Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en
fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör sökas också från andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheterna i Österrike 2010
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Österrike är en demokratisk rättsstat och situationen för de mänskliga
rättigheterna är överlag god.
Österrike kommer att granskas av FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari
2011 som en del av rådets återkommande ländergranskningar (Universal Periodic
Review, UPR). Inför UPR-granskningen har situationen för de mänskliga
rättigheterna varit aktuell i den inhemska debatten och såväl regeringen som en
rad enskilda organisationer har gjort en inventering och identifierat brister vad
avser respekten för de mänskliga rättigheterna.
Återkommande fall av polisövervåld, inte minst i samband med avvisningar
och kvarhållande av asylsökande har uppmärksammats. Regelverket för, och
behandlingen av, asylsökande har kritiserats bland annat för långtgående
polisbefogenheter och att strängare straff införts för personer som skyddar de
asylsökande. De asylsökande placeras ofta i häkte i avvaktan på beslut om
avvisning i tio månader eller längre. Avvisning kan ske även om den
asylsökande överklagat beslutet.
Skandalen kring fallet Josef Fritzl, som höll sin dotter och hennes barn fångna i
en källare i över tjugo år, har resulterat i ökad uppmärksamhet kring brister i
arbetet mot våld mot kvinnor och barnmisshandel. Mordet på den ryske
medborgaren Umar Israilov, huvudvittne i en rättsprocess mot den tjetjenske
presidenten Kadyrov, som skedde på öppen gata i Wien 2008, ledde till en
alltjämt pågående debatt om brister i Österrikes vittnesskydd.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Österrike har ratificerat de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter:
-
-
-
-
-
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen
om enskild klagorätt och avskaffande av dödsstraffet
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor,
Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women
(CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman
or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt endast undertecknat det
fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt de två fakultativa protokollen om barn i väpnade konflikter
respektive om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
Convention on the Rights of Persons with Disabilities
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967
Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC)
Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Däremot har varken det 12:e tilläggsprotokollet till Europakonventionen eller
den reviderade europeiska sociala stadgan ratificerats (juli 2010). I det
nuvarande regeringsprogrammet utlovas en ratificering av det fakultativa
protokollet till FN:s konvention om förebyggande av tortyr och annan grym,
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (OPCAT). Enligt
regeringen pågår arbetet med att ratificera Europarådets konvention om skydd
för barn mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Beslut har fattats om
att inkludera barns rättigheter som grundlagsskyddade rättigheter i den federala
grundlagen (Bundesverfassung).
2
Inför den allmänna återkommande översynen (Universal Periodic Review,
UPR) av Österrike i FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari 2011 har en
koalition av 270 enskilda organisationer (koordinerade av organisationen
Österreichische Liga für Menschenrechte) krävt att Österrike bör prioritera att
underteckna FN:s konvention om migrantarbetare och deras
familjemedlemmars rättigheter (CMW), samt att ratificera konventionen för
skydd mot påtvingade försvinnanden Convention for the Protection of All Persons
from Enforced Disappearances (Österrike undertecknade denna den 6 februari
2007, och enligt regeringen pågår arbetet med ratificering), konventionen om
Cyberbrott, 12:e tilläggsprotokollet till Europakonventionen, den reviderade
europeiska sociala stadgan inklusive tilläggsprotokoll, samt Europarådets
konvention om skydd för barn mot sexuellt utnyttjande och sexuella
övergrepp.
Österrike undertecknar generellt internationella konventioner med förbehåll
om att dessa först blir tillämpliga efter att de omvandlats till österrikisk lag
genom beslut i parlamentet. Detta innebär enligt enskilda organisationer att
många FN-konventioner trots ratificering de facto inte efterlevs i praktiken.
Enskilda organisationer kritiserar också att rekommendationer och kritik från
internationella övervakningsorgan varken översätts eller sprids och att
uppföljningen därför ofta brister. Ett undantag är den Europakonventionen
som har status som grundlag i Österrike och därför kan åberopas direkt inför
exempelvis Författningsdomstolen (Bundesverfassungsgerichtshof), vilken är den
högsta rättsliga instansen för bland annat ärenden som rör mänskliga
rättigheter.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Enligt den österrikiska konstitutionen (Bundes-Verfassungsgesetz, B-VG) är vissa
rättigheter grundlagsskyddade. De i konstitutionen inkluderade rättigheterna
åtnjuter ett i vissa avseenden starkare skydd än rättigheter som är garanterade
enligt vanlig lag. För att parlamentet ska kunna ändra grundlagen krävs två
tredjedels majoritet. Författningsdomstolen (Verfassungsgerichtshof) har bland
annat kompetens att övervaka att de grundlagsskyddade rättigheterna efterföljs.
Domstolen kan upphäva en lagbestämmelse om denna inte överensstämmer
med grundlagen.
Förbud mot tortyr eller annan omänsklig eller nedsättande behandling eller
bestraffning är stadfäst i grundlagen. Däremot saknas en adekvat definition av
tortyr i brottsbalken. FN:s tortyrkommitté kritiserar i sin senaste granskning
Österrike för att inte inkludera tortyrbrott i den nationella lagstiftningen.
