Statliga myndigheters bedömningar av
forskningsbehov vid implementeringen av
Agenda 2030
Rapport
Elena Mokeeva
KTH
2016-12-08
Förord
Kunskap har från första början varit en bärande grund för arbetet med att åstadkomma
en hållbar utveckling. Vetenskaplig kunskap och akademins samlade vetenskaper är
därför en nödvändig och drivande komponent vid genomförandet av FN:s Agenda 2030
med dess 17 övergripande mål och 169 delmål.
Mot denna bakgrund har det Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling (VRHU) låtit
forskaren Elena Mokeeva, KTH, utföra en analys av i första hand vilka kunskaps- och
forskningsbehov som statliga myndigheter själva urskiljer vid deras genomförande av
Agenda 2030. Analysen är baserad på det underlag till Sveriges genomförande av
Agenda 2030 som myndigheterna på regeringens uppdrag lämnade i augusti 2016.
I denna rapport presenterar Elena Mokeeva sin analys. Hon står själv för slutsatser och
förslag. Med analysen som grund har VRHU skrivit en kommentar som går att finna på
rådets
hemsida
http://www.sou.gov.se/jo-1968a-vetenskapligt-rad-for-hallbarutveckling/. Rådet framför där bedömningen att myndigheternas underlag visserligen
är värdefullt men ändå i stort behov av utveckling och kompletteringar. Bl.a.
framträder den för hållbarhetsagendan nödvändiga helhetsbilden och systemsynen,
enligt rådets uppfattning, som regel alltför svagt i myndigheternas beskrivningar av
sina verksamheter.
Rådet föreslår därför att regeringen ger ett uppdrag till
myndigheterna att utveckla sin roll kring kunskaps- och forskningsbehov. Syftet skulle
vara att tillföra ytterligare dimensioner till myndigheternas analyser av den egna
verksamhetens bidrag till genomförandet av Agenda 2030.
Med denna rapport tas ett viktigt steg i rådets bevakning av genomförandet av Agenda
2030 och då framförallt av hur forskningen och akademins aktörsroll tillvaratas och
används inom detta arbete. Rapporten är också ett bidrag till det samråd VRHU har
med Delegationen för genomförande av Agenda 2030 (Dir 2016:18).
December 2016
Karin Markides
Ordförande
Anders Turesson
Sekreterare
1
Innehåll
Förord ............................................................................................................................................................. 1
Sammanfattning ........................................................................................................................................... 3
Metoder .......................................................................................................................................................... 3
Analysens avgränsning och fokus................................................................................................................ 4
Giftfri miljö ................................................................................................................................................. 4
Hållbara konsumtions- och produktionsmönster .................................................................................... 6
Urbanisering ............................................................................................................................................... 7
Biologisk mångfald .................................................................................................................................... 11
Diskussion .................................................................................................................................................... 13
Slutsatser ...................................................................................................................................................... 15
Referenser .................................................................................................................................................... 16
2
Sammanfattning
Denna rapport sammanfattar resultaten av en studie som beställts av Vetenskapliga
rådet för hållbar utveckling. Studiens fokus är att analysera statliga myndigheters
underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Den är i första hand inriktad
på, men inte begränsad till, myndigheternas bedömningar av kunskaps- och
forskningsbehov samt av vetenskapssamhällets roll.
På FN-toppmötet i september 2015 antogs Agenda 2030 och 17 nya globala mål för
hållbar utveckling (FN 2015a), vilka började gälla den 1 januari 2016. Målen avser
alla länder, och även om de inte är rättsligt bindande, förväntas länderna att göra
kraftansträngningar och bidra till uppnåendet av dem. Dessutom har länderna det
primära ansvaret för uppföljning och översyn av de framsteg som gjorts i
genomförandet av målen (FN 2016).
Under 2016 anmodades statliga myndigheter av regeringen att bidra med underlag
för Sveriges genomförande av FN:s Agenda 2030 (bilaga 1). I redovisningarna har
myndigheterna gjort bedömningar av vilka mål och delmål som deras område har
störst inverkan på, både nationellt och internationellt. De innehåller också en
bedömning av huruvida myndighetens verksamhet på området är tillräcklig
(Regeringskansliet 2016).
Studien visade primära forskningsbehov i samband med fyra huvudområden: giftfri
miljö, hållbara produktions- och konsumtionsmönster, urbanisering och biologisk
mångfald. Bland dessa frågor var de mest kritiska förbättringsområdena
växthusgasutsläppen från privat konsumtion i Sverige, negativa miljömässiga och
sociala effekter av produktion utomlands, giftiga material och exponeringen för
giftiga ämnen, sociala frågor och miljöfrågor i relation till urbanisering och den
biologiska mångfalden.
Emellertid, dessa är enbart frågor direkt relaterade till Sveriges genomförande av
Agenda 2030 och hållbarhetsmålen innebär ett globalt perspektiv. Dessutom är
hållbarhetsmålen en omfattande uppsättning av mål och därför måste de övervägas i
helhetsyn och systemtänkande. Således föreslås en ytterligare studie som kan
inkludera ett bredare globalt sammanhang, samarbete mellan statliga myndigheter
och indikatorer för hållbarhetsmålen.
