Fakta om pneumokocker – åldrande befolkning

Fakta om pneumokocker – åldrande befolkning,
antibiotikaresistens och vaccination
Pneumokocker – okända men långt ifrån ofarliga bakterier
Till höger ser du en bild på en pneumokockbakterie,
(Streptococcus pneumoniae). Pneumokocker är en slags
bakterier inom släktet streptokocker.
Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella
luftvägsinfektioner som lunginflammation,
öroninflammation och bihåleinflammation. Dessa är
sjukdomar som förekommer i alla åldrar, även om
pneumokockinfektioner främst drabbar små barn och
äldre. Bakterien är också en av de vanligaste orsakerna till
hjärnhinneinflammation och blodförgiftning (sepsis). När
en bakteriell infektion uppträder som komplikation till en virusinfektion i de övre luftvägarna (t.ex. i
anslutning till en influensa) är det vanligen pneumokocker som är orsaken (1).
Trots att pneumokocker tillhör en av våra vanligaste bakterier, är den okänd för de flesta. En
undersökning genomförd i mars 2011 bland 500 svenskar 50 år eller äldre visar till exempel att endast
20 procent spontant kunde ge exempel på en sjukdom orsakad av pneumokocker (2).
Infektioner orsakade av pneumokocker är en vanlig orsak till dödsfall hos vuxna i världen (3). Över en
och en halv miljon människor avlider årligen till följd av allvarliga pneumokockinfektioner, där äldre
är en stor grupp (3). Risken att drabbas av en allvarlig pneumokockinfektion ökar från 50 års ålder.
Har man dessutom andra underliggande sjukdomar som lungsjukdom, diabetes, hjärt-kärlsjukdom,
eller är rökare (4) är risken ännu större.
Pneumokockinfektioner behandlas med antibiotika. För att förebygga sjukdom rekommenderas äldre
och riskgrupper av Socialstyrelsen sedan 1994 vaccinering med en äldre typ av vaccin, så kallat
polysackaridvaccin (5). Vaccination är ett sätt att minska förekomsten av pneumokocker och därmed
risken för allvarliga sjukdomstillstånd. Flera landsting erbjuder vaccinering både mot säsongsinfluensa
och pneumokocker kostnadsfritt för riskgrupper och personer över 65 år, men vissa landsting tar ut en
avgift. Dålig kunskap om varför det är viktigt att vaccinera sig mot pneumokocker bland äldre är en
trolig bidragande orsak till att få vuxna hittills är vaccinerade i Sverige.
Sedan 2009 ingår vaccinering mot pneumokocker för att bland annat skydda mot lunginflammation i
det svenska vaccinationsprogrammet för barn. Anledningen är att en ny generation
pneumokockvacciner, så kallade konjugatvacciner visat sig ge ett betydligt bättre skydd för barn än
polysackaridvaccin (6). Konjugatteknologin gör att vaccinet ger ett mer fullständigt immunsvar genom
att engagera immunförsvaret på flera nivåer vilket visat sig leda till längre immunitet och
immunologiskt minne (7). Dessa vacciner anses därför ha förutsättningar att ge ett längre och
kraftigare skydd än den äldre typen av polysackaridvaccin (6). Konjugatvacciner kan till skillnad mot
polysackaridvaccin även minska spridning av pneumokocker, genom att förhindra att man under
längre tid bär på pneumokocker i näsa och svalg utan att vara sjuk av dem, så kallat bärarskap (8).
Fakta för media om pneumokocker och vaccination, mars 2013
PRE20130306PSE01
1/11
Från och med november 2011 finns konjugatvaccinet Prevenar 13 tillgängligt även för vuxna över 50
år. Prevenar 13 är det första nya generationens pneumokockvaccin som godkänts för vuxna (9).
Andelen penicillinresistenta pneumokocker (PRP) har ökat de senaste åren vilket gjort att behandling
med antibiotika blir allt svårare (10). Vaccination kan därför vara ett viktigt verktyg i kampen mot att
minska utbredningen av penicillinresistenta pneumokocker. Vaccination bidrar även till att minska
användningen av antibiotika. Immunisering genom vaccination är en av flera viktiga delar i det
förebyggande hälsoarbetet (1).
Detta faktamaterial för media om pneumokockinfektioner är tänkt som en introduktion till de
sjukdomar bakterien orsakar och dagens behandling, inklusive vaccinering.
Vad är pneumokockinfektion?