Tilläggsprotokollet till FN:s konvention om förebyggande av tortyr och annan
3
grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (OPCAT) har
ännu inte ratificerats (se ovan). Regeringen har i sitt regeringsprogram utpekat
parlamentets ombudsmän till den nationella mekanism (Volksanwaltschaft) för
skydd mot tortyr enligt OPCAT:s tredje artikel. Ombudsmännen har dock
ännu inte (2010) formellt tilldelats denna funktion. Österrike har flera gånger
kritiserats för att man tillåter användandet av elpistoler (”taser”) i fängelser och
på häkten.
Österrike granskades senast i maj 2010 av FN:s tortyrkommitté.
Tortyrkommittén uppmärksammade brister i arresterade och anhållna
personers rätt till oberoende juridisk rådgivning. Till exempel fanns det enligt
FN:s tortyrkommitté inget krav på att polisen måste vänta med att inleda
förhör till dess att en advokat kan vara närvarande, och många polisstationer
saknar möjlighet att videofilma eller spela in förhör på band. Detta ökar enligt
FN:s tortyrkommitté risken för misshandel och tortyr. Kommittén upprepar
också kritik mot Österrike, som tidigare framförts av Europarådets kommitté
för förebyggande av tortyr, för brister i rätten till rättshjälp.
Enligt Amnesty International är polisens uppträdande – till vissa delar – ett av
de största problemen vad gäller situationen för mänskliga rättigheter i
Österrike. Även Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr har noterat
att det förekommer fall av polisövervåld mot anhållna och häktade personer.
Detta bekräftas även i en rapport från 2007 av Europarådets kommissionär för
mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg.
4. Dödsstraff
Förbudet mot dödsstraff är grundlagsfäst.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Förbud mot godtyckligt frihetsberövande och kvarhållande återfinns i den
federala grundlagen. Inga trovärdiga uppgifter är heller kända gällande
regelbunden förekomst av godtyckliga frihetsberövanden i Österrike. I
brottmål kan en person inledningsvis anhållas och hållas frihetsberövad i upp
till 48 timmar. En åklagare kan inom den tiden besluta om eventuell häktning.
Den maximala häktningstiden är två år fram till dess att förundersökningen är
avslutad. Förutsättningarna för häktning är specificerade i lag. En ny
bedömning, som tar upp om häktningen alltjämt har laga grund, måste
genomföras med jämna mellanrum.
Det kan nämnas att asylsökande inom ramen för det så kallade
Dublinförfarandet placeras i häkte i väntan på avvisningsbeslut, så kallad
”detention pending deportation”, vilket är ett administrativt häktningsbeslut för att
4
säkra verkställigheten i processen. Anledningen till placeringen i häkte uppges
vara att avvisningsbeslut då kan verkställas omedelbart efter att det meddelats.
Detta medför att asylsökande ofta sitter i häkte, eller i fängelse då häktena är
överfyllda, i 10 månader eller längre till dess att beslut är fattat. Familjer
splittras ofta och vissa familjemedlemmar har ibland placerats på mindre orter
ute i landet. FN:s tortyrkommitté kritiserar i sin senaste granskning (maj 2010)
Österrike för att asylsökande inte är skyddade mot avvisning under den tid som
ett överklagande av ett avvisningsbeslut behandlas, i de fall överklagandet gäller
ett formellt fel i handläggningen av asylansökan.
Friheten för en österrikisk medborgare att lämna och resa in i landet igen är en
grundlagsskyddad rättighet. Ambassaden har inte kännedom om fall av
tvångsutvisning, eller att medborgare förhindras resa in i landet. Även friheten
att resa inom landet utgör en grundlagsskyddad rättighet.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
En självständig rättsskipande makt i Österrike garanteras enligt grundlagen.
Domare ska enligt grundlagen vara oberoende och självständiga. Rätten till
rättvis rättegång garanteras enligt grundlagen.
I enlighet med rekommendationer av Europarådets kommitté för
förebyggande av tortyr inrättades i juli 1999 ett råd för mänskliga rättigheter,
”Menschenrechtsbeirat”. Rådet är knutet till och finansierat av inrikesministeriet.
Rådet ska framför allt övervaka de myndigheter som är underställda
inrikesministeriet, främst polisen. Detta görs bland annat genom inspektioner
på plats, men även genom utfärdande av rekommendationer. Amnesty
International var tidigare medlem i rådet, men är det inte för närvarande.
Amnesty framhåller att den främsta anledningen till att organisationen inte
längre är medlem är att Amnesty anser att rådet borde ha en självständig roll
gentemot såväl inrikesministeriet som oberoende organisationer. Även
oppositionspartier har under de senaste året framfört önskemål om att rådet
borde frikopplas från inrikesministeriet för att på så sätt kunna inta en
oberoende ställning. Av 1 047 anmälningar om polisövervåld 2005 ledde enbart
två till fällande domar.
De federala ministerierna samt delstatsregeringarna har samordnare för
mänskliga rättigheter. Dessa koordinerar och driver frågor rörande mänskliga
rättigheter inom och mellan ministerierna, vilket även innefattar utbildning i
mänskliga rättigheter. Den centrala utbildningsenheten för tjänstemän inom
förvaltningen (Verwaltungsakademie des Bundes) anordnar regelbundet seminarier
för samordnarna för att stärka och vidareutveckla deras arbete samt främja
nätverksbyggande.
