5. utvärdering

SOLBACKA DAGHEMS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
BLÅBAR, SMULTRON, BJÖRNBÄR OCH VADELMAT
1. VERKSAMHETENS GRUND
matematik
Rörelse
Naturvetensk.
utforskande ,
experiment
Etik, social
färdigheter
Historia,
samhälle
Språk
Estetik, konst,
musik
Religion
1.1 Barnen
Utgångspunkten för Solbacka daghems verksamhet är barnet som står i centrum. På Solbacka ser
vi på barn som nyfikna, aktiva och kompetenta. Alla Barn ska ges möjlighet att vara delaktiga i
verksamheten. Med barnets delaktighet syftas på att varje barn ska känna att det är viktigt och
behövs i verksamheten, att barnet själv kan påverka sin egen vardag på daghemmet. Det
möjliggörs genom att barnet uppmuntras till självständighet i att utföra de sysslor de klarar av och
genom att den planerade verksamheten utgår ifrån barnets intressen och utvecklingsnivå. Att
värdesätta barnets sätt att lära sig genom lek är en utgångspunkt för all verksamhet.
1.2 Vuxna
Den vuxna ska lyssna till barnet och ta till sig vad barnet förmedlar via olika uttryck som tal,
kroppsspråk, miner och gester. För att det ska lyckas bör den vuxna vara psykiskt närvarande och
lyhörd. Den vuxna ska medvetet ta vara på olika vardagssituationer för att främja barnets
utveckling och lärande på olika områden. Den vuxnas uppgift är att vara tillåtande, barnet måste
få försöka, misslyckas och lyckas med en trygg vuxen nära till hands. Den vuxna ska utmana barnet
i dess lärande på olika områden och då utgå från barnets sätt att lära sig genom lek. De vuxna
strävar efter att bygga upp en miljö som stöder barnets nyfikenhet.
1.3 Trygghet
Grundläggande för barnets inlärning är trygghet som skapas via rutiner, smågruppsarbete och
fostringsgemenskap. Gemensamma värderingar bland de vuxna på daghemmet gör
förväntningarna på barnet tydliga och skapar trygghet. På Solbacka daghem värnar vi om en varm
omgivning som stöder barnets självkänsla och stegvis ökar barnets självständighet.
Smågruppsarbete ger barnet tid och ro att utforska, ställa sig frågande till olika saker och på så sätt
stimulera sitt eget tänkande, sin egen problemlösningsförmåga och sin fantasi.
1.4 Fostringsgemenskap
Med fostringsgemenskap inom småbarnsfostran avses att föräldrar och personal går in för att
gemensamt engagera sig i och stöda barnets fostran, utveckling och inlärning.
Fostringsgemenskapen innebär en jämlik interaktion mellan de bägge parterna, som bör grunda
sig på ömsesidig tillit och respekt. Föräldrarna bär ansvaret för barnets fostran och har rätt att
fostra sina barn som de önskar. De känner sina barn bäst. Föräldrarna är de främsta sakkunniga
beträffande sina barn och barnens livsmiljö. Föräldrarna måste därför delta i den småbarnsfostran
– och planering av den – som gäller deras barn, också när den sker utanför hemmet.
Den yrkesutbildade personalen har särskild sakkunskap om barns utveckling och barndomens
särdrag. Fostringsgemenskapen förenar föräldrarnas och personalens sakkunskap och kunnande.
Huvudansvaret för fostringsgemenskapen ligger hos personalen. Utgångspunkten är inte att stöda
föräldrarna utan att delta i uppgiften att fostra barnet.
Kontakten till föräldrarna sker dagligen när föräldrarna för och hämtar sina barn på daghemmet.
Personalen på daghemmet ordnar föräldramöten, startsamtal, utvecklingssamtal, vår- och
julfester.
1.5 Lek
Där det finns barn, finns det lek. Leken är en frivillig aktivitet där barn bearbetar sina erfarenheter,
samtidigt som de lär känna sin egen och andras kompetens inom olika områden. Barn använder
leken som ett sätt att bearbeta händelser men också som ett sätt att erövra kunskap. För barn är
leken den viktigaste källan till kunskap. Det är genom lek som barn lär sig och allt vi vill lära barn
kan ske i lekens form. Barn kopplar samman leken med sin fantasi för att på så vis göra
verkligheten greppbar. Leken är både ett arbetssätt och en kommunikation där barn under leken
utforskar, bearbetar och experimenterar med allt som finns i omgivningen. Det är också i leken
som barn uttrycker insikter, känslor, upplevelser och utvecklar sin initiativrikedom. I leken
utvecklas såväl barnens psykiska som fysiska förmågor.