Metoder
Studien startade med en översiktlig genomgång av rapporterna som myndigheterna
har redovisat. Baserat på vad som betonades av myndigheterna som de mest
utmanande områdena, kunde prioriterade områden för Sverige identifieras, och
utifrån det kunde de myndigheter som studien skulle fokusera på väljas. Därefter
studerades fokal-myndigheternas rapporter mer i detalj, och två matriser
sammanställdes: forskningsbehov och andra behov (bilaga 2 och 3). Sedan de
Forskningsbehoven och andra behov relaterade till de viktigaste områdena
analyserades. För att fördjupa resultatet hölls ett seminarium med forskare inom
avdelningen för Miljöstrategisk analys på KTH, där forskningsbehoven diskuterades
om. Input från forskarna vid detta seminarium ingår i diskussionsavsnittet.
3
Analysens avgränsning och fokus
Efter granskning av rapporterna var författarens tolkning att de flesta av de nämnda
behoven kan delas in i fyra områden, som betonades av flera myndigheter som de
mest utmanande eller mest akuta. Detta innebär dock inte att behoven som
myndigheter nämnde var begränsade till dessa fyra områden. Den här rapporten
fokuseras på dessa fyra områden; alla andra behov finns att hitta i matriserna i
bilagorna 2 och 3.
Ett av områdena är ett nationellt miljökvalitetsmål Giftfri miljö (kopplingar till
hållbarhetsmålen förklaras längre ned), de andra tre områdena är kopplade till
Agenda 2030.
Enligt rapporterna är de mest utmanande områdena för Sverige:
giftfri miljö (Trafikverket 2016; Kemikalieinspektionen 2016)
hållbara konsumtions- och produktionsmönster (Formas 2016)
urbanisering (Formas 2016)
biologisk mångfald (Naturvårdsverket 2016).
Analysen utvecklades i första hand kring dessa fyra dimensioner och fokuserades på
följande 14 myndigheters rapporter:
1. Boverket
2. Energimyndigheten
3. Folkhälsomyndigheten
4. Karolinska Institutet
5. Formas
6. Sida
7. Vetenskapsrådet
8. Vinnova
9. Forte
10. Kemikalieinspektionen
11. Naturvårdsverket
12. Livsmedelsverket
13. Migrationsverket
14. Trafikverket.
Urvalet av myndigheter baserades på deras egen beskrivning av sin inverkan på
hållbarhetsmålen i förhållande till både miljömässiga och sociala frågor, där de
myndigheter som bedömdes ha störst inverkan valdes ut.
Analysen av forskningsbehov och andra behov för de fyra huvudområden presenteras
nedan.
Giftfri miljö
Detta är ett av de svenska miljökvalitetsmålen som bedöms vara svårast att uppnå
nationellt, inom EU och internationellt (Trafikverket 2016; Kemikalieinspektionen
4
2016). Målet har tydliga kopplingar till åtta huvudmål och sexton delmål i Agenda
2030: säkra livsmedel och hållbart jordbruk (mål 2), god hälsa (mål 3), rent vatten
(mål 6), säker arbetsmiljö (mål 8), hållbara städer (mål 11), hållbara konsumtionsoch produktionsmönster (mål 12), skydda ekosystem och biologisk mångfald (mål 14
och 15) (figur 1) (Kemikalieinspektionen).
Globala hållbarhetsmål
Mål 2 - Säkra livsmedel och hållbart
jordbruk
Mål 3 - God hälsa
Sveriges miljömål
Giftfri miljö
Mål 6 - Rent vatten
Mål 8 - Säker arbetsmiljö
Mål 11 - Hållbara städer
Mål 12 - Hållbara konsumtionsoch produktionsmönster
Mål 14 & 15 - Skydda ekosystem
och biologisk mångfald
Figur 1 - Kopplingar mellan miljömålet ”Giftfri miljö” och de globala hållbarhetsmålen
Identifierade relevanta forskningsbehov:
1. Kunskapsuppbyggnad och utveckling av ny teknik och innovation
(Kemikalieinspektionen 2016).
2. Pågående forskning om konsumtionens miljö- och hälsopåverkan, värdet av
ekosystemtjänster, samhällsplanering för minskad miljö- och hälsopåverkan
och luftföroreningars effekter på hälsa (Naturvårdsverket 2016).
3. Utveckling av dokumentationssystem för att säkerställa att information om
innehåll av farliga ämnen finns tillgängliga under förvaltning och
avfallshantering (Trafikverket).
4. Vidare undersökningar och analyser om hur befolkningen i Sverige exponeras
för farliga ämnen och mikroorganismer via dricksvatten (Livsmedelsverket
2016).
Identifierade andra behov:
1. Samverkan mellan akademi, näringsliv, civilsamhället och offentliga sektorn
måste stärkas för att forskning om hållbar och säker livsmedelsförsörjning ska
nå intressenterna och implementeras i praktiken (Formas 2016).