5
2008 mördades den ryska medborgaren Umar Israilov i Wien. Han var ett av
huvudvittnena i en process mot Tjetjeniens president Ramsan Kadyrow vid
Europadomstolen i Strasbourg. Israilov hade erbjudit sig att ställa upp som
vittne mot Kadyrow också i en eventuell rättsprocess i Österrike i samband
med Kadyrows besök i Österrike under fotbolls-EM. Enskilda organisationer
har riktat stark kritik mot polisen för att man inte lyckades skydda Israilovs liv.
Inrikesministern har också fått ta emot kritik för ett uttalande om att mordet
på Israilov skedde ”i maffiamiljö”.
I mars 2010 påbörjades en rättegång mot tretton djurrättsaktivister i Wien.
Användningen av lagstiftning mot kriminella organisationer (§278a StGB) mot
djurrättsaktivister (bland annat från organisationerna Verein Gegen Tierfabriken
och Basisgruppe Tierrechte (BaT)) har kritiserats.
Under 2010 har en rad stora korruptionsfall uppmärksammats och
Transparency International, ordföranden för OECD:s korruptionskommitté
Mark Pieth och inhemska medier har kritiserat Österrikes
korruptionslagstiftning, som bland annat saknar skydd för de som tipsar om
korruption (så kallade whistleblowers). Regeringen inrättade 2010 en ny
myndighet för korruptionsförebyggande och bekämpning, Bundesamt zur
Korruptionsprävention und Korruptionsbekämpfung.
7. Straffrihet
Ingenting tyder på att straffrihet generellt förekommer i Österrike.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrandefriheten är en grundlagsskyddad rättighet i Österrike. Denna
inkluderar mediefrihet och förbud mot censur. Mediefriheten respekteras
generellt av den verkställande makten. Maktkoncentrationen inom media är
dock tämligen hög. Tidningen Kronen-Zeitung med nära tre miljoner dagliga
läsare har en omvittnat dominerande ställning. Europarådets kommission mot
etnisk diskriminering, rasism och annan intolerans (ECRI) kritiserar i sin
senaste rapport (2010) avsaknaden av en organisation för pressetik. Sedan 2010
finns det dock ett pressråd (Presserat) som fungerar som intern
kontrollmekanism. En liknande organisation (Werberat) finns för kommersiell
(dock ej politisk) reklam.
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg,
har i sin rapport för 2007 pekat på att yttrandefriheten i Österrike är inskränkt
genom det oproportionerligt höga straff för ärekränkning som dömts ut till
journalister och frivilligorganisationer under senare år. Statistik från
Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg visar att
6
Österrike år 2009 placerade sig på andra plats efter Turkiet ifråga om fällande
domar i yttrandefrihetsärenden vid domstolen.
Enligt österrikisk grundlag förbjuds nationalsocialistiska organisationer och
aktiviteter. Personer som försöker upprätta eller återupprätta
nationalsocialistiska organisationer, stödja dem finansiellt eller sprida nazistisk
propaganda kan dömas till fängelse. I grova fall kan det bli upp till livstids
fängelsestraff. Personer kan fällas för rasistiska, främlingsfientliga och
antisemitiska uttalanden eller beteenden som har koppling till
nationalsocialistisk agitation eller nationalsocialistiska organisationer.
Religionsfriheten är grundlagsfäst. Religiösa sammanslutningar indelas i tre
kategorier: trossamfund, religiösa sammanslutningar och föreningar. Beroende
på vilken kategori en religiös sammanslutning faller in under erhåller
sammanslutningen vissa rättigheter. Trossamfunden kan, i viss utsträckning,
genomföra ’’halv-offentlig’’ verksamhet. Religiösa sammanslutningar
tillerkänns inte lika långtgående rättigheter. Det finns för närvarande elva
erkända religiösa sammanslutningar.
Katolicismen är den största trosinriktningen i Österrike – 78 procent av
befolkningen är katoliker. Därefter följer islam och protestantism med ungefär
fem procent vardera.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Österrike är en federal stat med nio delstater. Enligt grundlagen har
medborgarna rätt att välja sina företrädare och sålunda utöva inflytande över
hur landets regering och delstatsregeringar sammansätts. Fria och rättvisa val
genomförs regelbundet.
Alla medborgare kan fritt delta i det politiska livet, ställa upp i allmänna val och
få tillträde på lika villkor till offentlig tjänst i sitt land. Pluralism råder i
flerpartisystemet. Ungdomars politiska rättigheter har stärkts genom att
rösträttsåldern har sänkts till 16 år (2007).
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
EU:s arbetsmarknadsstatistik angav i december 2010 att arbetslösheten i
Österrike uppgick till 4,8 procent, vilket är näst lägst inom EU.
Ungdomsarbetslösheten uppgick i december 2010 till 9,8 procent, vilket är
tredje bästa notering efter Holland och Tyskland. Österrike, som har varit med
7
i ILO sedan 1919, har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour
standards) samt ytterligare 53 ILO-konventioner.