Infektionssjukdomar är enligt WHO den näst vanligaste dödsorsaken (25%) efter hjärtkärlsjukdomar
(31%) i världen. Bland de akuta luftvägsinfektionerna är lunginflammation den dödligaste, och den
vanligaste orsaken till lunginflammation är pneumokockbakterier. Bakterien orsakar även flest fall av
öron- och bihåleinflammation. Förutom att orsaka luftvägsinfektioner är den även den vanligaste
orsaken till blodförgiftning (sepsis) och hjärnhinneinflammation (11).
Pneumokockinfektioner orsakas av bakterien Streptococcus pneumoniae. Pneumokocker är en slags
bakterier inom släktet streptokocker. Det är en anpassningsbar bakterie som skyddar sig mot vårt
immunförsvar och mot antibiotika med hjälp av en kapsel som ständigt förändras. Denna
förändringsbenägenhet har lett till att det finns drygt 90 olika varianter av pneumokocker i världen, så
kallade serotyper eller stammar. Flera av dessa typer har utvecklat motståndskraft mot vårt
immunförsvar och mot antibiotika. Det är anledningen till att vissa av pneumokockerna orsakar
allvarligare infektioner än andra och vissa av dem har utvecklat en nedsatt känslighet mot antibiotika.
Pneumokocker sprids genom kontakt mellan människor som är sjuka och som bär på bakterien i näsa
och svalg. Bakterier kan färdas genom luften och kan spridas genom nära kontakt mellan människor
eller genom nysningar och hostningar. Pneumokocker förekommer även i näsa och svalg hos friska
personer både barn och vuxna utan att orsaka sjukdom – så kallat bärarskap. Personer kan följaktligen
utan att själv vara sjuka smitta andra som riskerar att insjukna. Pneumokocker kan närmast betraktas
som ”normalflora” i näsa och svalg hos småbarn. Dessa blir dessutom vanligen bärare av
pneumokocker under längre tid (en till flera månader) än äldre barn och vuxna (en till ett par veckor).
Smittspridningen är störst i miljöer där många människor vistas på en begränsad yta, till exempel på
förskolor, och under vintermånaderna.
Trots att pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner, är de okända för
många. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen. Över en och en halv miljon
människor avlider årligen till följd av allvarliga pneumokockinfektioner, där framför allt äldre är en
stor grupp (3). Varje år dör också fler barn under fem år av lunginflammation än av någon annan
sjukdom (12).
Visste du att:
Pneumokocker är en av våra vanligaste förekommande bakterier och en av de främsta orsakerna till dödsfall hos vuxna.
Pneumokocker är den vanligaste orsaken till lunginflammation och orsakar även flest fall av öron- och
bihåleinflammation. Bakterien är även den vanligaste orsaken till blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.
Pneumokocker beräknas orsaka över en miljon dödsfall i världen där äldre är en stor grupp.
Fakta för media om pneumokocker och vaccination, mars 2013
PRE20130306PSE01
2/11
Pneumokockinfektioner – icke-invasiva eller invasiva
Pneumokockinfektioner kan grovt delas in i två typer. Icke-invasiva infektioner och invasiva
infektioner. Till de icke-invasiva pneumokockinfektionerna räknas de vanliga men nog så besvärliga
sjukdomarna som övre och nedre luftvägsinfektioner, öroninflammationer och bihåleinflammation.
Här ingår även lunginflammation (pneumoni) som drabbar de nedre luftvägarna som lungvävnaden
och lungans slemhinna.
De invasiva pneumokockinfektionerna är ofta betydligt allvarligare och innebär att
pneumokockbakterierna spridit sig in i blodbanan (bakteremi) eller till andra kroppsvätskor som
exempelvis ryggmärgsvätskan. Till dessa sjukdomar räknas exempelvis bakteremisk lunginflammation
(bakteriemisk pneumokockpneumoni). Detta är den vanligaste invasiva pneumokockinfektionen.
Andra allvarliga infektioner orsakade av pneumokocker som spridit sig till blodet är
hjärnhinneinflammation och blodförgiftning (sepsis). Invasiva pneumokockinfektioner är en vanlig
orsak till både sjuklighet och dödlighet hos personer över 50 år, där allvarlighetsgraden stiger med
åldern (18, 23).
Generellt kan man säga att de icke-invasiva formerna av pneumokocksjukdomar är mer vanligt
förekommande, men de invasiva typerna i allmänhet är allvarligare (19).
De invasiva pneumokockinfektionerna är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom och
anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI). 2012 rapporterades
1 387 fall av invasiv pneumokockinfektion. 80 procent av dessa rapporterade fall av infektioner är
bakteriell lunginflammation och kräver sjukhusvård. (9).