2. Ekonomiska styrmedel för minskad användning av dubbdäck för att styra mot
minskade luftföroreningar (Trafikverket 2016).
5
3. Ytterligare insatser krävs av samtliga aktörer; styrmedel och åtgärder
nationellt och inom EU, t.ex. när det gäller krav på tillgängliggörandet av
information om innehåll av farliga ämnen i varor (Trafikverket 2016).
Hållbara konsumtions- och produktionsmönster
Hållbarhetsmål 12 – hållbara konsumtions- och produktionsmönster identifierades
som det SDG-mål Sverige kommer att ha svårast att uppnå (OECD 2016; Formas
2016). Mål 12 samspelar med övriga andra mål, t.ex. avskaffa fattigdom (mål 1),
tryggad livsmedelsförsörjning (mål 2), anständigt arbete (mål 8), hållbar
industrialisering (mål 9), hållbara städer och bosättningar (mål 11), bekämpa
klimatförändringarna (mål 13), skydda ekosystem och biologisk mångfald (mål 14
och 15) (figur 2).
Mål 1 - Avskaffa fattigdom
Mål 2 - Tryggad livsmedelsförsörjning
Mål 8 - Anständigt arbete
Mål 12 – Hållbara konsumtionsoch produktionsmönster
Mål 9 - Hållbar industrialisering
Mål 11 - Hållbara städer och
bosättningar
Mål 13 - Bekämpa klimatförändringarna
Mål 14 & 15 - Skydda ekosystem och
biologisk mångfald
Figur 2 - Samspel mellan mål 12 och andra hållbarhetsmål
Identifierade relevanta forskningsbehov:
1. Behov av satsningar på forskning om konsumtion, styrmedel och ekonomiska
effekter samt tvärvetenskapliga studier (Formas 2016).
2. Mer tvärvetenskaplig forskning och särskilt forskning om konsumtions- och
produktionsfrågor, ekonomiska styrmedel och omställning till hållbar
konsumtion och produktion. Forskning om en säker och hållbar
livsmedelsförsörjning behöver också förstärkas (Formas 2016).
3. Forskning om hållbara produkter och processer, konsumtion, bioekonomi, nya
ekonomiska modeller (Formas 2016).
4. Pågående forskning om konsumtionens miljö- och hälsopåverkan (för att
förbättra mätbarheten av konsumtionsmönster) (Naturvårdsverket 2016).
5. Det finns utrymme för ökad effektivitet i resursutnyttjande vid byggande –
livscykelanalyser (Boverket 2016).
6
6. Forskning om livsmedel, konsumtion, cirkulär ekonomi, återvinnig, hållbara
processer (Formas 2016).
7. Forskning om konsumtion, konsumentbeteende, cirkulär ekonomi (Formas
2016).
8. Forskning om styrmedel och ekonomiska system, stöd till nationella och
internationella forskningsprogram inom bioekonomi (Formas 2016).
9. Forskningssatsningar kring livsmedel - för att skapa en effektiv och
trygg livsmedelsförsörjning (Formas 2016).
10. Forskning, innovation och nyttiggörande inom cirkulär ekonomi, bioekonomi,
delningsekonomi, hållbar konsumtion och produktion (Formas 2016).
11. Förstärkning behövs kring forskning om klimatförändringarnas kopplingar till
andra miljö- och hållbarhetsmål, inklusive konsumtions och
produktionsfrågor (Formas 2016).
Mestadels var det endast forskningsbehov som redovisades i rapporterna i relation
till hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Inga andra tydliga behov, utom
samverkan mellan olika aktörer (beskrivet nedan), nämndes i rapporterna. Detta kan
tyda på att myndigheterna saknar tillräcklig förståelse för de åtgärder som krävs för
mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Identifierade andra behov:
1. Samverkan mellan akademi, näringsliv, civilsamhället och offentliga sektorn
måste stärkas för att forskning om hållbar och säker livsmedelsförsörjning ska
nå intressenterna och implementeras i praktiken (Formas 2016).
2. Samverkan mellan myndigheter, organisationer i det civila samhället,
näringslivet, akademin – såväl nationellt som internationellt är mycket
betydelsefullt inom detta område (Sida 2016).
Urbanisering
Enligt Formas (2016) analyser är svensk samhällsbyggnadsforskning fragmenterad.
Detta område motsvarar hållbarhetsmål 11 – inkluderande, säkra, motståndskraftiga
och hållbara städer och bosättningar; men har också kopplingar till andra mål, t.ex.
hälsosamma liv och välbefinnande (mål 3), hållbar energi (mål 7), anständigt arbete
och ekonomisk tillväxt (mål 8), motståndskraftig infrastruktur (mål 9), minska
ojämlikheten (mål 10), bekämpa klimatförändringarna (mål 13), skydda ekosystem
och biologisk mångfald (mål 14 och 15) (figur 3).
