PR_NLE_art108

EUROPAPARLAMENTET
2009 - 2014
Plenarhandling
A7-0182/2013
29.5.2013
BETÄNKANDE
om nomineringen av Neven Mates till ämbetet som ledamot av revisionsrätten
(C7-0106/2013 – 2013/0804(NLE))
Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Inés Ayala Sender
RR\937833SV.doc
SV
PE508.261v05-00
Förenade i mångfalden
SV
PR_NLE_art108
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT ....................................................... 3
BILAGA 1: NEVEN MATES MERITFÖRTECKNING .......................................................... 4
BILAGA 2: NEVEN MATES SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA ............................ 6
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET ................................................. 12
PE508.261v05-00
SV
2/12
RR\937833SV.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
om nomineringen av Neven Mates till ämbetet som ledamot av revisionsrätten
(C7-0106/2013 – 2013/0804(NLE))
(Samråd)
Europaparlamentet utfärdar detta beslut
– med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i
enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-0106/2013),
– med beaktande av artikel 108 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0182/2013), och av
följande skäl:
A. Parlamentets budgetkontrollutskott har granskat kandidatens referenser, särskilt i
förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt.
B. Vid sitt sammanträde den 27 maj 2013 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med den
kandidat som rådet föreslagit som ledamot av revisionsrätten.
1. Europaparlamentet avstyrker rådets förslag till utnämning av Neven Mates till ledamot av
revisionsrätten.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för
kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och
medlemsstaternas revisionsorgan.
RR\937833SV.doc
3/12
PE508.261v05-00
SV
BILAGA 1: NEVEN MATES MERITFÖRTECKNING
Expertområden: Makroekonomisk anpassningspolitik, finanspolitik,
budgetförvaltning, inbegripet resultatinriktad budgetering och de offentliga
utgifternas effektivitet, samt centralbanks- och penningpolitikfrågor.
Viktigaste meriter: Chef för Internationella valutafondens uppdrag inbegripet
som chefsförhandlare vid förhandlingar om program och efterföljande översyn
av program med flera länder i Central- och Östeuropa. Deltog i utformningen av
budgetpolitik och strukturreformer inom offentliga finanser. Bidrog till att
förbättra analyserna av den makroekonomiska utvecklingen i Kroatien.
Erfarenhet av att utarbeta makroekonomiska landrapporter.
BEFATTNINGAR
KROATIENS NATIONALBANK (sedan juli 2009)

Senior rådgivare för ledningen (sedan 2009). Gav råd om analyser av
makroekonomisk utveckling, penningpolitik, banksektorn och strukturreformer.
INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN, WASHINGTON, DC, USA (1992–2009)
 Ständig representant och chef för Rysslandskontoret (2004–2009). Underlättade
samarbetet med de ryska myndigheterna. Bidrog till att analysera makroekonomiska
frågor i den oljebaserade ekonomin i tider med volatila oljepriser.
 Medlem i IMF:s delegation vid finansministrarnas möten i G8 i Moskva och Sankt
Petersburg under Rysslands ordförandeskap (oktober 2008–februari 2009).
 Chef för uppdraget i Vitryssland (oktober 2007–februari 2009, parallellt med tjänsten i
Moskva). Ledde flera förhandlingsuppdrag avseende stand-by-insatsen.
 Chef för uppdraget i Rumänien och divisionschef (2001–2004). Ledde IMF-teamet i
förhandlingsprogram och efterföljande översyner av den första lyckade stand-by-insatsen i
Rumänien (2001–2003). Det överenskomna programmet ledde till att inflationen
minskade från över 40 procent till ensiffriga tal genom en samordning av finans-,
penning- och inkomstpolitiken, samt genom genomförandet av långtgående
strukturreformer. Ledde förhandlingar om efterföljaren till stand-by-insatsen och den
första översynen 2004.
 Chef för uppdraget i Albanien och biträdande avdelningschef (2000). Förhandlade
fram överenskommelsen om ett av de första programmen för att minska fattigdom och
underlätta tillväxt samt samordnade processen med att utarbeta ett strategidokument för
fattigdomsminskning med myndigheterna.
