detta är ett exempel

VÅLDTÄKT I NÄRA
RELATIONER:
EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER
LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA
SEXUELLA IDENTITETER
ANNA HART
Examensarbete i kriminologi
30 hp, KA642A
Master i kriminologi
08-2014
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
VÅLDTÄKT I NÄRA
RELATIONER:
EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER
LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA
SEXUELLA IDENTITETER
ANNA HART
Hart, A. Våldtäkt i nära relationer: En litteraturstudie som undersöker likheter och
skillnader mellan olika sexuella identiteter. Examensarbete på mastersnivå i
Kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och
Samhälle, Institutionen för Hälsa och Samhälle, 2014.
Det finns ett generellt antagande i samhället att gärningsmannen i en våldtäkt är
en man och att offret är en kvinna. Mannen och kvinnan ges olika variabler för att
passa in i de sociala könsrollerna maskulinitet och femininitet i ett förhållande.
Detta påverkar synen på våldtäkt som definitionsmässigt inte enbart innebär
penetration, vilket tar sig uttryck i såväl heterosexuella relationer där förövaren är
en kvinna, som homosexuella relationer där det sexuella våldet är svårt att
fastställa då exempelvis både offer och förövare är kvinna.
Tidigare forskare har fokuserat på och valt antingen män eller kvinnor, men inte
jämfört våldtäkt i alla sexuella identiteter.
Denna litteraturstudie vill försöka förklara och analysera hur modern forskning
problematiserar våldtäkt i olika nära relationer och om den beskrivs olika
beroende på vilken könsrelation den utspelar sig i.
För att identifiera centrala aspekter för studiens syfte har tolv vetenskapliga
studier valts ut, bearbetats och analyserats utifrån hegemonisk maskulinitet och
radikal feministiskt perspektiv.
Resultaten från dessa studier visar att när innehållet i våldtäkten analyseras fann
jag liknande mekanismer i övergreppet, oavsett man eller kvinna, oavsett
heterosexuell eller homosexuell relation. Hos individerna som utförde våldtäkten
fann jag att makt var ett centralt element jämnt fördelat mellan könen. Men
resultaten visade även att hos homosexuella förhållanden finns det faktorer såsom
homofobi och stigmatisering vilka hindrar individen från att söka hjälp eller
anmäla våldtäkten. Oavsett sexuell identitet förminskade offren händelsen, vilket
kan förklaras med normaliseringsprocessen.
Teorierna hegemonisk maskulinitet samt radikalfeminism fortsätter att se på
våldtäkt som något könsbundet. Denna litteraturstudie har för avsikt att illustrera
att våldtäkt sker i alla relationer och genom detta försöka utmana den
heteornormativa syn som fortfarande präglar tolkningen av offer och förövare.
Nyckelord: Heterosexualitet, Homosexualitet, Könsroller, Litteraturstudie, Makt,
Relation, Våldtäkt.
RAPE IN INTIMATE RELATIONS:
A LITERATURE REVIEW EXPOLORING
SIMILARITIES AND DIFFERENCES BETWEEN
DIFFERENT SEXUAL IDENTITIES
ANNA HART
Hart, A. Rape in intimate relations: A literature review exploring similarities and
differences between different sexual identities. Project for a two year master
degree in Criminology 30 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of Criminology, 2014.
There is a general assumption that the perpetrator of rape is male and the victim is
a woman. The man and the woman are given different attributes to fit masculine
and feminine roles in a relationship. This is affecting the way rape is viewed,
which by definition not only consists of penetration, and takes place in
heterosexual, as well as homosexual relations. The sexual violence is hard to
establish when, for example both the perpetrator and the victim are female.
Previous researchers have been focusing on and chosen to study either men or
women, but have not compared rape within all different sexual identities.
The purpose of this literature review is firstly to explain and analyse how modern
research problematizes rape within different sexual relationships and if it is
described differently, depending upon which gender relationship it takes place in.
In order to identify the central aspects, for the purpose of this study, twelve
empirical studies have been selected and analysed in order to encompass central
aspects in light of gender roles with support from hegemonic masculinity and
radical feministic theories.
The result from these studies confirm, that when the contents of the rape are
analysed, the mechanisms of abuse indicate similarities, regardless of gender,
regardless of sexual orientation. The individuals who committed rape revealed
how the power maintenance was a central element evenly divided between the
sexes. But, the results also suggest that within homosexual relationships there are
other factors such as homophobia and stigmatization embedded which are
hindering the individuals from seeking help or to prosecuting. Regardless of
sexual orientation the victims minimized the act of rape, which can be explained
as the normalization process.The theories of hegemonic masculinity and radical
feminism continue to view rape as sex-linked. This literature review aims to
acknowledge that rape can occur in all relations and tries to challenge the
heteronormative view, which still characterizes the victim-perpetrator
relationship.
Keywords: Gender roles, Heterosexuality, Homosexuality, Literature review,
Power, Rape, Relation.
Innehållsförteckning:
Inledning .................................................................................................................. 1
Syfte och frågeställning ........................................................................................... 2
Bakgrund .................................................................................................................. 3
Våldtäkt ................................................................................................................ 3
Sexualiteten ur ett historiskt perspektiv ............................................................... 5
Modern Sexualitet ................................................................................................ 6
Homosexualitet .................................................................................................... 6
Heteronormativiteten ........................................................................................... 7
Statistik ................................................................................................................ 8
Förövare för våldtäkt ........................................................................................... 9
Offer för våldtäkt ............................................................................................... 10
Våld i nära relationer ......................................................................................... 10
Sexuellt våld i nära relationer ............................................................................ 11
Våldtäkt i nära relationer ................................................................................... 12
Kvinnliga våldtäktsoffer i heterosexuella relationer .......................................... 12
Manliga våldtäktsoffer i heterosexuella förhållanden ....................................... 12
Kvinnliga våldtäktsoffer i lesbiska relationer .................................................... 13
Manliga våldtäktsoffer i homosexuella relationer ............................................. 13
Teoretiska utgångspunkter ..................................................................................... 13
Femininismen..................................................................................................... 14
Hegemonisk maskulinitet .................................................................................. 16
Normaliseringsprocessen ................................................................................... 17
Metod och material ................................................................................................ 18
Avgränsningar .................................................................................................... 19
Etiska Överväganden ............................................................................................. 20
Resultat .................................................................................................................. 20
Inkluderade studier ............................................................................................ 21
Tabell 1. ............................................................................................................. 21
Analys .................................................................................................................... 24
Hur våldtäkten mättes i de olika studierna......................................................... 25
Våldtäkt i heterosexuell relation ........................................................................ 26
Våldtäkt i kvinnlig homosexuell relation........................................................... 27
Våldtäkt i manlig homosexuell relation ............................................................. 28
Våldtäkt i homosexuella relationer .................................................................... 29
Summering ......................................................................................................... 29
Diskussion .............................................................................................................. 30
Våldtäktens karaktär .......................................................................................... 30
Normbildningar .................................................................................................. 31
Teoretisk reflektion ............................................................................................ 32
Begränsningar och framtida forskning .............................................................. 34
Summering och slutsats ......................................................................................... 35
Källförteckning ...................................................................................................... 37
Bilagor ................................................................................................................... 47
Bilaga 1. Sökdagbok .......................................................................................... 47
Bilaga 2. Mätinstrument som användes för att mäta sexuellt våld .................... 50
INLEDNING
Ämnet våldtäkt i nära relationer är politiskt högaktuellt (Brottsoffermyndigheten,
2014). Den nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppskattar att det utförs
nästan 100 våldtäktshändelser per dag i Sverige (Brottsförebyggande Rådet,
2014). Det är uppskattningar som bör tas på allvar då endast ett fåtal anmäls. Det
är oroväckande att de faktiska anmälningarna av våldtäkterna skiljer sig så
markant från uppskattningarna. Det faktum att forskningen prioriterar den
klassiska våldtäkten1, kan påverka samtliga offer i nära relationer.
Nedan följer några citat från personer som har utsatts för en våldtäkt av någon de
har eller har haft en relation med. För att tydliggöra att både män och kvinnor
oavsett sexuell identitet2 kan utsättas för våldtäkt har jag valt att göra dem
könsneutrala. Detta är viktigt då samhället antar att våldtäkt per definition begås
av en man, samt att offret är en kvinna (Knutagård, 2009; Nationellt Centrum för
Kvinnofrid, NCK, 2009; Holmberg, 2010). För att neutralisera kön på förövare
och offer i exemplen nedan, har jag använt pronomen ”hen”, då exemplet är på
svenska, vilket inte i de här exemplen skall förknippas mot ett tredje kön. När
exemplen är på engelska har jag använt ”he/she” eller ”him/ her”.
Exempel A3:
Sedan när hen väl hade slagit mig, var jag så djävla rädd att jag inte
vågade röra mig. Hur mycket jag än grät och sa att jag inte ville det, att jag
inte ville, fortsatte hen. Alltså att prata till någon, som absolut har stängt av
allt vad kommunikation handlar om. Du når inte en sådan människa. Det
spelar ingen roll om jag var modig eller hur jag grät.
Exempel B4:
When you are intimidated by someone and they want to have sex no matter what the reason or
what the situation, you do it, otherwise, you get the hell beat out of you to be quite honest…you
just let he/she do it. It is not he/she actually holding you down and forcing you but it is being
forced because you can’t say no.
Exempel C5:
He/she tries to force me to have sex with him/her, I say” Get off me.”
An argument will ensue, every time. I’ll have to push him/her away. ”No, I told you, I’m not going
to do this.” And stuff like that. Then he/she gets very, very angry…To me if they want it and you
don’t want to give it, and they keep pushing it, what are you gonna do?
1
Den klassiska våldtäkten kan definieras som en våldtäkt av en okänd gärningsman och okänt
offer som antingen är en ung eller svag kvinna. Våldtäkten sker oftast utomhus, till skydd av
mörkret. I den klassiska våldtäkten skall även kvinnan göra fysiskt motstånd, så att det blir tydligt
att gärningsmannen går mot offrets vilja, trots motstånd (Karmen, 2009).
2
Med sexuell identitet syftar jag i den här uppsatsen på heterosexuell, homosexuell eller bisexuell
identitet.
3
Knutagård (2009).
4
Basile (1999)
5
Girshick (2002)
1
Ovanstående exempel består av såväl heterosexuella som homosexuella relationer.
Det första exemplet är ett manligt offer i en homosexuell relation, det andra ett
kvinnligt offer i en heterosexuell relation och det tredje exemplet är en kvinna i en
lesbisk relation. Med dessa exempel blir det tydligt att offren utsätts för samma
sorts övergrepp och känner detsamma, men samhället generaliserar och i vissa fall
reducerar händelsen, beroende på offrets samt förövarens kön. Detta
heteronormativa synsätt kommer jag belysa och problematisera.
En del män tror att det är deras rätt att våldta sina partner som en del av
förhållandet (Kennedy Bergen et al. 2006). Det finns också kvinnor som
samtycker till samlag för att de är så rädda för vad som skall hända med dem om
de säger nej, eller att det är deras plikt som en del av relationen (Basile, 1999). I
dessa relationer existerar makt och hierarki mellan könen där det tas för givet att
kvinnan skall lyda mannen, eftersom det är hennes skyldighet gentemot honom
(Messerschmidt, 1993). Studier påvisar att i homosexuella relationer återfinns
också dessa variabler (Renzetti, 1992; NCK, 2009; Knutagård, 2009).
Våldtäkt är vanligen en del av det sexuella våld som förekommer i nära relationer,
oftast som en del av andra fysiska, psykiska och ekonomiska övergrepp eller hot
om våld. Dessa variabler har man funnit i våldsamma relationer oavsett sexuell
läggning (NCK, 2009; Knutagård, 2009; Waldner-Haugrud, 1998). Genom att
använda teorier såsom hegemonisk maskulinitet och radikal feminism som ett
ramverk ämnar jag synliggöra de maktstrukturer som förekommer i samtliga
relationer, samt hur de påverkas av heteronormativitet. Detta är viktigt då
empiriska studier påvisar generaliseringar om våldtäkt både inom vård och
polismyndighet, vilket påverkar synen på både offer och förövare (Holmberg et al.
2010; Waldner- Haugrud, 1998), men även hos offren själva (exempelvis
Knutagård, 2009; Holmberg et al. 2005).
Detta kommer att fördjupas ytterligare i bakgrunden samt i diskussionen.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Som inledningen visat med exempel är våldtäkt i nära relationer både
problematiskt och komplext. Majoriteten av forskare som berör våldtäkt i nära
relationer väljer att begränsa sig till en sexuell identitet. Det finns ett stort behov
av jämförelsestudier där samtliga sexuella identiteter inkluderas, och min
litteratursökning genererade inga studier där detta utfördes. Denna uppsats ämnar
att undersöka och belysa hur våldtäkten beskrivs och generaliseras till ett problem
som endast förekommer i heterosexuella relationer. Detta blir normgivande för
hur våldtäkten tolkas där samma problem i homosexuella relationer nonchaleras.
För att illustrera detta har jag har valt att genomföra en systematisk litteraturstudie
som inkluderar både heterosexuella och homosexuella relationer.
Jag har som mål att jämföra om det finns skillnad och likheter på våldtäkt i olika
former av sexuella relationer. För att besvara detta har följande frågeställning
utformats:
Beskrivs våldtäkt i vetenskapliga studier olika beroende på offrets respektive
förövarens sexuella identitet?
2
För studiens syfte och frågeställning har både svenska och engelska studier sökts
mellan åren 1994-2014. Detta tidsperspektiv har valts då forskningen som
undersöker våldäkt i homosexuella relationer är relativt ny (NCK, 2009). Tolv har
studier valts ut, vilka kommer att redovisas i Tabell 1.
BAKGRUND
Eftersom våldtäkt kan vara och ofta är en del av det sexuella och fysiska våldet i
nära relationer, samt är en central del av studiens syfte, kommer jag att börja med
att definiera våldtäkt. Vidare kommer olika begrepp som berör sexuella relationer
att belysas och förklaras.
Våldtäkt
Rapere är latin och betyder tagen med våld (Karmen, 2009). Tills ganska nyligen
existerade inte våldtäkt mellan make och hustru och våldtäkt ansågs endast kunna
inträffa mellan, för varandra, okända män och kvinnor (Karmen, 2009). Våldtäkt
var under 1200-talet en brottslig handling med dödligt straff, men inte för att
våldtäkten ansågs vara ett sexualbrott, utan ett egendomsbrott (Wennstam, 2002).
En våldtäkt kan kategoriseras som en ”klassisk våldtäkt” där vissa element måste
förekomma; Den utförs mot en oanade kvinna som är ung, gammal eller för svag
eller oerfaren för att beskyllas för att dra till sig gärningsmannens uppmärksamhet
och därmed väckt hans lust. Hon blir blixtsnabbt överfallen utomhus, i kvällens
mörker, under hot av ett vapen av en helt okänd gärningsman. Kvinnan förväntas
göra starkt motstånd mot gärningsmannen, till den grad att hon ådrar sig svåra
skador. Hon skall även skrika och tilldra sig ögonvittnen som både ser och hör
hennes rop på hjälp. Efter våldtäkten skall kvinnan anmäla brottet till polisen som
även kan säkra bevis från brottsplatsen (Karmen, 2009).
Dagens definition av våldtäkt förbryllar många eftersom gränsen mellan sexuellt
våld och våldtäkt är otydlig. Lagtexten innehåller dessutom ordet samlag som
underhåller otydligheten och möjliggör ett brett spektrum av tolkningar, eftersom
samlag inte klart beskriver vad som skall ingå och mellan vem, men ordet är
traditionellt starkt förknippat med mannens penetration av kvinnan (NCK, 2010).
Enligt svensk lag definieras våldtäkt, Brottsbalken 6 kap 1 § som:
”Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom
hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att
företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till
kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med
samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex
år.
Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag
eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig
med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund
av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan,
sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med
hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd
(…) ”.
(Sveriges rikes lag, 2007, Lag 2005:90).
Lagen om våldtäkt avgränsas till två typfall, som dels avser fall där
gärningsmannen ”genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om
3
brottslig gärning tvingar en individ till sexuellt umgänge” dels ”annan sexuell
handling” (Lag 2005: 90). Här tydliggörs att det krävs att den utsatte tvingas till
en viss typ av sexuell handling, exempelvis genom misshandel, våld eller att offret
blir hotat om en brottslig handling. Våldet omfattar i princip all fysisk
kraftutövning, såsom exempelvis, sparkar och slag, våld för att hindra en persons
rörelsefrihet eller sära en individs ben, men även lindrigare varianter, såsom att
dra eller slita i en annan persons kläder eller knuffa undan en person. Lagen om
våldtäkt inbegriper även händelser där förövaren försätter offret i hjälplöst
tillstånd, såsom att förövaren lurar i offret en mängd alkohol för att kunna ha
sexuellt umgänge med denne (NCK, 2010).
Vidare har våldtäkt blivit könsneutralt vilket innebär att även män kan utsättas för
våldtäkt (Karmen, 2009).
För att lagen skall döma för våldtäkt i nära relationer krävs att den sexuella
handlingen eller kränkningen kan jämföras med ett samlag. Här ligger gamla
antaganden på vad som kategoriseras som samlag kvar i rättspraxis, eftersom de
tillskriver samlag såsom att manen och kvinnans könsdelar varit i kontakt med
varandra (NCK, 2010). Följaktligen innebär detta att homosexuella personer
utesluts ur begreppet samlag och faller inom begreppet jämförligt med samlag,
vilket kan exemplifieras med anala och orala samlag, men även penetration med
objekt, fingrar eller händer av offrets vagina (om det är en kvinna), och anus (män
och kvinnor). Däremot faller tvångsmasturbering av en man eller kvinna inte i
kategorin våldtäkt, då handlingen inte anses jämförlig med samlag eller likartade
sexuella handlingar (NCK, 2010).
Internationellt blev våldtäkt inom äktenskapet i Storbritanien en brottslig handling
först år 1991 (Wykes et al. 2009). I deras allmänna lag6 har våldtäkt mellan gifta
personer varit omöjlig per definition, då hustrun som en del av de äktenskapliga
förpliktelserna ” to love, honor and obey” (Karmen, 2009, s. 324) skall gå till
mötes sin makes sexuella behov (Karmen, 2009). I USA blev våldtäkt inom
äktenskapet en brottslig handling år 1993 i alla 50 staterna (Karmen, 2009).
Våldtäkt bland män erkändes under brittisk lag först år 1994 (Karmen, 2009).
Verneals et al. (2001) menar att lagstiftningen i Storbritanien, vilken numera även
inkluderar anal penetration med penis men inte med objekt, har bidragit med ett
steg i rätt riktning från stigman som omger manlig våldtäkt. Men det finns
fortfarande sociala attityder som tar längre tid att förändra. Att jämföra nationell
med internationell definition av våldtäkt är av vikt, då benämningarna skiljer sig
en del från varandra samt att forskningen om det valda ämnet är övervägande
internationell.
Catherine MacKinnon (2014) understryker hur dagens västerländska samhällen
definierar våldtäkt som; samlag med tvång eller utan samtycke, eller både och. I
Storbritannien definieras det endast utan samtycke, i Frankrike endast med tvång
och våld och i merparten av USA så krävs båda kategorierna för att det skall
definieras som en våldtäkt.
MacKinnon (1983) anser att förövaren för en våldtäkt brukar tilldelas visa
karaktärsdrag som gynnar den traditionellt maskulina könsrollen. Kroppsspråk
som signalerar dominans associeras med förförelse, vilket blir en mer subtil form
av våldtäkt (Jackson, 1978).
6
Allmän lag är översatt från English Common Law (Karmen, 2009).
4
MacKinnon (1983) belyser att när manligt initiativtagande och dominans är det
styrande mönstren i det sexuella samspelet, blir begreppet medgivande
problematiskt, eftersom merparten av kvinnans medgivande grundas på
ojämlikhet där män är socialt betingande att ”inte veta” eller ”förstå vad kvinnor
vill ha”. Detta har bidragit till att kvinnans motstånd inte ses som genuint och
våldtäkten blir således samlag eftersom mannen uppfattar det så. Under dessa
förhållanden kan kvinnan inte ge ett sanningsenligt samtycke. Dessutom blir
kvinnans upplevelse tolkad och mätt utifrån ett manligt perspektiv av vad som
anses vara våldtäkt. Följaktligen innebär våldtäkt av kvinnan att hon underordnas
mannen (MacKinnon, 1989;1983).
Sexualiteten ur ett historiskt perspektiv
Under 1800-talet var sexualiteten motsägelsefull, dels genom medelklassens
familjeideal som utgjordes av den ansvarstagande fadern och den oskuldsfulla och
icke-sexuella modern, dels genom en annan baksida där inslag av dubbelmoral,
prostitution, förtryck och våld var något som tydligt existerade i äktenskapen
vilket man inte talade om (Bergenheim, 2005).
