Stockholm

Stockholm
Fortum Värme och miljön 2010
Reviderad 20110322
Miljööversikt 2010
Vintern 2009-2010 blev kallare än vanligt med mängder av gnistrande snö. Även denna vinter inleddes under hösten 2010 med ovanligt kallt väder. Värmebehovet år 2010 ökade med 20 % jämfört
med tidigare år. Framför allt ökade antalet dygn med riktigt kallt väder, vilket tvingade oss att starta
oljepannor för att hålla värmen i fjärrvärmenätet.
Vi är glada över att vi kunde upprätthålla vår värmeleverans i stort sett utan störningar. Dessvärre
har våra egna utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ökat, dels på grund av kylan men även på
grund av brist på biobränsle.
Vi kan inte vara nöjda med detta och planerar investeringar som kommer att minska utsläppen av
koldioxid. Men vi vill även i ökad omfattning samverka med våra värmekunder för att minimera behovet av värmeffekt när det är som kallast - något som gynnar både plånboken och miljön.
Produktionen i Stockholm 2010
Tillförd energi 2010
Förnybar och återvunnen energi i egen produktion
Fortum Värmes produktion i Stockholm
Fjärrvärme
Produktions-
volym
Förnybar och
återvunnen energi
9 092 GWh
81 %
440 GWh
100 %
1 852 GWh
55 %
Fjärrvärme
Fjärrkyla
El från kraftvärme Utveckling av tillförd energi 2004–2010
Fortum Värmes produktion av el och fjärrvärme
100 %
75 %
Fjärrkyla
Globala klimateffekter
Global växthusgaspåverkan beräknas utifrån synsättet om ­marginalel:
ökat nettobehov av el för värmeproduktion, t ex i värmepumpar, antas
medföra behov av ökad produktion i k­ olkraftverk i det nordeuropeiska
kraft­systemet. Vid ökad kraftvärmeproduktion gäller ­omvänt, att kol­kraft
trängs undan och klimatnytta uppnås.
50 %
25 %
0%
2004
2005
2006
2007
2008
Biobränsen
Avfall och returbränslen
Energi ur sjö- och avloppsvatten, samt spillvärme
El från förnybara energikällor
El från icke förnybara energikällor
Fossila bränslen
2009
2010
Egna utsläpp
Egna utsläpp + ökade/minskade utsläpp pga elförbrukning/elproduktion
Egna utsläpp + ökade/minskade utsläpp pga elförbrukning/elproduktion
+ uteblivna utsläpp då kunder har anslutits till fjärrvärme
Klimatbokslut för fjärrvärme Stockholm, utsläpp per kWh levererad fjärrvärme
Följande tabell visar den levererade fjärrvärmens miljöprestanda. Fjärrvärmens slutliga miljöprestanda avgörs dels av vår egen
produktion som redovisades på föregående sida, dels av indirekta utsläpp som uppstått på grund av Fortums användning av
energi som producerats i andra verksamheter. De indirekta utsläppen kan alltså inte summeras mellan olika företag för jämförelse,
men med detta underlag vill vi ge en mer fullständig bild av den totala klimatpåverkan som vår produkt ger upphov till. Det är ju
den globala klimatpåverkan som har betydelse. Utsläpp från Fortum Värmes produktion, g/kWh levererad fjärrvärme
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Koldioxid från fossila bränslen (kol, fossil olja, stadsgas) 59
45
45
43
37
43
52
Koldioxid från avfalls- och returbränslen
12
16
15
14
16
15
12
Övriga växthusgaser (lustgas, metan, köldmedieförluster), gram CO2ekvivalenter/kWh 12
12
12
12
12
10
7
Summa, egna utsläpp, gram CO2ekv/kWh levererad fjärrvärme
83
73
71
68
64
68
71
Koldioxid indirekt genom Fortums egen elförbrukning, g/kWh - äldre metod som inte längre tillämpas1
20
8
16
15
10
12
10
Koldioxid indirekt genom Fortums egen elförbrukning, g/kWh2
24
10
22
19
16
26
21
Reduktion genom användning av egen förnybar el
-21
Utsläpp på grund av inköpt energi (uppstår i annan verksamhet)
Koldioxid indirekt genom import av fjärrvärme från annan producent, g/kWh
0
0
0
0
2
2
11
Summa Indirekta utsläpp av växthusgaser, g CO2e/kWh4
24
10
22
19
18
28
11
Summa egna och indirekta utsläpp av växthusgaser, g CO2e/kWh
107
83
93
87
82
95
82
Andel förnybar eller återvunnen energi, %5
71
77
78
77
78
76
80
Andel förnybar energi, %5
57
62
61
61
60
59
66
Kväveoxider,mg/kWh 97
107
106
91
112
99
112
Svaveldioxid, mg/kWh6
34
32
29
19
21
22
37
Stoft, mg/kWh6
<5
<5
<5
2,5
2,3
3
4
2009
2010
Koldioxid, indirekt genom Fortums egen elförbrukning, g/kWh
0
0
6
Klimatbokslut fjärrkyla 2010
Förklaringar till klimatbokslut
1 Emissionsfaktor för inköpt el avser hela den totala nordiska mixen. Detta innebär dubbelräk­
ning av specificerad el varför Fortum Värme ej längre använder denna metod.
