(RSA) för Jönköpings län 2016

Meddelande nr 2016:33
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
2
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Meddelande nr 2016:33
3
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Meddelande
nr 2016:33
Kontaktperson
Jonathan Nilsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län,
Telefon 010 – 223 6470, e-post [email protected]
Rebecka Carstensen, Länsstyrelsen i Jönköpings län,
Telefon 010 – 223 6505, e-post [email protected]
Webbplats
www.lansstyrelsen.se/jonkoping
ISSN
1101-9425
ISRN
LSTY-F-M—16/33--SE
Upplaga
30 exemplar.
Tryckt på
Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2016
Miljö och återvinning
Rapporten är tryckt på miljömärkt papper.
 Länsstyrelsen i Jönköpings län 2016
4
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Innehållsförteckning
1.
Beskrivning av länsstyrelsen och det geografiska området ..........................................9
1.1 Jönköpings län .......................................................................................................................................... 9
1.1.1 Befolkning ............................................................................................................................... 10
1.1.2 Infrastruktur och näringsliv ................................................................................................... 11
1.2 Länsstyrelsens verksamhet .................................................................................................................... 13
1.2.1 Länsstyrelsen uppgift och ansvar inom samhällets krishantering ................................ 14
2.
Beskrivning av arbetsprocess och metod .....................................................................15
2.1 Skyddsvärt ................................................................................................................................................ 15
2.1.1 Länsstyrelsens arbete med skyddsvärdena till vardags ................................................. 18
2.2 Syfte och mål med RSA-arbetet .......................................................................................................... 19
2.2.1 Målgrupp ................................................................................................................................ 19
2.2.2 Avgränsningar och begränsningar ................................................................................... 19
2.3 Arbetssätt och metod............................................................................................................................ 20
2.3.1 Angreppssätt ......................................................................................................................... 20
2.3.2 Underlag ................................................................................................................................. 21
2.4 Spridning och sekretess ......................................................................................................................... 22
3.
Identifierad samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området som är av
regional betydelse...........................................................................................................23
3.1 Vad är samhällsviktig verksamhet? ..................................................................................................... 23
3.2 Samhällsviktig verksamhet ur ett regionalt perspektiv ..................................................................... 24
3.3 Projekt med identifiering av samhällsviktig verksamhet inom länet ............................................. 24
3.3.1 Styrel ........................................................................................................................................ 24
3.3.1 pandemiplan 2007 och 2009 .............................................................................................. 24
3.3.1 Isstorm ..................................................................................................................................... 25
3.4 Identifiering av samhällsviktig verksamhet inom länsstyrelse och länets geografiska område 26
3.4.1 Identifierad samhällsviktig verksamhet i kommunala RSA:er ........................................ 26
3.4.2 region Jönköpings län .......................................................................................................... 26
3.4.3 Samhällsviktiga verksamheter inom Länsstyrelsen .......................................................... 26
3.5 Sammanställning av identifierad samhällsviktig verksamhet i Jönköpings län ........................... 27
4.
Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga
verksamheten. .................................................................................................................29
4.1 Underlag om beroenden i samhällsviktiga sektorer ......................................................................... 29
4.1.1 Kommunal verksamhet ........................................................................................................ 29
4.1.2 Andra RSA:er.......................................................................................................................... 30
4.2 Beroenden i den regionalt samhällsviktiga verksamheten ............................................................. 30
4.2.1 El- och drivmedelsförsörjning .............................................................................................. 30
4.2.2 Telefoni, IT och elektroniska kommunikationer ................................................................ 31
4.2.3 Finansiella tjänster ................................................................................................................. 31
4.2.4 hälso- och Sjukvård, samt Läkemedelsförsörjning .......................................................... 31
4.2.5 Krisinformation, och media ................................................................................................. 32
4.2.6 VA och väghållning ............................................................................................................. 32
4.2.7 Livsmedel ................................................................................................................................ 32
4.2.8 Krisledning och samverkan, Polis, SOS Alarm ................................................................... 32
4.2.9 Transporter och kollektivtrafik ............................................................................................. 32
5
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
4.2.10 Länsstyrelsens verksamhet ................................................................................................... 33
4.2.11 Sammanfattning ................................................................................................................... 33
5.
Identifierade och analyserade hot och risker för länsstyrelsen och länets
geografiska område........................................................................................................35
5.1 Händelser under det gångna året som påverkat länet ................................................................. 35
5.1.1 Låga yt- och grundvattennivåer ....................................................................................... 35
5.1.2 Mjältbrandsutbrott ................................................................................................................ 35
5.1.3 Skogsbränder ......................................................................................................................... 36
5.1.4 Omfattande vindsbrand i flerbostadshus ......................................................................... 36
5.1.5 Brand i Återvinningscentralen i vaggeryd ........................................................................ 36
5.1.6 Flyktingmottagande ............................................................................................................. 37
5.2 Trender och utveckling .......................................................................................................................... 38
5.2.1 Det säkerhetspolitiska läget ................................................................................................ 39
5.2.2 migration ................................................................................................................................ 42
5.2.3 Extremistmiljöer ...................................................................................................................... 42
5.2.4 Klimatförändringar ................................................................................................................ 44
5.3 Risker i Jönköpings län ........................................................................................................................... 44
5.3.1 Identifierade risker ................................................................................................................ 45
5.3.2 Urval och värdering av risker .............................................................................................. 46
5.4 Översiktlig analys och värdering av riskerna ..................................................................................... 51
5.4.1 Naturhändelser...................................................................................................................... 51
5.4.2 masskadesituationer ............................................................................................................ 64
5.4.3 utsläpp .................................................................................................................................... 65
5.4.4 avbrott .................................................................................................................................... 69
5.4.5 smitta ....................................................................................................................................... 71
5.4.6 sociala risker ........................................................................................................................... 76
5.4.7 Informationssäkerhet för länsstyrelsen och länets geografiska område..................... 79
5.4.8 Risker för Länsstyrelsen som myndighet ............................................................................ 79
5.4.9 Sammanfattning av riskbild ................................................................................................ 81
5.5 Riskerna kopplat till skyddsvärden ....................................................................................................... 81
5.5.1 Liv och hälsa .......................................................................................................................... 81
5.5.2 Miljö och ekonomiska värden ............................................................................................ 81
5.5.3 Demokratifrågor, mänskliga fri- och rättigheter .............................................................. 81
5.5.4 Okända risker eller oväntade händelser .......................................................................... 82
6.
Bedömning av myndighetens generella krisberedskap enligt indikatorer som
framgår av bilaga. ...........................................................................................................83
7.
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom
länsstyrelsen och dess geografiska område. ...............................................................84
7.1 Vad är sårbarhet? .................................................................................................................................. 84
7.2 Sårbarhet kopplat till länets krisberedskapsförmåga ....................................................................... 85
7.2.1 Sårbarheter vid Tidigare Inträffade händelser ................................................................ 85
7.2.2 Sårbarheter identifierade under övningar ....................................................................... 86
7.2.3 Sårbarheter vid Tidigare förmågebedömningar ............................................................ 86
7.2.4 Intervjuunderlag om nyckelfaktorer för krisberedskap .................................................. 88
7.2.5 Sammanfattning av Identifierade brister i länets krisberedskap .................................. 89
7.3 Sårbarhet kopplat till länsstyrelsens krisberedskapsförmåga .......................................................... 90
7.3.1 Tidigare förmågebedömning ............................................................................................. 90
7.3.2 Intervjuer ................................................................................................................................. 91
7.3.3 indikatorerna ......................................................................................................................... 92
6
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
7.3.4 Övning Gripen ....................................................................................................................... 92
7.3.5 Sammanfattning av Identifierade brister i Länsstyrelsens krisberedskap .................... 92
7.4 Sårbarhet i samhällsviktiga verksamheter .......................................................................................... 92
7.4.1 Tidigare förmågebedömningar ......................................................................................... 93
7.4.2 Hälso- och sjukvård, omsorg och skola............................................................................. 94
7.4.3 Information och kommunikation ........................................................................................ 94
7.4.4 Kommunalteknisk försörjning .............................................................................................. 95
7.4.5 Livsmedel och handel .......................................................................................................... 95
7.4.6 Offentlig förvaltning – ledning ............................................................................................ 95
7.4.7 Skydd och säkerhet .............................................................................................................. 96
7.4.8 Transporter ............................................................................................................................ 96
7.4.9 Personal .................................................................................................................................. 96
7.4.10 Sammanfattning ................................................................................................................... 96
7.4.11 Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet ...................................................................... 99
7.5 Sammanfattning av länets sårbarhet ............................................................................................... 100
8.
Genomförda, pågående och planerade åtgärder sedan föregående rapportering.101
8.1 Uppföljning av åtgärder från 2015 års RSA ...................................................................................... 101
8.1.1 Länsöverskridande arbete ................................................................................................ 101
8.1.2 Länsstyrelsen ........................................................................................................................ 103
8.2 Förslag till satsningar i länet för 2017-2018 ........................................................................................ 104
8.2.1 Informationssäkerhet .......................................................................................................... 105
8.3 Förslag på satsningar inom Länsstyrelsen inför 2017-2018 ............................................................ 106
9.
Behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens
resultat ............................................................................................................................107
9.1 Behov inom Länsstyrelsen ................................................................................................................... 107
9.2 Återstående brister ............................................................................................................................... 107
Referenser ..............................................................................................................................108
Bilaga 1: Lagar och förordningar .........................................................................................111
Bilaga 2: Indikatorer för bedömning av statliga myndigheters generella krisberedskap 112
7
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
8
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
1. Beskrivning av länsstyrelsen och det
geografiska området
Läsanvisning: i detta kapitel beskrivs Jönköpings län i korthet för att ge en bakgrund till analysen. I kapitel 4
beskrivs länets risker och däri ges även en djupare beskrivning av länet.
Varje län i Sverige har en länsstyrelse med ett samordningsansvar inom länet, t ex inom
krishantering. Det kallas för att länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar för länet.
Denna rapport inriktas därför framförallt på Jönköpings län, med Länsstyrelsen i
Jönköpings län som en del av länet.
1.1 Jönköpings län
Jönköpings län ligger i norra Småland i Vätterns södra ände. I länet finns 13 kommuner (se
kartan nedan).
Östergötlands län
Västra Götalands län
Kalmar län
Kronobergs län
Hallands län
Figur 1-1: Jönköpings län, med våra kommuner och grannlän © Lantmäteriet
9
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Av länets totala yta på 10 497 km2 utgörs cirka 70 % av skog, 13 % av jordbruksmark, och
6 % av länets 2300 sjöar. Länet är ett skogslän där gran- och tallskogen traditionellt har
sysselsatt många. Det finns en mängd små sjöar och mossar i länet, gott om naturreservat
och en nationalpark, Store mosse.
Jönköpings län ligger på Småländska
höglandet, och ligger därmed på en
vattendelare. Genom länet flyter ett
antal större vattendrag som avvattnar
länets marker, främst åt sydväst och
österut, se Figur 1-2. Vattendragen
är i regel små till medelstora innan de
rinner över länsgränsen.
Figur 1-2: Länets vattendrag och deras
avrinningsområden © Lantmäteriet,
SMHI
1.1.1
BEFOLKNING
80 % av Sveriges befolkning bor inom 35 mil från Jönköping1 och Jönköpings län har en
befolkning på nästan 350 000 invånare (2016-06-30) 2 och är Sveriges sjätte största län.
Drygt 80 % av länets invånare bor i tätorter och södra Vätterbygden är mest tätbefolkad.
Länets största kommun, Jönköping, har ca 133 000 invånare, och den minsta, Aneby, har
ca 6 400.
Prognosen visar på fler barn och äldre, både andelen pensionärer och antalet riktigt gamla
människor, men färre ungdomar. Nästan 20 % av befolkningen i länet är 65 år eller äldre
och andelen är större i mindre kommuner och/eller landsbygdskommuner3. 2030 bedöms
strax över 50 % av länets befolkning vara i yrkesarbetande ålder4. Allt färre ska försörja allt
fler, i förlängningen kan detta leda till omfördelningar av medel som på sikt kan medföra
en försämrad förmåga att hantera kriser och extraordinära händelser.
Invandringen just nu påverkar demografin samt in- och utflyttningen till länets kommuner.
Prognoserna innan hösten 2015 har därför ändrats och gör framtiden svår att förutsäga.
Banverket:, 2010
SCB,
2016-06-30
(http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningenssammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-ochriket/407449/)
3 Zeidlitz, A., 2012
4 SCB, 2003
1
2
10
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
1.1.2
INFRASTRUKTUR OCH NÄRINGSLIV
Länet är känt för ”Gnosjöandan”, som bygger på prestigelöst samarbete och att hjälpas åt
så att alla vinner på det. Länet har en lång historia av småskalig tillverkningsindustri,
speciellt gjuterier, sågverk och ytbehandling och ofta som underleverantörer. Gnosjöandan
härstammar inte minst från ett nära samarbete mellan alla dessa små företag. Jönköpings
län karakteriseras av många små företag, viket minskar beroendet av enstaka företag5, även
om konjunkturberoendet kvarstår.
Jönköpings län ligger i ett naturligt logistikstråk och genomkorsas av ett antal större vägar,
järnvägslinjer och elstamnätet. Länet ligger mitt i en triangel mellan Stockholm, Göteborg
och Skåne, vilket innebär att många transporter mellan landets tre största städer passerar,
samt att många transporter från Europa/Sydsverige till norra Sverige passerar genom länet.
I anslutning till några av de större transportlederna finns godsterminaler för omlastning
eller lagring, t ex i Jönköping, Vaggeryd, Värnamo och Nässjö. Dessa medför i sin tur fler
transporter. Det transporteras även mycket farligt gods i länet. Inom länet finns områden
med mycket industri, bland annat mycket tillverknings-industri i de sydvästra delarna.
Dessa medför också många transporter av råvaror.
Figur 1-3: Sysselsättning i länet
5
Dagens Nyheter, 2011
11
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Figur 1-4 Viktiga väg- och järnvägsstråk i Jönköpings län. ©
Lantmäteriet
Figur 1-5 Stamnät i södra delarna av landet 6
En del av Sveriges stamnät för el passerar genom länet, se figur ovan. 13 elnätägare är
aktiva i Jönköpings län, allt från stora aktörer som E.on och Vattenfall ner till små
kommunala bolag och ekonomiska föreningar. Den klart största enskilda aktören i länet är
E.on som svarar för cirka 75 % ytmässigt. Koncessionsområden framgår av figuren nedan.
Habo
Mullsjö
Tranås
Eksjö Elnät AB
Aneby
E.on Elnät Sverige AB
Gislaveds Energi AB
Jönköping
Eksjö
Nässjö
Vaggeryd
Gnosjö
Gislaved
Habo Kraft AB
Jönköpings Energi AB
Nässjö Energi AB
Sävsjö Energi AB
Sävsjö
Vetlanda
Tranås Energi AB
Vaggeryds kommuns Elverk
Värnamo
Vattenfall Eldistribution AB
Vetlanda Energi och Teknik AB
Värnamo Elnät AB
Östra Kinds Elkraft ek.för.
Figur 1-6 Elkoncessionsområden i Jönköpings län
6
SvK, 2013
12
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Antalet aktörer inom tele och IT med verksamhet inom länet är okänt. På telesidan
avvecklar man mindre stationer på landsbygden, vilket bland annat redan gjorts i de södra
delarna av Vetlanda kommun, och andra kommer att följa efter.
I den sydvästra delen av länet går en gren av det svenska transmissionsnätet för naturgas
upp till Gnosjö via Gislaved, se figuren nedan.
Figur 1-7 Transmisionsnätet för naturgas i sydvästra Sverige7
1.2 Länsstyrelsens verksamhet
Länsstyrelsen har en bred verksamhet, här beskrivs bara några delar som bedöms vara
relevanta i detta sammanhang. Som exempel samordnar Länsstyrelsen arbetet med de
nationella miljömålen, med hälsoskyddsfrågor och prövar och inspekterar miljöfarliga
verksamheter. I länet finns över 150 tillsynsobjekt8. Länsstyrelsen ansvarar också för
rådgivning till och tillsyn av vattenverksamhet, bland annat dammsäkerhet. Länsstyrelsen
sitter med i de älvgrupper som berör länet (Lagan, Nissan, Emån samt
Samordningsgruppen för sydvästra Sveriges vattendrag). Länsstyrelsen har även hand om
följande:
 Naturvård, genom att sprida allemansrätten, förvalta naturreservat och
nationalparker,
 Ge tillstånd och rådgivning för fiskeriverksamhet,
 Ansvara för rådgivning, statistik och licenser för jakt, samt rovdjursförvaltning,
 Skydda, vårda och sprida information om värdefulla kulturmiljöer,
 Lantbruksfrågor och EU-stöd.
Länsstyrelsen har också ansvar för djurskydd och -hälsa och livsmedelskontroll, i
samverkan med Jordbruksverket, kommuner, intresseorganisationer, smittskyddsläkare m
fl. Inom samhällsplanering arbetar Länsstyrelsen framförallt med kommunerna i deras
planläggning. Länsstyrelsen ska ha ett helhetsperspektiv9och försöka samordna bland annat
hälsa och säkerhet och samordning mellan kommuner10. Länsstyrelsen ska bland annat
verka för att kommunikationerna i länet är bra, till exempel vägar, järnvägar, bredband,
samt radio- och telemaster11.
7
Swedegas, 2013
Länsstyrelsen i Jönköping län, 2010
9 Boverket, 2008
10 Länsstyrelserna, 2011
11 Länsstyrelserna, 2011
8
13
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
1.2.1
LÄNSSTYRELSEN UPPGIFT OCH ANSVAR INOM
SAMHÄLLETS KRISHANTERING
Samhällets krishantering i Sverige bygger på ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna:
 Ansvarsprincipen - Den som ansvarar för en verksamhet under normala
förhållanden gör det också under en krissituation.
 Likhetsprincipen - Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som det är möjligt
fungera på samma sätt som vid normala förhållanden.
 Närhetsprincipen - En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och
ansvariga. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga
och regionala insatser.
I och med detta har kommunerna och olika verksamhetsansvariga aktörer en viktig
operativ roll, eftersom de sköter verksamheter till vardags. Länsstyrelsens roll är främst att
samordna dessa aktörer före, under och i bästa fall även efter en kris, så att alla arbetar åt
samma håll. Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar enligt förordning
(2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd
beredskap. Områdesansvaret innebär att länsstyrelsen ska samordna kommuners,
Regionens, sektorsmyndigheters m.fl. arbete samt information till allmänhet och media i
länet vid en kris. I Jönköpings län sker detta genom krissamverkan F-samverkan och/eller
räddningstjänsternas samverkan RäddsamF. Länsstyrelsen ska även stödja kommunernas
planering, övning och utbildning, arbete med risk- och sårbarhetsanalys mm. Länsstyrelsen
ska vartannat år redovisa sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt MSBFS 2016:7.
Enligt lagen (2003:778) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor ska
Länsstyrelsen:
 ansvara för räddningstjänst och sanering i samband med utsläpp av radioaktiva
ämnen
 ta över ansvaret för räddningstjänst vid stora olyckor från berörda kommuner
 ansvara för förebyggande smittskydd av djur och samordnar verksamheten vid
epizooti- eller zoonosutbrott.
SAMVERKAN
Länsstyrelsen ska verka för samverkan inom länet, och i Jönköpings län läggs mycket
resurser på att forma och vidareutveckla samverkan mellan länets krisaktörer. Samverkan
sker både till vardags och vid kris, framförallt genom RäddSam-F och F-samverkan. Detta
är två väletablerade forum för samverkan mellan länets räddningstjänster respektive inom
krishantering. Det är genom dessa forum som Länsstyrelsen verkar för samordning i länet.
F-samverkan formaliserades i början av 2000-talet. Det bygger dock på en långt äldre
tradition av gott och jämbördigt samarbete inom länet, vilket även genomsyrar Fsamverkan. Under 2013 skrevs en överenskommelse mellan länets kommuner, polisen,
Regionen, Länsstyrelsen och SOS Alarm. Under 2015 antog F-samverkan Länsstyrelsens
strategi för krisberedskap.
14
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
2. Beskrivning av arbetsprocess och metod
I detta kapitel beskrivs hur RSA:n är genomförd i stora drag. Först beskrivs länets skyddsvärden, uppdrag, syfte
och mål med arbetet, underlag, samt avgränsningar.
2.1 Skyddsvärt
De övergripande målen för hela det svenska krisberedskapsarbetet är enligt regeringen att
 Minska risken för och konsekvensen av allvarliga störningar, kriser och olyckor
 Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män
 Hindra eller begränsa skador på egendom och miljö12
Grunden för arbetet med krisberedskap är det som ska skyddas. I länet står invånarna i
fokus för arbetet med krisberedskap. Länsstyrelsen utgår från MSB:s fem nationella
skyddsvärden utifrån målen för den svenska krisberedskapen13:
 Samhällets funktionalitet
 Människors liv och hälsa
 Ekonomiska värden och miljön
 Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter
 Nationell suveränitet
12
13
Regeringen, 2009
MSB, 2012
15
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
De nationella och regionala skyddsvärdena har brutits ner på följande sätt.
Tabell 2-1 Indikatorer för skyddsvärden, nationella14 och regionala
Nationella skyddsvärden
Nationella indikatorer
Regionala indikatorer
1. Samhällets
funktionalitet
1.1 Störningar i det dagliga livet
1.1 Störningar i det dagliga livet
2. Människors liv & hälsa
2.1 Antal döda
2.1 Många döda
2.2 Antal svårt skadade/sjuka
2.2 Många svårt skadade/sjuka
2.3 Brist på uppfyllnad av grundläggande behov
2.3 Brist på uppfyllnad av grundläggande
behov i en stor del av länet
2.4 Antal personer som behövt
evakueras
2.4 Många personer som behövt
evakueras
3. Ekonomiska värden
och miljön
3.1 Totala ekonomiska konsekvenser
3.1 Stora ekonomiska konsekvenser i länet
3.2 Konsekvenser på natur och miljö
3.2 Stora negativa konsekvenser på natur
och miljö
4. Demokrati,
rättssäkerhet och
mänskliga fri- och
rättigheter
4.1 Social oro som ger negativa
beteendeförändringar
4.1 Regionalt spridd social oro som ger
negativa beteendeförändringar
4.2 Förtroende för offentliga
institutioner
4.2 Förtroende för offentliga institutioner i
länet
4.3 Får händelsen en allvarlig
påverkan/effekt på nationella
politiska beslut?
4.3 Får händelsen en allvarlig
påverkan/effekt på regionala beslut?
4.4 Bristande kontroll över offentliga
institutioner och informationsflöden
4.4 Bristande kontroll över offentliga
institutioner och informationsflöden
i länet
4.5 Sveriges anseende internationellt
4.5 Jönköpings läns anseende
5.1 Bristande kontroll över territorium
5.1 Bristande kontroll över territorium
(delmängd av nationellt ansvar)
5.2 Påverkas säkrande av nationens
försörjning med förnödenheter?
5.2 Påverkas säkrande av länets
försörjning med förnödenheter?
5. Nationell suveränitet
1.2 Störningar i samhällsviktig verksamhet
Skyddsvärdena har olika förhållanden sinsemellan, se figuren nedan. Samhällets
funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet, mänskliga fri- och rättigheter och nationell
suveränitet (i svarta ramar) är till för att skydda liv och hälsa, ekonomiska värden och
miljön (i blåa ramar). Störningar i de förstnämnda får konsekvenser för de andra
skyddsvärdena. Alla skyddsvärden bedöms främst fokusera på att hantera akuta kriser för
att återgå till ett mer normalt läge, som kan ha ändrats under händelsens gång. Arbetet i den
akuta fasen hänger ihop med arbetet med långsiktig hållbarhet och samhällets resiliens.
14
MSB, 2012
16
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Demokrati, rättsäkerhet
och mänskliga fri- och
rättigheter
Akut krishantering
Liv och hälsa
Samhällets funktionalitet
Långsiktig
hållbarhet och
resiliens
Hållbar miljö
Nationell suveränitet
Ekonomiska
värden
Figur 2-1: ett sätt att illustrera hur länets skyddsvärden förhåller sig till varandra
Samhällets funktionalitet är till stor del till för att uppfylla människors behov som berör
människors liv och hälsa. Samhällets funktionalitet är skyddsvärd vid kriser, då den är till
för de andra skyddsvärdena. Exempelvis kommer människor att må dåligt om de inte har
tillgång till mat och rent vatten. FOI har utfört diverse projekt kring våra grundläggande
behov vid kriser, och har i stort kommit fram till följande15:
1. Överleva
Vi behöver överleva först, sedan kan vi bekymra oss om resten. För att en människa
ska överleva krävs bland annat mat och vatten, samt möjlighet att tillaga mat.
Människan behöver medel och materiel för att kunna hålla kroppstemperaturen uppe.
Vidare behövs grundläggande hälsa, genom t ex läkemedel och god hygien samt att
undvika fysiska trauman och att må så bra psykiskt att vi överlever, det vill säga. inte
blir apatiska.
2. Beslutsautonomi
För att fatta beslut krävs information och underlag samt förutsättningar som möjliggör
bra beslutsfattande, t ex möjlighet till vila.
3. Handlingsautonomi
Vår handlingsfrihet beror på praktiska saker som transporter eller verktyg, och att
andra kan hindra oss från att göra olika saker, t ex genom avspärrningar. Egendom är
ofta en viktig utgångspunkt för individens beslutfattande – individen vill skydda sin
egendom och sina tillhörigheter.
4. Gemensamt för de tre föregående punkterna är att det dessutom krävs en viss
genomgående värdighet, även efter dödsfall
Denna utredning ligger bland annat till grund för MSB:s förslag på resultatmål för
samhällets krisberedskap. Hittills finns förslag på resultatmål för värme, livsmedel och
dricksvatten.
15
Mork, Karlsson, 2011
17
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Det finns även annat som är skyddsvärt, till exempel en oförstörd miljö, privat egendom,
djurbesättningar, mm. Behoven för ekonomisk verksamhet och miljön är mer oklara, men
bedöms kretsa mer kring skydd från skador t.ex. genom att förebygga olyckor och utsläpp.
Naturvärden är skyddsvärda, dels i sig själva, dels då de kan vara till nytta för människan.
Dess skyddsvärde kan beskrivas genom följande:
 Naturlighet: hur påverkas naturen av människan. Generellt är naturen mer
skyddsvärd ju mindre den är påverkad.
 Mångformighet: vilken variation och artrikedom som finns, mångformighet är en
förutsättning för biologisk mångfald. Ju större variation desto mer skyddsvärt.
 Raritet: hur ovanlig eller hotad en art är, ju ovanligare desto mer skyddsvärd.
I länet kan särskilt Vättern, Östra vätterbranterna, Emån, Store mosse och Ko mosse
nämnas specifikt. Det finns ett stort antal värdefulla vatten, Natura 2000-områden (art- och
habitatdirektivet) och andra områden där olika typer av natur eller naturvärden skyddats.
Länet har också många kulturvärden som ska skyddas (som en del av kulturmiljön). Det
finns riksintressen, byggnadsminnen mm. Som ett exempel kan nämnas att 25% av alla
länets byggnadsminnen fanns inom räckhåll för Eksjöbranden 2015. Det finns också andra
enskilda byggnader som Gripenbergs slott, samt länets industrikultur inklusive
godslandskap. Det finns också många lämningar, till exempel gravar. Kyrkligheten är
speciell för länet, inklusive frikyrkligheten.
2.1.1
LÄNSSTYRELSENS ARBETE MED SKYDDSVÄRDENA TILL VARDAGS
Mycket av det arbete länets aktörer bedriver till vardags handlar också om dessa
skyddsvärden, men i ett vardagsläge. Detta utgör grunden för hur de kan värnas vid en kris
eller annan oväntad händelse, även för Länsstyrelsen. Därför beskrivs Länsstyrelsens arbete
med dessa nedan.
2.1.1.1