7
Urbanisering
Mål 3 - Hälsosamma liv och
välbefinnande
Mål 7 - Hållbar energi
Mål 11 - Inkluderande, säkra,
motståndskraftiga och hållbara
städer och bosättningar
Mål 8 - Anständigt arbete och ekonomisk
tillväxt
Mål 9 - Motståndskraftig infrastruktur
Mål 10 - Minska ojämlikheten
Mål 13 - Bekämpa klimatförändringarna
Mål 14 & 15 - Skydda ekosystem och
biologisk mångfald
Figur 3 - Samspel mellan hållbarhetsmål i förhållande till urbanisering
Identifierade relevanta forskningsbehov:
Stadsplanering och samhällsplanering
1. Forskning rörande den snabba urbaniseringen, hur vi bygger för ekonomiskt
svagare samhällsgrupper, planerar för hållbara former av transport, hanterar
förtätning av städer och hur vi skapar inkluderande demokratiska och trygga
samhällen. Förstärkning behövs också om digitalisering och klimatanpassning
av byggsektorn (Formas 2016).
2. Forskning om hållbart samhällsbyggande; särskild satsning på
urbaniseringsforskning (Formas 2016).
3. Forskning om urbanisering, stadsplanering, byggnadsfrågor, luftföroreningar,
miljöteknik (Formas 2016).
4. Forskning och landskapsplanering, samhällsplanering, landskapsarkitektur,
ekosystemtjänster, genus- och kritiska perspektiv i samhällsbyggande (Formas
2016).
5. Forskning om städer och landsbygder, regionutveckling, samhällsplanering
(Formas 2016).
6. Nyttiggörande av forskningsresultat för att bidra till att evidensbaserade beslut
fattas. Forskning om samhällsplanering, lokal klimatanpassning m.m.
(Formas 2016).
8
7. Samhällsförändringar såsom immigration, urbanisering och teknikutveckling
påverkar arbetsorganisationer, arbetets förutsättningar och
anställningsformer vilket medför ett stort behov av forskning (Formas 2016).
8. Planera ett forskningsprojekt för att utvärdera kravställningarna och för att
bedöma om det är samhällsekonomiskt lönsamt att nyttja Trafikverkets
upphandlingar för att minska arbetslösheten i Sverige (Trafikverket 2016).
9. Pågående forskning om värdet av ekosystemtjänster och samhällsplanering för
minskad miljö- och hälsopåverkan (Naturvårdsverket 2016).
10. Kopplingar mellan drivkrafter, påverkan och ekosystems struktur och funktion
i tid och rum (Naturvårdsverket 2016).
Energi
11. Utveckling av nya tekniker inom sol-, havs-, och vindenergi och förbättring
och effektivisering av befintliga, samt deras integrering i samklang med
samhällets behov av ett effektivt och tryggt elsystem (Energimyndigheten
2016).
12. Utveckling av fossilfria fordon och transportlösningar, mer effektiva
bränsledrivna fordon, biobaserade bränslen, ett mer effektivt transportsystem,
demonstration av elfordon och utveckling av bättre batterisystem
(Energimyndigheten 2016).
13. Mer effektiv energianvändning och hållbar omställning av svensk industri med
fokus på branscher inom energiintensiv basindustri samt utveckling och
marknadsintroduktion av biobaserade drivmedel (Energimyndigheten 2016).
14. Bioenergi inklusive biobränslen från skog, åkermark, avfall och marin
biomassa, processer för produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar
samt för drivmedelsproduktion (Energimyndigheten 2016).
15. Forskning av samspelet mellan teknik, institutionella förhållanden och olika
aktörers förutsättningar och beteenden. Forskningen binder samman
samhällsvetenskapliga och humanistiska frågeställningar med tekniska
perspektiv och bidrar till beslutsprocesser på olika samhällsnivåer
(Energimyndigheten 2016).
16. Energianvändning i byggnader och bostäder genom deras livscykel. Insatserna
inom bebyggelseområdet sker ofta med en tvärvetenskaplig ansats som kan
omfatta både arkitektur, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och
humaniora (Energimyndigheten 2016).
17. Utveckling av moderna lösningar för självförsörjande byggnader; nära
nollenergibyggnad, energihushållningskrav (mätning) osv. utveckling inom
området (Boverket 2016).
18. Den långsiktiga visionen att göra infrastrukturen klimatneutral. Eventuell
elektrifiering (Trafikverket 2016).
Klimatforskning
19. Framföra behov av ökade forskningssatsningar kring klimatförändringar och
klimatanpassning. Åtgärds- och anpassningsinriktad forskning behöver
stärkas. Förstärkning behövs också av forskning om klimatförändringars
kopplingar till andra miljö- och hållbarhetsmål, till naturmiljön,
naturresurser, biodiversitet, jämställdhet, konsumtions och produktionsfrågor
m.m. (Formas 2016).
9
20. Klimatforskning och forskning om klimatanpassning. Nyttiggörande av
forskningsresultat, stöd till policynära klimatforskning, syntes av
forskningsresultat (Formas 2016).
Identifierade andra behov:
Transport
1. Åtgärder för att stärka gång, cykel och kollektivtrafikens position i planeringen
(Boverket 2016).
2. Mer effektiva åtgärder behöver vidtas för att motverka dödsfall bland både
oskyddade och skyddade samt för att motverka allvarliga skadefall för
oskyddade särskilt till följd av cykelsingel, fallolyckor och självmord
(Trafikverket 2016).
