan skapa en illusion av trygghet, kontroll och omedelbar tillfredsställelse.
Förbehållslös kärlek: Att bli älskad för att man finns till och inte för vad man gör, det ger
bekräftelse och lägger grunden för identiteten och självkänslan ger upphov till det egna värdet
och ur detta växer den egna förmågan till empati. Alltför destruktivt avvisande och kränkande
bemötande skapar en negativ självbild. Den som har haft det lättare kan känna igen det som är
bra och faktiskt vara värd det. Barnet kan få ihop både den ljusa och den mörka sidan hos sig
själv om det får förbehållslös kärlek. Den kognitiva utvecklingen fortskrider. Barnet är i
början ambivalent när den onda upplevelsen av mamman skiljs från den oändligt snälla
mamman. Barnet klyver på samma sätt sina egna svarta och ljusa sidor. Till slut integreras ont
och gott i en mer nyanserad bild av världen detta kan ske om föräldern fortfarande stannar hos
barnet trots att det upplevs som jobbigt. Om så inte är fallet får barnet en kluven splittrad bild
av världen och sig själv. Då kan en del individer i vuxen ålder ta fram dessa mörka sidorna
hos sig själv under en berusning.
Gränser upplevs som kränkande men också skyddande för det lilla barnet. Gränser behövs för
att mellan individer och mellan den yttre och den inre värden: För det lilla barnet betyder
modern hela universum. Från egocentrism och narcisissism ska barnet sedan växa till en egen
person. Barnet ska kunna ta till sig att det finns andra som har liknande behov och att det själv
kan vara ond och god och båda delar samtidigt. (Winnicott, 1981, 1993).
Utvecklingspsykopatologi
Enligt (Srofie & Rutter, 1984, s18) är betydelse av avvikelse det ordet
utvecklingspsykopatologin använder för att förstå psykisk ohälsa och förstå orsakerna bakom
av avvikande utveckling. Det finns två begrepp utvecklingslinje och utvecklings uppgift.
Människan är ett socialt djur och vi behöver varandra för att kunna överleva.
Normalutveckling handlar om hur vi kommunicerar med andra människor och relaterar till de.
Den sociala utvecklingen börjar redan efter någon månad när första leendet visar sig och
barnets egenskaper ger upphov till olika reaktioner hos föräldrarna som i sin tur formar den
fortsatta utvecklingen hos barnet. Trotsiga barn runt två och ett halvt års åldern har börjat
utveckla sitt självhävdelsebehov och kring fyra års ålder blir det betydligt mindre
egocentriska. De första sex åren utvecklas vi snabbare än under några sexårsperioder i livet.
Ju sämre barnet åstadkommit på det tidigare korthuset ju ostadigare blir det fortsatta bygget.
Även om loppet aldrig är klart är den första byggstenen viktig då den bildar ett avstamp för
framtiden. Fostret är i hög grad påverkat av miljön i livmodern, hur moderns livssituation ser
ut och hur denne har förmågan att välja rätt mat och avstå från gifter som alkohol, nikotin, och
hormoner från stress.
Enligt utvecklingspsykologin uppstår psykisk ohälsa ur det samspel som försiggår mellan
barnet och dess omgivning. Traumateorier påvisar hur en händelse i patientens liv senare
kommer leda till en viss störning senare i livet och har haft genomslagskraft p.g.a. av dess
enkelhet. Sakta men säkert tvingades man ändå inse att psykisk ohälsa inte orsakas av
trauman endast i extrema undantagsfall det är på vilket sätt trauman hanteras av barnet och
familjen. Traumateorierteori har kraftigt bidragit till överdriven fokusering på den allra första
perioden av livet.
9
Systemteorin enligt (Von Bertalanaffy, 1968) beskriver hur utveckling handlar om integration
och omorganisation av tidigare uppnådda förmågor. Hur olika barns kognitionsförmåga kan
vara bra på att tänka men samtidigt ha svårt att uttrycka känslor och för ett annat barn kan det
gå hand i hand. Bristande integration märks tydligast i förmågan att sätta sig in i hur andra
människor tänker och känner.
Enligt en studie av Judith Rich Harris (1995) hävdar att föräldrarna har en liten betydelse i hur
de påverkar barnet istället är det generna, slumpen och kamratrelationerna som avgör vilken
väg barnets utveckling ska gå. Förmågan att vara en lyhörd förälder påverkas av vilket socialt
skyddsnät man har och vilken avlastning man får samt arbetsplatsens inställning. För det
växande barnet spelar faktorer utanför familjen en direkt roll för normal utveckling samt
risken att utveckla en psykisk störning. Barnets självtillit och tillit påverkas av andra
människor då de ofta spenderar mer tid med t ex dagispersonal än med någon med släktband
och står därför utanför föräldrarnas kontroll.
