Redint1

Redint1
Intern- redovisning inklusive viss bokföring
Av Peter Lohmander, Version 2001-05-09
Bokföring av affärshändelser:
- Löpande kontroll
- Skydd för intressenter (ägare, anställda, kunder, leverantörer,
skattemyndigheter, banker)
Bokföringslagens krav på verifikationer:
”Verifikation skall på ett varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den
upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad den avser, vilket belopp det
gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka
handlingar som legat till grund för affärshändelsen och var
orginalhandlingen förvaras. (BFL 1976:125)”
Bokföring i praktiken:
Materialinköp (faktura = verifikation. Kvitto = verifikation.)
(Summa inklusive moms = 100 000 SEK. Moms = 20 000 SEK.)
Verifikationer sparas kronologiskt med nummer. (Allt måste vara möjligt
att i efterhand kontrollera.)
Fakturans belopp konteras på ett antal konton.
På fakturan sättes en konteringsstämpel, visande vilka konton som berörs.
Konto- konsekvenser:
Utgift har uppstått (80 KSEK) för mtrl..
Momstillgång har uppstått (20 KSEK).
Skuld till leverantören (100 000 KSEK) har uppstått.
T-kontot och dubbel bokföring:
Debet
T-konto___________
Kredit
1
Dualitetsprincipen:
Vid varje affärshändelse:
Summan av de belopp som förs till debetsidorna = summan av de belopp
som förs till kreditsidorna.
Två olika slags konton med underavdelningar:
Balanskonton (Tillgångs- och skuldkonton)
Resultatkonton (Inkomst- och utgiftskonton)
Balanskonton
Tillgångskonton
Växer i debet
Skuldkonton
Växer i kredit
Resultatkonton
Inkomstkonton
Kreditering
Utgiftskonton
Debitering
Exempel 1 (Första steget i processen):
Kontot ”Inköp material” är ett utgiftskonto. På debetsidan skriver vi
”Material: 80 KSEK”.
Kontot ”ingående moms” är ett tillgångskonto. På debetsidan skriver vi
”Material: 20 KSEK”.
Kontot ”Leverantörskulder” är ett skuldkonto. På kreditsidan skriver vi
”Material: 100 KSEK”.
Exempel 2 (Andra steget i processen):
Betalningen sker vid en senare tidpunkt, helst före ”förfallodagen”.
Kontot ”Leverantörskulder” är ett skuldkonto. På debetsidan skriver vi
”Betalning: 100 KSEK”.
Kontot ”Postgiro” är ett tillgångskonto. På kreditsidan skriver vi
”Betalning: 100 KSEK”.
2
Att göra rättelser:
Ny verifikation (Information: Vilken verifikation rättas, Varför rättelse
gjorts, Hur korrekt kontering ska vara samt Vem som utfört rättelsen.)
(Vid konteringen av rättningen bytes debet och kredit, varvid allt
återställs.)
Varför dubbel bokföring?
Dubbel bokföring ger automatisk kontroll av allt som skett under perioden
samt möjlighet till kontroller av delar av verksamheten. Vinsten ska bli lika
stor i resultaträkning och balansräkning.
Resultaträkning
Kostnader
Vinst
Intäkter
Balansräkning_______________
Tillgångar
Eget kapital
(inkl. vinst)
Skulder
Två definitioner av vinst:
1. Intäkter – kostnader (se resultaträkningen)
2. Ökning av tillgångar – ökning sv skulder (se balansräkningen)
Begrepp:
Intäkt (värde av levererad prestation under viss period)
Kostnad (värde av förbrukad resurs under viss period)
Inkomst (uppstår när faktura skickas)
Utgift (uppstår när man tar emot faktura)
Inbetalning (uppstår när företaget får betalt)
Utbetalning (uppstår när företaget betalar)
3
Att stämma av konton och upprätta bokslut:
Alla konton avslutas. Differenser beräknas för varje konto.
