examensarbete - Emma Johansson - IEI

Linköpings universitet
2014-05-26
Emma Johansson
Värdegrundsundervisning
Hur skapar man den bästa?
Examensarbete 15 hp
Handledare: John Boman
0
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 3
1.1 Syfte och frågeställning .................................................................................................... 4
1.2 Förklaring av begrepp ...................................................................................................... 5
1.2.1 Värdegrund ..................................................................................................5
1.2.2 Värden och normer…………………………………………...…………....5
1.2.3 Lärarroll och fostran……………………………………………………….6
1.2.4 Makt …………………………...……….…………………………….……7
1.3 Disposition ....................................................................................................................... 7
2. Metod ..................................................................................................................................... 9
2.1 Tillvägagångssätt .............................................................................................................. 9
2.2 Avgränsning ............................................................................................... 9
2.3 Sökningar ................................................................................................... 9
2.4 Urval ........................................................................................................ 10
2.5 Bearbetning ............................................................................................. 11
2.6 Kvalitet .................................................................................................... 12
3. Resultat ................................................................................................................................ 14
3.1 Värdegrund som fostran ................................................................................................. 14
3.1.1 Värdegrund eller värdepedagogik..……………………………......……..15
3.2 Hur ska värdegrunden läras ut ..................................................................... 16
3.2.1 Rollmodell som strategi ……………...…………………………………..17
3.2.2 Särskilda lektioner i värdegrundsarbete..………….………………..……18
3.2.3 Vilka värden är viktiga att elever får med sig?…………….……….……19
3.3 Lärarens uppdrag ............................................................................................................ 19
3.3.1 Var hämtar lärare innehåll till värdegrundsarbete?………….……….…..20
3.3.2 Ingen utbildning och ingen tid .…………………………………..………22
3.3.3 Skapar värdepedagogiken hierarki? ..……………………………………23
3.3.4 Lärares attityder till fostranuppdraget .………….………………….. …..23
1
3.4 Värdegrunden i en mångkulturell skola ........................................................................ 24
3.5 Sammanfattning ............................................................................................................ 26
4. Diskussion ........................................................................................................................... 27
4.1 Diskussion av metod ..................................................................................................... 27
4.2 Fostran av samhällets medborgare ............................................................................... 28
4.3 Hur ska värdegrunden läras ut? ................................................................................... 29
4.4 Lärares uppdrag i gammalmodig institution ................................................................ 30
4.5 En ålderdomlig värdegrund i mötet med ett mångkulturellt samhälle ........................ 31
5. Didaktiskt förslag - Slutsats .............................................................................................. 33
5.1 Vidare forskning ........................................................................................... 34
6. Referenslista ........................................................................................................................ 35
2
1. Inledning
Några
veckor
innan
uppsatsarbetet
skulle
sätta
igång,
läste
jag
en
kurs,
Utbildningsvetenskaplig kärna 5, som handlade om ledarskap och sociala relationer i skolan.
Under kursen stötte jag på begreppet explicit värdepedagogik vilket innebär:
”Explicit värdepedagogik associeras med de olika metoder som lärare använder för att
skapa lärtillfällen för elever när det gäller värdefrågor.” (Thornberg 2004 s.105)
Detta väckte mitt intresse direkt då vi genom utbildningens gång pratat om den dolda
läroplanen, vilket menas med de oskrivna regler som finns i skolan, som att sitta tyst och
räcka upp handen.
När vi sedan skulle göra ett ämnesval att skriva om blev svaret enkelt. Inte bara för att det
väckt mitt intresse utan också då jag saknat tillräcklig information i min utbildning om just
värdefrågor. Samtidigt ville jag upplysa mina medstudenter om betydelsen av att ha en
diskussion kring värdegrundsfrågor, då skolans uppdrag enligt läroplanen 2011, härmed
förkortat Lgr 11 säger att skolans uppdrag är, enligt citatet nedan:
”[…]överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom
förbereda dem till att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer
beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället
behöver”.(Lgr 11 s.4)
Skolan är en speciell samhällsinstitution då det är en mötesplats både för det offentliga och
det privata. Elisabeth Gerle (2002) menar i sin forskning att det är också här som värderingar
och ideal blir synliga. Idag är den svenska skolan fylld med elever med olika kulturell och
religiös bakgrund, med skilda värderingar, livsstilar och uppväxt. Men hur hanterar skolan
detta, då det i Lgr 11 står att utbildningen skall ske:
”[…]i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och
västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet,
tolerans och ansvarstagande” (Lgr 11 s.2).
Det svenska majoritetssamhället kan uppfatta detta som självklart, men hur går det ihop med
den mångkulturella skolan som vuxit fram?
3
Skolan är en viktig plats för samhället att visa elever vilka värden och normer som finns i
samhället och då skollagen (2010:800) slår fast att syftet med utbildningen i skolan är att
elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, bekräftas detta. Men elever bör också
ges chansen att utveckla sin moraliska kompetens, dels för att inte snällt följa systemet utan
för att även kunna bli kritiska mot det, menar Colnerud (2004). Genom att utveckla sin
moraliska kompetens kan de se skillnad mellan handlingar och vilka följder de får. Detta leder
till individuella vinster för eleven, men även till samhället, fortsätter hon. Detta visar att det
finns en spänning mellan att lära ut värderingar och normer men samtidigt låta eleven själv
komma fram till dessa.
Som jag nämnde tidigare har jag i min ämneslärarutbildning 7-9, saknat diskussionen om vad
värdegrund innebär och hur vi ska arbeta med denna och hur vi som lärare ska inspirera
eleverna att tillägna sig dessa värden. Vid kontroversiella frågor saknas stöd och en enad front
om vad som gäller, vilket går emot läroplanens mål då eleverna ska tillägna sig de värden som
förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Om inte lärarna är säkra kring
värdegrunden, hur går uppdraget då?
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att studera värdegrundsarbetet i skolan genom lärarens perspektiv och
då främst det explicita arbetet som läraren planerar och sedan genomför. Jag vill ta reda på
hur lärare idag arbetar med värdegrunden i undervisningen och på skolan. Och hur mycket
planering läggs det på värdegrundsarbete i skolan när det enligt läroplanen är en viktig del för
elever att få med sig.
Med denna studie vill jag genom att göra en forskningsöversikt över ämnet värdepedagogik ta
reda på hur jag som lärare i framtiden kan skapa den bästa värdegrundsundervisningen med
olika metoder för att uppnå kraven från läroplanen. Frågeställningen är:

Hur ska lärare arbeta med värden i undervisningen på bästa sätt.
4
1.2 Begrepp
I följande stycke kommer jag att redogöra för de begrepp som har en framträdande plats i min
uppsats. Begreppen är kopplade till skolan och värdegrundsfrågor och är följande:

Värdegrund

Värden och normer

Lärarroll och fostran

Makt.
1.2.1 Värdegrund
Skolans värdegrund gäller lika för alla skolor och skolformer oavsett huvudman. Det utgör ett
samlingsbegrepp som omfattar flera olika områden.
”Värdegrunden innebär att omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom
rättvisa
och
jämställdhet,
skall
lyftas
fram
och
synliggöras
i
verksamheten.”(Skolinspektionen 2012:9 s.7)
”Demokrati- och värdegrundsfostran är en förutsättning för att leva i ett fredligt
samhälle, öppet, jämlikhet och respekt för såväl mänskliga rättigheter som olikheter.”
(Skolinspektionen 2012:9 s.7)
Enligt skolverkets (URL 1) hemsida innehåller värdegrunden:

