Innehållsförteckning………………………………………………...1
Lagens ändamål och tillämpningsområde.....................…………………………2
Mål ………………………………………………………………………………3
Utvärdering av likabehandlingsplanen 2013/14…………….…………………...3
Analys av trygghetsresultat………………………...……………………………4
Planerade åtgärder 2014 /15………….………………………………………….6
Främjande insatser för 2014/15...………………………………………………..7
Skolans förebyggande arbete…………………………………………………….8
Sveaborgsskolans arbetssätt.. …………………………………………………...9
Fritidshemmens arbetssätt…………………………………………………….....9
Ansvarsfördelning……………………………………………………………...10
Arbetsgång vid olika typer av kränkningar, hot m.m…………………………..11
Dokumentation och utvärdering .………………………………………………12
Definitioner…………………………………………………………………….12
Telefonnummer………………………………………………………………...13
Bilaga Arbetsplan mot mobbning …………………………………………...14
1
Likabehandlingsplan för Akalla Grundskola F-9 med Sveaborg
2014-15
Alla skall mötas med respekt och hänsyn. Alla som arbetar med eller är elever i Akalla
Grundskola ska känna sig trygga. Eleverna ska mötas av en lärande miljö där de ges
möjlighet att utvecklas såväl kunskapsmässigt som socialt.
Akalla Grundskola är en kommunal F-9 skola. Till enheten hör Sveaborgsskolan som är en
grundsärskola med inriktning träningsskola för elever med funktionsnedsättningar. Vi ska
vara en inkluderande skola där barn med olika förutsättningar ska mötas med respekt och
känna trygghet. Vi arbetar gemensamt med elever och föräldrar för att ha en
Likabehandlingsplan som alla på vår skola kan arbeta efter och känna sig delaktiga i. Planen
omfattar Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem.
Ansvarig för planen
Ulf Berg, Rektor
Telefon nr: 08-508 451 08
Lagens ändamål och tillämpningsområde
Likabehandlingsplanen handlar om värderingar, medvetenhet och förhållningssätt. Den ska
också beskriva genomförda och planerade åtgärder.
Diskrimineringslagen handlar om alla barn och elever inom förskola, skola och
skolbarnsomsorg. Den ska ta till vara allas lika rättigheter och motverka diskriminering på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet,
funktionshinder och ålder. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsynen över att
bestämmelserna i diskrimineringslagen följs.
I skollagen finns lagtexten om kränkande behandling t ex mobbning. Skolinspektionens Barnoch elevombud (BEO) ska tillvarata barns och elevers enskilda rätt. BEO utreder
anmälningar om kränkande behandling och mobbning.
En mycket viktig del är att samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans
normer och regler som en grund för arbetet och samarbetet.(Lgr 11)
Likabehandlingsplanens syfte är att vara:
Främjande: skolans arbete med t ex genus, EQ och funktionshinder
Förebyggande: kartläggning och enkäter som leder till mål och åtgärder
Åtgärdande: upptäcka, åtgärda och dokumentera diskriminering och mobbning
Planen reviderad
2014 - 05-15
Planen gäller till
2015-06-20
2
Mål
Det får inte förekomma kränkningar, våld, hot om repressalier eller diskriminering i
någon form.
Varje elev och all personal ska arbeta efter vår gemensamt formulerade värdegrund.
Varje termin ska vi ha värdegrundsdagar då vi arbetar speciellt med vår
likabehandlingsplan i olika teman och gör en utvärdering av elevernas trygghet.
Utvärdering av Likabehandlingsplanen
Fjolårets plan diskuterades och följdes upp i ledningsgruppen, anti-mobbningsgruppen, på
APT, klassråd, elevråd och med vårdnadshavare på föräldramöten.
Under höstterminen första två månader startade vi ett arbete kring skolans värdegrund. Varje
arbetslag gick igenom de olika diskrimineringsgrunderna och skolans ordningsregler, både i
grundskolan och på fritids. På skolan diskuterades kontinuerligt värdegrunden på
arbetslagträffar och på a-lagsmöten.