 Högre handläggare för Slovakien, departementet för Europafrågor. Övervakning av
finans- och penningpolitiken samt den finansiella sektorn (oktober 1997–december 1999).
 Högre handläggare för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, departementet för
Europafrågor. Nära involverad i att förhandla fram och övervaka penningpolitiken samt
budgetrelaterade och strukturella villkor inom ramen för stand-by-insatsen som omfattade
lyckade växelkursanpassningar (juli 1995–september 1997).
PE508.261v05-00
SV
4/12
RR\937833SV.doc


Finanspolitisk ekonom för Polen, departementet för finanspolitik (januari 1994–juni
1995). Författare till en skrift om pensionssystemfrågor.
Finanspolitisk ekonom för Pakistan, departementet för finanspolitik. Deltog i
förhandlingar om flera IMF-åtgärder (stand-by-avtal, ESAF, m.m.). Medförfattare till
skriften om frågor avseende finanspolitisk federalism i regionen. (April 1992 – december
1993).
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTET, ZAGREB, KROATIEN (1977–1992)
 Olika forskartjänster, inbegripet som chef för avdelningen för penningpolitik samt
forskardocent, med ungefär hundra publicerade skrifter.
ANDRA BEFATTNINGAR OCH VERKSAMHETER



Styrelseordförande i nationalekonomiska institutet, Zagreb (2010–2012).
Rådgivare till den kroatiska nationalbankens ordförande om införandet av den första
kroatiska valutan efter Kroatiens självständighetsförklaring (1991–1992).
Styrelsemedlem i regeringen för f.d. Jugoslaviens organ för omstrukturering av
banker (1989–1990).
UTBILDNING
 Fil.dr i ekonomi, fakulteten för ekonomi, universitetet i Zagreb (1988).
 Magisterexamen i ekonomi, fakulteten för utrikeshandel, universitetet i Zagreb (1981).
 Fil.kand. i statsvetenskap, fakulteten för statsvetenskap, universitetet i Zagreb (1975).
 Fulbright-stipendiat, stipendium efter doktorandstudier, North-Western University,
Evanston, IL, USA (1990).
LÄRARTJÄNSTER
 Lektor i offentlig ekonomi vid högskolan för ekonomi och förvaltning i Zagreb
(sedan 2011)
 Gästtalare vid många konferenser och seminarier, med publicerade bidrag.
SPRÅK
Kroatiska (modersmål), engelska (flytande), ryska (tillfredsställande),
tyska (tillfredsställande).
RR\937833SV.doc
5/12
PE508.261v05-00
SV
BILAGA 2: NEVEN MATES SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA
Yrkeserfarenhet
1. Skulle du vilja redogöra för de viktigaste aspekterna av din yrkeserfarenhet från offentlig
ekonomisk förvaltning, företagsledning eller förvaltningsrevision?
I början av min yrkeskarriär vid nationalekonomiska institutet i Zagreb skrev jag en
avhandling om halvoffentliga transaktioner i flera centralbanker. Dessa transaktioner
genomförs vanligtvis via budgeten men ibland genomförs de av centralbanker trots att de
slutligen påverkar de offentliga finanserna. I avhandlingen föreslog jag att Internationella
valutafondens avdelning för finansfrågor skulle bjuda in mig som gästforskare. Under min tid
vid avdelningen för finansfrågor i början av 1991 skrev jag en avhandling om skattemässig
federalism i före detta Jugoslavien.
Ett år senare började jag arbeta som finanspolitisk ekonom vid samma avdelning.
Avdelningen är specialiserad på att ge andra avdelningar råd när det gäller övervakning av
den finanspolitiska utvecklingen i medlemsländer, finanspolitiska aspekter i samband med
makroekonomiska anpassningsprogram, metoder för budgetförvaltning och tillhandahållande
av tekniskt stöd till medlemsländerna i budgetfrågor.
Mitt första uppdrag var vid en av de tre avdelningar som ansvarade för att se över frågor
avseende finansiell förvaltning och budgetförvaltning i landrapporter och olika
forskningsskrifter. Dessa skrifter gällde inte bara finanspolitikens makroekonomiska roll, utan
också effektiviteten och ändamålsenligheten när det gäller programmen för offentliga utgifter.