Samordna eller stödja andra aktörers arbete vid akuta hot mot liv och hälsa
Skydda människor från negativ påverkan utifrån, både buller, kemikalier mm. och
genom smittskydd
2.1.1.2






SAMHÄLLETS FUNKTIONALITET
Samordna arbete med samhällets sårbarhet i länet
Samordning av klimatanpassningsarbete i länet
Livsmedelstillsyn för att säkerställa säkra livsmedel
2.1.1.3

LIV OCH HÄLSA
EKONOMISKA VÄRDEN OCH MILJÖN
Minska miljöpåverkan, exempelvis genom hantering av gödsel, näringsämnen och
bekämpningsmedel. Det är bland annat kopplat till livsmedelstillsynen.
Arbete med miljömålen, samt med energifrågor som effektivisering och förnybar
energi, hållbara transporter och minskad klimatpåverkan.
Värna kulturmiljöer, exempelvis betesmarker
Värna djurbesättningars hälsa, både utifrån djurskydd och smittskydd
18
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
2.1.1.4


Anordna val
Jämställdhetsfrågor inklusive människors olika förutsättningar, våld i nära
relationer, prostitution och människohandel, barns rättigheter mm.
2.1.1.5

NATIONELL SUVERÄNITET
Civil-militär samverkan
2.1.1.6

DEMOKRATI, RÄTTSÄKERHET OCH MÄNSKLIGA FRI- OCH
RÄTTIGHETER
EGEN VERKSAMHET
För länsstyrelsen specifikt är även den egna trovärdigheten skyddsvärd.
2.2 Syfte och mål med RSA-arbetet
Syftet med det regionala RSA-arbetet är att öka förmågan i länet för att kunna hantera
kriser genom att:
- minska risk och sårbarhet för olika krishändelser,
- stärka kontinuitet i samhällsviktig verksamhet,
- öka förmågan att kunna hantera kriser och
- stärka förmågan för återhämtning efter en kris.
Ett av syftena med rapporten är också att bidra till en samlad nationell riskbild för
samhället.
Målet med det regionala RSA-arbetet är att:
- ge en sammanställd bild av samhällets risker och sårbarheter i länet
- ge kunskap om hur vi kan förebygga, förbereda inför och hantera kriser.
- vara ett beslutsunderlag för inriktning, planering och prioritering av åtgärder
- ge underlag och information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten och
verksamheter
- ge underlag för samhällsplaneringen
- samt förstärka samarbetet mellan länets krisaktörer.
Länsstyrelsens uppdrag är dels att arbeta med RSA för sin egen verksamhet, dels arbeta
med RSA för sitt verksamhetsområde, både under fredstid och vid höjd beredskap. Denna
rapport utgör en sammanfattning av det arbetet.
2.2.1
MÅLGRUPP
Målgruppen för denna sammanställning är dels MSB och Regeringskansliet (enligt lagkrav),
dels länets aktörer, främst de som arbetar med eller beslutar om krisberedskapen. Dessa
läsare antas ha viss eller god kunskap om RSA.
2.2.2
AVGRÄNSNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR
I analysarbetet finns begränsningar och utöver dessa har vissa avgränsningar gjorts. De
största är de följande:
19
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016






Arbetet bakom denna rapport är utfört av en begränsad skara och den ska därför
ses som Länsstyrelsens avrapportering snarare än hela länets arbetsredogörelse.
Detta dokument är avgränsat till risker som kan leda till kriser eller extraordinära
händelser, alltså inte vardagshändelser. Kommunerna och Regionen arbetar inom
hela hotskalan (se figur 2-1), och här inkluderas främst det som berör
samhällskriser. Andra risker behandlas på annat håll.
Denna rapport fokuserar på kriser som inträffar plötsligt snarare än långvariga
förlopp. Långvariga förlopp påverkar den kontext som kriserna inträffar i, och
beskrivs därför i kapitel 5 som bakgrund och trender snarare än som identifierade
risker.
Det är en länsanalys vilket medför två avgränsningar
- Den geografiska avgränsningen är länet. Det kan påverkas av och
påverka omvärlden, så det finns undantag. Exempel är vattendrag
som fortsätter utanför länet eller myndigheter som påverkar länet
men har sitt säte på annan ort.
- RSA:n ska ha ett länsövergripande perspektiv och tar därför bara
upp lokala frågor om de bedöms ha regional vikt.
Det finns särskilda svårigheter med att sammanställa underlag som skiljer sig
mycket från varandra, som i detta fall där alla aktörers RSA skiljer sig från varandra.
I länet har olika aktörer kommit olika långt och dessutom haft olika
tillvägagångssätt och arbetsmetoder. vilket i sin tur skapar en svårighet med att
genomföra en helhetsbedömning. De sammanställningar och bedömningar som
gjorts i detta dokument ska därför ses som mycket översiktliga.
Eftersom det handlar om stora händelser som inträffar mycket sällan så finns stora
osäkerheter i allt arbete. Det kan handla både om möjligheten att bedöma
sannolikheter och konsekvenser samt resultat.
2.3 Arbetssätt och metod
Här beskrivs arbetet i stort och det kompletteras av beskrivningar i de kommande kapitlen.
2.3.1
ANGREPPSSÄTT
Detta är det andra året i mandatperioden och fokus har varit på att uppdatera det arbete
som gjorts inom RSA sedan föregående rapportering. Fokus har även legat på att planera
för vidare utveckling av arbetsmetod och rapportering av RSA från länsstyrelsens sida. På
grund av hög personalomsättning på länsstyrelsens beredskapsenhet och större händelser
under våren och sommaren 2016 har RSA rapporteringen inte varit ett prioriterat område.
Det medför att aktuellt års rapportering främst är en uppdatering av föregående års RSA
rapportering med inriktning på att beskriva de händelser som inträffat i länet samt
uppdatera identifierade risker, förebyggande arbete och planering framöver.
Hittills har RSA-arbetet främst bedrivits som ett eget arbete, i ett eget ”stuprör”. Olika
verksamhetsföreträdare har då ”lyfts ut” från sin vanliga verksamhet till särskilda
workshops som fokuserat på en enskild händelse. Det finns då en risk att man tappar
helhetsbilden och alla kopplingar till annat pågående relevant arbete, så under 2016 har
Länsstyrelsen haft en intern ambition att skapa en tydligare koppling till vardagsarbetet,
annat riskhanterande arbete och den expertis som finns på myndigheten. RSA:n ska kunna
ses mer som ett paraply än ett stuprör.
20
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
2.3.2
UNDERLAG
Underlaget till denna RSA kommer från olika håll. Internt på Länsstyrelsen används bland
annat tidigare års RSA och information från avdelningarna. En ny seminarie- och
workshop-serie har strukturerats och påbörjats som en del av vidareutvecklingen av RSA
arbetet. En del material, främst om risker, har även hämtats från expertmyndigheter och organisationer.
Ett annat syfte var att öka kunskapen om RSA och nyttan med RSA-arbetet inom andra
verksamheter.
2.3.2.1
SEMINARIER OCH WORKSHOPS
Under 2016 startades en ny seminarie/workshop-serie med fokus på kritiska beroenden i
länet. Syftet med denna serie är att under 2016-2018 skapa en större förståelse för de
kritiska beroenden som finns inom länet. Under seminarie/workshop-serien kommer fem
samhällsviktiga sektorer behandlas, dessa är följande: Livsmedelssektorn,
Drivmedelssektorn, Elsektorn, Elektroniska kommunikationer och Transportsektorn. För
varje sektor kommer ett kunskapshöjande seminarium och en workshop för kartläggning
av kritiska beroenden hållas. Arbetet inom denna serie ska ses som en vidareutveckling av
RSA arbetet och kommer ingå i framtida rapporteringar. Serien har dock inte genomförts
tillräckligt långt ännu för att en djupare presentation av arbetet i aktuell rapport ska bidra
med vidare information och kunskap.
21
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
2.3.2.2
UNDERLAG FRÅN KOMMUNER OCH REGIONEN 2011 - 2015
Merparten av underlaget kommer från länet, och utgörs bland annat av tidigare års RSA:er
från kommuner och Regionen, vissa andra myndigheters RSA:er, tidigare projektarbeten i
länet (Isstorm, Styrel, pandemiplanering och Värmebölja) samt annan information från
kommuner, regionen och polisen i länet. Många av länets aktörer har lagt upp arbetet på
följande sätt:
Riskinventering
- scenarion tas fram
Det befintliga
skyddet inventeras.
Åtgärder (mål
och prestationer)
Skyddsanalys
(LSO)
Handlingsprogram
Riskanalys
(LSO/LEH)
Sårbarhets-analys
(LEH)
RSA (MSBFS 2015:4 och
MSBFS 2015:5)
Scenarioanalys
(vad påverkas och
hur) + befintligt
skydd ger
sårbarheten
Plan LEH
Plan Info
Plan X
Figur 2-2: upplägg för kommunernas och Regionens RSA-arbete.
Därefter har detta material uppdateras genom årlig uppföljning.
2.4 Spridning och sekretess
Kraven på spridning och sekretess kan ibland motverka varandra. Länsstyrelsen bedömer
att syftet med denna rapportering i första hand är att sprida information. Länsstyrelsen gör
bedömningen att denna risk- och sårbarhetsanalys inte innehåller något som enligt 15
kapitlet 2 § Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) kan medföra konsekvenser för
samhället under fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av
sådana situationer om de röjs.
22
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
3. Identifierad samhällsviktig verksamhet
inom det geografiska området som är
av regional betydelse.
I detta avsnitt görs först ett försök att reda ut begreppen, sedan beskrivs vad som bedöms som samhällsviktig
verksamhet inom länet och till sist diskuteras kritisk infrastruktur. Detta avsnitt bygger på tidigare års rapport.
3.1 Vad är samhällsviktig verksamhet?
Regeringen definierar samhällsviktig verksamhet som verksamhet där ett eller båda av
följande villkor uppfylls16:
 Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans
med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig
kris inträffar i samhället.
 Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad
allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små
som möjligt.
De samhällsviktiga verksamheterna upprätthåller viktiga samhällsfunktioner. Viktig
samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för flera samhällsviktiga verksamheter som
tillsammans upprätthåller en viss funktionalitet.
Samhällsfunktionerna med dess ingående verksamheter ingår i en eller flera viktiga
samhällssektorer. I MSB:s strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet anges följande
samhällsviktiga sektorer17:
 Energiförsörjning
 Finansiella tjänster
 Handel och industri
 Hälso- och sjukvård samt omsorg
 Information och kommunikation
 Kommunalteknisk försörjning
 Livsmedel
 Offentlig förvaltning och - ledning
 Skydd och säkerhet
 Socialförsäkringar
 Transporter
I samhällsviktig verksamhet inkluderas även kritisk infrastruktur, den infrastruktur som
krävs för verksamheten ska fungera. Både sambanden mellan offentliga och privata aktörer,
och uppdelningen mellan offentligt och privat ansvar18, blir allt mer komplex.
Regeringen, 2007
MSB, 2011d
18 Eriksson & Barck-Horst, 2005
16
17
23
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Verksamheter kan vara samhällsviktiga utifrån lokal, regional, nationell eller internationell
nivå och omfattar såväl privata och frivilliga aktörer som offentliga aktörer. Identifieringen
av samhällsviktig verksamhet utgör grunden för RSA arbetet, Styrel och för att kunna
arbeta vidare med att skydda samhällsviktig verksamhet.
Enligt MSB:s handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet är det kommunerna
och länsstyrelserna som identifierar samhällsviktig verksamhet inom sitt geografiska
område och sektorsmyndigheterna inom sin sektor.
3.2 Samhällsviktig verksamhet ur ett regionalt
perspektiv
Identifiering av samhällsviktig verksamhet som är av regional betydelse innebär att
samhällsviktiga verksamheter som är av särskild betydelse för att upprätthålla funktionen
för Jönköpings län identifieras. Ett bortfall eller en störning i verksamheten kan på kort tid
få regionala konsekvenser. Verksamheten är också nödvändig eller mycket väsentlig för att
en redan inträffad allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna
blir så små som möjligt.
3.3 Projekt med identifiering av samhällsviktig
verksamhet inom länet
3.3.1
STYREL
Styrel gick ut på att kunna prioritera olika objekt vid effektbrist i elsystemet. Arbetet ligger
till grund för identifiering och prioritering av samhällsviktig verksamhet och påverkar
arbete även utanför elprioritering. Inom arbetet användes en ny definition av samhällsviktig
verksamhet19:
”Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som också
uppfyller ett eller båda av följande villkor:
 Verksamheten är av sådan betydelse för befolkningens liv och hälsa, samhällets
funktionalitet eller våra grundläggande värden att den måste kunna bedrivas även
vid en allvarlig händelse eller kris.
 Verksamheten är av särskild betydelse för att en pågående allvarlig händelse eller
kris ska kunna hanteras med så små skadeverkningar som möjligt.”
3.3.1
PANDEMIPLAN 2007 OCH 2009
Under pandemiplaneringen 2007 prioriterades samhällsviktiga verksamheter enligt följande:
19
MSB, 2010b
24
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Tabell 3-1 prioritering av samhällsviktig verksamhet inför pandemiplan 2007
Prioritetsklass
Verksamhet
Kommunal verksamhet
Prioritet 1
El
Vatten och avlopp
Skydd, ordning och säkerhet
Räddningstjänst
Telekommunikation
Socialtjänst
Läkemedel
Miljö och hälsa
Livsmedelsförsörjning
Kommunledning och administration
Information och kommunikation
IT/Internet
Hälso- och sjukvård
Prioritet 2
Betalningsväsendet
Renhållning och sophantering
Drivmedel/bränsle (petroleum)
Skola och barnomsorg
Godstransporter
Fjärrvärme
Gatu- och väghållning
Prioritet 3
Persontransporter
-
Bränsle (flis och pellets)
Näringsliv
Denna kartläggning uppdaterades bland annat i samband med pandemisituationen 200920,
och även om det finns begränsningar i förberedelser för en pandemi så ger arbetet ett
exempel på vad som kan utgöra samhällsviktig verksamhet.
3.3.1.1
PANDEMIPLANERING 2007 UTIFRÅN LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
I arbetet med pandemiplaneringen delades Länsstyrelsens verksamhet in i två klasser, en
där verksamheten måste fungera till minst 90 % och en där man kan klara sig med 60 % av
full verksamhet, vid en pandemikris. Prioriteringen blev som följer.
Tabell 3-2 prioritering av samhällsviktig Länsstyrelseverksamhet inför pandemiplan 2007
(uppdaterad efter omorganisation)
Verksamhet (minst 90 %)
Verksamhet (minst 60 %)
Beredskapsenheten
Länsledning
Administrativa enheten
Landsbygdsavdelningen
Informationsenheten
Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen
Veterinärenheten
Naturavdelningen
Lst IT
Juridisk verksamhet
Diariet
3.3.1
ISSTORM
Projektet Isstorm gick ut på att kartlägga konsekvenserna för samhället av en isstorm. Fem
samhällsviktiga verksamhetsområden valdes ut: information, bränsle- och
drivmedelsförsörjning, värmeförsörjning, ordning och säkerhet samt betalningsväsende och
livsmedelsförsörjning. De omfattar dessutom både offentliga och privata verksamheter, där
de flesta är beroende av varandra.
20
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2010
25
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
3.4 Identifiering av samhällsviktig verksamhet inom
länsstyrelse och länets geografiska område
3.4.1
IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET I KOMMUNALA RSA:ER
I regel har kommunerna använt prioriteringen inom Styrel i sitt RSA-arbete. Några har
endast identifierat samhällsviktig verksamhet i kommunal regi, andra har även med
verksamheter i annan regi (till exempel Regionens, statlig eller privat). Länets 13
kommuners bedömning av vad som är samhällsviktigt utgör grunden för
sammanställningen i slutet av avsnittet.
Mycket samhällsviktig verksamhet bedrivs av privata aktörer inom områden som någon
statlig sektorsmyndighet arbetar inom. Det mesta av den privata verksamheten bedöms
täckas in av kommunernas identifiering av samhällsviktig verksamhet, i övrigt hänvisas till
sektorsmyndigheternas RSA:er.
3.4.2
REGION JÖNKÖPINGS LÄN
Region Jönköpings län driver tre sjukhus och primärvård på många fler ställen,
kollektivtrafiken och många olika kulturella verksamheter. Regionen har 2015 identifierat
akutsjukvården och servicefunktioner som samhällsviktiga på kort sikt. På längre sikt
tillkommer även primärvården. Regionen ansvarar även för länstrafiken, och har identifierat
den som samhällsviktig.
3.4.3
SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER INOM LÄNSSTYRELSEN
Länsstyrelsen har vissa arbetsuppgifter som kan anses vara samhällsviktiga genom att de
påverkar samhället runtomkring direkt. Följande funktioner på länsstyrelsen bedöms vara
samhällsviktiga:
 Krishanteringsförmåga
 Information
 Djurhälsa och djurskyddshantering (epizootiberedskap)
 Registrering av in- och utgående handlingar
 Utbetalningsadministration av vissa stöd
26
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
För att kunna upprätthålla dessa krävs även att följande fungerar:
 Intern personalförsörjning
 Intern servicefunktion
 Länsstyrelsernas gemensamma IT-system (Lst IT)
3.5 Sammanställning av identifierad samhällsviktig
verksamhet i Jönköpings län
Utifrån underlaget ovan har Länsstyrelsen sammanställt identifierad samhällsviktig
verksamhet i länet.
Länsstyrelsens syfte med att identifiera regional samhällsviktig verksamhet är att det utgör
en grund för vilka verksamheter som påverkar många av länets aktörer, och som vi kan
behöva arbeta vidare med gemensamt.
Urvalet vad som är regionalt viktig verksamhet är inte förankrat brett utanför myndigheten,
utan bör ses som en indikation.
Tabell 3-3 Identifierad samhällsviktig verksamhet regionalt
Samhällsviktig sektor
Samhällsviktig funktion
Samhällsviktig verksamhet
Energiförsörjning
Produktion och distribution va el
El producenter (offentliga och
privata)
Drivmedelsförsörjning
Aktörer inom transport och logistik,
samt tankstationer (främst privata)
Finansiella tjänster
Betal- och kontanthantering
Banker (privata)
Handel och industri
Detaljhandel
Livsmedelsbutiker (privat)
Tillverkningsindustri
Logistikcenter (privat)
Bygg- och entreprenad
Hälso- och sjukvård samt
omsorg
Farlig verksamhet eller stora företag
Seveso och 2:4-anläggningar (privat)
Sociala skyddsfunktioner
Socialtjänsten (speciellt vissa delar
som omsorg och stöd) (offentlig)
Omsorg om utsatta grupper
Till exempel boende i särskilda
boenden, äldre och barn (offentliga
och privata)
Sjukvård och akutsjukvård
Miljö och hälsa
Psykiatri
Primärvård
Läkemedelsförsörjning
Utbildning
Information och
kommunikation
3 sjukhus (Ryhov, Eksjö och Värnamo)
Vårdcentraler
Apotek
Förskola och grundskola till åk 3
(framförallt för att samhällsviktiga
föräldrar ska kunna arbeta, på lång
sikt all skolverksamhet)
Krisinformation
SOS Alarm, Länsstyrelsens
kommunikationsenhet
Telefoni och elektroniska kommunikationer
Distributörer och nätägare, tex
Skanova
Kommunikationssystem
Lokala medier
till exempel RAKEL
radio, press, tv
27
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Samhällsviktig sektor
Samhällsviktig funktion
Samhällsviktig verksamhet
Kommunalteknisk försörjning
VA – dricksvattenförsörjning samt hantering av
avloppsvatten
Vattenverk, Reningsverk,
distributionsnät, drift- och underhåll
Fjärrvärme
Kraftvärmeverk, fjärrvärmenät
Gatu- och väghållning (för framkomlighet)
Snöröjningsföretag,
vägunderhållsföretag
Renhållning och sophantering
Avfallscentraler, entreprenörer
Distribution, primärproduktion, kontroll av
livsmedel, tillverkning av livsmedel mm.
Mjölk-, spannmåls-, och
köttproducenter, Jordbruksverket,
Mejerier, LRF
Livsmedel
Dricksvatten
Kommunala VA (se ovan)
Offentlig förvaltning –
ledning och stödfunktioner
Krissamverkan
F-samverkan (Länsstyrelsen och
andra aktörer)
RäddsamF
Länsstyrelsen och andra statliga
myndigheter i länet (Jordbruksverket
och Skogsstyrelsen)
Skydd och säkerhet
Sambandscentraler och blåljusverksamhet,
miljöskydd
Kommunala servicepunkter
Rättsväsende
SOS Alarm, Räddningstjänst,
Akutsjukvård, ambulans samt
primärvård på längre sikt,
länsstyrelsen
Trygghetspunkter, vattenstationer,
mm.
Polisen, Kriminalvård
Domstolar
Hovrätten, Tingsrätten,
Kammarrätten, mm
Socialförsäkringar
Offentliga trygghetssystem (Utbetalning)
Kommunal socialtjänst, Länsstyrelsen
Transporter
Vägtransporter
Logistikcenter och företag
Järnvägstransporter
Logistikcenter och företag
Flygtransporter
Axamo
Kollektivtrafik
Regionen, JLT
28
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
4. Identifierade kritiska beroenden för den
identifierade samhällsviktiga
verksamheten.
I detta avsnitt beskrivs vad de samhällsviktiga verksamheter som identifierat i avsnitt 3 är beroende av. Detta
utgör en del av underlaget för beskrivningen av sårbarhet i avsnitt 7.
De samhällsviktiga verksamheterna är beroende av olika resurser för att fungera och kunna
fungera normalt. När samhällsviktiga verksamheter slutar fungera påverkas skyddsvärden
negativt. Skyddsvärden som påverkats negativt kan även påverka andra skyddsvärden på ett
negativt sätt, till exempel kan liv och hälsa påverkas negativt om skyddsvärdet hållbar miljö
redan påverkats negativt. Se figur i avsnitt 2.1 för att se hur skyddsvärdena förhåller sig till
varandra.
Syftet med att kartlägga och beskriva beroenden är att kunna minska sårbarheten i
verksamheter och resurser, så att skyddsvärdena värnas. Utan kunskap om beroenden vet
man inte vad man ska arbeta för att stärka.
4.1 Underlag om beroenden i samhällsviktiga sektorer
Länsstyrelsen saknar idag en bra metodik för beroendeanalyser och detta är en aspekt av
syftet för att seminarie- och workshopserien gällande kritiska beroenden genomförs.
Resultatet från denna serie förväntas kunna användas till grund vid framtagning av ny
metodik för beroendeanalyser. Merparten av informationen om beroenden kommer från
kommunernas tidigare RSA:er och projekt som Isstorm.
Den samhällsviktiga verksamheten bedrivs av många olika aktörer, och då information om
beroenden och sårbarhet kan vara känslig har Länsstyrelsen beslutat att hålla
beskrivningarna på en mycket övergripande nivå.
4.1.1
KOMMUNAL VERKSAMHET
De flesta kommuner har genomfört scenarioanalyser för att bedöma konsekvenser av
störningsscenarierna inom sin egen verksamhet. Konsekvenserna tillsammans med annan
kunskap om verksamheten har använts för att beskriva den samhällsviktiga verksamhetens
beroenden. Detta arbetssätt har många kompletterat med en kort och övergripande
beskrivning av beroenden. Kommunerna har redovisat sina bedömningar av störningarna i
sin verksamhet i ”sårbarhetsmatriser”, med följande tre- eller fyrgradiga skala (vissa slår
ihop 0 och1):
29
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Tabell 4-1: kriterier för konsekvenser i kommunal verksamhet (fritt sammanfattat)
0
Verksamheten kommer inte att drabbas av störningar – verksamheten kan upprätthållas
1
Verksamheten kommer att drabbas av mindre störningar – verksamheten kan upprätthållas
2
Verksamheten kommer att drabbas av kraftiga störningar – verksamheten kan hjälpligen upprätthållas
3
Verksamheten kommer att drabbas av sådana störningar att den inte fungerar utan åtgärder–
verksamheten kan inte upprätthållas
Scenario 1
Scenario 2
Scenario 3
Verksamhet A
2
3
2
Verksamhet B
0
2
3
Verksamhet C
1
3
1
Figur 4-1: Exempelmatris för att illustrera kommunernas sårbarhetsmatriser
4.1.2
ANDRA RSA:ER
Underlag om beroenden har även hämtats från sektorsmyndigheters RSA:er, men här krävs
ett fördjupat arbete framöver.
4.2 Beroenden i den regionalt samhällsviktiga
verksamheten
De huvudsakliga beroendena i samhället hänger ihop med infrastruktur. Övergripande så är de
flesta verksamheter beroende av personal, elförsörjning och IT för att fungera normalt.
Dessa är även beroende av varandra på olika sätt för att fungera.
Det finns varierande former och täckning med reservsystem som exempelvis reservkraft.
Avbrott i el och IT leder därför till störningar i många andra verksamheter, vilket
exempelvis visats i tidigare genomförda projekt.
Stora delar av samhället är beroende av transporter, vilka i sin tur är beroende av drivmedel
(bensin, diesel, gas mm.). Därför leder även störningar i drivmedelsförsörjningen och
transporter till att många verksamheter påverkas över tid.
De flesta verksamheter är beroende av personal. För att folk ska kunna arbeta krävs att de
kommer till arbetet (vilket kräver t ex framkomliga vägar, drivmedel, kollektivtrafik mm.)
samt att de kan vara där, vilket till exempel VA-avbrott eller stängda skolor kan hindra. De
flesta organisationer är beroende av enskilda personer och personalmässigt slimmade så att
marginalerna redan är små till vardags.
4.2.1
EL- OCH DRIVMEDELSFÖRSÖRJNING
Sverige har en hög energiförbrukning på grund av energiintensiv industri och ett samhälle
som kräver en hög nivå energi för att fungera till vardags. Energiförsörjningen i sig är även
30
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
den ofta beroende av el för att fungera21. Svenska Kraftnät (SvK) är ansvariga för stamnätet
för el. De anger att elförsörjningen är beroende av el, fungerande elektroniska
kommunikationer, transporter och drivmedel, finansiella system och personal.22 Enstaka fel
i stamnätet för elförsörjningen eller i regionnätet med de högsta spänningsnivåerna
påverkar normalt inte slutanvändarna. Om det skulle bli avbrott i stam-och regionnät så
kan många inom och utom landet att drabbas, men så stora elavbrott är ovanliga.
Energimyndigheten anger att även energiförsörjningen är beroende av el. Till exempel är el
en förutsättning för att producera värme i fastigheter eller i värmeverk och för effektiv
distribution av värme i fjärrvärmenät och i fastigheter. Pannan kan vara beroende av ett
visst bränsle, ofta är de större och äldre mer flexibla. Verksamheten är beroende av
transporter av bränsle, insatsvaror och restprodukter samt personal och VA.
Distributionssystemen är i regel mer robusta än fastigheterna som ska ta emot värmen.23
4.2.2
TELEFONI, IT OCH ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONER
Samhällets beroende av IT har ökat dramatiskt under de senaste åren och fortsätter att öka.
För många myndigheter, företag och organisationer är tillgång till Internet och e-post idag
en förutsättning för att kunna bedriva sin verksamhet. IT-förbindelser används för
övervakning av kritiska system eller nivåer i vattendrag och dammar. IT är även mycket
viktigt för privatpersoner eftersom många väljer att använda internet för att till exempel
utföra betalningar elektroniskt.
Om telefoni slås ut eller störs ger det stora eller mycket stora störningar. Telefonin är
särskilt viktig för myndigheters och andra aktörers förmåga att samverka inför och under
en krissituation, möjligheter att larma, för säkerhetssystem m.m. Telestationer för fast och
mobil telefoni är beroende av el. Fast reservkraft finns på många större stationer, medan
andra bara har batteribackup med inkopplingsmöjligheter för reservkraft, och därmed
begränsad uthållighet.
4.2.3
FINANSIELLA TJÄNSTER
Finansiella tjänster, t ex bankväsendet och hantering av pengar och kortbetalningar har inte
behandlats i någon större omfattning av kommunerna. I projektet Isstorm var det en av de
sektorer som analyserades, där analysen visade att störningar i dessa tjänster skapar stora
konsekvenser.
4.2.4
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SAMT LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING
Regionen bedömer att konsekvenserna kan bli stora av de flesta scenarion som analyserats.
Vården är beroende av interna försörjningssystem, som i sin tur är beroende av samhällets
infrastruktur. Dels drabbas vården genom samhällsstörningar, t ex avbrott i infrastruktur,
dels är de nyckelaktörer som belastas hårt om många skadas eller blir sjuka och behöver
akut vård. Viss redundans finns i och med att det finns tre sjukhus i länet. Dock är
vårdplatserna på dessa sjukhus begränsade, speciellt sett till akutvårdplatser.
MSB, 2011b
SvK, 2011
23 Energimyndigheten, 2012
21
22
31
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
4.2.5
KRISINFORMATION, OCH MEDIA
Information i samhället delas idag i störst utsträckning via webben. En IT-störning skulle
medföra att möjligheterna att kommunicera minskas drastiskt. Ur ett
krishanteringsperspektiv är detta allvarligt då myndigheternas förmåga att hantera kriser
minskar, samtidigt som behovet av information ökar i samband med kriser.
Krisinformation sprids även via Sveriges Radio, som fungerar så länge SR kan sända och
förutsatt att mottagaren har en fungerande radio att lyssna på.
PTS är ansvarig myndighet för sektorn elektroniska kommunikationer och enligt deras
tidigare RSA rapporter varierar förmågan att upprätthålla kommunikationerna mellan olika
aktörer, men att de stora aktörerna har en ganska god förmåga och att den har förbättrats
över tid. 24
4.2.6
VA OCH VÄGHÅLLNING
VA, vatten och avlopp, är i första hand en lokal fråga, då det ofta är en kommunal
verksamhet som försörjer delar av en eller flera kommuner med vatten eller tar hand om
avloppsvatten. Det kan bli en regional fråga om ett omfattande avbrott leder till att en aktör
behöver stöd från andra delar av länet och/eller VAKA exempelvis. VA-verksamhetens
beroenden beskrivs i kommunernas RSA:er, och avbrott påverkar invånare och
verksamheter i det drabbade området direkt. Störningar i rening kan även få
miljökonsekvenser.
Väghållningsansvaret beror på vem som är väghållare. Det krävs exempelvis personal,
drivmedel och fordon för att hålla vägarna farbara. Många verksamheter är beroende av
transporter, och speciellt vägtransporter fram till verksamheten, och dessa är i sin tur
beroende av framkomlighet på vägarna.
4.2.7
LIVSMEDEL
Livsmedelsförsörjningen är beroende av transporter, vilket bland annat Isstormsprojektet
visade, och även Livsmedelsverket anger25. Livsmedelsförsörjningen är även beroende av el,
diesel, dricksvatten, IT på grund av diverse telekommunikationer, datorsystem, personal,
djurhållning, transport, bearbetning, drift av reservkraft och så vidare.
4.2.8
KRISLEDNING OCH SAMVERKAN, POLIS, SOS ALARM
Länets förmåga till krisledning beror dels på tekniska system och dels på personal,
kompetens och samverkan. Det beror på vad som inträffat och vilka resurser som är
aktuella. Blåljusverksamheten har en viss backup/redundans, till exempel
kommunikationssystem som Rakel, men även de är beroende av framkomliga vägar,
personal och drivmedel för att kunna arbeta.
4.2.9
TRANSPORTER OCH KOLLEKTIVTRAFIK
Oframkomliga vägar eller järnvägar kan drabba enskilda privatpersoner, vilket i sin tur kan
störa verksamheter då personal inte kan ta sig till arbetet. Det kan hindra samhällsviktiga
funktioner som ambulans, räddningstjänst eller hemtjänst. Om drivmedelsförsörjningen
24
25
PTS, 2012
Livsmedelsverket, 2011
32
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
bryts får det liknande konsekvenser. Jönköpings län är ett logistiknav, så stora områden kan
påverkas vid ett avbrott i denna region.
Inom länet skulle ett avbrott i transporter ge märkbara konsekvenser inom ett dygn,
t ex brist på färskvaror. Inom en vecka skulle samhället ha stora problem med till exempel
att rena vatten och ta hand om avloppsslam samt skulle samhället lida brist på drivmedel ,
(även om Jönköpings stad är relativt väl rustad inom den sektorn). Avbrott i transporter
inom länet skulle leda till stora samhällsstörningar och störningar i alla verksamheter26.
4.2.10 LÄNSSTYRELSENS VERKSAMHET
Länsstyrelsen är direkt beroende av el och IT. Vidare medför ett teleavbrott svårigheter att
kommunicera, kanske framförallt för allmänheten att kontakta länsstyrelsen men även
svårigheter för länsstyrelsen att nå ut med information till allmänheten. Avbrott i
kommunalteknisk försörjning skulle förmodligen stoppa arbetet på länsstyrelsen, men
framförallt skulle det medföra en påfrestning på samhället i helhet.
Idag finns ingen systematisk genomgång av Länsstyrelsens egen samhällsviktiga
verksamhets beroenden. Ur ett informationssäkerhetsperspektiv finns ett påbörjat arbete.
Det finns ett planerat arbete med kontinuitetsplanering för samhällsviktig verksamhet inom
Länsstyrelsen.
4.2.11 SAMMANFATTNING
Länets beroenden kan sammanfattas med följande bild.
Miljöskydd
Livsmedel
Skydd
Info
Hälsa
Skydd och
säkerhet
Värme
Personal
Tele
Skola
Vård, omsorg
Privata företag
Offentlig
verksamhet
Transporter
El
IT
VA
Privat samhällsviktig verksamhet
Figur 4-2: Skiss över beroenden dels utifrån skyddsvärdena människors liv och hälsa (i rött),
miljöskydd (i grönt) och företag i samhället (i blått), och dels samhällsviktiga verksamheter
emellan.
26
Sveriges Åkeriföretag, 2012
33
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Sammanfattningsvis är i stort sett alla beroende av el, IT, telefoni, transporter,
kommunalteknisk försörjning (framförallt VA) och personal. En förutsättning för
personalen är skolor och barnomsorg (för att samhällsviktiga föräldrar ska kunna arbeta).
Länsstyrelsen bedömer att det finns ett behov av en systematisk sammanställning av
samhällsviktiga funktioner och deras beroenden i länet. Därför genomförs just nu ett
projekt inom ramen för F-samverkan för att öka kunskapen och förståelsen för kritiska
beroenden inom 5 samhällsviktiga sektorer under resterande delen av mandatperioden, se
mer kap 2.3.2.1.
34
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
5. Identifierade och analyserade hot och
risker för länsstyrelsen och länets
geografiska område.
5.1 Händelser under det gångna året som påverkat
länet
5.1.1
LÅGA YT- OCH GRUNDVATTENNIVÅER
Hösten 2015 var mycket torr och följdes av en vinter med mycket liten nederbördsmängd.
Detta följdes av en torr och varm vår och sommar i länet under 2016. Den låga
nederbördsmängden i kombination med det varma vädret har präglat hela årets yt- och
grundvattennivåer. Nivåerna har inte varit så låga på 50 år. Främst är det höglandet samt
länets östra delar som drabbats, men även de västra delarna har låga nivåer. Många
vattendrag är näst inpå torrlagda eller har nivåer som är mycket under det normala. Läget är
fortfarande nu under hösten oförändrat i de östra delarna och vattennivåerna fortsätter att
sjunka. I västra delarna av länet har vattennivåerna stabiliserats på nivåer under det
normala. De regn som faller nu ger endast kortvarig effekt. I små snabba magasin (ytvatten)
är nivåerna mycket under det normala. I de stora och långsamma magasinen (bergs- och
grusmagasin) är det också under det normala och dessa magasin har mycket lång
återhämtningstid. Prognosen visar inga tecken på förbättring förrän tidigast när
växtsäsongen är över i oktober eller november, dock förutsätter det att det faller rikligt med
nederbörd.
De låga yt- och grundvattennivåerna har bidragit till sinande brunnar, vilket bland annat
kan ge problem för stora vattenkonsumenter. Vissa kommuners dricksvattenproduktion
har varit ansträngd under året, främst Vetlanda och Värnamo. Det är också ökad risk för
ras och skred på grund av avvikande tryckförhållande mellan yt-och grundvatten. Känsliga
arter i den biologiska mångfalden hotas, däribland den sällsynta flodpärlmusslan som har
reproduktionsområden i länet.
En händelsegrupp (ISF) inrättades under våren 2016 inom ramen för F-samverkan för att
arbeta proaktivt med frågan och följa läget. Veckovis rapportering innehållande
informationsbrev, lägesbeskrivning och övergripande länsanalys har delgivits alla aktörer i
F-samverkan. Kartor har tagits fram över sinande brunnar och grundvattennivåer
kontinuerligt. Information har gått ut till medborgare i länet om att vara sparsamma med
vattnet. Beredskapsplan för att säkerställa ett visst bestånd av flodpärlsmusslan har tagits
fram och är genomförd. Samordning med Kalmar län gällande Emå-systemet har skett.
5.1.2
MJÄLTBRANDSUTBROTT
Under sommaren 2016 inkom det larm om döda djur kring området Omberg i
Östergötland. Det visade sig vara ett mjältbrandsutbrott som drabbade ett flertal gårdar i
området. Då Omberg ligger nära länsgränsen till Jönköpings län, nära kommunerna Tranås
och Jönköping, beslutades det att F-samverkan skulle organisera en ISF för händelsen i
35
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
syfte att övervaka och proaktivt arbeta för att förbereda för eventuell spridning av smitta in
till Jönköpings län. Under händelsens gång anordnade Jordbruksverket
zoonossamverkansmöten via telefon, uppemot två gånger i veckan, som F-samverkans ISF
deltog på. Efter varje zoonossamverkansmöte hade ISF ett internt möte där nyinkomna
uppgifter diskuterades.
Vid mjältbrandsutbrottet dog 14 djur av smittan, men inga djur utanför området kring
Omberg påkallades ha insjuknat. Ett par falsklarm uppstod i Jönköpings län, däribland en
sjuk hund som rört sig omkring Omberg, som togs via bil till en veterinärklinik i
Jönköpings län. Detta larm inkom till länsstyrelsens tjänsteman i beredskap. Även rapporter
om klövdjur som dött av okänd anledning i Jönköpings län inkom, dock visade sig varken
hunden eller några av klövdjuren vara smittade av mjältbrand. Uppgifter för F-samverkans
ISF i händelsen var att övervaka situationen och producera kunskapsunderlag för att sprida
inom F-samverkan. Kunskapsunderlagen bestod utav information om sjukdomen och hur
den smittas, vem den smittar, hur misstänkta fall ska hanteras samt vilka lagar och aktörer
som är inblandade i situationen. Viss historik kring mjältbrandsutbrott i Sverige och
närområdet undersöktes också. Lägesbilder producerades och skickades ut tillsammans
med kunskapsunderlagen till aktörer inom F-samverkan. Polis, ambulans och
räddningstjänst inom F-samverkan tog tillsammans fram en rutin för agerande inom
området kring Omberg, detta eftersom även personal från dessa aktörer i Jönköpings län
kan åka på diverse larm i Östergötlands län, däribland området kring Omberg. När
jordbruksverket bedömde att hela situationen kunde hanteras i deras linjeorganisation och
att de därmed började avveckla sin krisorganisation så beslutades det att F-samverkans ISF
för situationen också skulle avvecklas.
5.1.3
SKOGSBRÄNDER
På grund av den mycket torra vintern och våren i kombination med lokala åskväder utbröt
många bränder i början på sommaren i de torra markerna. Under den mest intensiva helgen
bekämpade räddningstjänsterna med uppemot 20 skogsbränder, främst i länets östra delar
(bl.a. Ydre och Vetlanda). F-samverkan startade tidigt upp en händelsegrupp för att arbeta
proaktivt, bland annat samordnades i ett tidigt skede resurser för att ha uthållighet på lång
sikt. Helikoptrar från försvaret beordrades in för vattenbombning. Skogsbrandflyg
användes för bevakning.
Skogsbrandrisken fortsatte vara hög och eldningsförbud har rått under större delen av
sommaren och in under hösten på grund av det torra vädret. Skogsbrandflyg har använts
kontinuerligt för att tidigt kunna upptäcka rökpelare eller andra tecken på skogsbränder.
5.1.4
OMFATTANDE VINDSBRAND I FLERBOSTADSHUS
En omfattande vindsbrand utbröt i maj i Huskvarna. Branden startade i en lägenhet på
översta våningen, men spred sig snabbt till vinden och utvecklades snabbt till övertändning
av hela vinden. Ett 60-tal brandmän från åtta brandstationer i länet bekämpade branden.
Samtliga 156 boende fick evakueras, 4 behövde uppsöka vård för lindriga skador. En skola
i närheten användes som uppsamlingsplats. Där kunde de boende få hjälp av kommunens
POSOM-grupp, liksom polis och representanter från försäkringsbolag.
5.1.5
BRAND I ÅTERVINNINGSCENTRALEN I VAGGERYD
En kraftig brand utbröt under september i återvinningscentralen i Vaggeryds kommun.
Räddningsinsatsen pågick i flera dygn. Branden spred sig snabbt inom området och till
36
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
närliggande anläggningar. Totalt omfattades en yta på 12 000 kvm, som i stort sett helt och
hållet var övertänd. Lågorna var som mest ca 50 m höga. Omfattningen av branden
påverkades av ett driftsstopp i kraftvärmeverket i Torsvik, vilket medförde att stora lager av
material fanns kvar på återvinningscentralen vid tidpunkten. Utöver stora mängder plast,
flis och trä, brann det i byggnader med farliga ämnen (bland annat saltsyra, acetylen och
olika oljor). Det var länge oklart vilka farliga kemikalier som fanns i byggnaden och i vilka
mängder, då verksamheten inte visste det själva.
Risken för spridning genom hög värmestrålning och risken för flygbränder var
överhängande. Släckningsarbetet fick inledningsvis inriktas på att minska risken för
spridning till angränsande skog och byggnader, samt bekämpning av flygbränder. Man
befarade att brandgas skulle spridas in över samhället på grund av rådande
vindförhållanden. Inledningsvis drev vinden något norr om samhället, men fördes senare
på kvällen allt mer in mot samhället. På grund av väderförhållanden i övrigt och vald taktik
under räddningsinsatsen undveks att brandgas slogs ner i samhället. Ett omfattande arbete
bedrevs i RäddsamFs regi för att bemästra branden med så lite skada på människa och
miljö som möjligt. Som mest arbetade ett 60-tal brandmän på skadeplatsen och därtill en
skara för ledning och analys. Personer med sakkunskap inom en rad områden bidrog med
stöd till räddningsledningen. En viktig aspekt var att undvika att kontaminerat släckvatten
skulle ge negativ påverkan på miljön, särskilt med beaktning på grundvattnet då det är
sandjord i området och närmsta vattentäkt endast är belägen 3 km från området. För att
begränsa mängden släckvatten gick man över till att använda stora mängder sand (6900
ton) och krossad gips (1000 ton) för att täcka över de brinnande massorna. Under 32 h
fördes 550 lastbilslass med sand till platsen, detta var möjligt tack vare goda kontakter
mellan återvinningsföretaget och en entreprenadfirma med grus och sandlager i trakten.
Det goda utfallet av sandsläckningen var också möjligt tack vare god tillgång till maskiner
som var lämpliga för ändamålet. T ex användes en speciell grävmaskin med extra lång arm
som bara finns i ca 14 exemplar i Sverige och där en vid tidpunkten råkade befinna sig i
Vaggerydstrakten.
5.1.6
FLYKTINGMOTTAGANDE
Hösten 2015 har mycket fokuserats kring det ökade antalet människor som flytt till Sverige.
Händelsegruppen fortsatte arbetet under våren 2016, samt har en utvärdering av arbetet
skett under året. Arbetet har bland annat lett till många nya lärdomar samt samverkan om
nya frågor.
Alla aktörer i länet har arbetat hårt med ett bra mottagande av de flyktingar som kommit
hit. Det har till stor del handlat om att lösa akuta problem som det inte funnits strukturer
för att ta hand om. F-samverkan har använts som forum för samverkan i länet, både för att
sprida information och dela lägesbild, men också för tips och råd, att reda ut gemensamma
frågor, mm. De strukturer som finns inom F-samverkan har varit till hjälp i arbetet.
Arbetet med att hitta strukturer för det ökade flyktingmottagandet har varit så pass
omfattande att det finns anledning för att redovisa några av dessa erfarenheter. Dessa
baseras på underlag från Länsstyrelsens involverade personal. De viktigaste faktorerna för
att hantera höstens flyktingmottagande var:
 Samverkansstrukturer: I länet har F-samverkans struktur använts för samverkan
och för att hitta delvis nya former för att ta hand om dem som kommer hit, vilket
har varit en stor tillgång att kunna utgå ifrån. Där har det funnits möjlighet att
37
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016