Trygg eller otrygg anknytning till föräldrarna spelar stor roll för den framtida psykiska hälsan
tror man. Det nyfödda barnet reagerar med att skrika när det vill att ett behov ska uppfyllas.
Under det första levnads år utvecklas barnets kommunikationsförmåga oerhört och kan
kommunicera känslan av obehag om det är hungrigt, sömnigt, uttråkat har bajs i blöjan osv,
barnet och påverkas av om föräldrarna är lyhörda och förutsägbara, svara på behov trygghet
och närhet. samt hur föräldrarna klarar att sätta gränser runt tre års ålder En otrygg
anknytning som spädbarn ger en förhöjd sannolikhet för utveckling av psykopatologi. Ingen
enskild profession eller vetenskapsgren kan ha monopol på området psykisk störning. Den
svenska lagen om förbud mot aga är ett bra exempel hur samhället sätter gränser för vad som
är accepterar som förälder och därmed påverkar långsiktigt olika mikrosystem och barnets
uppväxtvillkor. Biologiska psykologiska och sociala faktorer samspelar ständigt med varandra
och i varje ögonblick påverkas resultatet av tidigare samspel
Överdemiterade kriser Enligt (Cullberg, 1975) är att en tidigare erfarenhet påverkar utfallet av
en senare belastning negativt t.ex. en obearbetad sorg som kommer upp när en ny sorg ska
bearbetas så att människan i fråga kan hamna i en depression.
Vaccinationsanalogin en liten dos av svårigheter som inte överbelastar barnet gör barnet
skickligare att hantera framtida svårigheter i livet.
Alkoholsamtal med blivande föräldrar inom MVC
Enligt en studie gjord av Kerstin Agenten och Hjördis Högberg (1998) visar att det tidiga
alkoholsamtalet på MVC uppfattades som det viktigaste informationstillfället för de blivande
föräldrarna. De informerades om den fullt utvecklade skadebilden av alkohol som består av
tre komponenter; Pre- och postnatal tillväxthämning, påverkan på det centrala nervsystemet
samt yttre avvikelser på ansikte huvud (fetalt alkoholsyndrom). D. FA projektet ett samarbete
mellan MHV, socialtjänst, psykiatrisk vård och barnhälsovård hade som övergripande mål att
minska missbruk och bruk. Syftet med projektet var att utveckla en metod för BM inom MVC
som kunde passa både kvinnor och män, ett av detta var mannens inställning till alkohol,
graviditet och föräldraskap som är betydelsefull hur kvinnan förhåller sig till alkohol under
graviditeten. Bakgrund till studien var ett ökat behov av strukturerat samtal hos Barnmorskan,
dels rapporter om ökad alkoholanvändning bland gravida (Drogmissbruk och föräldraskap,
1993).
10
Barnmorskans arbete utgör en del hälsofrämjande arbete, genom olika samtalsmetoder kan
barnmorskan påverka konsumtionsmönstret. Att komma in så tidigt som möjligt med
information visade sig vara viktigt då tar man upp riskerna med alkohol under graviditeten
samt fångar upp oro och skuldkänslor hos kvinnor som använt alkohol under tidig graviditet,
det krävs mer än ett samtal för att skapa förtroende. Barnmorskan träffar i princip alla gravida
kvinnor och har där en unik möjlighet att fånga upp de kvinnor som ligger i riskzon och kan
utföra ett folkhälsoarbete. Att MVC uppfattas som den viktigaste informationskällan av de
blivande föräldrarna understryker betydelsen av att alkoholsamtal förs kontinuerligt inom
mödrahälsovården. Att hitta missbruk måste ske i samband med socialtjänsten. Barnmorskan
behöver någon att konsultera eftersom den gravida kvinnan ofta går kvar hos ordinarie MVC.
Det krävs ett stort engagemang av Barnmorskan. Nio av tio slutade dricka efter gravtestet och
det förstärktes av samtalet. Att 52 % druckit under tidig graviditet visar ändå att det är viktigt
med informationen om hur alkoholen påverkar fostret redan i samband med graviditets
besked. En förvånansvärt hög andel av del blivande föräldrarna, ca en femtedel av männen
och 7 % av kvinnorna uppgav att de hade en alkoholiserad förälder, dessa blivande föräldrar
fick möjlighet till fortsatt samtal med sin barnmorska om förebilder och förväntningar inför
föräldraskapet. Resultatet visade att samtalet kring alkohol gav ringar på vattnet effekt.