På daghemmet strävar vi efter en trygg lugn, stressfri miljö som inspirerar och tillåter lek. De
vuxna inleder, stöder och ”underhåller” (förser leken med lämpliga lekredskap, ger idéer till leken)
barnets lek. Lek mellan vuxen och barn stärker förhållandet mellan barn och vuxen och tränar
barnets sociala förmåga. Den vuxna skapar möjligheter för barnet att leka i olika stora grupper
tillsammans med olika barn.
Solbacka daghems värdegrund och utgångspunkt för all verksamhet är hur vi ser på
barnet, vuxna, trygghet och lek. Alla barn skall lyckas utifrån sin egen förmåga. Alla
barn är unika och varje barn ska få känna sitt värde, bli sedda och bekräftade varje
dag.
På Solbacka daghem värdesätter vi barnets läroprocesser och upplevelser i första hand
i andra hand produkten. Varje barn lär sig på olika sätt vilket betyder att inga
läroprocesser kan se identiska ut. Läroprocesserna synliggörs via barnens arbeten och
personalens dokumentation.
2. MÅLET MED VERKSAMHETEN
Verksamheten har två övergripande mål. Det första Målet med verksamheten är att stärka
barnens självkänsla vilket görs genom att barnet blir sett och bekräftat dagligen och erbjuds
möjlighet att lyckas. Det andra målet är att lära barnen relatera sin kunskap till nya situationer, att
bli självständiga individer, att lära sig våga tänka i nya banor och prova nya saker. Det är när
barnen upplever, tänker, känner och ställer nya saker i relation till gammalt som lärandet sker.
Genom att barn ingår i olika situationer där de får uppleva, prova och utmanas skapas möjlighet
för barnen att ingå i kognitiva-, sociala- och fysiska inlärningsprocesser.
3. VERKSAMHETENS OLIKA OMRÅDEN
De olika verksamhetsområdena är Språk, Rörelse, Etik, social färdigheter, Estetik, Historia,
Religion, Naturvetenskaper och Matematik, alla delar finns med i vardagen på daghemmet. De
vuxnas medvetenhet om de olika områdena och barns sätt att lära sig via lek skapar
förutsättningar för barnet att utvecklas och lära sig inom de olika områdena. Vuxna sätter upp mål
för lärande medan barnets förförståelse och intressen avgör på vilket område tyngdpunkten
ligger. Arbetssättet skapar förutsättning för barnets delaktighet i verksamheten på daghemmet.
Beroende på barnets ålder kan barnet vara med och planera olika aktiviteter, dagsprogram och
fester.
3.1 Språk
På Solbacka skapar vi positiva upplevelser av kommunikation genom vardagliga diskussioner. Varje
barn har rätt att känna att andra barn och vuxna lyssnar till dem och att lära sig lyssna till andra.
Språket utvecklas också med diskussion och med hjälp av dagliga inslag av sång, musik, sagor,
berättelser rim och ramsor.
3.2 Rörelse
Genom att skapa möjlighet och uppmuntra barnet att utforska sin omgivning inne, ute, i skogen
och på promenader övas grundrörelseformer dagligen. Utöver den naturliga dagliga rörelsen
uppövas barnens motorik via rörelse- och sånglekar och gympa stunder. De äldre barnen besöker
närliggande idrottsplan och ishall.
3.3 Matematik
Matematik finns runt oss i vardagen. Det handlar om olika begrepp, att räkna, jämföra, att dela,
sortera, olika former, problemlösning. Den matematiska färdigheten uppövas i dagliga situationer
så som i tamburen, matsituationer, samling. Den matematiska färdigheten övas också i ledda
lekar, pussel och spel.
3.4 Etik, sociala färdigheter
Etik och sociala färdigheter handlar om att börja förstå rätt och fel. Att bry sig om och bemöta
andra på ett positivt sätt. Att lära sig visa hänsyn och respekt men också att ta för sig. Att lära sig
klara av besvikelser och motgångar. Att klara av att fungera i en grupp tillsammans med andra
barn och vuxna. Barnets Sociala färdigheter uppövas med hjälp av lyhörda vuxna som hjälper
barnet att förstå sig själva och andra i sin egen vardag.
3.5 Estetik
Estetik - att se och lägga märke till, att lyssna, att känna, att uppleva. Till estetisk fostran hör också
musicerandet; musik, ljud, rörelse- och rytm. På Solbacka vill vi erbjuda barnet många olika
upplevelser och möjligheter att prova sig fram inom skapandet. Med småbarn börjar det med att
tillfredställa det taktila behovet av att klottra och kladda till att med äldre barn pröva olika
tekniker och material. Genom att erbjuda barnen många olika upplevelser och sätt att uttrycka sig
på och inte använda färdiga modeller skapar vi förutsättning för barnet att utveckla sitt eget
uttryckssätt och sitt eget bildspråk.