De sociala strukturerna försatte hustrun i en passiv roll, där manligt och kvinnligt i
samhället bestämdes av patriarkatet (Haslanger, 2012). Detta ledde till att kvinnan
internaliserade underordning och undergivenhet.
Michael Foucault (1978) menar att samhället, speciellt kyrkan, utövade makt på
människors sexualitet genom att kontrollera deras drift till att endast leda till
fortplantning. Kvinnans sexualitet eller könsdrift passade inte in i dessa ideal, utan
kvinnor som bejakade sin sexuella lust, förpassades antingen till samhällets lägre
klasser såsom slum eller till sjukhus. Kvinnorna delades således upp i de dygdiga
och de fallna (Bergenheim, 2005). Men även de gifta kvinnorna ansågs av
dåtidens samhälle ha en mörk inneboende sida, då det antogs att det fanns en
prostituerad inneboende i kvinnan och det var makens plikt att tygla sin frus
eventuella drift, vilket kunde ske genom fysiskt våld eller våldtäkt.
Mannens sexualitet var däremot ansedd som naturlig och könsdriften betraktades
som något biologiskt betingat där sexuell avhållsamhet kunde vara psykiskt,
fysiskt och socialt skadligt för hans hälsa och välbefinnande (Bergenheim, 2005).
Mannen kunde även stilla sin sexuella drift utanför hemmet, till exempel hos en
prostituerad kvinna (Bergenheim, 2005).
Men inte bara religionen kontrollerade kvinnans sexualitet. Även inom medicinen
utnyttjades denna i arrangerade tillställningar där den framställdes som ett
patologiskt tillstånd, exempelvis hysteri eller depression (Westerståhl, 2004:
Foucault, 1978). Det blir tydligt hur samhället värderar sexualiteten olika, där
kvinnors åtrå skall minimeras för att passa in i de feminina karaktärsdragen såsom
passivitet, från mannens aggressiva sexuella karaktärsdrag som anses vara mer
accepterad i samhället (Chesney-Lind, 2006; Shoemaker, 2010).
Våldtäkten är enligt Weis et al. (1973) en logisk förlängning av det traditionella
heterosexuella samlaget. Kvinnan skall ödmjukt respektera mannens begär för att
bibehålla ett meningsfullt förhållande. Mannen har uppfostrats för att förföra
kvinnor som inledningsvis kan vara motvilliga till sexuellt umgänge. Kvinnan har
i sin tur uppfostrats till att vara blygsam och försiktig och samtidigt gå mannen till
viljes (Weis et al. 1973). Våldtäkten inträffar endast om kvinnans potentiella
5
motvillighet övergår till ett motstånd bortom vad som förväntas av kvinnor som
normalt skulle vilja ha samlag, men vill bibehålla ett moraliskt anseende (Weis et
al. 1973).
Modern Sexualitet
Eftersom sexualiteten är så fundamental i ett mänskligt liv, blir det viktigt att
förklara vad sexualitet är för att kunna förstå vad det inte är och hur den kan
färgas av samhället. Sociologen Gisela Helmius menar att ”varhelst två människor
har sex så finns samhället med som en tredje part” (1993, s. 26).
I dagens samhälle behöver inte längre relationer förbindas med äktenskaplig
lycka, utan individerna har relationer utan krav på fortplantning (Plantin, 2012).
Forskaren Anna Westerståhl förklarar sexualitet som en blandning av biologi,
sociologi och psykologi, där behov och energi spelar en central roll och där
identitet och personlighet är vitala delar, samt handling som innefattar beteende
och relationer (Vetenskapsrådet, 2007).
Relationer kan vara heterosexuella såväl som homosexuella, men det antas
fortfarande att nära relationer är monogama och heterosexuella (Westerståhl,
2004).
I nära och intima relationer brukar sexualitet inkluderas vilket enligt
Världshälsoorganisationen (WHO) definieras som:
En integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och
kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som
inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den
handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av
våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet.
Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt,
värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra
vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och
därigenom vår psykiska och fysiska hälsa (NE, 2014).
Homosexualitet
Homosexualiteten innefattar både kvinnlig homosexualitet- lesbiska kvinnor och
manlig homosexualitet- gay män och bögar (RFSL, 2014). Homosexualiteten
definieras utifrån personens identitet vilken innefattar individens självbild, och
inte vilka sexuella handlingar de utför, (NE, 2014).
Man kan historiskt konstatera att, när heterosexualiteten blev tilldelad ”den
normala och den enda sexualiteten” i början på 1900-talet, blev homosexualiteten
förpassad till den avvikande eller ”dåliga sexualiteten” (Rydström, 2004;
Foucault, 1978). Det har pågått en kamp för de homosexuellas rättigheter såväl
internationellt som nationellt, vilket fortfarande pågår. I Sverige
avkriminaliserades homosexualitet år 1945 och homosexualitet som sjukdom
avskrevs år 1979 (Rydström, 2003).
Som tidigare nämnts antas det i dagens heteronormativa samhälle att alla är
heterosexuella. Anna-Clara Olsson (2004) menar att detta även gjort att man inte
tänker på det som en sexuell identitet likt andra, vilket gjort den osynlig. Detta har
fått sin följd att homosexuella bemöts utifrån sin sexuella identitet. Exempelvis
kan homosexuella kvinnor reduceras till “manhaftiga” eller maskulina och
homosexuella män till “fjollor” och feminina (RFSL, 2014), alltså tvärtemot sitt
biologiska kön. Följaktligen får homosexuella personer sociala attribut av
6
samhället. I samhället står den heterosexuelle mannen som den idealiska
mansbilden. Detta bidrar till generaliseringar såsom att homosexuella män inte
anses vara ”tillräckliga” män (Connell, 2008).
Rättsliga rättigheter som heterosexuella par har i västerländerna är inte alltid lika
självklara för homosexuella (Rydström, 2003), även om vi i Sverige idag har
kommit långt. Det kan fortfarande ligga stigmatiseringar som internaliseras i den
homosexuella relationen, vilken speglar samhällets syn på samkönat äktenskap.
Som en del av de tre sexuella identiteterna definieras kvinnors samkönade relation
som homosexuell eller lesbisk (RFSL, 2014). Historiskt kan man notera att synen
på kvinnlig homosexualitet har färgats av ett samhälle styrt av män. Den
framställdes som något hotfullt sprunget ur den kvinnliga frigörelsen samt som en
form av självförsvar mot den traditionellt manliga dominansen (Rydström, 2003).
Litteraturen före år 1960 var heterosexistisk och homosexualiteten baserades på
den medicinska modellen, där den lesbiska kvinnan var sjuklig och det ansågs att
lesbianism var ett samhällsproblem som behövde behandlas (Renzetti, 1992).
Detta synsätt innefattade även manlig homosexualitet där männen ansågs vara
patologiskt promiskiuösa och tvångsterilisering, samt ECT-behandlingar7 var
vanlig företeelse för att ”bota” sjukdomen, samt se till att inte sprida den vidare
(Rydström, 2003).
Smart (1989), menar att den ”manliga” omättliga sexdriften förstärker mannens
makt, formar kvinnan till objekt för hans sexuella lust och avgränsar lesbianismen
till något mystiskt och obegripligt.
Även om dagens västerländska samhälle präglas av öppenhet så döljer sig många
homosexuella individer bakom en heterosexuell fasad. Detta kan ha sin grund i
rädslan för omgivningens reaktioner (NE, 2014).
Bisexualitet är en sexuell identitet som är väldigt individuell, således är känslorna
dynamiska, och individen är inte heterosexuell eller homosexuell i förhållande till
val av kön på sin partner, vilket är ett vanligt utomstående antagande (RFSL,
2014). Det finns även fördomar som gör att bisexuella personer kan känna sig
otrygga, då de förvisso tillhör en minoritet, men där de dock kan diskrimineras av
homosexuella som inte accepterar bisexuella som “äkta”. Det kan även vara så att
en bisexuell individ lever i ett heterosexuellt förhållande för att passa in i
heteronormen (RFSL, 2014).
Att vara i en sexuell relation innebär således inte per automatik att man är i en
heterosexuell relation, utan relationen kan också vara homosexuell. Detta
heteronormativa synsätt genomsyrar t.ex. hur man bemöter sexuellt våld i nära
relationer, specifikt våldtäkt som avhandlas här.
Heteronormativiteten
Heteronormativitet innebär att heterosexualitet ses som den enda, rätta
sexualiteten. (Kulick, 2004). Detta synsätt påverkas av inflytelserika sociala
strukturer och inrättningar såsom skola, familj, kyrka etc. som menar att
människosläktets fortsatta existens baseras på heterosexualitet (Kulick, 2004).
7
ECT-Therapy är en förkortning av electro convulcive therapy och är en behandlingsmetod inom
psykiatrin, som används för djup depression (Semple och Smyth, 2009).
7
Med en heteronormativ syn på heterosexualitet, förbises mycket eftersom
heterosexuella, liksom homosexualiteten innefattar variationer inom sexualiteten,
exempelvis heterosexuella män som säljer sex till kvinnor, äldre heterosexuella
kvinnor som har en relation med en yngre man (Kulick, 2004). Riksförbundet för
sexuellt likaberättigande, RFSL, (2006) understryker att heteronormativitet är ett
viktigt begrepp för att förstå hur osynliga normer får heterosexualiteten att
framträda som självklar.
Statistik
Enligt Nationella trygghetsundersökningen som gjordes med hjälp av
telefonintervjuer av 13 000 personer i Sverige, antas det att varje dag sker
omkring hundra våldtäktsliknande händelser i Sverige. I Sverige anmäldes 6000
av 38 000 våldtäkter till polisen under år 2013 (Brå, 2014). Enligt polisens
undersökning om anmälda våldtäkter har det visat sig att när en våldtäkt
fullbordas mot en person över 15 år så är förövarna till 99,5 procent män (NCK,
2010) och oftast är offer och förövare i en relation med varandra (Brå, 2005).
Detta överensstämmer även med en kartläggning som brottsförebyggande rådet
gjorde mellan åren 1995-2000 där åtta av tio våldtäkter indikerade att offret kände
förövaren (Brå, 2005).
Figur 1. Anmälda våldtäkter 2013 av kvinnor och män
över 18 år totalt, respektive inomhus i hela Sverige år
2013
3500
3224
3000
2494
2500
2000
1500
1000
500
0
129 103
Kvinnor
Män
(Källa: Brottsförebyggande Rådet, 2014)
Som diagrammet ovan visar anmälde kvinnor över arton år 2494 fullbordade
våldtäkter inomhus och män anmälde 103 stycken sådana under år 2013 (Brå,
2014). Av ovanstående anmälningar framkommer det inte i vilken relation
våldtäkten ägde rum, dels eftersom vi i Sverige inte behöver tillkännage sexuell
läggning (Tiby, 1999), således vet vi inte hur många homosexuella som är offer.
Skillnaden mellan de faktiska anmälningarna och antagandet tyder på att det finns
många män och kvinnor i samhället som på någon, eller flera grunder inte anmäler
sin partner till polisen. Det är större sannolikhet att en våldtäkt som sker på
offentlig plats anmäls till polisen, än om den sker i privat miljö, exempelvis i
hemmet (NCK, 2010).
8
Statistiken i Storbritannien styrker de svenska siffrorna i det avseendet att mannen
till majoritet är förövaren för våldtäkt i nära relationer och siffror pekar på att 92
procent av offren är kvinnor (Wykes et al. 2009). Enligt National Intimate Partner
and Sexual Violence Survey våldtas 1.3 miljoner kvinnor per år i USA (Centers
for Disease Control and Prevention, 2010). Man beräknar att
214 000 lesbiska kvinnor någon gång utsatts för våldtäkt i nära relation. Bland de
homosexuella männen hade totalt 1.1 miljon utsatt för våldtäkt (Centers for
Disease Control and Prevention, 2010). Girshick (2002) poängterar hur våldtäkt
inom äktenskap står för 25 procent av alla våldtäkter i USA, men statistiken
inkluderar inte kvinnor i samkönat äktenskap.
Både viktimologer och kriminologer påpekar att den officiella statistik angående
våldtäkter inte är korrekt eftersom det finns ett stort mörkertal i anmälningar till
polisen och inte heller ger till känna offrets smärtsamma upplevelse i de intervjuer
som utförs (Karmen, 2009; Brå, 2008). Att svara på känsliga frågor när man har
partnern bredvid sig kan påverka hur respondenten svarar. Anmälningssituationen
kan också bli känslig om intervjuaren är av samma kön som förövaren.
Förövare för våldtäkt
Även om den här studien undersöker våldtäkt i nära relationer är Nicolas Groths
beskrivning av den klassiska våldtäkten relevant för att få ett psykologiskt
perspektiv på våldtäktsmannen. Hans teorier anses fortfarande vara de mest
relevanta när det gäller att typologisera våldtäktsmän som våldtar ett för honom
okänt offer. Groth menar att våldtäkten inte innebär att mannen ger utlopp för sin
sexuella lust. Han menar, genom sina studier, att den primärt syftar till att
tillfredsställa icke-sexuella behov såsom kontroll, makt och aggression. Oftast är
det bakomliggande faktorer såsom ett uppbrott i relationen eller personligt
nederlag i äktenskapet som genererar en frustation som driver förövaren att våldta
en okänd kvinna. Offret får symbolisera förövarens nederlag.
Enligt Groth (1979) framställs en sexuell förövare ofta som en man, vanligtvis
översexualiserad och han menar att detta både är en förenklad som felaktig bild
och påpekar även att de förövare som utför en våldtäkt oftast har underliggande
psykologiska symptom. Aggression är en del av beteendet som Groth (1979)
återfinner hos de våldtäktsmän han studerat. Enligt honom finns det tre typer av
våldtäktsmän; den aggressiva, den kontrollerande och den sadistiska. Den
aggressiva våldtäktsmannen vill förnedra samt skada sitt offer med fysisk
brutalitet. Förövaren får utlopp för sina känslor genom fysiskt våld och respektlös
språk. Denne använder sex som ett vapen för att skända och degradera offret där
våldtäkten utgör det ultimata uttrycksmedlet för förövarens aggression. Den
kontrollerande våldtäktsmannen har dominans som den framträdande faktorn i
beteendet. Genom sexualiteten försöker våldtäktsmannen kompensera
underliggande känslofaktorer såsom otillräcklighet vilket våldtäkten omvänder till
känslor av auktoritet, kontroll och styrka. Här förekommer verbala kränkningar,
hot med vapen men även fysiskt våld. Hos den tredje typen av våldtäktsman - den
sadistiska, finns både sexualitet, aggression och makt sammanslagna. Att tillfoga
smärta hos offret blir en erotiskt laddad handling som ger tillfredsställelse hos
gärningsmannen. Våldtäkten blir oftast utdragen med inslag av tortyr och offret
binds ibland. Både vaginal och anal penetration med främmande föremål används
(Groth, 1979).
9
Groth poängterar att våldtäktsmannen tillges manligt kön, även om det är en
kvinna. Variabler som tid, plats, planering, grad av våldsamhet och typ av
penetrering varierar hos olika personer som våldtar, eller utsätter en annan
människa för sexuellt våld (Neuwirth et al. 2003).
Offer för våldtäkt
Ett offer är en person som på olika sätt utsätts för våld eller övergrepp och gör
dem hjälplösa mot förövaren (Oxford Dictionary, 2012; Christie, 1986; Karmen,
2009).
Christie (1986) har bidragit till hur samhället ser på ett offer, framförallt det ideala
offret8.
För att vara ett idealt offer måste vissa faktorer finnas representerade, nämligen att
offret är svagt och har hederlig avsikt. Förövaren är okänd för offret och fysiskt
överlägsen, offret är på väg till en hederlig aktivitet och skall kunna hävda sitt
offerskap (Christie, 1986). Men situationen för ett våldtäktsoffer i en nära relation
är mycket mer komplex eftersom offret både känner förövaren, har en relation
med förövaren och har i vissa fall även gått med på samlag av rädsla för sitt eget
liv (Lundgren et al. 2001). Mordossioan (2002) menar att offrets benägenhet att
inte kämpa emot samt vara passiv inte skall ses som en stereotypisk kvinnlig
könsroll utan som en överlevnadsstrategi. Definitionen av ett offer kan vidare
antyda att även offret bär skuld9 (Gobert, 1977). Brottet skulle inte kunna begås
av gärningsmannen utan närvaron av offret. Med detta synsätt är det offret själv
som initierar brottet (Gobert, 1977). Inbäddat i detta ligger myten om mannens
okontrollerade sexuella drift, samt att kvinnan är sexuellt utmanande och således
provocerar mannen till den grad att han inte kan stå för sina handlingar (Karmen,
2009). Konsekvensen av detta blir att offret själv genererar sin sårbarhet och
självförsvaret mister sin trovärdighet (McClennen, 2005). Det ligger även
attityder hos samhällets aktörer som indikerar att kvinnan bär sin egen skuld och
bör ta ansvar för sitt val och öde om hon exempelvis klär sig, enligt normen,
utmanande (Karmen, 2009). Följden kan bli att offret känner ytterligare
maktlöshet, skuld och kan få depressiva symptom (Crowell & Burgess, 1996)
Denna maktlöshet och traumatisering förstärks ytterligare när kvinnan har
befunnit sig i en nära relation med förövaren då tilliten eller illusionen av
gemenskap splittras (MacKinnon, 1983).
Våld i nära relationer
Våld innebär att en individ använder sig av psykisk kraft eller fysisk styrka som
påtryckning eller bestraffning mot en annan människa. Våldet kan vara fysiskt,
psykologiskt eller emotionellt. (Nationalencyklopedin, 2014).
Det fysiska våldet kan uttryckas genom knytnävsslag, sparkar, eller till exempel
att man brännskadar någon (Karmen, 2009; Wykes et al. 2009; Burke et al. 1999,
men våldet kan även variera i styrka (Lundgren et al, 2001; Renzetti, 1992).
8
Det ideala offret kan exemplifieras enligt följande; En gammal dam har varit och matat sin
bortresta systers katt. När hon sedan promenerar hem blir hon nedslagen mitt på dagen av en stor,
stark man som samtidigt passar på att stjäla hennes väska där hennes plånbok ligger. Pengarna som
brottslingen kommer över används för att köpa berusningsmedel (Christie,1986).
9
Personens eget agerande är en översättning av begreppet (eng.)” victim precipitation” som
används inom kriminologin för att definiera situationer där offret tilldelas skuld till offerskapet,
speciellt våldtäkt.
10
Det psykologiska våldet är mångfacetterat och kan vara allt från en upplevd
känsla av rädsla hos offret till att förövaren kontrollerar och bryter ner offret (Brå,
2014; NCK, 2009; 2010).
I emotionellt våld kan man se hur känslomässiga hot och kontroll används av
förövaren. Här finner förövaren sårbara punkter hos sin partner och utnyttjar dem
för att skapa kontroll (Karmen, 2009; Renzetti, 1992).
Våldet mot kvinnor är brett och ett stort problem. Socialstyrelsen uppskattar att
75 000 kvinnor årligen utsätts för partnervåld i Sverige (Socialstyrelsen, 2006).
Det finns traditionella och kulturella antaganden att våld i nära relationer är något
som mannen utför mot kvinnan, där mäns fysiska ageranden blir uttryck för vad
som anses manligt (Connell, 2008). Även om vi nu vet att våldet förekommer i
alla relationer så är exempelvis antalet manliga offer för partnervåld inte känt,
men i cirka vart tionde fall som anmäls är offret en man (Belfrage et al. 2002;
2003).
Sveriges regering vill att alla oavsett ursprung och sexuell läggning skall ha
samma rättsliga skydd mot våld i relationen (Regeringen, 2007). Det råder dock
stor okunskap när det gäller samkönat våld (NCK, 2010; 2009), där forskningen
fortfarande är begränsad eftersom den inte har mött samma politiska prioritet som
det heterosexuella våldet och har i jämförelse minst 20 år att ta igen. Detta
påverkar hur man söker hjälp, samt hur man får hjälp (NCK, 2010; 2009; Karmen,
2009; Wykes et al. 2009; Burke et al. 1999). Orsaker till detta kan vara samhällets
föreställningar om att våldet där är privat eller trivialt, samt heteronormativa
antaganden om att kvinnor inte slåss utan samtalar (NCK, 2009; Renzetti, 1992).
Vidare appliceras sociala roller på den lesbiska gärningsmannen, som anses bete
sig maskulint när hon slår sin partner som genom att vara ett offer bedöms bete
sig feminint (Eaton, 1994).
När kvinnan är förövaren i nära heterosexuella relationer, finner man i Dobash et
als. studie (2004) att mannen tenderar att undervärdera våldets karaktär. Män
känner sig även förolämpade, då det inte är kvinnans uppgift att bete sig våldsamt
och dominera i hemmet (Dobash et al. 2004), vilket upprätthåller vad som anses
manligt och kvinnligt och hur detta integreras med maktens roll. Men våldets
variabler, såsom de fysiska, materiella, ekonomiska, psykiska och sexuella skiljer
sig inte mellan de samkönade och det heterosexuella relationerna (Renzetti, 1994).