inkludera både nya nyckelaktörer och nyckelpersoner, vilket har fungerat bra och
varit en styrka.
Relationer: det har fungerat bra att utgå ifrån en mindre grupp (Beredningsgruppen
i F-samverkan), där man kunnat bygga upp bra relationer både mellan de personer
som ingått och därutöver även mellan olika myndigheter.
Informations- och kommunikationskompetens: en stor del av arbetet har varit att
sprida information (både till allmänheten direkt och via media, samt mellan
samverkande aktörer). I detta har filtrering och tolkning av information från olika
håll varit en nyckeluppgift. Grundinställningen har varit att hjälpas åt utefter behov
och möjlighet, samt att arbeta för förtroendet för myndigheter. En
nyckelkompetens har varit mediahantering.
Kunnande: dels krävs människor som rent praktiskt kan lösa det som ska lösas,
exempelvis starta nya typer av boenden, dels har det varit en styrka att kunna dela
erfarenheter, tips och råd inom F-samverkan. Det har även gett viss trygghet att
kunna ha så högt i tak att man kan säga att man inte vet hur saker ska lösas och
därmed har man tillsammans kunnat arbeta med det.
Utöver ovanstående har det funnits interna och separata organisationer inom respektive
organisation bland annat på Länsstyrelsen.
Höstens arbete har gett många nya lärdomar, exempelvis behovet av mediaexpertis och
möjligen avlastning av mediafrågor över tid. Det har bland annat lett till ökad omfattning
av mediaträning inom vissa organisationer. En lärdom är även behovet av att arbeta in nya
lärdomar i planer och rutiner med beaktning av övergången mellan akutläge och ett,
möjligen nytt, normalläge. Arbetet med skyddsvärden och vid vilka situationer strukturerna
ska aktiveras kan vara en intressant diskussion framöver. I dagsläget har antalet asylsökande
minskat från 7000 sökande till 5000 sökande under året. Den stora utmaningen nu handlar
om bostadsbristen i länets alla kommuner, en konsekvens av detta är att nyanlända med
uppehållstillstånd kan hamna tillbaka där dom bodde i evakueringsboendet i sin
kommunplacering, så kallade genomgångsboenden.
5.2 Trender och utveckling
Denna rapport fokuserar på akuta kriser som inträffar plötsligt. Men de sker alltid i ett
sammanhang (socialt, vädermässigt, geografiskt och så vidare) och dessa sammanhang
förändras med tiden. De påverkar riskbilden genom att förändra de bakomliggande
förutsättningarna.
Följande trender lyfts i länet:
 Ett allt snabbare tempo i samhället – svårt att få en helhetsbild, allt mer komplexa
hotbilder, vilket ställer ökade krav på olika aktörer
 Sociala medier och digitalisering – medför ökande beroenden och risk för intrång,
samt att människor lever allt mer på sociala medier
 Större krav på information och kommunikation, allt fler förtroendekriser som
också får större och snabbare spridning via internet och sociala medier
 Ändrade värderingar och individualisering – till exempel ändringar i användande av
alkohol, droger och läkemedel, samt mer individualisering och ökade krav på
samhällets ansvar för individens trygghet och säkerhet
38
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016








Extremistisk miljö – synliga och mer fördolda ideologiska eller andra idébundna
hot mot ett fritt och fungerande samhälle
Organiserad brottslighet – nästlar sig in och påverkar samhället allt mer
Demografiska förändringar – befolkningen blir allt äldre, samtidigt som den ökade
invandringen under hösten dels medför att yngre personer flyttar hit, dels medför
andra behov från samhället
Klimatförändringar – en bakomliggande faktor till bland annat ökad risk för
naturhändelser, invasiva arter (nya arter från andra delar av världen som riskerar att
tränga undan naturliga arter här) och ändrade förhållanden för nuvarande arter.
Klimatförändringarna påverkar risken för de flesta naturhändelserna (bland annat
översvämning och värmebölja) redan idag, och kan på sikt medföra stora
förändringar i människors villkor i hela världen, med exempelvis klimatflyktingar
som följd.
Minskade bidrag som leder till mindre robusthet i till exempel infrastruktur27
Kemikalier – ökad användning av kemikalier i samhället tillsammans med luckor i
kunskapen om hur de påverkar människor och omgivningen. Riskerna bedöms öka
på sikt.
Rationalisering och sammanslagning – många verksamheter slås ihop till större
enheter. Det gäller även länets lantbruk, vilket får effekter för näringen, biologisk
mångfald och landskapet. Detta kan även påverka sårbarheten i och med ett ökat
beroende till ett fåtal aktörer och problem i dessa kan medföra konsekvenser i ett
större geografiskt område.
Förändring i det säkerhetspolitiska läget – försämring av omvärldsläget, 2015
höjdes hotnivån för terrordåd tillfälligt i Sverige till nivå 4 på en 5-gradig skala, men
är i dagsläget på nivå 3.
5.2.1
DET SÄKERHETSPOLITISKA LÄGET
Den senaste tiden har präglats av en påtaglig försämring av omvärldsläget. I det omedelbara
närområdet förtjänar situationen i Östersjöregionen och den pågående konflikten i östra
Ukraina att särskilt nämnas. På grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges
närområde och i Europa beslutade regeringen den 23 april 2015 att den svenska
försvarsförmågan ska stärkas. Det innebär förändrade krav på den svenska
försvarsförmågan utifrån nya hot som kan innebära en påverkan för samhället.28 FOI
redovisade under 2013 fyra typfall som grund för överväganden och diskussioner om
utvecklingen av ett modernt civilt försvar:
 Typfall 1: Beredskapshöjning, mobilisering och transport till utgångsområden
Typfallet berör mobilisering och koncentrering av Försvarsmaktens krigsförband, i
ett läge där ett begränsat väpnat angrepp ännu inte inträffat, men kan vara
förestående.
 Typfall 2: Angrepp med fjärrstridsmedel m.m., huvudsakligen mot civila mål
Typfallet omfattar ett begränsat väpnat angrepp med fjärrstridsmedel mot civil
infrastruktur, i syfte att påverka Sveriges vilja att agera i en pågående internationell
kris.
27
28
PTS, 2010
Regeringen, Regeringens proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2015
39
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016