Som finanspolitisk ekonom deltog jag också regelbundet i avdelningsuppdrag för olika
områden och genomförde samråd enligt artikel IV eller förhandlingsprogram med
medlemsländer, samt uppdrag för tekniskt stöd. Mina uppgifter inom ramen för denna
befattning bestod bland annat i att förbereda anteckningar om inkomster och utgifter,
utgiftsförvaltningsfrågor och förslag till eventuella reformer på finansområdet. I samband med
utlåningsförhandlingar förberedde jag förslag till politikåtgärder och finansiella krav inom
ramen för programmet.
Utgiftsrelaterade frågor i samband med samråd eller programförhandlingar avsåg till exempel
hållbarheten av det s.k. pay as you go-pensionssystemet, huruvida indexregleringar är
lämpliga och huruvida parameterreformer var möjliga i en situation med en allt större
försörjningsbörda. Andra vanligt förekommande frågor var för- och nackdelarna med bidrag,
som ofta förekom i form av reglerade priser, och om det var möjligt att avskaffa dessa i
kombination med tillhandahållandet av målinriktat stöd till utsatta befolkningsgrupper.
Lönepolitiken inom den offentliga sektorn diskuterade också ofta.
När jag senare flyttade till avdelning Europa I, där jag utförde handläggaruppgifter för
enskilda länder, fortsatte jag att arbeta med finansfrågor, inbegripet effektiviteten av olika
program för offentliga utgifter, och med att utvärdera möjliga strukturreformer med tanke på
deras budgetkostnader och fördelar. Detta arbete liknade i hög grad effektivitetsrevisioner.
Även om begreppet förvaltningsrevision inte skulle passa i detta särskilda sammanhang
PE508.261v05-00
SV
6/12
RR\937833SV.doc
liknade de två verksamheterna varandra mycket i många avseenden.
När jag började leda IMF-uppdragen för utlåningstransaktioner fortsatte aspekter som avsåg
program för offentliga utgifter och strukturreformer att spela en framträdande roll. Under
2002 ledde jag uppdrag till Albanien, under vilka man förhandlade fram ett av de första
programmen inom faciliteten för att minska fattigdom och främja tillväxt (PRGF) och
efterföljande översyner. Programmet stödde regeringens insatser för att förbättra den fattiga
befolkningens tillgång till sjukvård, öka skoldeltagandet och förbättra kvaliteten på
infrastrukturen, inbegripet vatten- och energiförsörjning.
Under 2001–2004 ledde jag många förhandlingsuppdrag avseende två stand-by-insatser
med Rumänien. Programmet för 2001–2003, som förhandlades fram vid tiden för Rumäniens
EU-anslutning, omfattade en bred uppsättning åtgärder för finanspolitisk konsolidering,
särskilt på utgiftssidan. Vid utformningen av dessa diskuterade man noggrant åtgärder i syfte
att förbättra effektivitet för budgetprogram och stora offentliga företags transaktioner.
Programmet omfattade till exempel prisreformer på områdena elektricitet, gas och värme, i
kombination med kompensationsåtgärder för att mildra konsekvenserna för utsatta
befolkningsgrupper.
För närvarande är jag senior rådgivare vid Kroatiens nationalbank och mina uppgifter består
bland annat i att regelbundet kommentera finanspolitiska frågor i Kroatien, inbegripet om
genomförandet av den finanspolitiska lag som nyligen antagits av det kroatiska parlamentet
och om budgetredovisningssystem (GFS 1986, GFS 2001, ESA95).
Jag håller också en kurs om offentliga finanser vid högskolan för ekonomi och förvaltning i
Zagreb (ZŠEM). Det är intressant att undervisa och diskutera med studenter för att jämföra
teoretiska kunskaper med den pågående utvecklingen inom de offentliga finanserna.