människolivets okränkbarhet

individens frihet och integritet

alla människors lika värde

jämställdhet mellan könen

solidaritet mellan människor
1.2.2 Värden och normer
När det handlar om värdegrund är värderingar och normer viktiga. Normer är enligt
nationalencyklopedin det ”normala”, ett rättesnöre eller ett godtagbart beteende i en social
grupp eller samhället i stort. Det normala mönster som individens handlingar bör
överensstämma med.(URL 7, Östberg 1991) Vissa av dessa normer finns i Lagarna, närmare
5
bestämt Svea rikes lag, som tolkas av juridiska experter skriver Östberg, men även i
läroplanen för skolan, medan andra normer kommer från traditioner och seder. (URL 7) Men
dessa normer behöver inte vara viktigast för att förstå Sveriges samhälle och normerna i
övrigt är det ingen av samhällets instanser som styr över utan vad som styr dessa fortsätter
Östberg, är kanske moralen.
Förhållandet mellan värden och normer är nära då normerna ger uttryck för vad en viss
samhällsgrupp anser viktigt främjas eller uppfattas som värdefullt. För att förverkliga det
värdefulla tillståndet visar normerna vägen till de värden och utgör medlet för att nå dem
(Östberg 1991, URL 7).
Att genom dessa värden och normer förstå samhället innebär en risk för att man ser bort från
motsättningar, konflikter och maktförhållanden i samhället.
”Det blir lätt att man framställer det som om alla sluter upp bakom de normer som det
ges uttryck för från officiellt håll och som om det finns en hierarki av värden och
normer som alla, eller de flesta, är eniga om, utan att detta i realiteten är fallet”
(Östberg 1991 s.82).
Det kan på grund av det ovan därför tyckas frestande att se på normbegreppet som ett
förfalskande begrepp menar han vidare och att istället se normerna mot bakgrund av olika de
grupperingarna i samhället. Dessa olika intressen försöker göra sig gällande och de starkaste
av dessa lyckas föra sina värden fram antingen öppet eller under falsk täckmantel, som att
framföra dem som gemensamma intressen. (Östberg 1991)
1.2.3 Lärarroll och fostran
Enligt nationalencyklopedin betyder fostran den process som en människa formas av den
omgivande kulturen och dess olika institutioner, med en sociologisk term ofta kallad
socialisation. Genom historien har detta främst skett inom familjen, men under modern tid har
denna struktur och funktion i modern tid förändrats har andra institutioner, främst skolan tagit
över mycket av rollen. Inom de reformer som beslutats för skolan, har uppgiften om fostran
understrukits bredvid den traditionella uppgiften som kunskapsförmedlare för lärare.(URL 6)
I uppsatsen menas den fostran som lärare använder i skolan som formar de beteenden skolan
vill att eleverna ska uppnå i läroplanens mål, samt de normer som eleverna fostras in i en så
kallad socialisation som nämndes ovan.
6
1.2.4 Makt
Här presentas makt i förhållande till min uppsats. Inom samhällsvetenskapen betyder makt
antingen handling, dvs. maktutövning, eller förmåga, dvs. maktresurser. (URL 8) Makt sker
när exempel en lärare får en elev att handla mot dennes vilja eller intressen, men kan även
utföras indirekt. I uppsatsen syftar makt på den hierarki som läraren har mot eleverna, vilket
kommer från Max Webers teori om den byråkratiska skolan. Han menar att makt har den som
genom tvång kan få andra att lyda, vilket skolan kan genom styrdokument, lagar och hur
organisationen är uppbyggd. Men inte bara lagliga dokument utan även hotet om dåliga betyg
kretsar kring makten som skolan har över eleverna.
1.3 Disposition
Uppsatsen har inletts med en presentation till val av ämne samt problemformulering med
efterföljande presentation av syfte och frågeställning. Detta följs åt av en förklaring till de
begrepp som är av betydelse för uppsatsens innehåll, vilka är: värderingar och normer,
lärarroll och fostran, samt begreppet makt ur skolans perspektiv.
Efter denna del följer metodavsnittet där jag beskriver hur jag gått tillväga för att uppnå syftet
med uppsatsen. Jag beskriver tillvägagångssätt, hur jag gjort sökningar, förklaring till urval
samt hur jag bearbetat med materialet ifrån mina sökningar. Därefter följer resultatelen där
resultatet av min forskningsöversikt och bearbetning av denna presenteras. Rubrikerna i
resultatdelen följer de teman, som jag efter min litteraturgenomgång sett som tydliga
tyngdpunkter i forskningen, dessa fick sedan vara utgångspunkt för de efterföljande
sökningarna. Rubrikerna är: Värdegrund som fostran, Hur ska värdegrunden läras ut, Lärarens
uppdrag, Värdegrunden i en mångkulturell skola. För att göra tyngdpunkterna av resultatet
tydligare finns det en sammanfattning över dessa.
Nästa del av uppsatsen är diskussion där jag diskuterar resultatet av den forskning som jag
presenterat. För att göra det tydligt presenteras varje del av en underrubrik av det som
diskuteras, rubrikerna är:

Fostran av samhällets medborgare

Hur ska värdegrunden läras ut?

Lärarens uppdrag i en gammalmodig institution
7

En ålderdomlig värdegrund i mötet med ett mångkulturellt samhälle
För att svara på min frågeställning om hur man som lärare kan skapa den bästa
värdegrundsundervisningen har jag valt att ta med en slutsats med mitt didaktiska förslag.
Detta baseras på det resultat jag fått fram av min studie kring värdegrundsfrågor. Till sist
presenterar jag vad vidare forskning i ämnet borde fokusera på, samt vilka delar i
värdegrundsforskningen som jag på grund av tidsbrist inte hunnit fördjupa mig i, men som
vore intressant att studera vidare.
8
2. Metod
2.1 Tillvägagångsätt
Resultatet har formats utifrån uppsatsens syfte att fördjupa sig i hur forskningen inom
värdegrundsarbetet ser ut och hur man kan skapa den bästa undervisningen inom
värdegrundsfrågor utifrån det. Utifrån ämnesvalet gjordes sökningar över ämnet, därefter
bearbetades texterna genom läsning och efter detta gjordes ett urval över vilka tyngdpunkter
som fanns inom forskningen. Därpå gjordes ytterligare sökningar inom ämnet för att få ett
bredare underlag som bearbetades genom läsning och som sedan fick vara grunden till urvalet
över material till uppsatsen.
Metoden jag har valt är litteraturgenomgång. Bryman (2011) beskriver litteraturgenomgång
som ett sätt läsa sig in på området och utforska vad som finns. Dessutom menar han att
genomgång av litteratur kan vara en viktig grund för formulering av frågeställningar till
arbetet vilket är använd i denna uppsats, genom att vidareutveckla min nyfikenhet för ämnet
till en frågeställning.
2.2 Avgränsning
Då tidsramen för uppsatsen var begränsad till motsvarande 15 högskolepoäng var vissa
begräsningar i arbetet tvungna att göras. Resultatet behandlar endast material publicerat i
Sverige under 2000-talet förutom en rapport från 1999 från Skolverket. Bland den
internationella forskningen kom flera tusen träffar på begreppet värdegrund, jag valde då att
begränsa mig till de fem senaste åren. För att på detta sätt få med den allra senaste
forskningen men också för att hinna inom tidsramen.
2.3 Sökningar
Då inriktningen var explicit värdepedagogik började jag min sökning där, dock gav det endast
ett fåtal resultat så ändring av sökord gjordes som gav en bättre resultatlista. För att få en
bättre överblick över ämnet och hur det används i Sverige gjordes sökningar bland skolans
fackförbund, lärarnas riksförbund och lärarförbundet samt pedagogiska magasin och hemsidor
som skolporten.se, samt skolverkets hemsida. Bland dessa kom det fram flera artiklar som
senare blev material för uppsatsen.
9
De databaserna som användes i sökningar till uppsatsen är UNISEARCH och ERIC
(Educational
Resources
Information
Center)
som
framförallt
är
inriktad
på
utbildningsvetenskap. ERIC är en internationell databas med träffar främst på engelska,
ämnesområdet jag valde inriktar sig främst på Sverige men för att få det internationella
perspektivet användes ERIC. Vid dessa sökningar valdes peer rewied artiklar för att få ett
tillitsfullt resultat. Många av de träffar som kom upp var bland annat med Thornberg och
Colnerud även där då de hade sökord, ämnesord på engelska samt skrivit engelska artiklar och
gjort internationella studier.
Sökningar har gjorts i många omgångar med begreppen i olika sammansättningar och de
resulterade i allt från 2 till 50 träffar, men på engelska upp till 1000 träffar, då endast ett fåtal
som för uppsatsen var betydelsefulla. I databasen UNISEARCH skrevs sökord in som
resulterade i en lista med alternativ på material som stämde in på ordet.
Följande
sökord
användes:
explicit
värdepedagogik,
värdepedagogik,
värdegrund,
värdefrågor, fostran, skola, lärare, yrkessocialisation, socialisation.
Till databasen ERIC användes: explicit value education, value education.
2.4 Urval
Urvalet av de texter jag valde att använda i min uppsats anser jag vara representativt för texter
som behandlar det valda ämnet. Texterna har lästs och sedan sammanfattats efter de
inriktningar som läggs fram i texterna som viktigast. Genom att strukturera upp det centrala i
varje text har jag kunnat göra kopplingar mellan texterna, vad som är viktigast inom
värdegrundsfrågor som syns i texterna, vilket var:

brist på tid och utbildning

svårigheterna kring mångkulturell krock med värdegrunden

lärarens roll och syn på fostran samt

fostran av värderingar, normer och beteenden med hjälp av regler.
Detta kan tyckas vara många inriktningar men då nästintill alla texter handlade om just detta
kunde jag enkelt välja vilket material jag skulle jobba vidare på vilket nästintill var alla, vilket
också syns i referenslistan.
10
De artiklar, avhandlingar och rapporter som var relevanta för resultatet baserades på den titel
de hade och ämne, vad de handlade om i sammanfattningen. Efter att ha läst samtliga
sammanfattningar på de träffar jag fick på engelska valdes de ut som beskrev hur läraren
använde värdegrundsfrågor i undervisningen. De texter som riktade in sig på lärarens roll och
som beskrev detta samt hur undervisningen bör gå till valdes framför dem som enbart
handlade om värdegrundsfrågor i allmänhet då de inte kunde hjälpa mig att svara på min
frågeställning, valdes dessa bort.
Förutom de sökningar som gjordes på databaserna användes även snöbollsurvalet som enligt
Bryman (2011) innebär att man via relevant litteratur söker sig vidare genom att kolla deras
källor bland litteraturförteckningen. För att vidga studien är detta en bra metod, samt för att
undvika källor som är i andra hand fortsätter han.
Urvalet av de artiklar, rapporter och avhandlingar som valdes efter att ah bearbetats genom
läsning visas i referenslistan längst bak i uppsatsen. Jag valde att ta med många av de texter
jag bearbetat för att få så bred forskningsöversikt som möjligt och för att visa att forskningen
visar åt samma håll.
2.5 Bearbetning
Vid första bearbetningen lästes de avhandlingar, artiklar och rapporter som jag genom
sökningar fått fram på ett översiktligt sätt för att se hur forskningen såg ut. Jag såg vilka delar
som belystes mer än andra och skrev upp dem bredvid, när alla texter var genomlästa kunde
jag göra kopplingar mellan texterna och välja fyra teman som representerade dessa. Dessa är
huvudrubriker av vad som fokuserades på i forskningen, dock fanns det mer delar i
forskningen som belystes och dessa finns som underrubriker. Vid andra bearbetningen lästes
de om på nytt mer noggrant. Viktigt att läsa igenom texterna noggrant och flera gånger enligt
Peter Esaiasson m.fl.(2012).
Efter var tyngdpunkterna hade legat på valdes fyra teman ut som uppsatsen skulle bygga på:

Värdefrågor som fostran

Hur ska värdegrunden läras ut?