Under oktober månad genomfördes även en kartläggning med verktyget ”Huset” där eleverna
fick uttrycka var i skolans område de kände sig trygga respektive otrygga. Den har legat till
grund för analys och uppföljning.
Vårterminens värdegrundsvecka hade temat ”Genus och jämställdhet”. Vi har under flera år
fokuserat på olika delar ur Likabehandlingsplanen under Temaveckor. Självfallet genomsyras
också vår dagliga verksamhet av ett kontinuerligt arbete mot kränkande behandling och
mobbning.
Vårt övergripande mål är att pojkar och flickor ska ha lika möjligheter till utveckling och
lärande. Genustänkandet finns i samhället och vi vill försöka öppna elevernas ögon för detta.
Målet är den enskildes frihet att kunna utforma sin framtid efter sina egna önskningar och
möjligheter.
Vi ville gärna komma fram till vad jämställdhet innebär i praktiken i skolan och i samhället.
I många klasser diskuterades vad pojkar respektive flickor är bra på. Svaren var ganska
samstämmiga vad gäller könens möjligheter att lyckas, klara av och ägna sig åt olika uppgifter
och arbeten. Flickornas skolresultat har tenderat att bli bättre än pojkarnas vilket kan bero på
att pojkarna anser att det är tjejigt att plugga och vara duktig i skolan. Detta är en norm som
måste brytas.
Vi diskuterade vilka möjligheter som flickor respektive pojkar har att utöva fritidsaktiviteter
och vad förväntas av dem i hemmet?
Fri lek innebär ofta att könsstereotyper förstärks. Pojkar och flickor hålls isär. Fritids har ett
pågående arbete med vad flickor respektive pojkar väljer.
Tillmälen och trakasserier på grund av kön eller sexuell läggning är exempel på sådant som
måste bemötas av vuxenvärlden och arbetas bort. Vilka är accepterade? I dag talar man om
olika sexuella identiteter, HBTQ (homo, bi, trans och queer). Får man vara annorlunda?
På mellanstadiet diskuterades sexistiskt språk. Man talade om beröring och privata
kroppsdelar. Sexuella trakasserier är något som vi inre ka acceptera i skolan eller i samhället.
3
2.2.2 Samtliga elever i staden kommunala skolor möter dagligen en god fysisk
och psykisk arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
3,4 %
3 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är
nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan
77 %
80 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är
nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
65 %
80 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
63 %
80 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
89 %
90 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
82 %
85 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan,
86 %
95 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
47 %
60 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan
83 %
90 % 2014
Analys av trygghetsresultat:
Åk F-5
Barnens kränkningar mot varandra kvarstår men har minskat. Barn i 6-årsåldern uppfattar ofta
saker som sägs kränkande. De misstolkar varandra. Barnen behöver en vuxen som hjälper
dem att lyssna när de talar med varandra. De fysiska konflikterna har avtagit till en del men
det finns fortfarande barn som slår först.
Många barn har förstått skillnaden mellan att vara klasskamrat och kompis. Det innebär att
alla ska få vara med i lekar och aktiviteter på skolgården. Vi fortsätter vårt arbete i skola och
på fritids kring detta.
Vårt genusarbete har förhoppningsvis gett till resultat att fler pojkar och flickor leker
tillsammans. De reflekterar inte lika mycket kring vad som typiskt ”flicka och pojke”.
Föräldrar har blivit informerade vid föräldramöten om vårt arbete. När barnen ser att föräldrar
och skola följer en gemensam linje och jobbar mot samma mål blir det tydligare för barnet
vad som faktiskt gäller.
Genom att koppla in antimobbningsgruppen har vi bättre möjlighet stoppa mobbning. De
vardagliga konflikterna löses oftast under dagen. Samtalen i flickgruppen har uppskattats av
flickorna. De har fått hjälp med att se problemen och kunna se sin egen roll i gruppen. Dessa
samtal kan behöva fortsätta även nästa termin.