Visste du att:
Pneumokockinfektioner kan delas in i två typer; icke-invasiva som är vanligare och invasiva som är mindre vanliga men
oftast allvarligare. Till de invasiva infektionerna räknas bland annat lunginflammation där bakterien spridit sig till blodet,
hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.
Pneumokocker kan leda till allvarlig sjukdom
Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner näst efter virus och uppskattas ligga
bakom upp mot närmare hälften alla slutenvårdstillfällen hos vuxna som görs på grund av nedre
luftvägsinfektion (13).
Figuren nedan illustrerar hur en okomplicerad övre luftvägsinfektion kan vidareutvecklas och bli allt
allvarligare. Bland de allvarligare, så kallade invasiva, fallen av sjukdom orsakad av pneumokocker är
lunginflammation den vanligaste.
Fakta för media om pneumokocker och vaccination, mars 2013
PRE20130306PSE01
3/11
ALLVARLIGHETSGRAD
Invasiv
pneumokocksjukdom
IPS
Hjärnhinneinflammation
Blodförgiftning
Bakteriell lunginflammation
Lunginflammation
PRE111108PSE12
Övre
luftvägsinfektioner
Bildtext: Pneumokocker är den vanligaste bakterien bakom både övre och nedre luftvägsinfektioner
(1). Om infektionen sprider sig till lungorna kan det bli både allvarligt och långvarigt (14, 15, 16).
Den vanligaste orsaken till lunginflammation är pneumokockbakterier. Allvarligast är invasiv
pneumokocksjukdom, där bakteriell lunginflammation står för 80 procent av fallen (9). Dödligheten
vid invasiv pneumokocksjukdom ligger mellan 30 till 35 procent hos äldre personer (13).
Pneumokocker vanligaste orsaken till lunginflammation
Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner och även den vanligaste
orsaken till lunginflammation hos vuxna i både öppen- och slutenvård. Mer än hälften av alla
lunginflammationer orsakas av pneumokockbakterier (17). Varje år drabbas cirka en procent av den
vuxna befolkningen i Sverige av samhällsförvärvad lunginflammation (17). 20 till 40 procent av dess
kräver sjukhusvård (17), vilket är förknippat med (mycket) höga kostnader för samhället. Dödligheten
bland äldre ligger mellan 10 till 15 procent (5). Med samhällsförvärvad avses smitta som inte är klart
relaterad till sjukvård eller omsorg.
Visste du att:
Varje år drabbas cirka en procent av den vuxna befolkningen i Sverige av samhällsförvärvad lunginflammation. Med
samhällsförvärvad avses smitta som inte är klart relaterad till sjukvård eller omsorg. De flesta insjuknar under
vintermånaderna. Pneumokocker är den vanligaste orsaken till lunginflammation hos vuxna i både öppen- och slutenvård.
Symptom på pneumokockinfektion
Symptomen på pneumokockinfektion varierar beroende på vilken typ av infektion man fått. När det
gäller pneumokockorsakade luftvägsinfektioner, öroninflammationer eller bihåleinflammation så är de
vanligaste symptomen feber, huvudvärk, nästäppa, lomhördhet, hosta och ont i öronen eller i
bihålorna.
Symptomen på lunginflammation kan vara feber, smärta över bröstet, svårigheter att andas, eller snabb
andning, hosta, frossa och trötthet. Många personer som får lunginflammation behöver vård på sjukhus
och det kan i värsta fall ta flera månader innan man är helt återställd från sjukdomen.
Fakta för media om pneumokocker och vaccination, mars 2013
PRE20130306PSE01
4/11
Symptomen på pneumokockorsakad hjärnhinneinflammation kan vara feber, huvudvärk, illamående,
trötthet och stelhet i nacken medan symptomen på blodförgiftning vanligtvis är feber, frossa, värk i
muskler och leder men även kall, fuktig ibland blåmarmorerad hud, särskilt på händer och fötter samt
stark allmänpåverkan.
Viste du att:
Många personer som får lunginflammation behöver vård på sjukhus och det kan i värsta fall ta flera månader innan man är
helt återställd från sjukdomen.
De allra yngsta, äldre och riskgrupper drabbas oftare
Pneumokockinfektioner kan drabba personer i alla åldrar. Personer som har ett svagt immunförsvar är
dock särskilt i riskzonen, som exempelvis små barn under två år där immunförsvaret inte är fullt
utvecklat.