Lärarens uppdrag

Värdegrunden i en mångkulturell skola
11
Dessa teman valdes då de flesta av mina sökträffar behandlade just dessa ämnen. Värdefrågor
som fostran, behandlar det forskningen visar om hur skolans värdegrundsarbete riktar in sig
mer på fostran av beteenden än att leda till diskussioner kring värdegrunden. Vilket alla texter
behandlat som jag använt mig av, detta sågs som den största tyngdpunkten i forskningen och
fick därför vara det första temat samt rubrik i mitt resultat. Den tar även upp debatten om
begreppet värdegrund är fel begrepp att använda i skolan.
Det andra temat tar upp vad forskningen kommit fram till hur värdegrunden ska läras ut, detta
är kanske det centrala i uppsatsen för att svara på min frågeställning. Men valdes som andra
rubrik för att visa den skillnad som finns och svårigheten med värdegrundsfrågor i skolan.
Tredje temat som är lärarens uppdrag, behandlar den attityd som finns av lärare kring
värdegrunden och hur lärare ser på sitt uppdrag som fostrare respektive kunskapsförmedlare.
Det fjärde ämnet, värdegrunden i en mångkulturell skola, var det inte tänkt att vara med från
början men då jag bearbetade texterna insåg jag att det fanns ganska mycket som hörde
samman med värdegrundsarbete. Dock finns det mer att studera på just området mångkulturell
skola och värdegrundsfrågor och den spänning som finns, men som inte fokuserades på i
denna uppsats då tiden var knapp.
Dessa fyra teman utgör resultatdelens struktur och presenteras i resultatet som rubriker.
2.6 Kvalitet
Vid läsningen av det resultat sökningarna gav, samt vid valet av vilket material som ska
användas, är det viktigt att granska det som skrivs på ett kritiskt sätt. Det man bör ha i åtanke
är att författaren endast kan ha använt sig av begränsad mängd forskning som är av betydelse
samt att urvalet man gör blir särskiljande, att man endast väljer ut det resultat man är ute efter
(Esaiasson 2012). Viktigt då att redovisning av hur källorna hittats samt vilka som använts
finns med.
Då min lärare i kursen Utbildningsvetenskaplig kärna som inspirerade mig till denna uppsats
var Robert Thornberg (2013) genom sin bok ”Det sociala livet i skolan” som var en av
kursböckerna, kan betraktas kritiskt då jag valt mycket av hans forskning. Har jag haft
tillräckligt kritiska ögon när jag läst materialet? Men då Thornberg kommit fram som en
tydlig frontfigur i den forskning som sökningarna gav samt även fanns med i det
internationella materialet, fanns ingen möjlighet att välja bort hans verk.
12
En annan kritisk punkt är att genom att göra sökningar på databaser ger det olika resultat och
har rätt ord valts i sökningen, rätt år och har urvalet varit korrekt. Dessa frågor kan vara
kritiska, men då tiden var begränsad för att hinna läsa allt som finns inom ämnet, har vissa
bortfall tvingats göras. Det finns mycket forsning dels innan 2000-talet men också, dessa
fanns ingen möjlighet att läsa igenom inom den tidsram som fanns för uppsatsen. Men då
sökningar gjorts genom inte bara på titel utan även ämne samt att alla sökningar gett samma
resultat och tyngdpunkter, kan kvalitén på sökningarna anses som goda.
13
3. Resultat
Nedan följer resultatet av forskningsöversikten, de utgår från de tyngdpunkter som fanns i
forskningen. Thornberg (2006) menar att på de frågor som skapas av moraliska regler, vad är
det goda och onda? Hur ska man leva sitt liv? Är svaren viktiga för det pedagogiska arbetet
som läraren utövar, men påpekar även att det råder såklart skilda uppfattningar på vad svaren
är. Vad forskningen visar kring ämnet värdegrund och resultatet på hur skolan och lärare
arbetar med värdegrundsfrågor samt påverkar arbetet, presenteras nedan.
3.1 Värdegrund som fostran
I Thornbergs rapport (2006) ses värden som långvariga sociala konstruktioner, liksom normer,
kunskaper, idéer och vanor. De kan således förändras samtidigt som de ofta uppfattas som
långvariga. Värden ses som socialt genom att de delas genom språket och sociala
interaktioner med en gemensam kultur eller grupp, men samtidigt en individuellt då individen
tillägnar sig världen genom en tolkningsprocess av andras handlingar och bemötande. Värden
vägleder människors handlingar och hjälper individen att bedöma hur lämpligt sitt beteende
mot andra är. Varför värdegrunden ska läras ut i skolan, menar Weidan (2013) är att det är
viktigt att eleverna får förståelsen av att moral är bra för alla i samhället.
Enligt Skolverkets (1999) studie om 32 skolors arbete med värdegrunden i praktiken, visade
att arbetet främst var inriktad kring de gemensamma regler som fanns på skolan. Problemen
kretsade runt om eleverna följde eller inte följde reglerna. Thornberg (2006) redovisar en
skotsk studie som även den visade att skolornas dagliga arbete kring värdefrågor benämndes
som värdefostran och kretsade kring elevers beteende och hur de följde regler. Vilket stämmer
överens med Wyndhamns (2013) avhandling där hon redovisar att lärare och skolledning
riktar in sig på elevernas beteende som brister eller strider med värdegrunden.
Förhållningssättet legitimeras genom att gå till läroplanen för att få stöd i sin sak (Wyndhamn
2013, Colnerud 2001).
Colnerud (2001) fortsätter och menar att många av de ingripanden som lärare gör gäller
sociala konventioner, som menas med beteenden som är giltiga inom systemet man befinner
sig i, och som format normer och förväntningarna som individen bör följa. Hon fortsätter
redovisa att många lärare anger moraliska och sociala problem som värdegrundsfrågor.
14
Colnerud menar vidare att när lärarna talade kring sin roll som värdeförmedlare, fokuserade
de på att berätta om den fostran kring övertramp som sker istället för fostran av
värdegrundsfrågor.
Normerna som finns i skolan är ofta flyktiga som ändras över tid, som keps inomhus vilket
det läggs mycket mer tid på än normen att inte såra varandra, konstaterar Colnerud(2001).
”Gäller
det
ett
värde
som
det
är
berättigat
att
försvara?
Handlar det om etik eller etikett?” Colnerud (Pedagogiska magasinet 2010-02-26
URL:2 )
I några av studierna som Thornberg (2008) redovisar gick många av skolorna och lärarnas
dagliga arbete i värdefostran ut på att få harmoniska relationer med fokus på elevernas
beteende. Normer och regler fick en tydlig plats i undervisningen samt övrig skoltid, i många
fall sågs särskilda typer av beteenden och karaktärsdrag som typer av värden, fortsätter
Thornberg.
3.1.1 Värdegrund eller värdepedagogik?
Gunnel Colnerud diskuterar i sin artikel ”Fostran som pedagogisk uppgift” (Pedagogiska
magasinet 2010-02-26) hur begreppet värdegrund fungerar i skolan och menar att begreppet
värdepedagogik stämmer bättre överens med den undervisningsuppgift som lärare har. Hon
varnar att värdegrund riskerar att bli ett urholkat begrepp, om det fortsätter vara ett
samlingsbegrepp för att samla alla tänkbara fenomen som har att göra med etiska och
moraliska frågor, relationsfrågor, livsåskådningsfrågor, medborgar- och demokratifrågor eller
frågor som ses som ett problem i skolan. Hon förespråkar istället att använda begreppet
värdepedagogik.
Colnerud (2004) fortsätter med att förespråka en ändring av begreppsvalet, från värdegrund
till värdepedagogik och menar att det är viktigt, för att kunna jämföras sig med de
internationella begreppen som finns.(URL 3) Hon menar vidare att det är vid lärarens
planering, sätt att organisera lektioner och välja ut innehåll samt presenter dem som lärarens
värden kommer fram. Begreppet värdepedagogik är då ett bättre val för att visa denna
process, menar hon vidare. Men också för att visa att läraren har tillgång till tankeredskap för
att analysera tillfällen då värdefrågor aktualiseras och sedan kunna hitta lämpliga sätt att
hantera dessa på avslutar hon. Detta håller även Thornberg (2008) med i och menar att det är
15
en ständig en process för läraren i sin undervisning. Detta hör även samman med
disciplinering och ledarskap i klassrummet menar han och konstaterar att begreppet
värdepedagogik, är ett lämpligare begrepp att använda.
3.2 Hur ska värdegrunden läras ut?
Hur värdegrunden ska läras ut är en omtvistad fråga, i läroplanen står det endast vilka värden
som ska läras ut, men inte på vilket sätt detta skall ske. Dock konstaterar skolverket att
värdegrundsundervisningen inte ska vara skild från annan undervisning utan en del av den
dagliga undervisningen och genomsyra skolverksamheten i stort. (Skolverket URL 4)
Skolinspektionen (2012:9) granskade hur elever tillägnade sig grundläggande värden,
kunskaper och förmågor som de behöver som medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Rapporten visade upp resultat om att brister i undervisningen fanns kring ämnet värdegrund.
Resultatet visade att demokratiarbetet upplevdes splittrat på skolorna, då värdefrågor inte var
inkluderat i den dagliga ämnesundervisningen, samt att kvaliteterna behövde stärkas.
Skolinspektionen menade i sin rapport att eleverna behövde få mer krävande samtal och
kritiskt analysera ämnen, dessutom behövde elevernas delaktighet och inflytande stärkas.
I dagens skola har det egna arbetet ökat vilket har minskat det gemensamma samtalet i
klassrummet, detta menar Colnerud (2004) försvårar det värdepedagogiska arbetet. Hon
menar att gruppaktiviteter ger meningsfull gemenskap, vilket leder till förtroende inte bara sig
själv utan också andras bidrag vilket hon menar vidare är en strategi till att nå en förståelse för
värdegrunden. Hon menar att det vardagliga skolarbetet kan ha betydelse för de moraliska
ideal som eleven utvecklar och därmed är även de oplanerade tillfällen, de som sker i den
