Suseåns vattenråd
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i
Käringasjöbäcken (Slöingebäcken/Klirrebäck)
Sandbolet 2013-05-14
Närvarande
Markägare: Anna Lisa Bengtsson, Bengt Bengtsson, Nils-E. Andersson, Thomas Johansson,
Björn Kristiansson, Björn Sandström, Ulla Sandström, Bengt Nilsson
Suseåns vattenråd: Sven-Olov Johansson, Ingrid Lönn, Lars-Anders Måttgård, Agneta
Åkerberg, Roland Alexandersson och Ellinor Tjernström.
Länsstyrelsen: Jonas Svensson
Vad är Suseåns vattenråd?
Sven-Olov Johansson, ordförande i Suseåns vattenråd hälsar välkommen till ett första möte
om Käringasjöbäcken. Vattenrådets syfte är att föra samman olika intressen kring ett
vattendrag för att prata om hur det kan bli bättre. Vattenrådet är ingen myndighet och har
inga pengar men verkar ideellt för att informera och stötta positiva initiativ som kan
förbättra vattenkvaliteten i Suseån.
Styrelsemedlemmarna i Vattenrådet representerar olika intressen, Sven-Olov presenterar
medlemmarna i styrelsen:
Agneta Åkerberg, LRF Skrea och Bobergs byalag.
Ingrid Lönn, Svenska turistföreningen – södra Halland.
Lars-Åke Östergren, Susedalens Kraft AB.
Lars-Anders Måttgård, LRF Getinge-Rävinge-Steninge
Ingvor Johansson, Södra skogsägarna
Roland Alexandersson, Naturskyddsföreningen Falkenberg.
Sven-Olov Johansson, ordföranden, Kvibille Allförening och Getinge samhällsförening.
Politiska representanter är Anders Hellström i Falkenberg och Suzanne Åkerlund i Halmstad.
Samordnare är Ellinor Tjernström, Halmstad kommun.
Sven-Olov presenterar Jonas Svensson som ska berätta om vattendirektivet och hur
miljökvaliteten är i Käringasjöbäcken. Jonas är sötvattensekolog och jobbar på länsstyrelsen.
Sedan 2005 har han arbetat med att samordna vattenförvaltningen i Halland.
Vattendirektivet och kraven på god vattenkvalitet i Europa
Suseåns vattenråd
-
Jonas Svensson, länsstyrelsen
Vattendirektivet antogs år 2000 i EU för att skydda vattnet och säkerställa att vi kommer ha
vatten av bra kvalitet i framtiden i hela Europa. Vatten är grunden till allt liv och vårt
viktigaste livsmedel och är en förutsättning för en hållbar framtid.
Hallands län ingår i västerhavets vattenavrinningsområde. Sverige har mycket vatten och
vatten av bra kvalitet. Tillrinningen av grundvatten är god genom rullstensåsar och
sanddeltan. Men Sverige har också stora problem med vattnet. Försurningen är fortfarande
ett mycket allvarligt miljöproblem och trots att de försurande nedfallet har minskat så är
situationen så allvarlig att man måste fortsätta kalka för att ekosystemet ska klara sig.
Övergödningen och brunifiering (ökande antal hummuspartiklar i vattnet som gör att det blir
brunfärgat) av vattendragen är problem som påverkar ekosystemet negativt både i bäckar,
åar och i kustvattnet.
Vi har ett gemensamt uppdrag att lösa dessa problem tillsammans, alla kan dra sitt strå till
stacken. Vi måste ha långsiktigt hållbara lösningar som inte motverkar samhällsekonomin. Vi
kan arbeta inom avrinningsområdet i exempelvis vattenråd och bidra till förbättrad kunskap
och bra åtgärder.
Länsstyrelsen bedömer miljöstatusen på alla större vattendrag i Halland. Suseån har så
kallad ”måttlig status” vilket inte är jättedåligt men inte tillräckligt bra för vattendirektivet.
MKN= miljökvalitetsnorm
Hög
God
Måttlig
Otillfredsställande
Dålig
Vattenkvaliteten måste förbättras
Vattenkvaliteten får inte försämras
Godkänd vattenkvallitet ger klassningen hög
eller god status. Vattenkvaliteten får inte
försämras, vare sig från hög till god status
som från otillfredsställande till dålig.
Om vattenkvaliteten är sämre än god, det vill
säga, måttlig, otillfredsställande eller dålig
krävs åtgärder för att förbättra statusen så
den kommer upp till god status. Senaste
datum för att uppnå god status i Suseån är 22
december 2021.
MKN står för miljökvalitetsnorm och berättar om vilken nivå som ska nås för att
vattenkvalliteten ska vara godkänd. Det finns sedan ett tag tillbaka MKN för exempelvis
luftföroreningar och bullernivåer och nu också för vattenkvalitet. I de flesta vattendragen i
Halland måste god status uppnås innan 2021 enligt vattendirektivet.
