Institutionen för didaktik & pedagogisk profession (IDPP)
Verksamhetsförlagd utbildning 2 för ämneslärare (LKVU30), VT 2014
VFU-kursledare: Göran Brante
Verksamhetsförlagd utbildning 3
för ämneslärare (15 hp)
Studieguide
Kursens innehåll & mål
Detta är den tredje och sista av sammanlagt tre VFU-kurser i lärarprogrammet
Kompletterande pedagogiska utbildning (KPU). Kursens innehåll och mål beskrivs utförligt
under punkt fyra och fem i kursplanen LKVU30. I kursplanetexten, som inte upprepas i sin
helhet här, anges sammanlagt fem mål - eller kunskaper, färdigheter och kompetenser - som
studenten efter avslutad kurs ska ha visat prov på:
på ett reflekterat och i förhållande till sin lokala lärarutbildare autonomt sätt, kunna planera
och genomföra undervisning,
utifrån andras erfarenheter och forskningsresultat kunna kritiskt och självständigt reflektera
kring, och bidra till, utvecklingen av ämnesdidaktik,
fungera som arbetsledare för eleverna, vara öppen i diskussioner kring värdegrundsfrågor och
bemöta elever på ett adekvat och respektfullt sätt,
utifrån teorier och erfarenheter på ett reflekterat och kritiskt sätt kunna diskutera sin egen och
observerad undervisning, samt medvetet förhålla sig till såväl sina egna upplevda
utvecklingsbehov som till utveckling av undervisningsverksamheten, och på ett reflekterat sätt
kunna diskutera aktuella skolförändringsfrågor,
kunna använda teoretiska resurser från de i programmet ingående HFU-kurserna för att
diskutera och reflektera kring skolutveckling och lokal skolverksamhet.
Kursens former & upplägg
VFU-kursen omfattar sammanlagt 45 dagar och varar från måndagen den 20 januari till och
med fredagen den 21 mars. Den består av 40 dagars VFU och 5 dagars HFU, den senare
infaller under vecka 7 då skolorna har februarilov.
Kursen inrymmer, som framgår av kursplanen, tre olika men sammanflätade former av VFU:
undersökande, genomförande respektive syntetiserande. Med undersökande VFU avses alla
de möjligheter att observera – lärares undervisning, kommunikationen mellan lärare och
elever, samspel elever emellan såväl i som utanför klassrummen – som praktiken erbjuder. Vi
uppmanar dig som student att undersöka möjligheten att även observera andra lärare än din
egen LLU, tillika lärare med andra ämnen än ditt eget. Om det skulle visa sig möjligt att
genomföra besök på andra skolor, och kanske till och med andra stadier än där du tänker dig
att undervisa, under någon dag ser vi även det som positivt (var noga med att din LLU är
införstådd med att du gör detta). De observationer du gör ska följas upp, begrundas och
bearbetas av dig och din lokala lärarutbildare. Därmed läggs grunden för en syntetiserande
VFU, där teorin prövas och integreras med praktiken. Med genomförande VFU avses den
undervisning som du själv ansvarar för. Som student förväntas du ansvara för minst tolv och
1
max femton undervisningsaktiviteter per vecka. Det är inte meningen att du ska genomföra
alla din LLU-handledares undervisningstillfällen.
De studerande är indelade i tre grupper som ska medverka vid tre praxis-seminarier. Vid dessa
lyfts några av de teman och frågeställningar som har behandlats i de två närmast föregående
HFU-kurserna upp och diskuteras i förhållande till gjorda praktikerfarenheter. Inför
seminarierna ska olika typer av material samlas in alternativt läsas, för att under seminariet
diskuteras och redovisas i form av skriftliga inlämningsuppgifter. Praxis-seminarietid är giltig
frånvaro från VFU-platsen.
Praxisseminarium 1: Sociala relationer och ledarskap
I praxisseminariet behandlas människan i skolan och dennes relationer. Med utgångpunkt från
HFU-kursen LKK70A diskuteras frågor som har med mänskliga möten på alla plan att göra.
Det kan gälla: förhållandet mellan individ och grupp; hur klass, kön, etnicitet, och sexualitet
kan inverka på skolverksamheten; hur man hanterar diskriminering, utanförskap och
konflikter av olika slag; samt hur vi ska förhålla oss till normativa strukturer inom skolan.