Psykologen Paula Poorman (2001), betonar hur forskning inom relationsvåld
mestadels visar resultat av empirin som påvisar att det existerar samkönat
partnervåld, men missar att undersöka hur våldet i sig kan förklaras och har inte
heller ställt adekvata frågor angående våldets karaktär. Exempelvis blir våldet
allmängiltigt, istället för att adressera problem bland homosexuella såsom
exempelvis rädslan för att söka hjälp på grund av stigmatisering (NCK, 2010;
Knutagård, 2009; Burke et al. 1999; Renzetti, 1992).
Sexuellt våld i nära relationer
Sexualiteten i dagens västvärld kan ses som något väldigt individuellt, där var och
en använder sexualiteten som en förlängning av eller som ett verktyg för sin lust
eller kärlek, men en del använder sexualiteten för att upprätthålla makt.
11
Sexuellt våld utgör vanligen en del av det fysiska våld som kan förekomma i ett
förhållande. Det sexuella våldet kan innebära oönskade smekningar, tvång att
masturbera sin partner, tvång att titta på pornografiskt material, men det innebär
även penetration vaginalt, analt eller oralt med fingrar eller objekt. Det sexuella
våldet förekommer såväl i heterosexuella som i samkönade relationer (Karmen,
2009; Knutagård, 2009; Burke et al.1999; Renzetti, 1992).
Våldtäkt i nära relationer
Sannolikheten att bli våldtagen av någon närstående är större än att våldtas av
någon okänd, men anmälningsfrekvensen mot kända förövare eller någon som
man lever tillsammans med är lägre (Eliasson, 2000), och mycket
underrapporterad (Brå, 2013). Både nationell och internationell brottsstatistik
visar att de som utsätts för våldtäkt är med stor majoritet kvinnor i heterosexuella
förhållanden (Truman, 2011; Tjaden et al. 2000) och de som löper störst risk för
misstanke om att vara förövaren är män. Endast i två procent av fallen misstänks
förövaren vara kvinna (Brå, 2013).
Våldtäkter inom nära relationer är ett ämne som är svårt att kartlägga, då det kan
ta år efter avslutad relation innan offren ens förstår vad de varit utsatta för
(Belknapp, 2007).
Kvinnliga våldtäktsoffer i heterosexuella relationer
De känslor som ingår i en våldtäkt kan beskrivas så som motsatta till den av
ömsesidig kärlek med intimitet och sexualitet som finns i en nära relation. Istället
är makt och fruktan närvarande. Dessa två motpoler av känslor finns närvarande
hos kvinnor som har utsatts för sexuellt våld i nära relationer (Persson, 1981).
En våldtäkt kan ske genom att förövaren brukar sin makt för att tvinga sin partner
till sexuellt umgänge. Oftast anspelar förövaren på ekonomiska och
känslomässiga åtstramningar (Miller, 2014). Bergen (1996; 1999)
uppmärksammar tre orsaker till våldtäkt inom äktenskapet (a) maken anser sig ha
rätt till sexuellt umgänge med sin fru, under alla omständigheter, även våldsamma
omständigheter; (b) maken använder våldtäkten som ett straff för något hon eller
någon annan gjorde, exempelvis barnen har retat upp maken; (c) maken använder
våldtäkt som kontroll och makt över sin fru.
Den största insynen i våldtäkter fås genom intervjuer med kvinnliga offer. För att
dessa offer är de mest undersökta. De har själv tolkat att makt och kontroll var
underliggande komponenter till varför deras makar våldtog dem (KennedyBergen, 2006; Groth, 1979).
Manliga våldtäktsoffer i heterosexuella förhållanden
Att en man kan våldtas av en kvinna anses mycket ovanligt och bilden av
fenomenet lockar fram skratt, till motsats mot upprördhet (Karmen, 2009). Det
finns ett antagande att en kvinna inte är någon sexförbrytare, utan fenomenet är
manligt (Wijkman et al. 2010; Grayston et al. 1999).
Detta syns tydligt inom forskningen där ingen inkluderar kvinnan som en möjlig
våldtäktsman mot sin make (Wijkman et al. 2010). Möjligtvis kan detta bero på
att mannen inte rapporterar sexuella övergrepp, eller undervärderar handlingen
precis som när de blivit utsatta för fysiskt våld av sina fruar (Dobash et al. 2004).
Det finns dock siffror som visar att män har våldtagits av kvinnor (Andersen,
2008), men polisanmälningar i dessa fall är sällsynta (Tjaden et al. 2000).
12
Kvinnliga våldtäktsoffer i lesbiska relationer
Barbara Hart (1986) förtydligar att våld inte endast uppstår mellan män och
kvinnor, utan det handlar om makt och kontroll oavsett sexuell identitet. Därför
ser vi att även lesbiska kan begå våldtäkt mot sin partner för att det är en effektiv
metod att skaffa makt.
Många lesbiska kvinnor som blivit våldtagna av sin partner har svårt att förstå att
de blivit våldtagna då de relaterar våldtäkt till en händelse som involverar en
penis. En del av strategin hos förövaren leder till att den våldtagna kvinnan blir
maktlös. (Brownworth, 2010).
I lesbiskt sexuellt våld finns tendenser att förövaren tidigare varit offer för sexuellt
våld som hon överför till nästa relation. Lesbiska kvinnor som utsatts för våldtäkt
i sin relation löper mindre benägenhet än heterosexuella att anmäla detta till
polisen eller söka sjukhusvård (Brownworth, 2010). Bakomliggande orsaker till
detta kan vara att de tror att de skall utsättas för stigmatisering av såväl rätts- som
sjukhusväsendet, men det kan även finnas en rädsla att offentliggöra sin sexuella
identitet vilket förövaren kan utnyttja för att behålla kontrollen över partnern
(Renzetti, 1992). Konsekvensen av detta blir underrapportering (Malinen, 2013).
Detta kan kompliceras av att homosexualitet redan innebär en isolering på grund
av ett heteronormativt synsätt och homofobi i samhället (Holmberg, 2005).
Manliga våldtäktsoffer i homosexuella relationer
Även av manliga våldtäktsoffer förekommer det en del generaliseringar. Det antas
exempelvis att om en man blir våldtagen försvinner hans maskulinitet (Groth et al.
1980). Eftersom en man kan få erektion även om han inte är upphetsad, kan
våldtäkten tolkas som samtycke till samlag (Smith et al. 1988). I likhet med
lesbiska offer tenderar homosexuella män att inte anmäla sexuellt våld på grund
av stigmatiseringar, såsom att de får skylla sig själv eftersom homosexuella anses
promiskuösa (Knutagård 2009; Frazer, 1993) och söker endast vård om de har
extrema fysiska skador (Walker et al. (2005) 2003). Abdullah-Khans (2008)
påstående ”sexual violence can only be spoken about by victims if they are first
able to name and define it” (s. 65) innebär att manliga homosexuella offer inte
anmäler händelserna i så hög grad. Statistik visar att homosexuella män som blir
våldtagna i nära relationer är ett tyst problem med stor underrapportering (Coxell
et al. 2010), men att mer forskning inom ämnet skall skapa ökad kunskap och
således minska stigmatiseringen (Abdullah-Kahn, 2008).
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Ovanstående bakgrund behöver vila på teorier vilket inom kriminologin används
som ett ramverk för att förklara ett fenomen utifrån de givna fakta man har
(Bernard et al. 2010). Stor vikt kommer att läggas vid radikalfeminismen och
hegemonisk maskulinitet, för att belysa hur dessa teorier kan bidra till att förklara
våldtäkt från kriminologiskt och viktimologiskt perspektiv.
Det antas att våra sociala könsroller, som modernt benämns som genus10, påverkar
hur vi agerar i samhället och i våra relationer. Eftersom detta synsätt tar för givet
10
Genus kommer från latinets sort eller släkte och är ett begrepp som ersatt och utvecklat termen könsroll (NE, 2014).
Genus är en benämning på det sociala föreställningar i samhället som bestämmer vad som är kvinnligt och manligt. Det
13
heteronormativitet, påverkas synen på förövare och offer i våldtäkt. Jag kommer
därför nämna tidiga kriminologiska teorier eftersom det är tydligt att de påverkat
vilka brott som tilldelats man respektive kvinna utifrån biologiska tankegångar.
Detta synsätt har sedermera levt kvar i teorierna radikalfeminism och hegemonisk
maskulinitet. Men dessa teorier är viktiga att belysa eftersom de även pekar på
maktstrukturen i nära relationer, från vilken våldtäkten utvecklas.
Tidiga kriminologiska teorier som skrevs i slutet av 1800-talet menade att mäns
och kvinnors olika brottsbenägenhet berodde på deras kön (Bernard et al. 2010).
Forskarna under 1800-talet trodde även att brottslighet var något genetiskt
(Bernard et al. 2010; Akers et al. 2009). Det var helt enkelt inte tänkbart att
kvinnan kunde vara kriminell såsom mannen. Istället blev hon diagnostiserad som
psykisk sjuk men inte dömd som kriminell (Appignanesi, 2009).
Femininismen
Den feministiska ansatsen kritiserar de sociala strukturerna som placerar kvinnan
till det andra könet, eller ett objekt till mannen. Utifrån denna lära har det
uppmärksammats hur kvinnan tilldelas sociala roller som hon skall anpassa sig till
enligt samhället och hemmet har varit platsen där hustrun skall vara till stöd för
sin hårt arbetande make (Beauvoir, 1949). Länge ansågs det vara kvinnan som
skulle vara hemmafru och ta hand om barnen. Det fanns inte utrymme för att
kvinnan skulle säga ifrån, tvärtom skulle hon vara den tysta, trygga och
undergivna inom hemmets fyra väggar (Friedan, 1963). Det fanns således sociala
antaganden av vad som ansågs kvinnligt och det innebar bland annat att hon var
omyndigförklarad. Kvinnan fick inte rösträtt i Sverige förrän år 1920. Rätten till
sin egen kropp och sexualitet fick hon genom fri aborträtt som trädde i kraft i
Sverige år 1975 (Bergenheim, 2005) och i den fria sexualiteten inkluderades även
bisexualitet och lesbianism, men till största delen hade feminismen andra mål,
såsom kamp mot pornografi. Man kan säga att feminismen belyser hur samhället
har och fortfarande förtycker, utesluter, diskriminerar och trakasserar kvinnor.
Inom kriminologin är feminismen en relativt ny förgrening, vilken öppnar
möjligheten till att se på kvinnliga förövare på samma sätt som på manliga och
undvika diskriminerande stämplingar av vissa brottstyper, exempelvis moraliska
förbrytelser eller brott (Chesney-Lind, 1989). Carol Smart (1977) poängterar hur
den kriminelle, den avvikande alltid är en man och utifrån detta är det alltid hans
rationalitet, hans motivation eller hans offer. Detta, menar Smart förintar
existensen av kvinnor och bildar en halv verklighet. Daly et al. (1988) belyser fem
faktorer som bör tas i beaktande a) könet bör ses som ett sammansatt holistiskt
alster istället för ett biologiskt element, b) könsrelationernas hierarki i
umgängesliv och sociala inrättningar, c) könsanknytningar och tankemönster av
maskulinitet och femininet är inte symmetriska, utan baserade på en fundamental
princip av patriarkatet, d) kunskapen är reflektioner av männens synsätt på den
biologiska och sociala världen e) kvinnan borde vara huvudsakligt fokus i
uppkommer genom en dynamik mellan det biologiska könet och individens kulturella och sociala miljö och är föränderligt
(Mattson, 2010).
Biologiskt föds vi till pojke eller flicka, men redan som barn socialiseras vi in i våra könsroller, där det exempelvis, redan
på förlossningssalarna finns rosa eller blåa ballonger beroende på kön. Dessa symboliska färger blir sedan en docka för
flickan eller bil för pojken (Butler, 1993). Med denna tankegång kan man säga att maskulinitet och femininitet är socialt
inlärda roller (Butler, 1993; Smart, 1977).
Haslanger (2012) påpekar hur dessa roller blir till normer och ideal, vilka bidrar till hur vi som individer uppfattas i
samhället utifrån våra kön.
14
akademisk forskning, istället för att vara i utkanten, osynlig eller som en
komplettering till mannen (Daly et al. 1988). Feminismen försöker alltså förklara
hur könsroller är betydelsefulla i samhället, hur könen är socialt framställda
processer som har sin grund i patriarkatet (Harding, 1987). Detta kan vara en
förklaring till hur frigörelsen av den traditionella kvinnorollen skapade otydlighet
i vad som traditionellt var maskulint och feminint (Shoemaker, 2010).
Inom viktimologin kan man se att feminismen inverkade genom att
radikalfeminismen i slutet på 1970-talet kom att sätta mäns våld mot kvinnor som
en central punkt där heterosexualitet och manlighet blev kärnan i patriarkatet.
Women’s sexuality is, socially, a thing to be stolen, sold, bought, bartered, or
exchanged by others. But, women never own or possess it and men never treat it, in
law or in life, with the solicitude with which they treat property (MacKinnon, 1989.
s. 172).
Anti-våldtäktsrörelsen uppmärksammades av feministerna under 1970-talet som
såg våldtäkt som ett socialt problem där ansträngningar mot sexuellt våld och
våldtäkt var en del av den sociala rörelsen. De menade att allt sexuellt umgänge
som skedde under tvång skulle kriminaliseras (Karmen, 2009). Här menade
feminismen att hustrun har rätt att säga nej till sin makes sexuella behov. Således
blev våldtäkt inom äktenskapet ”återupptäckt” och rörelsen drev fram sina
ståndpunkter för förändring av kvinnans rättigheter och ändringar i lagen, men det
tog tid.
Radikalfeminismen, var den första som fokuserade på maktens karaktär inom
könsrollerna. Målet var att försöka förstå den maskulina dominansen för att kunna
utveckla strategier för att kunna avlägsna den (Burges-Proctor, 2006;
Messerschmidt, 1993). Heterosexualitet blir radikalt förknippat med tvång, styrka
och våld för att kontrollera kvinnan där alla män är förövare och alla kvinnor är
offer (Messerschmidt, 1993).
MacKinnon (1989) drar det till en extrem och menar att sexualiteten är den
primära formen av kvinnoförtryck.
What is called sexuality is the dynamic of control by which male dominance- in forms that
range from intimate to institutional, from a look to rape- eroticizes and thus defines man and
woman, gender identity and sexual pleasure. It is also that which maintains and defines male
supremacy as a political system (s. 137).
Brownmiller påpekar även att våldtäkten är en medveten handling, som mannen
använder för att kontrollera kvinnan till den lägre platsen i hierarkin,
(Brownmiller, 1975). Men feministerna såg endast en grupp av offer för våld i
nära relationer (Burges-Proctor, 2006) vilken bestod av vita heterosexuella
medelklasskvinnor (Freedman, 2004). Detta har lett till att andra grupper har
marginaliserats, såsom etniska minoriteter och homosexuella. Lesbiskt sexuellt
partnervåld blir ett tydligt exempel på denna marginalisering (NCK, 2009;
Renzetti, 1992). I USA särbehandlas offer och förövare i en våldtäkt på grund av
hudfärg. Där döms en svart man som utfört en våldtäkt på en vit kvinna betydligt
hårdare, än om en vit man förgripit sig på en svart kvinna (Roberts, 1997).
Utifrån ovanstående särbehandling utvecklades en ny förgrening inom
feminismen, nämligen intersektionell feminism, där fokus läggs på ras, klass,
sexuell identitet och ålder (Burges-Proctor, 2006), vilket är användbart på både
15
individ-och samhällsnivå (Andersen, 2008). Våldtäkt i homosexuella relationer
indikerar på att det finns utöver sexuella förtryck även andra former av förtryck
exempelvis, homofobi, etnicitet och heterosexism påverkar våldtäkt i nära
relationer. Våldtäkt i homosexuella relationer indikerar på att det finns, utöver
sexuellt förtryck, även andra former av förtryck exempelvis homofobi, etnicitet
och heterosexism.
Hegemonisk maskulinitet
Inom kriminologin har den hegemoniska maskuliniteten bidragit till att utveckla
sambandet mellan maskulinitet och olika brottstyper, exempelvis våldtäkt
(Connell et al. 2005; Messerschmidt, 1993). Den har även använts bland forskare
för att förklara hur män upprätthåller hierarkin genom dominans och makt över
kvinnor (Donaldson, 1993), men även över andra könsroller som enligt teorin
anses feminina, exempelvis homosexualitet bland män (Connell, 2008). Connell
poängterar att maskuliniteten endast är hegemonisk bland män och existerar enligt
denna teori inte bland kvinnor.
Hegemonisk maskulinitet har sitt ursprung i den kulturella hegemoniska teorin av
Antonio Gramsci, en marxistisk teoretiker. Han använde termen hegemoni för att
referera till hur en klass överordnade ställning över andra klasser, erhölls primärt
genom tillåtelse till skillnad från genom tvång (Messerschmidt, 1993).
Enligt sociologen Robert Connell (1995) utgörs maskulinitet av kroppsliga och
sociala symboliska beteenden, vilket han definierar som:
”...simultaneously a place in gender relations, the practices through
which men and women engage that place in gender, and the effects of
these practices on bodily experience, personality and culture” (s. 71).
Dessa beteenden får en hierarkisk överordnad och dominerar sociala
sammanhang. Att ha övertaget över kvinnan i en relation ger mannen en position
av makt, vilket blir en del av den manliga könsrollen (Connell, 2008;
Messerschmidt, 1993). Det kan vara svårt att urskilja dessa ibland subtila
ageranden eftersom vissa sociala handlingar är tagna för givna, så inbäddade i
strukturen av ett förhållande, så att beslut inte behöver tas, utan de beslutas per
automatik och blir sällan ifrågasatta (Renzetti, 1992). Detta kallas inom
mansforskningen sociala konstruktioner, vilket i sin tur bildar en norm. Det är
svårt att upptäcka något som är socialt konstruerat och konsekvensen blir att den
dominerande maskuliniteten tas för given av såväl samhällsinstitutioner,
exempelvis skola och rättsväsende, som män, kvinnor, pojkar och flickor
(Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, 2011).
För att förstå hegemonisk maskulinitet kan man jämföra den med hur män agerar i
krig. Här handlar det om att skapa avstånd mellan sig själv och fienden för att
kunna döda den, eller med andra ord hur man med makt skapar ett beteende som
möjliggör att man kan ta till våld mot någon annan, som anses mindre värd.
(Hacking, 1986; Messerschmidt, 1993). Det här beteendet kan ses i civilsamhället,
i relationer, där mannen rättfärdigar sitt våld mot kvinnan eftersom hennes sociala
kön anses ha lägre värde. I detta ligger en accepterad social tradition, eller en sorts
myt att mansdominansen är ett naturligt givet fenomen, där det manliga dominerar
över kvinnan (Connell, 2008; Messerschmidt, 1993).
16
Connell (1995) definierar hegemonisk maskulinitet som:
” the configuration of gender practice which embodies the currently
accepted answer to the problem of the legitimacy of patriarchy, which
guarantees (or is taken to guarantee) the dominant position of men and
the subordination of women” (s. 77).
Utifrån detta tankesätt kan mannen helt oreflekterat visa sitt missnöje genom att
uppträda hotfullt, eller ta ut aggressivitet på någon underordnad närstående
(Bergenheim, 2005), i motsats till kvinnor, vars vrede måste vara återhållen
(Eliasson, 2000). Man antar att denna acceptans bidrar till att kvinnan inte
uppfattar det accelererande våldet som våldtäkt, eftersom skillnaderna i mannens
aggressivitet blir subtila. Det påvisas även en ömsesidig acceptans i relationen när
mannen utövar fysiskt våld mot sin partner. Det blir tillåtet, både av kvinnan som
underordnat tar emot slagen och av mannen som med sin makt och dominans
rättfärdigar sina slag mot kvinnan (Messerschmidt, 1993). Aggressivitet anses
vara ett positivt karaktärsdrag hos mannen och alla andra karaktärsdrag anses vara
feminina, exempelvis sorgsenhet och sårbarhet (Sharkin, 1993) eller underordnade
(Jefferson, 2007), vilket innebär att homosexuella män får tillhöra den senare
gruppen. Men de flesta heterosexuella män har också dessa karaktärsdrag
(Connell, 2008).
Sociala omständigheter kan inverka på vissa mäns maskulinitet i samhället där de
känner att de inte har kontroll eller makt, till exempel när de upplever att deras
makt i hemmet hotas. Våldtäkten blir då ett verktyg för honom att etablera
hegemonisk maskulinitet och återta sin kontroll (Messerschmidt, 1993).
Connnell menar att den maskulina självbilden utmanas av ett liberalare samhälle
där kvinnor ställer högre krav på exempelvis sexuell njutning och rätt till sin egen
sexualitet (Connell, 2008).