Typfall 3: Angrepp med fjärrstridsmedel m.m., huvudsakligen mot militära mål
Typfallet omfattar ett begränsat väpnat angrepp med fjärrstridsmedel mot militära
mål i syfte att begränsa Sveriges militära förmåga att agera i den aktuella krisen.
Typfall 4: Angrepp som omfattar landstigning och luftlandsättning mot viktiga
områden i Sverige. Typfallet beskriver ett begränsat väpnat angrepp med
fjärrstridsmedel mot militära mål och civil infrastruktur, i syfte att kraftigt begränsa
Sveriges politiska vilja och militära förmåga att agera. Angreppet följs upp med
landstigning och luftlandsättning mot begränsade områden från vilka angriparen
med kvalificerade vapensystem kan dominera närområdet.29
Den 10 december 2015 preciserade regeringen att Länsstyrelserna, och andra
bevakningsansvariga myndigheter ska återuppta sin planering och beredskap för det civila
försvaret.30 Den återupptagna planeringen för det civila försvaret tar sin utgångspunkt i
krishanteringssystemet och hanteringen av kriser i samhället under fredstid. Det civila
försvaret syftar i första hand till att stödja Försvarsmakten vid höjd beredskap.
Länsstyrelsen är enligt länsstyrelseinstruktionen den högsta civila totalförsvarsmyndighet i
länet och ska under höjd beredskap se till att största möjliga försvarseffekt uppnås inom
det geografiska området.31 Målet för det civila försvaret ska från och med 2016 och framåt
vara att:
 Värna civilbefolkningen
 Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
 Bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
Försvarsmakten har delat in Sverige i fyra militärregioner där Länsstyrelsen i Jönköping län
tillhör militärregion syd, som även omfattar Länsstyrelserna i Östergötlands län, Kalmar
län, Kronobergs län, Blekinge län och Skåne län. Länsstyrelsen deltar även vid vissa av
Försvarsmaktens övningar och planeringen inför dessa för att öka förståelsen och
möjligheterna till att det civila samhället kan stödja Försvarsmakten. Länsstyrelsen ska
verka för att berörda aktörer i samhället bidrar till en grundläggande förmåga till civilt
försvar. Länsstyrelsen i Jönköpings län kommer att bedriva arbetet med civilt försvar inom
fyra områden:
 Stärka skyddet av samhällsviktiga verksamheter för att skapa ett robustare samhälle.
 Delta i Försvarsmaktens övningsverksamhet och därigenom verka för ökad
förmåga till kunskapsuppbyggnad och samverkan vid händelser med en
antagonistisk dimension.
 Anpassa den egna myndighetens organisation och förmåga utifrån perspektivet
höjd beredskap.
 Arbeta för att ge stöd till Försvarsmakten och då främst militärregionen.
Som ett steg till att öka medvetenheten om det försämrade säkerhetsläget i Europa har ett
seminarium om psykologiskt försvar genomförts på länsstyrelsen. En liknande
kunskapshöjande föreläsning är planerad inom länets kommunikatörsnätverk.
Utöver detta har en scenarioövning arrangerad av MRS hållits med länsledningen,
respektive med styrgruppen inom F-samverkan med syfte att öka kunskaperna om det
försämrade säkerhetsläget, samt vad en gråzonsproblematik kan innebära för våra
29
FOI, 2014. Hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar, s. 5.
Regeringen, Planeringsanvisningar för det civila försvaret 2015
31
Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion
30
40
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
respektive organisationer. Liknande övningar är planerade inom 3 av länets kommuner.
Övriga projekt som Länsstyrelsen i Jönköpings län har genomfört under 2016 har omfattat
samhällsviktiga verksamheters beroende med fokus på livsmedel. Kommande seminarier
med tillhörande workshops är planerade under åren 2017-2018 inom samhällssektorerna
transporter, drivmedel, el och elektroniska kommunikationer. Denna kunskapsutveckling
stärker samhällsviktiga verksamheters systematiska säkerhetsarbete, robusthet och resiliens.
Det medför också ökade möjligheter till hantering av samhällsstörningar under höjd
beredskap. Länsstyrelsen vill verka för att även privata företag och enskilda näringsidkare
som bedriver verksamhet som är av betydelse för rikets säkerhet32 ska kunna delta i detta
arbete.33 Länsstyrelsen ser att det finns ett behov av att bibehålla och på sikt även utveckla
dialogen med alla samhällsviktiga aktörer. Det är dock svårt att kunna samla in underlag
och information från länets aktörer utan styrning från MSB, en enhetlig nationell metod
hade varit av stort värde i det här arbetet. I det länsgemensamma arbetet med risk- och
sårbarhetsanalyser kommer fokusområdena att vara det som dels stärker länets förmåga att
hantera fredstida samhällsstörningar, dels medför en kartläggning av möjligheter och behov
inför arbetet med civilt försvar och åtgärder inför och vid höjd beredskap.
De brister och sårbarheter som finns inom arbetet med civilt försvar är främst kopplade till
finansieringen. Det är dock även viktigt att notera att en återtagning av förmågan till ett
civilt försvar överstiger de ansvarsområden det civila försvaret hade under kalla kriget.
Innan kalla krigets slut hade Försvarsmakten betydande resurser internt inom till exempel
sjukvård, logistik och livsmedelsförsörjning. Idag förväntas det civila försvaret, utöver
befolkningsskydd och skydd av samhällsviktig verksamhet, även möta Försvarsmaktens
behov av tillförda resurser. Dessutom har hotbilden förändrats från kalla krigets tid. Då var
det huvudsakliga hotet rent militärt, idag ser vi potentiella hot mot elektronisk infrastruktur
och andra, mer traditionellt civila, mål. Detta gör att ansvaret att stå emot hot mot landet i
viss mån förskjuts från det militära försvaret till det civila.
32
Säkerhetsskyddsförordning (1996:633)
Lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i
totalförsvarsplaneringen, § 20
33
41
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
5.2.2
MIGRATION
Enligt Försvarsdepartementet är situationen i Mellanöstern och Nordafrika på många håll
instabil och präglas av inbördeskrig mellan etniska och religiösa gränser. Upproren i
Mellanöstern och Nordafrika väckte initiala förhoppningar om en utveckling mot
demokrati, något som på många håll inte har realiserats. Den nuvarande situationen i Syrien
ger allt större regionala återverkningar, något som exempelvis märks genom de stora
flyktingströmmar som söker sig bort från Syrien.34
Antalet flyktingar och internflyktingar i världen är mycket svårt att uppskatta och antalet
varierar beroende på källan. Enligt FNs flyktingorgan UNHCR, finns det cirka 65 miljoner
människor som har tvingats fly undan konflikter och förföljelse. Av det totala antalet är
cirka 1/3 flyktingar och resterande andel internflyktingar. Hälften av alla flyktingar i världen
kommer från tre länder, där flyktingar från Syrien utgjorde den största gruppen, följt av
Afghanistan och Somalia. Turkiet blev värdland för 2,5 miljoner flyktingar, främst från
Syrien och Irak, och var det land i Europa som tog emot överlägset flest flyktingar (58 %)
under 2015. Andra länder som tog emot många flyktingar var Tyskland (ca 315 000),
Ryssland (ca 315 000), Frankringe (ca 270 000), Sverige (ca 170 000), Storbritannien (ca
120 000) och Italien (ca 120 000). Av det totala antalet flyktingar var cirka hälften under 18
år. Sverige tog emot 5 gånger fler ensamkommande flyktingbarn 2015 jämfört med året
innan. 35
Det finns stora flykting- och migrationsströmmar i världen och betydande mängder
kommer från MENA-regionen (Mellanöstern och Nordafrika), bland annat via medelhavet
eller landvägen till Europa. Att skydda de här grupperna och att bekämpa
människosmuggling är ett pågående arbete som präglas av stor komplexitet och betydande
utmaningar. Internationella aktörer, däribland International Organization for Migration
(IOM), bedömer att en kommande trend framöver, på global nivå, är att miljö- och
klimatfaktorer kommer att få en allt större påverkan på flykting- och migrationsströmmar.36
5.2.3
EXTREMISTMILJÖER
Detta avsnitt bygger på underlag från Justitiedepartementet och Säkerhetspolisen. I enlighet
med deras bedömning saknas i dag en entydig och allmängiltig definition av begrepp som
är relevanta för att beskriva våldsbejakande radikalisering och extremism. Säkerhetspolisen
(SÄPO) anser att en definition av begreppet våldsbejakande menar ”handlingar såsom att
stödja, uppmana till eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja en
sak”. Vidare använder Säkerhetspolisen begreppet extremism för att beskriva ”rörelser,
ideologier eller individer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning”. 37
Enligt SÄPO handlar det för extremistmiljöerna om att förändra samhället, då man i dessa
miljöer menar att det inte går att förändra samhället genom det demokratiska systemet. I
syfte att uppnå förändring krävs andra mer direkta och radikala metoder, ofta våldsamma
sådana, även om det innebär att enskilda individers fri- och rättigheter kränks.38 SÄPO har
identifierat tre huvudgrenar inom dagens extremistmiljöer:
Försvarsdepartementet, 2015 ss 31-33.
UNHCR Global Trends forced displacement in 2015
36 IOM 2015, ss 33-34.
37
Justitiedepartementet , 2014, ss 20-21.
38
Säkerhetspolisen, 2015.
34
35
42
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016