3. Ekonomiska styrmedel för att åstadkomma lägre dubbdäcksandel. Så länge
dubbdäcksandelen är på nuvarande höga nivå kommer behov av
dammbindning att finnas under upptorkningsperioden på vårvintern
(Trafikverket 2016).
4. Cykelstrategin syftar till utveckling av cykeltrafiken så att ökad tillgänglighet
sker genom renare färdsätt och att miljöpåverkan från biltrafiken kan minska
(Trafikverket 2016).
5. Ytterligare åtgärder särskilt med avseende på oskyddade trafikanter (MC,
moped, cykel och fotgängare): säkra halkfria cykel- och gångvägar såväl
sommar som vinter, räckesutformning för MC och räfflade mittlinjer vid
mötande trafik. Andra viktiga insatsområden är fortsatt separering genom
mitträcken sänkt hastighet (max 80 km/h) vid mötande trafik och ATK
(hastighetsövervakning) (Trafikverket 2016).
6. Sannolikt kommer framöver ökade resurser att behövas bl.a. för
klimatanpassning av infrastrukturen (Trafikverket 2016).
7. Behövs ökade ekonomiska och personella resurser för fortsatt riskreducering,
åtgärdsplanering, underhåll, beredskapsplanering och trafikledning
(Trafikverket 2016).
Bostadsbyggande
8. Bostäder för hushåll och grupper som har de lägsta inkomstnivåerna (Boverket
2016).
9. Ett stort behov av ytterligare åtgärder - den aktuella befolkningsutvecklingen
och situationen på bostadsmarknaden (Boverket 2016).
Samhällsplanering, hälsa och välbefinnande
10. Proaktivt arbete med att ge sökande möjlighet till meningsfull verksamhet
under den tid de väntar på beslut. Förväntas få påverkan på sökandes
psykiska ohälsa (Migrationsverket 2016).
11. Inventering och kartläggning av hälsoläget av inskrivna vid IBO
(institutionsboenden). Förstudie till eventuell större genomlysning av
hälsoläget vid alla verkets boenden (Migrationsverket 2016).
12. Insatser för att underlätta tillgänglighet för sökande med
funktionsnedsättningar. Utvärderingar av Migrationsverkets boenden ur
sökandes perspektiv (förstudie) (Migrationsverket 2016).
10
13. Bättre uppföljning av förebyggande insatser och behandling kopplat till
alkohol, narkotika, dopning och tobak behövs, särskilt avseende kvalitet och
inrapportering av data från vårdgivare (Folkhälsomyndigheten 2016).
14. Det saknas en tydlig strategi på nationell nivå för tillgänglighet på läkemedel
och vaccin (Folkhälsomyndigheten 2016).
15. Den nationella kapaciteten för att leva upp till det internationella
hälsoreglementets krav behöver utvecklas; förstärkta insatser mot
internationella hälsohot, främst spridningen av smittsamma sjukdomar och
antimikrobiell resistens; ökat operativt stöd till andra länders
kapacitetsutveckling inom området (Folkhälsomyndigheten 2016).
Energi:
16. Ett behov att utveckla en effektiv verksamhet för både nationella och
internationella åtgärder när det gäller hållbart energi (Energimyndigheten
2016).
Ekonomi
17. Att stärka inhemska finansinstituts kapacitet att främja och utöka tillgången
till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster till alla (stärka
arbetet ytterligare) (Sida 2016).
Andra länder
18. Arbete med kapacitetsuppbyggande i utvecklingsländer (Migrationsverket
2016).
19. Ett stort behov av lagliga vägar in i EU och Sverige för människor på flykt. En
dessa vägar är vidarebosättning (Migrationsverket 2016).
Biologisk mångfald
Sveriges miljökvalitetsmål Ett rikt växt-och djurliv motsvarar flera hållbarhetsmål,
d.v.s. gällande bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, ekosystem och
biologisk mångfald (inom mål 12, 14 och 15), klimatanpassning och motståndskraften
(inom mål 13), och därtill även förebygga ohälsa, tätortsnära natur och biologiskt
kulturarv (inom mål 3 och 11) (figur 4).
11
Globala hållbarhetsmål
Sveriges miljömål
Ett rikt växt- och
djurliv
Mål 12, 14 och 15 - Bevarande och hållbart
nyttjande av naturresurser, ekosystem och
biologisk mångfald
Mål 13 - Klimatanpassning och
motståndskraften
Mål 3 och 11 - Förebygga ohälsa,
tätortsnära natur och biologiskt kulturarv
Figur 4 - Miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv” kopplat till globala hållbarhetsmål
Detta område är viktigt att beakta eftersom det finns en potentiell målkonflikt mellan
energimalet (mål 7) och hållbarhetsmål när det gäller bevarandet av olika typer av
naturresurser och biologisk mångfald (inom mål 12, 14 och 15). Energi är en nödvändig
resurs för utförande av andra hållbarhetsmål, emellertid hur energi produceras, särskilt
energi från förnybara energikällor, motsäger målen att skydda naturresurser och
biologisk mångfald (Energimyndigheten 2016).