Även äldre personer över 65 år anses vara en riskgrupp eftersom de blir allt mer mottagliga för
infektionssjukdomar då immunförsvaret försämras med tilltagande ålder (5). Det beror både på
utvecklingen av samsjuklighet, dvs. att man riskerar att få fler sjukdomar med åldern och på grund av
underliggande hälsofaktorer som blir vanligare med ökande ålder (21). Försvagningen i
immunförsvaret startar dock redan i 50-årsåldern (22) då man kan se en ökad risk att drabbas av
invasiva pneumokocker (18, 22, 23).
Till riskgrupperna (10) hör även personer med kroniska sjukdomar som lungsjukdom inklusive astma,
diabetes, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdomar och kroniska leversjukdomar, inklusive alkoholrelaterade
sådana samt även rökare (4).
Diagrammet nedan visar hur antal rapporterade fall av invasiv pneumokocksjukdom (IPS) fördelar sig
i olika åldersgrupper i Sverige. Först en topp bland de minsta barnen (< 2 år), sen en nedgång, därefter
1
en successiv ökning av antalet fall med stigande ålder. Risken av att drabbas av invasiva
pneumokocker
i 50-årsåldern,
med en markant(IPS)
ökningi olika
efter 65åldersgrupper
år (22, 24).
Antal fallökar
av redan
invasiv
pneumokocksjukdom
100
2005
1418 fall
2006
1330 fall
2007
1441 fall
2010
1457 fall
80
60
40
4
5–
10 9
–
15 14
–
20 19
–
25 24
–
30 29
–
35 34
–
40 39
–
45 44
–
50 49
–
55 54
–
60 59
–
65 64
–
70 69
–
75 74
–
80 79
–
85 84
–8
9
90
+
3
2
1
0
PRE111108PSE12
20
0
Antal fall av IPS per 100 000 invånare
Risken ökar med åldern
1. http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/pneumokockinfektion-invasiv/
Fakta för media om pneumokocker och vaccination, mars 2013
PRE20130306PSE01
5/11
Visste du att:
Pneumokockinfektioner blir vanligare med ökad ålder. Redan från 50 års ålder ökar risken att drabbas. Även personer
med underliggande kroniska sjukdomar som lungsjukdomar, diabetes och hjärt-kärlsjukdom m.fl, eller rökare bör
överväga pneumokockvaccination.
Ökad livslängd ger fler antal pneumokockinfektioner
I takt med att vi lever allt längre och att antalet äldre i befolkningen därför blir allt fler ökar också
antalet personer med risk att drabbas av allvarliga pneumokockinfektioner (21). År 2010 fanns det
cirka 3,5 miljoner personer över 50 år i Sverige, och denna siffra väntas stiga till cirka 3,9 miljoner år
2020, dvs. ökning med drygt 400 000 personer (25). Sverige är inte enda landet med den utvecklingen.
Idag har Europa fler personer som är 65 år och äldre än resten av världen (26). Det innebär att vården i
framtiden kommer få ta hand om betydligt fler drabbade än idag.
Visste du att:
I takt med att befolkningen både i Sverige men också resten av Europa blir allt äldre väntas antalet invasiva
pneumokockinfektioner öka.
Penicillinresistenta pneumokocker försvårar behandling
Infektion eller bärarskap av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin anses vara så
allvarligt att det enligt Smittskyddslagen klassas som en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall ska
anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (1). 2012 rapporterades i
Sverige 239 fall (24).
Inte nog med att vi blir allt äldre. Infektion med dessa okänsliga (resistenta) bakterier kan sprida sig i
samhället och ge upphov till mycket svårbehandlade infektioner. Det har man sett exempel på i många
länder i världen. För att förhindra en liknande utveckling i Sverige, där det vanliga penicillinet
fortfarande är verksamt mot nästa alla pneumokocker, antibiotikabehandlar man bara när det är
nödvändigt.
Vaccination blir därför ett viktigt verktyg i kampen mot att minska utbredningen av
penicillinresistenta pneumokocker. Immunisering genom vaccination är en av flera viktiga delar i det
förebyggande hälsoarbetet (1).
Visste du att:
Penicillinresistenta pneumokocker (PRP) klassas som en allmänfarlig sjukdom och ska anmälas till Sittskyddsinstitutet.
Immunisering genom vaccination är därför en av flera viktiga delar i det förebyggande hälsoarbetet att förebygga
sjukdomsfall.