Hälften av kvinnorna och en fjärdedel av männen hade pratat med andra än sin partner om
frågor kring alkohol och graviditet. Föräldrarna medverkar på detta sätt att kunskaperna inte
försvinner i samhället.
11
Förslag till åtgärder samt diskussion
Med tanke på att Sofias problematik redan har uppmärksammats av personalen på hennes
skola har skolan enligt SoL (socialtjänstlagen) 14 kap 1 § skyldighet att göra en anmälan till
Barn- och Ungdomsenheten om de misstänker att barnet kan antas fara illa i hemmet och som
i sin tur kan innebära att socialtjänsten måste ingripa till skydd för ett barn.
En anmälan till BoU görs. BoU utreder barnets behov och därmed har vårdnadshavarna
skyldighet att bistå med sin närvaro vid utredningstillfällen.
Detta kan vara en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet med både Sofia och därmed med
hela familjen.
Med anledning av att Sofia uppvisar tydliga tecken på nedstämdhet kan BoU remitera henne
till BUP (Barn- och Ungdoms psykiatri) som i sin tur kan göra en grund utredning avseende
Sofias psykiska hälsa. Sofia skulle kunna få rättanpassade insatser för sina psykiska besvär.
Ett exempel kan vara KBT behandling och enskilda samtal med kuratorn på skolan.
Som vi redan nämnde i inledningen har vi i vart arbete valt att lägga fokus både på Sofia samt
på de viktigaste personerna i hennes liv, dvs. hennes föräldrar som också verkar komma från
ogynnsamma förhållanden. För att familjen ska kunna inse att de har problem och ta itu med
de problemen som deras tillvaro präglas av, ska en vidare anmälan göras till Vuxenenheten
om det skulle behövas. En anmälan till Vuxenenheten (missbruksenheten) görs om man
misstänker att en människa eller en familj kan antas fara illa på grund av sitt missbruk. Ibland
kan det vara tillräckligt med att BoU erbjuder hela familjen insats i form av
Familjebehandling. Familjebehandling sker oftast i hemmiljön. Syftet är att stödja familjen att
tillsammans hitta utvägar och bättre kunna styra sin vardag istället för att låta problemen styra
den.
Ibland kan man även förebygga missförhållanden i hemmet genom att tillfälligt placera barnet
på bland annat familjehem där barnet kan lära sig nya rutiner i ett hem där missbruket inte
förekommer samtidigt som man jobbar med föräldrarna på hemmaplan.
Sofia skulle även kunna få stöd och hjälp på något behandlingshem som har inriktning mot
barn som far illa i hemmet.
Vi gör bedömningen i vårt arbete att föräldrarna behöver få insikt i sin problematik och börja
jobba med att förändra sina vanor. Vid sidan av familjeterapi skulle föräldrarna kunna få
mycket stöd för sitt missbruk genom att hänvisas till olika instanser som arbetar med vuxna
som har missbruksproblematik.
I dagsläget vet vi inte om Sofia redan har börjat med missbruk, men vi kan anta att hennes
sårbarhet och inlärning av att problem kan lösas genom att börja missbruka kan leda till att
hon så småningom kommer i kontakt med narkotika eller alkohol.
Den bristfälliga kommunikationen dem emellan är också ett bidragande faktor till den
uppkomna dysfunktionalitet. Genom att aktivt delta på Familjebehandlingen kan föräldrarna
och barnen lära sig att kommunicera med varandra. En konstruktiv kommunikation kan vara
grund för fortsatt arbete med familjen.
12
REFERENSLISTA
Bohlin G, Brodén, De Château P, Hagekull B & Mikael Heiman (1999) Spädbarnetspsykologi
Falun: Natur och Kultur
Leissner T (red.)Psykosocialt perspektiv, Alkohol ett psykosocialt, beteende och
samhällsvetenskapligt perspektiv. Studentlitteratur
Broberg A, Almqvist K, Tjus T, Klinisk barnpsykologi, utvecklingspsykopatplog
Stockholm: Natur och kultur.
Agnetun K, Högberg H. (1998) Alkholsamtal med blivande föräldrar- en metod för
mödrahälsovården. Enheten för mödravård och gynekologi primärvården, Bohuslandstinget.
13