Autonoma miljön
Vit maktmiljön
Våldsbejakande islamistisk extremism
5.2.3.1
AUTONOMA MILJÖN
Enligt Justitiedepartementet eftersträvar den autonoma miljön ett klasslöst samhälle utan
styre från någon auktoritet. En central uppfattning i denna miljö är att dagens demokrati
inte är tillfredsställande och att den enda styrformen som är acceptabel är ett självstyre som
utgår från folket, det finns även revolutionära inslag inom miljön. Den autonoma miljöns
ärkefiende är de som vill inrätta ett auktoritärt styre, begränsa invandringen och som säger
sig värna den svenska etniciteten. Personer inom den autonoma miljön nyttjar
benämningen fascister för att beskriva sina meningsmotståndare och andra som uppfattas
upprätthålla fascistiska strukturer, exempelvis företagare och myndighetsföreträdare. De
autonoma kan sägas ha en socialistisk grundsyn och flera av de mål som de autonoma har
satt upp är sådana som många i befolkningen skulle ställa sig bakom. Metoderna inom den
autonoma miljön tar de flesta avstånd ifrån.39
5.2.3.2
VIT MAKTMILJÖN
Den bild Justitiedepartementet ger av vit maktmiljön är att den eftersträvar ett etniskt
homogent samhälle där det inte förekommer inslag av andra kulturer, det finns således av
förklarliga skäl ett tydligt motstånd mot invandring. Inom miljön är människosläktet indelat
i raser och det finns en negativ syn på invandring av människor som inte räknas till den vita
rasen. Att människosläktet kan delas in i raser återkommer inom hela vit maktmiljön, men
hur starkt detta lyfts fram varierar. En central tanke inom hela miljön är föreställningen om
en judisk konspiration och ett judiskt inflytande som anses hota den ”vita rasen”. Media
och staten, i synnerhet polisen, pekas ofta ut som stödjande av konspirationen, enligt vit
matkmiljön. Inom vit maktmiljön är en del av målet ett auktoritärt styre och det förefaller
finnas drivkrafter för tydlig struktur, ordning och totala lösningar. Diskursen inom vit
maktmiljön har gradvis förändrats och kultur lyfts allt oftare fram istället för ras.
Kulturbegreppet avser dock något som är lika oföränderligt som det som tidigare kallade
ras, alltså något en person har med sig från födelsen och som är bestående. Det finns också
tendenser att fokusera på, och lyfta fram, t ex svenskheten istället för att kritisera andra
kulturer och etniciteter. Det finns dock inget som pekar på att förändringen är annat än
språklig, avsikten att begå brottsliga handlingar riktade mot olika grupper förefaller inte
heller ha minskat.40
5.2.3.3
VÅLDSBEJAKANDE ISLAMISTISK EXTREMISM
Enligt Justitiedepartementet kan den svenska våldsbejakande islamistiska extremistmiljön
huvudsakligen betecknas som inspirerad av al-Qaida-ideologin. Ideologin är global och
motiverar attentat mot civila, dels som svar på ockupation av muslimska länder och våld mot
muslimer, dels som ett svar på upplevda kränkningar av islam. Den har varit tämligen stabil
sett till den förmedlade avsikten och de ideologiska referenspunkterna. Den förändring som
kan iakttas av mer principiell karaktär är vad, och vilka, som kan utgöra möjliga attentatsmål.
Den globala islamistiska extremismen har fått en tillströmning av anhängare, mycket tack
vare vissa ideologers extensiva spridning av budskap om att det krävs våldsamma metoder
39
40
Justitiedepartementet 2014, ss 30-33.
Ibid., ss 33-35.
43
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
för att förändra samhället. Målet som beskrivs är att genom våld införa ett islamiskt styre och
att återinföra den muslimska kulturens storhetstid. Inom den våldsbejakande islamistiska
extremistmiljön är västvärldens materialism förhatlig. Det finns tydliga attribut inom miljön,
exempelvis genom val av enkel klädsel eller livsstil, som visar att man tar avstånd från
materialismen. Västvärldens sekularisering och materialism görs till mål för angrepp från
miljöns extremister. Mot denna bakgrund blir det mycket konfliktfyllt att västerländska
länder bedriver militära operationer i muslimska länder. Utländska ockupationer eller
influenser på muslimsk mark kan motivera angrepp. I muslimska länder kan angrepp också
ske mot det som uppfattas som illegitima regimer eller regimer som nätverken inte anser står
för, vad de menar, är den ”rätta” tolkningen av islam. Kampen mot fienden kan också föras
långt bort från de muslimska länderna, det handlar då om attentat främst i Europa och
USA.41 Risken för attentat har blivit mycket aktuell efter terrordåden i Paris hösten 2015.
5.2.4
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
FN:s klimatforskningspanel (IPCC42) betonar allt mer människans påverkan på klimatet. De
menar att människans påverkan på klimatet utgör ett av vår tids största hot med
omfattande konsekvenser för det globala ekosystemet som följd. För att bromsa
klimatförändringarna krävs en minskning av människans klimatpåverkan.
SMHI har 2015 tagit fram en ny analys av klimatförändringarna och deras konsekvenser i
länet43. Klimatförändringarna innebär stigande temperaturer och ett blötare klimat med
mer extremt väder44. Somrarna blir längre, varmare och torrare och vintrarna blir kortare,
mildare och blötare, vilket får stora följder för vattenföring, samt ökad risk för ras och
skred. Värmebölja bör särskilt betonas, då det påverkar dödligheten hos medborgarna mer
än någon annan klimateffekt. Hur klimatförändringarna påverkar olika risker beskrivs mer i
kommande avsnitt.
5.3 Risker i Jönköpings län
Begreppet risk definieras enligt MSB45 som en sammanvägning av en negativ konsekvens
och sannolikhet eller frekvens för ett visst scenario. Det synsättet bygger på att händelsen
är återkommande så att det går att bedöma en frekvens eller sannolikhet. För mycket
ovanliga händelser går detta inte att bedöma utan så stora osäkerheter att man kan
ifrågasätta vitsen med bedömningen. Men om dessa händelser väl inträffar krävs det att
samhället försöker hantera dem, de kan alltså inte ignoreras utan istället måste
konsekvensen vara dimensionerande.
Riskerna hänger även ihop med hur vi människor uppfattar risker, vi tolkar dem på olika
sätt. En människas bedömning påverkas även av normer, kultur, kön, ålder, familjesituation
och bakgrund46 osv. Allt detta påverkar hur risker uppfattas och hur vi hanterar dem.
Nedan fokuseras på sannolikhet, konsekvens och osäkerhet, men dessa faktorer bör finnas
med i medvetandet.
Ibid., ss 35-37.
Intergovernmental Panel on Climate Change
43 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2011a
44 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2011c
45
Se MSBFS 2015:3 exempelvis
46
Enander, 2005
41
42
44
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
5.3.1
IDENTIFIERADE RISKER
Följande risker har identifierats i länet.
Tabell 5-1: Risker som identifierats i länet (tidigare material)
Typ av risk
Risk eller händelse
Naturhändelser
Extremt väder
Typ av risk
Smitta i dricksvatten, källan känd
eller okänd
Isstorm, snöstorm, storm
Avbrott i vattenförsörjningen
Skyfall
Hot mot dricksvattenförsörjning
Åska
Hindrade utbetalningar
Värmebölja
Avbrott i transporter
Torka
Dammbrott
Klimatrelaterade risker
Avbrott i
bankväsende/ekonomiska
störningar
Översvämning
Stabilitetsproblem - skred,
moränskred, slamströmmar
Avbrott i livsmedelsförsörjning
Jordbävning
Avbrott i värmeförsörjning
Askmoln från vulkanutbrott
Avbrott i sociala trygghetssystem
Skogsbrand, med/utan
evakueringsbehov
Fodersäkerhet
Sjukdom eller
smitta
Solstorm
Meteoritnedslag
Stor olycka
Få men mycket smittsamma utbrott
Epizooti
Stor brand i egna lokaler som
stoppar verksamheten och/eller
kräver evakuering, till exempel i
skola, äldreboende
Smitta/farliga ämnen eller tillsatser i
livsmedel
Skadeorganismer
Antibiotikaresistens
Antagonistisk
a hot
Sabotage
Terrorhandling
Väpnat våld i skolan
Stor brand i publik lokal
Hot/våld mot egen personal/
organisation
Utrymning av sjukhus
Gisslandrama
Olycka med många skadade
och/eller döda, t ex stor olycka i
länet, buss-, färje-, tågolycka
Inbrott i offentlig verksamhet
Sociala risker
Misstroende riktat mot kommunen
Stora demonstrationer
Händelse i verksamhet som
myndighet stödjer
Organiserad brottslighet
Katastrof utomlands
Störningar i
offentlig
verksamhet
Olycka med farligt gods
Miljöfarligt utsläpp
Utsläpp av giftig kondenserad gas
Radioaktivt nedfall eller
nedfallande radioaktivt rymdskrot
Utsläpp i dricksvatten
Olycka på farlig anläggning
(2:4, Seveso)
Störningar i
infrastruktur
Epidemi/pandemi
Händelse i naturområde som
Länsstyrelsen ansvarar för
Brand eller olycka som drabbar
människor, t ex brand i
äldreboende eller skolklass i
trafikolycka
Farliga
utsläpp
Risk eller händelse
Avbrott i el, IT och/eller telefoni
Avbrott drivmedelsförsörjning eller
brist på drivmedel
Dataintrång (inkl. i IT-avbrott)
45
Vakanser, personalomsättning och
generationsskifte
Förhindrat val
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
5.3.2
URVAL OCH VÄRDERING AV RISKER
I avsnittet innan redovisades de identifierade riskerna i länet och här sållas de regionala
riskerna ut och värderas mycket övergripande.
5.3.2.1
OSÄKERHET
Detta steg består av bedömningar och uppskattningar, samt en sammanställning av alltihop.
Detta är en grov sållning för att försöka få fram de huvudsakliga riskerna, och
osäkerheterna är både stora och varierar. Detta steg ska därför bara ses som ett grovurval
och osäkerheterna kommer att hanteras mer uttryckligt i den senare analysen.
5.3.2.2
LÄNSSTYRELSENS URVAL AV REGIONALA RISKER
Länsstyrelsen är ansvarig för urvalet av regionala risker.
Underlaget för bedömningen är dels fakta om riskerna från expertorganisationer och de
bedömningar för egen verksamhet som kommunernas och Regionen, statliga myndigheter
och Länsstyrelsen med flera gjort. Kommunernas och Regionens analyser bygger på
scenarioanalyser inom deras egen verksamhet dock har vissa kommuner även påbörjat
arbete kring analyser med ett kontinuitetsperspektiv istället för scenarioanalyser.
Länsstyrelsen har försökt att uppskatta hur händelsen kan påverka regionen som
geografiskt område, och då kan bedömningarna skilja från de kommunala. Länsstyrelsen
har även försökt uppskatta kontinuiteten som vissa kommuner presenterar.
I detta avsnitt beskrivs ett grovt urval av ”regionala risker” - syftet är att koncentrera
arbetet på de risker som kan orsaka regionala kriser och som offentliga verksamheter bör
ha någon förmåga att hantera.
Konsekvenserna av händelserna kopplas till skyddsvärdena via indikatorerna i tabellen
nedan. MSB har tagit fram nationella indikatorer och Länsstyrelsen har nedan lagt till
motsvarande regionala. De regionala indikatorerna används bara som stöd i urvalet, de är
inte djupare förankrade i länet.
46
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Tabell 5-2 Indikatorer för skyddsvärden, nationella47 och regionala
Nationella skyddsvärden
Nationella indikatorer
Regionala indikatorer
1. Samhällets
funktionalitet
1.1 Störningar i det dagliga livet
1.1 Störningar i det dagliga livet
2. Människors liv & hälsa
2.1 Antal döda
2.1 Många döda
2.2 Antal svårt skadade/sjuka
2.2 Många svårt skadade/sjuka
2.3 Brist på uppfyllnad av grundläggande behov
2.3 Brist på uppfyllnad av grundläggande
behov i en stor del av länet
2.4 Antal personer som behövt
evakueras
2.4 Många personer som behövt
evakueras
3. Ekonomiska värden
och miljön
3.1 Totala ekonomiska konsekvenser
3.1 Stora ekonomiska konsekvenser i länet
3.2 Konsekvenser på natur och miljö
3.2 Stora negativa konsekvenser på natur
och miljö
4. Demokrati,
rättssäkerhet och
mänskliga fri- och
rättigheter
4.1 Social oro som ger negativa
beteendeförändringar
4.1 Regionalt spridd social oro som ger
negativa beteendeförändringar
4.2 Förtroende för offentliga
institutioner
4.2 Förtroende för offentliga institutioner i
länet
4.3 Får händelsen en allvarlig
påverkan/effekt på nationella
politiska beslut?
4.3 Får händelsen en allvarlig
påverkan/effekt på regionala beslut?
4.4 Bristande kontroll över offentliga
institutioner och informationsflöden
4.4 Bristande kontroll över offentliga
institutioner och informationsflöden
i länet
4.5 Sveriges anseende internationellt
4.5 Jönköpings läns anseende
5.1 Bristande kontroll över territorium
5.1 Bristande kontroll över territorium
(delmängd av nationellt ansvar)
5.2 Påverkas säkrande av nationens
försörjning med förnödenheter?
5.2 Påverkas säkrande av länets
försörjning med förnödenheter?
5. Nationell suveränitet
1.2 Störningar i samhällsviktig verksamhet
Konsekvensen av en händelse kan beskrivas med dessa indikatorer. Frekvensen av
händelser är mindre betydelse för större kriser, men vissa händelser är återkommande och
bör därför tas upp. Det svenska systemet bygger på ansvars-, närhets- och likhetsprincipen
samt samverkan. Beroende på typ av händelse måste samverkan och samordning ske på
olika nivåer (lokal – nationellt), vilket påverkar länets arbete. Inom kort förväntas de tre
grundprinciperna som MSB tagit fram bytas ut, från ”ansvarsprincipen, närhetsprincipen
och likhetsprincipen” till ”ansvarsprincipen, samverkansprincipen och handlingsprincipen”.
Dessa togs fram under utvärderingsarbetet av hanteringen av Västmanlandsbranden 2014.
Slutligen finns det händelser som kan påverka hela länet, och som därav är av intresse.
Utifrån detta sattes fyra kriterier upp för vad som kan utgöra en regional kris, vilket
tillsammans med länets aktörers bedömningar användes för urvalet av regionala risker. Det
gjordes på handläggarnivå och har bara förankrats genom remissande av materialet.
De risker som kan leda till något av följande beskrivs i denna rapportering:
1. Händelsen kan ge mycket allvarliga konsekvenser i samhället för ett eller flera
skyddsvärden48 (samma siffror som indikatorerna i tabell 4-3)
MSB, 2012
Länsstyrelsen har inte angett några värden, vilket till exempel MSB gjort i den nationella riskbedömningen.
Jämför ”stora och sällsynta händelser” ovan.
47
48
47
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
2. Händelsens risk är relativt stor, dvs. konsekvenserna blir stora och den har inträffat i
länet eller det är troligt att den inträffar (kryss för ja)
3. Händelsen kräver samverkan och samordning, antingen på lokal, regional eller
nationell nivå, eller att det krävs regional eller nationell samordning för att ge stöd till
en aktör
(Lokalt/Regionalt/Nationellt/Internt)
4. Händelser som leder till regional kris pga händelsens utbredning (till exempel fler än
en kommun drabbade) (kryss för ja)
De identifierade riskerna bedömdes grovt efter dessa fyra kriterier, och det sammanställdes
i tabellen nedan. Kolumnen längst till höger visar vilka risker som analyseras vidare.
Tabell 5-3: Riskerna i tabell 5-1 analyseras här vidare utifrån de fyra urvalskriterierna ovan (för
länet och Länsstyrelsen). I kolumnen längst till höger anges om risken ytterligare kommer att
analyseras vidare.
Risk eller händelse
1.
2.
3.
4.
Lst
Vidare analys
Isstorm, snöstorm, storm
1.1,1.2, 2.1, 2.2, 2.3,
3.1,
x
R
x
x
Ja
Översvämning och skyfall
1.1, 1.2, 2.4, 3.1, 3.2
x
L/R
x
Värmebölja och/eller torka
1.1,1.2, 2.1, 2.2, 2.3,
x
L/R
x
Åska
1.1
L
Stabilitetsproblem - skred,
moränskred, slamströmmar
1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 2.4,
3.1
L/R
(x)
Skogsbrand, med/utan
evakueringsbehov
1.1, 2.4, 3.1, 3.2
L/R
(x)
Solstorm, meteoritnedslag
1.1,1.2, 3.1
L/N
Nej (lokal påverkan/täcks
in av avbrott i allmänhet)
Jordbävning, vulkanutbrott,
askmoln
1.1, 1.2, 2.1, 2.2
N
Nej (täcks in av
transportavbrott och
katastrof utomlands)
Händelse i naturområde som
Länsstyrelsen ansvarar för
2.1, 2.2, 3.2
L/I
(Lst)
x
Länsstyrelsen
Stor brand som stoppar
verksamheten i egna lokaler
1.1, 1.2, 2.4
L
x
Nej (lokal påverkan)
Utrymning av helt sjukhus
1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 2.3,
2.4
I (Lt)
/R
x
Ja (Regionens analys)
Brand eller olycka som drabbar
många människor
2.1, 2.2,
L/R
x
Ja
Händelse i verksamhet som
myndighet stödjer
2.1, 2.2,
L/I
(Lst)
Katastrof utomlands
2.1, 2.2,
N
Naturhändelser
x
Ja
x
Ja
Nej (lokal påverkan/täcks
in av avbrott i allmänhet)
Ja
x
Ja
Stor olycka
48
x
x
Länsstyrelsen
x
Ja
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Risk eller händelse
1.
2.
3.
4.
Lst
Vidare analys
Farliga utsläpp
Olycka med farligt gods, till
exempel miljöfarligt utsläpp,
giftig gas
2.1, 2.2, 2.4, 3.1, 3.2,
L/R
x
x
Ja
Radioaktivt nedfall eller
nedfallande radioaktivt
rymdskrot
1.1, 2.2, 2.4, 3.1, 3.2
N/R
x
x
Ja
Olycka på farlig anläggning (2:4,
Seveso)
2.1, 2.2, 2.4, 3.1, 3.2,
L/R
x
x
Ja (tillsammans med
farligt gods)
Störningar i infrastruktur
Större strömavbrott, och/eller
telefonavbrott, och/eller ITproblem
1.1,1.2, 4.4
x
R
x
x
Ja
Avbrott i drivmedelsförsörjning,
på drivmedel eller avbrott i
transporter
1.1, 1.2, 5.2
x
R
x
x
Ja
Avbrott i ekonomiska system
och/eller sociala trygghetssystem
1.1, 1.2, 4.2, 5.2
R/N
x
x
Ja
Avbrott i värmeförsörjning
1.1, 1.2, 2.3,
L/R
x
Avbrott i vattenförsörjningen,
smitta eller förorening i
dricksvatten, avbrott i försörjning
med livsmedel/foder
1.1, 1.2, 2.2, 2.3, 4.2
L/R
x
x
Ja
Dammbrott
2.1, 2.2, 2.4, 3.1, 3.2
L/R
x
x
Ja
R/N
x
x
Ja
x
Ja
Sjukdom eller smitta
Epidemi/pandemi
1.1, 1.2, 2.1, 2.2
x
Få men mycket smittsamma
sjukdomsutbrott
2.1, 2.2
Epizooti och skadeorganismer
3.1, 3.2
x
R
Smitta/farliga ämnen eller
tillsatser i livsmedel
1.1, 2.1, 2.2
x
L/R
Nej (lokala konsekvenser
eller täcks in av ovan)
Antibiotikaresistens
2.1, 2.2,
N
Ja
Sabotage
1.1, 1.2, 3.1, 4.4,
L/R
x
Ja
Terrorhandling, till exempel
skolskjutning
2.1, 2.2
L/R/N
x
Ja
Hot/våld mot egen personal/
organisation
4.3, 4.4
L/I
x
Länsstyrelsen
Gisslandrama
2.1, 2.2, 4.3, 4.4
L
x
Nej
Inbrott i offentlig verksamhet
1.1, 4.4
I
x
Nej (lokal påverkan,
internt ansvar)
I (Lt)
Nej (Regionen)
x
x
Ja
Antagonistiska hot
49
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Risk eller händelse
1.
2.
3.
Misstroende riktat mot offentlig
aktör
4.2
x
I
Stora demonstrationer
1.1, 1.2, 2.2, 3.1, 4.1
L/R
Organiserad brottslighet
2.1, 2.2, 3.1, 4.1, 4.3,
R
Vakanser, personalomsättning
och generationsskifte
1.1, 4.2
Förhindrat val
4.
Lst
Vidare analys
x
Ja, alla dessa analyseras
tillsammans. Dock saknas
ett bra underlag, vilket
föreslås utarbetas
framöver.
I
x
Nej (händer hos alla, men
bör inte leda till kris)
4.3
I/R
x
Länsstyrelsen
5.1
N
Sociala risker
x
Störningar i offentlig verksamhet
Väpnat angrepp
Angrepp mot Sverige som
drabbar länet
x
Nej, fråga för nationellt
försvar
Hur riskerna kopplas till olika skyddsvärden kan även åskådliggöras på följande sätt.
Figur 5-1 Regionala risker indelade efter vilka skyddsvärden de kan påverka
Några av de risker som länets aktörer har identifierat bedöms som interna eller lokala
risker, och tas inte upp vidare i den regionala RSA-redovisningen.
50
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
5.4 Översiktlig analys och värdering av riskerna
I detta avsnitt beskrivs och analyseras de utvalda regionala riskerna enligt tidigare avsnitt
mer, alltså både Länsstyrelsens och länets urval av risker.
Konsekvenserna kopplas till de regionala skyddsvärdena och frekvenserna beskrivs i mån
av underlag. Osäkerheterna relateras till underlaget, till exempel bedöms osäkerheten liten
då det finns historiska data, eniga expertbedömningar och/eller eniga prognoser för den
fortsatta utvecklingen. Ju mindre underlag det finns eller ju mer bedömningarna går isär ju
större osäkerhet.
5.4.1
NATURHÄNDELSER
Naturliga störningsmekanismer kan bli negativa om t ex en naturlig översvämning sköljer
med sig föroreningar till ett känsligt område eller orsakar negativa konsekvenser i ett
samhälle. Därför kan en risk ses på mycket olika sätt beroende på vilket skyddsvärde man
ser till. Det kan finnas intressekonflikter.
5.4.1.1
STORM, ISSTORM OCH SNÖSTORM
Storm är när det blåser mellan 24,5 och 32,6 m/s, därefter är det orkanstyrka på vinden.
Sverige är blåsigast november-januari och minst blåsigt maj-augusti. Det blåser oftast från
syd och väst, men beror också på låg- och högtryck som vrider vinden49.
Konsekvenserna av vind beskrivs i Beaufortskalan, där storm är nivå 10 och 11:
”10 Beaufort: Sällsynt i inlandet. Träd rycks upp med roten, betydande skador på
hus.
Ännu högre vindstyrkor är ovanliga i inlandet. Till sjöss förekommer de
däremot. 11-12 Beaufort beskrivs med att "i sikte befintliga fartyg försvinner
bakom vågbergen, havsytan i sin helhet täckt av vitt skum, som även uppfyller
luften i sådan mängd, att sikten försämras".”50
SMHI:s vädervarningar beskriver också de förväntade skadorna:
Tabell 5-4: Sammanställning för vädervarningar klass 2 och 3på land 51
Typ av väder
Varningsnivå
Konsekvens
Stormbyar eller
orkanbyar
3
> 30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader
med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.
Stormbyar
2
> 25 m/s. Skador på byggnader med risk för kringflygande föremål. Större
skador på skog med risk för störningar i trafik samt el och teleförsörjning.
Blåsten kan ge stora skador på skog och byggnader. Kringfarande material och omkull
fallna träd mm kan i sin tur skada till exempel elledningar, järnväg eller blockera vägar. Det
slår främst mot glesbefolkade områden där man är beroende av framkomlighet och långa
elledningar.
SMHI, 2012
SMHI, 2012
51 SMHI, 2012
49
50
51
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Figur 5-2: stormskadad skog efter stormen Gudrun52
De fyra värsta stormarna som drabbat Götaland sedan 1900 inträffade 1902, 1969, 200553
och 2007. De två senaste, Gudrun 2005 och Per 2007, finns fortfarande i färskt minne i
länet. Framförallt Gudrun (enligt SMHI ett av de mest förödande ovädren i Sverige)
orsakade många (415 000 hushåll) och långvariga strömavbrott, oframkomliga vägar, stopp
i tågtrafik, avbrott i telefoni, enorma mängder stormfälld skog med både ett förändrat
landskap och ekonomiska förluster som följd. Sju människor miste livet. 54 Även andra
stormar har orsakat stora skador och tagit liv, till exempel omkom 10 personer 196955.
Skadorna i skog beror bland annat på ifall det är tjäle och på skogsbruket. Under 2013
drabbades de södra delarna av stormen Simone, som inte var lika kraftig som Gudrun i
länet, och också orsakade betydligt mindre skador och störningar.
Tabell 5-5: Mängd skog som fallit i de fyra storma som fällt mest skog sedan 1930-talet.
Tidpunkt
Drabbat område
Mängd skog
8-9 januari 2005 (Gudrun)
Sydvästra Götaland
75 milj m³
22 september 1969
Nordvästra Götaland
25 milj m³
3 januari 1954
Östra Svealand
18 milj m³
14 januari 2007 (Per)
Mellersta och norra Götaland
12 milj m³
Snö kan också ställa till problem, bland annat med framkomlighet (både på väg och
järnväg), halka, takras och strömavbrott om den knäcker elledningar, träd mm. Vid
nederbörd och temperatur nära 0oC kan snö frysa fast på stolpar, ledningar, träd mm. som
kan knäckas. Det kan även orsaka omfattande nedisning, då allt dessutom täcks av ett lager
av is, speciellt om det blåser. Om det leder till en så kallad isstorm blir konsekvenserna
enorma i samhället.
Framöver kan stormar vintertid ge ännu värre konsekvenser då tjälen minskar i ett varmare
klimat, så att träd faller lättare. Dessutom blir samhället allt mer beroende av till exempel el
och transporter, vilket också ökar konsekvenserna av de träd som faller på vägar och
ledningar. Samtidigt pågår arbete för att minska risk för till exempel strömavbrott.
SMHI, 2012
SMHI, 2012
54 SMHI, 2012
55 SMHI, 2012
52
53
52
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Jönköpings län är utsatt för stormar och snö, dels då stora delar av länet är landsbygd med
långa vägar och ledningar som kan drabbas, dels då både skogsbruk och logistik är viktiga
näringar. Stormar, framförallt isstormar, bedöms av många kommuner ge de värsta
konsekvenserna för den egna verksamheten i och med att det leder till både strömavbrott
och ofarbara vägar. Det slår till exempel hårt mot hemtjänst, ambulans och
räddningspersonal, samtidigt som folk är avskurna och utsatta pga. till exempel kyla.
Frekvensen för oväder bygger dels på historiska data och dels på bedömningar av hur
vanligt det blir framöver i ett nytt klimat.
Enligt SMHI har Sverige drabbats av 9 rejäla stormår på knappt 60 år. Flera av dessa har
ställt till stora skador och skördat liv. Enligt MSB drabbas ofta södra Sverige hårdast56, så
länet är utsatt. Vindstyrkor motsvarande de under stormen Gudrun förekommer med ca 30
– 50 års mellanrum57 någonstans i Sverige. Stora stormar är alltså ett återkommande
fenomen, som kommer att inträffa igen58. Simuleringarna av framtidens klimat ger inget
entydigt svar om hur vindarna kommer att påverkas framöver, men skadorna väntas öka.
Stora mängder snö förekommer regelbundet runt om i landet. Framöver väntas allt mindre
snö under allt kortare perioder, i och med ett varmare klimat. Isstormar har bara
förekommit ett fåtal gånger i Sverige, senast 1921 på västkusten.
MSB, 2011b
MSB, 2012 b
58 SMHI, 2012
56
57
53
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Tabell 5-6: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för storm, snöstorm och isstorm.
(Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Konsekvens
Frekvens
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Storm: 1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 2.3, 3.2 Stormar
har skördat liv, orsakat stora störningar
i samhället och stora konsekvenser för
skog och skogsbruk. En isstorm ger
troligtvis ännu värre skador.
Historiska data från
tidigare stormar.
Liten – bygger på data.
Ex Gudrun: 7 liv, 75 milj m3 skog, 1.1
miljarder.
Inträffad händelse.
Framöver kan konsekvenserna
förvärras.
Forskning om
klimatförändringar och
deras effekter på
samhället.
Liten/medel –
forskningen om
klimatförändringar samt
trender i samhället
pekar åt samma håll –
men mycket kan
hända.
Snö: 1.1, 1.2 – främst problem med
framkomlighet och strömavbrott. I
regel mindre konsekvenser än till
exempel stormar.
Historiska data.
Liten – bygger på data.
Stora stormar kommer att inträffa igen.
Historiska data.
Liten – bygger på data.
Gudrun: 30-50 års återkomsttid i hela
landet med dagens klimat.
Historiska data.
Förändringar i frekvensen i ett annat
klimat är osäker.
Klimatsimuleringar, som
ger olika svar.
Medel – kombination av
statistik och
klimatsimuleringar.
Snö: återkommande, dock sällan med
regional påverkan.
Historiska data.
Liten – bygger på data.
Minskade på sikt.
Simuleringarna av
framtidens klimat visar
åt samma håll.
Liten/medel – bygger
på
simuleringar/expertbed
ömningar men de pekar
åt samma håll.
5.4.1.2
Stor – simuleringarna nu
ger olika svar och
klimatförändringarna
kan ge stora
förändringar framöver.
ÖVERSVÄMNING OCH SKYFALL
Översvämning är då ytor som normalt inte står under vatten täcks av vatten. De kan uppstå
av olika anledningar, till exempel vid mycket regn (blir ofta värre i städer med mycket
hårdgjorda ytor där dagvattensystemet inte hinner med att ta hand om allt vatten),
snösmältning och framförallt översvämning utmed vattendrag och sjöar. I Sverige är de
sistnämnda vanligast, till exempel efter mycket regn eller vid snösmältning, isproppar och
isdämmen59. Översvämningar vid skyfall är svåra att förutsäga och har ofta snabba förlopp.
Ett skyfall ger i regel över 40 mm/dygn, och om det kommer över 90 mm/dygn leder det
ofta till översvämningar.
59
MSB, 2011c
54
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Figur 5-3: Extrem punktnederbörd: stationer
som mätt minst 90 mm (1961 – 2011) under ett
dygn en gång (svarta prickar) och minst 90
mm under ett dygn minst två gånger (gulröda
prickar)60.
Figur 5-4: Extrem arealnederbörd: Kartan visar
hur fall med minst 90 mm nederbörd på 24
timmar och 1000 km² fördelats geografiskt åren
1900-2004. Man kan ana att kustnära områden
bidrar med något fler fall än inlandet. […]61.
Konsekvenserna av översvämningar är skador på det som översvämmas till exempel
människors hem med stora materiella skador och sociala konsekvenser som följd. Vattnet
skadar också infrastruktur som vägar och deras vägbankar, renings- eller vattenverk (som
ofta ligger vid vattendrag av naturliga skäl) som kan förorenas eller brädda samt elektrisk
utrustning. Vattnet kan skära av delar av samhällen då vägar mm. blockeras.
Översvämningar som påverkar dricksvatten eller avloppssystem kan ge utbrott av
magsjuka. Översvämningar kan också ställa till stora skador för jordbruk när åkrar
översvämmas. Skadorna beror på när i växtsäsongen de inträffar. Översvämningar kan
också orsakas av dammbrott.
Områden i länet som historiskt haft problem med översvämningar är Jönköpings-området,
med Tabergsdalen och Huskvarnaån, den sydvästra delen av länet med bland annat
Gislaved, Anderstorp, Hillerstorp, Smålandsstenar och inte minst Värnamo, samt
Emåsystemet, Eksjö, Pauliström och Mariannelund samt Svartån vid Sommen.
MSB har gjort översiktliga översvämningskarteringar av delar av Emån och dess tillflöden,
Eksjöån, Storån och Stångån, och Pauliströmsån. De har uppdaterat den översiktliga
översvämningskarteringen i Nissan, klart hösten 2014, och även Emån har karterats.
Jönköpings och Värnamo tätorter är två av 18 utpekade orter i landet i arbetet med
översvämningsdirektivet, där MSB gjort karteringar för översvämning i Vättern och
Tabergsån i Jönköping, samt Lagan i Värnamo. Kommunala karteringar har tagits fram för
Anderstorpsån och för Svartån genom Nässjö, Aneby och Tranås. Sammantaget finns det
en del underlag om översvämningsrisker i länet.
Översvämningar i vattendrag har oftast ett långsammare förlopp, vilket ger bättre möjlighet
till förvarning än vid skyfall. Det är också mer geografiskt bundna till vattendrag, medan
skyfallen kan inträffar nästan var som helst.
60
61
SMHI, 2012
SMHI, 2012
55
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Frekvensen för översvämningar, enligt MSB, är att något område i Sverige drabbas av
stora översvämningar ungefär vart 5:e år62.
Länet har drabbats av flera allvarliga översvämningar, se tabellen nedan.
Tabell 5-7: sammanställning av översvämningar i länet sedan 200063
Område
År
Årstid
Sydvästra
delen av länet
2002
Janu
ari
Nederbörd
Flöden
Kommentar
Långvarig
nederbörd, mest
påverkan i
långsamt
reagerande
vattendrag
Nederbörden i mm den 16
januari - 15 februari 2002 64
Nässjö,
Mariannelund
2003
Juli
137 mm enligt SMHI, uppemot
190 enligt privata mätningar
Nederbörden i mm 1-6 juli 2003
62
MSB, 2011b
SMHI, 2012
64 SMHI, 2012
63
56
Bruzaån, Mariannelund
återkomsttid ca 60 år.
Emån, nedströms
Silverån, återkomsttid 5 –
10 år.
SMHI: ovanligt med
höga flöden på
sommaren. Normalt
vår/höstflod i
Emån, de största 51 och -66.
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Område
År
Årstid
Nederbörd
Flöden
Kommentar
Södra och
sydvästra
delarna av
länet, Lagan,
Vrigstadsån
2004
Juli
Upp emot 160 mm i ett stort
område 9-12 juli, och upp till 60
mm 10 dygn efter
dess
90 års återkomsttid i
Fryele, några hundra års
återkomsttid i Långå,
Vrigstadsån, 50 i
Värmeshult, Årån
SMHI: ovanligt med
höga flöden på
sommaren. Mycket
uppmärksamhet
kring Värnamo
50-årsnivåer i Sommen,
höga vattenstånd i
bland annat Svartån,
Emån och Vättern (ca
10-årsnivå i Vättern)
Risk för dammbrott i
Röttle
Nederbörd 9 – 12 juli 200465
Nordöstra
delen av
länet,
Sommen,
Svartån
2007
Juni juli
Ca 100 mm 26-27/6, mer regn
bland annat kring Tranås 9/7
och Gränna 14/7
Mariannelund,
Bruzaån?
2012
Juli
Hinshult fick 163 mm den 7/7
Plötslig och
oväntad
nederbörd, snabbt
förlopp i små
vattendrag
Dygnsnederbörd den 7 och 8 juli 201266
Jönköpings
tätort,
Ryhov/A6
2013
Juli
Ca 63 mm enligt privat
mätning, motsvarande
ungefär ett 100-årsregn
Lokalt och
kortvarigt skyfall
26/7 som gav stor
påverkan på
samhällsviktig
verksamhet
Skyfallen kommer oftast under sommarhalvåret, se figuren nedan. Årets största
nederbördsintensitet är oftast i juni och augusti, och skyfallen kommer oftast mitt på dagen
eller eftermiddagen.
65
66
SMHI, 2012
SMHI, 2012
57
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Figur 5-5: vilken månad årets största 1-dygnsnederbörd inträffat i Götaland67
Enligt SMHI så är det svårt att se mönster i var i landet de inträffar och därmed se
regionala skillnader. Skyfall är även svåra att prognosticera och varna för.
Framöver kommer årstiderna förändras, med bland annat mindre tjäle och regn istället för
snö. Avrinningen beräknas öka i hela länet under höst- och vintermånaderna och minska
under sommarmånaderna. Vårfloden minskar i regel, även om det fortsätter att variera
mellan åren och vissa år kan få en kraftig vårflod, men de största flödena kommer på
vintern istället. I de västra delarna av länet förväntas höga flöden bli vanligare, men minskar
eventuellt i öster.
Figur 5-6 Förändring i återkomsttid av ett 100-årsflöde 2017-2100 jämfört med 1961-1991 © MSB
Framöver beräknas nederbörden, både mängden och antal tillfällen med extrem nederbörd,
öka i många områden, pga. förändringar i klimatet.
Figur 5-12 Beräknad
ändring av intensiva
regn från 1981 – 2010 till
2071 - 21001
67
SMHI, föreläsning 2014-10-15
58
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Tabell 5-8: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för översvämning och skyfall.
(Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 1.2 Översvämningar
medför problem i de
drabbade områdena
och kan ge regionala
konsekvenser för
samhällets funktionalitet
Erfarenhet av tidigare
händelser
Medel – beror på
omfattningen och var
de inträffar
Frekvens
Återkommande problem
i vissa delar av länet.
Mönstren kan ändras
framöver i länet
Historiska data och
framtidsprognoser.
Liten
5.4.1.3
STABILITETSPROBLEM
Stabilitetsproblem är olika beroende på vilken typ av jord som drabbas. I storkorniga jordar
rasar enskilda partiklar eller stenar ner, och finkorniga jordar (till exempel lera) rör sig i sjok
i skred. Skred kan även ske i morän och där kan så kallad slamströmmar uppstå, vilket
inträffade i Jönköping vid skyfallet 2013. De senare är som en ström av lerblandat vatten,
som är tyngre än vatten och därmed har stor kraft. Ofta är stabilitetsproblemen relaterade
till vatten, till exempel via erosion och nederbörd, eller mänsklig aktivitet. Förutom dessa
kan även bergras ske med nedfallande block från berg.68
Figur 5-7 Inträffade skred i länet enligt SGI:s databas69
I länets finns skredriskerna i diverse sluttningar och områden med risk för moränskred,
slamströmmar och blocknedfall finns kring Gränna, Jönköping och Huskvarna. Några
mindre skredriskområden finns utmed Lagan, omkring Värnamo och Vaggeryd. Bebyggd
mark i dessa områden har karterats översiktligt av MSB/SGI och kommunen arbetar
kontinuerligt med dessa områden.
Konsekvenserna av stora skred och andra stabilitetsproblem kan bli stora med dödsfall,
68
69
SGI, 2012
SGI, 2013
59
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
förstörda byggnader och infrastruktur. De kan också rasera eller blockera vägar och/eller
bryta av ledningar och rör i marken, och därmed leda till brutna kommunikationer som
kan drabba ett mycket större område än själva skredet.
Frekvensen av stora skred i länet är låg. Det har förekommit mindre problem på några
ställen, främst kring Jönköping, men länet har inte drabbats av några större skred i närtid.
De största riskerna bedöms vara blocknedfall och slamströmmar i Jönköpings kommun.
Framöver kommer nederbörden öka i många områden, pga. förändringar i klimatet. Detta
leder till ökad erosion och därmed ökad sannolikhet för och omfattning av moränskred och
slamströmmar70. Även temperaturerna kommer att ändras framöver, och det kan innebära
att fryspunkten passeras oftare. Detta ökar risken för frostsprängning i sprickiga
bergpartier, vilket kan leda till blocknedfall.71
70
71
SGI, 2012
SGI, 2012
60
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Tabell 5-9: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för stabilitetsproblem.
(Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 1.2, 3.1 stora ras och
skred kan orsaka skador
på byggnader och
infrastruktur, och
eventuellt även orsaka
dödsfall. Inga större
skred har inträffat i länet
i närtid.
Resultat av inträffade
skred.
Liten/medel – beror på
var de inträffar.
Frekvens
Liten (för händelser på
regional nivå)
Historiska data.
Medel – inte så mycket
data hittills och
beroende på
klimatförändringarna
framöver.
5.4.1.4
VÄRMEBÖLJA OCH/ELLER TORKA
När värme blir farlig beror bland annat på vilka temperaturer man är van vid, och varierar
mellan olika platser i världen. Det finns flera definitioner i Sverige:
 SMHI definierar en värmebölja som ”en sammanhängande period då dygnets
högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck”.
 Umeå universitet använder definitionen ”vid dygnsmedeltemperaturer på
22-23°C eller däröver minst två dagar i rad” (kopplat till hälsoeffekter) och
 Socialstyrelsen ”veckor med en observerad medeltemperatur över den förväntade
medeltemperaturen” i en rapport72. Den högsta temperatur som uppmätts i Sverige
är 38 grader.
SMHI har ingen definition på torka, men man brukar mena att det kommer så lite
nederbörd att växter torkar. En torrperiod är en sammanhängande period utan mätbar
nederbörd (mindre än 0,1 mm). De längsta dokumenterade torrperioderna i Sverige är ca
60 -65 dagar, bland annat i Blekinge 1974 och Skövdetrakten 199273, och inom länet
drabbades de norra och östra delarna, bland annat Emån, av torka under början av 1990talet. De ledde bland annat till bevattningsrestriktioner. Under hösten 2013 hade länet
problem med låga grundvattennivåer pga lite nederbörd under året. Och som beskrevs i
kapitel 5 har länet även under 2016 varit drabbat av låga yt- och grundvattennivåer på
grund av torr höst 2015 följt av vinter med lite snö och en vår/sommar med mycket liten
nederbördsmängd. Problemen har varit störst i de östra delarna av länet och problemen
kvarstår även nu under hösten 2016.
Konsekvenserna av extrema temperaturer kan bli stora för både människor, djur och
växter. Människor är mer utsatta vid extrem värme än vid kyla, och dödligheten ökar redan
vid 22 – 23 oC (dygnsmedeltemperatur) under två dygn. Enligt flera klimatscenarier
påverkar värmebölja dödligheten hos våra invånare mer än någon annan klimateffekt. En
värmebölja 2003 som framförallt drabbade Frankrike skördade antagligen 10 000-tals extra
liv där. Förutom hälsokonsekvenserna kan värmen leda till bakterietillväxt i vatten och
vattentäkter, bakterier i livsmedel (rötmånad), torka som drabbar djur och växter och kan
72
73
SMHI, 2011
SMHI, 2012
61
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
leda till värre skogsbränder74. Detta i sin tur ger en ökad arbetsbelastning för Regionen,
kommunal omsorg och annan verksamhet, till exempel VA. Allt fler kommuner analyserar
någon form av väderstörningar på sommaren, vilket kan vara en värmebölja, i sitt RSAarbete. De bedömdes överlag ge stora konsekvenser.
Frekvensen av värmeböljor i Sverige är ganska låg, men de inträffar och har inträffat. Den
värsta på senare tid var 1994. Sedan 1960 har det varit 10 somrar med värmebölja, och de
som inträffade 2002, 2003, 2005 och 2006 är alla bland de tio längsta uppmätta.75
Framöver blir klimatet varmare, med mer och värre värmeböljor. Värmeböljornas längd
ökar och att nätterna under värmeböljor blir varmare. Åtta av de tio åren med högst
dygnsmintemperatur är mellan 1991 och 2010, varav sex år på 2000-talet.76 Antalet dagar
över 25oC och värmeböljornas längd väntas båda öka. I slutet av seklet återkommer
troligtvis värmeböljor årligen77.
2013 slutfördes ett projekt i länet för att kartlägga och höja beredskapen för värmeböljor.
Rapporten blev klar 2014 innan sommaren, och kunde användas exempelvis som stöd vid
varningar för höga temperaturer under sommaren 2014.
Tabell 5-10: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för värmebölja och torka.
(Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 3.2,. kan ge
stora hälsoeffekter med många
dödsfall och stora
hälsokonsekvenser, störningar i
samhället och stora
konsekvenser för miljö och
jordbruk
Observerade effekter vid
tidigare värmeböljor.
Beror på temperatur och
längd, samt samhällets
förmåga att hantera
värnen.
Liten – konsekvenserna är väl
kända från tidigare värme, men
beror på hur varmt det blir, när och
hur länge.
Frekvens
Återkommande, 4 somrar med
värmebölja sedan 2000.
Statistiskt underlag.
Liten – det är ett återkommande
fenomen.
Förväntas öka (frekvens och
långvarighet) framöver
Simuleringar av framtidens
klimat.
Mer osäkert framöver, de flesta
klimatsimuleringar pekar åt samma
håll, men andra tröskeleffekter till
exempel kan få stort utslag
5.4.1.5
SKOGS- OCH GRÄSBRAND
Bränder i skog och mark kan starta av ett antal olika anledningar, till exempel gnistor,
blixtnedslag eller grillar. Om det är torrt startar och sprids bränder lättare, den huvudsakliga
säsongen är på sommarhalvåret. Jönköpings län är ett skogslän, och har haft skogs- och
gräsbränder i alla storlekar genom åren. Allt från mindre bräder till de större, till exempel
brann 150 hektar i Store Mosse nationalpark 2006. Under sommaren 2014 blev skogsbrand
en nationell fråga, efter storbranden i Västmanland.
Konsekvenserna av skogsbränder kan vara positiva för själva skogen eftersom de är en
naturlig del av kretsloppen. För skogsägaren kan en brand ge förluster. Skogsbränder kan
Länsstyrelserna, ?
SMHI, 2011
76 SMHI, 2011
77 Länsstyrelserna, ?
74
75
62
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
även hota bebyggelse eller infrastruktur och därigenom påverka samhället. Dessutom finns
riskobjekt, till exempel skjutfält, där skogsbränder kan få stora konsekvenser.
Framöver kan skogsbränderna bli fler och värre i ett varmare klimat.
Tabell 5-11: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för skogs- och gräsbrand.
(Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 1.2, 3.1 Positiva för
skogen, men kan
medföra ekonomisk
skada och problem i
samhället
Tidigare bränder
Liten
Frekvens
Mindre bränder
förekommer
regelbundet, kan bli
värre pga
klimatförändringar
Statistiska data för
historiska bränder.
Framöver pekar
simuleringarna åt
samma håll.
Liten - medel
5.4.1.6
UTRYMNING AV HELT SJUKHUS
Sjukhus kan behöva utrymmas av olika orsaker. Så här beskrev Regionen i Jönköpings län
utrymning av sjukhus i sin RSA 2011:
”Det finns rutiner för hur man utrymmer en avdelning/enhet till en annan del av
sjukhuset. Utrymning av ett helt sjukhus är näst intill omöjligt att genomföra på
någon/ några timmar. Om man har något eller några dygn på sig så kanske det är
möjligt men det sätter stora krav på den lokala och regionala särskilda
sjukvårdsledningen vad gäller bland annat vård- och transportkoordinering och
samverkan med länets kommuner och med övriga landsting i Sverige. Det som
kommer att bli riktigt kritiskt är transporterna av IVA patienter.”78
Konsekvenserna av en sådan händelse som skulle kräva utrymning av ett sjukhus kan bli
mycket stora. Länet har tre akutsjukhus, vilket ger viss redundans. Regionen bedriver arbete
för att öka beredskapen för en eventuell utrymning.
Inget av sjukhusen i länet har behövt utrymmas hittills, men det var inte långt ifrån att
Ryhov behövde utrymmas 2013 då ett skyfall med slamströmmar fyllde ventilationsschakt i
källaren med vatten, så att ventilationssystemet höll på att slås ut.
Tabell 5-12: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för utrymning av sjukhus.
(Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 1.2, 2.1, 2.2 Stor
konsekvens för liv och
hälsa och stora
störningar i sjukvården
Bedömning av Regionen
Liten - expertbedömning
Frekvens
Låg - har inte inträffat än
Bedömning av Regionen
Liten - expertbedömning
78
Regionen i Jönköpings län, 2011
63
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
5.4.2
MASSKADESITUATIONER
5.4.2.1
BRAND ELLER OLYCKA SOM DRABBAR MÅNGA MÄNNISKOR
En brand eller annan olycka som inträffar där många människor finns samlade kan skada
eller döda många samtidigt. Några exempel är bränder i byggnader, som Backabranden
1998 eller Rinkebybranden 2005, eller olyckor med olika transportmedel, som Estonia,
bussolyckor eller flygolyckor. Orsakerna kan vara många, allt från anlagda bränder till
bristande konstruktioner, brandskydd eller naturhändelser som oväder.
Konsekvenserna blir per definition stora då många människor skadas och omkommer,
och därmed drabbas många anhöriga. Även sjukvård, krisstöd och krishantering belastas
hårt. Några kommuner har analyserat scenarion med många skadade och döda, men främst
utifrån hur den egna organisationen drabbas. Bedömningarna skiftar beroende på scenario.
Stora olyckor är tyvärr återkommande. Länet har hittills varit relativt förskonade från
olyckor inom länet, men påverkas av de som skett omkring oss, till exempel Scandinavian
Star 1990, Estonia 1994, Backabranden 1998 och Rinkebybranden 2005.
Tabell 5-13: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för brand eller olycka som drabbar
många människor. (Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
2.1, 2.2 Stor då många
omkommer eller skadas.
Påverkar de flesta av oss
på något sätt
Ligger dessvärre i riskens
natur
Liten
Frekvens
Återkommande olyckor i
länets omgivning, sker
troligtvis igen och kan
inträffa i länet
Historiska data
Medel - oväntade
händelser som är svåra
att förutse
5.4.2.2
KATASTROF UTOMLANDS
Katastrofer utomlands kan till exempel påverka länet genom att människor från länet
skadas eller omkommer, eller att det påverkar samhällets funktionalitet. Två allvarliga
händelser på senare tid är flodvågskatastrofen på annandagen 2004 och askmolnet från
Eyjafjallajökull 2010.
Gemensamt är att riskerna finns utanför länet men konsekvenserna måste hanteras i länet.
Händelser utomlands som leder till regional kris leder troligen ofta även till nationella
kriser, då till exempel människor från stora delar av landet eller stora delar av samhället
drabbas.
Konsekvenserna i länet beror på vad som har inträffat, vilka som berörs och ibland var.
Det kan handla om många skadade, motsvarande en masskadesituation i länet, där krisstöd
behövs när de kommer hem, som tsunamin 2004. En skillnad kan vara mindre kunskap om
riskerna utomlands (vem kände till begreppet tsunami innan annandag jul 2004?) eller
hantering av dem. Det kan också drabba samhällets funktionalitet, som askmolnet.
Generellt sker fler och värre naturkatastrofer i andra delar av världen än i Sverige och andra
regioner är mer turbulenta. Riskerna kan öka i och med ökat resande, allt mer globala
nätverk och komplexa samband, till exempel internationell infrastruktur
64
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Tabell 5-14: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för katastrof utomlands.
(Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 2.1, 2.2, 2.4, 5.2,
Beror på händelse och
kan därmed slå mot de
flesta skyddsvärden.
Tidigare händelser.
Mycket stor, eftersom så
mycket kan hända.
Frekvens
Historiskt: Flera, olika,
händelser har inträffat
de senaste 10 åren.
Faktiska inträffade
händelser.
Stor, eftersom frekvensen
för många olika
händelser påverkar.
Bedömning framöver:
sannolikt att det händer
igen, möjligtvis ökande
sannolikhet.
Bedömning utifrån vår
livsstil
Stor - bedömning
5.4.3
UTSLÄPP
5.4.3.1
OLYCKA MED FARLIGT GODS ELLER OLYCKA PÅ FARLIG
ANLÄGGNING
Generellt kan olika händelser leda till avbrott och störningar i verksamheter, som i sin tur
kan medföra utsläpp.
Farliga ämnen delas in efter deras typ av farlighet, till exempel explosiva, brandfarliga,
frätande, giftiga eller radioaktiva, och deras tillstånd, t.ex. av gas eller vätska. Många ämnen
ger bara lokala effekter om de släpps ut, men till exempel föroreningar i dricksvatten eller
giftig gas kan ge stora konsekvenser. Länets näringsliv karakteriseras av tillverkningsindustri
(många inom plast och ytbehandling) samt transport och logistik, vilket bidrar till mycket
kemikalier och transporter av farligt gods i länet. Industrier som hanterar stora mängder
farliga ämnen klassas antingen som Seveso- eller farlig (”2:4-”) verksamhet enligt olika
lagar. Bland länets industriföretag finns 15 Sevesoanläggningar, varav tre på den högre
kravnivån. Dessa Sevesoanläggningar samt ytterligare fyra anläggningar, är även beslutade
som farlig verksamhet. De är spridda över hela länet, se Figur 5-8. Några av dessa kommer
att klassas om, det kommer att tillkomma en och falla bort en i Jönköpings kommun.
65
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Figur 5-8 Karta över farliga anläggningar i Jönköpings län. © Lantmäteriet, Länsstyrelsen i
Jönköpings län
Farligt gods transporteras främst på väg och järnväg, där färre olyckor sker på järnväg men
konsekvenserna kan bli större då volymerna är större. Olyckor med farligt gods är ovanliga,
det är ännu ovanligare att godset läcker ut och orsakar skada. Generellt sker ca hälften av
olyckorna vid lossning och lastning. Transporter av farligt gods på väg ska ta vissa utpekade
vägar medan man antar att de kan förekomma på alla järnvägssträckor. Man begränsar på
så sätt var olyckor kan inträffa, och kan utforma omgivningarna för att minska
konsekvenserna vid en olycka.
MSB tog fram data för transportleder för farligt gods 2006, se kartorna nedan.
66
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Figur 5-9: totalt flöde av farligt gods på järnväg resp. väg enligt MSB, 200679
Jönköpings kommun har kartlagt vad som passerade A6 på E4:an 2006. Kartläggningen
visade att drygt hälften av de 2 000 ton som passerade var brandfarlig vätska (bensin och
diesel). Frätande ämnen och kondenserade gaser stod för cirka en sjättedel vardera. Det
fanns också miljöfarliga kemikalier, speciellt vid en vattentäkt, och skulle kräva stor
sanering.
Det har inträffat några stora olyckor med farliga ämnen, till exempel en kollapsad
svavelsyracistern i Helsingborg 2005. Exempel på tågolyckor utan utsläpp är i Kungsbacka