4
I förskoleklass och åk 2 får vi arbeta vidare med arbetsro.
82 % av eleverna i åk 5 har arbetsro på lektionen, vilket är en klar förbättring och nästan vårt
årsmål.
Vårt uppdrag är att inkludera alla elever i våra klasser. Det för med sig att skolan ställs inför
stora utmaningar både när det gäller bemötandet av elever men också arbetsron.
åk 6-9
Vi kan konstatera att arbetsron fortfarande inte är bra i åk 8. Däremot känner eleverna
trygghet. Det skulle kunna bero på att skolan är deras trygga bas, där socialt umgänge med
kamrater, och närvarande vuxna är viktiga faktorer.
En av de grundläggande fasta rutinerna är att mobiltelefonerna har samlats in varje
lektion vilket varit framgångsrikt för att skapa arbetsro.
Tre personer jobbar heltid i "uppehållsrummen". Vi arbetar med en nära kontakt med föräldrar
och försöker att reda ut konflikter så fort som möjligt.
Via Stadens satsning på att minska den olovliga frånvaron i skolorna har vi fått en person som
arbetar förebyggande och behandlande med detta. Under vårterminen 2014 arbetar hon med
sex utvalda elever som har haft hög frånvaro.
Vi ska ha tydliga uppstarter och avslut vid varje lektion på högstadiet, vi ska eftersträva att ha
likvärdiga dagordningar som ger eleverna en tydlig struktur om vad som ska ske i
klassrumssituationer.
Analys av ”Hus-modellen”
Eleverna är som mest utsatta i de utrymmena där det inte finns vuxna. Vi ska därför
finnas vid datorsalen, i våra kapprum, utanför kopieringsrummet (där det finns en död
vinkel), utanför toaletten (där det kan förekomma upplåsning av toalettdörrarna),
omklädningsrummen, utanför slöjden samt till och från matsalen. Grupprum intill
klassrummen kan även under lektionstid vara grund för trakasserier – om ingen vuxen
finns där.
Vi har gemensamt gjort en kartläggning över de platser i skolan och på skolgården där
elever kan vara utsatta för trakasserier och mobbning.
5
Planerade åtgärder för 2014/15:
Den årliga kartläggningen av likabehandlingsarbetet
Under läsåret 14-15 vi arbetar vi vidare med de främjande insatserna och de förebyggande
åtgärderna. På lågstadiet har varje klass en EQ-lektion en gång i veckan. I de högre
stadierna har man återkommande etiska samtal.
Våren 2014 och 2015 genomför vi våra årliga kartläggningar. Som grund för detta arbete
har vi våra trygghetsenkäter, både skolans egen och Utbildningsförvaltningens.
Vi ska arbeta med värdegrunden under temat KRAFT, d v s Kunskap, Respekt, Ansvar,
Framtid och Trygghet. Genom att” stycka upp” innehållet kan vi fokusera på varje
begrepp på ett djupare ålderadekvat sätt. Detta med extra fokus på orden Respekt, Ansvar
och Trygghet.
Vilken fokusfråga som kommer att behandlas avgörs genom diskussioner tillsammans av
lärare och elever. Vi anser att synliggöra vilka frågor och vilken problematik vi ska lägga
fokus på. I dagsläget kan det handla om:
-
Maktlekar
Språkbruk
Skojbråk
Det är viktigt att höra elevernas åsikt och önskemål om var fokus ska ligga, då det är
eleverna själva som ”lever mitt i det”. Ett fokusområde per (termin/läsår) beroende på
omfång.
6
Främjande insatser för 2014/15:
Vi ska arbeta med värdegrunden under temat KRAFT, d v s Kunskap, Respekt, Ansvar,
Framtid och Trygghet.
Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, könsidentitet, etniska
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
och ålder.
Skolan har gemensamma regler som ska följas av alla. All personal är överens
och vi ska ha en gemensam inställning och vara goda förebilder.
Arbeta konkret med människors lika värde genom att ha gruppstärkande
övningar.
