Pilotprojekt Etableringsresurs Förslag till beslut Individ

Sida
TJÄNSTEUTLÅTANDE
1 (1)
Datum
Diarienr
2017-05-15
IFN 2016/00434- 5.2.1
Sociala nämndernas förvaltning
Maria Boman
Epost: [email protected]
Individ- och familjenämnden
Kopia till
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Barn och utbildningsförvaltningen
AMA
Pilotprojekt Etableringsresurs
Förslag till beslut
Individ- och familjenämnden avser att implementera projektet Pilotprojekt
Etableringsresurs i ordinarie verksamhet från och med den 1 januari 2018.
Ärendebeskrivning
Projektet Pilotprojekt Etableringsresurs pågår sedan juli 2016 och avslutas
december 2017. Projektet är en fortsättning på projektet Etableringsspåret
och syftar till att fler nyanlända snabbare ska integreras i det svenska
samhället genom ökade språkkunskaper samt ökad kunskap om, och
erfarenhet inom yrkeslivet. Ett av målen är att 80 % av dem som avslutas i
projektet går vidare till arbete eller studier med egenförsörjning under eller
direkt efter etableringsperiodens avslut.
En Implementeringsplan godkändes av individ- och familjenämnden i
november 2016. I planen framkommer det att individ- och familjenämnden
samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får ett underlag i april för att
kunna fatta beslut om en ambition att implementera projektet, och vid en
eventuell implementering dela på kostnaderna för det fortsatta arbetet.
Projektet har tagit fram en delrapport och Payoff har gjort en delutvärdering.
Dessa bifogas tillsammans med förvaltningens underlag för implementering.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har i april 2017 fattat beslut om
en avsikt att implementera projektet 2018, under förutsättning att Individoch familjenämnden fattar motsvarande beslut.
2017-05-15
1/2
Sociala nämndernas förvaltning
IMPLEMENTERING AV PILOTPROJEKT ETABLERINGSRESURS
Projektet Pilotprojekt Etableringsresurs pågår sedan juli 2016 och avslutas december 2017.
En Implementeringsplan godkändes av individ- och familjenämnden i november 2016. I
planen framkommer det att individ- och familjenämnden samt utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden får ett underlag i april för att kunna fatta beslut om en avsikt att
implementera projektet. Slutliga beslutet om implementering fattas i oktober 2017.
Projektet har tagit fram en delrapport och Payoff har gjort en delutvärdering som bifogas.
Utvärderingen visar på genomgående bra resultat med målgruppen.
Kostnaden för projektet, med nuvarande volym på 30 årsplatser, är drygt 2 miljoner kronor
per år. Dock pekar arbetsförmedlingens statistik för den här målgruppen på att volymen
kan behöva fördubblas. Långtidsarbetslösheten här ökar dramatiskt.
2016 års mottagande ökade med 560 personer jämfört med 2015. 2017 års mottagande
prognostiseras till att bli jämförbar med 2016. Kostnaden för försörjningsstöd dubblerades
från 2015 till 2016. Sociala nämndernas förvaltning bedömer att kostnaden för
försörjningsstöd kommer att öka kraftigt 2020, då 2016 års gruppen går ur etableringsfasen,
om inte fler personer kommer ut i jobb. Detta talar för att behovet av insatser för den här
målgruppen kommer att öka.
Att fördubbla volymen vid implementering medför självklart en högre kostnad på kort sikt,
men sett till vad Payoffs delrapport visar, skulle lönsamheten (utifrån kostnaderna i
Etableringsspåret) på fem års sikt vara 11,3 mkr.
Kostnad
Kostnaden för implementering av projektet består av fyra huvudposter.




Lön och personalkostander för personal på AMA som handleder och förbereder
deltagarna inför praktik och jobb.
Administrativa kostnader inkl lokalkostnader
Lön till deltagare (del av lönen bekostas av statsbidrag via Arbetsförmedlingen)
Fortsatt utvärdering
Kostnaden beräknas vara ca 2 miljoner kronor vid en volym på 30 årsplatser. Projektet
kommer att ta fram ett konkret underlag för beslut om implementering i oktober 2017.
Individ och familjenämnden föreslås besluta om en avsikt att utifrån ovanstående planera
för en implementering och att kostnaden föreslås delas mellan utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden och individ- och familjenämnden. Kostnaden för individ- och
familjenämnden ska täckas av den flyktingschablon som nämnden får från
Migrationsverket.
2/2
VÄSTERÅS STAD
Bakgrund gällande Pilotprojekt Etableringsresurs
Projektet Etableringsresurs är en fortsättning på projektet Etableringsspåret och syftar till
att fler nyanlända snabbare ska integreras i det svenska samhället genom ökade
språkkunskaper samt ökad kunskap om, och erfarenhet inom yrkeslivet. Projektet är en
samverkan mellan två nämnder.
Projektet har uppdragit åt företaget Payoff att stödja och utvärdera projekt
Etableringsresurs. Uppdraget är uppdelat i två delar;
Del 1 avser att ta fram underlag inför beslut om prioritering i budget för att
Etableringsresurs ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten från 2018-01-01.
Del 2 i uppdraget avser att utifrån utvärderingen ta fram underlag kring lärande, styrning,
resultat och effekter av att arbeta med den givna målgruppen och enligt de metoder som
Etableringsresurs använder sig av. Payoff ska även lämna tydliga och väl underbyggda
rekommendationer för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas.
Enligt uppdraget ska Payoff lämna in en utvärdering som omfattar de båda områdena i
uppdraget. Bifogad utvärdering omfattar del 1 i uppdraget samt en kort beskrivning av hur
del 2 skall genomföras
Resultat
Resultaten pekar åt samma håll som grundkonceptet ”Etableringsspåret” gjorde, dvs väldigt
positiva resultat. Payoff kan konstatera att det är mycket positivt för individen, kommunen
och samhället att Västerås stad tar ansvar och sätter in insatser för målgruppen redan under
etableringen, då ansvaret egentligen ligger på Arbetsförmedlingen och staten. Om
Etableringsresurs fortsätter att skapa resultat i samma omfattning som skapades i
Etableringsspåret kommer det möjliggöra att betydande samhällsekonomiska värden skapas
genom att en stor andel av deltagarna kommer i arbete. Det finns dessutom potential att
dessa värden ökar ytterligare när individer övergår från studier till arbete och om individer
fortsätter att utvecklas så att de kan öka sin tjänstgöringsgrad och arbeta med mer
kvalificerade arbetsuppgifter.
Datum: 2017-01-19
PILOTPROJEKT
ETABLERINGSRESURS
VÄSTERÅS
EN FÖRLÄNGNING AV PROJEKTET ETABLERINGSSPÅRET SOM
AVSLUTADES JUNI 2016
Rapportering avser:
Juli 2016 – december 2016
Christina Reuterwall, Stefan Thalén och Åsa Strandman
Förord:
Trots genomförandet av etableringsreformen har det visat sig att etableringen av nyanlända på
arbetsmarknaden ofta är svår och tar lång tid. Individ- och familjenämnden ansökte och beviljades, i
samverkan med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Arbetsförmedlingen om medel ur social
resursfond för projektet ”etableringsspåret” med syfte att fler nyanlända ska gå vidare till arbete eller
studier och egen försörjning.
Inom projektet som pågått från juli 2014 till juni 2016 har en modell med parallella insatser
framgångsrikt prövats. Av delredovisning till och med december 2015 framgår att deltagarna i
projektet genomgår en snabb språkutveckling och blir motiverade för fortsatt arbete eller studier inom
det aktuella arbetsområdet.
Pilotprojekte Etableringsresurs kan ses som ett förlängningsprojekt av tidigare projekt
Etableringsspåret dels för att kunna fortsätta utvärdera resultatet från tidigare projektet samt att öka
deltagarvolymen för att kunna säkerställa resultaten. Ambitionen är att fördubbla antalet deltagare och
pröva fler yrkesspår utöver vård, till exempel kök och städ, genom att ansöka om ytterligare projekttid
med stöd av Samordningsförbundet. Verksamheten har haft bra utfall och effekt för de människor från
etableringen som deltagit, men volymerna har varit för små och tiden för kort, för att kunna säkerställa
resultatet.
Syftet i projektet är att fler nyanlända ska kunna integreras snabbare i det svenska samhället genom
ökade språkkunskaper samt ökad kunskap om, och erfarenhet inom yrkeslivet. Genom större
samverkan mellan myndigheter, nå högre effektivitet till gagn för individen. I syftet ligger därför också
att de båda nämnderna Individ- och familjenämnden och Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden,
gemensamt skall driva och finansiera detta efter implementering.
Sammanfattning:
45 deltagare fördelade på 5 grupper kommer att delta i projektet under projekttiden som är uppdelad i
tre faser, 1 förberedande månad, 3 praktikmånader och 3 jobbmånader. De ingår i Arbetsförmedlingens
etableringsinsatser och har etableringsersättning. De söker frivilligt till projektet genom sin
handläggare på Arbetsförmedlingen och genomgår en rekryteringsprocess innan de blir antagna.
Många positiva effekter ses redan nu även om bara 18 deltagare startat och hunnit vara med i den
förberedande månaden.
Samma projektpersonal som jobbade i projekt Etableringsspåret fortsätter att jobba i projekt
Etableringsresurs. De har ett lösningsfokuserat arbetssätt och jobbar för att varje grupp får vara
delaktiga i planeringen för deras tid i projektet. Projektpersonalen använder sig av sina erfarenheter
och kunskaper i arbetet med deltagarna men lär sig mycket om målgruppen i samspelet som uppstår
under den förberedande månaden.
Under den första tiden av projektet har styrgruppen omstrukturerats för att få en tydligare funktion.
Varje medlem har nu en tydligare roll/uppdrag och mandat att ta beslut inom sina respektive
verksamheter. Förändringar inom Västerås stad gällande förändrat arbetssättet hur praktikplatser tas
fram till deltagarna har varit en återkommande fråga organisatoriskt under den första delen av
projektet.
2
Innehåll
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
1.7
1.8
1.9
För deltagarna – Projektets förutsättningar .......................................................... 4
För deltagarna – Genomförande och process ....................................................... 4
För deltagarna – Resultat och effekter .................................................................. 6
För personalen – Projektets förutsättningar .......................................................... 9
För personalen – Genomförande och process....................................................... 9
För personalen – Resultat och effekter ................................................................. 9
För organisationen – Projektets förutsättningar.................................................. 10
För organisationen – Genomförande och process .............................................. 10
För organisationen – Resultat och effekter ......................................................... 11
3
1.1
För deltagarna – Projektets förutsättningar
Deltagarna ska ingå i Arbetsförmedlingens etableringsreform när de startar i projektet. Önskvärt är att
deltagarna har ungefär sex månader kvar av sin etableringstid. Tidigare har det uppmärksammats att
det skiljer sig mycket i var deltagarna befinner sig i sin etableringsprocess, vilket lett till att valet gjorts
att fokusera på att deltagarna ska vara inskrivna i Etableringen snarare än var i processen de är. Större
vikt läggs istället på att deltagarna ska kunna hålla lättare konversationer på svenska samt vara
målmedvetna vad gäller deras planering framåt. Det är viktigt att deltagarna kan hålla lättare
konversationer på svenska för att de ska kunna tillgodose sig tiden i projektet samt kunna gå vidare till
utbildning. Om deltagaren avslutas inom Etableringen under projekttiden går den vidare och fortsätter
sin tid i projektet genom Arbetsförmedlingens Jobb- och utvecklingsgaranti eller Ungdomsgaranti.
Som i tidigare projektet eftersträvas en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Det utifrån att
Arbetsförmedlingen ser att kvinnor generellt har svårare för att komma ut i egen försörjning efter
etableringstiden men att det inom vården, som är ett fokusområde, är önskvärt med fler män. Det är
också önskvärt att få en blandning av deltagare som pratar olika språk då det av erfarenhet varit lättare
att få alla att prata svenska då.
En del av målet med projektet är att trygga kompetensförsörjningen inom Västerås stad. Tanken i
projektet är att deltagarna ska få en långsiktig och hållbar plan mot arbete, egen försörjning och ett
delmål kan vara möjligheten att söka och fullfölja utbildning genom Arbetsförmedlingens upphandlade
utbildningar. Det är till en början fokus på vården då det finns ett stort behov av att utbilda och
rekrytera inom det området. I projektbeskrivningen står att förutom vården är också storkök och
lokalvård fokusområden. Diskussion förs i styrgruppen om de fokusområdena ska prövas inom
projekttiden. Dock är nästan all lokalvård inom Västerås upphandlad. Under projekttiden ska 45
deltagare uppdelade i 5 grupper delta. De kommer att delta 50 % och fortsätta läsa svenska 50 %
fördelat varannan vecka i projektet och varannan vecka i skolan under 7 månader. Uppdelningen på
varannan vecka arbete och varannan vecka studier ger deltagarna möjlighet att fokusera på en insats i
taget. Arbetsförmedlingen har bra erfarenhet av det upplägget, kopplat till målgruppen, sedan tidigare.
Projektet är uppdelat i tre olika faser där månad 1 är förberedande, månad 2, 3 och 4 är praktik och
månad 5, 6 och 7 är anställning på samma arbetsplats där praktiken varit. Anställningen ska fungera
som en morot för deltagaren och uppmuntra till att ta mer ansvar på arbetsplatsen. Anställningen
innebär inte att deltagaren ska vara självständig utan fortsatt handledarstöd är en viktig del i
deltagarens process. Deltagarna har full Etableringsersättning under praktikperioden och halv
etableringsersättning under jobbperioden då de får lön på halvtid. Under tiden på arbetsplatsen görs tre
uppföljningar där kontaktperson från Arbetsförmedlingen deltar på uppföljning två för att säkerställa
deltagarens planering efter projektet. Deltagarna genomgår en rekryteringsprocess som görs i
samarbete mellan Arbetsförmedlingen och AMA arbetsmarknad. Ingen tolk används, både för att en
bedömning av språket ska kunna göras men också som en del av deltagarens lärande. Exempel på
behov som identifierats hos målgruppen tidigare är att utveckla det svenska språket, framför allt i tal
och ökat ordförråd, ingå i ett sammanhang, arbetsmarknadskunskap, info om vårdyrket, sociala koder,
kulturskillnader, samhällsinformation, skapa nätverk och kontakter som kan bli dörröppnare, bli synlig
för arbetsgivare, identifiera egna resurser och hur de kan användas i deltagarens process framåt.