Knappt hälften av arbetstagarna är medlemmar i fackföreningar. Någon
tendens till ökad organisationsgrad finns inte. Uppskattningsvis lyder 80
procent av arbetstagarna under kollektivavtal. Rätten att strejka uttrycks inte i
lag, men är allmänt accepterad. Lagen förbjuder vedergällningsaktioner mot
strejkande. En minimilön på 1 000 EUR brutto infördes från den 1 januari
2008. Minimilönen är inte lagstadgad, utan infördes via kollektivavtal efter en
överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter. 1 000 EUR brutto innebär
820 EUR netto.
Österrike har inte ratificerat FN:s konvention om migrantarbetare och deras
familjemedlemmars rättigheter (CMW)”the International Convention on the Protection
of the Rights of All Migrant Workers and Members of Their Families ”(CMW).
Ett allvarligt problem i Österrike är löneklyftan mellan kvinnor och män.
Kvinnor tjänade enligt ILO i snitt cirka 18 procent mindre än män 2009.
Skillnaderna i inkomst förstärks av att 32 procent av kvinnorna arbetar deltid.
Cirka 19 000 personer med framförallt mentala funktionshinder befinner sig i
”arbetsterapi” och omfattas inte av det normala socialförsäkringssystemet.
Enskilda organisationer argumenterar för att Österrike måste förbättra
tillgången till personliga assistenter för att säkra alla medborgares rätt till arbete.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Österrike tillhör de länder i världen som avdelar mest pengar till hälsa per
invånare. Nästan tio procent av BNP går till hälsovården. Antalet läkare i
förhållande till befolkningen är högt. Medellivslängden för såväl män som
kvinnor hör till den högsta i världen. Spädbarnsdödligheten ligger på mycket
låg nivå. Alla delar av befolkningen har tillgång till grundläggande hälsovård,
dock förs en politisk debatt om första- och andraklassens sjukvård samt
mediciner.
Sjukförsäkringssystemet är underfinansierat, vilket kan leda till framtida
nedskärningar. Den offentliga äldrevården är begränsad och i de allra flesta fall
vårdas äldre inom familjen, i privatfinansierad vård i hemmet, eller på privata
äldreboenden.
12. Rätten till utbildning
Barn har skolplikt från och med sex års ålder. Skolplikten omfattar nio års
studier. Enligt utbildningsdepartementet går 99,8 procent av barnen i
8
grundskolan. Staten tillhandahåller fri gymnasieutbildning och understödjer
tekniska utbildningar, yrkesutbildningar samt universitetsstudier. Pojkar och
flickor har lika rätt till utbildning. De mänskliga rättigheterna studeras i
grundskolan. Enskilda organisationer menar dock att undervisningen är
osystematisk och dåligt koordinerad.
Social snedrekrytering till högre utbildning är ett stort problem. Det hänger
bland annat samman med att den allmänna folkskolan enbart omfattar de fyra
första skolåren. Därefter delas eleverna upp och enbart de med tillräckligt höga
betyg i fjärde klass kan påbörja gymnasie- och högskoleförberedande
utbildningar. Möjligheter att senare under skolgången kvalificera sig för
högskoleförberedande utbildning finns, men mycket få elever använder sig av
dem. Reformering av grundskolesystemet i riktning mot en mer enhetlig
grundskola för alla elever (skolförsök med en så kallad Gesamtschule/enhetsskola
pågår vid 10 procent av skolorna) är en av de mest omtvistade inrikespolitiska
frågorna.
Enligt UNESCO finns det cirka 300 000 analfabeter i Österrike. OECD:s
PISA-studie visade i december 2010 att läsförståelsen bland österrikiska elever
var kraftigt avtagande i jämförelse med 2006.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Österrike placerar sig på 14:e plats i UNDP:s Human Development Index.
Österrike har gynnats mycket av järnridåns fall och EU:s östutvidgning, som
inneburit en tillväxtstimulans på 0,5 -1 procent per år. Enligt Eurostat är
Österrike EU:s fjärde rikaste land.
Enligt EU-SILC:s (the European Union Statistics on Income and Living
Conditions) mått lever dock mellan en till en och en halvmiljon människor i
Österrike på gränsen till eller i fattigdom. Äldre kvinnor, som ofta inte har
kunnat arbeta på grund av ansvar för familj och därför måste försörja sig på
enbart motsvarande folkpension (Mindestpension), är särskilt drabbade av
fattigdom.
Från den 1 september 2010 infördes en ”behovsorienterad grundförsörjning”
(Bedarfsorientierte Mindestsicherung) på 744 EUR per månad för ensamstående och
1 116 EUR per månad för sammanboende. Grundförsörjningsstödet är inte en
form av medborgarlön, utan är med vissa undantag knutet till krav på att stå till
arbetsmarknadens förfogande. Ett problem är att många människor avstår från
att söka socialhjälp, trots att de är berättigade till sådant stöd, för att de är
rädda för krav på återbetalning. Enligt socialministern innehåller det nya
systemet med grundförsörjning ett skydd mot återkrav.
9
Fallet Josef Fritzl år 2009, där en man hållit sin dotter och hennes barn fångna i
en källare i över tjugo år, avslöjade mycket allvarliga brister i socialtjänsten.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Den österrikiska lagstiftningen är utformad för att förhindra könsdiskriminering bland annat i anställningsförhållanden och vid tillerkännandet av sociala
förmåner. Generellt sett upprätthåller myndigheterna dessa bestämmelser. En
speciell jämställdhetskommission (Gleichbehandlungskommission) och en jämställdhetsombudsman (Gleichbehandlungsanwaltschaft) övervakar lagstiftning som
föreskriver jämställdhet mellan män och kvinnor.