Jag tror att erfarenheterna under min karriär ger mig goda förutsättningar för att i hög grad
kunna bidra till revisionsrättens verksamhet. Detta gäller särskilt effektivitetsrevisioner, som
är ett av dess viktiga verksamheter. Jag har också noterat att revisionsrättens dagordning
också omfattar effektivitetsrevisioner av program i samband med EU:s svar på den befintliga
finansiella och ekonomiska krisen, inbegripet nya finansiella tillsynsinstitutioner,
medelfristigt finansiellt stöd till medlemsländer och förfaranden för att uppnå striktare
budgetdisciplin. Med mina kunskaper kan jag bidra till revisionsrättens arbete på detta
område.
2. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?
Först och främst, i slutet av 1991 och i början av 1992 var jag, som anställd vid
nationalekonomiska institutet i Zagreb, rådgivare till den kroatiska nationalbankens
ordförande om frågor kopplade till införandet av den första valutan efter Kroatiens
självständighet (den kroatiska dinaren). Jag bidrog till att förbereda beslut, inbegripet
tidsramarna för reformen, växelkurspolitiken, reformen av överenskommelsen med andra
stater som tidigare hörde till Jugoslavien och åtgärder som krävs för att bevara banksystemets
stabilitet i en situation med praktiskt taget inga officiella reserver och stora insättningar av
utländsk valuta från hushållens sida på inhemska banker.
RR\937833SV.doc
7/12
PE508.261v05-00
SV
För det andra, under stand-by-insatserna med Rumänien 2001-2003 ansvarade jag för att
föreslå anpassningsåtgärder och därefter för att förhandla fram de nödvändiga åtgärderna med
myndigheterna. Programmet lyckades minska inflationen från över 40 procent till ensiffriga
tal på tre år, samtidigt som underskottet i bytesbalansen hölls på en försiktig nivå. Detta
uppnåddes genom en stark finanspolitisk konsolidering, kombinerad med en noggrant
synkroniserad lönepolitik inom budgetinstitutioner och offentliga företag, gradvis övergång
till ett mindre strikt växelkursband och komplexa åtgärder för att hålla tillbaka
kredittillväxten. Den genomgripande konsolideringen av de offentliga finanserna uppnåddes
inte bara genom budgetåtgärder utan också genom åtgärder för att förbättra de offentliga
företagens lönsamhet. Jag ansvarade inte bara för programmets utformning utan jag var ofta
tvungen att besluta om tillvägagångssätt under förhandlingarna.
För det tredje, vid flera andra tillfällen i samband med förhandlingar om program, bidrog jag
till att hitta lösningar för att uppnå uppsatta makroekonomiska och finansiella mål, samtidigt
som jag också beaktade myndigheternas åsikter och prioriteringar. Bland de beslut som var
viktiga för den kommande utvecklingen ingick till exempel ett beslut om att upphäva en redan
godkänd och genomförd höjning av lönerna inom den offentliga sektorn.
Oberoende
3. Enligt fördraget ska revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under full
oavhängighet. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande
arbetsuppgifter?
Jag kommer i samband med fullgörandet av mina skyldigheter vid revisionsrätten inte att
begära eller ta emot instruktioner från Kroatiens regering eller någon annan institution eller
enskild person.
Jag förstår fullt att revisionsrätten och alla dess ledamöter måste vara helt oberoende i
samband med utövandet av revisionsrättens verksamhet, enligt vad som anges i EU:s fördrag.
Om jag drar slutsatsen att en särskild fråga, med koppling antingen till mitt land eller till
länder vars myndigheter jag haft nära kontakter med i samband med mina tidigare uppgifter,
skulle kunna ge upphov till en intressekonflikt eller uppfattas som en intressekonflikt, skulle
jag rådfråga revisionsrättens ordförande om huruvida jag bör utebli från de relevanta
diskussionerna.
4. Har du beviljats ansvarsfrihet för tidigare ledningsuppdrag, om ett sådan förfarande varit
tillämpligt?
Inget sådant förfarande har varit tillämpligt för de befattningar som jag har haft.
5. Bedriver du någon ekonomisk verksamhet eller har du finansiella intressen eller några
andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter? Är du
beredd att redovisa alla dina finansiella intressen och andra åtaganden inför
revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Om du är inblandad i en pågående
rättsprocess, kan du lämna närmare upplysningar om den?