Fritids ska vid val av organiserade lekar alltid ha med könsperspektivet.
Ordna en temavecka för hela skolan för att skapa ”Vi-känsla”. Låta äldre bli
faddrar åt yngre elever. De man känner eller har en relation till kränker man inte
lika lätt.
Eleverna ska delta i det främjande arbetet genom samtal och forumspel,
reflektioner och värderingsövningar. Exempel: Mohammed känner sig ensam
och utanför. Han har svårt att uttrycka sig och bli ofta retad av sina kamrater.
Vad kan vi tillsammans göra för att hjälpa Mohammed?
Värdegrundsvecka under läsåret med eleverna där vi tar upp konkreta exempel
på vad kränkande behandling är. Olika diskussioner och övningar kring
maktlekar, språkbruk och skojlekar. Fortbildning för personalen kring detta ska
prioriteras.
Under lektionstid tar vi ständigt upp diskussioner om elevernas språkbruk och
deras förhållningssätt till varandra. Det bör ges tillfälle vid varje klassråd
att lyfta eventuella händelser/dilemman kring värdegrundsfrågor som berör
elevernas vardag.
Ansvariga:
Värdegrundsgruppen
Klasslärarna
Rektor
Datum när det ska vara klart: Juni 2015
Utvärdering: Vi genomför en trygghetsenkät bland eleverna i alla årskurser på våren
och även en enkät till våra föräldrar vid utvecklingssamtalen i januari/februari. Slutlig
utvärdering av arbetet görs i juni av personalen.
7
Skolans förebyggande arbete ska präglas av KRAFT
Värdegrundsarbetet bygger på ledorden KUNSKAP – RESPEKT – ANSVAR – FRAMTID
OCH TRYGGHET. Våra ordningsregler är utformade utifrån dessa grundläggande värdeord.
Varje läsår inleds med att all personal och alla elever arbetar med och aktualiserar vår
värdegrund och våra ordningsregler. Under många år har skolan haft en luftballong som
symbol för sammanhållning och arbetsglädje. Tillsammans lyfter vi skolan om vi kan fylla
ballongen med ledordet KRAFT.
Skolans förebyggande arbetssätt:
•
Inom skolan arbetar vi med fasta rutiner för att eleverna ska få arbetsro och känna
arbetsglädje. Vi vuxna ska vara goda förebilder och ständigt reflektera över hur vi
bemöter varandra och våra elever. Alla vuxna ska ta ansvar för alla barn.
Skolan genomför årligen en kartläggning över var eleverna känner sig trygga
respektive otrygga och uppmärksammar all personal om detta. En plan över skolan
sätts upp vid rastvaktschemat där det är markerat var dessa områden finns för att ha en
extra noggrann tillsyn där.
Skolan har en utarbetad elevvårdsplan och ett elevhälsoteam med skolsköterska,
skolpsykolog, skolledning och speciallärare. Skolledningen träffar regelbundet
företrädare från socialtjänsten för att stämma av och gå igenom gemensamma frågor.
Vid behov finns förutsättningar för konsultation.
•
Anti-mobbningsgruppen träffas varannan vecka med representanter från fritids och
skola. Att koppla in anti-mobbningsgruppen gör det lättare att stoppa mobbning i ett
tidigt skede.
•
Vi ska ha fortlöpande diskussioner i personalgruppen kring normer och värderingar.
•
Likaså ska ha gemensamma fasta lektionsrutiner på skolan för att främja arbetsro och
arbetsglädje.
•
Vid utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten med föräldrarna ges möjlighet till
avstämning om den sociala utvecklingen och trivseln.
•
Förskoleklasserna arbetar förebyggande mot mobbning genom "Kompissolen", vilket
är ett arbetssätt där barnen är med och bestämmer gemensamma regler för hur man är
en bra kompis.
•
Vi har återkommande klassråd och elevråd där man träffas för att bland annat
diskutera trygghet och trivsel på skolan.