1.2
För deltagarna – Genomförande och process
Rekryteringsprocessen som deltagarna går igenom fungerar bra. Ett nära samarbete med
Arbetsförmedlingen har byggts upp där handläggarna väljer ut möjliga deltagare till projektet.
Deltagarna väljs ut utifrån språknivån, vilken bör vara på C-nivå som lägst, hur deras egna tankar om
sin process mot arbete ser ut, hur mycket de vill delta i projektet och vilken nytta projektet skulle ha
4
för deltagaren. Deltagarna som väljs ut kommer på en information som hålls på Arbetsförmedlingen av
personal från AMA arbetsmarknad. De som är intresserade av att delta får en tid för intervju på AMA
arbetsmarknad och intervjuas av projektpersonal tillsammans med kontaktperson från
Arbetsförmedlingen. I intervjun bedöms deltagarens förmåga att svara på frågorna utifrån det svenska
språket men också utifrån hur de själva ser på sin väg mot arbete och egen försörjning. I intervjun får
de berätta om sig själva och svara på frågor om vad de vill göra i framtiden, vad de har för erfarenhet,
vad de vill ha ut av att vara med i projektet, etc. Även hur motiverade deltagarna verkar vara för att
delta i projektet bedöms. Intervjuerna har kortats ner från 60 till 30 minuter per person. Detta då
projektpersonalen upplever att 30 minuter räcker för att göra bedömningen om deltagaren passar in i
kravprofilen för projektet. Deltagarna har generellt en hög språknivå och klarar att svara på frågorna
inom den tiden. Tiden har även kortats ner då fler personer sökt till projektet och fler kallas till
intervju.
Under den förberedande månaden används ett lösningsfokuserat förhållningssätt där deltagarna får
vara med och styra innehållet och vara mycket aktiva i vad som händer i rummet. Ett stort fokus ligger
också på att det ska vara en dialog i rummet där deltagarna har stort ansvar i att föra samtalen framåt.
Projektpersonalen ansvarar för att det finns en struktur kring de ämnen som ska diskuteras. Det kan
vara i olika typer av övningar, filmer, texter, samtalsämnen o.s.v. Mycket av tiden handlar om att
skapa ett intresse kring olika ämnen och låta deltagarna få använda språket så mycket som möjlighet.
Sedan kan deltagarna välja att läsa mer om olika ämnen på egen hand. Exempel på ämnen som
deltagarna väljer att ta upp som viktiga är information om vården, cv/personligt brev, personlig
marknadsföring, kulturskillnader och egenskaper.
En skillnad mot tidigare projektet är att deltagarna generellt håller en högre språklig nivå när de
kommer till AMA. Projektpersonalen rättar bara ord och meningar om det är uttalat att de ska göra det
eller om det finns någon mening att göra det i den situationen, te.x. om många säger ett ord eller en
mening fel och det finns en poäng i att förklara hur det ska vara så att de kan tänka på det nästa gång.
Annars ligger, som tidigare nämnts, fokus på att samtala och att våga använda språket.
Att deltagarna kommer från olika länder och olika kulturer gör att diskussioner kan föras med inte bara
Sverige och svensk kultur som utgångspunkt, utan alla kan bidra till att belysa skillnader utifrån sitt
eget perspektiv. Det leder till många bra och givande diskussioner mellan projektpersonalen och
deltagarna men också mellan deltagarna. Under den förberedande månaden umgås gruppen två hela
veckor tillsammans. Det gör att mycket kunskap och erfarenhet delas, samt att det skapas band mellan
deltagarna i gruppen. Det gör att under tiden som deltagarna deltar i gruppen så blir stämningen mer
avslappnad och alla lär känna varandra mer.
En skillnad som blivit under projektets gång är att ansvaret för att fördela praktikplatser till deltagarna
har flyttats från projektpersonalen till Västerås stads HR-enheten inom vård och omsorg. De stora
skillnaderna i det är att projektpersonalen fått platserna väldigt sent, alltså nära inpå att deltagarna ska
vara på praktikplatsen. Även vilken typ av praktikplatser som valts till deltagarna har påverkats.
Tidigare har det, utifrån beslut i styrgruppen, fokuserats på äldrevården där det finns ett stort behov av
att anställa personal och där deltagaren får praktisera mycket av den omvårdnad som ligger till grund
för undersköterskearbetet. I första gruppen placerades deltagarna på gruppboenden för personer med
olika funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning och psykiatriska diagnoser, men också hemtjänst
och daglig verksamhet. Den största skillnaden blir, efter att ha pratat med handledare, att antalet
uppgifter som deltagaren kan utföra minskar. I kommunikation med HR placerades alla deltagare i
grupp två inom äldrevården.
5
1.3
För deltagarna – Resultat och effekter
Genom att träffas i grupp och umgås så intensivt, som det blir under de två veckorna som deltagarna är
på AMA, kan flera positiva effekter ses. Deltagarna utmanas att använda det svenska språket under en
längre tid vilken projektpersonalen kan se ger en ökad språkutveckling. Skillnaden är tydligt märkbar
under den första månaden. Många beskriver att de inte har någon att prata svenska med och att det i
skolan är mycket fokus på grammatik, läsa och skriva. En annan viktig del är den trygghet som skapas
i gruppen där deltagarna får prata mycket svenska men också får utrymme att säga fel som en del i
utvecklingen. I början vill de flesta uttala ord och säga meningarna helt rätt men efter ett tag blir fokus
mer på att bara använda språket utan att reflektera så mycket. Detta gör att de efter ett tag ”knäcker
koden” för hur det svenska språket låter både när andra och när de själva pratar. Många deltagare i
tidigare projektet har valt att läsa till undersköterska och då haft en stor fördel utifrån deras språknivå
och kunskap inom vården. Projektpersonalen kan också se hur processen att arbeta i grupp ger en ökad
självmedvetenhet, både utifrån att de diskuterar och reflekterar tillsammans men också då mycket av
innehållet handlar om att identifiera sina styrkor, förstå samhället och arbetsmarknaden bättre och se
hur de kan marknadsföra sig själva framåt. Detta gör att projektpersonalen även kan se en ökad
självkänsla och ett ökat självförtroende som ett resultat av att mycket av innehållets fokus ligger på
självkännedom och personlig marknadsföring. Projektpersonalen kan se hur tryggheten som skapas i
gruppen även gör gör så att deltagarna vågar fråga och ifrågasätta projektpersonalen. Vilket i sin tur
gör att det blir fler diskussuioner och möjligheter att utöka sina språkkunskaper. Projektpersonalen
märker också hur deltagarna känner stolthet över att de kommit med i projektet.
Något som varit en tillgång i grupperna är projektpersonalens tidigare utbildningar och erfarenheter
(undersköterska och arbetsterapeut) inom vården. Då fokus varit på att placera deltagarna inom vården
har projektpersonalen kunnat diskutera mer specifika delar inom vårdyrket som hygien och ergonomi.
Det har även varit en fördel i diskussionerna om hur vården fungerar och vad deltagarna kan tänka på
innan de kommer ut på en arbetsplats inom vården.
Projektpersonalen kan se vissa konsekvenser som blivit när HR-enheten tagit över placeringen av
deltagare. Då projektpersonalen fått praktikplatserna väldigt sent så har deltagarna inte hunnit
förbereda sig lika mycket som tidigare. Det har lett till en ökad stress och oro inför att deltagarna ska
till praktikplatsen då mycket av den praktiska informationen, som projektpersonalen kunnat ge tidgare,
inte kunnat ges. Många har velat åka till praktikplatsen innan för att se hur det ser ut men har nu inte
hunnit det. Många har fått veta sin praktikplats på fredagen när praktiken startar på måndagen.
Tidigare har projektpersonalen kunnat dela ut platserna sista veckan när deltagarna är på AMA. Nu får
de vänta till deltagarna är i skolan veckan innan praktiken startar. Det har också gjort att en del
deltagarna fått starta sin praktik några dagar senare än tänkt då praktikplatsen inte haft möjlighet att
förbereda för att ta emot en deltagare. Det leder till att de deltagarna får kortare tid på praktiken och
missar de första dagarna. Deltagarna har inte heller varit förberedda på att få en praktikplacering inom
något annat område än äldrevården då projektpersonalen förberett dem på det, utifrån tidigare
bestämmelser i styrgruppen. Det har gjort att den första gruppen med deltagare inte fått information
om den aktuella målgruppen där de fått sin praktikplacering. Projektpersonalen hade heller ingen
möjlighet att informera dem om det då praktikplatserna förmedlades för sent. Det har varit en
anledning till att många deltagare upplevt det som att de inte haft den kunskap som behövts för den
praktikplats de var på. Både deltagare och handledare har varnat om att det inte finns tillräckligt med
arbetsuppgifter på vissa av praktikplatserna. Det handlar mest om de platserna som är inom
gruppboende psykiatri men också till viss del gruppboende för personer med utvecklingsstörning.
Inom gruppboende psykiatri berättar handledare att de som bor där behöver mycket stöd via samtal
och kan ha svårt att få förtroende för nya personer. Det har lett till att deltagare inte kunnat följa med
för att träffa boenden och istället fått vänta i gemensamhetslokaler. Deltagare har förmedlat en oro och
6
känsla över att inte räcka till då de upplevt att deras språknivå är för låg för att samtala med de boende.
I jämförelse med äldrevården där deltagare upplevt att de boende vill samtala och att deras språknivå
räcker för att klara av det. Deltagare har inte kunnat utföra den typ av arbetsuppgifter som tidigare
varit en självklarhet inom äldrevården. Det handlar om omvårdnasuppgifter som att t.ex. hjälpa till att
klä på kläder, duscha, eller vända någon i sängen. Uppgifter som tidigare varit meriterande för
deltagarna när de sökt vikarietjänster efter projektet.
Två deltagare som visat oro som placerades inom boende psykiatri kunde projektpersonalen ge
möjlighet att byta till äldreboende. Detta då projektpersonalen byggt upp ett kontaktnät sedan tidigare
och att de fick ok från HR att själva ta kontakt direkt med praktikplatserna. Båda deltagarna som
erbjöds att byta valde att hoppa av istället. Den ena för att studera svenska på heltid och den andra för
ett annat jobberbjudande. En tredje deltagare erbjöds också att byta från boende psykiatri till
äldreboende och är idag placerad på ett äldreboende. Den deltagare som hoppade av på grund av jobb
hade redan innan projektet skickat iväg cv/personligt brev till en annan arbetsgivare och när
erbjudande om anställning kom valde hen det trots att anställningen var inom en annan branch och
deltagarens mål var inom vården. Den deltagaren som hoppade av på grund av skola hade andra tankar
om hur hen skulle göra för att ta sig närmare egen försörjning.
Hittills har 18 deltagare deltagit i projektet.
Grupp 1
Start och avslut
Antal deltagare
Grupp 2
161003-170430
9 (2*)
161114-170612
9 (1*)
3 (2*)
4
6
5 (1*)
Ålder
22-47
23-35
Land
5 från Eritrea och 4 från Syrien
Män
Kvinnor
Utbildning
Tidigare arbeten
Tid i Sverige innan
projektet
Tid i etableringen
vid projektstart
Försörjningsstöd
Arbetsplatser för
praktik/anställning
8 år -Högskolan
Butiksbiträde, inköpare, ekonomi,
hemmafru, sekreterare, servitris,
sjukhuset, lärare i arabiska,
undersköterska,
24-36 månader
7-22 månader
3 platser inom psykiatrin
2 platser inom funktionshinder
1 plats på daglig verksamhet
1 plats på hemtjänst
2 platser inom äldreomsorgen
5 från Eritrea, 1 från Etiopien,
1 från Tibet och 2 från Syrien
2 år-Högskolan
Soldat, elektriker, skräddare, servitör,
trafiklärare, köksbiträde, hjälpt till
hemma, egen butik, servitris, bonde,
byggbranschen
12-36 månader
3-19 månader
1 person
2 platser på hemtjänst
6 platser inom äldreomsorg
1 plats på daglig verksamhet
*Deltagare som avbrutit projektet
7
Deltagaren - Reflektioner:
 Att deltagarna genomgår en rekryteringsprocess för att delta i projektet ses som stärkande och
motiverande för deltagarna och gör de mer delaktiga i sin process, vilket är en viktig del i
projektet.
 Deltagarna visar att det finns ett tydligt mervärde med att arbeta i grupp, både språkmässigt
men också utifrån den sociala situationen och sammanhanget. Därför viktigt att fortsätta jobba
i grupp med målgruppen.

Deltagarnas ökade språkutveckling under den förberedande månader tros bero mycket på att
deltagarna får möjlighet och vågar använda det svenska språket. De befinner sig i ett
sammanhang som är tillåtande och där de är med och sätter ramarna. Även att deltagarna får
praktisera det svenska språket på flera olika sätt tros bidra till deras utveckling. Troligen finns
fler faktorer som påverkar deltagarnas språkutveckling under den första månaden tillsammans
med projektpersonalen. En fundering framåt i projektet är om det finns ett syfte i att tydligare
och mer systematiskt titta på de faktorerna för att lättare kunna mäta och följa upp
språkutvecklingen.

För deltagaren kan det förbättrade språket leda till att lättare bli antagen och klara en
utbildning efter projekttiden.

Den gemenskap och sammanhållning som skapas under den första månaden blir en viktig del i
deltagarnas process utifrån deras språkutveckling, ökade självkänsla och självförtroende samt
känslan av att befinna sig i ett sammanhang

Det finns en risk att deltagarna som placeras på arbetsplatser som inte kan erbjuda en bredare
kunskap inom omvårdnad inte får med sig den kunskap som kan vara meriterande vid en
ansökan om vikariejobb efter projekttiden. Risken finns också att deltagaren blir mer passiv på
arbetsplatsen.

Den ändrade inriktningen av praktikplatser ses som en risk utifrån att deltagarna inte får
samma bild av undersköterskeyrket och arbetet inom vården vilket skulle kunna leda till att
deltagarna inte väljer att utbilda sig eller arbeta inom vården.

Utifrån den första delen i projektet och i koppling till det tidigare projektet kan
projektpersonalen se tre riskfaktorer som skulle kunna göra att deltagarna avbryter sin tid i
projektet:
1. deltagarna är på en högre nivå vad gäller språk och motivation/framtidsplaner och har
flera processer igång samtidigt
2. projektet erbjuder idag tre månader praktik och tre månader anställning, till skillnad från
tidigare då sex månader arbete erbjöds. Deltagarens ekonomiska situation kan bidra till att
deltagaren tappar fokus från projektet.