Man kan urskilja att grundstenen i hegemonisk maskulinitet är heterosexualitet
och homofobi (Connell, 2008 ). Det finns tre huvudorsaker till att manlig
homosexualitet anses som icke-hegemonisk a) homofobi anses fundamental tillika
med manlig heterosexualitet, b) homosexualitet associeras med ett feminint sätt c)
formen av sexuell njutning anses som motbjudande (Carrigan et al. 1987).
Maskuliniteten kan ses som en socialt tilldelad roll inom heteronormativiteten.
Resonemanget som framställer mannen osårbar med kontroll och makt frånser
möjligheten att en man kan utsättas för våldtäkt (Andersen, 2008). Haslanger
menar att maskuliniteten ses som rationell och blir det” mänskliga” idealet. Den
maskulina normen är suverän och ger mannen föreställningar om självet och
världen som rättfärdigar honom en plats. Mannens aktiviteter framläggs som
lämpliga, goda, naturliga eller oundvikliga (Haslanger, 2012).
Normaliseringsprocessen
Denna teori har en del likheter med den hegemoniska maskuliniteten. Eva
Lundgren, professor i sociologi, har funnit denna teori användbar för att beskriva
kvinnans situation i relationer där hon utsätts för fyiskt våld. Det är en process
inom fysiskt partnervåld där mannen systematiskt genom våld utvecklar makt mot
kvinnan. Detta bidrar till att tolkningar och gränser om våldet förskjuts och
17
accepteras. Offret anpassar sig och är till lags för sin partner, som varierar mellan
att vara den kärleksfulle och omtänksamme till den våldsamma mannen där våldet
blir en del av vardagen. Detta innebär att offret påverkas av väldigt motsatta
känslor. Både förövare och offer normaliserar och förminskar våldet (Lundgren,
2004; 2001). Även om teorin berör det fysiska våldet ser jag den användbar som
en del av förklaringen till beteendet hos förövare respektive offer i våldtäkt i nära
relationer oavsett sexuell identitet, och kommer därför att analysera och diskutera
denna process.
METOD OCH MATERIAL
Målet med en litteraturstudie är att beskriva, summera, utvärdera, förtydliga och
integrera innehållet i originalstudier (Cooper, 1988). Kvalitatitiva metoder är
lämpliga då forskaren exempelvis vill utveckla hypoteser, om studien är
explorativ i sin natur och för att få djupare förståelse av det man undersöker
(Jacobsen, 2007). Personliga intervjuer är den vanligaste kvalitativa
forskningsmetoden (Holloway et al. 2000). Genom att kritiskt granska och
analysera valda studier är mitt mål att problematisera hur författarna analyserar
skillnader och likheter på våldtäkter i nära relationer. För att göra detta på ett
systematiskt sätt följer jag Cooper’s taxonomi (1988).
Detta ramverk följer sex kategorier;
a) fokus för litteraturstudien är materialet jag sökt fram för att kunna beskriva det
som är centralt för mitt syfte;
b) målen är samordning av tidigare studier och identifiering av centrala punkter
inom ämnet, samt analys av materialet;
c) perspektivet handlar om hur min litteraturstudie påverkar framtida forskning i
ämnet- här tar jag ståndpunkt för likabehandling av förövare och offer oavsett
relation;
d) grundval är det mest utmärkande för en litteraturstudie. Detta handlar om hur
jag inkluderar och exkluderar relevant material för att komma till en slutsats;
e) organisation handlar om hur studien är upplagd, vilken kan vara kronologiskt,
eller begreppsmässigt där studier grupperas enligt hypotes, vidare metodologiskt
så att studierna grupperas efter vilka metoder som används- studierna i den här
studien grupperas enligt begreppsmässig organisation;
f) publik handlar om vilken publik författaren vänder sig till, exempelvis forskare
eller beslutsfattare. Jag vänder mig till forskare inom samma bransch samt de som
möter dessa offer och förövare.
Det är fundamentalt att jämföra studiernas reliabilitet, det vill säga granska vilka
verktyg forskarna använt för att mäta det sexuella våldet, samt validiteten för
huruvida konstruktionen verkligen mäter fenomenet, eller att fynden exakt
representerar vad de är (King et al. 2008), vilket jag kommer återknyta till i
analysen om hur våldtäkten mättes i de olika relationerna.
Ett systematiskt tillvägagångssätt har använts för att identifiera studier som
belyser hur våldtäkten beskrivs och generaliseras till ett problem där den
heterosexuella relationen tas för given, samt att kunna ge svar på frågeställningen:
Beskrivs våldtäkt i vetenskapliga studier olika beroende på offrets respektive
förövarens sexuella identitet?
18
I sökningarna inkluderades följande: Studier skrivna på engelska och svenska,
peer -reviewed, publicerade studier, skrivna mellan åren 1994 och 2014. Valet av
denna period har gjorts på grund av att forskningen om samkönat våld är relativt
ung. Den initiala sökningen skedde med avsikt att endast inkludera personer över
18 år. Senare togs beslutet att inkludera personer från 16 år, eftersom många
forskare undersökte åldersgrupperna 16 till 25, men de var äldre än 16 år då de
tillfrågades om medverkan i forskningsstudierna. Både män och kvinnor
inkluderades i sökningen, samt endast primära källor söktes for att undvika
feltolkning (se bilaga 1).
Nyckelorden som användes för sökning var på engelska, då svenska nyckelord
gav för få träffar: female, male, sexual, violence, rape, coersion, perpetrator,
victim, marriage, spouse, intimate relationship, partner. lesbian, gay, same sex.
De initiala sökningarna gav många träffar, vilket var svårt att hantera. Sökordet
female rape genererade 23 742 träffar; lesbian rape genererade 25 176 träffar och
male rape genererade 119 325 träffar. Dessutom inkluderades mycket som inte
var av relevans. För att kunna avgränsa sökningen, identifierades teman genom att
läsa abstracts och index (Hart, 1998), exempelvis att våldtäkten skedde i en nära
relation. På detta sätt specificerade sökningen till exempelvis intimate relationship
AND rape; lesbian relationship AND rape.
Sökmotorerna som användes var följande; Google Schoolar, Summon, Wiley
Online Library, JSTOR, SAGE Journals Online, och Oxford Journals, där en
sökdagbok fördes (se bilaga 1).
För att tömma ut ämnet har jag även använt mig av snöbollsmetoden som ofta
används i kvalitativa studier där man vill fördjupa sig (Jacobsen, 2007). I mitt fall
innebar det att en del av sökningarna genererade användbara bifynd, samt att en
oanvändbar studie kunde generera en användbar referens.
Avgränsningar
För att exkludera det som inte var relevant användes NOT exempelvis rape NOT
children. Detta gjordes med olika kombinationer och även med funktionen * för
att tillförskaffa mig alla ändelser.
Andra exklusionskriterierna var: ”editorials”, ”comments” och ”bloggar”, studier
äldre än 20 år, samt studier som inte är ”peer-reviewed” (se även bilaga 1).
Vidare har jag valt att ta med studier där personerna är bisexuella, även om jag
inte aktivt sökte efter dessa. Anledningen till att ta med denna grupp var att de
hade varit i en samkönad relation vid tillfället för det sexuella våldet. Dessutom
har inte heller transpersoner aktivt sökts, men jag har valt att inte välja bort
studierna, eftersom de studierna även innehöll homosexuella personer.
Våldtäkt av mer än en person har uteslutits, då denna studie refererar till nära
relationer där offer och förövare känner varandra, samt att gruppvåldtäkt är ett
stort område som kräver mera utrymme än vad som kan ges i denna studie.
Svårigheterna att få tag i material begränsade studien, då vissa studier endast var
tillgängliga genom ”pay-per-review”. Därmed är det införstått att denna
19
litteraturundersökning inte täcker alla resurser och all forskning som utförts i
ämnet.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Forskning om våldtäkt är ett känsligt ämne och innefattar utsatta individer.
Eftersom jag inte själv har haft direkt kontakt med deltagarna, kommer jag att
kritiskt granska forskningsresultat av de valda vetenskapliga studierna och
analysera respondenternas svar utifrån mitt syfte. Jag kommer således ha i åtanke
i mitt urval av studier att forskarna har respekterat mänsklig värdighet, frihet och
rättighet (Codex, 2012). Exempelvis skall forskarna garantera total anonymitet för
respondenterna, att de frivilligt valt att delta i studierna efter att ha fått
information, samt att de har kunnat avbryta när som helst.
När man forskar måste etiska överväganden om konflikter och olika värden tas
(Gillespie, 1995). Både Giorgio (2002) och Girshick (2002) berättar för sina
respondenter om sina egna erfarenheter av sexuella övergrepp. Författarna menar
att detta har hjälpt respondenterna att förstå att de har utsatts för en våldtäkt av sin
lesbiska partner. Gustavsson et al. (2005) menar att det är viktigt att forskaren är
medveten om sin egen benägenhet eller risk att tolka svar och resultat på ett
partiskt sätt (WHO, 2001).
RESULTAT
I de tolv studier som inkluderas i denna litteraturstudie har man använt kvalitativa
metoder, både genom enkäter och intervjuer som baserades på respondenternas
egna upplevelser av att ha utsatts för våldtäkt i nära relation, så kallad subjektiv
data. Forskarna använde sig av öppna frågor. Den subjektiva känslan av tvångets
grad varierade från pliktkänsla till rädsla för sitt eget liv. Tvånget som ledde till
våldtäkten var fysiskt, emotionellt eller psykiskt.
Det fanns ingen artikel som behandlade våldtäkt med kvinnlig förövare i
heterosexuella relationer. Dobash et al. har undersökt kvinnor som är fysiskt
våldsamma mot sina partner (Dobash et al. 2004) och Andersen (2008) har funnit
män som har våldtagits av kvinnor, dock inte i nära relationer (Andersen, 2008).
Eftersom dessa våldtäkter inte skedde i nära relation, inkluderades de inte i denna
studie. Det var även svårt att finna studier som tog upp våldtäkt i lesbiska
relationer. Detta kan bero på att det finns en myt om att lesbiska kvinnor inte kan
begå en våldtäkt (Holmberg et al. 2007; Girshick, 2002; Ristock, 2002).
Problemet med brist på forskning om sexuellt våld fanns även bland
homosexuella män (Walker et al. 2005: Holmgren et al. 2005; Hickson et
al.1994). Samtliga studier visade att våldtäkten är en del av det fysiska och
psykiska våldet i nära relationer. Studierna tydliggör också att förövaren stod i
maktställning gentemot offret.
De studier som berör heterosexuella manliga förövare för våldtäkt har inkluderat
redan dömda för våldtäkt (Kennedy Bergen et al. 2006). Detta menar NCK
(2010) ger en generaliserad kunskap om våldtäkt, eftersom urvalsgruppen är
begränsad. Man får inte ett urval på hela populationen av män som våldtar, utan
endast en homogen grupp, vilket kan påverka artikelns validitet.
20
Inkluderade studier
Nedanstående artiklar omfattar våldtäkt som har begåtts i heterosexuella relationer
(Basile, 1999; Kahn et al. 2003 och Kennedy Bergen et al. 2006); Våldtäkt som
skett i lesbiska relationer (Giorgio, 2002; Girshick, 2002 och Ristock, 2002);
Våldtäkt som ägt rum i homosexuella mäns relationer (Braun et al. 2009; Walker
et al. 2005 och Hickson et al. 1994); Våldtäkt som ägt rum i homosexuella
relationer (Holmberg et al. 2007; Turell, 2000) och Våldtäkt som skett bland
kvinnor i heterosexuellt förhållande respektive lesbiskt förhållande (Bernard,
2000).
Tabell 1.
Författare
Urval
Design
Typ
av sexuellt
våld
Mätinstrument
Bernard, L.
(2000)
Heterosexuella (N=79)
och lesbiska (N=136)
kvinnors utsatthet för
fysiskt och sexuellt våld.
Icke-randomiserad
enkätstudie.
54 % av de lesbiska och
44 % av de
heterosexuella hade
utsatts för sexuellt våld
alternativt våldtäkt utan
närmare definition.
Frågeformulär innehöll
ca 350 punkter som
inkluderade hälsohistorik, sexuella och
fysiska övergrepp,
relationer och
demografi.
Holmberg et al.
(2007)
Lesbiska (N=29),
homosexuella män
(N=23 ), bisexuella män
(N=2), transpersoner
(N=2), homosexuell man
som lever med
heterosexuell kvinna
(N=1). Ickerandomiserad
enkätstudie.
Våldtäkt. Offret gick sin
partner till mötes för att
undvika våldtäkt.
Våldtäkt med hot om att
ta offrets liv, men även
med hot om självmord.
Öppna frågor för att
respondenten själv skall
få uttrycka vad hen
utsatts för.
Girshick, L.
(2002)
Lesbiska och bisexuella
kvinnors erfarenhet av
sexuellt våld (N=70).
Icke- randomiserad
enkätstudie.
Offret har utsatts för
vaginal, anal eller oral
penetration med objekt.
Tvång att se på
pornografi, samt imitera
det under hot.
Specifika frågor. Både
öppna och ja och nejfrågor om sexuellt våld,
erfarenhet.
21
Författare
Urval
Design
Typ
av sexuellt
våld
Mätinstrument
Kahn et al.
(2003)
Heterosexuella kvinnors
erfarenhet av våldtäkt i
nära relation och icke
nära relation(N=491).
Icke- randomiserad
enkätstudie.
Fysiskt och emotionellt
tvång. Oralt och
vaginalt. Fingrar
användes också. Offren
oförmögna att ge
samtycke p.g.a. att de
sov eller var påverkade
av alkohol.
16- Item Sexual
Experience Survey.
Intervjuer av homo-och
bisexuella män (N=19).
Icke-randomiserad
intervjustudie.
Anal våldtäkt, sexuellt
tvång, sex initialt med
samtycke som ändrades
till ett nej.
Nedvärderande ord från
förövaren.
Alkoholpåverkan.
Deskriptiva öppna frågor
utformade för att passa
deltagarnas erfarenhet av
sexuellt tvång.
Hickson et al.
(1994)
Enkät- och intervjustudie
av homosexuella män
(N=930). 4.7 % hade
eller var i en relation
med förövaren. 6-årig
icke- randomiserad
longitudinell studie.
Anal och oral våldtäkt.
Offret tvingas
masturbera förövaren.
Förövaren gnider sitt
kön mot offrets kropp.
Interfemoralt samlag.
Förövaren masturberar
själv och ejakulerar över
offret.
Speciellt designade
frågor i relation till sex
utan samtycke, sexuellt
tvång och våldtäkt.
Walker et al.
(2005)
Homosexuella (53 %),
bisexuella (10 %),
heterosexuella (13 %)
och asexuella (5 %)
manliga offer (N=40).
Icke-randomiserad
enkätstudie.
Anal, oral penetrering
med penis respektive
objekt. Fysiskt våld, hot,
tvångsmasturbering.
Male rape questionnaire.
Braun et al.
(2009)
22
Författare
Urval
Design
Typ
av sexuellt
våld
Mätinstrument
Basile, K.
(1999)
Heterosexuella kvinnor
som varit offer för
våldtäkt i nära relationer
(N=41). Ickerandomiserad
semistrukturerad
intervjustudie.
Våldtäkt under
inflytande av fysiskt
våld.
Specifikt designade
intervjufrågor som
graderade svårigheten av
sexuellt tvång.
Giorgio, G
(2002)
Lesbiska kvinnor som
utsatts för våld i nära
relationer (N=11). Ickerandomiserad
intervjustudie.
Våldtäkt under verbalt
hot
Frågorna var öppna, som
gav utrymme för
respondentens egen
erfarenhet och
upplevelse.
Turell, S.
(2000)
(N=499) som analyserar
samkönat våld. Ickerandomiserad
enkätstudie.
Våldtäkt.
Frågor baserade på
vilken typ av övergrepp
offret utsatts för.
Kennedy Bergen et al.
(2006)
heterosexuella män
(N=229). Icke
randomiserad
enkätstudie.
40 % hade begått
våldtäkt med emotionellt
tvång. 17 % våldtog sina
partners när de inte
kunde ge samtycke.
Detaljerade frågor som
omfattar historik om
sexuella övergrepp.
Checklista över sexuella
övergreppsbeteenden.
Ristock, J.
(2002)
Lesbiska kvinnor (N=
102) Icke-randomiserad
enkät-intervjustudie.
Våldtäkt genom fysiskt
och emotionellt tvång
samt verbalt hot. Offret
har spänts fast.
Penetration med
objekt, händer och
fingrar.
23
Öppna frågor.
att få en subjektiv bild av
de medverkande i
i studien.
ANALYS
Nedan kommer jag att redovisa vilka metoder författarna använde för att mäta det
sexuella våldet. Detta är viktigt för att få fram ett korrekt resultat som belyser det
man vill mäta, vilket även kan påverka artikelns validitet.
Validitet, vad vi mäter, är tillsammans med reliabilitet, hur vi mäter något, de
mest centrala begrepp i vetenskaplig metod. Validiteten delas upp i intern validitet
och extern validitet, där intern validitet kan förklaras som att forskarna använder
rätt mätinstrument för att mäta det man skall mäta och extern validitet omfattar
studiens urval eller vad som utifrån undersökningen kan sägas om populationen
Bryman (2011).
Författarna sökte respondenter genom olika metoder. När respondenter som utfört
våldtäkt i heterosexuella relationer söktes, var de redan dömda och ingick i ett
behandlingsprogram. Författarna påpekar att detta skapar en homogen och
begränsad urvalsgrupp, vilket riskerar ge bias som blir studiens begränsning. Det
var svårt att finna respondenter i homosexuella relationer. Respondenterna söktes
genom olika nyhetstidningar, eller homosexuella tidskrifter, men även i
organistationer för homosexuella. Urvalsgrupperna av förövare är oftast små och i
ett fall fick även respondenterna själva välja denna urvalsgrupp, vilket skapar
metododologiska problem där författarnas objektivitet kan ifrågasättas. Även detta
riskerar ge bias.
I samtliga valda studier har man använt enkäter om sexuellt våld i nära relationer.
Enkätstudier är populära inom social forskning och bidrar med tre funktioner,
(a) mångsidighet där forskaren kan fråga om nästan vilket ämne som helst;
(b) enkäter är effektiva då flera variabler kan mätas utan att väsentligt öka
kostnaden eller tiden för datainsamling;
(c) enkätmetoder utlånar sig till sannolikhetsurval från större populationer, vilket
gör enkätstudier attraktiva när målet med forskningen är urvalets
generaliserbarhet (Bachman, 2007).
Enkäterna, eller intervjuschemat är centrala delar i mätinstrumenten. Utan
väldesignade enkäter som är skräddarsydda efter forskningens behov faller
forskningens mål (Bachman, 2007). I mätningar om offer för sexuellt våld
modifierar forskare tidigare använda undersökningsinstrument som har
utvärderats och därför innehar stark reliabilitet. För att mäta sociala variabler är
frågor de mest användbara. Alla frågor som inkluderas i en enkätstudie måste
följa vissa riktlinjer, testas och uppdateras tills forskaren är säker på att de är
tydliga för respondenterna (Fowler, 2014). Varianter av frågor som används kan
vara ”öppna frågor” där respondenten kan svara med sina egna ord, ”tolkande
frågor” som inkluderas i en enkätstudie som hjälp för att förklara svar till andra
svåra frågor, ”slutna frågor” där respondenten blir tilldelad specifika
svarsalternativ (Bachman, 2007).
Tydlighet i frågorna, är något som är elementärt när man mäter sexuellt våld,
vilket kan göra att forskaren får ett stort bortfall av respondenter, då vad som
inkluderas och definierar våldtäkt är otydligt (Bachman, 2007). Burke et al.
(1999) menar ytterligare, att våldtäkten ses utifrån ett heteronormativt perspektiv,
24
vilket skapar ett metodologiskt problem när man mäter våldtäkter i homosexuella
relationer.
I bilaga 2 återfinns ett urval av frågor i den utsträckning som författarna
redovisade i sina studier, eller hänvisade till andra källor för att mäta våldtäkt i
sina undersökningar.
Hur våldtäkten mättes i de olika studierna
I Bernards artikel (2000) mättes våldtäkten genom att först fastställa om det fanns
sexuellt våld genom specifika frågor såsom ” har någon pressat eller tvingat dig
för att delta i någon form av sexuell aktivitet mot din vilja?” Om respondenten
svarade ja följde ytterligare frågor relaterat till hur de agerade efter händelsen,
samt vem förövaren var för händelsen. Således mättes våldtäkten i relation till
vilken ålder offret hade, vilka ageranden offret hade i anslutning till våldtäkten,
samt vem som var förövaren.
Girshick (2002) har i likhet med både Holmberg et al. (2007), Giorgio (2002) och
Ristock (2002) använt ”öppna frågor” för att mäta det sexuella våldet i sina
intervjuer. De subjektiva replikerna från respondenten styr frågorna från forskarna
utan att påverka deras svar. Det som är värdefullt med denna insamlingsmetod är
att det ger utrymme för individerna att tala öppet och ärligt om sina erfarenheter
(Bachman, 2007). Då respondenterna i många fall inte förstått att de har blivit
våldtagna, blir frågorna från forskarna ett sätt att sätta ord på händelsen. En viss
försiktighet måste belysas här, då det finns en risk att forskaren leder frågorna till
fördel för sitt syfte, något som går emot forskningsetiska riktlinjer (Codex, 2012).