Identifierade relevanta forskningsbehov:
1. Behov av ökade forskningssatsningar kring klimatförändringar och
klimatanpassning. Åtgärds- och anpassningsinriktad forskning behöver
stärkas. Förstärkning behövs också av forskning om klimatförändringars
kopplingar till naturmiljön, naturresurser och biodiversitet (Formas 2016).
2. Verktyg för viltförvaltning. Från en- till flerartsförvaltning. Framtidens
förvaltning (Naturvårdsverket 2016).
3. Pågående forskning om värdet av ekosystemtjänster och samhällsplanering för
minskad miljö- och hälsopåverkan (Naturvårdsverket 2016).
4. Kopplingar mellan drivkrafter, påverkan och ekosystems struktur och funktion
i tid och rum (Naturvårdsverket 2016).
Identifierade andra behov:
1. Samverkan med andra aktörer – myndigheter, organisationer i det civila
samhället, näringslivet, akademin – såväl nationellt som internationellt,
viktigt inom detta område. Vidare kopplas arbetet för innovativ finansiering
(inklusive värdering av ekosystemtjänster) starkt till detta mål (Sida 2016).
2. Nationella viltolycksrådet (NVR) behöver en budget för sitt arbete (Nationella
viltolycksrådet (NVR) arbetar med viltolyckor på regeringsuppdrag, men utan
budget) (Trafikverket 2016).
12
Diskussion
De globala hållbarhetsmålen är omfattande och komplexa och gäller i alla länder.
Målen kombinerar miljömässiga och sociala mål samt syftar till att ingen lämnas
efter, d.v.s. de fattigaste och mest utsatta samhällsgrupperna och länderna har
prioritet (FN 2015a). Det är viktigt att tillstå det faktum att olika samhällsgrupper
påverkas oproportionerligt av miljöproblem, liksom att fördelar och bördor är ojämnt
fördelade mellan och inom länder (Agyeman et al. 2003; Walker 2009). Den mest
kritiska påverkan, klimatförändringarna och dess konsekvenser, drabbar de fattigaste
länderna hårdast, medan den drivs av växthusgasutsläppen från de rikaste länderna
(Oxfam 2015). Oxfam uppskattar att de rikaste 10 procent i världen är ansvariga för
runt 50 procent av de globala utsläppen på grund av sin privata konsumtion, medan
de fattigaste 50 procent i världen är orsak till endast 10 procent av de globala
utsläppen. De senare bor också i hög utsträckning i länder som drabbas mest av
klimatförändringarna (Ibid.). För att sträva efter en hållbar och rättvis framtid, finns
därför ett behov att även ha ett rättviseperspektiv (Fauré 2016).
Att betrakta hållbarhetsmålen i endast ett svenskt sammanhang förefaller därför
alltför begränsat. Trots att en av utgångspunkterna för Sverige är att fokusera på
områden där Sverige har svårast att nå målen, bör man därför även beakta alla
interaktioner Sverige har med andra länder där vårt agerande har betydelse för dessa
länders möjligheter att nå målen.
Enligt Parisavtalet (FN 2015b) om att begränsa klimatförändringarna, kom världens
länder överens om att arbeta för att begränsa den globala temperaturökningen under
2 grader Celsius och att sträva efter 1,5 grader Celsius. Under förutsättning att vi har
en global befolkningsmängd på ca 10 miljarder människor år 2050, och att
utsläppsutrymmet fördelas jämnt på hela världsbefolkningen, betyder detta att
”budgeten” av koldioxidekvivalenter (CO2 ekv.) per person och år skulle vara mindre
än två ton CO2 ekv./ person/ år (Naturvårdsverket 2015). Detta innebär att dagens
utsläpp i Sverige behöver sänkas med ungefär 80 % (Ibid.). Radikala förändringar
krävs därför avseende bland annat vägtransporter, mat, flyg och det globala
energisystemet (Ibid.). De viktigaste och svåraste är att minska utsläpp från
transporter, inkluderande flyg; i övrigt, kan även matproduktion framhållas. I dessa
områden skulle både tekniska och beteendemässiga förändringar kunna minska
utsläppen (Ibid.). Inom matområdet behövs särskilda insatser för att minska köttoch mejeriförbrukning, som står för 75 % av individuella utsläpp från mat i Sverige
(Ibid.). Vad beträffar flygresor så måste internationella flygresor minskas dramatiskt
eftersom de har ökat med 150 % under perioden 1993-2013.
För Sverige, och för andra länder, är det en stor utmaning att åstadkomma
klimatmässigt hållbara konsumtionsmönster (Ibid.). Denna studie visar att svenska
statliga myndigheter kräver mer forskning inom konsumtion, konsumentbeteende
och livsmedel. Det behovet bekräftades av forskare från avdelningen för
miljöstrategisk analys på KTH, som kommenterade att konsumtion är ett av de
kritiska områdena och föreslog studier om livsstilsmodeller (mest gällander dieter),
beteendeförändringar, övervakning av förbrukning och utsläpp, politiska åtgärder på
konsumtionssidan samt forskning om hållbara metoder inom offentlig upphandling.