Kvinnor har i större utsträckning än män tillfälliga anställningar,
deltidsanställningar och är överrepresenterade bland långtidsarbetslösa.
Kvinnor är underrepresenterade inom statsförvaltningen. Lagen föreskriver
därför att inom sektorer där mindre än 40 procent av de anställda är kvinnor,
ska kvinnor ha företräde framför män, förutsatt att kvalifikationerna är
desamma. Det finns emellertid inte några sanktioner att tillämpa om lagen inte
följs. Kvinnor får arbeta inom försvaret och det uppställs inte några
restriktioner angående vilka uppgifter de kan tilldelas.
Inom den privata sektorn kan kvinnor åberopa jämställdhetslagstiftning som
förhindrar diskriminering. Den statliga jämställdhetskommissionen kan
tillerkänna kvinnor som könsdiskriminerats vid ett befordringstillfälle
kompensation. Kommissionen kan även förordna om ersättning till kvinnor
som förbigåtts vid tjänstetillsättning, trots att de haft samma kvalifikationer
som de manliga sökande.
Våld mot kvinnor utgör ett stort problem i det österrikiska samhället.
Visserligen tillämpar både polis och domstolar aktuell skyddslagstiftning, men
uppskattningsvis mindre än 10 procent av misshandlade kvinnor anmäler att de
utsatts för våld. Regeringen ger bidrag till ett trettiotal kvinnojourer
(Frauenhäuser) och till en gratis dygnetrunt-öppen telefonjour för utsatta
kvinnor. Lagstiftning finns som ger polisen möjligheter att med omedelbar
verkan förhindra våldsbenägna familjemedlemmar att återvända till hemmet.
Det österrikiska skyddet för personer som är utsatta för våld av
familjemedlemmar är mycket långtgående. År 2009 förnyades lagstiftningen om
våld mot kvinnor. Det tidigare nämnda Fritzl-fallet har resulterat i ökad
uppmärksamhet kring brister i arbetet mot våld mot kvinnor och
barnmisshandel.
10
Kvinnliga asylsökande är i en särskilt utsatt situation när det gäller våld mot
kvinnor. Lagstiftningen har ändrats för att förbättra skyddet för kvinnor vars
uppehållstillstånd beviljats på grundval av en relation med en man i Österrike.
Prostitution är lagligt i Österrike. Prostituerade omfattas dock inte av
socialförsäkringssystemet. Människohandel med prostitution som syfte är
däremot olagligt och utgör ett problem. Österrike är både transit- och
mottagarland för kvinnor från främst öst- och centraleuropeiska länder.
Straffsatsen för människohandel med prostitution som syfte är upp till 10 års
fängelse. Forskning bedrivs och hjälpinsatser för utsatta kvinnor tillhandahålls i
allt större omfattning. En nationell handlingsplan mot människohandel antogs
av regeringen 2009. En särskild organisation Interventionsstelle für Betroffene des
Frauenhandels (LEFÖ-IBF) arbetar på uppdrag av inrikesministeriet och
förbundskanslerns kansli med att ge stöd åt cirka 200 offer för människohandel
varje år. IOM räknar dock med att det kan finnas så många som 7 000 offer för
människohandel enbart i staden Wien.
Enskilda organisationer har arbetat för att den rättsliga definitionen av
människohandel ska utsträckas till att även omfatta sådan människohandel som
har tvångsarbete och tvångsäktenskap som syfte. Offer för människohandel
kan sedan 1 januari 2010 beviljas uppehållstillstånd på minst sex månader och
kan omfattas av vittnesskyddsprogram.
Teoretiskt sett har alla kvinnor tillgång till legal abort. Tillgängligheten
begränsas emellertid av olika faktorer, bland annat inkomst. Regeringen
subventionerar endast aborter som genomförs av medicinska skäl. Alla
offentliga sjukhus utför inte abort. Privatkliniker tar så mycket betalt att en del
kvinnor föredrar att åka utomlands och göra abort. Tillgången begränsas även
av att många läkare vägrar genomföra aborter av religiösa och/eller moraliska
skäl.
Andelen kvinnliga universitetsstuderande beräknas vara över 50 procent. Sedan
riksdagsvalet 2008 är 27,3 procent av parlamentarikerna i Nationalrat kvinnor,
vilket är en minskning från 31,3 procent 2006 och 35,3 procent 2002.
Pensionsåldern för kvinnor är 60 år och 65 år för män. Enligt OECD är den
genomsnittliga faktiska pensionsåldern mycket lägre: 58,9 för män och 57,1 för
kvinnor. Andelen sysselsatta vid 50-65 år är endast 32 procent. Den
pensionsreform som genomfördes 2004 har fått kritik för att missgynna
framför allt kvinnor. Reglerna för föräldraledighet har reformerats under de två
senaste åren. Bland annat har fler så kallade pappamånader införts (månader
med föräldraförsäkring som inte kan överlåtas på den andra partnern) och det
finns numera möjlighet att välja att få ersättning som bygger på tidigare
11
inkomst. Sammantaget bör detta uppmuntra fler män, som generellt har högre
inkomster än kvinnor, att ta föräldraledigt och därmed på sikt stärka kvinnors
position på arbetsmarknaden. Regeringen håller på att utarbeta en nationell
aktionsplan för jämställdhet på arbetsmarknaden (juli 2010) med målet att öka
andelen sysselsatta kvinnor, minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor
och öka andelen kvinnor i beslutspositioner.