Ur metodologisk synpunkt kan det vara svårt för andra forskare att göra om
studier där frågorna har utvecklats efter hand under intervjun, samtidigt kan
metoden ha en viss fördel, då man, i senare undersökningar, kan använda de
frågor som kommer fram i intervjun i standariserande frågeformulär.
Kahn et al. (2003) använde sig av ”Sexual Experience Survey” som är ett vanligt
mätinstrument när man vill bedöma olika nivåer av sexuell aggression och
offerskap bland manliga förövare och kvinnliga offer (Koss et al. 1985;1982).
Mätinstrumentet ger en dimensionell ståndpunkt, samt fångar upp icke
rapporterade händelser om våldtäkter och sexuell aggression, men den är skriven
för heterosexuell våldtäkt, vilket gör att den inte kan användas för samkönad
våldtäkt, om den inte utvecklas genom att omstrukturera vissa frågor. Dock fann
jag frågeformuläret intressant ur den aspekten att det möjligt att använda det för
både förövare samt offer (se bilaga 2).
Braun et al. (2009) använde sig av intervjuer med specifikt designade frågor som
tog hänsyn till deltagarnas bredare sammanhang av homosexualitet, där bland
annat inkludering av kulturella ideal av sexualitet, maskulinitet, gay maskulinitet,
uppfattning om våldtäktens omfattning, sexuellt tvång och sex utan samtycke togs
upp mellan män som har samlag med män. För att mäta det sexuella våldet
tillfrågades respondenterna detaljerat om våldtäktens omfattning, sexuellt tvång
och sex utan samtycke.
I artikeln om manlig våldtäkt använde Hickson et al. (1994) schemalagda
intervjuer som inkluderade frågor som relaterades till sexuellt tvång, våldtäkt samt
samlag utan samtycke. Frågeformuläret var designat med en inledande fråga
”How old were you when you were first sexually molested or raped, that is
25
subjected to sex without your consent” (Hickson et al. 1994, s.285). Här menar
författaren att frågan ställs på detta vis för att ge respondenten utrymme att
uttrycka sina erfarenheter, samt kunna ge öppna och ärliga svar. Frågeformuläret
var utformat för att användas för personliga intervjuer. Personliga intervjuer är en
vanlig metod inom kvalitativ forskning som har den fördelen att forskaren ska
kunna tolka både verbala och icke verbala ledtrådar från respondenten (Ellsberg et
al. 2005).
I Walker et als (2005) studie om effekterna av våldtäkt på män använde
författarna ett specifikt frågeformulär om manlig våldtäkt. Det var detaljerade
frågor, som gav uttömmande data om den subjektiva upplevelsen av att bli
våldtagen. För att mäta nivån av tvång frågade författarna specifikt om våldtäkten;
fysiskt, tvång, hot med vapen, hot om HIV-smitta.
I Basiles (1999) undersökning tillfrågades respondenterna om att ge detaljerade
beskrivningar på oönskat sexuellt umgänge i sin relation. Specifika frågor ställdes
om respondents subjektiva upplevelse i den givna situationen. Dessa frågor
berörde även allvarligheten i situationen genom att fråga specifikt om de blivit
våldtagna och om de känt sig hotade.
Detaljerade frågor om tvång till samlag, där även fysisk våldsamhet inkluderades,
användes i studierna av Turell, (2000) och Kennedy Bergen et al. (2006) där
allvarlighetsgraden varierade från frågor om våldtäkt då offret sov till våldtäkt
under pistolhot.
Nedan belyser studierna dels hur våldtäkten beskrivs, dels beteenden och känslor
hos förövare och offer.
Våldtäkt i heterosexuell relation
I Kennedy Bergen et als (2006) studie påvisades att den manlige förövaren
använde sig av både fysiskt och emotionellt tvång samt hot. Förövaren tvingade
offret att se på pornografiskt material, samt att leva ut det de såg. Dessa
poängterar att det finns ett samband mellan fysiskt och sexuellt våld i nära
relationer då båda formerna förekommer samtidigt. Resultatet visade att männen
var benägna att våldta sin partner när hon var som mest sårbar. Det visade sig
också att männen ansåg sig berättigade till kvinnans kropp i sexuellt syfte, även
om hon inte samtyckte. Flera av respondenterna berättade att de hade varit utsatta
för sexuella övergrepp någon gång under sitt liv av någon närstående.
Basile (1999) intervjuade 41 kvinnor som alla på något sätt erfarit våldtäkt i en
nära relation. Offren berättade om hur de utsatts för verbala hot, hot med pistol,
emotionell manipulation och utpressning samt fysiskt och psykiskt tvång av
varierade svårighetsgrad. Den vanligaste formen av tvång innebar att offret såg att
det var hennes plikt att tillmötes gå sin make sexuellt (Basile, 1999). Andra
exempel var att kvinnan inte orkade argumentera emot mannen vilket var vanligt
när förövaren använde emotionell manipulation och verbala hot. Den tredje
varianten var att kvinnan inte visste vad som skulle ske om hon inte gav sitt
samtycke. Däri fanns en sådan laddning i hotet att kvinnorna inte vågade säga nej.
Kahn et al. (2003) studerade kvinnor som utsatts för våldtäkt. I våldtäkten fanns
verbalt hot och fysiskt tvång. Intressant för studien var att av de kvinnor som
klassificerade det sexuella våldet som en våldtäkt befann sig majoriteten, 72
26
procent, inte i relation med förövaren och bland de som var i relation med
förövaren klassificerade enbart 55 procent det sexuella våldet som en våldtäkt.
Våldtäkt i kvinnlig homosexuell relation
Inom kategorin våldtäkter och sexuellt våld i lesbiska relationer har även
bisexuella inkluderats, även om de inte primärt aktivt söktes.
Den amerikanska forskaren Lori Girshick (2002) studerade lesbiska kvinnors
utsatthet för sexuellt våld i nära relationer där hon använder följande definition för
sexuellt våld i lesbiska relationer:
Touching parts of the body, kissing, vaginal penetration by objects, vaginal penetration
by fingers, oral sex, anal sex, rubbing, and being forced to do things to yourself.
Noncontact sexual activities include, forced viewing of pornography or other sexually
explicit material, and being forced to watch sexual activity of others (Girshick, 2002, s. 105).
Det sexuella våldet i denna studie omfattade all icke önskad sexuell aktivitet där
förövaren genom fysiskt, emotionellt och manipulativt beteende utfört vaginal
penetration med fingrar eller främmande föremål; oralsex, analsex, vidröring av
kroppsdelar, kyssar samt tvång att onanera. Vidare inkluderade Girshick även
beröringsfria aktiviteter såsom tvång att se pornografiskt material samt tvång att
se på andra som har sexuellt umgänge. Hon påvisade att 27 av 70 av
respondenterna hade utsatts för sexuellt våld i mer än en relation.
I Girshick studie var det bara 4 av 91 incidenter av sexuellt våld som anmäldes
och följdes upp juridiskt. Det fanns även ett mönster att flera av förövarna tidigare
hade varit offer för våldtäkt och befunnit sig i våldsamma relationer.
Offren i studien påvisade en rad känslomässiga beteenden. Till exempel fanns det
förnekelse av att det de utsatts för var en våldtäkt, då deras bild av en våldtäkt
inkluderade en man. De internaliserade våldtäkten och såg sig själva som
problemet, att våldtäkten var ett misstag eller även en form av kärlek.
Respondenterna ville inte heller sätta en etikett på vad de hade utsatts för, som ett
sort skydd för kunna hålla avstånd för våldtäkten.
Detta får även stöd i Holmberg et al. (2007) studie där det framgick att de lesbiska
respondenterna ansåg att det sexuella våldet endast var en del av det fysiska och
psykiska våldet förövaren använde för att bryta ner sin partner och skapa makt
och kontroll. Detta kunde ske genom kränkande ord, hot att offentliggöra sin
partners sexuella identitet, men även genom ekonomiskt utnyttjande.
I artikeln av Girshick påpekas att skador i underlivet som åsamkats genom
penetration med fingrar, andra smärtsamma handlingar, samt handlingar mot
personens vilja, tolkas av myndigheterna som sexuellt ofredande istället för
våldtäkt (Girshick, 2002).
Bernard (2000) undersöker hur fysiskt och sexuellt våld upplevs i en jämförelse
mellan lesbiska och heterosexuella kvinnor. Kvinnorna i studien var till
majoriteten i en nära relation. Det visade sig att 40 procent av de lesbiska
kvinnorna hade upplevt fysiskt och sexuellt våld, jämfört med 24 procent av de
heterosexuella kvinnorna. Av de lesbiska kvinnorna hade 35 procent hade utsatts
för sexuellt och fysiskt våld av en kvinnlig förövare. Offren kände skam och
skuldkänslor för det som de utsatts för. De trodde även att det var deras eget fel.
Konsekvensen blev att det blev omöjligt att vidta åtgärder. Av de som anförtrodde
27
händelsen till någon så var det vanligare bland både de lesbiska kvinnorna och de
heterosexuella att anförtro sig till en vän, 48 procent respektive 71 procent, än att
rapportera händelsen till polisen, 24 procent respektive 33 procent. (Bernard,
2000).
Författaren belyser sina begränsningar i studien. Den heterosexuella
jämförelsegruppen hade valts ut av de lesbiska kvinnorna vilket kan påverka
studiens validitet.
Bernards jämförande studie (2000), påvisar hög frekvens av våld i nära relationer
och oförmågan hos våldtäktsoffren att söka hjälp är oroande, vilket tolkas bero på
att de känner skuld och skam samt en tro att de själva är orsaken till våldtäkten.
Ristock (2002) djupintervjuade lesbiska kvinnor om våld i nära relationer. Det
sexuella våldet kategoriserades som samlag under tvång och utan samtycke, eller
våldtäkt. Förövaren använde sig av objekt såsom vapen, händer eller fingrar för att
penetrera offrets vagina, anus eller mun. Samtidigt fjättrades offret eller hölls fast
genom fysisk styrka. I studien framgick det att 22 av 102 kvinnor var i en nära
relation där detta förekom. Som en del av övergreppen fanns även homofobisk
kontroll där förövaren hotade med att offentliggöra offrets sexuella identitet till
familj och arbetgivare.
I en liknande studie av Giorgio (2002) undersöktes 11 lesbiska kvinnors
erfarenheter om våld i nära relationer. Våldtäkten beskrevs av offren som ett
otänkbart övergrepp i en lesbisk relation. Händelsen förnekades och
internaliserades också av vissa offer och det blev inte uppenbart förrän vid
intervjun, när de fick hjälp med att sätta ord på händelserna, att de hade utsatts för
en våldtäkt av sin partner. Deltagarna beskrev ytterligare hur det fysiska våldet i
relationen kunde övergå i sexuellt våld. Intressant för studien var att i relationen
fanns det en dynamik av kontroll och makt som relaterades till definitionen av
hegemoni, vilket enligt författaren skapas genom svartsjuka, då de lesbiska
kvinnorna till största delen tenderar att ha vänskap i en lesbisk vänskapskrets. Det
framkom även här att forskaren själv varit involverad i någon form av sexuellt
övergrepp vilket kan påverka forskarens objektivitet.
Våldtäkt i manlig homosexuell relation
Walker et al. (2005) annonserade i bland annat gaytidningar efter manliga offer
för våldtäkt och fick 40 respondenter. Resultatet påvisade att samtliga tillfrågade
hade utsatts för anal penetration med penis eller objekt mot sin vilja. Offren blev
även penetrerade oralt. Offret tvingades masturbera och penetrera förövaren. 21
respondenter rapporterade fysiskt tvång, exempelvis sparkar, knytnävsslag och
örfilar i samband med våldtäkten. 11 respondenter hade utsatts för våldsamt tvång
såsom knivskada och slag med träklubba. Åtta personer rapporterade att
våldtäkterna skedde i deras hem och 18 personer rapporterade att våldtäkten
begåtts i förövarens hem. Studien tar även upp subjektiva upplevelser hos offret,
som framhäver förövarens dominerande förhållningssätt där han använde
nedvärderande uttryck som var både kvinnoförnedrande och homofoba,
exempelvis ”slut” ”bitch” ”cunt”,”be a good boy and you will enjoy it”; ” you
filthy queer” (Walker et al. 2005, s. 74).
Offren beskrev hur maktlösheten, hjälplösheten och kontrollförlusten var värre än
själva våldtäkten, vilket de upplevde undergrävde deras maskulinitet.
Endast fem av dessa 40 män rapporterade det sexuella våldet till polisen. Av dessa
fem män, uppgav endast en att han fick ett bra och professionellt bemötande.
28
Respondenterna i Braun et al. (2009) studie återger subtila former av sexuellt
tvång, exempelvis hur offren hade utsatts för emotionellt tvång, känt sig pressade,
känt pliktkänsla, samt blivit manipulerade att ha sex mot sin vilja, men även en
känsla av tillmötesgående mot sin partner som krävde samlag, då deras egen
sexlust inte var lika stark längre.
Av de 930 respondenter i Hickson et als. studie (1994) kunde de fåtal
homosexuella män som befann sig i en relation påvisa hur de utsatts för våldtäkt
genom anal penetration. Författarna tar upp hur manlig våldtäkt har likheter med
kvinnlig våldtäkt i relation till makt, kontroll och våldsamhet hos förövaren och
emotionell traumatisering hos offret. Vidare poängterar författarna hur gaykulturen normaliserar våldtäkter mellan homosexuella män som en sort kollektiv
sexuell fantasi. Detta bidrar till att manliga homosexuella offer känner sig
oförmögna att anmäla våldtäkt.
Holmberg et al. (2007) och Turell (2000) har inkluderat HBT-personer som har
utsatts för våld i nära relationer. Några manliga respondenter berättade att de
hade tillmötesgått sin partner av rädsla för våldtäkt. Detta kunde ske genom
kränkande ord, hot att offentliggöra offrets sexuella identitet, men även genom
ekonomiskt utnyttjande.
Våldtäkt i homosexuella relationer
I nedanstående studier inkluderas både homosexuella män och kvinnor. I studien
av Holmberg et al. (2007) beskrivs hur våldtäkt skett genom fysiskt hot, verbalt
hot, men även under hot om att förövaren skall begå självmord. I studien av Turell
(2000) visade sig även att lesbiska förövare var mer fysiskt och emotionellt
våldsamma i jämförelse med homosexuella män. Studien visade ökad frekvens av
sexuellt våld i samband med hög inkomst.
I både Holmgren et als (2007) och Turells (2000) studier påvisades att en del av
respondenterna skuldbelade sig själva för det som de utsatts för, samt talade hellre
om det sexuella våld som inte skett, än det som faktiskt inträffade.
Summering
Sammanfattningsvis stödjer studierna att förövare för våldtäkt i heterosexuell
såväl som homosexuell relation tvingar offret både emotionellt och fysiskt samt
utnyttjar dennes sårbarhet i syfte att utöva sexuellt våld, alltså en form av makt.
Genomgående i studierna ses kontroll och dominans som en framträdande faktor
hos förövaren, om dennes maktposition hotas. Bland de homosexuella
relationerna påvisades ytterligare en annan form av maktutövning, vilket skillde
sig från de heterosexuella relationerna. Förövarna hotade offren med att
offentliggöra deras sexuella identitet. Författarna visar att den passiva roll som
historiskt endast tillskrivits kvinnan, åläggs alla offer, oavsett kön, vilket även
innebär maktlöshet. Det sker både internalisering och förnekelse där både skuld
och skam involveras hos offren. Det framkom i flera av studierna att många
förövare oavsett sexuell identitet, tidigare har utsatts för våldtäkt.
29
DISKUSSION
Diskussionen kommer att genomsyras av min frågeställning; Beskrivs våldtäkt i
vetenskapliga studier olika beroende på offrets respektive förövarens sexuella
identitet?
Men den kommer även att beakta om både offret och förövaren påverkas av
heteronormativt synsätt hos myndigheter. För att göra detta kommer jag att
beskriva och diskutera hur våldtäkten har upplevts, vad som skett i övergreppet
och hur könsrollerna och samhället styr upplevelsen hos individen. I slutet
kommer jag att föra en teoretisk reflektion kring våldtäktens betydelse utifrån de
fynd jag gjort.
Våldtäktens karaktär
Våldtäkten där man är förövare och kvinnan är offer anses klassisk (Groth, 1979)
vilket också innebär att offret skall försvara sig fysiskt mot sin förövare, men i
nära relationer ligger det kvar en gammeldags föreställning hos mannen att
kvinnan egentligen vill ha samlag och uppskattar när det går lite hårt till
(Bergenheim, 2005). En parallell kan dras till den äktenskapliga rättigheten som
gav maken stöd för våldtäkt av sin fru (Wykes et al. 2010; Karmen, 2009;
Bergenheim, 2005). Detta antagande stödjs även i de studier som berör våldtäkter
i heterosexuella relationer där kvinnan betraktas som en ägodel (Kennedy Bergen,
2005; Kahn et al. 2003; Basile, 1999), men det påvisas att denna föreställning
även förekommer i homosexuella relationer där förövaren äger offret (Braun,
2009; Holmberg, 2007; Walker et al. 2005; Girshick, 2002; Ristock, 2002;
Giorgio, 2002).
Basile och Kennedy -Bergen (Basile, 1999; Kennedy Bergen et al. 2006) påvisar
att ju närmre offer och förövare står varandra, som i en intim relation, desto
mindre troligt blir det att offret använder sig av kraftfullt motstånd (Basile, 1999),
samt att de anmäler händelsen till polisen. Anmälningsbenägenheten minskar
dessutom om offret varit påverkat av alkohol eller droger vid händelsen (Kahn et
al. 2003). Vetskapen om vad en våldtäkt innebär inverkar också på
anmälningsgraden. Respondenterna var inte alltid medvetna om att de utsatts för
våldtäkt (Basile, 1999; Holmberg et al. 2007), ibland till den extrem att det blev
uppenbart först då de deltog i intervju, vilket även har påpekats i bakgrunden
(Belknapp, 2007; Giorgio, 2002). Hickson (1994) såg att det finns en tradition
bland homosexuella män att normalisera våldtäkt som en del av den normala
sexualiteten i gruppen, vilket givetvis påverkar benägenheten att anmäla. Således
kan man se att normaliseringprocessen som nämndes i bakgrunden inte är unikt i
heterosexuella relationer, utan är något som förekommer bland offer i samtliga
sexuella relationer. Forskning har pekat på att när offer för samkönat våld får
hjälp från myndigheter så ökar chanserna för att de skall anmäla sin partner
(Holmberg, 2005). Eftersom det finns förutbestämda antaganden om hur en
våldtäkt ser ut och vad den skall innehålla leder det till att offren inte förstår vad
de utsatts för, om inte dessa specifika detaljer ingår. Trovärdigheten hos lesbiska
offer ifrågasätts, då allmänhet och myndigheter tror att det är omöjligt för kvinnor
att våldta varandra. Offret hamnar i en känslomässig konflikt, som kan
exemplifieras av att de lesbiska offren, som trodde att våldtäkten endast kan
utföras av en man, då det är han som kan penetrera (Giorgio, 2002; NCK, 2010;
Girshick, 2002; Basile, 1999). Resultaten visade även att inte kunna sätta ord på
vad de hade utsatts för, ledde till att de fick negativa känsloupplevelser. Dessa var
30
desamma hos offren oavsett sexuell identitet; känsla av maktlöshet (Walker et al.
2005; Girshick, 2002), rädsla (Basile, 1999), samt skam och skuld (Holmberg et
al. 2007). Sammanställningen av studierna visar att samtliga offer, oavsett sexuell
läggning, förmildrade händelsen. (Basile, 1999; Holmberg et al. 2007).
Ett annat viktigt fynd i homosexuella relationer var att respondenterna hellre
talade om det våld som inte förekom istället för att tydliggöra det sexuella våld
som skedde (Holmberg et al. 2007). En förklaring till detta kan vara
att offren själva tycker att de bär skuld till det som hände, speciellt då de hade
samlag av pliktkänsla (Braun et al. 2009; Holmberg et al. 2007), vilket även
överensstämmer med hur lätt utsatta tar på sig offerskapet (Gobert, 1977). Amir
(1967) insinuerar att kvinnan själv bär ansvaret för våldtäkten genom att hon med
kroppsspråk och muntligt samtycke inbjuder till samlag, men senare motsätter sig
detta, och blir således ansvarig för våldtäkten. Detta blir väldigt problematiskt när
man skall behandla kvinnor för aggressivt beteende eftersom normen endast är att
det är män som är aggressiva (Holmberg, 2010). Som ett resultat av denna
generalisering finns det inngen förebyggande behandling tillgängligt för lesbiska
kvinnor som begår våldtäkt mot sin partner. Detta gör att övergreppen fortsätter.
