Biosäkerhet för nya virus – lokala erfarenheter

Biosäkerhet för nya virus och lite
annat – lokala erfarenheter
Maria Rotzén Östlund
Områdeschef, Klinisk mikrobiologi,
Karolinska, Solna
Vad ska jag tala om?
• Inledning
• ”Nya luftvägsvirus”
• Exempel på samarbeten (eller brist på
samarbeten) med andra discipliner
• Tre viktiga saker att tänka på utifrån våra
erfarenheter
• Hur vi arbetar idag
• Kan jag smittas på jobbet?
• NEJ - nollvision
Nollvision…
• Säkra, enkla och väl kända rutiner
• Personlig skyddsutrustning lättillgänglig och
användbar
• Kunskap
• Gott medarbetarskap – följa rutiner
Lokala erfarenheter
• Karolinska
Lokala erfarenheter
• Karolinska
• Från virusodling och immunofluorescens
Lokala erfarenheter
• Karolinska
• Från virusodling och immunofluorescens till
PCR
Lokala erfarenheter
• Karolinska
• Från virusodling och immunofluorescens till
PCR
• Från manuellt arbete till
Lokala erfarenheter
• Karolinska
• Från virusodling och immunofluorescens till
PCR
• Från manuellt arbete till automation
Nya (och gamla) virus
•
•
•
•
Fågelinfluensa
SARS
A/H1N1/pdm09
MERS
• (För att inte tala om Ebola)
Skyddsföreskrifter för mikrobiologiskt
arbete, Karolinska
Gemensamt för ”nya” luftvägsvirus
• Första rapporterna visade på hög dödlighet
• Botande behandling saknades/saknas
• Oklar smittsamhet
• Rädsla och osäkerhet, mediabevakning
Gemensamt för ”nya” luftvägsvirus
• Specifik diagnostik på Folkhälsomyndigheten
• Stort behov av differentialdiagnostik
• Stor infektionsklinik
• Arlanda
Vad gjorde vi?
• Riskbedömning
• Etablerade rutiner
• Informerade
Arbetsgång, snabb riskbedömning
• Vad vet vi?
– Omvärldsanalys
• Folkhälsomyndigheten
• CDC
• ECDC m fl
• Räcker våra rutiner?
• Behöver vi ändra något?
• Samverka med andra labspecialiteter och infektion.
• Informera
• Informera
• Informera igen
Mikrobiologen
Luftvägsprov
• Realtids-PCR (Stora luftvägsvirusblocket)
– Extern lysering av alla luftvägsprov i säkerhetsbänk
• Direkt-PCR, Simplexa™ (Influensa A, B och
RSV)
– Prov pytsas direkt i kassett som tillförsluts innan
den tas ut från bänken
Övriga prov för PCR
• Riskbedömning
– Prov pytsas i säkerhetsbänk
– Öppnas i extraktor
• ”Snäppet” när vi öppnar bedöms inte innebära risk för
aerosolsmitta
Hur tänker andra discipliner??
PM från smittskyddet för något år sedan:
• Mikro: Skicka prov från misstänkta MERSpatienter som vanliga prov, rörpost går bra
• Kemi: Kom och lämna prov personligen, skicka
inte i rörpost
Transport
• Enligt ”Biologiskt ämne, kategori B”, UN3373
– Som ”vanliga” mikrobiologiska prov
• Men Kemi tyckte annorlunda. Varför??
• Mikro – får anamnes (i alla fall ibland) till våra
prov
• Kemi – får ofta inte någon anamnes på sina
prov!
Lösningen: Märkning
• Särskild märkning behövs!
• Blodprover kan gå i automation på kemi, men
om något händer, eller om spill inträffar märkning behövs.
Nu
• Transporteras proven som andra diagnostiska
prov till både infektion och kemi!
Klinisk kemi
Ibland blir det tokigt
Vi vill lämna ett prov för differentialdiagnostik från
patient med misstänkt MERS…
Mikrobiologen
Infektion
Har ni inte
stövlar på
er?
Att tänka på när man etablerar rutiner
• Känd risk eller inte?
• Samma prov, samma patient, olika
frågeställning – olika smittsamhet?
• Nya tekniker
Känd risk och inte känd risk?
• Patientprov där vi VET vad som finns i provet,
t ex
– T ex kronisk HBsAg-bärare
– HIV-infekterad
– Känd tuberkulos
• Prov där vi INTE vet vad som finns i provet,
exempel
– Odiagnostiserad AIDS
– Hosta som visar sig vara Tuberkulos
– Hemvändande resenär från Sydostasien och
Mellanöstern med diarré
• Prov där vi INTE vet vad som finns i provet,
exempel
– Odiagnostiserad AIDS blod
– Hosta som visar sig vara Tuberkulos nedre
luftvägsprov
– Hemvändande resenär från Sydostasien och
Mellanöstern med diarré feces
Rutiner
• Ska ta höjd för det okända!
Att tänka på när man etablerar rutiner
• Känd risk eller inte?
• Samma prov, samma patient, olika
frågeställning – olika smittsamhet?
• Nya tekniker
Fecesprov – slängas VAR?
Lokala föreskrifter för
laboratoriedivisionen
Anvisning Karolinska MILJÖ
Var ska vi slänga fecesprov?
• SOSFS 2005:26
– : smittförande avfall ….. misstänkt sjukdom som är
orsakad av mikroorganismer som tillhör riskklass
3–4
• Men norovirus är ju inte riskklass 3???
• Flertalet av fecesprov som går till direkt-PCR
går även till baktodling.
• Vi bedömer därmed att vi inte kan utesluta
risk för patogen riskklass 3.
• ALLA provrör med FECES skall kastas i gula
lådor!
Att tänka på när man etablerar rutiner
• Känd risk eller inte?
• Samma prov, samma patient, olika
frågeställning – olika smittsamhet?
• Nya tekniker, nya instrument
24/7/365
• Överföra kunskap, rutiner och trygghet
om/när vi flyttar ut diagnostik till andra
specialiteter!
Mikrobiologens Bioriskgrupp
(BRG)
Sammansättning
•
•
•
•
En enhetschef (BMA)
En områdeschef (virolog),
En med kompetens inom området (biolog),
En bakteriolog
• Adjungeras: miljö, kvalitet, ST-läkare
• Träffas 4-6 ggr/år
Vårt uppdrag
• Riskbedömningar
• Nya patogener -> skapa rutiner
• Skapa ett ”Fredagsdokument”
• Vi saknar inte arbete!
Fler riskbedömningar på gång:
• Prov med differentialfrågeställning:
– Antrax
– Prioner
– Herpes B-virus
– Pox
• Gravida och blododlingslab (Brucella)
Från Twitter onsdag kväll:
(Dr Tom Frieden, Director of CDC)