3. praktikplatserna upplevs inte som tillräckligt motiverande utifrån att inspirera till arbetet
inom vården samt möjligheten till att söka vikarietjänst efter avslutad tid i projektet

Om en deltagare avslutas i Etableringen och går över till Jobb- och utvecklingsgarantin eller
Ungdomsgarantin sänks ersättningen och deltagaren får en lägre inkomst. Det kan göra att
deltagaren antingen i projektet eller efter, i utbildning via Arbetsförmedlingen, behöver
kompletterande försörjningsstöd under den planerade tiden.
8
1.4
För personalen – Projektets förutsättningar
Samma projektpersonal som i tidigare projektet fortsätter att jobba i projekt Etableringsresurs. Det är
två konsulenter från AMA arbetsmarknad. I nuvarande projekt har personalen gått vidareutbildningar i
lösningsfokus då lösningsfokus är en viktig del i arbetssättet inom projektet och i arbetet med
deltagarna. Delar av projektpersonalen har varit på information/inspiration kring Suggestopedi1 då det
finns tankar kring att jobba med det i de förberedande veckorna. I tidigare projekt har
projektpersonalen även gått projektledarutbildning och deltagit i flera konferenser och studiebesök
med fokus på målgruppen och arbetssätt kring målgruppen. Projektpersonalen har ingen formell
utbildning kopplat till att lära nyanlända kunskaper inom det svenska språket, men besitter istället
kunskap kring människors process mot arbete och egen försörjning. Modellen som finns för den
förberedande månaden är framtagen i det tidigare projektet.
1.5
För personalen – Genomförande och process
Även om modellen för den förberedande månaden togs fram i det tidigare projektet har
projektpersonalen ett fortsatt utvecklande arbetssätt där detaljer i upplägget justeras under tidens gång.
Det utifrån inspiration från andra verksamheter och sätt att arbeta, t.ex. Suggestopedi, samt gruppernas
behov. Arbete med deltagarna sker främst i grupp men vid behov förs individuella samtal.
Projektpersonalen har hela tiden en dialog med varandra och gruppen. Projektpersonalen finns även
som stöd för deltagarna under hela deras process i projektet och kan boka in individuella träffar vid
behov för att t.ex. titta på cv och personligt brev, ge vägledning eller fylla i ansökan för vikarietjänst.
Projektpersonalen har två kontaktpersoner på Arbetsförmedlingen som de samarbetar med. Det görs
genom planerade möten och, vid behov, via telefon eller mail. Kontaktpersonerna är med under
rekryteringsfasen även om beslut om vilka deltagare som kommer med tas av projektpersonalen. Som
tidigare beskrivits görs upplägget för varje grupp tillsammans med gruppen. Projektpersonalen har
dock tagit fram en grundstruktur under det tidigare projektet som bygger på det som deltagarna ofta
efterfrågar när de startar i projektet. Projektpersonalen ansvarar för att den strukturen hålls samtidigt
som innehållet anpassas efter gruppen.
En önskan från projektpersonalen är ett närmare samarbete med SFI-aktörerna för att optimera
processen för deltagarna så mycket som möjligt. I Västerås finns idag 15 aktörer som ger undervisning
i SFI, vilket försvårar samarbetet. Projektpersonalen informerar de lärare som har någon elev som
deltagare i projektet via ett informationsbrev som deltagarna lämnar till sin lärare. Som tidigare
beskrivits har ansvaret för att ta fram praktikplatser lagts på HR-enheten vilket gjort att
projektpersonalen inte längre har samma påverkan på vilka praktikplatser som ska användas samt inte
kan förbereda deltagarna på samma sätt som tidigare. Det har också gjort att arbetsuppgiften att ta fram
praktikplatser inte längre är aktuell, men i nuläget har det istället genererat mer arbete då
projektpersonalen på kort tid ska samordna kring de praktikplatser de fått från HR.
1.6
För personalen – Resultat och effekter
Projektpersonalens vårdkunskaper har gett bra förberedelse för deltagarna. Det har varit naturligt att
prata och diskutera frågor som har med vården att göra. Projektpersonalen har både kunnat ge bra
information om vårdyrket men också kunnat skapa bra diskussioner kring ämnet.
Projektpersonalen upplever en ökad stress och en känsla av att inte ha helt kontroll efter den förändring
som skedde där HR-enheten tog över ansvaret för att ta fram praktikplatser. Projektpersonalen har inte
kunnat planera som de velat inför att deltagarna går ut i praktik. Då praktikplatserna förmedlats sent
har tiden att ta kontakt med alla chefer för att planera inför praktikstarten och sedan återkoppla till
1
Suggestopedi, en språkinlärningsmetod där man förstärker språkinlärningen med hjälp av tex sång, dans och rollspel.
9
deltagaren varit väldigt kort. Det har lett till oro hos projektpersonalen då det funnits en risk att inte
hinna få allting klart till praktikstarten. Projektarbetarna har också fått lösa akuta situationer i samband
med detta då vissa chefer inte svarat, varit sjuka eller sagt att de inte kan ta emot någon praktikant trots
att HR-avdelningen anvisat en person dit. Utifrån projektpersonalens erfarenhet och hjälp från det
kontaktnät som byggts upp från tidigare projekt har det gått att lösa. Även förändringen av vilka typer
av praktikplatser som deltagarna fått har påverkat projektpersonalens arbete. Projektpersonalen har inte
kunnat förbereda deltagarna på den nya målgruppen som de kommer möta och de har inte samma
kunskap om hur de arbetsplatserna fungerar. Till grupp två diskuterades även utvecklingsstörning och
psykiatrisk problematik under gruppveckorna.
Då projektpersonalens arbetssätt bygger på att deltagarna ska vara aktiva och delaktiga i diskussioner
ökar även projektpersonalens kunskaper om målgruppen. De får en större förståelse för deltagarnas
situation och vilka svårigheter de möter generellt i samhället men också på sin väg mot egen
försörjning. Det gör att projektpersonalen kan justera detaljer i upplägget utifrån erfarenheter från
tidigare grupper. Kunskapen ökar även vad gäller deltagarnas kulturer vilket leder till större förståelser
för de missförstånd och svårigheter deltagarna kan möta i samhället. Även viss kunskap om vilka
språkliga svårigheter deltagarna möter i sin process att lära sig svenska blir tydliga. Det har gjort att
projektpersonalen kunnat förklara och tydliggöra vissa delar i det svenska språket utifrån vad som
verkar var generella svårigheter beroende på vilket modersmål som pratas.
Personalen - reflektioner:
 Det faktum att projektpersonalen inte har någon formell utbildning kopplad till att lära
nyanlända kunskaper i det svenska språket ses inte som någon nackdel i projektet. Att inte
lägga fokus på grammatik utan istället fokusera på användandet av det svenska språket i tal
ses som ett bra komplement till den undervisning som bedrivs på SFI-skolorna.
1.7

Att arbeta så intensivt och nära målgruppen ger projektpersonalen mycket kunskap och
erfarenhet som kan användas vidare i projektet, och sannolikt i det fortsatta arbetet med
målgruppen ur ett större perspektiv.

Skulle det vara möjligt att, i samarbete med arbetsplatserna, dokumentera deltagarnas
färdigheter och lärprocesser genom t.ex. OCN?
För organisationen – Projektets förutsättningar
Styrgruppen består idag av enhetschef på Jobbcentrum AMA arbetsmarknad som också är
projektledare i projektet, enhetschef från Socialkontor ekonomi, strateg från utbildning- och
arbetsmarknadsnämnden, strateg från individ- och familjenämnden, enhetschef från HR vård och
omsorg, enhetschef från Vuxenutbildningscentrum – Västerås stad, sektionschef –
Arbetsförmedlingen, integrationsstrateg – Landstinget, förbundssamordnade – Samordningsförbundet
Västerås (adjugerad). Projektledaren har rollen som sammankallande och fungerar som ordörande på
mötena. Projektpersonalen från AMA arbetsmarknad medverkar också under styrgruppsmötena. I
projektet är det budgeterat för utvärdering samt följeforskning ur ett socialekonomiskt samhälls- och
individperspektiv.
1.8
För organisationen – Genomförande och process
Under projekttiden har vissa regler centralt inom Arbetsförmedlingen ändrats eller upptäckts. T.ex. att
det beslut som tas, arbetsträning med handledare (ATH), som är kopplat till den dagliga ersättning som
Västerås stad får av Arbetsförmedlingen inte får överstiga sex månader under deltagarens tid i
10
etableringen. Då deltagarna har tre månader praktik med det beslutet i projektet får deltagarna inte
sedan tidigare haft mer än tre månader med ATH, för att Västerås stad ska kunna få ersättningen
kopplat till beslutet. Ett annat exempel är om en deltagare har mindre än sju månader kvar av sin
etableringstid när de går in i projektet. Är deltagaren över sjugofem år kan hen få stöd från
Arbetsförmedlingen genom Jobb- och utvecklingsgarantin. Är deltagaren under tjugofem kan hen
istället få stöd genom Ungdomsgarantin. I ungdomsgarantin får däremot inte personen studera med
stöd av Arbetsförmedlingen utan behöver ansöka om CSN.
I samband med att HR tog över ansvaret för att ta fram praktikplatser avslutade representanten från HR
sin tjänst. Detta gjorde att det i styrgruppen saknades en person från HR vilket gjorde att länken mellan
styrgruppen och HR försvann.
Den budgeterade utvärderingen har inte kunna nyttjas då stadens upphandling kring utvärdering blev
klar 161123. Först efter detta datum har aktuell aktör (Payoff) enligt avtal kunnat kontaktats. Två
styrgruppsmöten och en processdag har varit under första delen av projektet. På processdagen deltog,
förutom styrgruppen och projektpersonalen, även kontaktperson (handläggare) från
Arbetsförmedlingen och processledare från landstinget. På mötena har minst två personer varit
frånvarande vid varje tillfälle, utöver utvärderaren/följeforskaren som inte varit klar.
Utifrån en otydlig rollfördelning i styrgruppen kopplat till ansvar, befogenheter och ordförandeskap
togs beslut om att bilda en ny styrgrupp vilken ska bestå av verksamhetschef AMA arbetsmarknad,
strateg på sociala nämndernas förvaltning (ordförande), strateg på barn och utbildnings förvaltningen,
enhetschef HR vård och omsorg , förbundssamordnare – Samordningsförbundet Västerås (adjungerad),
sektionschef – Arbetsförmedlingen.
Enhetschef AMA arbetsmarknad och projektpersonal är med på möten som föredragande
/projektledare. Huvudsyfte för styrgruppen är att säkerställa att projektet följer mål och budget, besluta
om eventuella korrigeringar samt ge stöd och råd i projektet. På mötet bildades även en refensgrupp
där övriga från gamla styrgruppen ingår.
1.9
För organisationen – Resultat och effekter
Utifrån projektets syfte har förutsättningarna försämrats i samband med att projektpersonalen inte
längre ansvarar för att ta fram praktikplatser. På de tilldelade praktikplatserna inom gruppboende
upplever många arbetsplatser att det är svårare att hitta passande uppgifter för målgruppen då
kommunikation och samtal är viktiga delar i arbetet. Det gör att risken finns att deltagarna inte får med
sig den kunskapen som krävs för att få en anställning som vikarie inom staden, vilket tidigare
tillsammans med studier varit en bra planering för många.
Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och AMA arbetsmarknad har fungerat mycket bra vilket lett
till att problem och oklarheter som uppstått kunnat lösas under tiden. Modellen som tagits fram och
som använts inom projektet har inspirerat arbetet hos Arbetsförmedlingen där ett liknande projekt
startat inom ett annat område.
Beslutet om att bilda en ny styrgrupp hoppas medföra en styrgrupp med mer tydliga roller. Det ska
leda till att varje person vet vad de ska bidra med samt vad de ska ta med sig tillbaka till sin
verksamhet. Tanken är att all information som berör projektet ska bli känt inom styrgruppen och att
alla beslut som tas ska nå ut till de verksamheter som berörs. Under projektets första del har en
otydlighet funnits i vad som ska diskuteras under styrgruppsmötena vilken gjort att viss information
inte diskuterats eller gjorts tydlig, t.ex. HRs nya uppdrag att ta fram praktikplatser och projektets
budget.
11
Ekonomi
tomavser
dec.(ifylls
2016
B. Rekvisitionen
vid rekvisition av stödmottagere om inte annat anges)
B e s lut t o t a lt *
Egen personal
Externa tjänster
T idiga re
go dk ä nda
k o s t .*
1 588 060 kr
140 000 kr
P e rio de ns
k o s t na de r
V e rif ik a t
num m e r
A c k um ule ra t
( if ylls
a ut o m a t is k t )
Å t e rs t å r
238 309 kr
217 417 kr
455 726 kr
1 132 334 kr
16 909 kr
18 901 kr
35 810 kr
104 190 kr
-
kr
631 000 kr
491 536 kr
1 867 524 kr
Lokaler
631 000 kr
Övriga kostnader
S :a bokförda kostnader
2 359 060 kr
255 218 kr
236 318 kr
288 764 kr under budget
Organisationen - reflektioner:
 Det finns en risk att Staden missar potentiella vikarier och blivande personal inom vården om
inte deltagarna får med sig den erfarenhet och kunskap, som de fått i tidigare projektet, som
krävs för att få en anställning som vikarie inom staden, vilket tillsammans med studier varit en
bra planering för många.

I första delen av projektet har det blivit tydligt hur viktig styrgruppens roll är i projektet. Det
utifrån att flera olika faktorer påverkat projektet och då belyst hur viktig en tydlighet i
rollfördelning, ansvar, befogenheter och ordförandeskap är för att följa syftet och planeringen
i projektet.