Wade (Utbildningsradion, 2012) dokumenterade hur kvinnor ibland när de vet att
de skall bli våldtagna, skyddar sig själva mentalt genom att låta sina kroppar
slappna av för att således undvika skador.
Det finns en fördom om att män är våldsammare än kvinnor, men Bernards (2000)
artikel motsäger detta, då fler lesbiska än heterosexuella kvinnor hade utsatts för
fysiskt och sexuellt våld av sin partner. Men då Bernard (2000) lät en urvalsgrupp
välja en annan urvalsgrupp kan resultatet ifrågasättas, vilket författaren också är
medveten om. Turell (2000) såg att de lesbiska kvinnorna var mer våldsamma än
de homosexuella männen, trots det hamnar de i bakgrunden av våldtäktsmannen.
Girshick (2002), menar att de lesbiska förövarna har samma beteende som den
heterosexuelle mannen i den klassiska våldtäkten. De våldtar sin partner, på
samma sätt, med samma aggressiva beteende och med samma maktdynamik
närvarande (Ristock, 2002; Girshick, 2002; Giorgio, 2002).
Normbildningar
Könsmaktsordning är strukturer som ställer ett kön i överordnade ställning över
ett annat, som i realiteten innebär männens samhälleliga dominans över kvinnor
(Hirdman, 2001). Allen et al. (1999) menar att det är viktigt att förstå hur
samhälleliga normer påverkar maktdynamiken i nära relationer där våld
förekommer. Studierna påvisar hur mannen i den heterosexuella relationen
(Basile, 1999; Kahn, 2003) utnyttjar dessa normer och bedömer vad som anses
kvinnligt för att nedvärdera sin partner. Förövaren använder exempelvis som
motivation att det är hans rättighet att ha samlag (Kennedy Bergen et al. 2006).
Detta påstående stödjs av Brownmiller (1975) som menar att det inte görs någon
skillnad mellan mäns biologiska kön och deras sociala kön utan mäns våld mot
kvinnor är en oundviklig aspekt av deras sociala beteende.
Dessa mekanismer återfanns dock även i de homosexuella relationerna. Men
socialt sett passar den lesbiska och bisexuella kvinnan inte in i den heterosexuella
kvinnans gjutform. Konsekvensen av detta har blivit att författare som försöker
belysa lesbiskt sexuellt våld har anpassat den lesbiska kvinnan så hon blir mer
accepterad både som förövare och som offer (Girshick, 2002). Det vill säga
förövaren görs maskulin och offret görs feminin. Kanske ligger det så mycket
förutfattat i själva ordet ”våldtäktsman” att när lesbiska kvinnor klargör att deras
31
förövare var en kvinna, har såväl allmänhet som vård- och rättsväsendets personal
svårt att ta till sig informationen.
Det har inträffat att en del lesbiska offer har arresterats av misstag i sina egna hem
av polis som på grund av sina förutfattade värderingar förutsatt att offret varit
gärningsman beroende på deras utseende, så som maskulint, eller även på grund
av att de har tillhört en etnisk minoritet (Giorgio, 2002). Liknande problematik
finns även i Sverige och Holmberg (2010) påpekar att polisen ofta utgår från att
det är det yttre fysiska, som avgör vem förövaren är, i likhet med det ideala offret
(Christie, 1986). Därmed missas eller ignoreras faktiska händelser i det sexuella
våldet på grund av heteronormativt generaliserande. Här läggs värderingar i
förövarens respektive offrets kön och utseende för att konstruera den onda och
den goda.
Teoretisk reflektion
Som tidigare beskrivits i bakgrunden kan den hegemoniska maskuliniteten
förklara hur en person med aggressiv och maktfullkomlig handling, kan
tillförskaffa sig manlighet, vilket innebär högsta platsen i könshierarkin, genom
att våldta någon som är svagare (Donaldson, 1999). När våldtäkten skedde bland
homosexuella mansrelationer (Walker et al. 2005; Hickson, 1994) visade
resultaten både verbala kränkningar och ett ibland våldsamt aggressivt
kroppsspråk som en del av förövarens medel för att visa dominans och feminisera
offret (Connell et al. 2005; Connell, 2008; Bersani, 2010). Likt de kvinnliga
offren var de manliga offren rädda men det passar inte deras könsroll, liksom
deras passiva reaktion (Connell, 2008). Om den homosexuelle mannens kropp
dessutom sviker honom, som författarna kunde visa (Walker et al. 2005; Braun et
al. 2009; Hickson, 1994), hamnar han i ytterligare dilemma. Messerschmidt
(2000) menar att tidigare forskare har missat att se kopplingen mellan den hotande
maskuliniteten och våldtäkt. Han menar till exempel att om ungdomars
maskulinitet hotas i mobbning genom homosexuella tilmälen, kan detta leda till
våldtäkt. Detta kan de ha kallats för även om de inte är homosexuella, men det har
hotat deras självbild och på något sätt måste detta hot upprätthållas och det kan
ske genom våldtäkt mot någon som de anser har ett mindre värde oavsett kön. Det
har konstaterats att män som våldtar män gör det för att bevisa sin manlighet mot
offret (NCK, 2010).
Giorgio (2002) menar att när en lesbisk kvinna våldtar sin partner så våldtar hon
även allt vad det lesbiska står för, eftersom hon menar att homosexualitet alltid
innebär att sträva efter jämlikhet, vilket även är ett feministiskt mål. De andra
författarna som skrev om våldtäkt i lesbiska relationer uttryckte sig inte på samma
politiska sätt. I detta finns det en myt om den lesbiska utopin om vad det innebär
att vara lesbisk. I denna värld lever man stillsamt i en fredlig relation där man
löser eventuella konflikter med samtal. Exempelvis kan en kvinna ha valt att leva i
en lesbisk relation för att hon tidigare levt i en våldsam heterosexuell relation.
I den hegemoniska maskulinitetens ramar blir det svårt att anpassa en kvinna till
förövare vilket blir teorins begränsning. Judith Halberstam (1988) demaskerar i
sin bok Female masculinity, hur kvinnor framgångsrikt kan anamma maskulina
karaktärsdrag såsom aggressivitet och sexualitet, vilka är hörnstenarna i
hegemonisk maskulinitet. Trots detta kan samhället kategorisera henne
nervärderande för hon är kvinna. Om en singelkvinna exempelvis har ett aktivt
sexliv, anses hon vara en ”hora” eller ”madrass”, men om en man skulle agera på
32
samma sätt upphöjs han till något positivt som att vara en ”bock”, vilket står högt
i hierarkin. Ett annat exempel är om en kvinna beter sig auktoritärt, ses inte detta
som något maskulint, utan hon nedvärderas till en ”bitch”, vilket är både feminint
och oönskat (Schippers, 2007;Wennerstrand, 2002).
Skribenterna markerade även att olika former av hot för att skapa kontroll skiljer
sig i heterosexuella och homosexuella relationer. Till exempel är det inte alla som
offentliggjort sin sexuella identitet för familj och omvärld och detta kan förövaren
använda sig av i relationen.
Författarna påvisar att våldsdominansen hos förövaren inte behöver ha ett manligt
ansikte, utan det är maskuliniteten, en social konstruktion som blir tydlig i
våldtäktens maktsammanhang. Kvinnor, liksom män använder sig av kontroll och
dominans genom att våldta, vilket ger dem makt, men våldtäktens uppmärksamhet
präglas fortfarande av ett heteronormativt antagande. Jag skulle vilja påstå att
studierna bekräftar att våldtäkten är biologiskt könlös. Connell & Messerschmidt
(2005) menar att det behövs mer teori och forskning om femininiteten där det tas
hänsyn till att det förekommer hierarki bland kvinnliga könsroller, liksom
manliga.
We consider that research on hegemonic masculinity now needs to give much
closer attention to the practices of women and to the historical interplay of
femininities and masculinities (s. 848).
En av de få kvarvarande aktiva förespråkare för radikal feminismen, MacKinnon
(1989; 1983) beskriver hur kvinnan ställs under mannen. Hon menar även att
lagarna antar ett manligt perspektiv genom att betrakta våldtäkten med ”hans”
uppfattning om ”hennes” lust och utifrån detta bedömer om kvinnan utsatts för ett
övergrepp eller inte. MacKinnon (1989;1983) menar att det är viktigt att lyfta
fram våldet, eftersom det, tillsammans med makt och kontroll ses som normala
delar i ett samlag. Detta hänger ihop med att kunna ge samtycke till samlag. Rent
generellt kan man säga att samtycke förstås genom en persons attityd eller
uppträdande (Kazan 1998) där det första beskriver samtycke som ett mentalt
tillstånd av bekräftelse eller villighet, medan personens uppträdande står för viss
typ av agerande eller åtgärd, exempelvis säga ja, eller nicka.
Detta ifrågasätter MacKinnon (1989) genom att, om man antar att våldtäkt
existerar där det inte finns samtycke, vad räknas då som samtycke? Kvinnors
samtycke till samlag har i många fall underförståtts som något ganska brett, såsom
endast avsaknad av motstånd. Detta synsätt har kritiserats hårt av feminismen med
motiveringen att, tillsammans med andra ogynnsamma implikationer, kan även en
medvetslös kvinna ge sitt samtycke (MacKinnon, 2014; 1989). Så när förövaren
våldtar sin sovande partner (Kennedy Bergen et al., 2006; Walker et al. 2005;
Braun et al. 2009; Giorgio, 2002), skall detta således räknas som att de ger sitt
samtycke. Eller när offret säger ”ja” till samlag för att de är så rädda för vad som
kan hända om de säger nej (Basile, 1999; Holmberg et al. 2007; Walker et al.
2005; Kennedy Bergen et al. 2006) blir detta således ett meningslöst samtycke?
MacKinnon (1989) menar att detta bidrar till ytterligare traumatisering.
Den radikala feminismen har arbetat för att det sexuella våldet mot kvinnor skall
tas på allvar, vilket enligt statistiken fortfarande är viktigt då kvinnor oftare än
män blir offer för våldtäkt. I viktimologin begränsas offerskapet till den
heterosexuella kvinnan, vilket blir heterosexistisk. Med detta ramverk att tillgå för
våldtäkt, blir det svårt för de homosexuella offren att sätta ord på vad de har
utsatts för eftersom teorin ser alla kvinnor som offer och alla män som tänkbara
33
våldtäktsmän, vilket även får stöd i studierna (Walker et al. 2005; Girshick, 2002;
Giorgio, 2002; Ristock, 2002). Detta bidrar till att homosexuella marginaliseras
och blir så gott som osynliga i forskningen (Eaton, 1994; Burke et al. 1999).
Här finns det utrymme för ytterligare kritik mot det feministiska perspektivet i det
avseendet att de sociala rollerna, det vill säga manligt och aggressivt
karaktärsdrag hos förövaren respektive feminina karaktärsdrag såsom passivitet
och beroende hos offret, påverkat bilden av deltagarna i en våldtäkt (Ristock,
2002). I en lesbisk relation finns inte man och kvinna i biologisk mening, men
könsrollerna finns och är desamma som i heterosexuella relationer. Det finns dock
en våldsdynamik som utmanar den traditionellt feministiska våldsanalysen och
går emot könsmaktsrollena. Här menar Pearson (1997) att i lesbiska relationer är
det ofta den som har högre ekonomi och bra självförtroende som blir utsatt för
våld av sin partner. Alltså tvärtemot vad man kan förvänta sig.
Förövare och offer internaliserar givna könsroller och agerar enligt dessa i den
givna situationen, men heterosexuella kvinnor har av feminister erhållit en högre
social status som offer, trots att både manliga och lesbiska offer påvisar samma
karaktärsdrag. Liknande fynd stödjer förövarens beteende oavsett kön. Med denna
insikt borde en feministisk teori kunna vara applicerbar även på samkönade offer
och inte såsom radikalfeminismen, begränsa sig till att endast se mannen som
förövare och kvinnan som offer, (Holmberg et al. 2007; Girshick, 2002; Ristock,
2002; Turell, 2000).
Hur offer och förövare framställs har inte endast betydelse i relationen, utan
påverkas även i samhällets stödinsatser. Myter om det ideala offret styr ageranden
i det offentliga rummet (Brottsförebygganderådet, Brå, 2013). Detta fyrkantiga
tänkande menar Holmberg (2010) är problematiskt när man sätter in stödinsatser
till både brottsoffer och gärningsmän. De jourer som tar emot kvinnor som utsatts
för våld av män tar förvisso emot lesbiska kvinnor, men kunskapen är bristfällig
och kvinnorna blir oftast ombedda att dölja sin sexuella identitet. Detta problem
delas med män som utsatts för sexuellt våld (Holmberg, 2010). I kriminalvården i
Sverige erbjuds dömda manliga sexualbrottslingar ett behandlingsprogram som
består av kognitiva behandlingsstrategier, samt hantering av empati, känslor och
sexuella fantasier (NCK, 2010), men det finns inget behandlingsprogram för
kvinnliga eller homosexuella sexualbrottslingar. Det verkar som om behandlingen
i min uppfattning är baserad på att det sexuella våldet som begåtts har likheter
med den ideala våldtäkten, och inte behandlar den komplexa dynamik som finns i
en relation.
Begränsningar och framtida forskning
I forskning om våldtäkt fokuseras det i första hand på offret, vilket även blir
tydligt i den här studien där majoriteten av författarna använder viktimologiskt
perspektiv. Det lämnar ett stort behov av studier som utgår från att undersöka
förövaren i såväl heterosexuella (Kennedy Bergen et al. 2006; Groth, 1979) som
homosexuella relationer (Burke et al. 1999).
Många av förövarna i de redovisade studierna hade själv utsatts för sexuella
övergrepp i tidig ålder (Kennedy Bergen et al. 2006; Giorgio, 2002; Hickson,
1994). Detta sågs till exempel hos de lesbiska förövarna (Giorgio, 2002; Ristock,
2002). Eftersom författarna påvisade det som Groth (1979) påpekade om att
förövaren inte var någon översexualiserad man som våldtog för att stilla sin drift,
34
utan det ofta låg bakomliggande traumatiska händelser, kan det vara fruktbart att
applicera detta fynd genom att jämföra det mellan heterosexuella och HBTrelationer där det förekommer sexuellt våld. Att man hitintills har lämnat
transpersoner utanför forskningen är en del av problemet av att endast se
våldtäkten som heteronormativ och visar behovet av vidare forskning där dessa
inkluderas. Detta kan bidra till att alla kan sätta ord på vad de har utsatts för.
Ett bra fält för framtida forskning kan även innebära att undersöka HBTkompetensen hos myndigheter som är i kontakt med brottsoffer för sexuellt våld.
Detta kan också leda vidare till internationella jämförelser.
Utifrån den ringa mängd studier jag funnit, och dess subjektiva innehåll blir det
svårt att generalisera, således blir det svårt att skapa empiriskt stöd för förändring.
Dock ser jag öppningar för att utifrån denna undersökning kunna göra en
triangulär jämförelsestudie mellan de olika sexuella identiteterna där både
kvantitativ och kvalitativ data jämförs med stöd av kriminologisk och
viktimologisk teori. Eftersom denna undersökning påvisat att det inte finns någon
sådan forskning ser jag detta både som unikt och ett välkommet inslag i
forskningen inom det sexuella våldet i nära relationer.
Genom att ha undersökt hur våldtäkten tar sig form i de vuxna relationerna och
genom bakgrunden sett vilken påverkan sexualiteten historiskt präglar människan
öppnas även en annan intressant vinkel inom den preventiva forskningen. En
viktig utgångspunkt för våldtäktsprevention bör ske redan i skolan där
sexualundervisningen idag till stor del fokuserar på ett biologiskt perspektiv, men
där den sociala faktorn totalt missas (Wennstam, 2002). Det biologiska
perspektivet baseras fortfarande på könsdiskriminerande fördomar som
exempelvis att flickorna bär ansvaret för pojkarnas sexualitet. I en modern skola i
ett demokratiskt samhälle bör istället värderingar och könsroller granskas ihop
med moral och respekt för samtliga sexuella identiteter och där ett nej alltid är ett
nej.
SUMMERING OCH SLUTSATS
Som jag skrev i början är våldtäkt i nära relationer väldigt komplext, men rent
generellt är det inte förövarens eller offrets sexuella läggning som gör övergreppet
komplext utan det faktum att våldet äger rum i en kärleksrelation. Som de tre
exemplen i inledningen illustrerade, bekräftade mina fynd i de tolv utvalda
studierna att det inte finns någon skillnad i hur våldtäkten beskrivs av offren
mellan de olika sexuella identiterna. Men i de homosexuella relationerna fanns
även hot om att offentliggöra offrets sexuella identitet.
Genom att gå igenom olika begrepp och tidigare forskning har jag försökt belysa
hur den heterosexuella våldtäkten har blivit normativ. Detta påverkar den
homosexuella våldtäkten, men jag har kunnat påvisa att det föreligger en
maktdynamik hos förövaren mot offret oavsett sexuell identitet genom att jämföra
det resultat som de tolv valda studierna gav samt att använda mig av både
feministiskt perspektiv och teorin om hegemonisk maskulinitet.
Vi vet att de 2494 anmälda våldtäkterna som skett inomhus mot kvinnor över
arton år, samt de 103 anmälda våldtäkterna mot män (Brå, 2014) är långt ifrån
samtliga våldtäkter. Bland dessa våldtäkter kan vi inte heller särskilja vilka som
35
har skett i homosexuella respektive heterosexuella relationer. En av förklaringarna
till detta kan vara att vi i Sverige inte behöver uppge sexuell läggning vid anmälan
av en våldtäkt. Man uppskattar att det sker ett hundra våldtäktshändelser per dag i
Sverige (Brå, 2014). Utöver att denna siffra är en uppskattad beräkning,
tillkommer dessutom svårigheter i estimationen, då definitionen av våldtäkt är så
komplex. Detta leder till att offren har svårt att sätta ord på vad de har utsatts för
samt problem i brottsrubriceringen eftersom olika element måste hänga samman
för att våldet skall räknas som våldtäkt. Men definitionen av våldtäkt innebär mer
än penetrering med penis och den innefattar både män och kvinnor oavsett sexuell
identitet.
Det är viktigt att belysa att våldtäkt förekommer i alla relationer och belysa
likheterna, men även skillnaderna för att eliminera stigmat som grundar sig på ett
heteronormativt synsätt. När jag sökte igenom litteraturen blev jag förvånad över
hur lite det fanns skrivet om ämnet. På något sätt speglar detta sannolikt hur få
anmälningar som görs av våldtäkt i nära relation.
Det är uppenbart att teorin om hegemonisk maskulinitet kan bidra med en
infallsvinkel till den makthierarki som infinner sig när den heterosexuella mannen
rättfärdigar våldtäkten som ”normalt” sexuellt beteende, vilken den radikala
feminismen också uppmärksammar. Men det är viktigt att sätta våldtäkten i
perspektiv till statistiken och förstå att den förstärker bilden av den manlige
förövaren och samtidigt krymper den kvinnliga, såväl som den homosexuelle
sexualförbrytaren. Även om statistiken pekar mot att mannen är våldtäktsman så
våldtar inte alla män, men en del gör det, både hetero- och homosexuella.
Vi har sett att våldtäkten är en del av det fysiska våldet i relationer och nationella
samordnaren för våld i nära relationer, Carin Götblad, önskar se våld i nära
relationer som ett nationellt folkhälsomål (Sveriges Radio, 2014). Jag hoppas
denna studie kan visa att såväl heterosexuella som homosexuella, såväl män som
kvinnor är människor som kan utsättas för, samt utföra våldtäkt och att de bör få
den hjälp och stöd som de behöver. Det är önskvärt att dagens lagstiftning
moderniseras och att ett normkritiskt förhållningssätt anammas för att eliminera
det heteronormativa synsätt som fortfarande speglar synen på våldtäkt i nära
relationer.
36
KÄLLFÖRTECKNING
Abdullah-Khan, N. (2008) Male Rape. The Emergence of a Social and Legal
Issue. New York: Palgrave Macmillan.
Akers, R. & Sellers, C. (2009) Criminological Theories: Introduction, Evaluation
and Application. (5th Edn.). New York: Oxford University Press.
Allen, C. & Leventhal, B. (1999). “History, Culture and Identity: What Makes
GLBT Battering Different”, s. 73-82 in Leventhal, B. & Lundy, S. (ed.) Same-sex
Domestic violence: Strategies For Change. Thousand Oaks, California: Sage
Publications.
Amir, M. (1967) ‘Victim-Precipitated Forcible Rape’ Journal of Criminal Law,
Criminology, and Police Science. (58) s.493-502.
Andersen, T. (2008) ‘Speaking about the Unspeakable: Sexually Abused Men
Striving toward Language’ American Journal of Men’s health. 2 (1) s. 25-36.