2005 (klor), Borlänge 1998 (salpetersyra), Kävlinge 1996 (ammoniak) och Kälarne 1996 (sju
farligt godsvagnar).
Tabell 5-15: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för olycka med farligt gods eller
olycka på farlig anläggning. (Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
79
MSB, 2012b
67
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.2, 2.1, 2.2, 3.2, Kan bli mycket
stora med till exempel många
dödsfall och stora miljöskador.
Beror på gods och mängd
samt förutsättningar på
platsen.
Kända egenskaper hos
det transporterade
godset.
Stor – många variabler
påverkar förloppet
Frekvens
Låg – allvarliga olyckor sker
sällan och utsläpp är ännu
ovanligare, men det
förekommer
Historiska data
Liten/medel – få olyckor
ger osäkert underlag
5.4.3.2
RADIOAKTIVT NEDFALL ELLER NEDFALLANDE RADIOAKTIVT
RYMDSKROT
Både nukleära och radiologiska ämnen kan ställa till skada om de släpps ut. De används
bland annat i kärnkraftverk, sjukvård och industri, alltså runt om i samhället. Utsläpp kan
orsakas av fel och brister i tekniska system eller säkerhet, och t ex risken för härdsmälta kan
aldrig uteslutas. Nedfallande rymdskrot bedöms bara ge lokala skador, och kan inte
påverkas av länet, och täcks därmed in av kärnkraftsolyckor.
Konsekvensen av radioaktiva utsläpp beror på typ och mängd, generellt skadar nukleära
ämnen större områden än radiologiska. En kärnteknisk olycka kan medföra konsekvenser
över mycket stora ytor. Hur allvarliga händelser är ur strålningssynpunkt bedöms enligt den
internationella INES- skalan från 1 till 7 (allvarligast). Kärnkraftsolyckorna i Fukushima
och Tjernobyl klassades som sjuor80.
Om radioaktiva ämnen släpps ut i stor mängt kan de ge strålskador och orsaka många
dödsfall nära olyckan. Det kan också orsaka cancer under lång tid (några år till decennier)
efter utsläppet. Utsläpp kan även ge stora miljöskador, göra mark obrukbar för decennier
till sekel framöver och slå hårt mot livsmedelsbranschen (ingen vill äta mat som kan vara
kontaminerad)81. Om dricksvattentäkter drabbas kan det störa försörjningen av råvatten på
lång sikt. Ett stort utsläpp nära länet skulle ge enorma skador och snarare orsaka nationell
kris än en regional.
Radioaktiva utsläpp orsakar även mycket uppmärksamhet, frågor och osäkerhet. Ett större
utsläpp bedöms medföra ett omfattande kommunikationsbehov, vilket är komplicerat då
det både krävs expertkunskap och att allmänheten ska förstå de faktiska riskerna och hur
de ska agera.
Frekvensen av stora utsläpp är ganska låg, men tre stora utsläpp har skett de senaste 33
åren: Three Mile Island 1978, Tjernobyl 1986, och Fukushima 2011. Inget av utsläppen har
drabbat Jönköpings län akut. Det sker också mindre händelser, senast sommaren 2015
tappades en ”lågaktiv strålningskälla” bort i Oskarshamn (1 på INES-skalan)82.
Jönköpings län gränsar till två kärnkraftslän (Hallands och Kalmar län) med tillsammans sju
kärnreaktorer. Runt Sverige finns ett stort antal kärnkraftsreaktorer av varierande ålder och
typ. De flesta ligger i sydväst, i linje med den vanligaste vindriktningen.
Strålsäkerhetsmyndigheten, 2012
MSB, 2011b
82 Strålsäkerhetsmyndigheten, 2012
80
81
68
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Det finns både internationella som nationella larmkedjor för att snabbt slå larm om
inträffade tillbud eller olyckor. Länsstyrelsen är larmmottagare i länet och ska leda
räddningstjänst och samordna sanering om länet drabbas av ett utsläpp av radionukleära
ämnen. Länet deltog i SAMÖ-KKÖ 2011 och kommer att delta i KKÖ 2017 nästa höst.
Framöver väntas mer extremt väder samtidigt som kärnkraftverken blir allt äldre. Detta
skulle kunna öka risken för olyckor. Länsstyrelsen har antagit en plan för hantering och
sanering vid kärnteknisk olycka under 2014, men det återstår ett stort arbete med
implementering, övning och utbildning.
Tabell 5-16: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för radioaktivt nedfall eller
nedfallande radioaktivt rymdskrot. (Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 3.1, 3.2: : Stora
konsekvenser för liv och hälsa. Kan orsaka
många dödsfall, både direkt och pga.
cancer på sikt. Kan också orsaka många
insjuknande i cancer, missbildningar mm.
Stora miljökonsekvenser och ekonomiska
konsekvenser för t ex jordbruk. Stora
störningar i hela samhället.
Dokumenterat vid
tidigare händelser.
Liten – erfarenhet av
tidigare händelser.
Frekvens
Globalt: historiskt tre stora utsläpp globalt
på 33 år. Länet har berörts av ett av
utsläppen, men var inte värst drabbat.
Historiska data.
Liten/medel – faktiskt
underlag.
5.4.4
AVBROTT
5.4.4.1
AVBROTT I OLIKA TYPER AV INFRASTRUKTUR
Avbrott i infrastruktur beror ofta på helt andra händelser, t ex stormar eller bränder. Själva
risken är då stormen eller branden, och dessa risker beskrivs i andra avsnitt. Då är avbrottet
en av konsekvenserna av de andra händelserna (som brand eller storm). Det kan också
förekomma fel inom systemen, t ex tekniska fel. Försörjningen av tele, IT och el är
mestadels privatiserad, så bedömningarna blir osäkra. Avbrott i infrastrukturen leder sällan
till dödsfall, men kan vara allvarligt för liv och hälsa, t ex personer som är beroende av
hemtjänst. Den samhällsviktiga verksamheten är beroende av kritisk infrastruktur och
andra verksamheter, och stannar allt detta ger det stora störningar i samhället. Ett exempel
är energianläggningar kan riskera att stängas av olika skäl, vilket påverkar samhällets
funktionalitet och även kan ge ekonomiska konsekvenser. Det finns även anläggningar som
i möjligaste mån inte får stänga då de påverkar samhällets funktionalitet. Detta är viktigt att
uppmärksamma i riskanalyser mm på anläggningen. Detta bygger vidare på de
verksamheter som identifierats i avsnitt 3 och dess beroenden som beskrivs i avsnitt 4, och
samhällets sårbarhet för avbrott beskriv i avsnitt 7. Här beskrivs bara frekvenser mycket
kort.
Elavbrott inträffar årligen i länet. Under Gudrun drabbades ca 415 000 hushåll av
strömavbrott, varav några i många veckor. Så stora avbrott är dock ovanliga. Risken för
elavbrott varierar geografiskt. Länet är skogrikt och en stor del av ledningsnätet går genom
skogsbygder, därför är elförsörjningen av landsbygd och mindre tätorter känslig för till
exempel stormar. Robustheten har ökats under senare år, mycket p.g.a. lärdomarna från
Gudrun och Per och då nätägarna gräver ner allt fler ledningar.
69
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Svenska kraftnät, SvK, är ansvariga för stamnätet och de anger i sin RSA 2011 att de
bedömer att de huvudsakliga hoten är tekniska fel, störningar i kommunikationssystem,
naturolyckor och terrorism. Framöver kan riskerna för störningar p.g.a. översvämningar
öka då allt mer grävs ner. Utifrån tidigare arbete bedömer de att den största risken är
naturolyckor som kan leda till stora avbrott. Elanvändare på landsbygden i skogsområden
drabbas oftare av elavbrott än t.ex. boende i tätorter.83
Små avbrott i telefonin sker också ofta, och ibland tillsammans med elavbrott eftersom
telefonin är strömberoende. Flera avbrott har bara drabbat en teleoperatör.
Avbrott i IT sker ganska sällan men inträffar dock, och olika IT-störningar sker då och då.
Under hösten de senaste åren har t ex några myndigheters hemsidor gått ner under en kort
tid pga. överbelastningsattacker. 2011 ledde dataproblem hos en leverantör till flera dygns
avbrott, som bland annat drabbade apotek och kommunala socialbidragsutbetalningar84.
PTS (Post- och telestyrelsen) tar som exempel på allvarliga risker upp elavbrott och
väderfenomen som leder till elavbrott och svårigheter med drivmedel till reservaggregat,
bränder, hårdvarufel, programvarufel, sabotage och överbelastning. Detta kan ge
konsekvenser för samhällsviktiga verksamheter, speciellt om verksamheten är kritiskt
beroende av en tjänst. På längre sikt påverkar även upphandling av verksamheten. 85
Enligt Trafikverket kan deras vägar och järnvägar drabbas svårt av översvämningar, ras och
skred, och om risken för dessa ökar framöver så medför det ett ökat behov av underhåll.
De påverkas också av svåra och snörika vintrar86.
Stora avbrott i kommunalteknisk försörjning sker sällan. Det har dock förekommit utbrott
av parasiter i dricksvatten på två orter i Sverige de senaste åren och 2015 drabbades en av
länets kommuner av bakterier i vattnet. Konsekvenserna blir olika beroende på om det blir
avbrott eller om vattnet förorenas av organismer eller kemikalier.
Överlag bedömer kommunerna att avbrott i infrastruktur orsakar stora störningar i deras
verksamhet och bedöms ge några av de värsta konsekvenserna där. El- och vattenavbrott
bedöms generellt vara värst. Det berör både verksamheter som socialtjänst och skola, som
drabbas, och tekniska kontor eller elbolag som kan vara ansvariga och belastas hårt av att
åtgärda problem. Även Regionen bedömer infrastrukturstörningar som en av de största
riskerna för sin verksamhet. Se vidare avsnitt 4.1.
Tabell 5-17: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för avbrott i olycka typer av
infrastruktur. (Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 2.3, 3.1, 5.2 Stora
konsekvenser
Länsanalys, kommunala och
Regionens bedömningar
Liten
Frekvens
Få stora störningar hittills,
mer osäkert framöver.
Historiska data samt
bedömningar av utvecklingen.
Liten - medel, data och
liknande bedömningar.
Energimyndigheten, 2012
IDG, 2012
85
PTS, 2012
86 Trafikverket, 2010
83
84
70
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
5.4.4.2
DAMMBROTT
Dammar kan brista av många olika orsaker, t ex höga flöden eller problem i
konstruktionen. Om en stor volym vatten plötsligt släpps fritt kan det påverka områden
nedströms dammen.
Konsekvenserna av dammbrotten beror på många olika faktorer, t ex uppdämd
vattenvolym, hur vattendraget ser ut och vad som drabbas nedströms. Enligt det nuvarande
regelverket (RIDAS) klassas dammar utifrån vilken konsekvens ett dammbrott där skulle få
på en fallande skala från 1A till 3. Klassningen kopplas till krav på förebyggande åtgärder. I
länet finns 3 dammar i klass 1 B och ett 50-tal i klass 2. Dammbrott kan orsaka dödsfall om
folk befinner sig i eller nära vattnet nedströms (dödsfall är dock ovanligt vid dammbrott),
bortspolade hus och infrastruktur och risk för följdskred, som i sin tur kan drabba än mer
av samhället.
Frekvensen av dammbrott är låg, men några har inträffat. De riktigt stora har främst skett
i de stora dammarna i Norrland, i länet finns inga dammar i den storleksordningen. I södra
Sverige har några få dammbrott inträffat, som har gett stora konsekvenser lokalt. I länet har
några mindre dammbrott inträffat, t ex i Aneby 2007 och ett utanför Habo, där en liten
damm orsakade stopp och stora konsekvenser för en större väg.
Framöver kan dammarna belastas hårdare om flödena i vattendragen ökar. Ett dammbrott
kan också få större konsekvenser om det tillkommer mycket bebyggelse utmed vattnet
nedströms dammen. Samtidigt pågår en översyn av samhällets arbete med dammsäkerhet
som förhoppningsvis kan leda till en ökad dammsäkerhet.
Tabell 5-18: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för dammbrott.
(Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 2.4, 3.1, 3.2. Ett
dammbrott kan medföra
betydande konsekvenser för liv,
hälsa, miljö eller ekonomiska
värden. Konsekvensen beskrivs i
klassificeringen. Dock få dammar
i länet som kan ge stora
konsekvenser.
Tidigare inträffade
händelser, beror dock
på dammens storlek.
Medel – beror på
omfattningen.
Frekvens
Låg - har hänt, men sällan.
Historiska data.
Liten/medel – få
händelser ger lite data.
Kan eventuellt öka framöver,
samtidigt som det förebyggande
arbetet ses över.
5.4.5
Klimatprognoser och
pågående översyn.
Medel – prognoser och
oklart fortsatt arbete.
SMITTA
5.4.5.1
EPIDEMI/PANDEMI, SMITTOR OCH RESISTENS
Vi lever i en bred flora av sjukdomar och skadliga bakterier och virus. De flesta får
begränsad påverkan i samhället, men några får stor spridning. En pandemi är en
infektionssjukdom som sprids globalt, och en epidemi är mer geografiskt begränsad.
Influensapandemierna får snabb spridning och kan orsaka akuta globala kriser. Världen har
drabbats av fyra influensapandemier sedan 1900: spanska sjukan, asiaten, Hong
Konginfluensan och A(H1N1). Det bryter även ut mer lokala sjukdomar och smittor, till
exempel Ehecbakterier i mat och olika parasiter och bakterier i dricksvatten.
71
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Konsekvenserna globalt av pandemier är många dödsfall, t ex skördade spanska sjukan
10-tals miljoner dödsfall, ofta hos de som redan är utsatta. En pandemi slår också hårt mot
samhället genom att många är sjuka samtidigt. Samhällsviktig verksamhet måste fungera,
speciellt hälso- och sjukvård som både ska ta hand om många sjuka samtidigt som
personalen själva blir sjuka. Även tekniska system, livsmedels- och värmeförsörjning måste
upprätthållas trots sjuk personal. Enskilda kan drabbas både direkt av sjukdomen eller
indirekt av ökad arbetsbelastning eller sviktande samhällsfunktioner, t ex brist på
vårdplatser. Behovet är ofta större än tillgången redan under en normal influensasäsong,
och det blir troligtvis värre vid en allvarlig smitta87.
Regionen gör bedömningen att en större pandemi kan förväntas inträffa inom 50 år, och
skulle ge stora konsekvenser. Det skulle både kunna leda till många döda och att sjukvården
överbelastas under lång tid, där både antalet patienter kan förväntas öka och tillgången till
personal minska. Scenariot bedöms vara ett av de värsta för all offentlig verksamhet. Dels
belastas t ex socialtjänst hårt om många blir sjuka, dels drabbas alla verksamheter av att
personalen är sjuk. Länet gjorde förberedelser för en influensapandemi 2009, bland annat
en inventering av behov av antiviraler88. Det finns fortfarande problem att lösa inför en
framtida pandemi, t ex prioritering av vaccinering, som saknar laglig grund.
Ett annat problem är utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier, så att antibiotika inte
biter på bakterierna. De resistenta bakterierna, t ex sjukhussjukan, drabbar både människor
och djur89. Även virus kan bli resistenta. Problemet är globalt, så länet kan inte lösa det men
bör ha beredskap för resistenta bakterier och virus. MSB har identifierat resistens som en
nationell risk90.
Framöver kan länet dels bli mer utsatta genom ett varmare klimat, som kan möjliggöra nya
smittor, och genom ökat resande som lättare sprider smitta91. En sammanställning av
riskerna i ett förändrat klimat finns i figuren nedan.
Socialstyrelsen, 2011
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2010
89 Information från Länsveterinär, 2012-10-28
90 MSB, 2011b
91 MSB, 2011b
87
88
72
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Figur 5-10: klimatriskkonsekvensbedömning för infektionssjukdomar. SOU 2007:60
Tabell 5-19: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för epedimi/pandemi, smittor och
resistens. (Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 2.1, 2.2,
Influensapandemi: kan orsaka
stort antal dödsfall och stora
samhällsstörningar. Beror på
pandemins karaktär.
Tidigare pandemier
Medel
Frekvens
Pandemi: har inträffat fyra
influensapandemier på ett
sekel, och kan förvärras
framöver.
Tidigare frekvens och
bedömning av framtida
utveckling
Liten - medel
73
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
5.4.5.2
EPIZOOTI, ZOONOS OCH SKADEORGANISMER
Epizooti är en sjukdom som främst smittar mellan djur, t ex mul- och klövsjuka, och en zoonos
är smitta som kan spridas mellan djur och människor, till exempel BSE/Creutzfeldt-Jakobs
sjukdom92. Det finns i runda tal 125 000 nötkreatur, 14 000 svin och 17 500 får i länet.
Konsekvenserna av ett utbrott är dels att många djur måste avlivas, vilket får störst
konsekvenser för djuren, men påverkar även djurägarna hårt och ger stora ekonomiska
konsekvenser. Om sanering krävs så är det ett enormt arbete. Sjukdomar kan också minska
människors förtroende för kött, till exempel som vid BSE-utbrott93.
Det pågår mycket arbete för att hindra spridning, bland annat information, restriktioner för
hur livsmedel hanteras och besök på gårdar efter resa. Om ett utbrott konstateras så sätts
kraftfulla åtgärder in omedelbart för att stoppa spridning, man sätter bland annat upp hårda
restriktioner för kontakter mellan gårdar och transporter, djur avlivas och smittspårning
startar direkt. Länsstyrelsen har viss utrustning och planering för hantering av
epizootiutbrott.
Två av de allvarligaste epizootiska sjukdomarna är svinpest, ett svårbekämpat virus som
sprids med vinden (kan även spridas av vildsvin), samt mul- och klövsjuka, som drabbar
olika djurslag och därmed får större konsekvenser. Sverige drabbades senast av mul- och
klövsjuka på 1960-talet. En annan otrevlig epizootisk sjukdom är West Nile Fever, som
förekommer oregelbundet i Europa sedan 1996. Även människor kan bli svårt sjuka,
sommaren 2015 drabbades en person i ett grannlän (efter en resa). Mjältbrand är också
känt, men beror på gift från bakterier i jord, som kan kräva stor sanering, under det gångna
året drabbades Östergötland. Tuberkulos är en zoonos, som åter blir allt vanligare i Sverige.
Det senaste större epizootiutbrottet i länet var blåtunga 2008 i södra Sverige.
Det nuvarande svenska klimatet begränsar spridningen av flera av dessa sjukdomar, bland
annat blåtunga och West Nile Fever, men ett varmare klimat ökar risken för spridning. En
annan riskfaktor är vårt resande, då man sällan tänker på de risker som finns i andra
regioner, och import av mat. De medför en risk för att ta med och sprida sjukdomar här
utan att ens ana det själv. Länen vid Sveriges gränser är mer utsatta eftersom fler reser där,
men i och med mattransporter kan alla län drabbas. 94
MSB, 2011b
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2010
94 Information från Länsveterinär 2012-10-28
92
93
74
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Tabell 5-20: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för epizooti, zoonos och
skadeorganismer. (Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 3.1, 3.2, 5.2, Stora
konsekvenser för djur, djurägare,
livsmedelsbranschen och stora
ekonomiska konsekvenser. Stora
åtgärder/konsekvenser även vid
mindre utbrott, för att hindra
spridning.
Erfarenheter av
tidigare utbrott
Beror på vilken sjukdom det
handlar om, beror till någon
del på spridningen. Mycket
av åtgärderna, som ger
stora konsekvenser i
samhället, anges i planer så
osäkerheten är liten.
Frekvens
Det har förekommit tidigare
utbrott, även i länet. Kan öka
framöver pga. varmare
temperatur och ökat
resande/transport av livsmedel.
Länet har drabbats av två utbrott
på ca 50 år.
Historiska data och
bedömning av
utveckling
Liten/medel - data och
expertbedömningar men
många faktorer påverkar
utvecklingen
5.4.5.3
VÄXTSKADEGÖRARE
Det finns en stor mängd organismer (insekter, svampar osv) som skadar olika växter (allt
från skog till potatis och pelargoner) som vi lever med hela tiden. De flesta gör vi inget åt
eftersom de inte orsakar någon avsevärd skada för odling eller i miljön, andra är en del av
den biologiska mångfalden. Effekter av andra skadegörare begränsas av olika
odlingsåtgärder. Endast några få skadegörare bedöms kunna orsaka så allvarliga händelser
att konsekvenserna bedöms som samhällsviktiga. Främst gäller detta skadegörare som
skadar skogen och träd i urbana miljöer. Konsekvenserna av dessa är ofta att träden dör.
De som är av främst intresse för samhället är de angrepp som kan orsaka stora skador på
skog och skogsnäringen. Skogen representerar främst ett ekonomiskt värde som en av
länets viktiga näringar, men även andra näringar som turism har en väsentlig bas i skogen.
Dessutom finns stora sociala och kulturella värden.
Många skadegörare lever vi redan med, med varierande konsekvenser. Andra försöker man
hindra från att komma hit eftersom de är svåra att begränsa om de väl kommer hit, så
handelsregler är ett viktigt redskap. För att hindra spridning vid ett utbrott kan det ibland
vara nödvändigt att avverka träd runt utbrottet, vilket kan leda till stora ekonomiska
konsekvenser och en förändrad landskapsbild. Ett omfattande angrepp kan leda till ett
minskat förtroende för skogsnäringen och ett landskap som är mindre attraktivt. Om
handelsrestriktioner måste sättas in, påverkar detta också skogsnäringen. Ansvaret för att
förebygga skadegörarna är delat mellan skogsnäringen, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen.
Som några exempel kan nämnas tallvedsnematoden, en rundmask som är mycket svår att
bekämpa och leder till att stora åtgärder (med stora konsekvenser) sätts in, men
sannolikheten för att den ska etablera sig här är däremot liten idag. Det finns också ett antal
insekter som har potential att orsaka stor skada, men konsekvenserna varierar mera och ett
utbrott behöver inte bli fullt så illa. Två exempel är granbarkborren som redan finns här,
och kinesisk långhorning som ännu inte har kommit hit, men risken för att den ska spridas
till Sverige är hög.
75
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Figur 5-11 Granbarkborre och tallvedsnematod
Riskfaktorer för spridning är t ex handel med trävaror och växter, och träemballage. Idag
hindrar vårt klimat många organismer från att etablera sig i Sverige, men i ett varmare
klimat ökar förutsättningarna för att nya organismer ska kunna etablera sig här.95
Tabell 5-21: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för växtskadegörare.
(Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
3.1, 3.2, 4.5 Angrepp kan
ge stora skador på skog
och skogsnäringen
Historiska händelser och
planer och skyldigheter
vid angrepp
Liten
Frekvens
Låg för de stora
angreppen, kan öka i
och med ökad handel
och ändrat klimat
Historiska data samt
bedömning av
utveckling.
Liten expertbedömningar
5.4.6
SOCIALA RISKER
5.4.6.1
SOCIALA RISKER
Sociala risker används här som en samlingsterm för en stor mängd risker, trender och
företeelser i samhället som skadar människor. Det kan omfatta bakomliggande trender som
ett allt hårdare samhällsklimat, ökande extremistyttringar eller ökande kränkningar på nätet.
Det inkluderar frekventa händelser som mäns våld mot kvinnor, psykisk ohälsa (som är
några av de vanligaste anledningarna till sjukskrivningar idag) samt hot och våld. Det kan
även vara akuta kriser på samhällsnivå, såsom social oro (t ex upplopp, stenkastning eller
utbredda bilbränder), terrorism eller andra antagonistiska hot.
Social oro
Med social oro menas i detta sammanhang en akut situation då människor kastar sten,
anlägger bränder eller på annat sätt angriper samhället. I bakgrunden kan det finnas andra
samhällsproblem, t ex ett växande utanförskap, som ökar risken för att framförallt unga ska
hamna fel. I Sverige har det förekommit perioder med hot och stenkastning mot polis och
räddningstjänst under de senaste åren och där man har hindrat dem att utföra sitt arbete96,
och till exempel demonstrationerna i Göteborg som urartade. Jönköpings län har hittills
varit relativt förskonade från dessa problem, det har bedömts framförallt vara ett
storstadsproblem. Under året har det förekommit både större demonstrationer av
nationella partier och om lokala frågor och hot mot politiker.
För att förhindra problem framöver är poliser med lokal förankring ute i samhället mycket
viktiga, liksom polisens samarbete med kommunerna för att ta hand om eventuella
problem och ge ungdomar bättre alternativ.
Information från Svenska Jordbruksverket, intervju 2012-11-07
MSB, 2011b
95
96
76
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Förtroende och kriskommunikation
Några kommuner har drabbats av händelser som har orsakat ett mycket stort
kommunikationsarbete då händelserna har upprört många och därmed har förtroendet för
t ex kommunen ifrågasatts. Detta har lyfts av kommunerna som en ökande risk då
allmänheten ställer allt större krav på kommunikation samtidigt som händelser får en allt
större och snabbare spridning både på olika sociala medier och via traditionella medier. Det
medför att händelser som tidigare inte hade väckt omfattande uppmärksamhet nu kan
medföra omfattande kommunikationsarbete och stor påfrestning på de inblandade
eftersom man samtidigt kan vara starkt ifrågasatta.
Sammantaget skulle sociala risker kopplade till kriser behöva belysas mer i länet framöver,
en intern insats kommer att ske i form av en intern workshop på länsstyrelsen i november
2016 för att se hur vi gemensamt kan arbeta vidare med social hållbarhet och social oro, se
kapitel 8.
5.4.6.2
VÄPNAT VÅLD I SKOLAN
Detta bedömdes som den mest angelägna risken att arbeta med gemensamt i länet, utifrån
de allvarliga konsekvenserna snarare än en sannolikhetsbedömning.
Väpnat våld i skolan, har inträffat runt om i världen och bland annat två gånger i Finland.
Generellt sett (det finns alltid undantag) är de bakomliggande mekanismerna liknande,
oavsett var det inträffat. Det är ofta ingen slump att de sker i skolan, utan hela handlingen
är ofta väl genomtänkt och planerad av den eller dem som utför den. 2015 inträffade en
attack med stickvapen på en skola i Trollhättan med 3 döda och ytterligare personer
skadade till följd, vilket ytterligare gjort ämnet aktuellt.
Konsekvensen av väpnat våld i skolan kan vara döda eller skadade elever och lärare.
Dessutom är ofta förövarna unga vilket ökar problematiken. Det är heller ingen enkel
uppgift att agera om det skulle hända då situationen är mycket osäker. Omfattande väpnat
våld eller liknande har ännu inte inträffat i Sverige, men det kan hända. Länsstyrelsen anser
sig inte ha kunskap nog att bedöma någon sannolikhet.
Väpnat våld i skolan har också kopplingar till klimatet i skolan och exempelvis
förebyggande arbete mot mobbning. Väpnat våld förebyggs lämpligast genom att förstärka
det ordinarie arbetet mot mobbning och för att skapa en miljö där eleverna och personalen
bryr sig om varandra och har bra relationer, snarare än genom övningar av vad man ska
göra om det väl händer.
Utifrån de seminarier mm som har varit i länet bedöms det finnas behov, intresse och
underlag för att arbeta vidare mot väpnat våld i skolan. Det krävs i nuläget mer stöd för
främst skola och polis vid till exempel utbildning och/eller övning.
77
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Tabell 5-22: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för väpnat våld i skolan.
(Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
2.1, 2.2, Kan bli extremt hög.
Inträffade händelser i
andra länder,
expertföreläsare
Liten
Frekvens
Fåtal fall i landet, ingen
bedömning
-
Stor (därav bedöms
sannolikheten inte)
5.4.6.3
SABOTAGE OCH TERRORHANDLINGAR
Det sabotage och terrorhandlingar har gemensamt är att de genomförs för att medvetet
orsaka skada. De kan antingen slå hårt mot människor eller mot tekniska system, båda kan
få stora konsekvenser för samhället. I Europa har de hittills oftast utförts av etnonationalistiska rörelser, eller separatister97. 2015 och 2016 genomfördes omfattande
terrorbrott i bland annat Frankrike, Belgien, Tyskland, USA, Kenya och Mali med
jihadistiska förtecken. Terrorbrott har även inträffat i vårt närområde, t ex bomben i Oslo
och morden på Utöya 2011, som hade nazistiska/rasistiska förtecken, samt terrorförsöket i
Stockholm 2010.
Konsekvenserna av sabotage eller terrorism kan bli stora eftersom de är upplagda för att
orsaka skada. De få kommuner som har analyserat scenarion med sabotage eller
terrorhandlingar bedömer att de kan få stora konsekvenser om det skulle inträffa. Länet har
hittills varit förskonade, det är troligtvis inte något utmärkande terrormål, och sabotage i
stor skala har inte förekommit. Det som har inträffat är istället t ex kopparstölder från
Banverkets anläggningar. Syftet med stölderna har inte varit att skada samhället utan att
stjäla och sälja metall, men stölderna får stora konsekvenser för t ex tågtrafik.
Polisen arbetar för ett säkert och tryggt samhälle, bland annat mot organiserad brottlighet.
De samarbetar bland annat med kommunerna för att förhindra nyrekrytering av unga in i
brottslighet och med andra myndigheter mot organiserad brottlighet. Säkerhetspolisen är
ansvarig för arbete mot terrorism.98
Tabell 5-23: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för sabotage och terrorhandlingar.
(Siffror i kolumnen ” bedömning” är kopplat till tabell 5.3)
Bedömning
Underlag
Osäkerhet
Konsekvens
1.1, 1.2, 2.1, 2.2, Kan bli hög,
med olika konsekvenser
beroende på vad som angrips.
Inträffade händelser på
andra ställen
Liten
Frekvens
Hittills inte inträffat i länet,
bedöms som låg
Expertbedömning och
historiska data
Liten
97
98
MSB, 2011b
Information från Polisen 2012-10-30
78
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
5.4.7
INFORMATIONSSÄKERHET FÖR LÄNSSTYRELSEN OCH LÄNETS
GEOGRAFISKA OMRÅDE
Utifrån det enkätunderlag som distribuerats till Länsstyrelsen i Jönköpings län är det inte
möjligt att dra några slutsatser kring vilka hot eller risker som finns inom länets geografiska
område. Det finns i nuläget ingen indikation på att Jönköpings län har andra hot eller risker
inom det geografiska området än Sverige i stort. Att det finns en eller flera metoder
implementerade för det systematiska informationssäkerhetsarbetet bland de kommuner
som besvarat enkäten ger dock en indikation om att kommunerna anser att det här är ett
viktigt område.
5.4.8
RISKER FÖR LÄNSSTYRELSEN SOM MYNDIGHET
Länsstyrelsen är en del av länet, så de risker som drabbar länet drabbar även Länsstyrelsens
verksamhet. Länsstyrelsen är beroende av ett fungerande samhälle för att kunna fungera
och därmed drabbas Länsstyrelsens verksamhet på liknande sätt som resten av samhället av
de risker som beskrivs ovan.
5.4.8.1
LÄNSSTYRELSENS ARBETE SOM PÅVERKAR RISKHANTERING
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet vid arkeologiska utredningar vid exempelvis
nybyggnation och planärenden. Länsstyrelsen är även involverad i samhällsplaneringen
genom att granska översikts- och detaljplaner. Det är en process som också ger verktyg för
att förebygga eller hantera risker. Olika analyser kommer till praktisk användning där.
I arbetet med miljöskydd och förorenade områden omfattas både utsläpp till luft, mark och
vatten. Både snabba utsläpp på kort sikt och långsamma på längre sikt omfattas. Arbetet
regleras mestadels av miljöbalken, där bevisbördan är omvänd jämfört med övrig
lagstiftning (den som orsakat en förorening har bevisbördan, inte den som påtalar det).
Länsstyrelsen har tillsyn över miljöfarliga verksamheter. Verksamheterna ska bedöma
riskerna i förebyggande och förberedande syfte, och de ska dokumenteras i en riskanalys
(enligt MB). De ska även ha en beredskap att kunna hantera störningar och händelser.
Länsstyrelsen stöttar MPD (miljöprövningsdelegationen) i Linköping i arbetet med nya
tillståndsprövningar.
Vid olyckor med farliga ämnen kan Länsstyrelsen delta i den akuta hanteringen med den
kompetens om kemikalier och olika anläggningar som finns. Det är även mycket arbete
efteråt, långsiktigt, med kravställningar på sanering, återuppbyggnad, utredningar och att
förbättra rutiner. Myndigheten ska sammanfattningsvis vara med och säkerställa att det inte
händer igen.
5.4.8.2
HÄNDELSE I VERKSAMHET LÄNSSTYRELSEN HAR ANSVAR FÖR
Det finns också andra naturolyckor som berör Länsstyrelsens arbete. Till exempel kan en
olycka i ett naturskyddsområde som Länsstyrelsen ”ansvarar” för både leda till
personskador och påverka förtroendet för oss. Det har under året bland annat förekommit
ras och incidenter med djur som anfallit. I den omfattning det rört sig om hittills är
konsekvenserna för samhället inte så stora, men om däremot till exempel en grupp barn
råkar illa ut blir konsekvenserna större.
Länsstyrelsen utövar bland annat tillsyn på Sevesoklassade verksamheter (se ovan), och
79
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
berörs om en olycka skulle inträffa. Det kan påverka förtroendet och påverkar arbetet för
berörda, och kan även påverka andra om t ex vatten förorenas.
Det finns risker för smitta, så som epidemier eller pandemier. Länsstyrelsen har ett ansvar
vid risk för epizootier genom länsveterinärerna i samverkan med andra inom smittskydd.
Vid misstanke om smitta i en djurbesättning kan länsstyrelsen besluta om avspärrning,
begränsa besök, in- och utresor ur området eller att man ska använda viss skyddsutrustning.
Det kan röra sig om enskilda gårdar eller större områden beroende på vilken smitta det
handlar om.
Konsekvensen blir så klart störst för dem som drabbas. För Länsstyrelsen kan
konsekvenserna bli misstroende, offentlig kritik och belastning på verksamheten i och med
hanteringen av en händelse. Inom Länsstyrelsen krävs en förmåga att kunna hantera det
som hänt, ge tillräcklig information och förebygga att det händer igen. Detta sker inom den
ansvariga verksamheten, där det i många fall finns en väl utvecklad riskmedvetenhet.
5.4.8.3
FÖRTROENDEKRIS
Länsstyrelsen kan drabbas av en förtroendekris av olika anledningar. Förtroendekriser
innebär att allmänheten inte har förtroende för vårt arbete, vilket ger problem i arbetet och
kan dessutom vara tungt för personalen. De som arbetat i större förtroendekriser vittnar
om att det tär på att vara ifrågasatta.
5.4.8.4
HOT OCH VÅLD MOT PERSONAL ELLER MYNDIGHETEN
Det förekommer regelbundet hot mot Länsstyrelsen eller dess personal. Om de skulle
riktas mot hela Länsstyrelsen eller vara mycket omfattande kan det påverka verksamheten,
och kan i förlängningen påverka samhället. Redan idag har det påverkat verksamheten
genom att man ändrat rutiner mm. för att handläggare ska vara mindre utsatta. Hot
bedöms tyvärr som sannolikt, men konsekvenserna för samhället är ofta begränsade, även
om de är stora för den enskilda som drabbas.
Djurskyddsärenden kan vara känsliga, och medför en risk för att hot och våld riktas mot
inspektörerna. Det finns också risker för olyckor då verksamheten ofta handlar om stora
djur. Arbetet sker dels ute i länet och dels förekommer mycket ensamarbete, vilket ökar
utsattheten.
5.4.8.5
VAL
Slutligen bör det nämnas att Länsstyrelsen anordnar val, och om ett val skulle stoppas av
någon anledning är de principiella konsekvenserna för ett fritt samhälle stora. 2014
genomfördes två val. Arbetet omfattade både hantering av risker, stora utbildningsinsatser
för de som genomförde arbetet och lärdomar, framförallt efter det första inför det andra.
Sannolikheten att ett val ska förhindras bedöms dock som liten.
5.4.8.6
SAMMANFATTNING
Internt är Länsstyrelsen mest känslig för infrastrukturbortfall och personalfrånvaro.
Generellt påverkar händelser i länet Länsstyrelsen mer än tvärtom.
80
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
5.4.9
SAMMANFATTNING AV RISKBILD
De flesta risker som har identifierats har bedömts kunna ge allvarliga konsekvenser, men
sannolikheten för de allvarligaste händelserna bedöms i regel som liten. De risker som
hotar flest antal liv om de inträffar är pandemier, värmeböljor, kärnkraftsolycka och
stora olyckor eller angrepp. Antagonistiska hot, inte minst väpnat våld i skolan, har
dock en ytterligare dimension då de utförs med uppsåt vilket gör dem mer komplicerade
och laddade. De har därmed en annan typ av symbolvärde. De risker som är allvarligast för
ett fungerande samhälle är riskerna för störningar i infrastruktur, naturolyckor, t ex
stormar, och omfattande sjukdomsutbrott så som influensapandemi, men även sociala
risker kan påfresta samhället på andra sätt. Sedan finns det andra händelser som skulle slå
hårt mot miljön och/eller näringarna i länet, t ex epizootier, växtskadegörare eller farliga
utsläpp.
5.5 Riskerna kopplat till skyddsvärden
5.5.1
LIV OCH HÄLSA
En del identifierade risker kan medföra att många människor skadas eller omkommer,
exempelvis kemikalieolyckor eller stora olyckor eller masskadesituationer. Om allt förebyggande arbete fallerar och en olycka inträffar krävs i första hand en krisberedskapsförmåga som snabbt kan skalas upp till den omfattning som krävs. Idag finns besparingskrav mm i de flesta verksamheter, så att de reservresurser som används sällan kan vara
svårmotiverade att ha kvar. Det finns olyckor som kräver mer resurser än vad länet kan
uppbringa på kort tid.
De händelser som slår hårdast mot människor är risker med stor utbredning som
pandemier, kärnolyckor och värme, som kan skörda många liv och slår hårt mot vår hälsa.
Stora olyckor och bränder kan också orsaka många dödsfall, men mer lokalt och akut.
Utsläpp av andra ämnen kan också påverka både och, till exempel påverka vattentäkter eller
leda till personskador. Regionen påverkas extra hårt då det är deras arbetsuppgift att ta
hand om skadade eller sjuka.
5.5.2
MILJÖ OCH EKONOMISKA VÄRDEN
På motsvarande sätt kan ett utsläpp få stora miljökonsekvenser, speciellt om det inte finns
möjlighet eller resurser att begränsa skadeförloppet tillräckligt snabbt.
5.5.3
DEMOKRATIFRÅGOR, MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER
Dessa frågor är mer komplexa och svåra att hantera. Det finns långsiktiga risker som hotar
dessa, men också en risk att de inskränks vid en plötslig händelse. Idag saknas en tydlig bild
av hur dessa frågor kopplas till RSA och krisberedskap, och hur de kan hanteras. Det finns
mycket diskussioner om sociala risker, liksom om ökande extremism, exempelvis
våldsbejakande extremism och terrorism. Här finns också en tydlig koppling mot långsiktigt
arbete med resiliens och ett hållbart samhälle.
81
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
5.5.4
OKÄNDA RISKER ELLER OVÄNTADE HÄNDELSER
Riskanalysen identifierar enbart ”kända” risker. En stor utmaning är oväntade händelser
som vi dels är oförberedda på och som dels kan påverka hela systemet, så att vi måste hitta
ett nytt normalläge. Migrationen hösten 2015 är en sådan, där vi kanske måste ändra
systemet för att normalläget ändrats. Här finns behov av att tidigt identifiera sådana skeden
och samverka kring hur vi gör denna övergång så bra som möjligt.
82
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
6. Bedömning av myndighetens generella
krisberedskap enligt indikatorer som
framgår av bilaga.
I detta avsnitt beskrivs Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga generellt. Utöver den generella beskrivningen har
även Länsstyrelsen gjort bedömningar enligt de indikatorer som MSB angett i sin föreskrift, som redovisas
separat.
Länsstyrelsen ska bedöma sin krisberedskapsförmåga enligt ett antal indikatorer i MSB:s
föreskrift. Dessa finns i bilaga 2.
En mer generell bedömning av länets och myndighetens förmåga kommer i nästa kapitel.
83
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
7. Beskrivning av identifierade sårbarheter
och brister i krisberedskap inom
länsstyrelsen och dess geografiska
område.
I detta kapitel beskrivs först krisberedskapen, och bristerna i krisberedskap, i länet samt på Länsstyrelsen som
myndighet. Därefter görs en samlad bedömning av sårbarheten i länet och på myndigheten. Denna
bedömning syftar till att knyta ihop analysens olika delar.
7.1 Vad är sårbarhet?
MSB beskriver sårbarhet som ”de egenskaper eller förhållanden som gör ett
samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse.”99
Det kan också beskrivas som en överlappning mellan risker, störningar i verksamhet
(exempelvis avhjälpande verksamhet) samt en oförmåga att hantera en händelse:
Risker för negativa
händelser
Avbrott i
samhälsviktiga
verksamheter
Sårbarhet
Brister i
krisberedskapsförmåga
Figur 7-1: Beskrivning av sårbarhet
Skyddsvärdena (som beskrevs i kapitel 2) är grunden för identifieringen av sårbarheten.
Den samhällsviktiga verksamheten upprätthåller dessa skyddsvärden. Sårbarheter i de
samhällsviktiga verksamheterna är därför ett hot mot skyddsvärdena.
99
MSB, 2015
84
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Att minska sårbarheten kan beskrivas som en kombination av
 riskhantering – att minska risken att något negativt inträffar
 kontinuitethantering – att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter om de hotas
och därigenom begränsa effekterna av en händelse
 hantera händelser – exempelvis annan krishantering, krisstöd krisinformation mm.
Detta kan visas med följande figur.
Figur 7-2: Beskrivning av delarna i arbetet med att minska sårbarheten
Det förebyggande och riskhanterande arbetet sker hos respektive berörd aktör och till
viss del gemensamt, och är viktigt för att undvika händelser. Krishanteringen sker dels
hos respektive aktör, men det många lyfter är vikten av samverkan vid större kriser.
Bedömningen är att länet har en relativt god samverkan vilket är en stor tillgång.
Kontinuitetshanteringen sker främst hos respektive ansvarig aktör, och här finns dels
stora skillnader, dels saknas ett system för att sammanställa en gemensam bild av samhällets
beroenden, och därigenom hur avbrott kan spridas i olika verksamheter.
7.2 Sårbarhet kopplat till länets krisberedskapsförmåga
Länets krisberedskap bedöms utifrån följande:
 Inträffade händelser
 Övningar
 Tidigare förmågebedömningar
 Intervjuer från hösten 2015/tidig vår 2016
Utöver detta beskrivs även de resurser som Länsstyrelsen vill lyfta särskilt.
7.2.1
SÅRBARHETER VID TIDIGARE INTRÄFFADE HÄNDELSER
Länet har drabbats av ett antal händelser genom åren, så som stormar, pandemierna,
översvämningar, mm. Under sommaren 2014 deltog ett 90-tal brandmän samt några andra
personer i hantering av skogsbranden i Västmanland, 2015 deltog ett 120-tal brandmän i att
85
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
bekämpa en brand i centrala Eksjö. Under hösten 2015 har länets aktörer byggt upp sina
system för att ta hand om alla flyktingar som kommit hit på kort tid, 2016 deltog ett stort
antal brandmän för att bekämpa bland annat en vindsbrand i Huskvarna samt en
omfattande brand på Vaggeryds återvinningscentral. Tack vare erfarenheter från
ovannämnda händelser samt länets samarbetsforum RäddsamF minskar länets sårbarheter
kopplat till att hantera händelser. Utifrån detta bedöms länet ha en väletablerad samverkan
som är användbar vid vitt skilda händelser. Denna tillsammans med aktörernas egen
förmåga har hjälpt till att identifiera händelser, larma och starta/skala upp insatser,
samverka för att fördela resurser i länet/stötta andra län med resurser som är självgående,
hjälpas åt med lägesbilder/rapportering/analyser.
Utmaningen och en sårbarhet är kommunikation, både internt och externt. Bland annat har
problem upplevts vad gäller förmedling av positioner vid skogsbränder. På grund av stress
och belastning på personal i allmänhet fungerar inte erfarenhetsåterföringen från händelser
till organisationer fullständigt. Reflektioner och mindre åtgärder genomförs efter
utredningar men de leder för sällan till implementerade åtgärder på djupet. Sårbarheten blir
att en tröghet i lärandeprocessen uppstår och samma fel riskerar att begås i liknande
händelser. Ytterligare en utmaning är upprätthållande av verksamhet under längre
händelser, vilket vi fick erfara under flyktingströmmarna hösten 2015.
På grund av implementeringen av Inriktning och samordningsfunktioner vid händelser i
länet förväntas sårbarheten minska gällande struktur i stabsarbete i F-samverkan. Det som
har fungerat bra tidigare har förbättrats ytterligare.
7.2.2
SÅRBARHETER IDENTIFIERADE UNDER ÖVNINGAR
Länet har inte haft särskilt många gemensamma övningar innan 2015, då länet, främst
genom Länsstyrelsen, deltog i kärnkraftsövningen Gripen. Denna visade både på en
förmåga att starta upp ett omfattande stabsarbete på kort tid och på flera saker att arbeta
vidare med.
En identifierad sårbarhet är att vissa av Länsstyrelsens interna krisledningsplaner är i behov
av uppdatering samt att personalförteckningar för dessa planer är bundna till individer
istället för funktioner. Uppdatering har initierats och kommer att arbetas vidare med
framöver.
Vidare övningsverksamhet förväntas lyfta ytterligare sårbarheter inom länsstyrelsen och det
geografiska området till ytan så att det blir möjligt att arbeta med att minska dem.
7.2.3
SÅRBARHETER VID TIDIGARE FÖRMÅGEBEDÖMNINGAR
Förmågan har tidigare delats upp i två delar, dels förmåga att upprätthålla samhällsviktig
verksamhet, dels krishanteringsförmåga. Det är främst den egna verksamheten
(kommunernas, Regionens eller Länsstyrelsens) som kan analyseras i RSA-rapporterna. I
Isstorm till exempel kommer även andra verksamheter in, till exempel privata aktörer inom
banker, livsmedels- eller bränsleförsörjning vilket ger en bättre helhetsbild av vad som
drabbar länet vid en allvarlig naturhändelse. Bedömningarna grundas mycket på tidigare
erfarenheter.
86
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Personella och materiella resurser har inte bedömts då behoven beror på typ av händelse.
Bedömningen från 2014 visas nedan:
Bedömning av indikatorer
Bedömning av förmåga
Ja
God
Ja/delvis
God/god med viss brist
Delvis
God med viss brist
Nej
Bristfällig
Mycket bristfällig
Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå
allvarliga störningar (Förmåga? Ja/Delvis/Nej)
Krishanteringsförmåga (Förmåga? Ja/Delvis/Nej)
Ledning, samverkan, information
Ja
Informationssäkerhet
Delvis
Informationssäkerhet
Delvis
Säkerhet och robusthet i samhällsviktig
infrastruktur
Ja/
delvis
Larm
Ja
Reservkraft
Delvis
Omvärldsbevakning
Ja
Möjlighet att flytta den samhällsviktiga
verksamheten till annan plats
Delvis
Materiella resurser
Ja
Materiella resurser
-*
Personella resurser
Ja
Personella resurser
-*
Praktisk erfarenhet
Ja
Samverkan
-*
Praktisk erfarenhet
Ja
Förmåga i samhällsviktig verksamhet att
motstå störningar
God
med
viss brist
Sammanfattande bedömning (Förmåga = God/God
med viss brist/Bristfällig/Mycket bristfällig/Behövs ej)
Krishanteringsförmåga
God
*Dessa indikatorer kan inte bedömas på ett trovärdigt sätt för all samhällsviktig verksamhet i länet.
Båda förmågorna beror mycket på samverkan. En viktig del i förmågan att upprätthålla
samhällsviktig verksamhet är samverkan med privata aktörer för att upprätthålla deras
verksamhet. Detta håller på att komma igång, så det är svårt att bedöma privat förmåga.
Överlag bedöms krishanteringsförmågan som bättre än förmågan i samhällsviktig
verksamhet. Utifrån de tidigare förmågebedömningarna har länet överlag bedömt sin
krishanteringsförmåga som god. Det grundas mycket på samverkan i länet. Inom Fsamverkan finns etablerade former för ledning och samverkan, och för information och
kommunikation mellan aktörerna och till allmänhet och media. Det finns också tydliga
larmvägar och funktioner för gemensam omvärldsbevakning och lägesanalys.
Informationssäkerhet har dock identifierats som ett område med sämre förmåga.
7.2.3.1
SÄRSKILT VIKTIGA RESURSER FÖR KRISBEREDSKAP I LÄNET
Länets styrka är den samverkan som har byggts upp mellan aktörerna och formaliserats
genom RäddsamF och F-samverkan. Merparten av resurserna i länet är till för att hantera
vardagsolyckor. Sedan finns även vissa resurser för att hantera större och ovanligare
händelser. Genom att dela på resurserna i länet får alla tillgång till de resurser som finns
och resurserna kan lättare sättas in där de behövs. Genom samverkan mellan aktörerna kan
87
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
man även fördela materiel som kommer in till länet (vid begäran om hjälp utifrån). Detta
har exempelvis testats i samband med branden i Eksjö och flyktingmottagandet.
Om något allvarligt inträffar, eller hotar att inträffa, som kräver en gemensam hantering
mellan myndigheterna tillsätts en ISF (Inriktnings och samordningsfunktion). Exempel på
arbetsområden för ISF kan vara höga flöden, pandemier eller som under året med
flyktingarbete, lågt yt- och grundvatten samt mjältbrandsutbrott.. Gruppen analyserar
utvecklingen, omvärldsbevakar, planerar och kan själva leda hanteringen av mindre
händelser.
I länet finns en del gemensam utrustning. Det finns t ex en del översvämnings-barriärer
och saneringsutrustning. Det finns ett gemensamt ledningsfordon (där även
Jordbruksverket är delägare) och en ledningsplats, JILL, där alla organisationer inom
krissamverkan i länet kan samlas om det behövs. Även Eksjö garnison, Försvarsmakten i
sin helhet och hemvärnet är viktiga resurser.
Utöver dessa finns lokala avtal och samarbeten med frivilliga, frivilliga resursgrupper
(FRG), civilförsvarsförbund mm. Under året har frivilliga engagerats för skogsbrandsbevakning med flyg, beredskap med bandvagnar m.m. Det pågår en utredning av vad de
frivilliga försvarsorganisationerna kan bidra med, samt kommunernas behov av
frivilligresurser. En sårbarhet kopplat till möjligheten att använda frivilliga resursgrupper är
bland annat försäkrings- och ersättningsfrågor.
Inom länets lantbruk finns mycket resurser. Många gårdar har egna mindre lager av diesel
för sitt eget bruk. Det finns också mycket maskiner, t ex gödselspridare och traktorer som
kan användas vid exempelvis naturolyckor. LRF är en viktig part för att samordna dessa
resurser. En sårbarhet är att många offentliga aktörer saknar ett utbrett kontaktnät bland
privata aktörer, vilket hindrar effektiv användning av eventuellt tillgängliga resurser vid en
händelse.
Länsstyrelserna har framförallt en samordnande roll i länet, och har därför heller inte så
mycket praktiska resurser. Den stora resursen som Länsstyrelsen kan bidra med i länet är
personalen, både experter på sakområden och personal till stab och stöttning, t ex
informatörer.
7.2.4
INTERVJUUNDERLAG OM NYCKELFAKTORER FÖR KRISBEREDSKAP
Övergripande är nyckeln att arbeta före en händelse med att bygga upp ett fungerande
ledningssystem. Att börja i en händelse är för sent.


