Vad är en kränkande behandling?

Likabehandlingsplan
Mosjö skola
Skolförvaltning sydost
Diarienummer
227-06-004
Rektor
Marine Rosenberg
Inledning
I både skollagen och läroplanen, Lpo 94,betonas betydelsen av att alla barn ska känna sig trygga i
skolan.
Från den 1 april 2006 finns det dessutom en lag som kräver att aktiva åtgärder sätts in mot alla
former av kränkande behandling.
” Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt
för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. Främja likställdheten mellan könen samt
2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden
(SFS 1999:866)
”Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.
Tendenser till trakasserier eller annan kränkande behandling skall aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.”
Lpo 94, Skolans värdegrund, Förståelse och medmänsklighet
Det är vår målsättning att alla på Mosjö skola både barn och vuxna känner sig trygga. Vi tar
kraftigt avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier mellan elever och även
mellan personal och elever.
Rättigheter och skyldigheter
Alla som är i vår verksamhet, så väl vuxna som barn, har rätt att känna sig trygga. Ingen ska
utsättas för någon form av kränkande behandling. När det kommer till kännedom att en eller någon
annan i skolan har blivit utsatt ska verksamheten utreda och förhindra fortsatt kränkning.
Eleven har rätt att få omedelbar hjälp och stöd. Skolpersonalen har ansvar att årgärda och följa upp.
Alla, både elever och vuxna, har en skyldighet att inte utsätta några andra för kränkande
behandling.
Vad är en kränkande behandling?
Gemensamt för all kränkning är att någon eller några kränker principen om alla människors lika
värde. Det är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan ske av en eller flera personer och
kan riktas mot en eller flera.
En kränkning kan vara
 Fysisk, t.ex. bli utsatt för slag eller knuffar
 Verbal, t.ex. bli hotad eller bli kallad för otrevliga uttryck
 Psykologisk, t.ex. bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning
Exempel på kränkande behandling är :
 Mobbing
 Diskriminering
 Sexuella trakasserier
 Rasism
 Främlingsfientlighet
 Homofobi
Mobbing:
Mobbning är när en person upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar, t ex knuffar,
kommentarer eller utfrysning av en eller flera personer. Parterna är inte jämnstarka, eftersom den
ena parten ständigt hamnar i underläge och känner sig kränkt.
Diskriminering:
Är ett övergripande begrepp som innebär kränkande behandling av enskild person eller grupper av
personer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller
funktionshinder.
Sexuella trakasserier:
Kränkningar på grund av kön eller som anspelar på sexualitet.
Rasism:
Kränkningar mot folkgrupper där uppfattningen är att vissa folkgrupper har mindre värde utifrån
biologiska skillnader. Med bakgrund av en sådan uppfattning anses det rätt för den egna gruppen
förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet:
Motvilja mot grupper med annan kulturell/etnisk bakgrund.
Homofobi:
Förakt eller motvilja mot homo- eller bisexualitet eller homo- eller bisexuella personer.
Främjande arbete på skolan:
 Återkommande samtal med eleverna och föräldrarna om hur de trivs på skolan.
 Att det förs kontinuerliga samtal i elevgrupperna kring förhållningssätt gentemot kamrater och
vuxna.
 Att det förs i personalgruppen kontinuerligt samtal kring vårt förhållningssätt både mot elever och
vuxna.
 Alla pedagoger finns ute på rasterna med sin grupp.
 Uppmärksammar både elever och vuxna på att de inte använder språk eller att de på annat sätt
kan uppfattas som kränkande. Våga och orka vara tydlig som vuxen
 Kontinuerliga samtal och moment i undervisningen som berör medmänsklighet, empati och
kamratskap
 Arbeta regelbundet med vår människosyn, attityder och värderingar i den dagliga verksamheten.
 Ha gemensamma trivsel och hälsofrågor, som återkommande uppdateras.
 Arbetar med SET i alla grupper för att bl. a. stärka självkänsla och få ökad förståelse för
olikheter.
 Kamratstödjarverksamhet. Två representanter från varje grupp from. skolår 3 som träffas
regelbundet och gruppen ordnar aktiviteter vid några tillfällen per läsår.