Appignanesi, L. (2009) Mad, Bad and Sad: A History of Women and the Mind
Doctors from 1800 to the present. London: Virago Press.
Bachman, R. (2007) The practice of research in criminology and criminal justice.
California: Sage Publications.
Basile, K. (1999) ‘Rape by Acquiescence: The Ways in Which Women ''Give in''
to unwanted sex with their husbands’ Violence Against Women. (5) s. 1036- 1058.
Beauvoir, S. (1949) ‘Le Deuxième Sexe’ Translated by Moberg-Boije, Å. (2012)
Det Andra Könet. (2nd edn.). Stockholm: Nordstedt.
Belfrage, H. & Strand, S. (2002). Polisiär bedömning av risk för upprepat
partnervåld. Resultat av ett års arbete med strukturerade riskbedömningar enligt
SARA i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. Sundsvall: Rättspsykiatriska
regionkliniken.
Belfrage, H. & Strand S. (2003). Utveckling av ett riskinstrument för polisiär
bedömning av risk för upprepat partnervåld (SARA:PV). Slutrapport från ett
utvecklingsprojekt i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. Sundsvall:
Rättspsykiatriska regionkliniken.
Belknap, J. (2007) The invisible woman: Gender, Crime and Justice. USA:
Cengage Learning.
Bernard, L. (2000) ‘Physical and sexual violence experienced by lesbian and
heterosexual women’ Violence against women. 6 (1) s. 68-79.
Bernard, T., Snipes, J. and Gerould, A. (2010) Vold’s Theoretical Criminology
(6th edn.) New York: Oxford University Press.
Bergen, R. (1996) Wife rape: Understanding the response of survivors and
service providers.Thousand Oaks, CA: Sage.
37
Bergen, R. (1999) ‘Marital rape’ National Electronic Network on Violence
Against Women [Online]. Tillgängligt via:
http://www.hawaii.edu/hivandaids/Marital%20Rape.pdf (Åtkommet 28 juli 2014).
Bergenheim, Å. (2005) Brottet, Offret och förövaren. Stockholm: Carlsson
bokförlag.
Bersani, L. (2010) Is the Rectum a Grave? and Other Essays. Chicago: The
University Of Chicago Press.
Braun, V., Schmidt, J., Gavey, N. & Fenaughty, J. (2009) ‘Sexual Coercion
Among Gay and Bisexual Men in Aotearoa/New Zealand ’Journal of
Homosexuality. 56 (3) s. 336-360.
Brottsoffermyndigheten (2014) Särskild utlysning av medel [Online]. Tillgänglig:
http://www.brottsoffermyndigheten.se/projektmedel-ochforskning/forskningsprojekt/sarskild-utlysning-av-medel
(Åtkommet 28 juli 2014).
Brottsförebyggande Rådet (2014) Statistik våldtäkt och sexualbrott [Online].
Tillgänglig: http://www.bra.se/bra/brott--statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html
(Åtkommet den 30 februari 2014).
Brottsförebyggande Rådet (2013) Misshandel Mot Kvinnor [Online]. Tillgänglig:
http://www.bra.se/bra/brott--statistik/kvinnomisshandel.html
(Åtkommet den 30 oktober 2013).
Brottsförebyggande Rådet (2014) Nationella Trygghetsundersökningen 2013: Om
Utsatthet, otrygghet och förtroende. Rapport: 2014:1.
Brottsföregbyggande Rådet (2008) Våldtäkt mot personer 15 år eller äldre
Utvecklingen under åren 1995–2006. Rapport 2008: 13.
Brottsförebyggande Rådet (2005) Våldtäkt- En Kartläggning av Polisanmälda
våldtäkter. Rapport 2005: 7.
Brownmiller, S. (1975). Against our will: Men, women, and rape. New York:
Simon & Schuster.
Brownworth, S. (2010) Lesbian on Lesbian Rape [Online]. Tillgänglig:
http://www.curvemag.com/Curve-Magazine/Web-Articles-2010/Lesbian-onLesbian-Rape/ (Åtkommet den 29 juni 2014).
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Burges-Proctor, A. (2006) ‘Intersections of Race, Class, Gender and CrimeFuture Directions for Feminist Criminology’ Feminist Criminology. 1 (1) s. 2447.
Burke, L. & Follingstad, D. (1999) ‘Violence in lesbian and gay relationships:
Theory, prevalence, and correlational factors’ Clinical Psychology Review. 19 (5)
s. 487-512.
38
Butler, Judith (1993) Bodies that matter: on the discursive limits of "sex". New
York: Routledge.
Carrigan, T., Connell, B. & Lee, J. (1987) ‘Toward a New Sociology of
Masculinity’ in Brod, H. (ed.) The Making of Masculinities: The New Men’s
Studies. Boston: Allen and Unwin.
Chesney-Lind, M. (2006) ‘Patriarchy, crime and justice: Feminist criminology in
an era of backlash’ Feminist Criminology. 1 (1) s. 6-26.
Chesney-Lind, M. (1989) ‘Girls’ Crime and Woman’s Place: Toward a Feminist
Model of Female Delinquency’ Crime and Delinquency. 35 (1) pp, 5-29.
Center for Disease Control and Prevention (2010) NISVS 2010 Findings on
Victimization by Sexual Orientation [Online]. Tillgänglig via:
http://www.cdc.gov/violenceprevention/nisvs/2010_soreport.html (Åtkommet
7juni 2014).
Christie, N. (1986) ‘The Ideal Victim’ in Fattah, E. (Ed.) From Crime Policy To
Victim Policy. New York: St Martin’s Press Inc.
Codex (2012) Ethical Review of Research [Online]. Tillgängligt via:
http://www.codex.vr.se/en/manniska5.shtml (Åtkommet den 11 januari 2013).
Connell, R. W. (2008) Maskuliniteter. Uddevalla: Daidalos.
Conell, R. W. (1995) Masculinities. Berkley: University of California Press.
Connell, R.W. & Messerschmidt, J. (2005) ’Hegemonic Masculinity: Rethinking
the Concept’ Gender Society. 19 (6) s. 829-859.
Cooper, H. (1988) ‘Organising Knowledge Syntheses: A Taxonomy of Literature
Reviews’ Knowledge in Society. (1) s. 104-126.
Coxell, A. & King, M. (2010) ‘Male Victims of Rape and Sexual Abuse’ Sexual
and Relationship Therapy. 24 (4) s. 380-391.
Crowell, N. & Burgess, A. (1996) ‘Causes and consequences of violence against
women. In Crowell, N. & Burgess, A. (Eds.), Understanding violence against
women. s. 49–91. Washington, DC: National Academy Press.
Daly, K. and Chesney-Lind, M. (1988) ‘Feminism and Criminology’ Justice
Quarterly. 5 (4) s. 497-538.
Dobash, R. & Dobash, E. (2004) ‘Women’s violence to men in intimate
relationships’ British Journal of Criminology. (44) s. 324-349.
Donaldson, M. (1993) ‘What is Hegemonic Masculinity?’Theory and society. 22
(5) s. 643-657.
39
Eaton, M. (1994) ’Abuse by any other name: Feminism, Difference and Intra
lesbian Violence’ in Albertson- Fineman, M. & Mykitiuk, R. (Eds.) The Public
Nature of Private Violence: The Discovery of Domestic Abuse. New York:
Routledge.
Eliasson, M. (2000) Mäns våld mot kvinnor: En kunskapsöversikt om
kvinnomisshandel och våldtäkt, dominans och kontroll. Uppsala: Natur och
Kultur.
Ellsberg, M. & Heise, L. (2005) Researching Violence Against Women: A
Practical Guide for Researchers and Activists. USA: World Health Organization,
PATH.
Foucault, M. (1978) The History of Sexuality an Introduction: Volume 1. New
York: Vintage Books.
Fowler, F. (2014) Survey research methods (5th edn). United Kingdom: Sage
Publications.
Frazer, P. (1993) ’A Comparative Study of male and female rape victims seen at a
hospital-based rape crisis program’ Journal of Interpersonal Violence. (8) s. 6476.
Freedman, E. (2004) Feminism and the Future of Women. Stanford University:
Recorded Books LLC.
Friedan, B. (1963) ‘The problem that has no name from The Feminine Mystique’
In Kolmar, W. and Bartkowski, F. (2005) Feminist theory, A reader. (3rd edn.).
New York: McGraw-Hill.
Gillespie, D. (1995) ‘Ethical Issues In Research’ Encyclopaedia of Social Work
[Online]. Available at: http://www.uncp.edu/home/marson/ethical_issues.html
(Accessed 11/01/2013).
Giorgio, G. (2002) ‘Speaking Silence: Definitional Dialogues in Abusive Lesbian
Relationships’ Violence against women. (8) s.1233-1259.
Girshick, L. (2002) Woman- To- Woman Sexual Violence Does she Call it Rape?
Boston: North eastern University Press.
Gobert, J. (1977) ‘Victim Precipitation’ Columbia Law Review. 77 (4) s. 511-533.
Grayston, A. & De Luca, R. (1999)’ Female perpetrators of child sexual abuse: A
Review of the clinical and empirical literature’ Aggression and Violent behaviour.
(4) s. 93-106.
Groth, N. (1979) Men who rape: The psychology of the offender. New York:
Plenum Press.
Groth, N., & Burgess, W. (1980) ‘Male rape: Offenders and victims’ American
Journal of Psychiatry. (137) s. 806-810.
40
Gustafsson,B., Hermerén, G. & Petterson, B. (2005) Vad Är God Forskningsed?
Synpunkter, Riktlinjer Och Exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hacking, I. (1986) ‘Making up people’ in Heller, T., Sosna, M. & Wellberg, D.
(Eds.) Reconstructing Individualism. Stanford: Stanford University Press.
Halberstam, J. (1988) Female Masculinity. Durham: Duke.
Harding, S. (1987) ‘From Feminist Empiricism to Feminist Standpoint
Epistemologies’ in The Science Question in Feminism. Cornell University Press.
Hart, B. (1986)’ Lesbian battering: An examination’ in Lobel, K (ed.) Naming the
violence: Speaking out about lesbian battering. Seattle: Seal Press.
Hart, C. (1998) Doing a Literature review: Releasing the social science research
imagination. United Kingdom: Sage Publications.
Haslanger, S. (2012) Resisting Reality Social Construction and social Critique.
USA: Oxford University Press.
Hickson, F., Davies, P., Hunt, A., Weatherburn, P., McManus, T. & Coxon, A.
(1994) ’Gay men as victims of nonconsensual sex’ Archives of sexual behaviour.
23 (3) s. 281-294.
Hirdman, Y. (2001) Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Holloway, W. & Jefferson, T. (2000) Doing Qualitative Research Differently:
Free association, narrative and the interview method. London: SAGE Publication
Ltd.
Holmberg, C. (2010) Offer Bortom Förväntningar [Online]. Available at:
http://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/apropa/2010-12-01-offer-bortomforvantningarna.html (Accessed at 04/01/2013).
Holmberg, C. & Stjernqvist, U. (2007)’ Samkönat partnervåld- Vad är det och
vilket stöd behövs? Tidskrift för genusvetenskap. (4) s. 49-65.
Holmberg, C. and Stjernqvist, U. (2005) Våldsamt Lika och Olika- Om Våld I
Samkönade Parrelationer. Centrum För Genusstudier. Stockholm: Stockholms
Universitet.
Jackson, S. (1978) ‘The social context of rape: Sexual scripts and motivation’
Women’s studies International quarterly. (1) s. 27-38.
Jacobsen, D. (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring, introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund:
Studentlitteratur AB.
Jeffersson, T. (2007) ‘Hegemonic Masculinitiy’ in McLaughlin, E. & Muncie, J.
(Eds.) The Sage Dictionary of Criminology. London: Sage Publications.
41
Kahn, A., Jackson, J., Kully, C., Badger, K. & Halvorsen, J. (2003) ‘Calling it
rape: Differences in experiences of women who do or do not label their sexual
assault as rape’ Psychology of Women Quarterly. (27) pp. 233-242.
Karmen, A. (2009) Crime Victims: An Introduction to Victimology (7.e
Upplagan). Florence: Wadsworth Publishing.
Kazan, P. 1998, ‘Sexual Assault and the Problem of Consent’ in, S. French, W.
Teays and L. Purdy (eds.) Violence Against Women: Philosophical Perspectives.
New York: Cornell University Press.
Kennedy Bergen, R. & Bukovec, P. (2006)’Men and Intimate Partner Rape
Characteristics of Men Who Sexually Abuse Their Partner’ Journal of
Interpersonal Violence. 21 (10) s. 1375-1384.
King, R. & Wincup, J. (2008) Doing Research on Crime and Justice. (2nd edn.).
Oxford: Oxford University Press.
Knutagård, H. (2009) “Men du har ju blivit våldtagen”- Om våldtagna mäns
ordlöshet. Examensarbete för masterexamen. Lund: Socialhögskolan.
Koss, M. & Gidycz, C. (1985)’ Sexual experience survey: Realibility and validity’
Journal of consulting and clinical psychology. (53) s. 422-423.
Koss, M. & Oros, C. (1982) ‘Sexual Experiences Survey: A Research Instrument
Investigating Sexual Aggression and Victimization’ Journal of Consulting and
Clinical Psychology. 50 (3) s.455-457.
Kulick, D. (2004) ‘Queerteori, performitet och heteronormativitet- några
grundläggande begrepp’ i Olsson, A-C. & Olsson, C. Den akademiska
garderoben. Stockholm: Atlas.
Lundgren, E. (2004). Våldets normaliseringsprocess. Stockholm: ROKS.
Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J. & Kalliokoski, A-M. (2001) Captured
Queen- Men’s Violence against Women in Equal Sweden- A Prevalence Study.
Uppsala: Uppsala University.
MacKinnon, C. (2014) ‘Rape redefined’, New Actions on Women’s Right’s.
Seminar presented at Malmö Arena, 13 June.
MacKinnon, C. (1989) ‘Rape: On Coercion and Consent’ in MacKinnon, C.
Towards a Feminist Theory of the State. USA: Harvard University Press.
MacKinnon, C. (1983) ‘Feminism, Marxism, Method and the State: Toward
Feminist Jurisprudence’ Signs. 8 (4) s. 635-658.
Malinen, K. (2013) ‘Thinking Woman-to-Woman Rape: A Critique of Marcus’s
‘‘Theory and Politics of Rape Prevention’’ Sexuality & Culture. (17) s. 360-376.
Mardorossian, C. (2002) ’Toward a New Feminist Theory of Rape’ Signs. 27 (3)
743-775.
42
Mattson, T. (2010) Kön och genus I samhället och i det sociala arbetet [Online].
Tillgängligt via: http://www.genus.lu.se/images/Socialhogskolan/WP2010_3.pdf
(Åtkommet 17 juni 2014).
Messerschmidt, J. (2000) ‘Becoming “Real Men” Adolescent Masculinity
Challenges and Sexual Violence’ Men and Masculinities. 2 (3) s. 286-307.
Messerschmidt, J. (1993) Masculinities and crime- Critique and
Reconceptualization of Theory. USA: Rowman & Littlefield Publishers Inc.
Miller, L. (2014) ‘Rape: Sex crime, act of violence or naturalistic adaption?’
Aggression and violent behaviour. (19) s. 67-81.
McClennen, J. (2005) ‘Violence between Same-Gender Partners: Recent Findings
and Future Research’ Journal of Interpersonal Violence. (20) s. 149-158.
Nationalencyklopedin (2014) Sök-En Hel värld av kunskap [Online].
http://www.ne.se/ (Åtkommet 1 februari 2014).
Nationellt Centrum för Kvinnofrid (2010) Antologi- sju perspektiv på våldtäkt.
Uppsala: Uppsala Universitet.
Nationellt Centrum för Kvinnofrid (2009) Våld i samkönade relationer – en
kunskaps- och forskningsöversikt. Uppsala: Uppsala Universitet.
Neuwirth, W. & Eher, R. (2003)’ What differentiates anal rapists from vaginal
rapists?’ International Journal of offender therapy and comparative criminology.
47 (4) s. 482-488.
Olsson, A-C. (2004) ’I den akademiska garderoben- Det har väl ingenting med
utbildning at göra’ i Olsson, A-C & Olsson, C. (red.) I Den Akademiska
Garderoben. Falun: Atlas.
Oxford Dictionaries (2012) Definition of Victim [Online]. Tillgängligt via:
http://oxforddictionaries.com/definition/english/victim?q=Victim
(Åtkommet 1 December 2012).
Pearson, P. (1997) When she was bad: Violent women and the myth of innocence.
Toronto: Random House.
Persson, L. (1981) Våldtäkt – en kriminologisk kartläggning av våldtäktsbrottet.
Stockholm: Gotab.
Plantin, L. (2012) ‘Föräldraskap och sexualitet’ i Plantin, L. och Månsson, S-E. (red.)
Sexualtitetsstudier. Malmö: Liber.
Poorman, Paula B., (2001). “Forging Community Links to Address Abuse in
Lesbian Relationships” in Kaschak, E.(ed). Intimate Betrayal: Domestic
Violence in Lesbian Relationships. New York: The Haworth Press, Inc.
43
Regeringens skrivelse (2007) Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot
kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skr
2007/ 08:39.
Renzetti, C. (1992) Violent Betrayal- Partner abuse in lesbian relationships.
USA: Sage Publications.
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (2014) Bisexualitet [Online].
Tillgängligt via: http://www.rfsl.se/?p=692
(Åtkommet 2014-02-24).
Riksförbundet för Sexuellt likaberättigande (2006)’ Det trodde jag inte om
Sverige- En Studie om arbetsmarknadssituationen för HBT-personer med etnisk
minoritetsbakgrund’ [Online]. Tillgängligt via.
www.rfsl.se/public/Detroddejaginteomsverige.pdf
(Åtkommet 22juni 2014).
Riksförbundet för sexuell upplysning (2014) 1-2-3- Relationer[Online].
Tillgängligt via http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Relationer/1-2-3-relationer/
(Åtkommet 2014-02-24).
Ristock, J. (2002) No More Secrets: Violence in Lesbian Relationships. New
York: Routledge.
Roberts, D. (1997) Killing the Black Body: Race, Reproduction and the Meaning
of Liberty, New York: Vintage Books.
Rydström, J. (2004) ‘Från fula gubbar till goda föräldrar-synen på sexualitet och
genus I lagstiftning och debatt 1944-2004’ i Olsson, A-C & C. Olsson (red.) Den
akademiska garderoben. Stockholm: Atlas.
Rydström, J. (2003) Sinners and Citizens- Bestiality and Homosexuality in
Sweden, 1880-1950. Chicago: The University of Chicago Press.
Schippers, M. (2007) ‘Recovering the feminine other: Masculinity, femininity,
and gender hegemony’ Theory and Society. (36) s. 85-102.
Semple, D. & Smyth, R. (2009) Oxford Handbook of Psychiatry. Oxford: Oxford
University Press.
Sharkin, B. (1993) ’Anger and Gender: Theory, Research and Implications’
Journal of Counselling and Development. (71) s. 386-389.
Shoemaker, D. (2010) Theories of Delinquency: An Examination of Explanations
of Delinquent Behaviour. (6th edn). Oxford: Oxford University Press.
Smart, C. (1989) Feminism and the power of law. New York: Routledge.
Smart, C. (1977) Women, crime and criminology: a feminist critique. London:
Routledge.
44
Smith, E., Pine, J., & Hawley, E. (1988). ‘Social cognitions about adult male
victims of female sexual assault’. Journal of Sex Research. (24) s. 101-112.
Socialstyrelsen (2006) Kostnaden för våld mot kvinnor- En samhällsekonomisk
analys [Online]. Tillgängligt via:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-131-34
(hämtat 11 maj 2014).
Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (2011) Maskulinitetsnormer
[Online]. Tillgängligt via: http://www.kvinnojouren.se/fakta/man-ochvald/maskulinitetsnormer
Sveriges Radio (2014) Så vill Regeringens utredare förebygga våld I nära
relationer [Online]. Tillgängligt via:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5900577
( Åtkommet 27 juni, 2014).
Sveriges rikes lag (2007) BrB: kap 6 § 1, Lag 2005:90. Uppsala: Nordstedts
Tryckeri.
Tiby, E. (1999) Hatbrott Homosexuella Kvinnor Och Mäns Berättelser om
Utsatthet För Brott. Stockholm: Kriminologiska Institutionen, Stockholms
Universitet.
Tjaden, P. & Thoennes, N. (2000) Full Report of the Prevalence, Incidence and
Consequences of Violence Against Women: Findings From the National Violence
Against Women Survey. Washington DC: Department of Justice.
Tjaden, P., Thoennes, N., & Allison, C. (1999) ’Comparing violence over the life
span in samples of same-sex and opposite sex cohabitants’ Violence and Victims.
(14) s. 416–443.
Truman, J. (2011) Criminal Victimization 2010- BJS Report. Washington DC:
USA Department of Justice.