Datum
Underskrift
…………………………………
Christina Reuterwall
Projektledare
12
Utvärdering av sociala investeringar
Utvärdering
Etableringsresurs
Del 1
Västerås Stad
Göteborg, 2017-03-27
payoff
kunskapens väg 6, 831 40 östersund
telefon 076-13 41 503 | www.payoff.se
Innehållsförteckning
Sammanfattning.....................................................................................................4
Inledning...........................................................................................................................6
Bakgrund...........................................................................................................................6
Payoffsuppdrag..............................................................................................................6
Uppläggochgenomförande...............................................................................7
Payoffsmodeller..........................................................................................................................7
Del1;Införprioriteringsbeslutavseendebudget2018....................................8
Del2:Medfokuspåimplementeringiordinarieverksamhetfrån2018...8
Beskrivningavverksamheten........................................................................10
GrundläggandemotivförEtableringsresurs.....................................................10
Syfte,målochmåluppfyllelse..................................................................................10
Effektmål1..................................................................................................................................10
Effektmål2..................................................................................................................................10
Resultat........................................................................................................................................11
Kännedomommålbildochmåluppfyllelse..................................................................11
Arbetsmetodik...........................................................................................................................11
Sammanfattningavintervjuer................................................................................12
Analysochslutsatser..........................................................................................13
Utgångspunkter...........................................................................................................13
TraditionellaarbetssättiförhållandetillEtableringsresurs.......................13
Effekterfördeltagarna..............................................................................................14
EffekterförVästeråsStad.........................................................................................14
EffekterförArbetsförmedlingen...........................................................................14
Effekterpåövrigasektorerisamhället...............................................................15
Medvetenhetomsamhällsekonomiskaeffekter..............................................15
Win-win........................................................................................................................................15
Målochmåluppfyllelse..............................................................................................16
Målgruppenkontraarbetsmodellen....................................................................16
Kostnadförinsatsen..................................................................................................17
Implementering...........................................................................................................18
Samhällsekonomiskprognos..........................................................................19
Uppdraget......................................................................................................................19
NyttoSam-modellförsamhällsekonomiskautvärderingar........................19
Beskrivningavtypfall............................................................................................................19
Syftetfördensamhällsekonomiskaprognosen................................................20
Samhällsekonomiskpotential,intäkt,lönsamhetochåterbetalningstid 20
Potential.......................................................................................................................................20
Intäkter.........................................................................................................................................21
Resultat/lönsamhet................................................................................................................21
Återbetalningstid.....................................................................................................................21
Samhällsekonomiskanalys......................................................................................21
Intäkterförsamhället............................................................................................................21
Intäkterförkommunen/staden........................................................................................22
Intäkterförregionen..............................................................................................................22
IntäkterförArbetsförmedlingen.......................................................................................22
IntäkterförFörsäkringskassan.........................................................................................22
2
Intäkterförindividerna........................................................................................................23
Lönsamhetförsamhället......................................................................................................24
LönsamhetförVästeråsstad..............................................................................................24
LönsamhetförArbetsförmedlingen................................................................................25
Vadkostardetattintegöranågrainsatser?......................................................26
Rekommendationer............................................................................................27
3
Sammanfattning
Projekt Etableringsresurs är en fortsättning på det tidigare projektet Etableringsspåret. Syftet är att stödja individer inom etableringen att snabbare lära sig svenska språket och snabbare komma i egen försörjning genom arbete.
Payoffs uppdrag består i att stödja och utvärdera projekt Etableringsresurs. Uppdraget
är uppdelat i två delar; Del 1 avser att ta fram underlag inför beslut om prioritering i
budget för att Etableringsresurs ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten från 2018-01-01. Del 2 i uppdraget avser att ta fram underlag kring lärande,
styrning, resultat och effekter av att arbeta med den givna målgruppen och enligt de
metoder som Etableringsresurs använder sig av. Payoff ska även lämna tydliga och väl
underbyggda rekommendationer för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas.
Payoff kan konstatera att det är mycket positivt för individen, kommunen och samhället att Västerås stad tar ansvar och sätter in insatser för målgruppen redan under
etableringen, då ansvaret egentligen ligger på Arbetsförmedlingen och staten. Om
Etableringsresurs fortsätter att skapa resultat i samma omfattning som skapades i
Etableringsspåret kommer det möjliggöra att betydande samhällsekonomiska värden
skapas genom att en stor andel av deltagarna kommer i arbete. Det finns dessutom
potential att dessa värden ökar ytterligare när individer övergår från studier till arbete
och om individer fortsätter att utvecklas så att de kan öka sin tjänstgöringsgrad och
arbeta med mer kvalificerade arbetsuppgifter.
Genom att praktik, studier och arbete inom ramen för insatsen inriktar sig mot sektorer där det finns ett arbetskraftsbehov är det Payoffs bedömning att sannolikheten är
relativt hög att lösningarna för individerna kan bli hållbara. Det betyder att de samhällsekonomiska intäkterna kommer att fortsätta att genereras årligen och att lönsamheten kommer att bli betydande. Bedömningen, utifrån de resultat som har skapats inom ramen för Etableringsspåret, är att de resurser som satsas betalar tillbaka sig
till samhället på 8 månader.
Utifrån den kunskap som Payoff har fått under genomförandet av Del 1 av uppdraget
och med hjälp av vår långvariga erfarenhet från liknande insatser och verksamheter
lämnar vi nedan ett antal rekommendationer. Vår förhoppning är att dessa rekommendationer ska kunna ligga till grund för diskussioner och beslut på både strategisk
och operativ nivå för att bidra till ytterligare utveckling av verksamheten inom Etableringsresurs.
Payoff rekommenderar att Västerås stad, Arbetsförmedlingen och berörda parter genomför följande:
•
Utifrån vad som framkommit i denna första del av utvärderingen uppstår sannolikt sådana mervärden (ekonomiska och mänskliga) att Payoff rekommenderar att Västerås stad, i samarbete med Arbetsförmedlingen, gör prioriteringar i budget för 2018, så att verksamheten i Etableringsresurs kan drivas
vidare inom ramen för den ordinarie verksamheten. Vår rekommendation
bygger på den mycket positiva uppfattningen om Etableringsresurs som finns
hos berörda parter och deras personal samt att det finns en stor samhällseko-
4
nomisk potential i att stödja nyanlända till egenförsörjning genom arbete.
Men det är viktigt att berörda förvaltningar tar fram underlag för framtida organisation och budgeterar för kostnaderna för verksamheten, så att nämnderna tydligt kan se omfattningen av verksamheten. Eftersom lönsamheten för
Västerås stad och samhället är beroende av hållbara resultat och en långsiktig
satsning anser vi att det är viktigt att någon typ av avsiktsförklaring görs om
att satsningen ska ske på längre tid än bara under budgetåret 2018. Detta
skulle även stärka stadens ambition att arbeta med social hållbarhet och långsiktiga lösningar där individerna varaktigt klarar av att försörja sig själva genom arbete.
•
För att få en tydligare styrning i verksamheten rekommenderar utvärderarna
dels att effektmålen preciseras/kvantifieras, dels att en mer strukturerad modell för uppföljning av verksamheten och budget skapas, så att både den operativa personalen och de strategiska beslutsfattarna, inkl. politiker i berörda
nämnder, får en tydligare bild av vilka resultat som faktisk skapas hos deltagarna på kort sikt och möjliga effekter på längre sikt.
•
Utvärderarna rekommenderar att arbetet med implementering av Etableringsresurs omgående förs upp på agendan för styrgruppen. Vilka arbetsformer, metoder och samverkan har prövats i projektet och skall föras in i ordinarie verksamheter? Implementeringsarbetet behöver planeras, resurser behöver allokeras och mandat bör tydligt delegeras till den/de som ska ansvarar
för implementeringsarbetet.
•
För att kunna skala upp verksamheten rekommenderar utvärderarna att en
aktiv planering påbörjas för att skapa ett närmare samarbete med regionen
inom ramen för Etableringsresurs. Ett närmare samarbete med regionen kan
öka antalet deltagare som kommer i arbete, säkerställa regionens behov av
personal samt skapa ökad samhällsekonomisk, kommunalekonomisk och regionekonomisk nytta.
•
Kompletterande yrkesutbildningar är många gånger en förutsättning för att
deltagarna i Etableringsresurs ska kunna få fast anställning och därigenom
hitta en hållbar lösning där de kan försörja sig själva genom arbete. Utvärderarna rekommenderar att möjligheterna att koppla på fler relevanta yrkesutbildningar utreds om verksamheten inom Etableringsresurs breddas till fler
områden än enbart vårdyrket. Lokalvård och kök har funnits med i planeringen redan från början. Barnomsorg och skola bör kunna vara andra områden
där verksamheten kan utvecklas och breddas.
•
För att bredda utbudet av arbetsplatser vore det intressant om projektet söker
ett samarbete med privata näringslivet, fler offentliga arbetsgivare och civilsamhället. Ett breddat utbud av arbetsplatser gör att fler nyanlända kan få
möjligheter att praktisera inom sitt eget intresse- och kompetensområde, vilket bör öka chanserna till egenförsörjning. Detta gagnar även andra målgrupper som skulle kunna få stöd av den metodik som Etableringsresurs använder
sig av.
5
Inledning
Bakgrund
Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden är en viktig del av integrationen. Sedan 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för etableringen av nyanlända med uppehållstillstånd. Västerås Stad har genom Individ- och familjenämnden och Utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden ansvar för försörjningsstöd i väntan på etableringsersättning, mottagande och boende efter anläggningsboendet, samhällsorientering och
svenskundervisning.
Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden har visat sig vara en svår och ofta
långdragen process. Västerås Stad har ett etablerat samarbete med Arbetsförmedlingen som syftar till att göra etableringsprocessen bättre och snabbare för de nyanlända,
samtidigt som den ska vara kommunalekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsam.
Under perioden juli 2014 till juni 2016 samverkade Västerås Stad och Arbetsförmedlingen inom det sk Etableringsspåret i syfte att skapa en effektivare integration i
samhället för målgruppen. Utvärderingen visade att arbetssättet inom Etableringsspåret var framgångsrikt. Deltagarna i projektet uppvisade en snabbare språkutveckling,
ökad motivation och fler fick möjligheter till arbete eller studier, dock var volymen
deltagare liten. Verksamheten har haft bra utfall och effekt för de människor från etableringen som deltagit, men volymerna har varit för små och tiden för kort, för att
kunna säkerställa resultatet.
De goda erfarenheterna från Etableringsspåret har motiverat en fortsättning inom
ramen för projekt Etableringsresurs, vilket finansieras med hjälp av Samordningsförbundet Västerås. Syftet med projektet är likartat, men i tillägg ska Etableringsresurs ge
underlag i budgetprocessen för att infoga arbetssättet i den ordinarie förvaltningsverksamheten.
Payoffs uppdrag
Payoff har fått i uppdrag att stödja och utvärdera projekt Etableringsresurs under den
kvarvarande projekttiden. Förutsatt att projektet uppvisar goda resultat planeras för
att projektet ska implementeras i stadens ordinarie verksamheten från 2018-01-01.
Utvärderingen ska ge uppdragsgivaren underlag för att, i Del 1, kunna fatta beslut om
budgetprioritering inför 2018 och, i Del 2, få en tydlig bild av vilka resultat och effekter
som har skapats under projekttiden. Uppdragsgivaren ska få tydliga och användbara
rekommendationer i det fortsatta genomförandet av projektet, implementerings- och
utvecklingsarbetet.
6
Upplägg och genomförande
Nedan beskrivs vilka modeller som Payoff använder sig av i detta uppdrag. Vi redovisar också på vilket sätt Payoff har planerat och genomfört uppdraget som redovisas i
denna rapport, inkl. en grov planering hur utvärderingen skall genomföras för hela
uppdraget.
Payoffs modeller
Payoff arbetar i alla sina uppdrag med fokus på att stödja våra uppdragsgivare att
skapa individ-, organisations- och samhällsnytta samt hållbara resultat. För att åstadkomma detta arbetar vi enligt två strategiska modeller; VerkSam och NyttoSam. Verksam är vår modell för verksamhetsutveckling och NyttoSam är vår modell för samhällsekonomisk utvärdering av satsningar inom välfärden.
VerkSam är en strukturerad och väl beprövad modell för verksamhetsutveckling och
utvärdering, med fokus på långsiktiga effekter. Genom att sammanställa relevant bakgrundsinformation och analysera den kan ett syfte för verksamheten arbetas fram.
Syftet svarar på Vad verksamheten ska göra, för Vem verksamheten ska finnas och
Varför det är viktigt att satsa på verksamheten? Därefter kan mål beslutas för att visa
på vad verksamheten ska uppnå. Därpå planeras vilka aktiviteter som ska genomföras
för att uppnå målen. Sedan beslutas hur organisationen ska se ut och vilka kompetenser som behövs. Avslutningsvis byggs en struktur för ledning, styrning och uppföljning
upp, så att verksamheten får relevant information om måluppfyllelse och tidigt får
signaler om behov att fatta strategiska beslut om förändring.
Informationoch
analys
Ledning,styrning
ochuppföljning
Syfte
Långsiktigaeffekter
Organisation,
resurseroch
kompetens
Mål
Aktiviteter
NyttoSam är Payoffs modell för samhällsekonomiska utvärderingar. Den bygger på
grundläggande nationalekonomisk teori, Sveriges skattesystem, socialförsäkringssystemet, lagar och regler för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och standardkostnader
för ett stort antal insatser inom myndigheter och organisationer. Genom att beräkna
värdet av det produktionsvärde som en individ som arbetar bidrar med och kostnaden
för resursförbrukningen, exempelvis insatser inom kommunen, insatser inom vården,
7
polisinsatser m.m. NyttoSam kan beräkna samhällsekonomisk potential, intäkt, lönsamhet och återbetalningstid. Beräkningarna kan göras i form av totalstudier, urvalsstudier eller urvalsstudier. Det kan ske både som förkalkyler, delkalkyler, kalkyler efter
avslutad insats och framtidsprognoser. Samtliga beräknade resultat kan redovisas på
total samhällsnivå och nedbrutet för stad/kommun, region/landsting, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, övrig statlig verksamhet, försäkringsgivarna och för individ/målgrupp.
Del 1; Inför prioriteringsbeslut avseende budget 2018
Enligt implementeringsplanen för projekt Etableringsresurs ska ansvariga nämnder
under april 2017 besluta om avsikt att implementera Etableringsresurs i budget för
2018. Del 1 i vårt uppdrag fokuserar därför på att bidra med kunskap och underlag
inför beslut om budgetprioriteringar. I Del 1 genomför vi nedanstående:
•
Vi analyserar och utvärderar resultat, effekter och ekonomi i förhållande till
beslutade mål och tilldelade resurser.
•
Vi utvärderar organisation, arbetssätt och samverkan.
•
Vi gör en samhällsekonomisk prognos av de värden som projekt Etableringsresurs kan bidra till att skapa. Beräkningarna görs utifrån resultat som skapats
i projekt Etableringsspåret, kompletterat med kunskap om målgruppen från
projektets medarbetare.
Under arbetet med Del 1 genomför vi intervjuer med strategiska personer inom Västerås stad, Västerås samordningsförbund och Arbetsförmedlingen. Vi genomför därtill
grundläggande dokumentstudier av styrande dokument, budgetdokument, protokoll
m.m.