Den offentliga barnomsorgen inskränker sig till deltidsförskola från tre års
ålder i många delstater. Beräkningar från det europeiska centret för
välfärdspolitik, Europäisches Zentrum für Wohlfahrtspolitik, visar att uppemot
50 000 daghemsplatser saknas i hela landet. Svårigheten att förena yrkesliv och
familj, vilket framförallt drabbar kvinnor, förstärks av att de flesta skolor har
undervisning enbart på förmiddagarna och ingen skolbespisning.
Fritidsverksamhet och skolbespisningar håller på att byggas ut, men behoven är
mycket större än tillgången framförallt på mindre orter.
15. Barnets rättigheter
Den österrikiska lagstiftningen skyddar generellt barnets rättigheter. Både vid
delstatsregeringarna och i det federala ministeriet för ungdoms- och
familjefrågor finns ombudsmän för barn och ungdomar. Dessa har till
huvuduppgift att granska klagomål rörande kränkningar av barns rättigheter.
Avskaffandet av särskilda ungdomsdomstolar (Jugendgerichtshof) riskerar enligt
kritiker att försämra rättssäkerheten för ungdomar.
Hushåll med barn är överrepresenterade bland de fattiga hushållen. Enligt
enskilda organisationer är arbetet mot barnfattigdom dåligt koordinerat. Det
saknas en fastställd minsta inkomst för barn.
Regeringen har en uttalad ambition att skriva in ”de mest väsentliga” av barns,
i barnkonventionen fastställda rättigheter, i grundlagen. Ett lagförslag som
behandlades i parlamentet under 2010 syftar till att göra begreppet ”barnets
bästa” till en central måttstock i alla ärenden som rör barn.
Österrikes system med årliga kvoter för familjeåterförening kritiseras
återkommande av enskilda organisationer. För att anhöriga till migranter ska
beviljas uppehållstillstånd krävs att familjen förfogar över en inkomst som
ligger över gränsen för försörjningsstöd. Detta gör att barn skiljs från sina
föräldrar.
Under 2010 har en lång rad fall av sexuellt utnyttjande och/eller misshandel av
barn inom den katolska kyrkan eller vid katolska skolor och internatskolor
uppmärksammats. Katolska kyrkan har kritiserats skarpt för att ha haft
kännedom om många av dessa fall under årtionden, utan att vidta åtgärder eller
12
informera polis- och rättsväsendet. Många av dessa fall ligger långt tillbaka i
tiden och är preskriberade, men kyrkan har tillsatt en kommission för att
utreda samtliga fall och utbetala skadestånd vid behov. Trots krav på en statlig
granskning har regeringen inte bedömt det nödvändigt att utreda kyrkans
hantering av dessa ärenden.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Diskriminering på grund av nationalitet, etnicitet, kön och sexuell läggning är
förbjuden i lag. Det finns även ett antal bestämmelser med grundlagsstatus
som förbjuder diskriminering.
Den österrikiska grundlagen innehåller bestämmelser om nationella minoriteter
som har haft sin hemvist i landet mer än 100 år. Bestämmelser saknas för mer
nyanlända grupper av immigranter. I det österrikiska rättsspråket används dock
numera begreppet inhemsk folkgrupp istället för minoritet, då det senare anses
ha en negativ klang.
Definitionen av nationella folkgrupper återfinns i lagen om folkgrupper,
Volksgruppengesetz, från 1976. Enligt lagen definieras dessa som grupper av
österrikiska medborgare, bofasta i bestämda delar av landet och med annat
modersmål än tyska, samt med nationell egenart. Enligt lagen garanteras till
exempel förekomsten av tvåspråkiga ortsnamn.
Lagen slår inte fast vilka grupper som bör erkännas som inhemska folkgrupper.
Enligt en förordning som antagits av den federala regeringen anses följande
grupper uppfylla ovannämnda kriterier: slovener, ungrare, tjecker, slovaker,
romer samt kroater i delstaten Burgenland.
Österrike har ratificerat Europarådets ramkonvention om nationella
minoriteter. Konventionen förpliktar staterna att vidta åtgärder som skyddar
och främjar nationella minoriteter. Europarådets stadga för landsdels- eller
minoritetsspråk trädde för Österrikes del i kraft i oktober 2001. Enligt enskilda
organisationer finns det brister i stödet till teckenspråk: det finns inte tillräckligt
med teckenspråkstolkar och för få möjligheter att få undervisning på
teckenspråk.