2 Inköpt el är ospecificerad varför emissionsfaktorn, enligt rekommendation från Svensk Energi
och Svensk fjärrvärme, är nordisk residualmix för aktuellt år.
3 Fortum Värme har tidigare avräknat egenproducerad förnybar el för produktion av fjärrkyla.
För år 2010 utnyttjas egenproducerad el från biokraftvärme samt från egen vattenkraft även
för elförbrukning inom fjärrvärmeproduktionen.
4 Summering avser utsläpp i egen produktion samt indirekta utsläpp från inköpt el och importe­
rad fjärrvärme från produktionssamverkan.
5 Med förnybar energi menas biobränslen, biooljor, bioandel i avfall och returbränslen, energi
lagrad i sjövatten samt andel förnybar energi i inköpt el och importerad fjärrvärme. Med
återvunnen energi menas spillvärme, återvunnen energi i avloppsvatten, andel av avfall och
returbränslen som inte definieras som förnybar samt återvunnen energi i inköpt el och
importerad fjärrvärme.
6 Exkl. utsläpp för inköpt el och importerad fjärrvärme. Leverans exkluderar vidareleverans av
importerad fjärrvärme.
För drift av värmepumparna i fjärrvärmeproduktionen har vi för år 2010 reserverat förnybar el
som producerats i Fortum Värmes egna kraftvärmeverk och Fortums vattenkraftverk. Använd el
är därmed förnybar och vårt totala klimatfotavtryck minskar något. Uppvärmningen av Stockholm
sker idag tack vare samproduktion av el och värme med ett överskott av el. Vårt mål är att genom
ökad kraftvärme minska den egna användningen av el, och därigenom öka utbudet av förnybar
el till andra ändamål. Den förnybara el vi frigör och producerar kommer att ersätta fossil kraftpro­
duktion i vår omvärld, och därmed kommer stadens samlade klimatpåverkan att minska rejält.
Fortum Värmes egenproducerade el från kraftvärme allokeras fr o m 2009 till fjärrkylaproduk­
tionen. Fjärrkyla är därmed klimatneutral.
Fortum Värmes klimatplan
2020
2019
Fram till år 2020 har vi en plan med investeringar på ca 15 miljarder kronor för
att minska klimatpåverkan från uppvärmningen av hus i Stockholm. Tack vare
vår satsning kan koldioxidutsläppen i Europa minska med 1,2 miljoner ton per
år jämfört med idag. Tillhöger finner du de projekt som planeras under de kom­
mande 10 åren.
2017
2016
Värtaverket
Ombyggnad av panna till biobränsle.
2015
2014
Större miljöhändelser 2010
Under 2010 investerades över 150 miljoner kronor i åtgärder som minskar utsläp­
pen till luft och vatten i våra anläggningar. Dessutom investerades över 800 MSEK
inom de projekt som nu startas eller pågår för ny produktion av fjärrvärme och
fjärrkyla enligt den plan som vi följer, den s k Road Map 2020. Exempel på några
åtgärder som genomfördes under 2010 är:
Stockholm
Nytt kraftvärmeverk.
2018
2013
2012
2011
2010
Värtaverket
50 % inblandning av biobränsle i panna 6.
Värtaverket
Ny kraftvärmepanna. Bränsle: flis.
Högdalenverket
Ny kraftvärmepanna. Bränsle: avfall.
Hässelbyverket
Ny kraftvärmepanna. Bränsle: pellets.
Bristaverket
Ny kraftvärmepanna. Bränsle: avfall.
Värtaverket
Ny rökgaskondensering på plats.
nBränslekonvertering till 222 MW biobränsle i Akalla. Vid byte av bränsle till bioolja blir NOx-, svavel-och CO2-utsläppen lägre.
nEn oljepanna konverterad till bioolja vid Karolinska sjukhuset med minskad fossiloljeproduktion.
nKommersiell drift av fjärrkylalagret i Hornsberg. Lagret innebär att fler kunder nu kan avveckla sina kylmaskiner och istället ansluta sig till det el-snåla fjärrkylsystemet. Till att börja med kan ytterligare kunder med ett sammanlagt behov på 25 MW på tillgång till fjärrkylsystemet. Genom att ansluta sig till detta kan
kunderna mer än halvera sin elförbrukning för kylsystemet. Dessutom minskas köldmedieanvändningen lokalt. Minskad elförbrukning kan uppskattas till 15 GWh.
nKonvertering av en 23 MW oljepanna i Värtaverket till biobränsle vilket minskar användningen av fossil olja.
nBiobränsletester med upp till 30% inblandning av olivkärnor i en av Värtaverkets pannor vilket motsvarar produktion av 13 MW el och 26 MW värme (täcker
behovet för ca 10 000 vanliga villor ett år). Biobränsleinblandningen kommer fortsätta under 2011 med målet att nå upp till 50 % biobränsle i anläggningen vid
år 2015.
nDärutöver har en mängd åtgärder genomförts i våra anläggningar. Nämnas bör även att arbetet med att avveckla biogasproduktionen kom in i slutfasen under
2010, och spaltgasverket kunde stängas av i januari 2011. En biogasmack invigdes vid Arlanda. Macken är populär med cirka 500 tankningar av förnybart
AB Fortum Värme
samägt med Stockholms stad
115 77 Stockholm
Tfn 08-671 70 00
www.fortum.se
FVK 110119
drivmedel varje dag.