Del 2: Med fokus på implementering i ordinarie verksamhet
från 2018
Enligt implementeringsplanen för projekt Etableringsresurs och förutsatt att verksamheten prioriteras i budget för 2018 ska projektet implementeras i ordinarie verksamhet från 2018-01-01. Del 2 av vårt uppdrag fokuserar därför på att utvärdera och
stödja verksamheten, så att en lyckad och effektiv implementering kan ske. I Del 2
genomför vi nedanstående.
•
Löpande uppföljning och utvärdering av resultaten under 2017 i förhållande
till beslutade mål och tilldelade resurser.
•
Processutvärdering i syfte att identifiera hur valda arbetssätt och värdeskapande processer genererar måluppfyllelse.
•
Samhällsekonomisk utvärdering av de värden som projekt Etableringsresurs
faktiskt skapar. Beräkningarna görs utifrån ett urval av de deltagare som deltar i projektet under 2017.
•
Processtöd till projektledare och styrgrupp.
8
Under arbetet med Del 2 av uppdraget kommer vi att genomföra kompletterande intervjuer med relevanta personer. Urval beslutas i samråd med uppdragsgivaren. Vi
genomför fokusgrupper med deltagare i projektet för att få en bild hur deltagarna uppfattar det stöd som de får.
Workshop genomförs för att arbeta förberedande och förankrande inför implementering i den ordinarie verksamheten. Vi genomför dokumentstudier av protokoll och
underlag som är relaterade till projektet och implementeringsprocessen, och deltar i
styrgruppsmöten och andra relevanta möten. Vi kommer också att ha en löpande dialog och med projektledning och styrgrupp för att stödja dessa. Vidare ska vi i Del 2
identifiera parter som projektverksamheten samverkar med. Dessa kan vara inom och
utanför stadens organisation.
Del 2 av uppdraget kommer att avslutas med en slutrapport som omfattar hela uppdraget. Slutrapporten kommer att innefatta en beskrivning av uppdraget, redovisning
av resultat, analys och slutsatser samt rekommendationer inför en fortsatt utveckling
av den verksamhet som idag bedrivs inom projekt Etableringsresurs. Slutrapporten
kommer att presenteras i slutet av projekttiden.
9
Beskrivning av verksamheten
Grundläggande motiv för Etableringsresurs
Payoff konstaterar inledningsvis att det arbetssätt som används i Etableringsresurs
redan har prövats med framgång i Etableringsspåret. Liknande modeller har dessutom
använts tidigare exempelvis i arbete med ungdomar. Samverkan mellan Västerås stads
förvaltningar och Arbetsförmedlingen är etablerad sedan tidigare och väl fungerande.
Syfte, mål och måluppfyllelse
I den tjänsteskrivelse som ligger till grund för projekt Etableringsresurs redovisas
tydligt ett syfte och ett antal mål för Etableringsresurs. Syftet beskriver att arbeta i
enlighet med projektets arbetsmodell och med en effektivare samverkan mellan myndigheter ska deltagarna snabbare integreras i samhället. Det ska ske genom ökade
språkkunskaper samt ökade kunskaper om och erfarenhet från yrkeslivet.
Målen beskriver både två effektmål och tillhörande indikatorer.
Effektmål 1
Fler nyanlända ska efter etableringen (utvärderarens anm: Jämfört med ordinarie
arbetssätt) gå ut direkt i egen försörjning genom arbete eller studier.
Indikatorer:
•
Alla deltagare ska efter etableringstiden ha en fortsatt tydlig handlingsplan
hos Arbetsförmedlingen och erbjudas insatser utifrån jobb- och utvecklingsgarantin.
•
80% av de som avslutats i projektet har gått vidare till arbete eller studier med
egenförsörjning under eller direkt efter etableringsperiodens avslut.
Effektmål 2
Fler nyanlända ska efter etableringen vara bättre rustade för att få ett arbete på den
reguljära arbetsmarknaden.
Indikatorer:
•
Alla deltagare har mer erfarenhet och kunskap inom ett specifikt yrke.
•
Alla deltagare har mer förståelse för hur de själva kan påverka sin situation
när det gäller arbete.
•
Alla deltagare upplever att de har större förståelse för det svenska samhället
kopplat till arbetsmarknaden.
•
Ökad kunskap och förståelse för målgruppen inom arbetsmarknaden.
10
Resultat
Under den tidsperiod som denna del av utvärderingen avser har inga deltagare i Etableringsresurs slutfört insatsen, utan det kommer att ske längre fram under året. All
resultatredovisning bygger därför på de resultat som skapats inom ramen för Etableringsspåret.
För de deltagare som genomgått projekt Etableringsspåret har följande resultat identifierats:
•
•
Totalt antal deltagare
31 st
o
Antal i arbete utan subvention (heltid och deltid)
10 st
o
Antal i kombination av arbete och studier
10 st
o
Antal i studier
6 st
o
Antal i behov av fortsatt bidrag och stöd
5 st
Andel deltagare som kommit arbete och/eller studier
ca 80%
Kännedom om målbild och måluppfyllelse
Inom ramen för arbetet med denna delrapport har en bred grupp personer intervjuats,
vilka samtliga har en koppling till. Personer med både operativ och strategisk koppling
till projektet har intervjuats, såväl personer både inom Västerås stad, Västerås samordningsförbund och Arbetsförmedlingen.
Bland de intervjuade personerna är det få som känner till målbildens formuleringar
eller i vilken omfattning måluppfyllelsen når upp till beslutade mål. Men det finns
bred och samstämmig kunskap om projektets uppdrag på en övergripande nivå och
stor majoritet av de intervjuade uppger att de anser att projektet gör ett bra jobb och
att resultaten i Etableringsspåret har varit mycket bra.
Arbetsmetodik
Arbetsmetodiken i Etableringsspåret och Etableringsresurs bygger på samma grundtanke. Genom ett närmare samarbete mellan Västerås stad och Arbetsförmedlingen får
deltagarna stöd i sin språkutveckling, kunskap om det svenska samhället och arbetsmarknaden samt möjlighet till praktik och arbete på en arbetsplats inom kommunen.
Arbetsplatserna väljs utifrån de sektorer där kommunen har ett nutida och framtida
arbetskraftsbehov.
Samverkan sker på ett nära sätt mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Motsvarande samverkan sker även i vissa delar av de två huvudmännens ordinarie verksamheter.
11
Sammanfattning av intervjuer
Nedan har vi sammanfattat vad som framkommit i intervjuerna i Del 1 av vårt uppdrag
om de grundläggande motiven för att bedriva projekt Etableringsresurs. Intervjupersonerna ingår exempelvis i styrgruppen, har varit med i utformandet av ansökan, arbetar i projekt Etableringsresurs eller är på annat sätt involverade i projektet. Intervjuerna ger en övergripande kunskap om projektets förutsättningar och förväntade effekter. Flera av intervjupersonerna har erfarenheter från föregångaren Etableringsspåret.
De intervjuade personerna anser att:
•
Det är angeläget att utveckla arbetssätten för integrationen av nyanlända. En
utdragen integrationsprocess drabbar både den enskilde och samhället. Det
finns därför goda skäl att samverka och att bryta ny mark för att göra integrationen effektivare.
•
Etableringsresurs kan i förlängningen bidra till kompetensförsörjningen i
verksamheter där Staden har rekryteringsproblem.
•
De ökade kostnaderna i budget som Etableringsresurs kan föra med sig på
kort sikt kan med stor sannolikhet kompenseras av lägre kostnader för försörjningsstöd på längre sikt samt ökade skatteintäkter när deltagare kommer i
arbete.
•
Etableringsresurs borde kunna användas även i regionen och i det privata näringslivet för att öka utbudet av praktikplatser och därmed i förlängningen
förbättra möjligheterna för de nyanlända att få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Etableringsresurs skulle kunna bidra till kompetensförsörjningen inom dessa sektorer. Samverkan och samordning med regionen behöver utvecklas. Regionen är inte tillräckligt involverade i samordningsförbundets och Arbetsförmedlingens verksamheter.
•
Det arbetssätt som tillämpas inom Etableringsresurs behöver inte vara knutet
till någon särskild målgrupp, utan det kan efter anpassning användas på olika
grupper; exempelvis långtidsarbetslösa och andra grupper som står långt ifrån
den ordinarie arbetsmarknaden. Även personer som varit länge i landet, men
som inte etablerat sig på arbetsmarknaden, skulle kunna vara en målgrupp.
12
Analys och slutsatser
Utgångspunkter
Analys och slutsatser i Del 1 i Payoffs uppdrag bygger på dokumentstudier, intervjuer
med personer som på olika sätt är involverade i Etableringsresurs, deltagande på processdag och på samtal med ansvariga i samband med utvärderingens uppstart.
Utvärderingen i del 1 ska bidra till att ge underlag för en prioritering av resurser till
Etableringsresurs verksamhet i Västerås stads budget för 2018. Utvärderingen bygger
på erfarenheter från den första projektperioden (from juni 2016 tom februari 2017)
och på erfarenheter från föregångaren Etableringsspåret.
Traditionella arbetssätt i förhållande till Etableringsresurs
Enligt vad som framkommit i intervjuerna är ett vanligt utfall när kommuner och Arbetsförmedling arbetar var för sig är att omkring 30 procent av de nyanlända går ut i
egen försörjning efter etableringsperioden. Övriga går till jobb- och utvecklingsgarantin. På sikt innebär detta en risk att individerna har behov av försörjningsstöd och får
en betydligt längre väg till egenförsörjning.
I Etableringsresurs är det utvärderarnas bedömning att samverkan och arbetsmetoder
frångår standardlösningar och att nya vägar prövas för att stödja målgruppen. De
kommunala förvaltningarna och Arbetsförmedlingen får möjlighet att arbeta på ett
sätt som de inte klarar av och/eller orkar med i den ordinarie verksamheten. Det skapas helt enkelt en arena där resurser allokeras och där samverkan sker på ett konstruktivt sätt, vilket skapar drivkrafter att tänja på och maximalt utnyttja regelverken i syfte
att åstadkomma konkreta resultat för deltagarna.
Det är utvärderarnas bedömning att Etableringsresurs står för samverkan över myndighets- och organisationsgränser på ett sätt som de ordinarie strukturerna inte klarar
av och har resurser för, vilket understöds av de intervjuer som är gjorda. När förvaltningar och andra aktörer arbetar var för sig blir processen inte lika effektiv för individ,
organisation och samhälle som den blir i Etableringsresurs. Intervjupersonerna lyfter
fram att den nära och transparenta samverkan mellan staden och Arbetsförmedlingen
öppnar upp för kreativa lösningar, vilket i sin tur leder till vilja och möjligheter att
överbrygga hinder. I ett nästa steg skulle även regionen och näringslivet kunna involveras i arbetssättet, vilket ytterligare ökar möjligheterna till integration och kompetensförsörjning samt en ökad samhällsnytta.
Payoffs bedömning är att Etableringsresurs kan vara ett komplement och en utveckling av den traditionella SFI-utbildningen. Språkinlärningen blir effektivare både genom att deltagarna känner sig mer motiverade samt genom att de ”tvingas” utveckla
språket på arbetsplatser och i förhållande till sina arbetskamrater samt de brukare/individer som de ska hjälpa och stödja på sina praktik- och arbetsplatser.
13
Effekter för deltagarna
I intervjuerna framhålls att Etableringsspåret och Etableringsresurs leder till att deltagarna lär sig språket snabbare genom kombinationen praktik/anställning och språkträning vid arbetsplatserna. Deltagarna får en ökad kunskap om arbetslivet och hur
det är att vara på en arbetsplats. Språkutvecklingen gör att det kan samspela på arbetsplatsen.
Deltagarna känner att de kommer in i samhälle och arbetslivet. Etableringsresurs innebär en skillnad på riktigt för dem jämfört med situationen före insatsen. De får en
ökad självkänsla, ett bättre självförtroende och hopp om att de ska kunna etablera sig
på arbetsmarknaden. Reaktionerna på arbetsplatserna är också positiva. Deltagarna
behövs på arbetsplatserna och de är välkomna tillbaka efter praktiken. Deltagarna har
en stark vilja att bli självförsörjande och inte vara beroende av försörjningsstöd eller
annan offentlig försörjning.
Effekter för Västerås Stad
Effekterna för den kommunala verksamheten kan delas upp på olika områden. Etableringsspåret och Etableringsresurs innebär ett lärande och en verksamhetsutveckling
både inom förvaltningarna och i samverkan med Arbetsförmedlingen. Intervjuade
framhåller att detta är en framgångsfaktor. Men att engagera sig i insatser inom etableringsperioden generar ökade kostnader för kommunen på kort sikt, jämfört med att
överlåta arbetet till Arbetsförmedlingen.
Genom att Västerås stad ”investerar” resurser redan under etableringen kan de tillsammans med Arbetsförmedlingen skapa positiva effekter för staden. Om individerna
ökar möjligheterna till egenförsörjning kan det leda till att behovet av både utredning
och utbetalning av försörjningsstöd på sikt minskar. Om denna effekt uppkommer
finns en direkt koppling mellan ökade resursinsatser i budget för att implementera
Etableringsresurs och sänkta kostnader för försörjningsstöd. Kommer fler i arbete
kommer det att leda till ökade skatteintäkter. Dessutom kan Etableringsresurs bidra
till att fylla arbetskraftsbehovet inom exempelvis vård och omsorg.
Effekter för Arbetsförmedlingen
I intervjuer med anställda inom Arbetsförmedlingen framhåller intervjupersonerna att
de ser mycket positivt på den samverkan som sker inom Etableringsresurs och på de
resultat som skapas hos deltagarna. Arbetsförmedlingen ser stora fördelar med denna
sorts satsningar genom att de är effektiva i förhållande till deltagarna och genom att de
kan sänka de långsiktiga samhällskostnaderna. Arbetsförmedlingen bedömer att Etableringsresurs genom denna arbetsmodell ökar möjligheterna för nyanlända att uppnå
egenförsörjning genom arbete.
För Arbetsförmedlingen innebär samarbetet med Västerås stad under etableringsperioden att de dels får hjälp att genomföra insatser inom ramen för etableringen, dels
innebär det möjligheter att fler kommer i arbete.
14
Effekter på övriga sektorer i samhället
Etableringsresurs är en samverkan mellan Västerås stad och Arbetsförmedlingen. Men
insatsen har påverkan även på andra sektorer i samhället. Det är utvärderarnas bedömning att den påverkan skulle kunna öka ytterligare om fler aktörer ingick i arbetsmodellen i Etableringsresurs.