En omdebatterad fråga under de senaste åren har rört förekomsten av tvåspråkiga skyltar med ortsnamn i delstaten Kärnten. I en dom i december 2001
berörde Författningsdomstolen frågan om tvåspråkiga tyska/slovenska
vägskyltar i Kärnten. Enligt domslutet upphävde domstolen vissa
bestämmelser, då dessa bedömdes stå i strid med grundlagen. Förutom
grundlagen tillämpades i fråga om de slovenska och kroatiska
13
minoritetsrättigheterna i Österrike artikel sju i Staatsvertrag, det dokument
genom vilket Österrike år 1955 erhöll full suveränitet. Upphävningen innebar
att ett krav på en 25-procentig minoritet för uppsättande av tvåspråkiga skyltar
avskaffades. Författningsdomstolen framhöll att det är skäligt att tvåspråkiga
skyltar ska komma ifråga för det fall det under en längre tid har funnits en
minoritet om tio procent i ett område. Domslutet har föranlett en stundtals
livlig debatt i media och delstaten Kärnten har ännu inte omsatt lagens
bestämmelser. Kärnten aviserade 2010 sin vilja att nå en lösning senast år 2011.
När det gäller diskriminering av religiösa minoriteter kan nämnas att anhängare
av olika inriktningar inom islam (till exempel shiitiska muslimer och aleviter)
liksom judendomen inte upplever sig representerade av det trossamfund som
de tilldelats (muslimska Islamische Glaubensgemeinschaft som är dominerat av
sunniter respektive judiska Israelitische Kultusgemeinde).
Enligt österrikisk lag är det straffbart att offentligt – med avsikten att äventyra
den allmänna ordningen – hetsa eller fientligt utmana en grupp som tillhör en
viss kyrka, stat, ras eller ett visst folk. Vidare är det straffbart att offentligt
förolämpa eller förtala ovannämnda grupper på ett sätt som kränker deras
människovärde. Dessa gärningar kan medföra straff på upp till två års fängelse.
Om förtal eller hets mot en folkgrupp har koppling till nationalsocialistisk
propaganda faller brottet under lagen om förbud mot nationalsocialistiska
organisationer (se ovan under punkten 8 om yttrandefrihet). Hets på grund av
religion, världsåskådning, ålder, kön, sexuell identitet eller funktionshinder är
inte del av lagstiftningen om hets mot folkgrupp.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Homosexuella par har inte rätt att ingå äktenskap, men kan sedan den 1 januari
2010 ingå registrerat partnerskap. De har dock inte rätt till utlandsadoption
eller konstgjord befruktning. Svårigheten att legalisera relationen till barn, som
lever med föräldrar som har ingått registrerat partnerskap, har
uppmärksammats som en kränkning av barns rättigheter. Sedan 2007 arbetar
föreningen ”Gay Cops Austria” mot diskriminering inom polisväsendet och
för att förbättra polisens utåtriktade arbete mot diskriminering och våld på
grund av sexuell läggning.
18. Flyktingars rättigheter
Österrike har ratificerat Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of
Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967. Österrike är ett viktigt
invandrarland. 2009 beviljades totalt 211 742 människor uppehållstillstånd i
Österrike. 15 821 människor ansökte om asyl i Österrike 2009, vilket är den
fjärde högsta siffran i EU.
14
Den nuvarande asyllagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2006. En förnyad
lagstiftning trädde i kraft den 1 januari 2010. Första instans i asylförfarandet är
asylmyndigheten Bundesasylamt. Beslut fattade av Bundesasylamt kan överklagas
till asyldomstolen Asylgerichtshof som inrättades 1 juli 2008. Enskilda
organisationer menar att asylprocessen fortfarande är svåröverskådlig och
svårbegriplig.
Enligt enskilda organisationer innebär den senaste förändringen av
asyllagstiftningen att grunderna för att häkta asylsökande (Schubhaft) tänjts
ytterligare. Även minderåriga sätts i häkte. Åldersbestämning sker allt oftare
med hjälp av röntgen, en metod som enligt enskilda organisationer är
vetenskapligt omdebatterad. Man menar också att offer för människohandel
ofta felaktigt sätts i häkte.
De senaste årens upprepade lagändringar, som har mycket komplicerade och
långtgående övergångsbestämmelser, har medfört att till och med
asylexperterna har svårt att finna tillämplig lag i varje enskilt ärende. Detta
innebär rättsosäkerhet, enligt enskilda organisationer. Reglerna från 2006 har
kritiserats för att behandlingen av flyktingar placerade i förvar i väntan på
asylbesked har försämrats, att de asylsökande har sämre rättsskydd i avvaktan
på överklagande efter nekande beslut om asyl, att större polisbefogenheter
gentemot de asylsökande i form av undersökningsmöjligheter till person och
bostad medges samt att ett strängare straff för de som skyddar eller hjälper en
asylsökande införs. Från början omfattades även advokater av den sista
bestämmelsen och skulle ha kunnat dömas till fängelsestraff på upp till sex
månader för hjälp till asylsökande. Efter starka protester från
advokatsamfundet ändrades dock bestämmelserna så att advokater numera är
undantagna från förbudet.
En aktuell fråga som uppmärksammats mycket i media under 2009-2010 har
varit rätten för asylsökande att få stanna i Österrike av humanitära skäl, när de
vistats länge i landet trots frånvaro av giltiga asylskäl. Debatten har stormat
kring avvisningen av familjen Zogaj till Kosovo, som verkställdes i juli 2010.