dagliga interaktionen med och sätter spår.
Jan Weidan (2013) förespråkar att det kan vara rimligt att i värdegrundsundervisning lära ut
hur man kan hindra sig själv, från att göra moraliska fel. Han menar vidare att istället för att
lära ut hur man respekterar människor, kan vi lära dem att inte visa respektlöshet för folk.
Wouters (2013) rekommenderar lärare i sin artikel, att förklara för eleverna varför de
egenskaperna är av betydelse, men också hur eleverna ska förvärva dessa själva.
16
För att elever ska känna samhörighet och förståelse för ämnet är det viktigt att undervisningen
innehåller ämnen som berör dem, detta är viktigare poängterar Wallin (2002) i sin artikel, än
den påverkan arbetssättet ger.
3.2.1 Rollmodell som strategi
Lärare som rollmodell kan enligt Thornberg (2013) hjälpa till att elevers förståelse för hur
man ska behandla andra blir större. Detta kan ske implicit och explicit vilket kan leda fram till
olika resultat, menar han och fortsätter förklara skillnaderna mellan dessa olika typer av
rollmodell. Implicit värdepedagogik innebär det som läraren utgör automatiskt som person
utan att planera, den interaktion som uppstår mellan lärare och elever. Medan explicit
värdepedagogik, menas med undervisning i värdegrunden som sker efter planering och noga
genomtänkt. Den implicita värdepedagogiken har fått kritik då det därmed tagits för givet att
läraren ska vara en god moraliskt person och förebild privat och därmed inte behövs någon
utbildning och förberedelse för uppdraget som rollmodell. Då det saknats information i
utbildningen hur strategin att vara en rollmodell kan planeras på bästa sett, har det istället
skett mestadels oavsiktligt och oplanerat, menar Thornberg vidare.
Förväntningar och hopp läggs mot att lärare ska vara en central del i elevernas värde- och
moralutveckling (Colnerud & Thornberg 2003). Läraren ses som en moraliskt god person, en
bra rollmodell, men för nyexaminerade lärare blir det en chock eftersom utbildningen inte
förbereder dem på att hur de ska förmedla dessa värden. Enligt Andersson (2005) ses läraren
som en person från både elever och föräldrar som skall klara det och det ställs dessutom
betydligt högre krav, än vad det ställs mot andra yrken, fortsätter hon. Lärarna ska fungera
som en rollmodell gentemot eleverna, på hur ett korrekt beteende mot andra bör se ut och
menar vidare, att de bör vara artiga och trevliga i sitt bemötande. Thornberg (2006) menar att
de egenskaper lärare lägger fokus på inför eleverna, är de normer som ses som goda
egenskaper, avslutar han.
Colnerud (2004) menar att värdepedagogiska insatser tycks vara nödvändiga för att förhindra
att barns naturliga känsla för moralitet avtrubbas av skolan, vilket enligt Colnerud kan ske om
eleverna främst möter en skolmiljö med svag gemenskap och brist på värme från läraren. Om
dessutom lärare lägger mer uppmärksamhet mot brott mot sociala normer, men inte när
eleverna gör varandra illa, riskerar elevernas känslighet för vad som är rätt moraliskt att
avtrubbas, menar hon.
17
3.2.2 Särskilda lektioner för värdegrundsarbete
Moral lärs inte ut på särskilda lektioner menar Colnerud (Pedagogiska magasinet 2010-02-26)
som menar vidare att elever fångar upp moral i vardagliga samspel. En stor betydelse
fortsätter hon, är när och hur lärare bemöter elever. Lektioner i moral har ingen inverkan på
elever om inte lärarens handlingar i övrigt överensstämmer med det läraren försöker lära ut
fortsätter hon. Ett exempel på detta fortsätter hon, är om elever hånskrattar i klassrummet åt
en annan elev och läraren låter det vara, legitimerar därmed läraren beteendet inför eleverna,
menar hon.
Colnerud (Pedagogiska magasinet 2010-02-26) och Skolverket (1999) indikerade att skolans
läroplan inte ledde till någon diskussion om hur värdegrunden skulle behandlas på skolan,
utan sågs som bestämd. Detta motsätter Wyndhamn (2013) och även Fjällström (2004) som
menar att värdegrunden inte är absolut, Fjällström menar att det kan tyckas så på ytan men att
det råder full aktivitet utanför om vad den betyder och hur den ska användas.
Wyndhamns (2013) avhandling samt Colnerud (2001) belyser att lärare inte arbetade med
värdegrunden i sin vanliga ämnesundervisning utan istället anordnade temadagar där ämnet
skulle beröras, vilka hade namn som ”värdegrundstema”, ”värdegrundsdag” eller likande.
Detta menar Colnerud (2004:2) att det leder till att åtskillnad görs mellan akademiskt innehåll
och sociala erfarenheter som då visar eleverna att värdefrågor inte hör hemma bland den
dagliga undervisningen, utan är något man sysslar med ibland, menar Colnerud (2001) samt
Skolverket (2011). Skolverket har försökt motverka en sådan separering från övrig
undervisning och framhäver även att värdegrunden ska integreras med all annan verksamhet
på skolan och inte ses som något utöver.
I Skolverkets (2011) rapport om den kartläggning av antimobbningsprogram som används på
svenska skolor, kritiserar man skolornas värdegrundsarbete och anmärker på de brister som
finns enligt dem. Bristerna som belystes av Skolinspektionen var att värdegrundsarbetet inte
genomsyrade hela verksamheten utan lades som enskilda lektioner, med material från
program som Olweus, SET eller Lions Quest vilka är antimobbningsprogram som innehåller
värdegrundsstärkande lektionsmaterial. Enligt eleverna i undersökningen ansåg de att
lektionerna saknade förankring i deras egen vardag, medan lärare och skolledning ansåg att
materialet gav dem trygghet i arbetet med värdefrågor och normer.’
18
3.2.3 Vilka värden är viktiga att elever får med sig?
Enligt Thornberg (2008) framkommer det i forskningen att det som ses som viktigt att
eleverna får med sig är normer och regler, hur man bör och inte bör handla i vissa situationer,
vad som är passande och opassande etc.
De värden som anses viktigast ur Thornbergs (2008) studie är relationella värden, bland de tre
kategorierna, personella och akademiska och relationella värden. Lärarna pratar om
relationella värden som beteenden, personliga egenskaper och normer, men använder även
begrepp som rättvisa, demokrati och allas lika värde. Enligt Colnerud & Thornbergs (2003)
rapport bör lärare synliggöra vilka värden och analysera vilka positioner de själva har. Det är
viktigt att inte hålla tillbaka i värdefrågor, konstaterar Colnerud (2004 A)
Då forskningen enligt Thornberg(2008) visat att det är viktigt att lärarna reflekterar över sitt
värdepedagogiska arbete. Så redovisar han i sin egen studie att många lärare inte hade
funderat över sitt värdegrundpedagogiska arbete i skolan. Och när de väl ställer sig frågan
kommer de inte längre i sina tankar än till sin egen barndom och de personer de har mött som
vuxna. Även Bergendahl (2006) konstaterar hur kunskaper i ämnet värdegrund, samt tid för
reflektion är viktiga delar kring arbetet med värden och normer. Colnerud & Thornberg
(2003) instämmer i att lärare bör ges möjlighet att reflektera och diskutera sina insatser för att
det värdegrundsarbetet i skolan ska fungera och utvecklas.
3.3 Lärarens uppdrag
Om man talar om lärarens uppdrag går tankarna ofta till att lära ut ett specifikt ämne, men den
andra delen av uppdraget som lärare har är att fostra eleverna till goda demokratiska
medborgare, men meningarna går ofta isär kring vad en god demokratisk medborgare är och
var är lärarens betydelse och roll i detta.
Thornbergs rapport (2006c) visar att lärare inte lägger tid på att planera sin värdepedagogik
utan den sker omedveten och oreflekterad. De framhåller att grunden till detta ofta beror på
den tidsbrist lärare står inför vid planering, men även svårigheterna kring de beslut som måste
fattas på några sekunder i lärarens vardag, fortsätter han. Även Ingrid Andersson (2005)
redovisar den komplexitet som skolmiljön utgör samt de många beslut som måste fattas
19
direkt. Tidsbristen gör att många lärare enligt Thornberg inte har tid till att reflektera
tillsammans med sina kolleger rörande situationer som uppstår, samt att de saknar ett
gemensamt synsätt inom personalgruppen kring värdegrundsfrågor, fortsätter han. Inte bara
verksamma lärare utan även lärarstudenter upplever att tiden inte räcker till att reflektera, de
saknar även etiska teorier och verktyg som kan vara en orsak till osäkerheten och tidsbristen,
enligt Bergdahl (2006).
Enligt Alexandersson (2004b) avser uttrycket den professionella läraren:
”förmågan att både kunna utveckla befintliga kunskaper och färdigheter, men också på
förmågan att i en konkret situation kunna integrera egna erfarenheter med teoretiska
kunskaper som tar sig uttryck i ändamålsenliga handlingar” (Alexandersson 2004b
s.21)
Detta sammanfaller med Colnerud och Granström (2002) som menar att lärare:
”med hjälp av ett metaspråk[…]beskriva hypoteser om varför kaos uppstått, vilket
mönster som fanns i händelserna och formulera teorier om varför vissa åtgärder
fungerade men inte andra” (Colnerud & Granström, 2002, s. 45)
Lärare kan på olika sätt arbeta med värdepedagogiska frågor beroende på hur de uppfattar
elevernas moraliska utveckling och hur den sker, vilket gör att konsekvenserna och
handlingarna skiljer sig åt i praktiken menar Colnerud (2010). Det viktiga är, fortsätter hon,
att som lärare kunna identifiera moraliskt kritiska händelser i klassrummet och veta vad man
själv gör samt varför man gör det.
Som studierna visar råder det en oklarhet om hur det värdepedagogiska arbetet skall
genomföras, behövs det en gemensam kunskapsbas?
3.3.1 Var hämtar lärarna innehåll till värdegrundsarbete?