3.6 Historia, samhälle
Historia börjar med barnet och barnets familj, hemmet. Till historia hör olika sagor, seder, gamla
sånger och ramsor. Barn och personal rör sig i daghemmets näromgivning där det finns inslag av
nytt och gammalt. På daghemmet uppmärksammas traditioner och högtider som
självständighetsdagen, Lucia, jul, påsk, midsommar samt nationella bemärkelsedagar som t.ex.
Kalevala dagen och Runebergsdagen m.fl. Inslag av fester traditioner från andra länder utarbetas i
samråd med föräldrarna ifall barngruppen har barn med utländsk bakgrund.
3.7 Naturvetenskap, utforskande, experiment
Inom naturvetenskaper görs upptäckter och observation i vardagen kring väder, årstider, djur och
växter. Utgångspunkten i utforskande ligger i barnets intressen och upptäckter i vardagen.
Utforska, prova, experimentera görs med stöd av böcker, bilder, sånger, olika rekvisita och Ipad.
Hösten 2016 inleds arbete kring hållbar utveckling på Solbacka daghem. Alla avdelningar har
sorteringskärl och barnen medvetandegörs om återvinningens betydelse för miljön genom att vara
med och sortera avfall på den egna avdelningen.
3.8 Religion
Vi sammarbetar med församlingen vars barn- och ungdomsarbetare besöker daghemmet 2 - 3
gånger per termin. Till julen och påsken görs besök till kyrkan med de äldre barnen på
daghemmet. På församlingens ledda stunder deltar de barn vars föräldrar gett tillåtelse för barnen
att delta för övriga barn ordnas annan verksamhet under tiden.
4. SPRÅKBAD
De grundläggande värderingarna och arbetssätten för språkbadsgruppen överensstämmer med
daghemmets övriga verksamhet men språkbadet har utöver det egna målsättningar och metoder.
4.1. Mål
Målet med språkbadet är att barnet som språkbadar ska ha en möjlighet att bekanta sig med och
få en positiv uppfattning av ett nytt språk, finska. Barnen i språkbadsgrupperna tillägnar sig det
nya språket på ett lekfullt, roligt och konsekvent sätt. Alla barn lär sig i egen takt och utan
prestationskrav.
4.2. Metoder
I början använder sig personalen i språkbadsgruppen av gester, mimik, olika röstlägen, bilder och
upprepningar m.m. för att bli förstådda. För de barn som redan tidigare deltagit i språkbadet en
längre tid ökas utmaningen. Teman i språkbadsgruppen är vardagliga och nära barnet.
5. UTVÄRDERING
Barnets läroprocesser och verksamheten synliggörs genom dokumentation som även fungerar
som utvärdering för verksamheten. Dokumentationen ska visa på var barnet står i sin inlärning,
vad som intresserar och eventuellt utmanar barnet just nu. Dokumentationen sparas i barnets
egen portfolio vilket ger barnen möjlighet att själv följa med sin egen läroprocess.
Dokumentationen visar också på vad som fungerat bra och hur verksamheten ytterligare kan
utvecklas.
För att kunna planera och utvärdera verksamheten behövs regelbunden utvärdering. Med
utvärdering menas dels utvärdering av barnens individuella utveckling samt utvärdering av
daghemmets verksamhet och av personalens eget arbete.
Planera
Förverkliga
Utveckla,
förbättra
Utvärdera
5.1 Personalens utvärdering av verksamheten
Regelbunden utvärdering av sin egen grupps verksamhet under teamplanering varannan vecka.
Utvärdering av daghemmets gemensamma plan och verksamhet under personalmöten på våren
och hösten. Utvecklingssamtal som ger möjlighet att utvärdera sig själv och sitt arbete en gång per
år.
5.2 Personalens utvärdering av barnen
Genom att dokumentera barnens verksamhet på olika sätt under dagvårdstiden får personalen en
bild av varje barns utveckling. Dokumentationen kan bestå av: foton, barnens arbeten och
processen kring arbeten, intervjuer med barnen, barnens sagor. Utöver den egna
dokumentationen används rådgivningens uppföljninsblanketter
Smågruppsarbetet skapar förutsättning för enskilda barnobservationer.
och
föräldrasamtal.
5.3 Föräldrarnas utvärdering
Utvärdering sker i det dagliga samarbetet med föräldrarna, på föräldramöten och samtal. Årligen
utvärderas verksamheten via webbenkäten – Barnets vardag.