•
Skolan har EQ-lektioner i alla klasser. I åk 6-9 förs vardegrundssamtal med mentorer.
•
Fadderverksamhet är ett verktyg för att öka trygghet och trivsel, speciellt för de yngre
eleverna. Under året ska vi organisera olika sätt att arbeta omkring detta.
•
Kompisstödjare väljs bland eleverna i åren 4-9. De har särskilt förtroende bland sina
kamrater och får handledning av den personal som ingår i våra grupper mot mobbning.
•
Skolan har varje år en värdegrundsvecka med olika teman som har anknytning till
Likabehandlingsplanen. Varje läsår inleds med några dagar då vi har våra
8
ordningsregler och Likabehandlingsplan i fokus. Vi har återkommande samtal om vårt
värdegrundsarbete i blandade grupper skola-fritids för att skapa förståelse för
varandras olika roller.
•
Vi delar ut en broschyr till alla föräldrar i grundskolan när läsåret börjar. Där finns
information om skolans ordningsregler och hur vi arbetar för att motverka mobbning
och kränkande behandling.
•
Rastvakterna ska ha fasta rastområden. Vaktschema finns uppsatt med karta över de
områden som kan vara speciellt utsatta.
•
Alla som vaktar ska ha på sig den gula västen.
Samtlig personal äter pedagogisk lunch med eleverna F-9.
Lärarna i åk 6-9 ”hänger” i uppehållsrummen,
Lärarnas arbetsrum ligger i anslutning till elevernas uppehållsrum, vilket ger goda
möjligheter till att hålla uppsikt när eleverna rör sig i korridorerna/uppehållsrummen
Vi har anställt en förstelärare som arbetar med speciellt med normer och värdegrund.
Vi har en kurator som arbetar hos oss 1dag/vecka
•
•
•
•
•
Så här arbetar Sveaborgsskolan, träningssärskolan för elever med
funktionsnedsättningar förebyggande:
På Sveaborgsskolan har vi utarbetat vägledande dokument för personal i arbetet med eleverna.
Vi för fortlöpande samtal och diskussioner kring elevernas inflytande och delaktighet.
Diskussioner förs också kring personalens förhållningssätt. Lyhörd personal skapar en trygg
och respektfull miljö med tydlig struktur. Hänsyn tas till varje elevs behov och där elevens
initiativ till samspel och egna val uppmärksammas. Det är betydelsefullt att personalen arbetar
för att stärka gemenskapen mellan eleverna genom att skapa förutsättningar för samspel och
gemensamma aktiviteter. Vi har möten med de personliga assistenter som arbetar med våra
elever men har annan arbetsgivare.
Vi har ett nära samarbete med föräldrarna genom täta kontakter via telefonsamtal och möten.
Daglig kontakt sker via kontaktböcker där information kan ges om hur eleven mår.
Information till alla nya elever/klasser på grundskolan om Sveaborgsskolans verksamhet ska
ske kontinuerligt. Samverkan med grundskolan sker t.ex. genom besök i skolans bibliotek,
musiksamarbete och deltagande i andra aktiviteter.
Åk 5 i grundskoledelen samverkar med Sveaborgsskolan under våren.
Så här arbetar fritidshemmen förebyggande:
F-5
Vi har verksamhetsmål med fokus på eget ansvar som innebär att eleverna synliggör
var de är i verksamheten och även talar om när de går hem.
Fritidshemmen arbetar med skola både integrerat och parallellt under skoldagen och
med fritidsverksamheten i det s.k. heldagsperspektivet.
Lärare och fritidspersonal för löpande diskussioner om barnens sociala utveckling.
Vi har EQ-lektioner i samtliga klasser åk 1-3. Dessa leds och planeras av
fritidspersonalen i åk 1-3. I gruppen ingår en fritidsledare från varje årskurs vilket
9
medför att man kan ta upp aktuella händelser och att personalen känner samtliga
elever i de lägre åldrarna. Materialet till detta utarbetas kontinuerligt.
