Tro – Hopp - Kärlek
1. TRO
Trons liv – sjunde delen:
Ett första spektrum av gåvor
(1 Kor. 12:8– 12:10)
a. Visdom och kunskap
Paulus väljer att börja med vishetens och kunskapens ord. Han har ju
tidigare lyft fram både ”vishet” och ”kunskap” och försökt att rätta till
läsarnas felaktiga tillämpning av begreppen. När de talar om vishet och
kunskap, så är det visserligen med andliga förtecken. Paulus har inte
tvekat att avslöja, att det i grund och botten handlar om ganska köttsliga
yttringar. Den vishet och kunskap som de håller så högt, har egentligen
sitt ursprung i världens sätt att tänka. Den styrs av själviska intressen
men är förödande för gemenskapen.
Därför upplever Paulus det så angeläget, att i den korinthiska
församlingen framhålla vishetens och kunskapens rätta funktion i
gemenskapen. De är båda gåvor, som alla i församlingen skulle kunna
dra nytta av. Deras ställning som gåvor, utesluter egen förtjänst. Deras
syfte att berika gemenskapen motsäger tendensen att höja vissa
personligheter till skyarna.
När det gäller vishetens ord, så har Paulus redan beskrivit vad det
innebär: det är att kunna tolka andliga ting med Andens hjälp . I det
sammanhanget, så försökte han att noggrant beskriva vad det innebär.
Paulus tänker inte på extatiska framträdanden av speciellt andliga
människor. Han talar om personer, som har genomskådat den världsliga
vishetens tomhet, vilken likaväl kan döljas i det andliga högmodet som i
det intellektuella snobberiet. De som utrustats med Guds hemlighetsfulla
vishet är dessa som i stället låter sitt sinne, sitt tal och sina handlingar
präglas av Kristi sinnelag. Det är människor, som likt Kristus är villiga
att vara svaga, i en värld där det som är starkt premieras.
Församlingen i Korinth är i stort behov av sådan andlighet, som kan
bryta den felaktiga kurs, som inflytandet av världens vishet hos
medlemmarna har orsakat. Deras uppgift är inte lätt, för det handlar om
att gå emot den korinthiska självtillräckligheten. Deras åhörare behöver
återigen inse, att all andlig rikedom bygger på det faktum att man
2
ingenting har och ingenting är i sig själv. Kristus måste återigen bli källan
som de öser allt ur i sina liv!
Därför uppmuntrar han nu de personer, som har fått en speciell
utrustning för den här uppgiften att träda fram .
På samma sätt tänker Paulus på allt det som han har sagt om den sanna
kunskapen, när han nu uppmuntrar bärarna av gåvan att frambära
kunskapens ord. Tyvärr har kunskapen om den andliga friheten i
Kristus förvanskats av uppblåsta församlingsmedlemmar. De har gjort
kunskapen till en värdemätare på sina medsyskons andlighet. Läran är
för de här kristna viktigare än kärleken.
Paulus efterlyser nu bärare av den gåva som heter kunskapens ord. Det
är kristna, som inte är ute efter att vinna egna poäng genom att försvara
sin prestige. Snarare är det sådana som ser till gemenskapens bästa och
därför är beredda att älska till det yttersta. Det är just de här
människorna som vet vad sann andlighet är. Därför har de också förmåga
att påverka församlingen i en positiv riktning, så att medlemmarna
utvecklas i sin tro och gemenskapen därmed växer i inre styrka.
De här två gåvorna: gåvan att meddela vishet och gåvan att meddela
kunskap vill Paulus sätta först på listan över andliga nådegåvor. Alla
andra gåvor måste nämligen stå under de här två gåvornas inflytande.
Först då kan de utövas på ett sunt sätt och tas emot på ett rätt sätt.
b. En får tro genom Anden
När Paulus lyfter fram den här gåvans plats i församlingen, så tänker han
på de speciella problem, som hotar att slå ner modet på de kristna i
Korinth. De till synes oöverstigliga hinder, som de här problemen
representerar, kan bara konfronteras med en speciell tro hos benådade
kristna i församlingen.
Paulus
uppmuntrar
bärarna
av
den här
gåvan,
att träda
fram.
Församlingen är i ett desperat behov av deras inspiration, deras visioner,
deras förmåga att i tider av motgång kunna rikta blicken på Guds
möjligheter!
3
c. En annan genom samma Ande gåvan att bota
Gåvan är högt värderad hos läsarna av brevet. Paulus är medveten om, att
en del nog har rätt svårt att skilja på den här gåvan i sin kristna form å
ena sidan och fenomenet som uppträder hos hedniska helbrägdagörare å
andra sidan. Dess viktigare är det att församlingen är ett utflöde för den
”äkta varan”
Paulus ser helandet av kroppen som en försmak av den fullkomliga
återlösning, som en dag kommer att omfatta hela skapelsen. Därför är det
både nödvändigt och naturligt att kristna, som ett tecken på den nya
verklighet de tillhör, också får uppleva hur helandets krafter på ett
påtagligt och fysiskt sätt verkar i deras kroppar.