Socialstyrelsen rekommenderar pneumokockvaccination för riskgrupper
Mot bakgrund av att pneumokocker kan orsaka både sjukdom och dödsfall rekommenderar
Socialstyrelsen sedan 1994 att alla riskgrupper ska vaccinera sig mot pneumokocker med
polysackaridvaccin (5).
Fakta för media om pneumokocker och vaccination, mars 2013
PRE20130306PSE01
6/11
Socialstyrelsen skriver även att för personer över 65 år kan vaccination mot pneumokocker övervägas.
Anledningen är att denna åldersgrupp har en ökad risk att insjukna i svåra pneumokockinfektioner,
särskilt gäller det dem som redan tidigare har haft en pneumokockinfektion, t.ex. lunginflammation. I
dessa fall är risken för ett återinsjuknande i allvarlig pneumokocksjukdom betydande (5). I de flesta
landsting erbjuds därför vaccineringen mot pneumokocker med polysackaridvaccin för riskgrupper
och personer över 65 år. Konjugerat vaccin är sedan november 2011 ett godkänt för vaccination av
dem som är 50 år eller äldre.
Vaccineringen sker vanligtvis på hösten, ofta i anslutning till att man tar influensavaccinet eftersom
många av riskgrupperna även har en ökad risk att få denna typ av sjukdom. Man kan dock vaccinera
sig mot pneumokocker året om.
Vaccinationen sker på den lokala vårdcentralen eller hos en vaccinationscentral. För personer som
tillhör riskgrupp är vaccinationen vanligen kostnadsfri eller ges till reducerat pris. Det beror på det
enskilda landstingets vaccinationspolicy. För de personer som inte tillhör en riskgrupp men som av
andra skäl vill vaccinera sig betalar man vaccinationen själv.
Visste du att:
Socialstyrelsen rekommenderar sedan 1994 att riskgrupper och personer över 65 år vaccinerar sig mot
pneumokockinfektioner med polysackaridvaccin. Konjugerat vaccin är sedan november 2011 godkänt för vaccination av
dem som är 50 år eller äldre.
Hur många äldre och riskgrupper är vaccinerade?
Vilken täckningsgrad landstingen har när det gäller såväl säsongsinfluensavaccinering som
pneumokockvaccinering, och om det till exempel är någon skillnad mellan landsting där vaccinationen
är kostnadsfri och de som tar betalat, finns det idag ingen säker statistik på. I Sverige är andelen
influensavaccinerade i riskgrupperna relativt låg jämfört med en del av våra grannländer (27). Under
många år har andelen vaccinerade över 65 år uppskattats till lite drygt 50 procent, med stora regionala
skillnader (28). I den statliga propositionen; Ny ordning för nationella vaccinationsprogram som
presenterades den 22 mars 2012 föreslås bland annat att vaccinationer ska registreras i ett lagreglerat
hälsodataregister (29).
I en undersökning genomförd i mars 2011 bland 500 svenskar 50 år eller äldre angav 22 procent av
personer i gruppen 65 år och äldre (n=260) att de var vaccinerade mot pneumokocker (2). Detta
motsvarar 374 000 personer i denna åldergrupp. 2010 fanns det enligt SCB 1,7 miljoner svenskar i
åldrarna 65 år eller äldre (30).
Ny generation pneumokockvacciner ges till barn
Pneumokockinfektioner behandlas idag med antibiotika och förebyggs delvis genom vaccinering.
Hittills har vuxna rekommenderats vaccinering med en äldre typ av polysackaridvaccin. Denna
vaccinering bör upprepas efter fem till tio år (1).
Fakta för media om pneumokocker och vaccination, mars 2013
PRE20130306PSE01
7/11
Sedan 2009 ingår vaccinering mot pneumokocker i det svenska vaccinationsprogrammet för barn för
att bland annat skydda mot lunginflammation. Anledningen är att en ny generation
pneumokockvacciner, så kallade konjugatvacciner, visat sig ha förutsättningar att ge ett betydligt
bättre skydd för barn än polysackaridvaccin (10). Konjugatteknologin gör att vaccinet ger ett mer
fullständigt immunsvar genom att engagera immunförsvaret på flera nivåer (6) vilket visat sig leda till
längre immunitet och immunologiskt minne (7). Dessa vacciner har visat sig ha förutsättningar att ge
ett längre och kraftigare skydd än den äldre typen av polysackaridvaccin (6).
Konjugatteknologin innebär att de olika polysackarider eller sockerarter som finns på cellmembranen
på var och en av de olika bakteriestammarna i vaccinet kombineras med ett bärarprotein.