Inför seminariet ska du samtala med några elever om deras upplevelse av hur relationerna
mellan dem och lärare är. Vad menar elever är viktigt i relationen till sina lärare? Vad saknar
de, alternativt vad vill de ha mer av? Hur är en bra ledare i klassrummet? Kan elever vara sig
själva i skolmiljön? Känner elever tillit till sina lärare? Frågorna kan naturligtvis ställas på
många olika sätt det här är bara förslag, det väsentliga är att du skaffar dig en bild eller
uppfattning av hur elever ser på relationer i skolan. Kanske är det till och med en kunskap
som du kan använda dig av under resten av tiden på VFU platsen.
Inför seminariet ska en skönlitterär bok som behandlar skola och/eller ungdomars situation
läsas. Antingen läses en av böckerna som finns i litteraturlistan nedan, alternativt väljes en
egen bok.
Förslag på skönlitteratur att läsa:
Lena Andersson: Var det bra så?
Jan Guillou: Ondskan.
Jonas Hassen Khemiri: Ett öga rött.
Eija Hetekivi Olsson: Ingenbarnsland.
Peter Höeg: De kanske lämpade.
Frank McCourt: Magistern.
Inlämningsuppgift: Lämna in en beskrivning av den bok du läst, samt ge en redogörelse för
vilka tankar i förhållande till seminariets tema ”Sociala relationer och ledarskap” som uppstått
i samband med läsningen. Max 1000 ord.
VFU-område 1 (Rune Romhed): tisdagen den 11 februari, kl. 9-11 (B3 306)
VFU-område 2 (Eva Nyberg): tisdagen den 11 februari, kl. 9-11. (B3 307)
VFU-område 3 (Göran Brante): tisdagen den 11 februari, kl. 9-11 (B3 337)
Praxisseminarie 2: Styrsystem, organisation och bedömning
Vid det andra praxisseminariet diskuteras relationer mellan mål-genomförande och
bedömning, men även tolkningar av styrdokument, bedömningsgrunder och betygssättning.
Vad gäller betygssättning finns ett visst fokus på erfarenheter kring formativ och summativ
2
bedömning inom skolan. Utgå från den litteratur som ingick i de två kurser som har behandlat
frågan, dvs LKK20 respektive LKK60.
Inför seminariet ska du diskutera möjligheterna att efterleva läroplanens två inledande kapitel
”Skolans värdegrund och uppgifter” och ”Övergripande mål och riktlinjer” med din LLU
handledare. Hur kan man tolka och förhålla sig till läroplanens skarpa normativa
bestämningar av de uppgifter som uttrycks i läroplanens första avdelning, respektive de skasatser som lärare har att följa i den andra avdelningen.
Du ska även diskutera förhållandet mellan formativ och summativ bedömning med din LLU
handledare, och gärna även med lärare i andra ämnen än ditt eget om du får tillfälle till det.
Inlämningsuppgift: Beskriv de insikter du anser dig erhållit kring bedömning under dina
VFU-perioder. Max 1000 ord.
VFU-område 1 (Rune Romhed): måndagen den 3 mars, kl. 14-16 (B3 306)
VFU-område 2 (Eva Nyberg): måndagen den 3 mars, kl. 14-16. (B3 307)
VFU-område 3 (Göran Brante): måndagen den 3 mars, kl. 14-16. (B3 337)
Praxisseminarium 3: Lärarrollen
I det sista praxisseminariet ska helheten av lärarutbildningen lyftas. Det är främst två frågor
som ska dela på seminarietiden. Det är å ena sidan hur du ser på undervisningsverksamhet
efter två och en halv termins utbildning? När fungerar klassrumsaktiviteter? Vad menar du
fungerar tillfredsställande, respektive vad menar du behöver förändras? Å andra sidan gäller
det dina egna utvecklingsbehov. Hur ser du på din egen undervisning? Vad är det
komplicerade vid inträdet i ett klassrum?
Som läsning tillkommer ett par aktuella debattartiklar kring skola och skolutveckling.
Inlämningsuppgift: Diskutera de ”Svåra lärarfrågor” (finns som bilaga i detta dokument) som
funnits med sedan första VFU. Hur du ser på dem nu? Max 1000 ord.