Exempelvis framkommer att regionen inte är involverade och engagerade i den omfattning som representanter för både staden och Arbetsförmedlingen anser att de
borde vara. Vården är troligtvis redan idag en vinnare genom att deltagarnas livssituation och hälsa påverkas positivt och därigenom förbrukar de mindre vårdresurser på
sikt. Dessutom bör vården även kunna vara en vinnare genom att framtida arbetskraftsbehov kan säkras genom att fler blir intresserade och även kvalificerade för att
jobba inom vården.
Medvetenhet om samhällsekonomiska effekter
Vid analys av den information som utvärderarna har tagit del av kan vi konstatera att
det finns en tydlig medvetenhet hos huvudmännen och berörd personal om de ekonomiska konsekvenser som uppstår som ett resultat av integrationsprocessen. Medvetenheten innefattar en förståelse för att de ekonomiska effekterna inte bara påverkar
den egna verksamheten, exempelvis omfattningen på kostnader för försörjningsstödet.
Det finns en allmän och omfattande insikt om att hela samhället påverkas och hur
viktigt det är att skapa förutsättningar för att nyanlända, men också andra grupper i
utanförskap, får stöd så att de i förlängningen klarar av att försörja sig själva genom
arbete.
Denna medvetenhet är speciellt viktig eftersom det i grunden är statens och Arbetsförmedlingens uppdrag att ansvara för etableringsperioden. Men med den allmänna
förståelsen för samhällsekonomiska effekter och med ett långsiktigt perspektiv finns
en insikt och vilja från Västerås stad att redan under etableringsperioden samverka
med Arbetsförmedlingen, för att skapa goda förutsättningar för att individerna ska
klara av att försörja sig på egen hand på ett hållbart och långsiktigt sätt.
Win-win
Förutom att det skapas värden på samhällsnivå kan arbetet i Etableringsresurs skapa
tydliga mervärden för både Västerås stad och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen får genom Etableringsresurs tillgång till dels samverkan och resurser med staden
för att lösa den egna verksamhetens uppdrag, dels tillgång till praktikplatser och på
sikt riktiga jobb inom stadens verksamhet eftersom Etableringsresurs utbildar personer mot jobb där det finns ett stort arbetskraftsbehov.
För Västerås stads räkning kan Etableringsresurs på kort sikt minska kostnaderna för
försörjningsstöd genom att deltagarna kommer i åtnjutande av stöd från Arbetsförmedlingen när de är i praktik och arbete eller studiebidrag när de studerar. På längre
sikt kan Etableringsresurs dessutom säkerställa bemanning inom den egna verksamheten, att skatteunderlaget ökar och att socioekonomiska skillnader inom staden kan
minska, vilket ligger i linje med stadens långsiktiga strategi och satsning på social
hållbarhet.
15
Den enskilt största vinnaren är enligt vår uppfattning individen/deltagaren som får
hjälp till självhjälp att bryta sitt utanförskap och bidragsberoende. På så sätt ökar individens och familjens egenmakt, den ekonomiska situationen förbättras, livskvaliteten
ökar och föräldrar kan på ett positivt sätt skapa förebilder för sina barn att det lönar
sig att utbilda sig och anstränga sig för att själva kunna styra sina liv. Sett ur ett mer
långsiktigt perspektiv är det mycket viktigt att barnen får dessa förebilder för att
kunna integreras i det svenska samhället. Vi har i andra projekt sett att familjer där
den grundläggande orsaken till att de har hamnat i långvarigt bidragsberoende har
varit bristande integration och utanförskap.
Mål och måluppfyllelse
I ansökan om finansiering av projekt Etableringsresurs finns operativa effektmål beskrivna. Vi konstaterar i denna utvärdering att det finns en allmän kunskap bland
berörda personer om vad projektet ska åstadkomma, men intervjuerna visar tydligt att
målen inte är kända och inarbetade hos alla berörda parter.
När det gäller måluppfyllelse finns ett mål om att 80% av deltagarna ska gå till arbete
och/eller studier. När vi granskar utfallet i projekt Etableringsspåret kan vi konstatera
att projektet klarar detta mål och att cirka 80 % av deltagarna har gått till arbete
och/eller studier. Vidare kan vi konstatera att resultaten verkar vara hållbara, eftersom individerna ett år efter avslut i projektet fortfarande är i arbete och/eller studier. Detta ser vi som mycket positivt.
När det gäller övriga effektmål har de samtliga ambitionen att 100% av deltagarna ska
ha uppnått varje enskilt mål. Dels är detta ambitiösa mål och bör vara mycket svårt att
uppnå, dels är det inte definierat hur dessa mål ska följas upp. Vår bedömning är därför att mål och mätmetoder bör ses över, så att dom på ett konstruktivt sätt stödjer
både den strategiska styrningen i styrgruppen och den operativa ledningen i projektledningen.
Vi bedömer samtidigt att analyser när det gäller måluppfyllelsen för effektmålen bör
göras med viss försiktighet. Exempelvis är det få personer som har fått fast anställning, utan att deltagarna fortfarande har tim-anställningar och att studier pågår. Vår
analys bygger också i sin helhet på resultaten från Etableringsspåret, då det inte finns
några deltagare i Etableringsresurs som ännu är avslutade. Resultaten ska således ses
som mycket lovande, men fortsatt uppföljning och analys behövs. Vår bedömning är
också att målbilden behöver förankras ytterligare hos berörda parter och att den mer
aktivt behöver ingå i styrgruppens uppföljnings- och styrmodell.
Målgruppen kontra arbetsmodellen
I de intervjuer som är gjorda framkommer tydligt att berörda parter och personal ser
stora fördelar med den arbetsmodell som Etableringsresurs bygger på. I grunden är
det nära samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen och att individen kan
erbjudas en sammanhållen lösning med språkutveckling/praktik/arbete som lyfts
fram som framgångsfaktorer. Men samtidigt är det troligt att motsvarande metodik
kan användas för andra utsatta grupper, så som långtidsarbetslösa, personer med
funktionshinder, icke studiemotiverade ungdomar m.fl.
16
Ytterligare ett område där pedagogiken och arbetsmetodiken från Etableringsresurs
skulle kunna användas är inom skolan. Där kan en naturlig fortsättning exempelvis
vara att deltagarna går vidare till barnskötarutbildningen. På så sätt skulle verksamheten kunna spridas till fler verksamheter och fler deltagare skulle få nytta av detta
sätt att stödja individer till egenförsörjning och ett liv med bättre livskvalitet.
Samverkan mellan Västerås Stads förvaltningar och Arbetsförmedlingen är strategiskt
viktig, vilket beläggs av intervjustudien och dokumentation. Ur samverkan växer det
fram nya arbetsmetoder och förhållningssätt, vilket vi bedömer som strategiskt för de
involverade organisationernas effektivitet och möjligheter att långsiktigt utveckla sina
verksamhetsuppdrag. En slutsats från intervjuerna är vidare att Etableringsresurs kan
ha en hävstångseffekt både när det gäller att sprida nya arbetsmetoder, och när det
gäller att etablera ny samverkan med viktiga aktörer som regionen och näringslivet.
Kostnad för insatsen
De medel för Etableringsspåret som rekvirerades under hela projekttiden var cirka 4,8
mkr. I Etableringsspåret deltog 31 deltagare. Det betyder att kostnaden per deltagare i
Etableringsspåret motsvarar ca 150 000 kr per deltagare. I denna summa ingår kostnader för deltagarnas löner när de arbetade, vilket motsvarar en kostnad på cirka 2
mkr. Korrigerat för lönekostnaden är kostnaden för de resurser som ingår i projektet
cirka 2,8 mkr, vilket motsvarar ca 90 000 kr per deltagare.
Jämfört med kostnaden för andra insatser som Payoff har utvärderat är detta en något
högre kostnad än genomsnittet. Men utifrån vårt perspektiv anser vi att det är viktigare att se på insatsen utifrån ett socialt investeringsperspektiv, dvs. vilken lönsamhet
kan skapas och hur lång är återbetalningstiden. Beräkningar, analyser och diskussioner kring detta redovisas under rubriken ”Samhällsekonomisk prognos” längre fram i
denna rapport och kommer att fördjupas ytterligare i den samhällsekonomiska utvärdering som kommer att presenteras i slutrapporten för Del 2 i detta uppdrag.
En av anledningarna till att projektet sökte finansiering för en förlängning via Samordningsförbundet Västerås var att den volym deltagare som genomgått Etableringsspåret ansågs för liten för att till fullo utvärdera arbetsmodellen och resultaten som
skapats i Etableringsspåret. I projekt Etableringsresurs är tanken att 45 deltagare ska
få ta del av insatsen och budgeten för projektet är 2 360 000 kr. Det innebär att kostnaden per deltagare i så fall kommer att sjunka. Förutsatt att de fina resultaten på
individnivå kan bibehållas i Etableringsresurs, jämfört med Etableringsspåret, kommer i så fall den samhällsekonomiska lönsamheten att öka och den samhällsekonomiska återbetalningstiden att minska. Men detta får vi återkomma till i vår slutrapport.
17
Implementering
Förutsatt att Etableringsresurs kan fortsätta att visa upp samma goda resultat på individnivå som Etableringsspåret skapade, så är det viktigaste resultatet på organisationsnivå att verksamheten faktiskt implementeras. Då kan upparbetade arbetssätt,
kompetens och kontaktytor tas tillvara och fler individer kan få ta del av insatsen även
efter att projektet avslutats.
Utvärderarnas erfarenhet från implementeringsprocesser är att de behöver betydligt
mer styrning och resurser även vad många huvudmän inser. I dagsläget ser vi inte att
implementeringsfrågan aktivt bearbetas i styrgruppen eller i några andra, strategiska
forum. Om inte frågan omgående lyfts upp för en mer aktiv diskussion finns risk att
handlingsutrymmet med tiden blir allt för litet och att det kan påverka möjligheterna
att ta tillvara på de positiva erfarenheter och resultat som har upparbetats inom ramen
för Etableringsspåret och Etableringsresurs.
18
Samhällsekonomisk prognos
Uppdraget
I del 1 av vårt uppdrag genomför vi en samhällsekonomisk prognos av de värden som
Etableringsresurs kan bidra till. Eftersom Etableringsresurs fortfarande pågår och att
inga deltagare har genomgått hela projektet och avslutats så utgår dessa beräkningar
från de deltagarresultat som skapades i projekt Etableringsspåret.
Beräkningarna gjorda med hjälp av resultat från Etableringsspåret ska ses som en
prognos på vilka värden som kan skapas genom Etableringsresurs, förutsatt att projektet kan fortsätta att leverera resultat på samma nivå som Etableringsspåret. Med
hjälp av individdata från Etableringsspåret skapar vi typfall, vilka ligger till grund för
beräkningarna.
I Del 2 av detta utvärderingsuppdrag kommer en komplett samhällsekonomisk utvärdering göras. I den utvärderingen kommer vi att på mer detaljerat sätt kunna beräkna
och analysera de resultat som skapas av de deltagare som ingår i projekt Etableringsresurs.
NyttoSam - modell för samhällsekonomiska utvärderingar
Den samhällsekonomiska utvärderingen och analysen har gjorts med hjälp av Payoff’s
modell NyttoSam, vilken redovisar de samhällsekonomiska resultaten och effekterna
för samhället som helhet samt för kommun/stad, landsting/region, Försäkringskassa,
Arbetsförmedlingen, övrig statlig verksamhet och deltagarna. Tanken med att visa de
samhällsekonomiska effekterna är att:
•
Visa på de osynliga kostnaderna av utanförskap.
•
Beräkna intäkterna av förebyggande och rehabiliterande arbetslivsinriktade
insatser.
•
Beskriva hur den ekonomiska nyttan fördelar sig mellan parterna och vad som
uppnås för samhället.
Sammantaget ger utvärderingen en helhetsbild som kan ligga till grund för hur fortsatta satsningar och investeringar i välfärden kan göras på ett långsiktigt och hållbart
sätt och vilka mål som kan vara realistiska. Beräkningarna i denna samhällsekonomiska prognos är gjorda med hjälp av typfall, vilka är framtagna med underlag från
avslutade deltagare i projekt Etableringsspåret.
Beskrivning av typfall
Den målgrupp som projekt Etableringsresurs vänder sig till finns inom etableringen
och innan de skrivs in i projektet får deltagarna uteslutande sin försörjning via etableringsersättning. Den verksamhet som bedrivs i projekt Etableringsresurs stödjer deltagare att bryta sitt utanförskap och merparten kommer i arbete och studier. Arbete är
den enskilt viktigaste orsaken till att samhällsekonomisk intäkt skapas. Studier är
däremot en samhällsekonomisk kostnad på kort sikt. Studier bör å andra sidan betraktas som en investering, eftersom både forskning och erfarenheter visar att med rele-
19
vant utbildning ökar dels deltagarnas möjlighet att få ett arbete, dels ökar det deltagarnas möjligheter att varaktigt behålla en anställning på den reguljära arbetsmarknaden.
Av de 31 deltagarna, vars resultat ligger till grund för beräkningarna i denna rapport är
det tio deltagare som har gått till arbete. I genomsnitt indikerar bakgrundsdata att
dessa deltagare arbetar deltid, cirka 75%, som timanställda i kommunen på en icke
subventionerad tjänst. Därutöver finns tio deltagare som arbetar under ett halvt år och
det andra halvåret är de antingen i studier eller försörjer sig via olika typer av bidrag.
Övriga personer har sin försörjning helt via olika typer av bidrag; etableringsersättning, aktivitetsstöd och försörjningsstöd.
Bedömningen är att om deltagarna inte får stöd från Etableringsresurs kommer de på
sikt inte att klara av att komma i arbete i någon större utsträckning, vilket gör att de
riskerar att långsiktigt hamna i utanförskap och bidragsberoende. Som ett långsiktigt
alternativscenario har vi därför räknat med att deltagarna blir beroende av försörjningsstöd.
Syftet för den samhällsekonomiska prognosen
Syftet med utvärderingen är att i ett första steg visa på kostnaderna för deltagarnas
utanförskap och marginalisering. I ett andra steg beräknas nyttan av insatsen och effekterna av projektet synliggörs för hela samhället, olika aktörer och deltagarnas ekonomi. Genom att kostnaderna för insatsen jämförts med vilka intäkter insatsen leder
till på kortare och sannolikt på lite längre sikt kan åtgärdens lönsamhet bedömas ur ett
socialt investeringsperspektiv istället för att enbart fokusera på kostnaderna under ett
budgetår.