Paulus ser en fara i att korinthierna betraktar den här gåvan på ett alltför
stereotypt sätt. De har redan på förhand bestämt formen för hur gåvan
ska uppträda och förväntar sig att den i alla situationer kommer att
uppenbara sig på samma sätt. Därför är det nödvändigt att stryka under
att det är Gud som avgör formen för helandet1. Varje person är unik och
ingen situation är den andra lik. Andens syfte med att aktivera den här
gåvan i Korinth, är inte tillfredsställelse av läsarnas sensationslystnad
utan av de troendes behov. Därför kan de kristna i Korinth förbereda sig
på, att hitta den här gåvan hos den person de minst hade väntat sig och i
former som inte motsvarar deras förutfattade meningar.
d. Gåvan att göra under
På samma sätt är det med de manifestationer av under (energemata
dynameon), som de korinthiska kristna förväntar sig ska ske i deras mitt.
Paulus vill av hela sitt hjärta uppmuntra dem att ta tillvara den försmak
av gudsrikets kraft, som uppenbarar sig i och genom den här gåvan. De
kan emellertid inte låta dess uttryckssätt begränsas, genom att fyrkantigt
tolka det som Gud verkar mitt ibland dem. Gud har verkligen mer än en
favorit och han älskar att se hur hans kraft flödar genom många av sina
1
Det är en möjlig tolkning av att charismata (gåvor) här återfinns i pluralis; enligt Godet avser pluralformen de
olika typer av sjukdomar som är föremål för helandet.
4
barn. Därför är det också många2 som får vara bärare av den här gåvan
och dess uttryckssätt är lika mångfaldigt som bärarna av gåvan är olika
till sin personliga läggning.
e. Förmågan att tala profetiskt
Alla gåvor är viktiga men den här gåvan är oumbärlig, inte bara för de
kristna i Korinth, utan i alla församlingar. Som alla de övriga gåvorna, bör
läsarna ta emot den som en gåva till församlingens uppbyggelse, något
som tjänar hela församlingen. Paulus vill lära korinthierna att skilja den
här gåvan från de gåvor som de själva har värderat så högt - gåvor som till
sina
manifestationer
är
uppseendeväckande
och
attraktiva
för
människans begär efter sensation. Församlingsprofeterna är inte ett slags
kristen motsvarighet till de orakel som finns här och där i den hedniska
omgivningen. Profeternas uppgift är att frambära ord från Gud, i rätt tid,
så att församlingen kan bli vägledd. Profeten kan ibland vara ganska
obekväm men inte dess mindre nödvändig för att ständigt korrigera de
troende i varje situation.
Gåvan är så viktig, att Paulus snart tänker återkomma till en fylligare
beskrivning av dess funktion i församlingen
f. Förmågan att skilja mellan andar
Paulus vill att läsarna ska lägga märke till undertonen när han lyfter fram
den här gåvan. De andliga korinthierna skulle aldrig själva komma på
tanken att de är i behov av den! Just däri ligger faran! Behovet av gåvan
är nämligen inte mindre i en församling som uppvisar en dynamisk andlig
aktivitet. Snarare är det där som gåvan att skilja mellan andar behövs mer
än någonsin! Det finns gott om ”efterapningar” som riskerar att vilseleda
och orsaka skada. I Korinth har det övernaturliga ofta har fått legitimera
äktheten i manifestationerna, vilket har skapat förvirring. Nu vill Paulus,
att de korinthiska kristna ska inse sitt behov av just den här gåvan, så att
det orena kan rensas ut. Att kunna urskilja det som är falskt från det
sanna är en delikat uppgift. Det handlar inte om att fördöma svaga
2
Även här återfinns pluralisformen: energemata dynameon – eg ”verksamheter av kraft”
5
kristna. Det är i stället en förmåga att frimodigt kunna gå emot människor
som på ett destruktivt sätt manipulerar församlingen.
g. En kan tala olika slags tungotal…
I Korinth finns det också en grupp av kristna, som besitter den här gåvan.
Själva skulle de förmodligen ha valt att börja uppräkningen med den här
gåvan, som de anser vara tecknet på verklig andlighet. Just därför väljer
aposteln att placera den sist i sin lista, tillsammans med uttolkningens
gåva. Genom att höja den här gåvan till skyarna, så medverkar de kristna
i Korinth till den uppdelning av församlingen, som Paulus kämpar emot.
Det som han känner speciell motvilja inför, är att den här gåvan värderas
högre än andra, mer förnuftsmässiga gåvor. Han kommer att visa hur han
tänker lite senare i sitt brev. Här vill han genom sin placering längst ner i
listan markera sin ståndpunkt när det gäller rangordning och vikt. Trots
detta är det en gåva, som är behövd i den troendes liv och - under vissa
förutsättningar – i församlingsgemenskapen.
h. …en annan kan tolka tungotal
Om gåvan att tala olika slags tungotal ska ha ett värde för församlingen,
så måste den åtföljas av en förmåga att kunna tolka den bön som Anden
ber genom det främmande språket. Därför behövs gåvan qtt tolka tungotal
som ett komplement till tungotalets gåva! Hur de två gåvorna hänger ihop,
ska han strax återkomma till!
Sammanfattning
Paulus vill inte att läsarna ska förlora ur sikte vad som är hans egentliga
syfte med den här utläggningen. Även om det har sitt värde, att för
korinthierna beskriva några av gåvorna, så är målet ett annat. Det finns
kristna i Korinth, som använder gåvornas närvaro i församlingen för egna
syften. Att förfoga över vissa speciella gåvor, har i sig själv blivit ett mål.
Därför måste de få klart för sig orsaken till och syftet med gåvornas närvaro i
gemenskapen. Det kommer han att förklara för dem i resten av kapitel 12!
Fråga att diskutera:
- Fundera på ordet ”nåde-gåva” (charisma). Reflektioner?
6