Kultur: att bygga in en öppenhet i arbetet och att samarbeta över olika gränser, som
grund för samverkan.
Nätverk och samverkan: detta är nyckeln till mycket, då bra samverkan gör att man
kan hjälpas åt. För att ha bra samverkan krävs nätverk, och de bygger exempelvis
på följande.
o Personkännedom: det underlättar att känna varandra. Om man känner till
varann kan man arbeta på distans, annars är det extra viktigt att ses och
arbeta tillsammans.
o Kompetens: känna till den kompetens och expertis som finns inom ens egen
organisation samt i andra organisationer. Vetskapen om vilken kunskap
88
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016






som finns behöver byggas upp, till exempel vid övningar, utbildning eller
genom information, det är bra när man kan bli mer bekanta med andra
organisationer.
o Förtroende: förtroende för varandra som personer och organisationer.
Rutiner: människor kommer och går, teknik förändras och samhället ändras.
Krisberedskapen är en färskvara och kräver uppdaterade rutiner mm för att
fungera.
o Personoberoende: att försöka minska beroendet av enskilda personer och
istället skapa en generell beredskap, vilket också måste göras före en
händelse.
Utbildning/övning: både utbildningar i metodik, tex stabsutbildningar, och för olika
funktioner. Utbildningar och övningar bör byggas upp stegvis, så att man börjar
med de mindre beståndsdelarna (tex funktionsövningar) och sedan sätter ihop det
allt mer till en helhet.
Information: viktig del i arbetet, som ofta handlar om att kunna ge rätt information
ibland på bekostnad på snabb information.
Omvärldsbevakning och analys: skapa en modell för hur det ska göras innan en
händelse, och sedan kunna aktivera dem tidigt vid en eventuell händelse
Resurser: resurser för att kunna hantera en händelse, både praktiska eller materiella
resurser samt personal med olika kompetenser.
o Specialister: krävs ofta expertkunskap för att kunna lösa eller hantera en
händelse på ett bra sätt.
Uthållighet: att planera för och kunna lösa uthållighet, speciellt för
personalen.
Bedömning av länets krisberedskap och dess brister: Överlag bedöms länet ha en
relativt god krisberedskap, vilket även är i linjemed tidigare arbete. Mycket arbete
ligger bakom F-samverkan och att bygga upp nätverk, en öppen kultur,
samverkansstrukturer mm. Dessa bedöms också fungera bra.
7.2.5
SAMMANFATTNING AV IDENTIFIERADE BRISTER I LÄNETS KRISBEREDSKAP
Sammanfattningsvis bedöms länet ha en relativt god krisberedskap, framförallt genom god
samverkan. Identifierade brister är bland annat informationssäkerhet och övning, men där
övningsdelen kan förväntas förbättras markant med hänsyn till att en arbetsgrupp med
fokus på övning och utbildning startats upp under 2016.
Överlag har några områden att arbeta vidare med identifierats:
 Informationssäkerhet – många aktörer har dels identifierat att arbetet med
informationssäkerhet bör utvecklas samtidigt som vi hanterar allt mer information
på allt mer komplexa sätt.
 Fler övningar – det finns ett behov av att öva mer i länet, både inom respektive
aktör och gemensamt. Det kan även omfatta privata aktörer och deras resurser. Det
ger även underlag för exempelvis uppdatering av planering. Eftersom det startats
upp en arbetsgrupp inom F-samverkan (AG övning/utbildning) är förhoppningen
att denna brist skall minska framgent.
 Kommunikationsvägar – både internt och externt. Ett kriskommunikationsnätverk
har startats upp under 2016 för att arbeta vidare med denna fråga.
Vid interna intervjuer har följande identifierats:
89
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016