Forskarna framhöll även att de två områdena som kräver största förändringar är matoch flygområdet.
13
Det andra kritiska området för Sverige är produktionen utomlands av svenska
konsumtionsvanor. Det är en delikat och konfliktskapande fråga att sätta standard
för produktion utomlands, där den nationella lagstiftningen i respektive land råder.
Vad som sannolikt kan göras är att ge incitament för producenter utomlands för mer
miljöanpassad, rättvis och säker produktion, eller att ställa krav på importerade
produkter. Miljömässig och social hållbarhet behöver främjas genom ekonomiska
fördelar för producenterna. Mer forskning behövs om de konflikter som kan uppstå
avseende de utformningen av globala och bilaterala handelsavtal (seminariet med
forskare på fms, KTH).
Angående urbanisering finns även sociala hållbarhetsfrågor som behöver lösas i
Sverige, bland annat social mångfald kopplat till boendet där vi sett en ökande
segregation. Enligt forskare på fms, kan ibland miljömässiga och sociala mål, t.ex. när
det gäller ekostäder, komma i konflikt med varandra. Frågan om bostäder för
ekonomiskt svagare samhällsgrupper lyftes upp av Formas som ett forskningsbehov.
Dessa frågor är bland de mest kritiska för Sverige, särskilt i ljuset av det stora inflödet
av migranter och flyktingar på senare tid.
Även på några andra av de mest utmanande områdena för Sverige, såsom giftiga
kemikalier och biologisk mångfald, behövs forskningsinsatser och andra satsningar.
Här är rollen för vetenskapssamhället stor, t.ex. när det gäller utveckling av giftfria
material och tekniker, klimatförändringar och påverkan på biologisk mångfald, samt
värdet av ekosystemtjänster.
Medan myndigheterna nämnde forskningsbehov inom många områden, var det inte
tydligt på vilka sätt forskningen kan bidra till genomförandet av hållbarhetsmålen.
En analys av forskningens roll vid genomförandet av Agenda 2030 har presenterats
av Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling (Nilsson 2016). Rådet ser tre
övergripande roller för forskningens bidrag till Agenda 2030:
1. Forskning som gör diagnostik, t.ex. identifiering och karaktärisering av
olika hållbarhetproblem, uttolkning och uppföljning av mål (indikatorer)
2. Forskning som tillhandahåller lösningar, t.ex. utveckling av nya
tekniska och sociala innovationer, forskning kring samhällsstyrning, beteende
och normer, konsekvens- och koherensanalys
3. Forskning som samhällsinstitution, t.ex. plattform för dialog,
koordinering och lärande mellan samhällsaktörer inom akademi, näringsliv,
civilsamhälle och det offentliga.
Samverkan mellan myndigheter samt mellan olika aktörer – organisationer i det
civila samhället, näringslivet, akademin - spelar en viktig roll i ett effektivt
genomförande av Agenda 2030 och för att säkerställa samstämmiga insatser och
resultat. Detta betonades av Sida medan andra myndigheter inte framhöll detta.
En annan viktig aspekt när det gäller genomförandet av Agenda 2030 är
uppföljningen av framstegen, exempelvis genom indikatorer och statistiska data, som
inte nämndes av myndigheterna. Detta är någonting som Statistiska Centralbyrån
redan arbetar med.
Vidare, när vi planerar forskningsinsatser och andra ansträngningar för att uppnå
Agenda 2030, behöver vi även beakta andra faktorer som påverkar genomförandet av
14
hållbarhetsmålen. Exempelvis barriärer i samhället såsom interna konflikter,
klimatanpassning och oförutsedda förändringar i hälsotillståndet, ojämlikhet, och
utmaningar som flyktingarströmmar och ökning av nationalism, vilka avsevärt kan
försvåra genomförandet av Agenda 2030 (muntlig presentation 2016).
Slutsatser
Denna översiktliga studie har kartlagt de forskningsbehov som omnämnts av svenska
myndigheter i samband med Sveriges genomförande av Agenda 2030.
Forskningsbehoven är i första hand koncentrerade kring fyra huvudområden: giftfri
miljö, hållbara produktions- och konsumtionsmönster, urbanisering och biologisk
mångfald. Studien gjorde det också möjligt att identifiera myndigheternas syn på
prioriteringar och de mest kritiska frågorna för en hållbar utveckling i svenska
sammanhang. De mest kritiska förbättringsområdena är att minska
växthusgasutsläppen från privat konsumtion i Sverige, att bidra till att minska
negativa miljömässiga och sociala effekter av produktion utomlands (gällande
produkter som konsumeras i Sverige), att utveckla nya tekniker och material som är
mindre giftiga och att minska exponeringen för existerande giftiga ämnen, att lösa
sociala frågor och miljöfrågor i relation till urbanisering, att bevara den biologiska
mångfalden m.m.
