Karin Kulneff-Eriksson, Lunds universitetsbibliotek
Katalog över papyrussamlingen vid Universitetsbiblioteket i
Lund
Projektets mål har varit att göra Lunds universitetsbibliotekets papyrussamling tillgänglig
via internet och detta har nu genomförts. Arbetet har utförts på biblioteket och i
samverkan med APIS (Advanced Papyrological Information System), en internationell
organisation för tillgängliggörande av papyrussamlingar via nätet.
Universitetsbiblioteket i Lund innehar Sveriges största samling av papyrer, knappt 800
stycken, alla från Egypten. Samlingen representerar ett tidsspann på många århundraden,
från ett par hundra år före vår tideräkning till 500-talet. Så gott som samtliga är skrivna på
grekiska; dessutom finns fyra eller fem demotiska, en latinsk, en koptisk och en arabisk
papyr.
I samlingen, som kallas Papyri Lundenses, finns både relativt välbevarade texter och små
fragment med endast en eller ett par bokstäver. Några få är avskrifter av litterära texter,
men det överväldigande flertalet är dokumentära texter som privata brev, medicinska
redogörelser, kvitton på leveranser av olika slag, rapporter och listor över till exempel
tempelinventarier och präster vid templet.
Genom papyrusforskning vinner man kunskaper om det grekiska språket, den grekiska
litteraturen och den grekiska skriften, men också om samhället där dessa texter
producerades. Det finns genom papyrusforskning oerhört mycket information att hämta
om historia, medicin, juridik och sociala förhållanden i Egypten under lång tid och under
skiftande politiska och samhälleliga förhållanden. Grekiska var ett officiellt språk i
Egypten under nästan 1000 år och en mycket stor del av bevarade papyrer är således
skrivna på grekiska.
Då tidigare endast ca 50 stycken av lundasamlingens nästan 800 papyrer varit
utgivna i bok- eller artikelform, förelåg ett stort behov av att göra samlingen tillgänglig för
forskningen.
Inventering och omglasning
Samlingen har inventerats varvid några papyrer konstaterats försvunna, och två utlånade
papyrer har återförts till biblioteket. Själva papyrerna är, tack vare Erik Knudtzons arbete
på 1940-talet, i gott skick, men de glas de låg emellan visade sig till ganska stor del vara i
sämre skick, smutsiga, ibland trasiga och med lossande tejper runt glaskanterna. Hela
samlingen har därför glasats om. Företaget Pilkington Floatglas AB har som gåva
levererat samtliga glas utom de i större format som behövdes för ett fåtal papyrer. Lådor i
syrafri papp har biblioteket köpt in från Klug Conservation, och alla papyrer ligger nu
mellan nya glas i nya lådor. Allt som gjorts i fråga om omglasning och placering har
1
diskuterats med APIS papyruskonservator, Leyla Lau-Lamb vid University of Michigan,
för att korrekta metoder och material skulle användas.
Hela samlingen förvaras i ett utrymme beläget under marknivå.
Temperaturen är här ganska konstant men luftfuktigheten skiftar betydligt under året.
Skiftningarna går dock betydligt långsammare än i huset generellt. Inget utrymme med
konstant temperatur och luftfuktighet finns i biblioteket.
Tillgänglighet i samarbete med APIS
Som planerat har projektet utförts i samarbete med APIS, och Lunds samtliga papyrer är
nu inlagda i APIS databas med elektroniska katalogkort och digitala bilder. De sista
bilderna skickades till APIS våren 2009 men har ännu inte kopplats till katalogkorten, som
dock redan presenteras på nätet tillsammans med övriga samlingar kopplade till APIS.
Alla bilder kommer att vara fritt tillgängliga liksom all information på katalogkorten.
Dock måste bilder i högsta upplösningen beställas från biblioteket.
Via APIS (www.columbia.edu/cu/lweb/projects/digital/apis/index.html) är
det nu möjligt att göra sökningar inom enbart lundasamlingen liksom bland alla
samlingarna knutna till APIS, efter arrendekontrakt, kvitton, brev, en viss ort, ett visst
bestämt år eller ett personnamn.
Databasen nås också via universitetsbibliotekets hemsida för
papyrussamlingen (www.ub.lu.se/o.o.i.s/22653), som också finns på engelska
(www.ub.lu.se/collections/digital-collections/the-papyrus-collection). Eftersom katalogen
är helt elektronisk kommer den att kunna kompletteras problemfritt i framtiden, och en
bibliotekarie på handsskriftssektionen har utsetts som ansvarig för framtida tillägg och
underhåll.
Forskningsaktiviteter kring samlingen
Det faktum att samlingen nu är tillgänglig på ett nytt sätt kommer förhoppningsvis att
innebära att den kommer att ägnas nytt och större intresse. Redan nu har Todd Hickey
([email protected]), papyrolog vid Berkeley i Kalifornien, gett ut en artikel
behandlande två papyrer (P. Lund. inv.nr. 43 & 48) ur lundasamlingen. Jesse Hoffman
([email protected]), student vid Berkeley, har skrivit en prisbelönt uppsats om
fem olika papyrer, av vilka en (P. Lund. inv.nr. 42) hör till lundasamlingen. Fabian Reiter
([email protected]), papyrolog i Berlin, har gjort en nyutgåva av P. Lund. inv.nr. 220 och
Paola Pruneti ([email protected]) och Mariella Menchelli ([email protected])
har givit ut P. Lund. inv.nr. 11 verso på nytt. Todd Hickey har för avsikt att ge ut flera
papyrer ur samlingen, och Isabella Andorlini i Parma ([email protected])
kommer att i Greek Medical Papyri (GMP) III ge ut P. Lund. inv.nr. 111, en papyr med
medicinskt innehåll. Kim Ryholt, egyptolog vid Carsten Niebuhrinstitutet i Köpenhamn
([email protected]), arbetar med och kommer att ge ut P. Lund. inv.nr. 2058.
2
3