Vi ser till att alla känner sig trygga i att yttra sig och att få vara med i alla aktiviteter så
att ingen ska känna sig bortglömd.
Den ”fria leken” ska ha stort utrymme men under vuxen uppsikt.
Fritids arbetar speciellt med att delegera mer ansvar till eleverna alltefter deras
mognad och stigande ålder genom samtal och diskussioner.
Fritidshemmen har organiserad rastverksamhet.
All fritidspersonal känner alla barn i och med att skoldagen börjar gemensamt
utomhus. Detta skapar större trygghet bland barnen.
Två fritidsledare för fritidsverksamheten åk 4-5 arbetar i åk 4 på skoltid.
6-9 (Vi har tre fritidsledare för åk 6-9)
Omsorgspersonalen har förankringar i skolans Elevhälsoteam, lärarnas arbetslag, en
kontinuerlig dialog med skolans ledning, samt delaktighet i olika slags forum där de träffar
och arbetar med områdets poliser, fältassistenter och personalen för Akallas ungdomsgård.
Lärarna kan snabbt koppla till sig omsorgspersonalen vid akuta tillfällen, och har ett tätt
samarbete dagligen.
Omsorgspersonalen arbetar överallt på skolan och försöker finnas där eleverna finns på sina
raster. De kan hjälpa till vid olika tillfällen i klassrummen, såväl som med att ge individuellt
stöd, gruppstöd eller bara som en extra resurs i situationen.
Omsorgspersonalen tillhandahåller även material till olika slags spel, de är tillgängliga för
samtal, såväl enkla som svårare, samt försöker upprätthålla ett hälsosamt lugn på skolan där
ingen skall fara illa, varken fysiskt eller psykiskt.
Under lektionstid går omsorgspersonalen omkring på skolan för att se till att eleverna är i
klassrummen. Vi ser till att elever har korridorspass ifall de är på annat uppdrag; typ
toalettbesök, materialhämtning eller av lärare annat sanktionerat uppdrag.
Vi fortsätter arbetet där vuxna möter elever från de olika stadierna, dvs. fritidsledare från
högstadiet träffar de yngre eleverna i deras vardagsmiljö på fritidshemmet. På samma sätt
vistas fritidshemmets personal från 1-3 i högstadieelevernas forum. Detta skapar vidare
relationer där vetskap och kännedom växer fram.
Vi ser tyvärr att ordet respekt har fått en betydelseförskjutning från att respektera, dvs ett
erkännande av varandras demokratiska rättigheter till respekt = rädsla för/fruktan för. Detta
är något vi gemensamt måste uppmärksamma i vårt dagliga arbete men också på våra EQlektioner.
Ansvarsfördelning
Rektor har ett övergripande ansvar för att lagen följs. Ansvaret gäller genomförande och
uppföljning av handlingsplaner, att dessa efterlevs samt att åtgärder sätts in för att förebygga
risken för kränkningar inom skolans verksamhet.
Ansvaret innebär också att alla som arbetar inom enheten skall känna till och arbeta enligt
innehållet i våra planer. Vi vill att alla ska bli väl behandlade och sedda. Blir någon utsatt för
10
kränkningar, diskriminering, trakasserier, hot, våld eller mobbning ska vägen till hjälp vara
välkänd och förankrad bland skolans elever och personal. Skolverket skriver i sin rapport 353
att ”Mycket förenklat kan man säga att det i stort sett bara är när insatser används medvetet,
systematiskt och med bred medverkan som insatserna har påvisbara effekter.”
Personalen ansvarar för att aktivt motverka kränkningar och diskriminering av individer
eller grupper och att snabbt rapportera till rektor vid minsta misstanke om att sådant
förekommer. Rektor uppdateras på eventuella händelser och att planen för arbetsgång och
uppföljning av de åtgärder som vidtas följs.
Om någon diskrimineras eller utsätts för kränkande behandling måste verksamheten utreda
omständigheterna kring detta och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra att
det upprepas. Akalla Grundskola har en anti-mobbningsgrupp. se bilaga 1: ”Arbetsplan
mot mobbning 2014. Arbetsgång och åtgärder vid upptäckt av diskriminering och kränkande
behandling som kan hänföras till dessa lagar skall dokumenteras.