Den samhällsekonomiska utvärderingen ska ge en helhetsbild av projektets effektivitet
och lönsamhet. Genom analysen redovisas hur fördelningen av kostnader och ”nytta”
kan variera mellan olika samhällsaktörer (myndigheter). Ytterligare användningsområden av den samhällsekonomiska utvärderingen är att underlätta spridning, lärande
och ta fram underlag för beslut om satsningar som innebär höga initiala kostnader,
men som sannolikt är lönsamt på sikt.
Samhällsekonomisk potential, intäkt, lönsamhet och
återbetalningstid
Potential
Samhällsekonomisk potential motsvarar den samhällsekonomiska kostnad som individen/målgruppen utgör på grund av att de inte arbetar och/eller förbrukar extra stora
samhällsresurser. Om insatsen som utvärderas har varit effektiv kommer det att bidra
till att individen arbetar mer och mår bättre. Då kommer potentialen att minska från
Före-läget till Efter-läget, dvs. den samhällsekonomiska kostnaden för individens utanförskap har minskat. Om alla deltagare kommer i heltidsarbete utan subventioner
och ingen av deltagarna har kvar något behov av stöd har all potential frigjorts.
I tabell 1 nedan framgår insatsens samhällsekonomiska potential för deltagarna i Etableringsspåret. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12
20
månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till den population som
ingår i utvärderingen.
Intäkter
Samhällsekonomiska intäkter består dels av värdet av den ökade produktionen som
individerna åstadkommer i EFTER-läget jämfört med FÖRE-läget, dels av värdet av
den minskade resursförbrukning som är ett resultat av att individerna mår bättre och i
större utsträckning klarar sig själva. Intäkterna är årligen återkommande så länge som
individen klarar av att behålla den status som föreligger i EFTER-läget. Utvecklas individen ytterligare kommer intäkterna att öka och försämras individens status kommer de framtida intäkterna att minska.
I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter insatsen har genererat
på kort sikt (ett år) och på medellång sikt (fem år) för samhället som helhet samt uppdelat på kommun, landsting och stat.
Resultat/lönsamhet
Samhällsekonomisk lönsamhet består av värdet som finns kvar efter att kostnaderna
för projektet har räknats bort, dvs. intäkter minus kostnader. Eftersom intäkterna är
årligen återkommande medan projektkostnaden är en engångspost kan lönsamheten
på kort sikt vara låg eller negativ, medan den på sikt kan skapa betydande värden i
samhället. Ett alternativt sätt att beräkna lönsamheten är att ”skriva av” projektkostnaden under de antal år som insatsen bedöms ha effekt på deltagarnas beteende.
Återbetalningstid
Samhällsekonomisk återbetalningstid är den tid som det tar för samhället att få tillbaka de resurser som har satsats i projektet Etableringsresurs, dvs. den tid det tar att
skapa intäkter som överstiger projektkostnaden.
Samhällsekonomisk analys
Nedan förklaras orsakerna till de resultat som finns beskrivet i tabeller och diagram
längre ner i detta avsnitt.
Intäkter för samhället
Genom satsningen på projekt Etableringsresurs ökar samhällets intäkter på grund av
det ökade produktionsvärde som deltagare skapar när det kommer i arbete. Samhället
påverkas även positivt av att deltagare minskar sitt behov av olika typer av handläggare, exempelvis handläggning av etableringsersättning. På kort sikt får samhället
däremot ökade kostnader för utbildning.
I denna samhällsekonomiska prognos motsvarar intäkterna som skapas 130 tkr per
deltagare och år. För hela gruppen på 31 deltagare motsvarar det en intäkt på 4 mkr
per år.
21
Intäkter för kommunen/staden
Om Västerås stad inte sätter in några insatser för målgruppen under etableringstiden
är det troligt att en stor andel av målgruppen inte klarar av att ta steget in på arbetsmarknaden. Istället finns en överhängande risk att de efter etableringen blir kvar i
utanförskap och på sikt blir beroende av försörjningsstöd under lång tid. Den genomsnittliga tiden för integration i Sverige idag är ca 7-9 år. Jämfört med att deltagarna
blir beroende av försörjningsstöd skapas betydande intäkter både för samhället, för
Västerås stad och för individerna när Västerås stad, tillsammans med Arbetsförmedlingen, stödjer individerna till egen försörjning genom arbete.
Den intäkt som skapas för Västerås stad består av minskade utbetalningar av försörjningsstöd, minskade kostnader för handläggning av försörjningsstöd och ökade skatteintäkter. Detta ska ställas mot vissa ökade kostnader för utbildning, exempelvis undersköterskeutbildning. Den totala kommunala intäkten som skapas motsvarar 2,3
mkr, vilken är årligen återkommande.
Det betyder att Västerås stad, genom att ta ett större ansvar för individernas utveckling och integration redan under etableringen skapar mervärden båden för individerna,
den egna kommunen och samhället jämfört med att passivt överlåta ansvaret till staten och Arbetsförmedlingen.
Intäkter för regionen
Bedömningen är att deltagarna i Etableringsresurs mår så pass bra att de inte förbrukar några större mängder vård, varken i Före- eller Efter-läget. Det betyder att regionens vårdkostnader inte påverkas in någon betydande omfattning. Däremot ökar regionens skatteintäkter när deltagare kommer i arbete, vilket totalt sätt skapar en positiv
intäkt för regionen.
Men erfarenheten visar att om individer långvarigt hamnar i utanförskap så mår de
sämre och är i behov av mer stöd från vården. Genom satsningen på Etableringsspåret
och Etableringsresurs är det därför troligt att en framtida, ökad vårdkostnad kan undvikas.
Intäkter för Arbetsförmedlingen
Innan deltagarna kommer till Etableringsresurs är det Arbetsförmedlingen som har
ansvaret. Men etableringsersättningen betalas inte ut av Arbetsförmedlingen, utan av
Försäkringskassan. Därigenom skapas inte heller någon betydande intäkt för Arbetsförmedlingen när deltagarna kommer i arbete. Istället får Arbetsförmedlingen ökade
kostnader på kort sikt för olika typer av subventionerade anställningar och utbildningsinsatser som Arbetsförmedlingen stödjer. Detta ligger helt i linje med Arbetsförmedlingens uppdrag. Förutsatt att individerna fortsätter att utvecklas kommer deras
behov av utbildning och subventioner att på sikt minska och Arbetsförmedlingens
kostnader kommer då att minska.
Intäkter för Försäkringskassan
Deltagarna får sin försörjning utbetald från Försäkringskassan innan de deltar i Etableringsresurs. När sedan flera deltagare går till arbete och studier minskar utbetalningarna av etableringsersättning, vilket innebär att Försäkringskassan får en sam-
22
hällsekonomisk intäkt, trots att ingen av deltagarna varit sjukskrivna varken i Föreeller Efter-läget.
Intäkter för individerna
Individerna är stora vinnare. Individerna kan med hjälp av Etableringsresurs både
bryta sitt utanförskap och får ökade intäkter. Det sker genom att många i Efter-läget
har arbete med lön eller studerar jämfört med att riskera att hamna i ett långvarigt
utanförskap och behöva försörja sig via försörjningsstöd. Med tanke på vad som framkommit i intervjuer så är det inte otroligt att de timanställningar som flera deltagare
har i dagsläget, på sikt kan leda till fast anställning. Dessutom är det inte otroligt att
flera av de som studerar på sikt också kan komma in på arbetsmarknaden, eftersom
hela insatsen i Etableringsresurs är inriktad mot arbeten där det idag finns en arbetskraftsbrist. De långsiktiga effekterna kan därmed öka ytterligare jämfört med alternativscenariot att dessa individer inte fått ta del av Etableringsresurs, inte klarat av att ta
sig in på arbetsmarknaden och riskerat att bli beroende av försörjningsstöd.
Tabell 1. Sammanställning för samhället av intäkter, lönsamhet, potential och återbetalningstid.
Nyckeltal per aktör
Utfall Etableringsresurs*
Intäkter, samhället efter ett/fem år
4 mkr/20 mkr
Intäkter, kommunen/staden efter ett/fem år
2,3 kr/11,3 mkr
Intäkter, landsting/region efter ett/fem år
85 000 kr/426 000 kr
Intäkter, staten totalt efter ett/fem år
1,4 mkr/7,1 mkr
Ökad disponibel inkomst för deltagarna efter ett/fem år
Lönsamhet, samhället efter ett/fem år
154 000 kr/769 000 kr
1,4 mkr/17,4 mkr
Tillgänglig potential, FÖRE-läget
17,5 mkr
Kvarvarande potential, EFTER-läget
13,5 mkr
Återbetalningstid samhället
8 månader
* Beloppen avser de totala utfall som har skapats av de individer som ingått i denna studie.
Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn.
Totalt, kort
sikt (1år)
Per deltagare, kort
sikt
Totalt, medellång sikt
(5 år)
Samhället
3 998 000 kr
129 000 kr
19 991 000 kr
Kommun
2 254 000 kr
73 000 kr
11 269 000 kr
85 000 kr
3 000 kr
426 000 kr
1 416 000 kr
46 000 kr
7 078 000 kr
Landsting
Staten totalt
23
Intäkter,kortsikt
samhälleochoffentligsektor
4500000kr
4000000kr
3500000kr
3000000kr
2500000kr
2000000kr
1500000kr
1000000kr
500000kr
0kr
Samhället
Kommunen
Landstinget
Statentotalt
Diagram 1. Intäkt på kort sikt (ett år) för samhället och för offentliga sektorn.
Lönsamhet för samhället
För samhället är projekt Etableringsresurs en lönsam satsning redan på kort sikt, förutsatt att resultateten från Etableringsspåret kan bibehållas. Genom att en så stor andel av deltagarna kommer i arbete skapas ett produktionsvärde som överstiger insatskostnaderna. Observera att vi i dessa beräkningar inte har tagit hänsyn till det eventuella mervärde som deltagarna skapar när de arbetar redan under projekttiden. Skulle
det vara så att mervärdet överstiger kostnaderna för handledning så ökar lönsamheten
för samhället ytterligare även vad som redovisas i dessa beräkningar.
Lönsamhet för Västerås stad
På kort sikt har Västerås stad en negativ lönsamhet. Det beror på att stadens projektkostnader för insatsen överstiger stadens årliga intäkter. Men eftersom intäkterna är
årligen återkommande skapas en betydande lönsamhet på sikt. Lönsamheten på fem
års sikt är exempelvis 11,3 mkr.
Om Västerås stad inte hade engagerat sig i Etableringsresurs och inte samverkat med
Arbetsförmedlingen under etableringsperioden hade projektkostnaden undvikits och
Västerås stad hade överlåtit ansvaret till staten. Men på längre sikt hade staden inte
fått de intäkter som uppstår när deltagarna kommer i arbete. Troligtvis får staden
stora problem när individerna inte klarar av att komma i arbete och finansieringen
från staten upphör. Västerås hade då fått stora negativa effekter genom ökade utbetalningar av försörjningsstöd, ökade kostnader för handläggning av försörjningsstöd och
minskat skatteunderlag eftersom deltagarna inte kommer i arbete. Dessa kan med
hjälp av Etableringsresurs undvikas.
Om flera deltagare avslutar sina utbildningar och kommer i arbete är det troligt att
stadens lönsamhet förbättras ytterligare.
24
Lönsamhet för Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen har en positiv lönsamhet på kort sikt. Det beror framför allt på att
färre deltagare är beroende av subventioner efter insatsen, genom att nästan alla deltagare har fått jobb utan lönebidrag.
Skulle fler deltagare komma i i arbete och om behovet av stöd från Arbetsförmedlingen
på sikt minskar för deltagarna kommer lönsamheten på medellång sikt att förbättras
ytterligare.
Tabell 3. Lönsamhet på kort (ett år) och medellång sikt (fem år) samt återbetalningstid
för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället.
Kort sikt
Medellång
sikt
Per
deltagare,
kort sikt
Payoff
-tid,
Per deltagare,
mån medellång sikt
Samhället
1 414 000 kr
17 407 000 kr
46 000 kr
8
562 000 kr
Kommun
-1 375 000 kr
7 640 000 kr
-44 000 kr
20
246 000 kr
85 000 kr
426 000 kr
3 000 kr
--
14 000 kr
871 000 kr
6 534 000 kr
28 000 kr
5
211 000 kr
Arbetsförmedlingen
617 000 kr
3 236 000 kr
20 000 kr
1
104 000 kr
Försäkringskassan
-2 000 kr
-10 000 kr
0 kr
--
0 kr
Övrig stat
257 000 kr
3 308 000 kr
8 000 kr
Landsting
Staten totalt, varav
107 000 kr
* i.v. = inget värde
Lönsamhet,kortsikt
2000000kr
1500000kr
1000000kr
500000kr
-kr
Samhället Kommunen
-500000kr
Lt
Staten
totalt
Af
F-kassa
-1000000kr
-1500000kr
-2000000kr
Diagram 2. Lönsamheten på kort (ett år) sikt för samhället och offentliga sektorn
25
Vad kostar det att inte göra några insatser?
Inom ramen för projekt Etableringsresurs har resurser satsats på en målgrupp som
har behov av stöd och hjälp för att klara av att etablera sig i samhället. Vid en första
anblick kan man anse att det är dyrt att stödja denna grupp. Men genom att titta på
värdet av den produktion som individerna har skapat och kommer att kunna skapa får
vi ett mått på vad det kostar att inte gör några insatser för denna målgrupp.
Samhällets totala kostnad för dessa 31 individers utanförskap (deltagarna i Etableringsspåret) året före medverkan i projektet är 18,3 mkr per år, vilket motsvarar ca
590 000 kr per år och individ. Detta ligger i linje med den genomsnittliga kostnaden
på 600 000 kr per år för samtliga individer som Payoff har utvärderat sedan starten
2007.
Kostnaden för utanförskapet består nästan uteslutande av att deltagarna inte arbetar i
Före-läget, dvs. förlorat produktionsvärde. Detta visar tydligt hur viktigt det är för
både individen och för samhället att deltagarna kommer i arbete.
26
Rekommendationer
Utifrån den kunskap som Payoff har fått under genomförandet av Del 1 av uppdraget
och med hjälp av vår långvariga erfarenhet från liknande insatser och verksamheter
lämnar vi nedan ett antal rekommendationer. Vår förhoppning är att dessa rekommendationer ska kunna ligga till grund för diskussioner och beslut på både strategisk
och operativ nivå för att bidra till ytterligare utveckling av verksamheten inom Etableringsresurs.