Differenser i tillgångskonton och skuldkonton förs till utgående
balanskontot (UB).
Differenser i utgiftskonton och inkomstkonton förs till Vinst- och
Förlustkontot (VF).
I UB och VF summeras debet och kredit. På så sätt bestämmer man
företagets vinst (eller förlust).
I årsredovisningen ska UB samt VF redovisas i enlighet med principerna i
Årsredovisningslagen.
Konton i systematisk ordning:
Standardiserad kontoplan underlättar.
Lagstadgade krav på extern redovisning uppfylls enklare.
(EU-BAS 97 är den vanligaste kontoplanen.)
För intern redovisning kan vilken metod som helst användas. Ingen lag
kräver något. Den interna redovisningen kan användas som
beslutsunderlag inom företaget. Mekanförbundets normalkontoplan är
vanlig som underlag för produktkalkyler.
BAS-kontoplanen:
SAF och Industriförbundet utvecklade denna. 1976 kom BAS-76 som
generellt användbar standard. Nu är den EU-anpassad (EU-BAS-97).
Konton har speciella nummerkoder med dessa första siffror:
1. Tillgångar
2. Skulder
3. Intäkter
4. Kostnader
4
Systematiskt och kronologiskt:
Bokföringslagen kräver systematisk och kronologisk registrering av alla
affärshändelser.
Bokföringens böcker och kopplingar:
Verifikationer är kopplade till Dagboken.
Dagboken är kopplad till Huvudboken.
Huvudboken är kopplad till Årsboken.
I bokföringsprogram kan detta se ut på olika sätt med principerna måste
följas.
Bokföring av moms:
MOMS = ”Mervärdesskatt”
Företag lägger till moms (viss procentsats) på försäljningspriset.
Företag drar av kostnaderna för moms på ingående varor och tjänster.
Företaget betalar således endast moms för mellanskillnaden, ”mervärdet”.
Moms- procentsatser: Beror av varuslag.
Företag som köper något:
- debiterar ett utgiftskonto (ex: inköp material)
- debiterar ett momskonto (ex: ingående moms)
- krediterar ett skuldkonto (ex: leverantörskulder)
Företag som säljer något:
- krediterar ett inkomstkonto (ex: försäljning varor A)
- krediterar ett momskonto (ex: utgående moms)
- debiterar ett tillgångskonto (ex: kundfordringar)
Vid bokslutet räknar man ut differensen:
”Utgående moms - ingående moms”.
Är denna positiv så ska differensen betalas till skattemyndigheterna.
Vid negativ differens blir det skatteavdrag.
5
Löpande uppföljning av verksamheten – internredovisning:
Underlag för rationella beslut.
Jämförelser av utfall med budget.
Internredovisningen – en spegling av företagets verksamhet:
Internredovisningen kan ge information när det gäller:
-
Vilka kostnader som företagets produkter och tjänster orsakar
Lönsamheten för olika produkter, marknader etc.
Avdelningars effektivitet
Om företaget får täckning för indirekta kostnader eller ej
Lämpligt att registrera:
- När råmaterial flyttas till olika avdelningar och förädlas till halvfabrikat
(PIA = produkter i arbete)
- Prestationsmått (resursåtgångstal av olika slag per producerad enhet
inom olika avdelningar)
Att räkna – före och efter:
(Se bokens exempel.)
”Kalkyldifferens material” kan vara ett eget konto.
Anskaffningskostnader avviker normalt från budgeten.
Dessa tre produkter är normalt olika stora:
- ”standardpris” x ”verklig kvantitet”
- ”anskaffningspris (verkligt pris) ” x ”standardkvantitet”
- ”standardpris” x ”standardkvantitet”
Internredovisningen – i samklang med organisationen:
Det som mäts brukar vara det som faktiskt blir utfört!
En chef för en avdelning kan ha kostnads- ansvar eller resultatansvar.
Detta kan påverka hur prioriteringar görs inom avdelningen.
6