Konjugatteknologi inducerar ett T-cellberoende immunsvar som resulterar i produktion både av
plasmaceller och B-minnesceller vilket gör att även barn under två år kan bilda antikroppar mot
bakteriekapseln. Konjugatvaccin har använts i stora delar av världen sedan 2000.
Den kliniska betydelsen av att använda konjugatteknologi i pneumokockvaccin har bevistas för
spädbarn och små barn. Hos barn under två år har antal fall av invasiva pneumokockinfektioner
minskat jämfört med åren före den allmänna vaccinationen. Sjukdomsincidensen i den åldersgruppen
har mer än halverats från 26,1 fall per 100 000 år 2007 till 12,3 fall per 100 000 år 2010 (31).
De övertygande kliniska resultaten av konjugerade vacciner bland små barn, och effekten på så kallat
bärarskap som minskar pneumokocksjukdomarna i hela samhället har lett till att WHO efterlyser
effektivare vacciner även bland vuxna. I sitt Position Paper 2008 skriver WHO bland annat att det
finns behov av mer effektiva konjugerade eller andra vacciner som täcker majoriteten av de
pneumokockserotyper som orsakar allvarlig sjukdom hos större barn och vuxna världen över och de
serotyper som är resistenta mot vanliga antibiotika. WHO skriver vidare att de stöder utvecklingen av
sådana vacciner (3).
Visste du att:
Man skiljer på en äldre typ av pneumokockvacciner som kallas för polysackaridvaccin och den nya generationens vaccin,
så kallade konjugatvaccin. Konjugatteknologi anses leda till längre immunitet och immunologiskt minne. Vid
vaccination av små barn som inte har möjlighet att bilda antikroppar mot polysackarid är ett konjugerat vaccin
förutsättning för effekt över huvudtaget. Sedan konjugerat pneumokockvaccin infördes i det allmänna
vaccinationsprogrammet 2009 har antalet fall av invasiv pneumokocksjukdom hos barn under två år mer än halverats.
Fakta för media om pneumokocker och vaccination, mars 2013
PRE20130306PSE01
8/11
Prevenar 13 – nya generationens pneumokockvaccin godkänt för vuxna
I slutet av oktober 2011 godkände EUkommissionen vaccinet Prevenar 13 som första
konjugatvaccin för förebyggande av invasiv
pneumokocksjukdom för vuxna över 50 års ålder.
Prevenar 13 tillhör en ny generation
pneumokockvaccin som har förutsättningar att ge ett
längre och kraftigare skydd jämfört med dagens
standardvaccin mot pneumokocker för vuxna.
Prevenar har använts inom ramen för det svenska
vaccinationsprogrammet för barn sedan 1 januari
2009 och uppföljaren Prevenar 13 sedan början av 2010. I USA och andra delar av världen har
vaccinet Prevenar använts sedan 2000. I USA har man sett en minskning på 98 procent av invasiv
pneumokocksjukdom orsakad av pneumokocker som ingår i vaccinet (32). Prevenar och Prevenar 13
har hittills givits i över 500 miljoner doser i världen.
Prevenar 13 är ett så kallat konjugatvaccin. Konjugatteknologin innebär att de olika sockerarter som
finns i bakteriens kapsel kopplas ihop med ett äggviteämne som underlättar för vårt immunsystem att
aktiveras och som dessutom möjliggör för immunsystemet att minnas kontakten med vaccinet (1).
Konjugatteknologin gör att vaccinet ger ett mer fullständigt immunförsvar genom att engagera
immunförsvaret på flera nivåer (6). Prevenar 13 har därför förutsättningar att ge ett längre och
kraftigare skydd än den äldre typen av polysackaridvaccin (6). Prevenar är även det enda vaccin för
vuxna som kan minska bärarskapet av pneumokocker och därmed minska spridningen, till andra
individer i samhället (8).
Den utökade indikationen för vaccinet Prevenar 13 omfattar aktiv immunisering för förebyggande av
invasiv pneumokocksjukdom orsakade av Streptococcus pneumoniae för personer över 50 år (9).
Godkännandet baserar sig på fas III-studier där mer än 6 000 personer över 50 år ingått och där
immunogeniciteten hos Prevenar 13 jämförts med polysackaridvaccin. Resultaten visade att Prevenar
13 är väl tolererat och säkert även hos vuxna (9).