VFU-område 1 (Rune Romhed): torsdagen den 13 mars, kl. 14-16. (B3 306)
VFU-område 2 (Eva Nyberg): torsdagen den 13 mars, kl. 14-16. (B3 307)
VFU-område 3 (Göran Brante): torsdagen den 13 mars, kl. 14-16. (B3 337)
Bedömande observation: VFU-kurs 3. Fokus på lärarrollen
Under VFU-perioden genomförs också två bedömande observationer, som bedöms utifrån en
tregradig betygsskala. Följande utgångspunkter gäller vid bedömningen.
Studenten visar kunskap om läraruppdraget, uppmärksammar, analyserar, prövar,
omprövar och söker sig aktivt fram i sin praktik.
Studenten har sedan VFU-kurs 2 läst LKK60A och LKK70A.
Studenten agerar på ett relativt säkert och självständigt sätt i klassrummet, är en tydlig och
självklar ledare för de studerande, samt genomför en undervisning präglad av tydligt
3
genomtänkta allmän- och ämnesdidaktiska tankar. Hen visar en tydlig kommunikativ och
relationell kontakt i förhållande till eleverna i undervisningsgruppen.
Den studerande kan på ett reflekterat sätt diskutera sin planerade och uppvisade lektion utifrån
allmän- och ämnesdidaktiska positioner. Studenten kan vidare på ett eftersinnat sätt reflektera
över vad som utmärker den skolmiljö där hen varit medverkande, samt reflektera över olika
generella och specifika faktorer som kan anses ha inverkat på genomförd lektion.
De examinerande besöken genomförs i första hand av de ämnesdidaktiska
seminarieledarna.
Inför besöket ska den studerande ge en utförlig och tydlig beskrivning av den
undervisning som är tänkt att genomföras under besöket, där syfte, innehåll och metod,
samt en kort argumentation för innehållets värde för eleverna tydligt ska beskrivas.
Det är de studerandes planerade och genomförda undervisning som observeras och bedöms,
för att sedan diskuteras tillsammans med den studerande. Därvid ska den studerande kunna
reflektera över hur didaktiska kunskaper, både allmän- och ämnes-specifika sådana, använts
som underlag för den av lärarutbildaren observerade lektionens planering och undervisning.
Den studerande ska även reflektera över hur observerad lektion, och annan undervisning som
genomförts fungerat i relation till elevernas förutsättningar och behov, likväl som till
kursplanens beskrivning av förväntat lärandeinnehåll. Reflektioner kring ledarroll, lärarroll,
klassrumsdilemman, konflikthantering och andra erfarenheter problematiseras i diskussionen
kring erfarenheter under vfu-tiden.
Bedömning & betyg
De former för bedömning som förekommer i kursen anges under punkt sju i kursplanen.
Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), samt Väl godkänd
(VG).
För betyget Godkänd krävs att den studerande:
-uppfyller kraven på närvaro (dvs närvarat vid tre praxisseminarier och har godkänd närvaro
på praktikplatsen),
samt
- visar tillräckligt god förmåga att genomföra undervisning och hantera situationer som
uppkommer i samband med undervisning såväl när det gäller innehållsliga aspekter som
relationer och bemötande av elever,
- visar förmåga att utifrån uppkomna situationer i verksamheten argumentera och reflektera
utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och med stöd i teorier.
För betyget Väl Godkänd krävs att den studerande utöver kraven för godkänd även:
- visar mycket god förmåga att hantera yrkesrollens komplexitet såväl när det gäller
undervisning som relationer och bemötande av elever.
-visar god förmåga att utifrån uppkomna situationer i verksamheten på ett fördjupat, kritiskt
och kreativt sätt argumentera och reflektera utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och med
stöd i teorier.
4
Litteratur
Litteraturen består av två delar: å ena sidan ett antal skönlitterära böcker som man ska välja en
att läsa, å andra sidan den tidigare litteratur man haft i de olika HFU-kurserna, och för det
tredje några aktuella artiklar om skola och skolverksamhet.
VFU-kurslärare
Utöver kursens alla erfarna och för utbildningen omistliga lokala lärarutbildare (LLU:are) är
ett antal VFU-kurslärare medverkande genom besök och/eller praxisseminarier:
Göran Brante, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), GU.