 Gemensamma ”arbetsdagar” där det sker aktiviteter över åldersgränserna.
 Elever och pedagoger går gemensam igenom likabehandlingsplanen och innebörden av den.
 Trivselenkäter genomförs i alla grupper varje termin på skolan och följs upp av personalen
Samarbetet med hemmet
I informationsfoldern som skickas hem vid läsårets början finns likabehandlingsplanen så att
föräldrar kan ta del av arbetet. Samtal kring planen förs vid olika föräldraträffar såsom enskilda
föräldrasamtal, föräldramöten.
Ansvarsfördelning
Rektor:
 ansvarar för arbetet med en trygg miljö på skolan.
 ansvarar också för att informationsfoldern delas ut vid läsårets början.
 ansvarar för utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen.
Specialpedagogen är:
 sammankallande i likabehandlingsgruppen.
 Initierar trivselenkäten 2 ggr/ år.
 följer upp resultatet med pedagoger.
Respektive pedagog :
 ansvarar för det direkta arbetet med elever och föräldrar.
Utvärdering och uppföljning
Uppföljning av elevhälsosituationen genomförs 2 gånger i månaden.
Pedagogerna följer upp med föräldrar minst en gång per termin vid utvecklingssamtalet.
Eleverna genomför trivselenkäten en gång per termin.
Likabehandlingsgruppen möts regelbundet.
Vid introduktion av ny personal ska likabehandlingsplanen presenteras och samtal ska föras kring
den.
Revidering
Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras en gång per år och rektor ansvarar för det.
Mobbingplan
Vad är mobbning?
Mobbning är när en person upprepade gånger, under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar, t ex
knuffar, kommentarer eller utfrysning av en eller flera personer. Det kan vara svårt att skilja
mobbning från s.k. vanliga konflikter och bråk. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är
jämnstarka, när den ena parten ständigt hamnar i underläge och känner sig kränkt.
Vad gör vi i skolan?
Vi i skolan arbetar för att minimera mobbning. Det förebyggande arbetet kan vara att:
 Arbeta regelbundet med vår människosyn, attityder och värderingar i den dagliga
verksamheten.
 Ha gemensamma trivsel och hälsofrågor, som återkommande uppdateras.
 Ge tips på rastaktiviteter
 Vuxna är med på rasterna
 Kamratstödjare finns bland eleverna
 Information/diskussion om mobbning ges till föräldrar
 Ta del av aktuell litteratur om mobbning
 Ge fortbildning för personal
 Ha diskussion på arbetslagsträffar en gång i veckan
 Vi arbetar utifrån skolans mobbningsplan
Arbetsmetod vid akut mobbning!
Vi utgår från Farstametoden
1. vid misstanke om mobbning träffas mobbningsteamet och bestämmer arbetsgången. Är det
mobbning? Vilka är mobbarna?
2. samtal med den mobbade. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade.
3. samtal med alla mobbare, en i taget i ett strukturerat samtal där de upplyses om att vi vet att
de mobbar och att vi ser mycket allvarligt på det. Mobbningen ska omedelbart upphöra.
Det är viktigt att de/mobbarna är oförberedda och inte kan prata sig samman före eller under
samtalen pågår.
4. Nu kan vi informera föräldrarna.
5. Efter två veckor har vi ett uppföljande samtal med mobbarna. Dessutom har vi kontakt med
den mobbade och ser hur han/hon upplever situationen.
Bråk och konflikter
Bråk och konflikter kan ibland vara svårt att skilja från mobbning.
När vi ser att konflikter av olika karaktär återkommer, försöker vi hjälpa barnen och ungdomarna att
prata om det och tydliggöra beteendet.
Personalen ”utbildar” sig i konflikthantering genom att arbeta tillsammans med varandra i situationer
som kan kännas svåra och känslosamma.
Barnen tränar sig i att reda ut sina konflikter genom samtal i det aktuella läget med berörda
personer med hjälp av vuxen genom t ex. träning i samtal i klassrummet som är mer strukturerat
eller återkommande träning i konflikthantering.
Här är också det regelbundna förebyggande arbetet på skolan en central punkt.