Hållbarhetsmålen är en omfattande uppsättning av mål, där vart och ett är komplext
och viktigt i sig. Samtidigt interagerar många av dem med varandra, både
förstärkande och motverkande. Således behövs ytterligare studier för en mer holistisk
förståelse för de utmaningar som är relaterade till sammanlänkningar och konflikter
mellan målen. Om man investerar särskilda insatser på att uppnå vissa mål, utan att
ta hänsyn till andra mål, skulle det kunna leda till suboptimeringar och ett utfall som
totalt sett är en försämring. Dessutom är aktiviteter i ett land, särskilt ett litet och
handelsberoende land som Sverige, inte tillräckliga för att genomföra de globala
hållbarhetsmålen. Effekterna av det vi gör i Sverige måste därför bedömas i ett
globalt sammanhang. Följaktligen föreslås en studie där svenska statliga myndigheter
identifierar sin roll i ett bredare globalt sammanhang, samt samarbetar med varandra
i syfte att hitta synergier och göra gemensamma ansträngningar på vägen för att
uppnå Agenda 2030. En sådan studie skulle även kunna inkludera identifikation av
indikatorer för hållbarhetsmålen för att följa upp framstegen.
15
Referenser
Agyeman, J., Bullard, R. and Evans, B. (2003). Just sustainabilities. London:
Earthscan
Fauré, E. (2016). Sustainability goals combining social and environmental aspects.
Licentiate thesis, KTH
FN (2015a). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Regeringskansliet. Svensk översättning av FN:s “Transforming our world: The 2030
agenda for sustainable development”
FN (2015b). Parisavtalet (Adoption of the Paris Agreement).
FCCC/CP/2015/L.9/Rev.1. Online:
https://unfccc.int/resource/docs/2015/cop21/eng/l09r01.pdf
Naturvårdsverket (2015) Hållbara Konsumtionsmönster. Analyser av maten, flyget
och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. Rapport 6653. Online:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-66536.pdf?pid=14404
Nilsson, M. (2016). Forskningens roll för att förverkliga den nya hållbarhetsagendan.
Rapport från Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling. Online:
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/02/Diskussionspapper-VRHUSeminarium-16mars16.pdf
OECD (2016). Measuring Distance to the SDGs Targets: a pilot assessment of where
OECD countries stand. Online: https://www.oecd.org/std/OECD-MeasuringDistance-to-the%20SDGs-Target-Pilot-Study-web.pdf
Oxfam (2015). Extreme Carbon Inequality. Why the Paris climate deal must put the
poorest, lowest emitting and most vulnerable people first. Online:
https://www.oxfam.org/sites/www.oxfam.org/files/file_attachments/mb-extremecarbon-inequality-021215-en.pdf.
Walker, G. (2009). Globalizing environmental justice. Global Social Policy 9 (3):
355–382
Rapporter från myndigheterna. Online:
http://www.regeringen.se/artiklar/2016/09/statliga-myndigheter-redovisarunderlag-for-sveriges-genomforande-av-agenda-2030/:
Boverket (2016). Boverkets redovisning av uppdrag till statliga myndigheter att
bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
Energimyndigheten (2016). Avrapportering av uppdrag till statliga myndigheter att
bidra med underlag till Agenda 2030
Folkhälsomyndigheten (2016). Folkhälsomyndighetens återrapportering av
regeringens uppdrag att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda
2030
16
Formas (2016). Formas svar på regeringens uppdrag till statliga myndigheter att
bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
Forte (2016). Regeringsuppdrag: Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med
underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
Karolinska Institutet (2016). Redovisning av uppdrag om att bidra med underlag för
Sveriges genomförande av Agenda 2030
Kemikalieinspektionen (2016). Underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030.
Rapport från ett regeringsuppdrag
Livsmedelsverket (2016). Redovisning av uppdrag att bidra till Sveriges
genomförande av agenda 2030
Migrationsverket (2016). Migrationsverkets redovisning av underlag avseende
Agenda 2030
Naturvårdsverket (2016). Regeringsuppdrag - Uppdrag till statliga myndigheter att
bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Redovisning av
regeringsuppdrag
Sida (2016). Sveriges genomförande av Agenda 2030
Trafikverket (2016). Trafikverkets redovisning av verksamheten med avseende på
Agenda 2030
Vetenskapsrådet (2016). Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med
underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
Vinnova (2016). Redovisning av uppdrag till Vinnova att bidra med underlag för
Sveriges genomförande av Agenda 2030
Online källor:
FN (2016). The Sustainable Development Agenda. Online:
http://www.un.org/sustainabledevelopment/development-agenda/
Regeringskansliet (2016). Statliga myndigheter redovisar underlag för Sveriges
genomförande av Agenda 2030. Online:
http://www.regeringen.se/artiklar/2016/09/statliga-myndigheter-redovisarunderlag-for-sveriges-genomforande-av-agenda-2030/
Andra källor:
Muntlig presentation: Caroline Åberg, UNDP (FN:s utvecklingsprogram) (2016). En
presentation på ett möte ”Stockholm PhD Student Dialogue on Sustainability” 201611-10, Misum
Seminariet med forskare på fms, KTH 2016-10-31
17