Turell, S. (2000)’ A Descriptive Analysis of Same-Sex Relationship
Violence for a Diverse Sample’ Journal of family violence. 15 (3) s. 281-293.
Vearnals, S. & Campbell, T. (2001) ’Male Victims of Male Sexual Assault: A
Review of Psychological Consequences and Treatment’ Sexual and Relationship
Therapy. 16 (3) ss. 279-286.
Vetenskapsrådet (2007) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wade, A. (2012) UR Samtiden - Bemöta brottsoffer Brottsoffret, skulden och
språket [Online]. Available at: http://urplay.se/169260 ( Accessed 27/12/12).
Waldner- Haugrud, L. (1998) ‘Sexual Coercion in Lesbian and gay Relationship:
A Review and Critique’ Aggression and Violent Behavior. 4 (2) s. 139–149.
45
Walker, J., Archer, J. & Davies, M. (2003) ’Effects of Rape on Men: A
Descriptive Analysis’ Achieves of Sexual Behavior. 34 (1) s. 69-80.
Weis, K. & Borges, S. (1973)’ Victimology and rape: The case of the legitimate
victim’ Issues in Criminology. 8 (2) s. 71-115.
Wennstam, K. (2002) Flickan och skulden- En bok om samhällets syn på våldtäkt.
Sverige: Bonniers Förlag.
Westerståhl, A. (2004) ’Sexualitet, begär och normativitet’ Medicinsk
genusforskning – teori och begreppsutveckling. Vetenskapsrådet. s.76-84.
Wijkman, M., Biljeveld, C. & Hendriks, J. (2010) ’Women don’t do such things!
Characteristics of female sex offenders and offender types’ Sexual Abuse: A
Journal of Research and Treatment. 22 (2) s. 135-156.
World Health Organisation, (2001) Putting Women First: Ethical and Safety
Recommendations for Research on Domestic Violence Against Women. Geneva:
Department of Gender and Women’s Health Family and Community Health.
Wykes, M. & Welsh, K. (2009) Violence, Gender & Justice. London: Sage
Publications Ltd.
46
BILAGOR
Bilaga 1. Sökdagbok
Nedan följer ett utdrag ur mitt tillvägagångssätt och sökning för min
litteraturstudie.
Sökningarna gjordes genom Malmö Högskolas sökfunktion Summon; Google
Scholar; JSTOR; SAGE Journals Sökningen begränsades mellan åren 1994-2014.
Valet av denna period är att forskning om samkönat våld är relativt ungt.
Sökorden är skrivna i kursiv stil för att lättare kunna urskilja dem från
tillvägagångssättet.
24 november 2013 Initial sökning
Malmö Högskola Summon
female rape vilka genererade 23 742 träffar.
lesbian rape vilket genererade 25 176 träffar.
male rape vilket genererade 119 325 träffar.
female victim and rape fick jag 80 959 träffar.
lesbian victim and rape fick jag 19 637 träffar.
male victim and rape fick jag 81 556 träffar.
Google Scholar
rape in a gay relationship genererade 59 800 resultat.
Syftet med den här tidiga sökningarna var att se hur många resultat som totalt
genererades av vissa sökord för att bekanta mig med ämnet, samt kunna avgränsa
det som jag fann relevant för ämnet.
25 november 2013
Malmö Högskola summon
man+rape genererade 1 183 träffar.
man+våldtäkt genererade 0 träffar.
woman+rape genererade 1 615 träffar.
woman+rape+alcohol genererade1 träff.
man+rape+alcohol genererade 1 träff.
Google scholar
rape in a lesbian relationship genererade 44 700 träffar.
descriptive Analysis male rape genererade 20 100 träffar.
husband rape and victim genererade 25 200 träffar.
Sex and rape in the marriage genererade 52 400 träffar.
I den här sökningen fann jag några studier som var intressanta, varav ett fynd
(Basile, 1999) senare togs med i litteraturstudien för analys.
23 december 2013
Malmö Högskola summon
Manlig våldtäkt genererade 1 resultat som var oanvändbart.
47
Våldtäkt i lesbisk relation generade 2 resultat oandvändbara på grund av
exkluderat språk, samt ej relevant för sökningen.
Male victims of rape in intimate relationships generade 30 916 resultat, även detta
omöjligt att arbeta med.
Google Scholar
Sexual coercion and marriage genererade 22 900 resultat.
Rape in lesbian genererade 29 800 resultat.
sexual violence and lesbian genererade 51 900 resultat.
Rape and gay men genererade 34 800 resultat.
I den här sökningen genererades en studie (Hickson et al. 1994). Sökningarna med
svenska sökord var inte fruktbara, således togs beslut att söka med engelska
sökord i fortsättningen.
28 januari 2014
JSTOR databas
Sexual violence genererade152 resultat. Dessa inkluderade även childabuse.
Sexual violence AND gay couples NOT children genererade 1 resultat.
Jag delade upp sökningen efter sexuell relation, samt inkluderade relation
eftersom jag sökte våldtäkter som skett i en nära relation. Såldes kunde sökningen
se ut såhär:
Sökord female victim* and rape and intimate relation genererade 10 094 resultat.
Woman to woman rape genererade 149 000 resultat. Ett resultat var användbart.
SAGE Journals
Sökord male victim and rape genererade 214 resultat
Sökord female victim and rape and relation not children genererade 33 resultat.
Ingen av dem var användbara.
female to female and rape vilket generade 16 resultat.
Jag smalnade av sökningen. Inget direkt fynd kunde användas av resultaten, dock
genererade det ett bifynd som kunde användas (Braun et al. 2009).
Male to male and rape genererade 52 resultat, dock inget som jag kunde använda.
Male to male and relation and rape genererade 43 resultat.
Wiley Online Library
Marital rape genererade 4762 resultat.
Marital rape* not children genererade 667 resultat. Inget jag kunde använda,
dock gav det bifynd som jag kunde använda.
Lesbian rape* not children and relationship genererade 338 resultat.
I den här sökningen fann jag ytterliggare fynd, varav vissa var återkommande
resultat.
25 februari 2014
Google scholar sökmotor
Rape in a heterosexual relationship where the victim is male genererade 49 200
resultat.
Male victims of rape in intimate homosexual relationships 17 900 resultat.
48
Rape in a heterosexual relationship where the victim is female genererade 36 200
resultat.
female lesbian AND rape* genererade 23 100 resultat.
gay men relationship AND rape* genererade 23 100 resultat.
Malmö Högskola Summon
female victims and rape and sexual violence and relation NOT stranger
genererade 7039 resultat.
female victims and rape and relation NOT stranger genererade 9 963 resultat.
gay victims and rape and sexual violence and relation NOT stranger genererade
1539 resultat.
lesbian victims and rape and sexual violence and relation NOT stranger
genererade 1323 resultat.
JSTOR
female lesbian rape genererade 552 resultat. Här kunde jag använda ett resultat.
Oxford Journals
Olika sökord användes genom valmöjligheten att söka i British Journal of
Criminology och The British Journal of social work exempelvis:
Marital rape genererade 54 resultat
female lesbian* and rape söktes specifikt där det genererades 22 resultat.
Male victims and rape* genererade 264 resultat.
Vissa artiklar återfanns genom denna sökningen, samt att jag även letade specifikt
I journaler såsom Journal of Interpersonal Violence, Violence against Women,
American Journal of Men’s Health, Journal of Homosexuality och British Journal
of Criminology.
49
Bilaga 2. Mätinstrument som användes för att mäta sexuellt våld
Författarna använde sig av olika typer frågor för att mäta det sexuella våldet.
Nedan följer ett urval av de frågor som används i deras studie, där jag har valt att
presentera dem på de sätt som författarna lagt upp det i sina studier, därmed ser
formuleringarna och upplägget olika ut mellan de olika författarna
(kursiverad text är min översättning).
Linda Bernard (2000)’ Physical and sexual violence experienced by lesbian
and heterosexual women’
Has anyone ever pressured or forced you to engage in any form of sex when you didn’t want
to?
Har någon någonsin pressat eller tvingat dig att delta i någon form av sex när du inte ville?
Om respondenten svarade ja på ovanstående fråga, så blev respondenten tillfrågad att besvara
vilken ålder hon befann sig i när det sexuella övergreppet skedde. För varje typ av sexuellt våld
blev respondenterna även tillfrågade vilka agerande de tog efter att ha varit utsatta för det sexuella
våldet.
Frågor om vem förövaren var för det sexuella våldet. Det fanns möjlighet för respondenten att
svara individuellt i ett svarsalternativ för ”annan” (eng. ”other”).
Carin Holmberg & Ulrica Stjernqvist (2007) ’Samkönat partnervåld- Vad är
det och vilket stöd behövs?’
Respondenten tillfrågas att med egna ord berätta vilken typ av utsatthet hen varit med om där både
”öppna” och ”slutna frågor” har använts. Inga exempel presenteras i studien.
Lori Girshick (2002)’ Woman-to woman sexual violence: Does she call it
rape?’
Frågor ställdes om sexuella våldshändelser och erfarenheter av sexuellt våld.
Related specifically to sexual violence against you as an adult (18 and over)by another woman please describe what
happened. If this has happened more than once, please number and seperate the events, and use additional paper if
necessary.
In the description please include
Your age at the time
Who this woman was to you (date, partner, lover, acquantance etc.)
Relaterat specifikt till sexuellt våld mot dig som vuxen (18år och över) av en annan kvinna vänligen beskriv händelsen.
Om detta har hänt mer än en gång, specificera hur många gånger och skilj händelserna och använd extra papper vid
behov.
I din beskrivning vänligen inkludera
Din ålder då händelsen ägde rum
Vilken relation kvinnan hade till dig (date, partner, älskarinna, bekantskap etc.)
Arnold Kahn, Jenifer Jackson, Christine Kully, Kelly Badger & Jessica
Halvorsen (2003) ’Calling it rape: Differences in Experiences of Women who
do or do not Label Their Sexual Assault as Rape’
Författarna har användt sig av ett 16-frågorsformulär för att mäta det sexuella våldet. Adapterat
och reviderat från Sexual Experience Survey (Koss et al. 1982).
Have you ever:
Har du någonsin:
1. Had sexual intercourse with a man (woman) when you both wanted to?
1. Haft sexuellt umgänge med en man (kvinna) när ni båda ville det?
2. Had a man (woman) misinterpret the level of sexual intimacy you
desired?
50
2. Har en man (kvinna) missuppfattat den nivå av sexuell intimitet du önskade?
3. Been in a situation where a man (you) became so sexually aroused that
you felt it was useless to stop him even though you did not want to have
sexual intercourse? (could not stop yourself even though the woman
didn't want to?)
3. Befunnit dig i en situation där en man (du) blev sexuellt upphetsad till den grad att du ansåg det vara meningslöst att
stoppa honom även om du inte ville ha samlag? ( Kunde inte hejda dig själv även om kvinnan inte ville ha samlag?)
4. Had sexual intercourse with a man (woman) even though you (she)
didn't really want to because he (you) threatened to end your
Relationship otherwise?
4. Haft sexuellt umgänge med en man (kvinna) even om du (hon) egentligen inte ville eftersom han (du) hotade med att
bryta er relation annars?
5. Had sexual intercourse with a man (woman) when you (she) didn't
really want to because you (she) felt pressured by his (your) continual
arguments?
5. Haft samlag med en man (kvinna) när du (hon) egentligen inte ville eftersom du (hon) kände sig pressad av hans (dina)
återkommande argument?
6. Found out that a man had obtained sexual intercourse with you by
saying things he didn't really mean? (Obtained sexual intercourse by
saying things you didn't really mean?)
6. Har du genomskådat att en man har erhållit sexuellt umgänge med dig genom att säga saker han egentligen inte
menade? ( Erhållit sexuellt umgänge genom att säga saker som du egentligen inte menade?)
7. Been in a situation where a man (you) used some degree of physical
force (twisting your [her] arm, holding you [her] down, etc.) to try to
make you (a woman) engage in kissing or petting when you (she) didn't
want to?
7. Varit i en situation där en man (du) har använde en viss nivå av fysiskt tvång (vred din [hennes] arm, tryckte ner dig
[henne], etc.) för att försöka få dig att delta i kyssar eller petting när du (hon) inte ville?
8. Been in a situation where a man (you) tried to get sexual intercourse
with you (a woman) when you (she) didn't want to by threatening to
use physical force (twisting your [her] arm, holding you [her] down,
etc.) if you (she) didn't cooperate, but for various reasons sexual
intercourse did not occur?
8. Befunnit dig i en situation där en man (du) gjorde ett försök till samlag med dig (en kvinna) när du (hon) inte ville
genom att hota att använda fysiskt tvång (vridit din [hennes]arm, hållit ner dig [henne]etc.) om du (hon) inte
samarbetade, men för olika orsaker uteblev samlaget?
9. Been in a situation where a man (you) used some degree of physical
force (twisting your [her] arm, holding you [her] down, etc.) to try to
get you (a woman) to have sexual intercourse with him (you) when you
(she) didn't want to, but for various reasons sexual intercourse did not
occur?
9. Varit i en situation där en man (du) använde någon form av fysiskt tvång (vred din [hennes]arm, höll ner dig
[henne]etc.) för att försöka få dig (en kvinna) att ha sexuellt umgänge med honom (dig) när du (hon) inte ville, men för
olika orsaker uteblev samlaget?
10. Had sexual intercourse with a man (woman) when you (she) didn't
want to because he (you) threatened to use physical force (twisting your
[her] arm, holding you [her] down, etc.) if you (she) didn't cooperate?
10. Haft sexuellt umgänge med en man (kvinna) när du (hon) inte ville eftersom du (hon) hotade att använda fysiskt tvång
(vrida din [hennes]arm, hålla ner dig [henne], etc.) om du (hon) inte samarbetade?
11. Had sexual intercourse with a man (woman) when you (she) didn't
want to because he (you) used some degree of physical force (twisting
your [her] arm, holding you [her] down, etc.)?
11. Haft sexuellt umgänge med en man (kvinna) när du (hon) inte ville eftersom du (hon) använde en nivå av fysiskt tvång
(vrida din [hennes]arm, hålla ner dig [henne], etc.)?
12. Been in a situation where a man (you) obtained sexual acts with you (a
woman) such as anal or oral intercourse when you (she) didn't want to
by using threats or physical force (twisting your [her] arm, holding you
[her] down, etc.)
12. Varit i en situation där en man (du) erhållit sexuella handlingar med dig(en kvinna), såsom analt eller oralt samlag när
du (hon) inte ville genom att använda fysiskt tvång
13. Have you ever been raped? (women only)
13. Har du någonsin blivit våldtagen? (Endast kvinnor)
51
Virginia Braun, Johanna Schmidt, Nicola Gavey & John Fenaughty (2009) ’
Sexual Coercion Among gay and Bisexual men in Aotearoa/New Zealand’
Inga specifika intervjufrågor finns tillgängliga, varken i den valda artikeln eller i hänvisande
studier.
Ford Hickson, Peter Davies, Andrew Hunt, Peter Weatherburn, Thomas
McManus & Anthony Coxon (1994) ’Gay men as Victims of Nonconsensual
sex’
Frågor ställdes med syfte att få svar på om respondenten varit utsatt för våldtäkt. Exempel på
den initiala frågan som presenteras nedan är enligt författarna ett sätt att ge deltagarna möjlighet
att svara ärligt och uppriktigt.
1. How old were you when you were first sexually molested or raped, that is subjected to sex without your
consent?
1. Hur gammal var du när du först utsattes för sexuellt ofredande eller våldtäkt, det vill säga sex utan ditt samtycke?
Jayne Walker, John Archer & Michelle Davies (2005) ‘ Effects of Rape on
Men: A Descriptive Analysis
Här använde författarna mätinstrumentet Male Rape Questionnaire (MRQ). Nedan följer ett urval
av frågor som inkluderades i deras studie:
Item 1-7 inclusive included the demographics, age, ethnicity, sexual orientation, relationship status, occupation,
educational level, and age of assault.
Fråga 1–7 inkluderade demografi, ålder, etnicitet, sexuell identitet, förhållande status, yrke, utbildningsnivå, samt ålder
vid överfallet.
Item 8–place of assault (specify from a list of options)
Fråga 8- plats där övergreppet skedde (ange i detalj från olika alternativ)
Item 9–type of threat used (from no threat to threat with
a weapon)
Fråga 9- typ av hot som användes (från inget hot- till hot med ett vapen)
Item 10–other crimes committed as well as rape (specify)
Fråga 10- andra brott som utfördes inkluderat med våldtäkten (specificera)
Item 11- physical injuries (specific)
Fråga 11- fysiska skador (specificera)
Item 12–was the threat of HIV used (yes/no)
Fråga 12- användes hot om HIV-infektion (ja/nej)
Item 13–number of perpetrators
Fråga 13- antal förövare
Item 14–type of perpetrators (specify)
Fråga 14- Typ av förövare (specificera)
Item 15–age of perpetrators (specify)
Fråga 15- ålder på förövarna (specificera)
Item 16–details of acts committed using the rape (specify)
Fråga 16- Detaljer av handlingar utförda genom våldtäkten (specificera)
Item 17–perceived sexuality of the perpetrators (specify)
Fråga 17- uppfattad sexuell identitet hos förövaren (specificera)
52
Kathleen Basile (1999)’ Rape by Acquiescence: The Ways in Which Women
”Give in” to Unwanted Sex With Their Husbands’
För att välja vilka respondenter som kvalificerade sig för studien ställde författaren en inledande
fråga:
Have you ever had sex with a husband or intimate partner when they really did not want to?
Har du någonsin haft samlag en make eller partner när du egentligen inte ville?
Efter denna fråga ställdes responden inför olika sexuella scenarier där de ombeddes att ha sin
nurvarande eller senaste relation i tanken för att sedan ställas inför frågan:
Have you ever had sex with that person when you really did not want to?
Har du någonsin haft samlag med denna person när du egentligen inte ville?
Efter detta delades frågorna om sexuellt tvång in i mindre allvarligt och gravt allvarligt.
”Less severe” coercion
”Mindre allvarligt” tvång
1. When you thought your husband or partner expected sex from you in return for certain actions, like
spending money on you for a gift or taking you out for a nice dinner
1. När du trodde att din make eller partner förväntade sig samlag från dig i gengäld för vissa gester, exempelvis
spendera pengar på dig i form av en gåva eller efter att ha bjudit ut dig på en trevlig middag.
2. Because you thought it was your duty to have sex with your husband or partner when he wants to have sex
2. Eftersom du trodde att det var din plikt att ha samlag med din make eller partner när han vill ha samlag.
3. After a romantic situation, like after a back rub or after intimately kissing
3. Efter en romantisk situation, exempelvis efter ryggmassage eller efter intima kyssar.
4. After your husband or partner begged and pleaded with you to have sex
4. Efter att din make eller partner bönade och bad dig om att ha samlag
”Severe” coercion
5. After your husband or partner said things to bully you or humiliate you into having sex.
5. Efter att din man eller partner sagt saker för att mobba dig eller förödmjuka dig till att ha samlag
6. After your husband or partner threatened to hurt you if you did not have sex
6. Efter att din make eller partner hotat eller sårat dig om du inte hade samlag
7. After your husband or partner used physical force on you in order to have sex
7. Efter att din make eller partner använt sig av fysiskt tvång för att ha samlag
Grace Giorgio (2002) ’Speaking Silence: Definitional Dialogues in Abusive
Lesbian Relationships’
Författaren Grace Giorgio ställde frågor i respons till respondentens svar. Här har författaren
tagit hänsyn till att offren inte förstått att de varit utsatta förrän de deltagit i studien.
What kind of sexual relationship did you have with your partner?
Vilken typ av sexuell relation hade du med din partner?
Did she force it on you?
Tvingade hon dig till det?
SusanTurell (2000) ’A Descriptive Analysis of Same-Sex Relationship
Violence for a Diverse Sample
Has your partner:
Har din partner:
53
Forced you into sexual actvity (against your will)?
Tvingat dig till sexuella handlingar (mot din vilja)?
Restrained you/ tied you up (against your will)?
Hållt fast dig/bundit dig (mot din vilja)?
Hurt you during sex (against your will)?
Gjort dig illa under samlag (mot din vilja)?
Bit you?
Bitit dig?
Choked you?
Tagit strypgrepp på dig?
Forced you into public sex?
Tvingat dig till att ha samlag offentligt?
Raquel Kennedy Bergen & Paul Bukovec (2006) ’Men and Intimate Partner
Rape: Characteristics of Men Who Sexually Abuse Their Partner’
I frågeformuläret var det möjligt att svara på frågor med sexuella övergrepp med
svarsalternativen:
Rarely, occasionally, frequently or often against their current or reccent partner
Sällan, ibland, regelbundet eller ofta mot deras nuvarande eller senaste partner
Janice Ristock (2002) ’No more Secrets: Violence in Lesbian relationships’
Frågorna ställdes i likhet med författaren Grace Giorgio i förhållande till respondentens svar.
Would she be forcing you to have sex?
Tvingade hon dig till samlag?
54