Payoff rekommenderar att Västerås stad, Arbetsförmedlingen och berörda parter genomför följande:
•
Utifrån vad som framkommit i denna första del av utvärderingen uppstår sannolikt sådana mervärden (ekonomiska och mänskliga) att Payoff rekommenderar att Västerås stad, i samarbete med Arbetsförmedlingen, gör prioriteringar i budget för 2018, så att verksamheten i Etableringsresurs kan drivas
vidare inom ramen för den ordinarie verksamheten. Vår rekommendation
bygger på den mycket positiva uppfattningen om Etableringsresurs som finns
hos berörda parter och deras personal samt att det finns en stor samhällsekonomisk potential i att stödja nyanlända till egenförsörjning genom arbete.
Men det är viktigt att berörda förvaltningar tar fram underlag för framtida organisation och budgeterar för kostnaderna för verksamheten, så att nämnderna tydligt kan se omfattningen av verksamheten. Eftersom lönsamheten för
Västerås stad och samhället är beroende av hållbara resultat och en långsiktig
satsning anser vi att det är viktigt att någon typ av avsiktsförklaring görs om
att satsningen ska ske på längre tid än bara under budgetåret 2018. Detta
skulle även stärka stadens ambition att arbeta med social hållbarhet och långsiktiga lösningar där individerna varaktigt klarar av att försörja sig själva genom arbete.
•
För att få en tydligare styrning i verksamheten rekommenderar utvärderarna
dels att effektmålen preciseras/kvantifieras, dels att en mer strukturerad modell för uppföljning av verksamheten och budget skapas, så att både den operativa personalen och de strategiska beslutsfattarna, inkl. politiker i berörda
nämnder, får en tydligare bild av vilka resultat som faktisk skapas hos deltagarna på kort sikt och möjliga effekter på längre sikt.
•
Utvärderarna rekommenderar att arbetet med implementering av Etableringsresurs omgående förs upp på agendan för styrgruppen. Vilka arbetsformer, metoder och samverkan har prövats i projektet och skall föras in i ordinarie verksamheter? Implementeringsarbetet behöver planeras, resurser behöver allokeras och mandat bör tydligt delegeras till den/de som ska ansvarar
för implementeringsarbetet.
•
För att kunna skala upp verksamheten rekommenderar utvärderarna att en
aktiv planering påbörjas för att skapa ett närmare samarbete med regionen
inom ramen för Etableringsresurs. Ett närmare samarbete med regionen kan
öka antalet deltagare som kommer i arbete, säkerställa regionens behov av
personal samt skapa ökad samhällsekonomisk, kommunalekonomisk och regionekonomisk nytta.
•
Kompletterande yrkesutbildningar är många gånger en förutsättning för att
27
deltagarna i Etableringsresurs ska kunna få fast anställning och därigenom
hitta en hållbar lösning där de kan försörja sig själva genom arbete. Utvärderarna rekommenderar att möjligheterna att koppla på fler relevanta yrkesutbildningar utreds om verksamheten inom Etableringsresurs breddas till fler
områden än enbart vårdyrket. Lokalvård och kök har funnits med i planeringen redan från början. Barnomsorg och skola bör kunna vara andra områden
där verksamheten kan utvecklas och breddas.
•
För att bredda utbudet av arbetsplatser vore det intressant om projektet söker
ett samarbete med privata näringslivet, fler offentliga arbetsgivare och civilsamhället. Ett breddat utbud av arbetsplatser gör att fler nyanlända kan få
möjligheter att praktisera inom sitt eget intresse- och kompetensområde, vilket bör öka chanserna till egenförsörjning. Detta gagnar även andra målgrupper som skulle kunna få stöd av den metodik som Etableringsresurs använder
sig av.
Göteborg, 2017-03-27
Jonas Huldt, Ola Sabel och Sven Vikberg
Payoff Utvärdering och Analys AB
28
PROJEKTANSÖKAN
PROJEKTPLAN FÖR
Datum: 2016-04-01
Projektbenämning Pilotprojekt ”Etableringsresurs”
Projektledare: Christina Reuterwall. Enhetschef AMA Arbetsmarknad
Projektägare: Jonas Boman. Verksamhetschef AMA Arbetsmarknad
Bakgrund
Västerås har lång erfarenhet av att ta emot flyktingar. Antalet flyktingar som kommer till staden och
deras hemländer varier beroende på situationen i omvärden.
Sedan december 2010 har staten genom Arbetsförmedlingen ansvar för etableringen av nyanlända
vuxna med uppehållstillstånd. Kommunen genom Individ-och familjenämnden och Utbildnings-och
arbetsmarknadsnämnden, ansvarar för försörjningsstöd i avvaktan på etableringsersättning, mottagande
och bosättning från anläggningsboende, samhällsorientering och svenskaundervisning för invandrare.
Trots genomförandet av etableringsreformen har det visat sig att etableringen av nyanlända på
arbetsmarknaden ofta är svår och tar lång tid. Individ- och familjenämnden ansökte och beviljades, i
samverkan med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Arbetsförmedlingen om medel ur social
resursfond för projektet ”etableringsspåret” med syfte att fler nyanlända ska gå vidare till arbete eller
studier och egen försörjning.
Inom projektet som pågår från juli 2014 till juli 2016 har en modell med parallella insatser i form av
anställningar, svenskundervisning och arbetsmarknadsåtgärder prövats. Av delredovisning till och med
december 2015 framgår att deltagarna i projektet genomgår en snabb språkutveckling och blir
motiverade för fortsatt arbete eller studier inom det aktuella arbetsområdet. Deltagarna har uppskattats
på sina arbetsplatser och flera har fått möjlighet att arbeta som vikarier eller timanställda. (Se bilaga 1,
Delrapport juni 2014-december 2015 Etableringsspåret).
Projektet avslutas nu inom social resursfond men behöver fortsätta under en längre tid för att resultaten
ska kunna utvärderas efter genomförda studier. Ambitionen är därför att fördubbla antalet deltagare
och pröva fler yrkesspår utöver vård, till exempel kök och städ, genom att ansöka om ytterligare
projekttid med stöd av Samordningsförbundet.
Verksamheten har haft bra utfall och effekt för de människor från etableringen som deltagit, men
volymerna har varit för små och tiden för kort, för att kunna säkerställa resultatet.
Behovet av arbetskraft inom ex vårdsektorn är högt och beräkna fortsätta öka. Konceptet kan bidra till
både stadens och landstingets kompetensförsörjning. Dessutom erbjuds motiverad utbildad personal
med bred språklig och kulturell mångfald.
För att befästa verkningsgraden av den här ”kombinationsinsatsen” vill Sociala nämndernas
förvaltning och Barn och Utbildningsförvaltningen, nu ansöka om finansiering enligt budget nedan,
hos Samordningsförbundet, med större volymer.
Syfte
Fler nyanlända ska snabbare integreras i det svenska samhället genom ökade språkkunskaper samt
ökad kunskap om, och erfarenhet inom yrkeslivet.
Genom större samverkan mellan myndigheter, nå högre effektivitet till gagn för individen.
Effektmål
1) Fler nyanlända ska efter etableringen gå ut direkt i egen försörjning genom arbete eller studier.
Mätbarhet/indikatorer
 Alla deltagare ska efter etableringstiden ha en fortsatt tydlig handlingsplan hos
Arbetsförmedlingen och erbjudas insatser utifrån jobb- och utvecklingsgarantin.

80% av de som avslutats i projektet har gått vidare till arbete eller studier med egen försörjning
under eller direkt efter etableringsperiodens avslut.
2) Fler nyanlända ska efter etableringen vara bättre rustade för att få ett arbete på den öppna
arbetsmarknaden.
Mätbarhet/indikatorer
 Alla deltagare har mer erfarenhet och kunskap inom ett specifikt yrke.
 Alla deltagare har ökad förståelse för hur de själva kan påverka sin situation när det gäller
arbete.
 Alla deltagare upplever att de har större förståelse för det svenska samhället kopplat till
arbetsmarknaden.
 Alla deltagare har utvecklats i det svenska språket.
 Ökad kunskap och förståelse för målgruppen inom arbetsmarknaden.
För att mäta målen kommer olika instrument att användas t.ex. omdömesblanketten som arbetsgivaren
fyller i, betyg från sfi, självskattningar, statistik/uppgifter från Arbetsförmedlingen. Utvärderingen
kommer att ske med hjälp av följeforskare. Se avsnitt Uppföljning och Utvärdering.
Målgrupp
Nyanlända som är i etablering och har ett intresse och förmåga av att arbeta inom vård, kök eller
lokalvård.
Urval
Arbetsförmedlingen kartlägger och gör ett urval av personer inom etableringen som kan bli aktuella för
respektive yrkesområde.
Organisation
Projektbeställare är: Utbildning och Arbetsmarknadsnämnden samt Individ och familjenämnden
Västerås stad.
Projektägare är: AMA Arbetsmarknad. Förvaltning för Fritid, Stöd och Entreprenad. Västerås stad
Styrgrupp: Verksamhetschef AMA Arbetsmarknad – Strateger från de båda nämnderna –
Arbetsförmedling – Landstinget Västmanland – Försäkringskassan – Samordningsförbundet.
Projektpersonal adjungeras.
Bemanning i projektet: två konsulenter som med ett helhetsperspektiv genom en med deltagaren
framtagen individuell handlingsplan, följer deltagaren och etablerar kontakter med t.ex.
Arbetsförmedling och arbetsplatser.
Anställningar: 15 personer ht 2016, plus 15 personer vt 2017, plus 15 personer ht 2017. Totalt 45
personer.
2
Tid & aktivitetsplan
Projekttid 2016-07-01—2017-12-31.
 Kartläggning och urval görs av arbetsförmedlingen
 Projektperioden inleds för varje deltagare med en förberedande månad på AMA
Arbetsmarknad, Deltagaren får där en genomgång av koder på arbetsmarknaden,
kulturskillnader, ”yrkessvenska”, självstärkande övningar med mera.
 Därefter följer en praktikperiod på 3 månader ute på en arbetsplats inom kommunens
verksamheter (vård, kök, lokalvård).
 Efter den perioden erbjuds, om praktiken fungera bra, deltagaren en anställning under 3
månader, där en avtalsenlig lön utgår på halvtid.
Instegsjobb används som anställningsform för deltagarna.
Samtliga delar i tids/aktivitetsplanen är kombinationer av arbete och träning av språk mm.
Arbetsförmedlingen upprättar etableringsplan med den nyanlände som innehåller svenska för
invandrare, samhällsorientering och praktik. Under etableringstiden erbjuds en kommunal anställning i
tre månader (som föregås av 3 månaders praktik) med parallell yrkes-sfi samt om möjligt
yrkesförberedande studier (vuxenutbildning). Ersättning till deltagaren betalas med 50% lön och del av
etableringsersättning. Efter etableringstiden kan personen få arbete eller erbjudas att ingå i jobb-och
utvecklingsgarantin och då erbjudas yrkesutbildning genom arbetsförmedlingen.
3
Planerad budget
Pilotprojekt Etableringsresurs
Lönekostnad förberedande 1 mån
Lönekostnader deltagare mån 2-4 praktik
Anställning mån 5-7
Summa lönekostnader
Statsbidrag
Förberedande 1 mån
mån 2-4 praktik
mån 5-7 anställning
Handledararvode
Summa stastsbidrag
Nettokostnader efter statsbidrag
Lönekostnader personal
Löneadm,rekvisitioner
Hyra datorer
Kontorsmaterial
Telefoner
Adm.tjänster
IT,SLA
Kurser,utb
Utvärdering
Summa kostnader
Totala nettokostnader
Total projekt kostnad 18 månader
Budget
Budget
Juli-dec 2016
2017
- 759 000
- 1 518 000
- 759 000
- 1 518 000
-
135 000
396 000
45 000
576 000
183 000
486 300
25 000
9 000
3 000
3 000
9 000
10 000
2 000
50 000
597 300
780 300
270 000
792 000
90 000
1 152 000
- 366 000
- 999 760
- 50 000
- 18 000
6 000
6 000
- 18 000
- 20 000
- 15 000
- 90 000
- 1 222 760
- 1 588 760
2 359 060
Uppföljning och Utvärdering
Projektet utvärderas enligt nedanstående punkter samt även följeforskas ur ett socialekonomiskt
samhälls- och individperspektiv.
 Dokumentera urvalsprocess.
 Antal personer, ålder och kön som erhållit instegsjobb.
 Dokumentera etableringsplan samt anställning och utbildning efter etablering.
 Följ upp varje avslutad del, Samhällsorientering – SFI – Anställning/praktik – Yrkesutbildning
mm.
 Försörjning vid anställningens början – försörjning vid anställningens slut.
 Kostnad för försörjningsstöd under pågående etablering vid anställningens början, under
pågående anställning och vid avslutad anställning, och vid avslutad etablering.
 Beräknad kostnad per månad för försörjningsstöd efter etableringen i förhållande till faktisk
utbetalt försörjningsstöd.
 Faktisk situation, arbete, studier och försörjning efter avslutad etablering samt efter 3, 12 och
24 månader.
4
Projektets framtid efter avslut
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Individ och familjenämnden informeras i april 2016.
En implementeringsplan kommer att presenteras för nämnderna i september 2016, där beslut om
antagande av planen fattas.
Beslut om implementering fattas av Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden och Individ och
familjenämnden under våren 2017. Västerås Stad avser, om projektet visar bra resultat, att
implementera det i ordinarie verksamhet fr.o.m. januari 2018. Projektet bör i så fall finnas med i
budgetarbetet fr.o.m våren 2017. Projektet omfattas efter eventuell implementering av den lokala
överenskommelsen mellan Västerås Stad, Arbetsförmedlingen m.fl.
Övergripande syfte med implementering av Etableringsprojektet är att det ska integreras i en
verksamhet som inte exkluderar någon människa som riskerar att hamna i utanförskapet.
Västerås den…………………..
Västerås den……………………..
Uppdragsgivare
Göran Thunberg
Barn och Utbildningsförvaltningen
Projektledare
Christina Reuterwall
AMA Arbetsmarknad
…………………………………
……………………………………
Uppdragsgivare
Maria Boman
Sociala nämndernas förvaltning
Projektägare
Jonas Boman
AMA Arbetsmarknad
…………………………………..
……………………………………
5