Indikationen gäller specifikt för förebyggande av invasiv pneumokocksjukdom orsakad av de 13
serotyper (sockerarter i bakteriens kapsel) som ingår i vaccinet (1, 3, 4, 5, 6A, 6B, 7F, 9V, 14, 18C,
19A, 19F och 23F), vilka svarar för en signifikant andel av de serotyper som orsakar invasiv
pneumokocksjukdom hos personer över 50 år, inkluderat sjukdom orsakade av serotyper med nedsatt
känslighet för penicillin. Serotyp 6A finns endast i Prevenar 13.
Prevenar 13 ges med en dos och kan användas oavsett om man fått den äldre typen av vaccin tidigare.
I den nya godkännandetexten för vuxna från EMA och som även beskrivs i FASS framhålls att vuxna
som vaccineras mot pneumokocker ska ges Prevenar före det äldre alternativet. Ordalydelsen är
följande: ”Oberoende av tidigare pneumokockvaccineringsstatus ska Prevenar 13 ges först” (9).
Prevenar 13 kan inte garanteras ge ett hundraprocentigt skydd mot sjukdom. De vanligaste
förekommande lokala och systemiska biverkningarna (≥20 procent) i de kliniska studierna med
Prevenar 13 var rodnad, svullnad, ömhet, hårdhet och smärta vid injektionsstället, begränsning av
Fakta för media om pneumokocker och vaccination, mars 2013
PRE20130306PSE01
9/11
armens rörelseförmåga, minskad aptit, huvudvärk, diarré, frossa, trötthet, eksem och förvärrande av,
eller ny led- eller muskelsmärta.
Prevenar 13 ska inte användas vid överkänslighet mot de aktiva substanserna, mot något av övriga
innehållsämnen i Prevenar 13 eller mot något annat vaccin som innehåller difteritoxoid.
Visste du att:
Den nya generationens pneumokockvaccin, så kallade konjugatvaccin, har hittills endast varit tillgängliga för små barn
inom ramen för det svenska vaccinationsprogrammet. Nu har även detta välbeprövade pneumokockvaccin Prevenar 13
godkänts för vuxna. Sedan pneumokockvaccin infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet 2009 har antalet fall av
invasiv pneumokocksjukdom hos barn under två år mer än halverats.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lars Nyman, medicinsk rådgivare Pfizer, 0768-89 22 61, [email protected]
Ulrika Goossens, informationschef, Pfizer, 0768-89 29 57, [email protected]
Se även övrigt pressmaterial och pressbilder om pneumokocker och Prevenar 13 i Pfizers pressrum på
MyNewsdesk: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/pfizer/tag/pneumokocker, se även
www.pfizer.se
Referenser
1. Smittskyddsinstitutet, www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/pneumokockinfektion/
2. Undersökning genomförd av Ipsos på uppdrag av Pfizer bland 500 slumpmässigt utvalda svenskar 50 år eller äldre, mars
2011.
3. WHO. 23-valent pneumococcal polysaccharide vaccine. WHO Position paper. Wkly Epidemiol Rec. 2008;83(42):373-384.
4. Lynch JP III, et al. Semin Respir Crit Care Med 2009; 30:189-209.
5. SOSFS 1994:26 Socialstyrelsens allmänna råd; Vaccination mot pneumokocker, http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/199426
6. a) Pollard AJ, Perrett KP, Beverley PC. Maintaining protection against invasive bacteria with protein–polysaccharide
conjugate vaccines. Nature Review Immunol. 2009;9:213-220.
b) Lazarus R, Clutterbuck E, et al. A Randomized Study Comparing Combined Pneumococcal Conjugate and Polysaccharide
Vaccination Schedules in Adults. Clin Infect Dis. 2011;52(6):736-742.
c) Black S, Eskola J, et al. Pneumococcal conjugate vaccine and pneumococcal common protein vaccines. In: Plotkin SA,
Orenstein WA, Offit PA, et al. Vaccines. Philadelphia: Saunders Elsevier. 2008;5:531-567,569-604.
d) Paradiso P. Advances in Pneumococcal Disease Prevention: 13-Valent Pneumococcal Conjugate Vaccine for Infants and
Children. Clin Infect Dis. 2011;53(10):1241-1247.
7. Goldblatt D. Conjugate Vaccines. Clin Exp Immunol. 2000;119:1–3.World Health Organization (WHO). Expert
Committee on Biological Standardization: Recommendations to assure the quality, safety and efficacy of pneumococcal
conjugate vaccines. 2009.)
8. Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet.
Socialstyrelsen. Artikelnummer 2008-130-1. Sid 8. www.socialstyrelsen.se.