Jag bedriver inte någon ekonomisk verksamhet eller har några finansiella intressen eller några
PE508.261v05-00
SV
8/12
RR\937833SV.doc
andra åtaganden som kan komma i konflikt med arbetsuppgifterna vid revisionsrätten. I
enlighet med revisionsrättens regler och praxis kommer jag att redovisa finansiella intressen
och åtaganden för revisionsrättens ordförande och offentliggöra dem. Jag är inte inblandad i
någon rättsprocess.
6. Är du beredd att avgå från alla uppdrag som du blivit vald till och frånträda alla aktiva
uppdrag som innebär ansvar inom ett politiskt parti efter att du blivit utnämnd till ledamot
av revisionsrätten?
Jag är inte medlem i något politiskt parti och jag är inte vald till något uppdrag, med undantag
för ett uppdrag som styrelseledamot i en ideell institution, som jag kommer att avgå från om
jag blir vald till revisionsrätten.
7. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller
korruption som rör aktörer i din hemmedlemsstat?
Jag skulle göra mitt bästa för att vara opartisk till alla ärenden med koppling till min
hemmedlemsstat.
Om jag under loppet av en revision skulle upptäcka något tecken på allvarligt regelbrott,
inbegripet eventuell bedrägeri eller korruption, skulle jag följa revisionsrättens arbetsordning
och artikel 2 i Europeiska revisionsrättens beslut 97–2004.
I fall som skulle kunna uppfattas som en intressekonflikt eller verkligen utgöra en
intressekonflikt skulle jag enligt ovanstående rådfråga revisionsrättens ordförande.
Fullgörande av arbetsuppgifter
8. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en kultur för sund finansiell förvaltning i offentliga
förvaltningar?
Offentliga resurser bör användas med största försiktighet och endast när fördelarna för
samhället är större än bördan för hushåll och företag. Resurserna för att driva offentliga
förvaltningar kommer huvudsakligen från skatter som direkt minskar de tillgängliga
resurserna för den privata sektorn, vilket, med undantag för de sällsynta fall där det handlar
om rent pigouvianska skatter, medför ytterligare snedvridningar. Detta är av särskild relevans
för de europeiska ländernas offentliga förvaltningar, eftersom deras offentliga utgifter i
genomsnitt är betydligt högre än i andra utvecklade ekonomier.
Det har blivit ännu viktigare med försiktighet när det gäller offentliga finanser på grund av
den rådande situationen där flera europeiska länder kämpar för att övertyga marknaderna om
hållbarheten i deras finanspolitik. Finanspolitisk försiktighet bör därför vara den viktigaste
aspekten i kulturen för finansiell förvaltning inom den offentliga sektorn.
Processen för att säkerställa finanspolitisk försiktighet omfattar en komplex rad förfaranden,
från godkännandet av budgeten till de otaliga detaljerna i samband med genomförandet av de
godkända utgifterna.
Processen och det slutliga budgetdokumentet bör först och främst vara transparenta.
RR\937833SV.doc
9/12
PE508.261v05-00
SV
Dokumenten bör ge en sann bild av den föreslagna budgetens överensstämmelse med
medelfristiga finanspolitiska ramar och regler. Eftersom det fortfarande inte finns några
allmänt accepterade redovisnings- och rapporteringsregler för många aspekter av den
offentliga sektorns verksamhet, bör budgetdokumenten tydligt redogöra för de använda
redovisningsreglerna och för alla åtaganden, inbegripet till exempel åtaganden i samband med
ansvarsförbindelser och köp av finansiella tillgångar i politiska syften, som ofta inte är
inkluderade i budgeten.
När det gäller genomförandet av utgifter, bör huvudprinciperna vara en tydlig tilldelning av
ansvar för att fatta beslut om användningen av offentliga resurser, exakta regler för
upphandlingsförfaranden, och säkerställandet av en stark roll för interna kontrollfunktioner
(internrevision, överensstämmelse och riskkontroll i synnerhet) och för extern kontroll och
revision.
9. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina
kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du vilja beskriva
ditt ansvar när det gäller att rapportera till Europaparlamentet och i synnerhet till dess
budgetkontrollutskott?
Revisionsrätten agerar som ett kollektivt organ som fattar sina beslut till följd av diskussioner
bland ledamöterna. Jag är säker på att revisionsrätten alltid på ett positivt sätt kommer att
bemöta förslag och förfrågningar om att tillhandahålla råd eller avge yttranden avseende
frågor som är viktiga för parlamentet eller budgetkontrollutskottet.
Eftersom revisionsrätten tillhandahåller råd och avger yttranden som helt och hållet
genomförs av andra EU–institutioner, är jag säker på att revisionsrättens samtliga ledamöter,
inbegripet mig själv om jag blir vald, alltid kommer att göra sitt bästa för att samarbeta nära
med parlamentet, budgetkontrollutskottet och kommissionen.
10. Vilket mervärde anser du att effektivitetsrevisioner har, och hur bör resultaten av sådana
revisioner inlemmas i förvaltningen?
Effektivitetsrevisioner är mycket viktiga för att garantera sunda offentliga finanser. Det är
särskilt viktigt att EU:s utgiftsprogram är effektivt i en tid då EU–länderna står inför allvarliga
utmaningar med att stärka den finanspolitiska hållbarheten samtidigt som tillväxten återställs.
Även om revisionsrätten inte fattar några direkta beslut om program, kan den ge nyttiga råd
och förslag till parlamentet och kommissionen om behovet av att se över och eventuellt
omstrukturera enskilda utgiftsprogram och verksamheter. Effektivitetsrevisioner är inte den
enda verksamhet som skulle kunna eller borde ge mervärde för den traditionella finansiella
revisionen och revisionen av regelefterlevnaden, men de är en av revisionsrättens
grundläggande verksamheter.
Det är de andra EU–institutionernas ansvar att införliva effektivitetsrevisionernas resultat i
sina förvaltningsförfarandena. Revisionsrätten kan endast bidra till att genomförandet blir
framgångsrikt genom kvaliteten på sin rådgivning och genom att säkerställa ett starkt
samarbete med andra EU–institutioner.
11. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och
PE508.261v05-00
SV
10/12
RR\937833SV.doc
Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s
budget?
Jag kan i detta skede inte uttala mig om denna fråga. Om jag blir vald kommer jag dock att
med mina kollegor i revisionsrätten diskutera möjligheterna att förbättra samarbetet på detta
område, så fort jag bättre har satt mig in i rådande metoder och förfaranden.
Övriga frågor
Skulle du dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till
ledamot av revisionsrätten?
Det är ganska troligt att jag skulle dra tillbaka min kandidatur till följd av ett negativt
utlåtande, efter noggrant beaktande av alla invändningar som skulle kunna göras mot min
nominering. Jag skulle emellertid inte fatta ett slutligt beslut i denna fråga innan jag har
kunnat höra och överväga dessa invändningar, vilket jag tror stämmer överens med rådande
EU–regler om sådana utnämningar.
RR\937833SV.doc
11/12
PE508.261v05-00
SV
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande
27.5.2013
Slutomröstning: resultat
+:
–:
0:
Slutomröstning: närvarande ledamöter
Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zuzana Brzobohatá, Andrea
Češková, Ryszard Czarnecki, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Ingeborg
Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Monica Luisa Macovei, Jan Mulder, Eva
Ortiz Vilella, Bogusław Sonik, Georgios Stavrakakis, Søren Bo
Søndergaard, Michael Theurer
11
16
0
Slutomröstning: närvarande suppleanter Esther de Lange, Ivailo Kalfin, Véronique Mathieu Houillon, Vojtěch
Mynář, Derek Vaughan
Slutomröstning: närvarande suppleanter Elena Băsescu, Elisabeth Jeggle, Ramona Nicole Mănescu, MarieThérèse Sanchez-Schmid, Axel Voss, Renate Weber
(art. 187.2)
PE508.261v05-00
SV
12/12
RR\937833SV.doc