Enligt en studie av Colnerud (2001) hämtar lärarna inte sitt material till värdegrundsarbete
från läroplanen utan utgår från sina egna personliga värden och ideal. Värden hämtas inte
utifrån det professionella jaget som lärare utan från det personliga jaget, bestående av
personliga värderingar och erfarenheter. Ofta kopplas detta ihop med barndom och föräldrar
samt skolan. (Colnerud & Granström 2002, Colnerud 2001, Thornberg 2008) Men även ideal
från dåliga lärarförebilder och avskräckande erfarenheter som fått dem att tänka att de inte
20
skulle agera likt detta i sin roll som lärare. Vilket sedan avspeglar sig i deras
värdepedagogiska undervisning.
Det har också visats att lärarna inte använder läroplanen i sina tankar och funderingar kring
fostran i värdefrågor eller i arbetet med värdegrunden i deras undervisning (Thornberg 2008,
Wyndhamn 2013, Colnerud 2001). Thornberg (2008) redovisar i sin studie att ett samband
mellan statliga styrdokument och den faktiska skolverksamheten är starkt ifrågasatt.
”Lärarnas undervisning påverkas av en mängd faktorer: traditioner,
elevunderlag, ekonomi, lärarnas egna ståndpunkter och åsikter, lärarnas
egna kompetenser samt sådant som vad för läroböcker och läromaterial som
bokförlag och andra företag producerar.” (Thornberg 2008 s.26)
Med denna komplexitet i undervisningen kan inte arbetet anges i regler, riktlinjer och
instruktioner, menar Thornberg (2008). Thornbergs studie samt hans avhandling (2006) visar
att kopplingen mellan statliga styrdokument och skolverksamheten i praktiken inte är
realistiskt. Även Wyndhamns (2013) avhandling visar hur innehållet i den tidigare läroplanen
Lpo 94, som är avsikt att utgöra riktlinjer för skolans undervisning, inte hade en tydlig
överensstämmelse med innehållet i det faktiska klassrummet. Lärare använder istället
läroplanen till att gå tillbaka och ta stöd för en fråga ifall de blir ifrågasatta, konstaterar även
Colnerud (2001).
Diskussionen om en gemensam kunskapsbas kring värdegrundsfrågor för lärare har förts av
många forskare enligt Thornberg (2008). Många lärare är osäkra på sina egna värderingar och
detta blir en svårighet då de är hänvisade till sina egna värderingar, fortsätter Thornberg.
Studie gjord av SIFO (Lärarnas riksförbund 2008-09-25 ”Lärarna och det demokratiska
uppdraget”) bland 500 grund- och gymnasielärare, visar att 60 % av lärarna inte tycker att de
fått tillräckligt med utbildning i värdegrundsfrågor. Dessutom anser de att skolledningen inte
är engagerade i värdegrundsarbetet. Lärarna svar på frågan om vad de behöver för att utföra
ett framgångsrikt arbete är tid och resurser, vilket lärarna anser skiljer sig från skola till
skola.(URL 5)
För att i vissa frågor minska möjligheten till ifrågasättande från elever, används
styrdokumenten som legitimitetsgrund, redogör Fredrik Sjögren (2011) för i sin avhandling. I
förhandlingen mellan elever och lärare uppstår normsystem som läraren använder för att
motivera och legitimera sitt beslut i avsaknad av statlig detaljstyrning, förklarar han vidare.
21
Men ett samspråk för lärare kan inte tvingas fram genom lagar utan växer fram över tid,
fastslår han och motsätter sig att lagföra gemensam värdegrundssyn för lärare. Även Colnerud
& Thornberg (2003) instämmer och menar att det inte är enigheten om vilka värden som är
problemet, utan hur man ska få eleverna att införliva dessa värden och svaret på det är enligt
dem, att eleverna skall möta den i sin skolmiljö.
3.3.2 Ingen utbildning och ingen tid
I Thornbergs (2008) undersökning nämner många lärare att de saknar tillräcklig utbildning i
att fostra och hur de ska använda värden och normer i sin undervisning, att de saknade det i
sin utbildning. Även Frånbergs (2006) enkätstudie visar att lärarstudenter anser att
värdegrunden är ett luddigt begrepp och riktar kritik mot hur utbildningen behandlar dessa
frågor. Det var endast ett fåtal av de tillfrågade som kände sig säkra på att ta sig an etiska och
moraliska frågor i skolan.
Då lärare saknar utbildning och känner osäkerhet inom värdegrundsfrågor köper skolor ofta in
program som ska hjälpa dem, dessa innehåller färdigt lektionsmaterial som läraren kan välja
övningar att arbeta med, menar Colnerud & Thornberg (2003). Enligt deras studie genomför
lärare ett antal övningar ur materialet, utan att fundera över vad det betyder eller följa upp det
senare med eleverna. Som lärare måste de själva få kunskapen om värden, menar Oguz
(2012), för att kunna vara en förebild för sina studenter. Förslaget från hans studie är att
eleverna genom klassrumsaktiviteter, sociala kulturella aktiviteter, verkliga berättelser,
uppdrag och projekt kunna få elever att bli medvetna om värdegrunden.
I en studie gjord i Turkiet av Yeliz T m.fl. (2011) var syftet att undersöka lärarnas
uppfattningar om moralisk utbildning och se hur förberedda lärarna var att hantera moral och
moralisk uppfostran i deras klassrum. Resultatet de fick var att de flesta lärare ansåg det som
en viktig del i sitt yrke och ville ta itu med detta i sina klassrum men att de saknade kunskap
om hur man ska undervisa i dessa ämnen. Även skolverkets rapport (2012:9) kom fram till
överensstämmande resultat att lärare saknade tillräcklig kunskap om värdegrunden. Dessutom
visade rapporten att lärare inte tog till vara på de tillfällen som spontant dök upp i
diskussioner med elever under lektionstid.
Enligt de studier som nämns ovan visar att lärare känner en osäkerhet kring värdegrundsfrågor
samt använder läroplanen som legitimerar deras beslut kring frågor om värdefrågor. Men
22
också att lärare som auktoritet kan verkas ha mer makt vid användning av styrdokument. Kan
detta leda till en hierarki mellan skolan och eleverna samt deras föräldrar?
3.3.3 Skapar värdepedagogiken hierarki?
Lärare har som målsättning att överföra de värderingar de lärt sig som barn, som de uppfattar
som sunt förnuft, personlig grundsyn eller värderingar, till sina elever. Detta kan uppfattas,
enligt Thornberg (2008) som att få eleverna att underordna sig skolans och samhällets olika
normer. Detta leder till att skapa en hierarki mellan lärare och elever. Eleverna tvingas enligt
Wyndhamn (2013) att följa de normer som fastställts av skolan, samt ha en positiv hållning
till skolan och inte säga emot de regler eller normer som finns menar hon vidare. Hierarkin
riskerar att öka mellan lärare och elever, enligt Colnerud & Thornberg (2003), så länge lärare
är omedvetna och underskattar den moraliska påverkan de utgör.
Wyndhamn (2013) menar i sin avhandling att det finns en spänning mellan att överföra
värden och träna ett kritiskt tänkande. Detta kan kopplas ihop med olika synsätt genom
utbildningssystemets historia, en samhällelig förändring och elevernas frigörelse, och å andra
sidan bevarandet av samhället och elevens disciplinering. Därmed uppmuntras inte eleverna
att ifrågasätta och kritiskt granska det som skolan har bestämt vilket sätter eleven i en
underordnad position, fastlår Wyndhamn.
Lärare underskattar vilken styrka sina egna ord och handlingar påverkar eleverna. Den
erfarenhet eleverna får kan få betydelse för hur de utvecklar tillit, samt deras syn på rättvisa
och motstånd mot orättvisor i samhället, menar Colnerud (2004).
3.3.4 Lärares attityder kring fostranuppdraget
Thornberg (2008) reflekterar över att det finns dubbla mål i lärarens värdepedagogiska praktik
som går ut på att dels fostra elever till att bli fungerande medborgare i samhället, samtidigt
som att få klassrumsundervisningen att fungera, genom att anpassa elevernas beteenden till
undervisningen som sker i klassrummet. Många lärare blir enligt Anderssons (2005) studie
förvånade över att inte ämnesundervisningen ligger i fokus, när de kommer ut som
verksamma lärare.
Thornberg redovisar en studie av Törnvall (1985) där hundra mellanstadielärare från
Östergötlands län deltog, denna visar att lärare egentligen inte vill fostra eleverna utan främst
23
lära ut ämneskunskaper. Detta skulle då innebära att lärare blir intvingade i fostranprocessen
(Thornberg 2008). Dock anser lärarna att fostran är nödvändig för att kunna bedriva
undervisning och lägger då stor vikt vid att fostra in det beteende som passar in i
klassrummet, till exempel att man inte ska prata utanför uppgiften. Att lärare indikerar att
ingripa mot störande beteende, som prat utanför uppgiften, är något som en amerikansk studie
visat som Colnerud (Pedagogiska magasinet 2010-02-26) redogör för, samtidigt som de inte
ingriper lika ofta när eleverna använder ojusta handlingar mot varandra. Hon menar vidare att
detta kan bero på att de inte ser det som sin uppgift som lärare, utan de är
kunskapsförmedlare.
De viktiga motiven som Thornbergs (2008) enkätundersökning, till varför det är viktigt att
fostra elever, är att alla människor i samhället måste kunna arbeta och leva tillsammans, samt
att alla människor ska vara jämlika och visa respekt för varandra. Att fostra elever till att bli
goda samhällsmedborgare ses alltså som viktigast. Motivet att det skulle vara lättare att
undervisa visar sig dock också vara relativt viktigt i enkätsvaren som samlades in bland lärare
(Thornberg 2008). Det är främst sociala beteenden som lärare lägger stor vikt vid men det
behöver inte vara till ondo utan det behövs för att människor ska kunna samspela med
varandra och veta hur de ska agera i olika situationer, menar Elvstrand (2004).
3.4 Värdegrunden i en mångkulturell skola
Vilka värderingar och normer bör den svenska skolan fostra in eleverna i och varför,
diskuterar Pia Nykänen (2008) i sin avhandling. Svaret är enligt henne att det är tydligt bland