VFU-kurslärare för VFU-område 3. 031-786 2258, [email protected]
Anne Dragemark Oscarson, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), GU.
Ämnesdidaktik moderna språk. 013- 7862383, [email protected]
Ulrika Holmgren, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), GU.
Ämnesdidaktik för SO-ämnen. 031-7862232, [email protected]
Thomas Lingefjärd, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), GU.
Ämnesdidaktik matematik och fysik. 031-7862253, [email protected]
Eva Nyberg, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), GU.
Ämnesdidaktik biologi och kemi; VFU-kurslärare för VFU-område 2. 031-7862310,
[email protected]
Lena Skåpe, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), GU.
Ämnesdidaktik de estetiska ämnena. [email protected]
Susanne Staf, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), GU.
Ämnesdidaktik svenska. 031-7866762, [email protected]
Jeanette Wikner Andersson, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS), GU.
Ämnesdidaktik hem och konsumentkunskap; VFU-kurslärare för VFU-område 1.
[email protected]
Praxisseminarieledare (se även Bilaga 1):
Rune Romhed, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), GU, VFUkurslärare för VFU-område 1. 031-786 20 69, e-ppost: [email protected]
Eva Nyberg, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), GU, VFUkurslärare för VFU-område 2. 031–786 23 10, e-post: [email protected]
Göran Brante, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), GU, (VFUkurslärare för VFU-område 3. 031-786 22 58, e-post: [email protected]
Mer VFU-info
Mer allmän information om den verksamhetsförlagda utbildningen finner du på
Lärarutbildningsnämndens hemsida: http://www.lun.gu.se/utbildning/kpu/vfu/
5
BILAGA 1: Grupper för praxisseminarier
S efternamn
ARJMANDGHOJOOR
BARCK
BOOK
EMANUELSSON
EKSTRAND
FASTH
FORSSTRÖM
FRYKSDAHL
HALLBERG
HASSELBLAD
HOLMLUND
JARL
JONSSON
KARLGREN
KLARIC
LANG
LINDMARK
LOMBERG
MICHELSEN
MYRSETH
NILSSON
NILSSON
PAPONNAUD
PERDIN
PETTERSEN JENSSEN
SELBERG
SHIHAB
SIRION
VAKIL
WIBERG
YNGVESSON
ZHANG
S förnamn
LEILA
1
MICHAELA
2
MARTIN
2
ANDREAS
1
ANDERS
1
MARTIN
3
SARA
3
ERIK
3
JOHAN
1
MARIA
3
ERIK
3
MORGAN
1
JOAKIM
2
KRISTOFFER
2
FRANK
1
DAMIEN
2
JOAKIM
2
JOHN
2
JENS
3
MICHAEL
3
MARLENE
3
TOMAS
1
PIERRE
2
GENIE
2
ELISABETH
1
TOBIAS
2
SIWGIL
3
LAILA
3
MARYAM
1
MARIA
1
DAVID
1
CHEN YANG
3
VFU-område 1: Rune Romhed
VFU-område 2: Eva Nyberg
VFU-område 3: Göran Brante
6
BILAGA 2: Svåra lärarfrågor från LKVU10G
KPU
VFU1, vt 2013
VFU-grupp 3 (rune)
1. Uppmärksamheten. Hur bär jag mig åt för att fånga en grupps uppmärksamhet? Och hur gör
jag för att hålla uppmärksamheten vid liv?
2. Slentrianen. Läroboksstyrda genomgångar, förutsägbara frågor och samma sorts uppgifter
att arbeta med – allt i enlighet med den år efter år återanvända ”fyraveckorsplanen”. Varför
blir skolundervisning så lätt slentrianmässig?
3. Nivåskillnaderna. Hur ska jag klara av att tillfredsställa alla elever i en klass eller
kursgrupp? Går det verkligen att undervisa så att både ”de som gett upp” och ”de som vill veta
mer” får sina intressen och behov tillgodosedda?
4. Orosstiftarna. Hur ska jag handskas med de elever som stör andra? Ignorera eller
tillrättavisa dem? I vilken grad är problemet med ”orosstiftare” ett ansvar för lärare respektive
elever?
