Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Senast uppdaterad mars 2010
1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola
1.1 Normer och värden
”Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.”(Lpfö
98)
Vasa Neon strävar efter att varje barn utvecklar:
•
Öppenhet, respekt och ansvar
•
Förmåga att ta hänsyn till och vilja hjälpa andra människor.
•
Förståelse för att alla människor har lika värde.
•
Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Metoder:
•
Att vi vuxna är bra förebilder.
•
Att vi stöttar samt vägleder barnen i konfliktlösning.
•
Att barnen får lära sig att sätta ord på sina känslor.
•
Att uppmuntra barnen att visa sina känslor.
•
Att alla barn får tid för samtal, både individuellt och i grupp.
•
Att visa hänsyn och respekt genom att lyssna på andra och vänta på sin tur.
•
Att hjälpa varandra och visa empati, t ex vid kläd- städ och konfliktsituationen.
•
Att lära barnen att vara rädda om förskolans miljö material.
1.2 Utveckling och lärande
” Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och
lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den
stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik
och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet
samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheten,
kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för
sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för
den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov
och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa mångfald i
lärandet.” (Lpfö 98)
Vi strävar efter att varje barn utvecklar:
•
Sin identitet och självständighet samt tillit till sin egen förmåga.
•
Utvecklar sin nyfikenhet, lust samt förmåga att leka och lära.
•
Känner delaktighet i sin egen kultur samt respekt för andra kulturer.
•
Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter samt ta
ansvar för gemensamma regler.
•
Utvecklar sin motorik, koordination och kroppsuppfattning samt värna om sin hälsa.
•
Utvecklar ett rikt talspråk, förmåga att kommunicera och uttrycka tankar.
•
Utvecklar sitt ord och begreppsförråd, att väcka intresset för skriftspråket samt att
leka med ord.
•
Utvecklar sin skapande förmåga genom lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och
drama.
•
Utvecklar sin egen förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika
material och tekniker.
•
Utvecklar sin förståelse för begreppen tal, mätning och form samt att orientera sig i tid
och rum.
•
Utveckla sin förmåga att upptäcka och använda sig av matematik.
•
Utvecklar sin förståelse för miljön och sitt kunnande om växter och djur.
•
Att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt
sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Metoder:
•
Vi ger tid och utrymme, samt goda förutsättningar för lek inne och ute.
•
Vi stödjer barnen att bygga upp relationer till vuxna och barn för att känna trygghet i
gruppen.
•
Vi ger möjlighet/utrymme till att lyssna och berätta. Det gör vi genom dagliga samtal,
matsituationen , vid samlingar och i leken mm.
•
Vi uppmuntrar barnen att ta egna initiativ, att våga säga ja och nej, att inte falla för
grupptrycket. Att i gruppen respektera de andras viljor, lära sig se sin egen del i olika
situationer.
•
Vi vägleder barnen vid konfliktlösning samt att ta ansvar för gemensamma regler .
•
Genom gymnastik inne och ute, promenader, utelek, massage, rörelsesånger,
danslekar tränar barnen sin motorik, koordinationsförmåga samt kroppsuppfattning.
•
Barnens språkutveckling stimuleras genom det dagliga samtalet, i leken och vid
högläsning.
Vi delar in barnen i tre åldersgrupper vid språk samt temasamlingar för att tillgodose
varje barns förutsättningsförmåga. Vid språksamlingarna använder vi oss av olika
språkmaterial t ex rimkort, motsatsord, kontrastord, berättelsekort, flanosagor,
högläsning, spel, rim och ramsor, sånger, presentation av alfabetet,
instruktionsövningar, sammansatta ord mm.
•
Ge barnen tillgång till olika verktyg vid skapande aktiviteter. Vid den fria leken erbjuda
aktiviteter såsom pärla, rita, måla, klippa, klistra, skriva mm.
Genom samlingar t ex tema och gemensam samling får barnen möjlighet att prova på
olika skapande former. I temat är också barnen uppdelade i åldersgrupper.
•
Under den fria leken samt i verksamheten erbjuds barnen en möjlighet att konstruera.
Barnen använder lego, duplo,mekano, pärlor, kaplastavar samt tågbanan till att
konstruera.
•
Vi tar vara på vardagliga situationer till att introducera matematiken, t ex genom att
räkna gruppen. Hur många är vi? Vilka saknas? Vid matsituationen.
I språk och tema arbetar vi med antal, sifferbild, minst och flest, spelar spel, antal och
bild, former, mätning och tidtagning.
•
Lära barnen om miljöfrågor och hur vi kan bidra till en bättre miljö. Få dem att förstå
vikten av att sortera, genom att de själva blir delaktiga.
•
Utflykt till skog och natur. Samtala och läsa böcker.
•
Ger barnen kunskap om att det finns olika kulturer. Kontakta SDN vid ett behov av ett
eventuellt stöd i modersmålsundervisning samt extra stöd i svenska språket.
•
Att få besöka stadsbiblioteket regelbundet samt en planerad kulturaktivitet per
barn/termin. De äldsta barnen 2 ggr per år.
1:3 Barns inflytande
”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala
utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för
miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör
ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska
verksamheten”. (Lpfö 98)
Mål:
•
Utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed kunna påverka
sin situation.
•
Utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö.
•
Få möjlighet att delta i beslut som rör barnens egen vardag.
Metoder:
•
Uppmuntra barnen till självständighet vid vardagssituationer t ex mat, toalett och
påklädnadssituationen.
•
Verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i
verksamheten.
•
Samvaro i barngruppen, ta ansvar för sin delaktighet i barngruppen.
•
Ge barnen möjlighet att påverka verksamheten efter sin förmåga.
1.4 Förskola och hem
”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall
komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall
kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnens skall därför ske i ett
nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall därför ha möjlighet att
inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att
förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och
föräldrarnas möjligheter till inflytande.” (Lpfö 98)
Mål:
•
Att ett ömsesidigt förtroende mellan föräldrar och förskola byggs upp så att en
helhetssyn på barnet skapas.
•
Att ge föräldrarna en inblick i barnens vardag.
•
Att vara ett komplement till hemmet.
Metoder:
•
Inskolning samt inskolningssamtal.
•
Daglig kontakt vid lämning samt hämtning.
•
Veckobrev varannan vecka.
•
Utvecklingssamtal 1ggr/termin.
•
Ta del av utvärderingen.
1.5 Samverkan med förskoleklass
”Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan
och Fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt
perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller
för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har
förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta
förskoleperioden. Vid övergången till den nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet
ägnas åt de barn som behöver särskilt stöd.” (Lpfö 98)
Metoder:
•
Studiebesök på de skolor som barnen ska börja på.
•
När lärare från skolan kontaktar oss tar vi emot besök och avsätter tid för detta.