politiker och skolteoretiker att elever ska fostras i värdegrunden som finns i läroplanen, men
på frågan varför, menar hon att det inte talas om lika mycket. Men det är inte lätt då
läroplanen innehåller diffusa och motstridiga anvisningar och riktlinjer, fortsätter hon.
Inom ett demokratisk- och mångkulturell fostran är tolerans framhållet som positivt men vilka
gränser som ska tolereras är svåra frågor fortsätter Nykänen(2013). Det ligger en spänning
mellan att påstå att eleverna ska fostras in i vissa normer och värderingar samtidigt som
tolerans betonas som en del av fostran. En av de svårigheter som Colnerud & Thornberg
(2003) lyfter fram är följden av att mångkulturalism och traditionens minskade betydelse har
medfört att toleransen för mångfald medfört att allt skall anses godtagbart i ett pluralistiskt
samhälle. Detta leder till svårigheter för lärare att kunna hävda giltighet för samhällets
gemensamma värden.
24
Ordet värdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för värderingar och moraliska normer, för
olika ideal och demokratisyner i det mångkulturella samhället, där traditionella värderingar
inte längre är givna fastslår Nykänen (2008). Hon fortsätter att i mötet med det mångkulturella
samhället har det växt fram en osäkerhet om vad som gäller.
När moraliska normsystem möts blir det uppenbart att samma fenomen kan betraktas och
tolkas på olika sätt, och därmed leda till olika uppfattningar om vilket handlande som är rätt
eller fel. Lärarens övertag är tydligt enligt Colnerud (2004) då relationen är ojämlik och
läraren har ett uppdrag att påverka till vissa värden. De förgivet tagna personliga
värdereferenserna hos lärarna i relation till att de i sitt värdegrundsarbete är så upptagna av
elevers uppförande i skolvardagen, menar Thornberg (2008) är anledningen till att de missar
att se den sociala kontroll och kulturella reproduktion som äger rum i skolan.
Thornberg (2006) redovisar i sin rapport, en australiensisk studie som visar att endast 2-3% av
lärarna har ett socialt kritiskt synsätt. Studien menar enligt honom, att skolans struktur skapar
många disciplinproblem som skolan kämpar mot. Detta då skolan gynnar vissa elevgrupper
och missgynnar andra. Han menar vidare att mycket av problemen skolan möter kan
lokaliseras till de sociala, ekonomiska och politiska krafterna än till eleverna själva.
Tidigare studier som gjorts av skolverket har visat att många lärare anser sig vara mer eller
mindre oförmögna att använda lämpliga strategier och bemötanden av elever med olika social
och kulturell bakgrund (Skolverket 2010). En förklaring till detta, menar Andersson (2005),
bero på att de flesta lärare kommer från den så kallade medelklassen som är en stor grupp i
Sverige. De har ofta haft en stabil uppväxt och blir överraskade att möta elever från helt andra
världar med en annan bakgrund än de själva. Colnerud & Thornberg (2003) menar att lärare
då har svårt och dessutom saknar självförtroende att kunna ge moralisk ledning i frågor som
kan förefalla omtvistade och kontroversiella. Detta gäller framförallt unga lärare, som inte vill
medverka i tidigare generationers förtryckande fördomar mot utsatta grupper och därmed
känner en osäkerhet hur de ska hantera dessa situationer, förklarar de vidare.
Colnerud & Thornbergs (2003) rapport visar att många elever med invandrarbakgrund,
upplever att skolan är till för andra och inte för dem och att många av dem upplever ”osynlig
rasism” i skolan. Detta kan vara fortsätter de, oreflekterade normer och förväntningar, som
läggs på eleverna utan att förklaras eller tydliggöras som då uppfattas som rasism.
25
Eleverna kan inte med hjälp av lektioner i värdegrundsfrågor få en förståelse för normer och
värderingar, menar Colnerud (2004). Utan först när skolan skapat gemenskap där alla känner
sig delaktiga i skolan som resultaten av värdegrundsarbete framkommer, menar hon vidare.
Normer skapas inte hos dem som hålls utanför då det blir meningslöst att ta till sig de idéer
som de som är innanför bestämmer, vilket idag förekommer på svenska skolor. Vilket
Colnerud & Thornberg (2003) menar skapar ett utanförskap för många av de eleverna med
utländsk bakgrund.
3.5 Sammanfattning
Resultatet visar att lärare känner osäkerhet kring värdegrundsfrågor, speciellt de
kontroversiella och som strider mot läroplanen. De känner att de saknar tillräcklig utbildning i
ämnet och tid för att reflektera kring ämnet, planera lektioner och diskutera med varandra.
Värdegrundsarbetet fick kritik från skolinspektionen då det inte genomsyrade hela
verksamheten. De lektioner som användes från färdiga ihopsatta material sågs från elevernas
håll som barnsliga och berörde dem inte. Detta var ett problem även för skolor med kulturell
mångfald där eleverna inte fick förklarat för sig utan det sågs som självklart av många lärare.
Lärarna var också otydliga och hade svårt att ta de kontroversiella konflikter som uppstod.
Många lärare känner att de inte fått tillräcklig utbildning i ämnet, vilket skapar en osäkerhet.
Om det dessutom inte finns tid att planera ”vanliga” lektioner och reflektera över dessa, hur
ska det då ska finnas tid till att undervisa i värdegrunden menar många lärare. Istället läggs
fokus på regler och rättning av beteenden som då hoppas kunna leda till att värdegrunden
uppfattas av eleverna, då de egentligen inte vill fostra eleverna utan fokusera på
ämnesundervisningen.
26
4. Diskussion
4.1 Diskussion av metod
Då jag tidigare i min uppsats i delen metod, beskrivit de avgränsningar jag fått göra då
tidsramen var knapp följer nu en diskussion om metoden jag valde.
Då min metod var forskningsöversikt valde jag som jag beskrivit tidigare att göra en
litteraturgenomgång. Min sökning över ämnet genererade en blandning av träffar vilket gav
många artiklar, rapporter och avhandlingar under ämnet värdegrund. Det skulle varit en
omöjlighet att hinna läsa alla, därför valde jag att läsa igenom en sammanfattning på varje
artikel, rapport eller avhandling för att se om det hörde till min frågeställning. I många av de
träffar jag fick innehöll ordet värdegrund men hade inget med mitt syfte att ta reda på den
bästa undervisningsmetoden i värdegrundsfrågor och valdes därmed bort. Detta hade kunnat
göras annorlunda då sammanfattningar kan missa att skriva ut allt, men jag valde ändå att
endast läsa igenom dem som pekade åt mitt syfte, det blev ändå ett stort urval och all
forskning pekade åt samma håll vilket gjorde att jag kände tillförlitlighet till metoden.
Då det fanns många träffar på internationellt material hade jag kunnat använda endast dem,
men då jag ville fokusera på svenska skolor valde jag bort det alternativet. Samtidigt var de
forskare som jag främst har använt, Thornberg och Colnerud tydligt framträdande, inte bara
bland de träffar på svenska utan även bland de träffar på internationell forskning. Vilket visar
att valet av dessa forskare har en hög tillförlitlighet och självklara för denna studie.
Vid sökningar av material valde jag att skriva in olika sökord som hörde ihop med begreppet
värdegrund, dessa kunde jag tolkat annorlunda och valt andra ord, men då jag läste det
materialet jag fått ut från att ha använt begreppet värdegrund som sökning, kunde jag därmed
urskilja andra begrepp som hörde samman med just värdegrund. Samtidigt skulle
sammansättningarna av orden kunnat generera i olika antal träffar, men då jag prövade dem i
olika konstellationer såg jag att det var samma texter som dök upp.
Jag ansåg därför att metoden var tillförlitlig. Däremot då träffarna bland internationell
forskning var så pass många hade jag kunnat välja att avstå från att ta med några
överhuvudtaget för att veta att jag inte valde bort något som var av betydelse. Men då jag
valde flera sökord kunde jag därmed få ner antalet träffar och på så sätt hinna läsa igenom vad
de innehöll och välja ut de som kunde vara till hjälp på min frågeställning. Detta hade jag
kunnat göra annorlunda och läsa igenom alla men på grund av tidsbristen hann jag inte. Och
27
då artiklarna pekade åt samma håll som den svenska forskningen gjort och inte skiljde sig från
varandra kunde jag därför se urvalen som tillförlitliga.
4.2 Fostran av samhällets medborgare
I resultatet ser vi att de studier som gjorts på värdegrundsarbete i skolan tydligt ger en bild av
att lärare istället för värdegrundsfrågor, riktar in sig på regler som ska följas. Dessa regler är
ofta inriktade på hur man ska vara som person, elever fostras in i de normer som ses som
normativa i samhället. Lärare fostrar elever till att vara tysta och göra som läraren säger,
istället för att lägga ner mer tid på hur de ska vara mot sina medmänniskor. Då lärare lägger
tid och energi på att förändra elevernas beteende för att passa in i de mönster som skolan
skapat, missar eleverna vikten av värdegrunden, de ser det som något läraren tjatar över,
istället för att se det som moraliskt rätt. Snarare handlar lärares värdegrundsarbete många
gånger om att försvara etiketten i samhället snarare än etiken. Vilket stämmer med den
forskning Colnerud presenterar i sin avhandling från 2001. Men samtidigt försvarar lärare
med att de egentligen inte vill men måste för att undervisningen ska flyta på. Skulden kan
läggas på föräldrar och att de inte fostrar sina elever, eller eleverna själva. Men det kan också
vara så att skolans miljö skapar de problem som lärare måste lägga energi på att få bort.
Vilket stämmer med Thornbergs (2006) rapport som tar upp studie som visar just att det kan
vara skolans struktur som skapar dessa disciplinproblem som finns.
