Kulturantropologi A1
Föreläsning 3
Den sociala människan 1.
BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI
Vi är biologiska varelser
Men framför allt kulturella
Meningsskapande och socialisering….
… är processer som finns i oändliga
variationer! Överallt och hela
tiden.
- hur orkar vi???
Idag (och i morgon) ska vi prata om socialisering och
statuspositioner Inom vilka ramverk sker det? Hur sker det? Hur
relaterar vi till varandra? Hur organiserar vi oss socialt utifrån
kategorier som ålder, genus, klass, etc.?
”Människor är resultat av sociala processer”
(Eriksen 2000:43)
Några begrepp:
• Social struktur vs social organisation
• Sociala positioner vs sociala roller
• Socialiseringsprocesser
• Övergångsriter
• Struktur vs aktörskap/agens,
(structure vs agency)
”Socialt liv består framför allt av handling, eller interaktion
mellan aktörer” (Eriksen 2000:51)
- Du måste titta Kråkan! Annars är det ju ingen MENING!
Vi är summan av våra relationer. Inget annat (?)
”Social struktur”
Vad är det?
”Den totala uppsättningen av institutioner, normer, och relationer som
utgör ett samhälle. Abstraherat från individerna” (Eriksen 2000:98)
Social struktur vs Social organisation
• Social struktur = statisk orörlig
• Social organisation = levande dynamisk
Den sociala organisationen kan beskrivas som den sociala strukturens
dynamik
Den sociala organisationen har alltså att göra med sociala relationer
Praktiska exempel?
Äktenskap är en del av en social struktur.
HUR vi faktiskt ”gör äktenskap” är del av den sociala organisationen.
På individnivå:
Socialisering: Att lära sig bli en del av ett samhälle
Någon som vågar gissa vilket kön bebisen har????
Socialiseringsprocess
• Att bli en socialt erkänd person sker inte automatiskt
• Sker främst när vi är barn, men notera att synen på barn skiljer sig
mellan olika kulturella kontexter
Tidiga antropologiska forskare fokuserade på barnet
som blivande vuxen.
Exempel:
”Coming of Age in Samoa”
Margret Mead (1901-1978)
Antropologisk forskning idag: socialisering är en
process. Vuxna lär sig också, och barn lär sig av
varandra.
LÄSTIPS:
Barns ”växa vilt” och vuxnas vilja att forma. Av: Åsa Aretun
http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:24132/FULLTEXT01.pdf
Socialiseringen övergripande mål
• Individer ska skolas in i de värderingar som gäller
• Normerna internaliseras av aktörerna i ett samhälle
• Gör normerna starka, självklara, ”tysta”
• En väg till kulturell kontinuitet
HABITUS (Bourdieu)
Vad betyder begreppet?
Nu har vi pratat om Social struktur, social organisation och socialiseringsprocessen. Men människan i allt detta då?
Statuspositioner
Vi har alla ett antal statuspositioner
Vi kan exempelvis också vara student, statsminister, präst,
ordförande i föräldraföreningen, 70-talist, etc. etc.
Statuspositioner…
• är bestämmande för ett socialt förhållande
• medför vissa rättigheter och skyldigheter
• kan vara tillskrivna eller förvärvade
Social roll
• Statuspositionens dynamiska aspekt
• Faktiskt beteende inom ramen för en statusposition
• Fortlever bortom varje individ
• Utrymme för improvisation
• Överdriven avvikelse leder till sanktioner och straff
• Ibland kan roller vara i konflikt
Statusposition och social roll - kopplat till:
MAKT
Detta är vanligt att antropologer studerar.
-Hur genereras makt?
-Makt i relation till vem och vad?
-Strukturell makt och individuell makt
Ett exempel på hur antropologer studerat
statuspositioner och dess dynamiska
aspekt: social roll
Ervin Goffman: Impression management (intrycksstyrning) Frontstage
and Backstage
• Vad menade Goffman med sin teori?