All personal vid skolan är skyldig att ingripa mot kränkningar, mobbning
och våld enligt följande plan:
Om elev kränker, mobbar, hotar eller brukar våld mot elev.
1. a...Samtal mellan personal - elev och kräva omedelbart stopp.
b...Information till berörda föräldrar snarast.
2. Uppföljningssamtal minst 1-2 gånger inom en två-veckors period. Samtal ska ske med
den utsatte, den eller de som utsätter och föräldrarna.
3. Skolledning och elevhälsoteam informeras.
4. Eventuellt kallas till elevvårdskonferens. (Rektor, elevhälsoteam, samt berörda
föräldrar)
5. Externa åtgärder:
Vid allvarliga fall med hot eller våld följer vi Stockholms Stads riktlinjer om
polisanmälningar. Dvs avvägning skall göras när det gäller brott av mindre
allvarlig karaktär och där inblandade parter är under 12 år, men varje överträdelse
ska leda till någon form av åtgärd.
Soc-anmälningar
Om vuxen kränker, mobbar, hotar eller brukar våld mot elev.
1. Om en elev upplever sig kränkt av skolans personal vänder sig han eller hon till någon
av följande personer: Klassföreståndare, handledare, biträdande rektor, rektor eller
annan valfri vuxen.
2. Ärendet lämnas till rektor eller till biträdande rektor vilken ser till att utredning
påbörjas.
3. Föräldrar informeras.
4. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade.
5. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen.
6. Vid allvarliga fall med hot eller våld följer vi Stockholms Stads riktlinjer om
polisanmälningar. Varje överträdelse ska leda till någon form av åtgärd.
7. Ärendet återkopplas till den utsatte. Det dokumenteras och dokumentationen sparas av
rektor. Vid behov kontaktas elevhälsoteamet
11
Dokumentation och utvärdering
Personal i anti-mobbningsgrupperna dokumenterar och förvarar alla åtgärder och insatser som
görs. Det är viktigt att föräldrar kan få veta vad och vilka insatser som skolan har gjort för att
stödja och hjälpa deras barn. När och om en elev får problem skall ett åtgärdsprogram
upprättas. Det är en sorts arbetsplan för den personal som arbetar med eleven i skolan eller på
fritids.
Beslut som tas i elevvårdsarbetet dokumenteras och förvaras av rektor.
Utvärdering av Likabehandlingsplanen och genomförda åtgärder skall göras varje år och
resultatet ska tas in i nästa års Likabehandlingsplan och ingå som en del i skolans
kvalitetsredovisning
Rektor
Ulf Berg
Akalla Grundskola F-9 med Sveaborg
Definitioner
Elev: en person som deltar i utbildning som regleras i skollagen med undantag för
barn i förskolan. (Skollagen 2010: 1kap 3§)
Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet.
Diskriminering: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och
som har samband med
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- sexuell läggning
- könsöverskridande identitet
- funktionsnedsättning
- kön
- ålder
Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett
barns eller en elevs värdighet. Det kan vara att man använder förlöjligande och
nedvärderande generaliseringar t ex ”blatte”, fjolla, hora och likande eller att man
använder sig av typiska ”kvinnliga”, somaliska” eller liknande egenskaper” när man
talar. Det kan också vara slag, öknamn, utfrysning eller kränkande bilder på t ex
Facebook.
Mobbning: när en eller flera systematiskt utsätter en annan person för negativa
handlingar, fysiskt eller psykiskt eller båda delarna. Betoningen ligger på
upprepningen i handlingen. Enstaka bråk eller konflikter är alltså inte mobbning.
Repressalier: personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för
diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
12
Könsöverskridande identitet eller uttryck: menas att någon inte identifierar sig med
sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat
sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella
eller etniska ursprung.