Att det krävs normer för att elever ska kunna leva som ansvarsfulla medborgare när de blir
äldre, är ett argument till varför det fått en stor plats i undervisningen. Utan rättelserna av
felaktiga beteenden skulle de inte klara sig i samhället, utan bli stigmatiserade av resten av
samhället senare på grund av fel beteende. Är det inte då viktigare att de vet vad som är
moraliskt viktigt? Om lärare skulle lägga ner lika mycket energi att korrigera moraliskt
kritiska beteenden som normer kanske värdegrundsfrågor inte längre skulle vara en diskussion
vad det var utan en självklarhet för alla. Men för att lärare ska kunna flytta fokus behöver
lärare mer utbildning i värdegrunden samt att det uppmärksammas bland lärare att det är en
del av yrket. Det behövs mer tid till reflektion och för att skolorna gemensamt ska kunna
komma fram till hur skolans miljö ska vara. Men tidsfaktorn är något skolan alltid brottas
med, kanske vore det bra om lärare arbetade under loven, då elever inte finns på plats kunna
planera, diskutera med varandra och få mer tid till planering och reflektion kring sin
undervisning.
28
Då dessutom normer är flyktiga och ändras över tid samt elever själva känner av vad som är
okej och inte senare i livet, borde energin läggas mer på värdegrundsfrågor istället. Vilket
också rapporten från skolinspektionen (2012) visar. Oviljan att fostra elever kretsar kring den
fostran av elevernas felaktiga beteenden på lektioner. Detta tar kraft från lärare, att de sedan
inte har energi att ta tag i värdegrundsfrågor. Många lärare anser att det inte borde vara en del
av deras yrke att fostra elever, men de menar då inte värdegrundsfrågor, utan fostran av
elevernas beteende i klassrummet. Om det i lärarutbildningen fanns tydliga riktlinjer om vad
som sedan förväntas av dem skulle chocken när de kommer ut minskas. Vilket Anderssons
(2005) avhandling tydligt visar, detta skulle då också stärka lärares profession om det fanns
tydliga och gemensamma riktlinjer kring vad som förväntas som lärare.
4.3 Hur ska värdegrunden läras ut?
Som framkommit i resultatet har läraren en stor roll när det gäller överföring av
värdegrunden, men inte bara det utan även de normer som anses viktiga för att kunna leva i
det svenska samhället. Skolor fick kritik då värdegrundsarbetet inte genomsyrade hela
verksamheten. Då det saknas tydliga riktlinjer om hur värdegrunden ska läras ut finns det
många åsikter om hur detta ska gå till. Vissa menar att en gemensam plan för detta skulle vara
att föredra, medan andra menar att detta är orimligt, utan att detta växer fram ur lärarkåren
med tiden, vilket jag menar borde det redan har lett till då gemensamma skolan funnits sen
folkskolan 1842.
Colneruds (2001) studie visade att lärare använde de värden i undervisningen som de fått med
sig från sin barndom, vilket kan vara en orsak till att normer och värderingar ofta lever kvar.
Detta kan också vara förklaringen till debatten om att skapa ett gemensamt sätt att undervisa
värdegrunden på, då lärare påverkas av det de har med sig från tidigare. Men eleverna måste
möta värdegrunden i sin skolmiljö, bland lärare och andra verksamma på skolan, som då
fungerar som en rollmodell. Om de verksamma på skolan har ett gemensamt synsätt som de
bemöter eleverna på lär sig eleverna genom detta hur man ska vara mot varandra. Vilket
stämmer in med Colnerud & Thornbergs forskning som visat att det är inte enigheten om
värdena som är av störst betydelse utan hur eleverna ska införliva dem, vilket de menar är
genom att den finns i skolmiljön.
Som Wallin (2002) påpekar i sin artikel är det viktigast att ämnet berör eleverna och inte
arbetssättet, desamma gällde den rapport som skolverket gjorde om hur värdegrundsarbetet i
29
skolan fungerade, vilket visade att övningarna inte tilltalade eleverna och kändes stelt och
töntigt. Om det är övningarna i säg eller ämnena som inte fungerar. För att få elever att
intresserade bör de få vara med och styra undervisningen, genom att elever väljer ämnen som
läraren kan använda i diskussioner kring värdegrundsfrågor riskerar man inte att eleverna
tycker att de blir töntiga. Detta stämmer även överens med studien av Oguz (2012) som menar
att genom klassrumsaktiviteter, sociala kulturella aktiviteter, verkliga berättelser, uppdrag och
projekt kunna få elever att bli medvetna om värdegrunden.
4.4 Lärarens uppdrag i en gammalmodig institution
Skolan som institution är idag inte anpassad till den tid vi lever i. Samhällets utveckling går
snabbt och förändringar sker konstant. För skolan har det ibland varit svårt att hänga med i
denna utveckling. Det är givet att skolan styrs av samhället, samhällets utveckling sker snabbt
men då byråkratin i går långsamt stannar skolan kvar i utvecklingen. Varför det är så kan vara
den process som krävs för att förändra läroplanen och då det tar lång tid att skapa ny läroplan
kommer skolan på eftersläpning. Samtidigt visar Skolverkets rapport (2011) att även om det i
läroplanen står tydligt att värdegrundsarbete i skolan inte ska skiljas från den ordinarie
ämnesundervisningen, utan integrerad, sker en uppdelning ändå. Vilket kan diskuteras om det
alltid är lagar och styrdokument som tar lång tid utan ibland även skolan som inte följer
styrdokumenten. Även Skolinspektionens rapport (2012:9) visar att skolan inte följer
läroplanen när det gäller värdegrundsarbete.
Sverige har en dröm om en sammanhållen enhet och detta är utopi som är svår att uppnå i
dagens samhälle. Skolan ses som en ensam räddare av samhällets värdegrund, detta blir
problem för lärare som inte är beredda på att axla detta ansvar. Andersson (2005) menar i sin
avhandling att de krav som ställs på lärare är oerhört höga mot den utbildning som lärare får.
Då lärarutbildningen riktar in sig på ämnesundervisning, är den verklighet som lärare möter
och de krav på hur läraren ska vara som person, en helt annan. Det behövs mer tid för att
förbereda lärare när de kommer ut, vilket deras andra uppdrag är och hur man kan göra detta.
Förutom mer utbildning i lärarutbildningen och fortbildning av de lärare som redan är
verksamma, behövs även en förändring från skolornas håll. Thornbergs (2008) och
Bergendahl (2006) studie visar att lärare behöver reflektera över sitt värdegrundsarbete. Det
behövs tid för lärare och en miljö på skolan som är öppen för diskussion av dessa frågor.
Vilket även Colnerud & Thornberg (2003) håller med om.
30
Colnerud diskuterar ett byte från att använda begreppet värdegrund till att istället börja
använda begreppet värdepedagogik, hon menar att det skapar en syn på att lärare har tillgång
till tankeredskap för att kunna analysera tillfällen då värdefrågor sätts på prov. Visst är
begreppet bra för att kunna skilja det mot begreppet värdegrund som samlat alla tänkbara
frågor i samhället, allt från livsåskådning till religion. Men genom att byta begrepp ändrar inte
det faktum att lärare inte själva anser sig ha tillgång till dessa tankeredskap och att de behöver
få en större säkerhet och kunskap under lärarutbildningen. Idag hämtar lärare sin kunskap
ifrån barndomen enligt Colnerud (2001) vilket skapar en osäkerhet och en skillnad på
värdegrundsundervisningen, beroende på vilken lärare eleven har. Men en gemensam
värdegrundsundervisning för skolan motsätter sig Sjöberg (2011), Colnerud & Thornberg
(2003) emot. Att göra värdegrundsundervisningen likadan på alla skolor kan göra att den blir
tråkig och att eleverna inte tar in den. Om det ska vara ämnen som berör dem som även
Wallin (2002) påpekar, måste undervisningen skilja sig åt, då alla elever är olika varandra.
4.5 En ålderdomlig värdegrund i mötet med ett mångkulturellt samhälle
Att hantera moraliska frågor i ett multikulturellt skolsamhälle är förståelsevis svårt, då samma
fenomen kan betraktas och tolkas på olika sätt vilket sedan kan leda till olika tolkningar om
vad som är rätt och fel handlande. Skolan står för en utmaning då ålderdomliga värderingar
och normer ska föras fram samtidigt som ett nytt modernt mångkulturellt samhälle växer
fram. Detta gör att skolans utveckling måste snabbare hänga med i samhällets utveckling, men
ändå inte ta för snabba beslut, vilket såklart blir svårt. Det behövs ett bättre samarbete mellan
hem och skola samt att skapa en gemenskap i skolan som värdesätter värdegrunden, vilket
Colneruds (2001) studie även visar.
Skolan kan ses ur ett maktperspektiv, då skolans olika individer innehar olika mycket makt
mot varandra. Den hierarki mellan lärare och elever som tagits upp i uppsatsen, kan ha att
göra med att lärare har statliga lagar och styrdokument som arbetet grundar sig på. Läraren
innehar också makt i vad som räknas som kunskap och hur undervisningen skall ske, men
också då lärare enligt Colnerud (2001) använder läroplanen för att ta stöd i sina åsikter visar
att läraren har större makt än eleverna. Genom att lärare kan legitimera sina värderingar
skapar detta en klyfta mellan lärare och elev. Även om elever också kan utgå från läroplanen
ses den som krånglig och byråkratisk från elevers sida och det är lättare för lärare som genom
sin utbildning och större kunskap om läroplanen, därmed alltid får rätt vilket för elever kan
31
kännas hopplöst, med den ojämlika relationen som detta leder till. Detta bryter mot det
läroplanen anser om att skapa egna individer och låta eleverna tänka kritiskt och vara
delaktiga i sin utbildning. Det finns en spänning i läroplanen mellan vissa värderingar och
normer som ska läras ut samt det att eleverna ska tänka kritiskt, vilket också Nykänen (2013)