Suseåns vattenråd
Om ett vattendrag inte uppnår god eller hög status måste åtgärder vidtas för att förbättra
vattenkvaliteten. För att nå upp till god status i de vattendrag som idag är klassade som
måttliga, otillfredsställande och dåliga innan 2021 har vattenmyndigheten Västerhavets
vattendistrikt, länsstyrelsen och kommunerna tillsammans med markägare och
verksamhetsutövare kring vattendragens avrinningsområden tagit initiativ för att bilda
vattenråd. Vattenråden blir en plattform för att diskutera hur man kan uppnå god status på
frivillig basis innan 2021 då det blir strängare förhållanden.
Käringasjöbäcken
Käringasjöbäcken avvattnar ett ca 10 km2 stort område och medelvattenföringen är ca 200
liter i sekunden.
Käringasjöbäckens avrinningsområde.
Käringasjöbäckens avrinningsområde består till ca 55 % av jordbruksmark, 40 % av
skogsmark och 4 % urban mark (Slöinge), och 1 % mosse.
Suseåns vattenråd
Geologi i avrinningsområdet
Områdets geologi består till stor del av sand. I de norra delarna finns det mycket
isälvssediment vilket är mycket grundvattenförande. Käringasjön är en ganska klar sjö med
ett maxdjup på ca 6 meter. Det finns två dikningsföretag som länsstyrelsen har kännedom
om, båda är i södra delen av bäcken, ett norr och ett nordväst om Slöinge.
Suseåns vattenråd
Dikningsföretag i området.
Det finns mycket som påverkar Käringasjöbäcken, både i positiv samt negativ bemärkelse.
Dammar och våtmarker ger oftast en vattenflödesutjämnande effekt och minskar utflödet av
näringsämnen och grumlande partiklar. I Käringasjöbäcken finns ett antal dammar som
troligtvis har mycket positiv inverkan på vattenkvalliteten.
Jordbruket och skogsbruket ger ökat näringsläckage till vattnet och övergödningen är ett av
de största miljöproblemen. Dikning ger ofta sämre förutsättningar för vattenlevande djur då
flödet kan vara ojämnt, rensning av diken eller erosion och ras i dikeskanterna ger grumligt
vatten och ökade utsläpp av fosfor som sitter bundet till jordpartiklarna.
Käringasjöbäcken blir sällan rensad eftersom det växer bra med träd längs bäcken, den är
inte särskilt känsligt för översvämningar och erosionen därmed är låg.
Körbroar och kulvertar kan ibland om de är felaktigt placerade utgöra vandringshinder för
fisk och andra vattenlevande djur. För att öring och lax ska reproducera sig i systemet krävs
bra vattenkvalitet, goda vandringsmöjligheter och lekbottnar – grus och mindre stenar för
öring och lite större stenar för lax. Inga vandringshinder har observerats i Käringasjöbäcken
och det finns gott om fisk i systemet, både gädda, abborre och lekande öring. Vid elfiske i
samband med att en våtmark skulle anläggas visade på mycket öring i systemet.
Suseåns vattenråd
Enskilda avlopp är ett stort problem i Sverige men kring Käringasjöbäcken har tillsyn utförts
av Falkenbergs kommun och de avlopp som behövde åtgärder är nu åtgärdade eller på väg
att bli det.
Jonas har en del pengar för att göra fler provtagningar i Käringasjöbäcken i år. Resultaten
kan ge en bättre bild av den faktiska näringsbelastningen i just Käringasjöbäcken istället för
de modulerade värdena som använts hittills.
Diskussion
- Ingrid Lönn och Agneta Åkerberg, Suseåns vattenråd.
Markägarna kring bäcken tycker inte att bilden om att bäcken har måttlig status stämmer.
De upplever sin bäck som ett mycket fint och välskött vattendrag. Det växer träd intill bäcken
längs nästan hela sträckan, det sker inga rensningar i den och det finns gott om fisk i hela
systemet. Hela avrinningsområdet är genomgånget för tillsyn av enskilda avlopp och de
flesta är åtgärdade.
Vad kommer ifrån Slöinge och de hårdgjorda ytorna där? Bäcken går längs med ett
industriområde genom byn och många undrar vilken påverkan dagvattnet därifrån kan ha på
vattenkvaliteten.
Jonas gör under hösten nya provtagningar när flödena är högre för att ge en mer
rättvisande bild av näringsbelastningen i bäcken. Vi delger de berörda intressenterna
resultaten och vad detta innebär. Eventuellt kan vi träffas igen i höst.
Nuläge:
• Måttlig status.
• Begränsad kunskap
om bäcken hos
länsstyrelsen.
• Modulerade värden
för statusbedömning.
• Oenighet om
statusklassningen.
Önskeläge:
Hur kan vi komma till
önskeläget?
• Samarbete för bättre
kunskapsunderlag
kring bäcken.
• Fler mätningar från
länsstyrelsen.
• Stöd från Suseåns
vattenråd
• God status!
• Mätresultat från
bäcken.
• God kännedom om
vattendraget hos
länsstyrelsen.
• Ingen försämring av
vattenkvaliteten