• Tycker ni teorin är applicerbar? Har ni egna exempel på när den är
användbar som förklaringsmodell?
Att diskutera!
Vad har du för statuspositioner?
Vad innebär positionen för förpliktelser/rättigheter?
Hur ”spelar” du din sociala roll inom statuspositionerna?
Vad skulle hända om du avviker från rollen för mycket? (Har det hänt?
Vad hände?)
Steget från en statusposition till en annan måste föregås av en
ceremoniell
Övergångsrit (rite de passage, passagerit)
Rite de passage –
övergångsriter
• Arnold Van Gennep, Victor Turner
• Tre faser: Separation, Liminalfas, Återintegration
Van Gennep
Turner
Separationsfas
• Bort från det ordnade samhällslivet
Liminalfas
• En tvetydig plats/tillvaro
• Betwixt and Between (Mary Douglas)
• Innehåller ofta prövning/smärta/risk
• Ny statusposition kan formas
Återintegration
• Återförs till samhället och gemenskapen
• Ny social position
• Ofta festligheter
Att diskutera
• Vilka övergångsriter finns i vårt samhälle?
• Hur ser de ut? Hur väl definierade är de tre stadierna?
• Vilka övergångsriter har du själv ”genomlidit”?
Exempel på övergångriter i vårt samhälle
• Dop, konfirmation, bröllop, begravning
• Nollning
• Disputation
• Studenten
• Finns många fler!
När vi ”insocialiserats” –
individuellt aktörskap
• Är vi ”slavar” under den sociala strukturen?
• I vilken mån påverkar vårt agerande strukturerna?
• Vilket manöverutrymme har vi i våra olika statuspositioner och i våra
sociala roller?
Antropologer har länge funderat över samhällets
påverkan på människors beteende – och det mänskliga
beteendets påverkan på samhällsstrukturerna.
- Har människor egentligen något rum för att tänka
utanför de samhälleliga strukturerna som man är
insocialiserad i?
- Eller är det till och med så att individers aktörskap
(om)skapar de sociala strukturerna hela tiden?
Struktur vs aktörskap (structure vs agency)
Instuderingsfrågor:
• Vad sa funktionalisterna och strukturalisterna om människan och
samhället? Vad skilde Radcliffe-Brown från exempelvis funktionalisten
Malinowski?
• Vad menade Giddens med sin strukturationsteori?
Aktör, Aktörskap, Interaktion
(Actor, Agency, Interaction)
Antropologer talar hellre om aktörers handlingar än människors
’beteende’.
…betonar människans reflexiva förmåga
”Den minsta studerade enheten inom socialantropologin är inte en
individ, utan relationen mellan två” (Eriksen 2000:52)
Personhood
Individ - kollektiv
Marilyn Strathern: Dividual identity
• En atomiserad individ?
• Del av en större ”kropp” el kollektiv (familj, klan)
• Summan av en individs sociala relationer?
• Bestäms av ens plats i kosmos?
När ni läser Nisa…
• Tänk på vilken statusposition
och social roll Nisa har.
• Vad berättar boken om den sociala strukturen och den sociala
organisationen som Nisa lever i?
• Vilka insocialiseringsprocesser finns där?
• Vad kan man säga om begreppen struktur och aktörskap i relation till
Nisas liv och leverne?
Fundera också över…
• Författarens metodologi och hur hon beskriver och förklarar sitt
tillvägagångssätt
• Begreppen EMIC och ETIC (emisk och etisk) – notera hur författaren
växlar perspektiv i sin beskrivning och analys.
Nyckelord
• Social struktur vs social organisation
• Social position vs social roll
• Socialiseringsprocess
• Övergångsriter
• Struktur och aktörskap (structure – agency)
I morgon…
Mer om den sociala människan.
Med fokus på religion och genus
Hej då!
Hej då!
Tack för idag!