Telefonnummer att ringa om man vill
antimobbningsgruppen eller elevhälsoteamet.
komma
Antimobbningsgruppen
Despina Björkén
Nina Julin
Pirjo Kekarainen
Pia Öz Eklund
Ingela Molin
Mats Hägglund
Fredrik Furtenbach
508 451 00 lärare
508 451 00 lärare
508 451 00 lärare
508 451 17 fritidspersonal
508 451 04 bitr rektor
508 451 16 fritidsledare
508 451 00 lärare
Elevvårdsteamet
Lena Nilsson
Ylva Millhed
Helena Ekholm
508 451 07 skolsköterska
508 33 957 skolpsykolog
508 32 817 kurator
Skolledningen
Ulf Berg
Eva Nordling
Ingela Molin
Lena Häggström
508 451 08
508 451 02
508 451 04
508 455 17
i
kontakt
med
skolan/
rektor
bitr rektor Stenhagsskolan
bitr rektor Akallaskolan
verksamhetsansvarig Sveaborgsskolan
13
Bilaga
Arbetsplan mot mobbning 2014/15
Många barn blir mobbade i skolor. Mobbning är när någon under en viss tid upprepade gånger
blir utsatt för våld eller kränkande handlingar. Mobbning förekommer överallt där barn eller
vuxna samlas. Det kan vara svårt att upptäcka mobbning, eftersom de inblandade försöker
dölja det som pågår. Ställen där det är extra svårt att ha tillsyn är omklädningsrum, kapprum,
korridorer samt delar av skolgården och vägen till och från skolan.
Mål
Ingen ska behöva känna sig hotad eller bli mobbad. Därför arbetar vi med att förebygga och
stoppa mobbning så att alla ska känna sig trygga och välkomna i Akalla Grundskola.
Förebyggande arbete
Alla klasser ska ha ett regelbundet arbete med EQ (emotionell intelligens) eller något annat
värdegrundsarbete för att få ett bra och tryggt arbetsklimat i skolan.
Kompisstödjare väljs i åk 4-9 för att hjälpa till med trivseln och motverka mobbning. Varje
klass väljer en flicka och en pojke som regelbundet får stöd av antimobbningsgruppen.
Det är mycket viktigt att skilja ut mobbning från mer vardagliga konflikter och motsättningar
som kan uppstå när många barn vistas tillsammans. Vardagskonflikter ska all personal arbeta
med och försöka att lösa. Det viktigaste i arbetet med att förebygga mobbning är att föra
samtal med barnen om hur vi bemöter varandra i olika situationer och om hur vi löser
konflikter.
Antimobbningsgruppens arbete
Om någon blir mobbad måste detta snabbt anmälas till antimobbningsgruppen. I de fall där
det förebyggande arbetet inte räckt till har vi en beredskap att genast ingripa. Vårt arbete går
ut på att:
- Avslöja mobbaren och kräva ett omedelbart slut på mobbningen
- Se till att mobbarens föräldrar snabbt informeras
- Hålla kontakten med den mobbade och den mobbades föräldrar
- Följa upp ärendet minst 1-2 gånger
Att bli mobbad är att bli kränkt. Den som utsätts för mobbning känner ofta skam och har
skuldkänslor och vill absolut inte att man pratar öppet om mobbningen. Av det skälet arbetar
antimobbningsgruppen snabbt och diskret och informerar endast de personer som är direkt
berörda och viktiga för att kunna stoppa mobbningen.
Mobbning som upptäcks på ett tidigt stadium hinner inte bli så allvarlig. Misstänker man att
ett barn utsätts för mobbning skall detta snabbt rapporteras till antimobbningsgruppen. Rådgör
gärna med oss om du tror att någon blir mobbad.
All personal skall informeras om ”Arbetsplanen mot mobbning” varje termin.
Alla föräldrar ska få en broschyr vid höstterminens start där information om mobbning ingår.
Uppföljning och utvärdering
Trivselenkäter genomförs varje läsår. Ansvariga är skolledning och antimobbningsgruppen.
14