Familjen hade vistats i Österrike sedan 2002 och varit väl integrerad i delstaten
Oberösterreich. Den då 15-åriga dottern Arigona Zogaj ”gick under jorden” i
samband med ett tidigare beslut om avvisning och hotade att begå självmord,
om familjen inte skulle få stanna i Österrike. Inrikesministern (som har
möjlighet att bevilja undantag) gav inte efter för medietryck utan beslutet stod
fast. Fallet ledde dock till ett regeringsbeslut om att utarbeta en lista med
kriterier, som ska möjliggöra för vissa asylsökande att få stanna i Österrike av
humanitära skäl, samt att snabbt se över andra problematiska fall.
I Österrike är ett ”integrationsavtal” (Integrationsvertrag) obligatoriskt för alla
invandrare. Enligt det förbinder sig invandraren att lära sig det tyska språket
15
samt att inhämta ”vissa kunskaper” om Österrike och Europa.
Arbetskraftsinvandring, där invandrarna kan erhålla ett flerårigt tillstånd, ska
säkra Österrikes behov av nyckelarbetskraft (Schlüsselkräfte).
Inför delstatsvalen i Wien i oktober dominerades valkampanjen i mycket hög
grad av invandrings- och integrationsfrågor. Det högerpopulistiska partiet FPÖ
gick starkt framåt. Partiet fick 27 procent av rösterna, vilket var en ökning med
12 procentenheter jämfört med valet 2005. Framgången kom efter en öppet
invandringsfientlig kampanj, riktad framför allt mot muslimska och turkiska
invandrare. De övriga politiska partierna på såväl lokal som nationell nivå har
efter valet i Wien indikerat att man vill sätta ökat fokus på att uppnå en mer
effektiv integrationspolitik. Efter den upptrissade valkampanjen i Wien
skrinlade koalitionsregeringen SPÖ/ÖVP redan färdigförhandlade lagförslag
som syftade till att ytterligare skärpa asyllagstiftningen (bland annat hade
föreslagits en så kallad närvaroplikt/husarrest för asylsökande på minst en
vecka, i samband med asylansökans inlämnande).
Österrike tillämpar övergångsreglerna i fråga om arbetskraftens fria rörlighet
inom EU ända fram till maj 2011, men har infört en rad undantag.
Det kvotsystem som för närvarande tillämpas i Österrike för nyinvandring av
arbetskraft och familjeåterförening infördes i och med antagandet av 1993 års
utlänningslag. Kvotsystemet innebär att det antal invandrare som kan mottas i
Österrike fastställs av den federala regeringen varje år. Dessa kvoter fördelas
enligt en behovs- och lämplighetsbedömning mellan Österrikes nio delstater.
Österrike har en av Västeuropas mest restriktiva medborgarskapslagstiftningar.
I vissa fall krävs upp till 15 års uppehållstillstånd för att kunna ansöka om
medborgarskap. I samband med en skärpning av medborgarskapslagstiftningen
2006 infördes högre krav på kunskaper i det tyska språket och
”grundkunskaper i demokrati”.
19. Funktionshindrades rättigheter
Skyddet mot diskriminering av funktionshindrade baseras på grundlagens
likhetsprincip. Sedan 2005 finns explicit lagtext mot diskriminering av
funktionshindrade. Österrike ratificerade FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning i oktober 2008. Regeringen planerar att ta
fram en nationell aktionsplan för människor med funktionshinder för åren
2011 till 2020. Ett oberoende utskott har skapats för att övervaka efterlevnaden
av bestämmelserna i FN-konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning.
16
Den 2 december presenterade en rad frivilligorganisationer Die Österreichische
Arbeitsgemeinschaft für Rehabilitation (ÖAR) en rapport om funktionshindrades
situation i Österrike. I rapporten kritiseras att funktionshindrade framför allt
betraktas ur ett omsorgsperspektiv snarare än ur ett rättighetsperspektiv samt
att regeringen i sin första implementeringsrapport till FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning konstaterat att den
österrikiska lagstiftningen i stort uppfyller konventionens krav, medan
frivilligorganisationerna påpekar att så inte är fallet. Särskilt kritiseras
kompetensfördelningen mellan federal och delstatsnivå, som enligt
frivilligorganisationer leder till att lagstiftningen kring funktionshindrades
rättigheter präglas av rättsosäkerhet och ojämlik behandling. Brister påtalas
också när det gäller bland annat bristen på handikappvänliga platser och
lokaler, bristande integrering av funktionshindrade (även fysiskt
funktionsnedsatta) i vanliga skolor, bristande tillträde till arbetsmarknaden och
högre arbetslöshet för funktionshindrade.
Flera fall av sexuellt utnyttjande av barn och vuxna med funktionsnedsättning
har uppmärksammats på senare tid. Dessa har ägt rum på särskilda boenden.
Frivilligorganisationer har krävt att människor med funktionshinder måste få
bättre stöd att själva välja boendeform, bland annat genom ökade resurser för
personliga assistenter.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Oberoende organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter kan verka helt
fritt i landet. Enskilda organisationer ingår i Rådet för mänskliga rättigheter
(Menschenrechtsbeirat). Enskilda organisationer har konsulterats i förberedelserna
för granskningen av Österrike i FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari
2011. Organisationerna har framfört kritik mot att konsultationsprocessen
kommit igång för sent. En återkommande kritik handlar om avsaknaden av en
nationell institution för mänskliga rättigheter.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
EU-byrån för mänskliga rättigheter har sedan 2007 sitt säte i Wien.
17