Fakta för media om pneumokocker och vaccination, mars 2013
PRE20130306PSE01
10/11
9. Data on File (DOF). Prevenar 13*† Summary of Product Characteristics; FASS.se,
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=20090211000016&DocTypeID=6
10. Smittskyddsinstitutet; http://www.smittskyddsinstitutet.se/vanliga-fragor/allmannavaccinationsprogrammet/pneumokockinfektion/
11. Smittskyddsinstitutet, http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/kronikor/akuta-luftvagsinfektioner-topparantalet-doda-i-infektionssjukdomar-i-varlden/
12. WHO Health statistics 2009; http://www.who.int/whosis/whostat/EN_WHS09_Full.pdf
13. Information från Läkemedelsverket 3: 2008, Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård,
http://www.lakemedelsverket.se/upload/om-lakemedelsverket/publikationer/information-franlakemedelsverket/Info_fr_LV_2008-3-rev.pdf
14. Metlay JP, et al. Time course of symptom resolution in patients with community-acquired pneumonia, J Gen Intern Med
1997;12:423-430.
15. Moussaoui R, et al. Long-term Symptom Recovery and Health-Related Quality of Life in Patients With Mild-toModerate-Severe Community-Acquired Pneumonia, Chest 2006;130:1165-1172.
16. Brandenburg JA, et al. Clinical presentation, processes and outcomes of care for patients with pneumococcal pneumonia.
J Gen Intern Med 2000;15:638-646.
17. Svenska infektionsläkarföreningen. Vårdprogram 2011, sid 4,
http://www.infektion.net/sites/default/files/pdf/Vardprogram_pneumoni_2011-02-15.pdf
18. Butler JC, Schuchat A. Epidemiology of pneumococcal infections in the elderly. Drugs Aging. 1999;15 Suppl 1:11-19.
19. World Health Organization. Immunization, Vaccines and Biologicals. Pneumococcal Vaccines. April 2003. Available at:
http://www.who.int/vaccines/en/pneumococcus.shtml. Accessed September 12, 2011
20. European Centre for Disease Prevention and Control. SURVEILLANCE REPORT, Annual epidemiological report on
communicable diseases, 2009
21. Weinberger B, Herndler-Brandstetter D, Schwanninger A, et al. Biology of Immune Responses to Vaccines in Elderly
Persons. Clin Infect Dis. 2008;46:1078
22. Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Active Bacterial Core Surveillance (ABCs) Report: Emerging
Infections Program Network. Streptococcus pneumoniae, 2009. Available at http://wwwtest.cdc.gov/abcs/reportsfindings/survreports/spneu09.pdf. Accessed August 17, 2011
23. Verhaegen J et al. Results of the first year of the population-based nationwide surveillance of Invasive Pneumococcal
Disease (IPD) among adults >50 years old in Belgium (2009-2010) late-breaking poster session 2010 ERS.
24. Smittskyddsinstitutet, http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/pneumokockinfektion-invasiv/ respektive
http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/pneumokockinfektion-penicillinresistent-prp/
25. Statistiska centralbyrån, SCB, befolknings statistik 2010, samt sökning befolkningsframskrivningar,
http://www.scb.se/Pages/Product____14495.aspx
26. Kinsella K, He W. U.S. Census Bureau, International Population Reports. P95/091, An Aging World: 2008. US
Government Printing Office: Washington, DC; 2009
27. Mereckiene J, Cotter S, D’Ancona F, Giambi C, Nicoll A, Levy-Bruhl D, et al; VENICE project gatekeepers group.
Differences in national influenza vaccination policies across the European Union, Norway and Iceland 2008–2009. Euro
Surveill. 2010;15(44). pii: 19700.
28. Hedbäck S. Stor geografisk variation av vaccination bland äldre. Läkartidningen 2004:101:2080.
29. Ny ordning för nationella vaccinationsprogram, Prop. 2011/12:123, http://www.regeringen.se/sb/d/14013/a/189162
30. Statistiska centralbyrån, SCB, befolknings statistik 2010, www.scb.se/Pages/Product____25785.aspx
31. Smittskyddsinstitutet, Epidemiologisk årsrapport 2010., http://www.smi.se/publikationer/arsrapporter-ochverksamhetsberattelser/smis-epidemiologiska-arsrapporter/epidemiologisk-arsrapport-2010/
32. Centers for Disease Control and Prevention. MMWR 2008; 57: 1444-148
Fakta för media om pneumokocker och vaccination, mars 2013
PRE20130306PSE01
11/11