konstaterar i sin avhandling. Om elever ska fostras in att tänka rätt men samtidigt få tänka
annorlunda, hur går det ihop?
Den mångkultur som idag finns på skolorna kan också ses utifrån ett maktperspektiv då
verksamheten står för svenska värden, inte bara från läroplanen utan även att de flesta lärare
har en svensk bakgrund som då skapar ett avstånd mellan lärare och elever som av elever
uppfattas som osynlig rasism. Detta anser även Andersson (2005) Många av dessa elever
känner sig uteslutna och förstår inte de normer som för många andra känns självklara. För att
dessa elever ska känna samhörighet med skolan och dess normer och värderingar krävs det av
lärare att de förklarar dessa. Genom att skolan har en stark gemenskap, kan alla elever känna
sig delaktiga och hemma i sin skolmiljö och undvika det utanförskapet som skapats, vilket
Colnerud & Thornbergs (2003) rapport visat.
32
5. Emmas didaktiska förslag – Slutsats
 Som jag ser det efter att ha läst studier i ämnet, är att värdepåverkan är en pedagogisk
uppgift som glöms bort. Detta då den tas för givet, att läraren ska ha det inom sig, men
detta är som all pedagogik något som kräver planering och strategi. För att skapa en bra
värdegrundsundervisning är det viktigt att använda samma frågor som till annan planering
man gör, nämligen de klassiska pedagogiska frågorna: vad, hur och varför. Genom att lära
sig identifiera händelser i klassrummet som är moraliskt kritiska samt att man har en
färdig klar bild av vad man gör samt varför man gör det, behöver det inte finnas någon
osäkerhet kring hur situationer ska behandlas.
 Då tidsbristen kommit fram till en faktor varför lärare inte lägger lika mycket tid på
värdegrundsfrågor som rättning av beteenden och normer, måste undervisningssättet
ändras. Många skolor anordnar temadagar vid förintelsens minnesdag som då ska
behandla värdegrunden, det är inte fel i säg men om det är enda gången som eleven möter
en diskussion om värdegrunden missas budskapet som läroplanen vill förmedla, att
värdegrunden hör hemma i alla ämnen, undervisningssätt och ska genomsyra hela
skolverksamheten.
 Rollmodell skulle kunna fungera som både en implicit strategi, där läraren visar sig som
en god moraliskt person, men också explicit, då planering ligger bakom rollen som ligger
till grund för ageranden och framförallt vetskap om varför man agerar på ett visst sätt. Om
man som jag nämnde innan har reflekterat över hur man ska vara är det lättare att ta på sig
rollen och göra den till en självklarhet i sin vardag som lärare.
 Genom att tillsammans med eleverna skapa tillfällen av diskussion kring ämnen som
eleverna själva är intresserade av och berörda av kan de ta in det, och då eleverna är med
och bestämma så får de mer inflytande som dessutom är en del av värdegrundsarbetet.
Men också slipper man de lektioner eleverna anser som ”töntiga”. Det är viktigt att också
ta till vara på de tillfällen som spontant dyker upp under lektioner för att behålla elevernas
intresse uppe.
33
 Skolan bör ha en gemensam syn på värdegrunden som genomsyrar all personal och
eleverna får vara med och skriva regler och ta beslut möter eleverna värdegrunden i
skolvardagen. Genom att göra den närvarande blir det inte ett ämne som man tar upp
några dagar om året utan en del av vardagen och därmed en självklarhet.
5.1 Vidare forskning
I denna uppsats har det inte varit möjligt att ta med alla aspekter inom ämnet då tidsbristen
inte gör det möjligt. Men en diskussion om värdegrundsfrågor och hur skolorna använder
dessa är viktiga, inte bara för att förmedla värden till eleverna utan också för att de har rätt till
en likvärdig utbildning.
En aspekt som har uppkommit under uppsatsens gång är hur kvinnliga respektive manliga
lärare undervisar olika när det gäller värdegrundsfrågor. Enligt studie av Torbjörn Lindmark
(”Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner” 2013) spelar lärarens kön in för hur deras
undervisning ser ut kring värdegrundsfrågor, genom att de manliga lärarna ofta hade en mer
begreppsorienterad undervisning mot kvinnliga lärare.
Lindmark (2013) redovisade även studier som visade att lärare som hade religion som ett
övrigt ämne tillsammans med samhällskunskap hade lättare att få in etik, normer och värden
på ett mer naturligt sätt. Detta vore intressant att studera vidare för att se om lärarutbildningen
kan dra nytta av detta i sin utbildning i även i andra ämnen än religion.
En annan aspekt som dykt upp under uppsatsens gång är hur eleverna påverkar varandra, som
har jag inte hunnit ta upp i uppsatsen, men som vore intressant att studera vidare på.
34
6. Referenslista
Böcker:
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber
Durkheim, É., Wilson, E.K. & Schnurer, H. (2002[1961]). Moral education. Mineola, N.Y.:
Dover Publications.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts
juridik.
Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. (2. uppl.)
Stockholm: Liber.
Rapporter:
Colnerud, G. (2001). Regler och relationer – Lärarröster om värdegrunden. I Vad har värde i
praktiken: Perspektiv på värdegrunden i skola, vård och omsorg. Konferensrapport: 18-19
maj 2001 (s. 23-30). Lärarhögskolan i Stockholm.
Colnerud, G. & Thornberg, R. (2003). Värdepedagogik i internationell belysning. Stockholm:
Statens skolverk.
Häger, A., Kamperin, R. & Toivio, M. (1999). Gemensamhet i mångfalden: en rapport om 32
skolors arbete med värdegrunden i praktisk tillämpning. Stockholm: Statens skolverk.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=511
Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund [Elektronisk
resurs]. Stockholm: Skolinspektionen.
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/demokrati/kvalgr-demokratislutrapport.pdf
Sverige. Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket.
Artiklar i pedagogiska magasin
Colnerud, G. (2004). Skolan är moralen. Skolans moraliska och demokratiska praktik :
värdepedagogiska texter I. (S. 49-81).
35
Colnerud, G. (2004). Lärares moraliska praktik: instruktion, konversation, interaktion.
Skolans moraliska och demokratiska praktik: värdepedagogiska texter I. (S. 11-26).
Colnerud, G. (2004) ”Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs” Pedagogisk
Forskning i Sverige. Årg 9 nr 2 (s.81–98) issn 1401-6788
Colnerud, G. (2010). Fostran som pedagogisk uppgift. Pedagogiska magasinet (1), 46-49.
Elvstrand, H. (2004). Barnet en individ med rättigheter: vad betyder det i en skolkontext?.
Etiska lärare - moraliska barn: II / forskning kring värdefrågor i skolans praktik :
värdepedagogiska texter. (S. 48-59).
Thornberg, R (2004) ”Värdepedagogik” Pedagogisk Forskning i Sverige. årg 9 nr 2 s 99–114
issn 1401-6788
Thornberg, R. (2008). Värdepedagogiska texter. [Elektronisk resurs] 3, Vilka värden elever
enligt lärare ska få med sig från skolan: en intervjustudie med 13 lärare. Linköping:
Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Wallin, E (2002) ”Jämlikhet, likvärdighet och individer i undervisning” Pedagogisk
Forskning i Sverige. årg 7 nr 3 s 200–209 issn 1401-6788
Avhandlingar
Andersson, I. (2005). Nyutbildade lärares yrkessocialisation i mötet mellan praktik och teori.
Linköping: Institutionen för utbildningsvetenskap, Univ.
Lindmark, T. (2013). Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner [Elektronisk resurs]. Diss.
Umeå : Umeå universitet, 2013. Umeå.
Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag: interaktivt regelarbete mellan lärare
och elever. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2006. Linköping.
Wyndhamn, A. (2013). Tänka fritt, tänka rätt [Elektronisk resurs]: en studie om
värdeöverföring och kritiskt tänkande i gymnasieskolans undervisning. Diss. Göteborg:
Göteborgs universitet, 2013. Göteborg.
Källor på engelska
36
Oguz, E (2012) ”Views of Pre-service teachers on values education” Educational Sciences:
Theory & Practice nr 12. http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ987847.pdf
Yeliz T, Derya S, Hanife A (2011) ”A study on primary classroom and social studies teachers
perceptions of moral education and their development and learning”.
Educational Sciences: Theory and Practice nr 4. http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ987847.pdf
Dan, J. W. (2012). Internal and External Difficulties in Moral Education. Educational
Philosophy And Theory, 44(10), 1133-1146.
Wouter Sanderse (2013) ”The meaning of role modelling in moral and character education”
Journal of moral education. Volym 42. s. 28-42. Radboud University Nijmegen: The
Netherlands
Lagar och styrdokument
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11. (Pdf form)
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=gr&a=1#anchor_1
Elektronisk litteratur
URL 1: http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund
URL 2: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska
magasinet/2010/02/26/fostran-pedagogisk-uppgift, hämtad 2014-04-17
URL 3: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/02/26/fostranpedagogisk-uppgift, hämtad 2014-04-21
URL 4: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/02/26/fostranpedagogisk-uppgift, hämtad 2014-04-21
URL 5:
http://www.lr.se/opinionpaverkan/undersokningar/arkiv/lararnaochdetdemokratiskauppdraget.
5.3970d67312655469fd5800013368.html, hämtad 2014-04-19
URL 6: fostran. http://www.ne.se/lang/fostran, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-05-16.
37
URL 7: norm. http://www.ne.se/lang/norm/271419, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-0516.
URL 8: makt. http://www.ne.se/lang/makt/249137, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-0516.
38