5. Likgiltigheten. Alla de elever som inte stör andra, men för länge sedan gett upp och inte
längre bryr sig – vad gör jag med dem? Ska jag låta ”de likgiltiga” vara? Se detta som ett fritt
och självständigt val? Eller är det min skyldighet att utgå ifrån att alla egentligen är nyfikna
och vill lära sig mer?
6. Lärartiden. Hur skaffar jag mig tid till att fylla i alla mina ämnesmässiga kunskapsluckor?
När ska jag ägna mig åt eget läsande av detta slag? Vilka andra läraruppgifter kan jag välja
bort – och med vilka argument kan jag i så fall försvara ett sådant val?
7. Ansvaret. Hur långt sträcker sig egentligen lärarens ansvar för att enskilda elever blir
godkända i en kurs? Flera studenter har under denna VFU-period mött såväl lärare som
skolledare som uttryckt att ”Det är lärarens ansvar att elever blir godkända.”. Är det mest bara
ett illa genomtänkt påstående? Ett försök att få lärare att ta på sig ett ansvar som de knappast
kan bära? Eller rör det sig om en missuppfattning?
VFU-grupp 2 (Eva)
7
1. Respektlöst bemötande från lärare gentemot elever. Lärare som tjatar, svarar och
säger till elever på ett respektlöst sätt. Tjatet ger inget resultat. Hur komma ifrån detta? Brist
på konsekvenser av tillsägelser. Tydligt att eleverna vill få uppmärksamhet. Hur hantera?
2. Språkproblem – klasser där bara ett fåtal har svenska som modersmål. Problem i
dagliga undervisningen. Problem när det gäller nationella proven – att förstå frågorna.
3. Skulle vilja få se fler skolor och fler LLU:are under VFU. Är det svårt att få byta?
Varför inte regel, utan undantag?
4. Hur få elever att ta med material till lektionerna? T.ex. pennor. Hur hantera?
5. Ansvar för elever med problem? Vems är ansvaret för att problem uppmärksammas och
åtgärdas? Lärare ser problem (med att läsa, höra, annat….) och meddelar rektor. Vems är
ansvaret för att detta sedan följs upp och vidarerapporteras? Rektor? Knappast läraren väl?
Exempel från skola där det sent på högstadiet visade sig att en elev hade hörselproblem.
6. Mobbade lärare. Minns inte vad som kom upp om detta. Anmäldes i alla fall vid tillfälle
som ett problem att diskutera.
7. Bemötande. Hur ska man som vuxen bära sig åt för att kunna bemöta elever respektfullt när
de inte själva bemöter varandra så?
VFU-grupp 1 (Annica)
1. Lärarkårens könsfördelning. Hur kan man arbeta med att få en jämnare fördelning mellan
män och kvinnor i skolan?
2. Friskolornas marknadsföring. Hur kan kommunala skolor ”locka” elever när friskolorna
marknadsför skolan med ”lockbeten”?
3. En till en. Hur kan man arbeta med datorn i undervisning? Vad är syftet med att skolor köper
in datorer till alla eleverna? Vilka regler ska gälla för datoranvändningen i klassrummet? Är
det OK att eleverna är inne på Facebook? Vilka internetsidor ska man låta eleverna använda i
undervisningen? Vilket stöd behöver lärarna för att använda datorn i undervisningen? Kan
datorn underlätta lärarnas administrativa arbete?
4. Betyg F – A. Hur ska man kommunicera kunskapskraven till eleverna? Hur ska man som
lärare tolka skillnaderna mellan betygstegen? Hur kan man genomföra arbetsprov?
5. Aktiviteter som ger eleverna paus i undervisningen. Ska man bryta undervisningen för
att leka eller genomföra pausgymnastik? Vad sänder det för signaler till eleverna, vad tänker
kolleger och föräldrar? Hur pedagogiskt är det – kan man, får man – använda tävlingsmoment
i undervisningen?
6. Personlig i undervisningen. Hur personlig kan man vara i sin undervisning? Får man säga
vad man själv står för? Vad innebär att vara saklig i sin undervisning?
8
7. Placering i klassrummet. Hur mycket kan man som lärare styra var eleverna ska sitta i
klassrummet? Kan man ha bestämda platser i klassrummet? Kan man flytta på en elev som
stör undervisningen
9