Ledningssystem: de nuvarande arbetssätten skulle behöva gås igenom och
utvärderas, till grund för vidare utveckling. Det som är bra bör behållas, med
utrymme att utveckla övriga delar.
Övning och utbildning: bygga upp kompetens genom funktionsövningar som byggs
ihop till större övningar eller händelser, snarare än att börja med stora övningar.
Fortsätta arbeta med planen för detta då det är färskvara.
Omvärldsbevakning och analys: öka systematiken i detta.
Resurser: förmågan att ta emot resurser utifrån kan utvecklas.
Uthållighet: vi kan bli bättre både på att tänka på och planera för uthållighet, samt
att lösa den.
Personberoende: det finns fortfarande ett personberoende i länet, och hanteringen
av en händelse kan skilja beroende på vilka personer som är involverade.
Teknik: ny teknik kan användas bättre, detta kan utvecklas.
Vi behöver alltid jobba vidare med att identifiera sårbarheter och se sårbarheter från olika
perspektiv för få en tydligare bild över hur vårt samhälle påverkas av händelser. I en
komplex och föränderlig värld förändras mönstren konstant och det måste systematiskt
följas upp för att identifiera sårbarheter.
7.3 Sårbarhet kopplat till länsstyrelsens
krisberedskapsförmåga
Länsstyrelsens krisberedskap bedöms utifrån följande:
 Tidigare förmågebedömningar
 Intervjuer från hösten 2015/tidig vår 2016
 Indikatorer
 Övningar
7.3.1
TIDIGARE FÖRMÅGEBEDÖMNING
Länsstyrelsens bedömning 2014 var att både krisledningsförmågan och förmågan att
upprätthålla samhällsviktig verksamhet var god men med viss brist. Ett av de stora
problemen var då att Länsstyrelsen inte har fastställda och välkända planer och framförallt
inte övar, vilket till viss del har förbättrats genom att kärnkraftsplanen uppdaterats och
genom Övning Gripen 2015. Under 2016 har beredskapsenheten rekryterat ytterligare en
medarbetare som ska ha fokus på övning- och utbildningsfrågorna, där en viktig del är ett
led i att förbättra krisledningsförmågan och förmågan att upprätthålla samhällsviktig
verksamhet. Den samhällsviktiga verksamheten som bedrivs är mest expertstöd till
samhället, så en viktig resurs är experter, myndigheten har mycket lite materiella resurser
eller egen infrastruktur.
90
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Indikatorer på krishanteringsförmåga
(Förmåga? Ja/Delvis/Nej)
Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att
motstå allvarliga störningar
(Förmåga? Ja/Delvis/Nej)
Ledning, samverkan och information
Delvis
Informationssäkerhet
Delvis
Informationssäkerhet
Delvis
Säkerhet och robusthet i samhällsviktig
infrastruktur
Delvis
Larm
Ja
Reservkraft
Ja
Omvärldsbevakning
Ja
Möjlighet att flytta den samhällsviktiga
verksamheten till annan plats
Ja
Materiella resurser
Ja
Materiella resurser
Delvis
Personella resurser
Ja
Personella resurser
Delvis
Praktisk erfarenhet
Ja
Samverkan
Ja
Praktisk erfarenhet
Ja, se
ovan
Sammanfattande bedömning (Förmåga = God/God med viss brist/Bristfällig/Mycket bristfällig/Behövs ej)
Krishanteringsförmåga
7.3.1.1
God
med
viss brist
Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå
störningar
God
med viss
brist
RESURSER INOM MYNDIGHETEN
Resurser internt är personal, internt stöd som diarium, service, information, jurister,
länsstyrelsernas IT-system, reservkraft vid strömavbrott mm.
Angående resurser för att stötta samhället i en kris är myndighetens främsta resurs ledning
och bidragande av expertkunskap inom diverse verksamhetsfrågor. Länsstyrelsen har
följande resurser att bidra med:
 Expertis om vattenfrågor generellt och många handläggare med stora kunskaper
om länets vattendrag
 Länsveterinärer och handläggare för djurskydd, samt utrustning för en första insats
vid befarade epizootiutbrott
 Handläggare för miljöfarlig verksamhet med kunskaper om länets farliga
verksamheter, deras kemikalier mm.
 GIS-kompetens som kan vara värdefull i arbetet med lägesbild (dock är förmågan
väldigt liten och kräver förstärkning då GIS-kompetens enbart finns hos enstaka
nyckelpersoner inom området).
 Kommunikatörer med kriskommunikationskompetens, som både arbetar
samordnande i länet och som skulle kunna stötta andra aktörer vid en kris
 Krishanteringskompetens internt och för länet.
 Bandvagnar, grävmaskin, fyrhjulingar.
Länsstyrelsen har även en ledningsplats med reservkraft, som är ett alternativ till länets
gemensamma ledningsplats ifall den skulle vara obrukbar.
7.3.2
INTERVJUER
Det finns brist på djup kemikalieexpertis på Länsstyrelsen. Den skulle behövas för att stötta
hanteringen av eventuella händelser, samt för att arbeta förebyggande med kemikalier.
91
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
7.3.3
INDIKATORERNA
I avsnitt 6 ovan bedömde Länsstyrelsen sin krisberedkapsförmåga utifrån ett antal
indikatorer från MSB. Generellt bedöms myndigheten ha en relativt bra krisberedskap,
länsstyrelsen kan svara ”ja” på det mesta. Identifierade brister:
 Det saknas kontinuitetsplaner för samhällsviktig verksamhet
 Planen uppdateras inte årligen enligt någon rutin
 Finns brister i informationssäkerhet, exempelvis i befintliga system
 Ledningen har inte övats: viss utbildning tex i ledningsgrupp har genomförts. Det
saknas en behovsanalys för personella och materiella resurser. Vid en mer
omfattande händelse i länet hanteras det i ISF gemensamt i länet, vilket gör att en
sådan analys kan vara svår att genomföra. Har dock inte gjorts utöver de ge
generella funktioner som anges i planer (exempelvis analys, dokumentation).
7.3.4
ÖVNING GRIPEN
Funktionsutvärderingar av övning Gripen har genomförts. Lärdomar var bland annat att
uthålligheten i länsstyrelsens egen organisation måste förbättras och att individer på högre
positioner (chefer, mellanchefer, länsledning) behöver en större förståelse för
krisberedskapsarbetet och medarbetares arbetsbelastning under särskilda händelser.
7.3.5
SAMMANFATTNING AV IDENTIFIERADE BRISTER I LÄNSSTYRELSENS
KRISBEREDSKAP
Följande har identifierats som brister på Länsstyrelsen:
 Informationssäkerhet – bedömningen för Länsstyrelsen liknar den för länet.
 Uppdatera planverk, ta till vara ny kunskap/idéer – det finns ett fortsatt behov av
att uppdatera planverk, samt att ta tillvara erfarenheter. Inte minst efter höstens
arbete inom F-samverkan.
 Upprätthålla utbildad/övad kunskap – 2015 har en stor satsning på övning och
utbildning genomförts, vilket fått positiv feedback. Det är en färskvara och
angeläget att upprätthålla. Under 2016 har inga större utbildningar genomförts.
 Uthålligheten i organisationen är i nuläget låg och behöver förstärkas för att
personal inte ska få för hög arbetsbelastning under längre händelser.
 Beredskapsenheten på länsstyrelsen har under det senaste året haft en hög
personalomsättning vilket resulterar i en viss svaghet/sårbarhet i enheten innan,
och under, då kunskapsöverföring sker.
7.4 Sårbarhet i samhällsviktiga verksamheter
Sårbarheten i hela länets samhällsviktiga verksamheter är svårbedömd. Den övergripande
bedömningen som görs baseras på:
 Tidigare scenarioanalyser och kommunala RSA:er
 Projekten Styrel, Isstorm och Värmebölja
 Förmågebedömningar
 Erfarenheter från inträffade händelser
Därefter beskrivs särskilt viktiga resurser. Sammantaget behövs mer kunskap om andra
aktörers verksamhet och beroenden för att göra en bra bedömning.
92
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
7.4.1
TIDIGARE FÖRMÅGEBEDÖMNINGAR
Länet har tidigare bedömt sin förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet enligt
följande:
Bedömning av indikatorer
Bedömning av förmåga
Ja
God
Ja/delvis
God/god med viss brist
Delvis
God med viss brist
Nej
Bristfällig
Mycket bristfällig
Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå
allvarliga störningar (Förmåga? Ja/Delvis/Nej)
Krishanteringsförmåga (Förmåga? Ja/Delvis/Nej)
Ledning, samverkan, information
Ja
Informationssäkerhet
Delvis
Informationssäkerhet
Delvis
Säkerhet och robusthet i samhällsviktig
infrastruktur
Ja/
delvis
Larm
Ja
Reservkraft
Delvis
Omvärldsbevakning
Ja
Möjlighet att flytta den samhällsviktiga
verksamheten till annan plats
Delvis
Materiella resurser
Ja
Materiella resurser
-*
Personella resurser
Ja
Personella resurser
-*
Praktisk erfarenhet
Ja
Samverkan
-*
Praktisk erfarenhet
Ja
Sammanfattande bedömning (Förmåga = God/God med viss brist/Bristfällig/Mycket bristfällig/Behövs ej)
Krishanteringsförmåga
God
Förmåga i samhällsviktig verksamhet att
motstå störningar
God
med
viss brist
*Dessa indikatorer kan inte bedömas på ett trovärdigt sätt för all samhällsviktig verksamhet i länet.
Förmågan i samhällsviktig verksamhet är svårare att bedöma då begreppet omfattar så
mycket och inte företrädare för verksamheterna deltar i bedömningen. Verksamheten ute i
länet är också mer utsatt. Förmågan i samhällsviktig verksamhet bedöms överlag som i
huvudsak ”god med viss brist”. Detta visar att man kan hantera många störningar, men vet
att det finns brister ute i den samhällsviktiga verksamheten.
De mest sårbara av de samhällsviktiga verksamheterna, enligt kommunerna, är socialtjänst
och teknisk försörjning, vilket hänger ihop med de risker som har identifierats. I ett glest
befolkat län med mycket skog och erfarenhet av svåra stormar är det viktigt att ha en bra
beredskap inom socialtjänsten, samtidigt som det är svårt och resurskrävande om man ska
ha beredskap för allt. Exempel på förberedelser är avtal mellan räddnings- och hemtjänst,
andra har beredskap med värmestugor osv. Även skolor och barnomsorg är sårbara för
många hot. Om de inte fungerar påverkas samhället på kort sikt framförallt genom att
föräldrarna till barnen inte kan arbeta.
Många av riskerna kan, direkt eller indirekt, leda till avbrott i samhällsviktig verksamhet i
länet. Konsekvenserna av exempelvis återkommande naturhändelser, som översvämningar
eller stormar, är relativt välkända och det finns en grundläggande förmåga att återställa
verksamheten och hantera händelsen. Det finns också mindre välkända händelser, som kan
leda till avbrott via komplexa beroenden. Dessa är inte alltid välkända vilket kan medföra
93
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
oväntade avbrott där länets aktörer inte rår över förloppet. Ett exempel är molnet med
vulkanaska som påverkade resor och transporter genom att stoppa flygtrafik.
Det som överlag bedöms som allvarligast för ett fungerande samhälle är avbrott på infrastrukturen, stora naturhändelser som stormar, samt pandemi. Allvaret i naturhändelserna
hänger ihop med att de ofta påverkar infrastrukturen till exempel genom strömavbrott,
ofarbara vägar mm. samtidigt som infrastrukturen behövs för att värna om människorna.
Detta stämmer även med Länsstyrelsens bedömning av riskerna för sin verksamhet.
7.4.1.1
SÄRSKILT VIKTIGA RESURSER
Av de mer fysiska resurserna tar många upp resurser för att hantera ett avbrott i
dricksvattenförsörjning, terränggående fordon (förklarligt med tanke på hur länet ser ut)
och Rakel. De flesta tar upp reservkraft, men det varierar om man anser sig kunna fylla
behovet eller inte. Viss reservkraft har tillkommit under året i länet. Några nämner även
tekniska hjälpmedel för krisledning, så som telefoni, IT, lokaler och framförallt Rakel.
Mycket av den offentliga skadeavhjälpande materielen som ligger till grund för länets
krisberedskap finns hos kommunernas linjeorganisationer, med mycket akutresurser hos till
exempel räddningstjänsterna och tekniska förvaltningar.
Privata företag kan ha stora resurser att sätta in för att säkra sin egen verksamhet, men
hittills har ingen inventering av resurser hos privatpersoner eller företag gjorts inom RSA:n
i länet.
7.4.2
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, OMSORG OCH SKOLA
Socialtjänst och omsorg är mycket sårbara för störningar i samhället, t ex avbrott i
transporter och kommunalteknisk försörjning. Många människor är direkt beroende av
omsorg, till exempel äldre med hemtjänst alternativt svårt sjuka som behandlas i hemmet.
Äldreomsorgen blir allt mer sårbar vilket medför att de utsatta gruppernas sårbarhet ökar.
Enligt kommunernas bedömningar är socialförvaltningarna (eller motsvarande) en av de
mest sårbara och kritiska verksamheterna, som kan drabbas av stora störningar eller helt
hindras av olika händelser. Under året har dessutom verksamheten ökat då hemsjukvården
har förts över från Regionen till kommunal regi.
Barn- och utbildningsverksamheten är också sårbar. Den kan vara en förutsättning för att
föräldrarna till barnen ska kunna arbeta. Enligt kommunernas bedömningar drabbas dessa
verksamheter av stora störningar eller avbrott i många av de analyserade scenarierna, t ex
avbrott i teknisk försörjning eller el.
7.4.3
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Beroendet av elektroniska kommunikationer ökar ständigt. Komplexiteten i utvecklingen
av information och kommunikation via elektroniska medel ställer stora krav på att hänga
med i utvecklingen vad gäller riskreducerande åtgärder, kontinuitetshantering och förmåga
att hantera händelser. Beroendet i kombination med frågans komplexitet gör att det är svårt
att få en överblick över hela IT-strukturen och denna osäkerhet skapar en sårbarhet.
Det finns en sårbarhet i att vi enbart använder IT-system för att sprida information, om IT
slås ut finns enbart radio att tillgå för att informera allmänheten. Krisinformation sprids via
94
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
bland annat Sveriges Radio, som fungerar så länge SR kan sända och förutsatt att
mottagaren har en fungerande radio att lyssna på.
PTS är ansvarig myndighet för sektorn elektroniska kommunikationer, och enligt deras
RSA för 2012 varierar förmågan att upprätthålla kommunikationerna mellan olika aktörer,
men att de stora aktörerna har en ganska god förmåga och att den har förbättrats. Dock
varierar samverkan med elsektorn och förmågan att återställa verksamheten efter
störningar. Generellt är de större bolagen bättre på detta. En svaghet de nämner är att inte
samhällsviktiga verksamheter prioriteras i återställningsarbetet. 100
Sårbarheter inom telefoni är att myndigheter och allmänheten är beroende av tjänsten för
att dela och ta emot information samt för krisaktörer att kommunicera. Rakel skapar viss
redundans för myndigheters och krisaktörers verksamheter men kontakten mellan
allmänhet och myndigheter försvåras när telefoni slås ut.
7.4.4
KOMMUNALTEKNISK FÖRSÖRJNING
Teknisk försörjning bedöms vara mycket sårbara för de risker som identifierats.
Kommunerna ansvarar för en rad viktiga verksamheter, t ex dricksvatten, avlopp, värme,
gatu- och väghållning samt sophantering. Nationellt får de flesta människor sitt vatten från
en allmän vattentäkt, men inom länet finns även många invånare med privata brunnar. Den
största allmänna vattentäkten i länet är Vättern. I länet finns ett 20-tal tillståndspliktiga
kommunala och ett antal mindre avloppsreningsverk. Dagvattnet kan antingen hanteras
tillsammans med spillvatten eller separat. Generellt är dagvatten- och spillvattensystemen
dimensionerade efter historiska flöden och det finns kapacitetsproblem på många håll101.
Överlag är teknisk försörjning en av de mer sårbara verksamheterna inom kommunerna,
enligt deras egna bedömningar.
7.4.5
LIVSMEDEL OCH HANDEL
Inom länet finns begränsad produktion av livsmedel och förädling, beroendet av transport
till och från länet är därmed stort vilket utgör en sårbarhet i dagens just-in-time samhälle.
Dagligvaruhandel är beroende av el och elektroniska kommunikationer och har ytterst liten
eller ingen beredskap för bortfall av dessa funktioner. Detta utgör en sårbarhet i hela länet
vid regionala händelser. Sårbarheten varierar mellan olika livsmedel och även tidpunkter.
Livsmedelsförsörjningen är även starkt beroende av personal och dricksvatten. På grund av
”slimmade” organisationer utgör personalen en sårbarhet för försörjningen.
Dricksvatten är också ett livsmedel. I och med klimatförändringar och ett torrare klimat
förväntas dricksvatten bli svårare och svårare att producera, vilket medför en växande
sårbarhet för länet om inget proaktivt arbete genomförs.
7.4.6
OFFENTLIG FÖRVALTNING – LEDNING
Sårbarheten i ledningsförmåga och varje offentlig aktörs förvaltning diskuteras inte mycket.
Många bedömer sin krishanteringsförmåga som relativt god i förmågebedömningarna, så
100
101
PTS, 2012
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2011a
95
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
sårbarheten i ledningen bedöms inte lika stor som i verksamheter som spänner över stora
geografiska områden.
7.4.7
SKYDD OCH SÄKERHET
Dessa verksamheter beskriver sårbarheter i mindre omfattning. Det kan dock bero på att
dessa verksamheter bedöms falla inom krishanteringsförmåga och bedöms där. Blåljusverksamhet har viss backup, till exempel kommunikationssystem som Rakel, men även de
är beroende av framkomliga vägar, personal och drivmedel för att kunna arbeta.
7.4.8
TRANSPORTER
Oframkomliga vägar eller järnvägar kan drabba enskilda, störa verksamheter då personalen
inte kan ta sig till arbetet, och hindra samhällsviktiga funktioner som ambulans, räddningstjänst eller hemtjänst. Om drivmedelsförsörjningen bryts får det liknande konsekvenser.
Jönköpings län är ett logistiknav, så stora områden kan påverkas vid ett avbrott här. Inom
länet skulle ett avbrott i transporter ge märkbara konsekvenser inom ett dygn, t ex brist på
färskvaror. Inom en vecka skulle samhället ha stora problem, t ex med att rena vatten och
ta hand om avloppsslam, inom sjukvården, brist på drivmedel (även om Jönköping är
relativt väl rustade där). Det skulle leda till stora samhällsstörningar och störningar i alla
verksamheter102. Sårbarheten är kopplad till det komplexa beroendet till drivmedel och
framkomliga vägar.
7.4.9
PERSONAL
Personal behövs i alla verksamheter. För att folk ska kunna arbeta krävs att de kommer till
arbetet (vilket kräver t ex framkomliga vägar, drivmedel, kollektivtrafik mm.) samt att de
kan vara där, vilket till exempel VA-avbrott eller stängda skolor kan hindra. De flesta
organisationer är beroende av enskilda personer och personalmässigt slimmade så att
marginalerna är små redan till vardags. Sårbarheten är kopplad till det komplexa beroendet
av annan samhällsviktig verksamhet, som t. ex skola.
7.4.10 SAMMANFATTNING
De mest sårbara kommunala verksamheterna är socialtjänst, barn- och utbildningsverksamhet samt teknisk försörjning inklusive energiförsörjning, enligt kommunernas
bedömningar. Dessa påverkar invånarna direkt, då invånarna är beroende av dem, så
bortfall ger direkt konsekvenser i samhället.
Projekt Isstorm, Styrel och Värmebölja har gett mycket kunskap kring sårbarheter i
samhället.
Tabellen nedan visar en bedömning av hur allvarligt en isstorm bedöms slå mot olika delar
av samhället vid olika tidpunkter efter att stormen drar in över länet. Vissa störningar ger
allvarliga konsekvenser direkt, medan andra funktioner påverkas först efter några dygn.
102
Sveriges Åkeriföretag, 2012
96
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Verksamhetsområde
Akut
Därefter, dygn
(dygn 1)
2-3
4-13
14-21
Betalningsväsende
Bankers och kreditinstituts verksamhet
3
3
3
1
Elektroniska betaltjänster
3
3
3
1
Kontantförsörjning/-hantering
1
1
2
1
Bränsledepån
3
3
2
1
Bensinstationer (pumpning)
3
3
2
1
Betalning på bensinstationer
3
3
2
1
Lantbrukets behov
1
2
1
1
Samhällsviktiga transporter (drivmedelsbrist)
2
3
2
1
Oframkomliga vägar
3
3
2
1
Oframkomliga järnvägar
3
3
2
2
Fjärrvärmeverk
2
2
3
1
Fastigheter med fjärrvärme
1
2
3
1
Fastigheter med gasol-/naturgaspanna
1
3
3
1
Fastigheter med ved-/pellets-/oljepanna
1
2
3
1
Fastigheter med elvärme/värmepump
1
3
3
1
Fastigheter med lokal eldstad (spis/kamin m.m.)
0
1
2
1
Primärproduktion av livsmedel (mjölk m.m.)
1
1
2
1
Förädling av livsmedel (slakterier/mejerier)
3
3
3
1
Distribution (Grossist/detaljisthandel)
3
3
2
1
Konsumenthantering (tillagning/förvaring)
3
2
2
1
Ledning
3
3
2
2
Samverkan/samordning
2
2
1
1
Framkomlighet
3
3
2
2
Övervakning
3
3
2
2
Utrymning
3
2
2
2
"Greta" (Allmänheten)
2
2
2
2
Sveriges Radio - beredskapskanalen
1
3
2
1
Övrig media
1
3
3
1
Ledningsplatser
1
1
2
1
Information mellan samverkande
3
2
2
1
Information till allmänheten
2
3
3
2
Bränsle och drivmedel
Värmeförsörjning
Livsmedelsförsörjning
Ordning & säkerhet
Information
97
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Sårbarheten är starkt kopplad till de komplexa beroenden som finns mellan
verksamheterna. I stora drag har dessa projekt visat på följande huvudsakliga beroenden:
 Hela samhället är beroende av el. Vid strömavbrott påverkas i stort sett alla
verksamheter, därför är det viktigt att samhällsviktiga verksamheter har reservkraft.
Det finns i varierande utsträckning, men ofta är det komplext då en verksamhet, till
exempel ett sjukhus, kanske har reservkraft, men att det i sin tur är beroende av
andra som inte har det.
 Samhället är även beroende av fungerande telefoni och IT, framförallt för
styrningar, för många typer av arbete samt för kommunikation och information.
Sårbarheterna ökar i takt med beroendet.
 Kommunikationer är avgörande, både för gods- och persontransporter så att det
finns folk som kan utföra samhällsviktigt arbete.
 Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Många verksamheter är beroende av
kommunalteknisk försörjning, framförallt rent vatten för att fungera. Denna är i sin
tur beroende av annan infrastruktur t ex el.
 Samhället är beroende av att kunna hantera information, speciellt vid en kris.
 De flesta verksamheter är beroende av sin personal för att utföra arbetet.
 Kritiska beroenden är mycket komplexa, där allt hänger ihop och begränsas av de
svaga punkterna. Till exempel hjälper det inte om det finns reservkraft på ett ställe
ifall personalen inte kommer fram, vilket är beroende av fungerande transporter,
som beror på bränsletillgång, som är beroende av el osv. Detta medför att för att en
kartläggning av beroenden ska bli meningsfull krävs ett enormt arbete.
Många av dessa verksamheter är sårbara för avbrott i infrastrukturen. Denna sårbarhet ökar
med ökat beroende av till exempel el och IT, speciellt då dessa system ändras utan att beakta
sårbarheten i dem. Exempel är övergång till mobiltelefoni, där sårbarheten är större än i fast
telefoni.
Under 2013 slutfördes ett länsövergripande projekt som studerade konsekvenserna av en
värmebölja. Det som främst är sårbart för värme är människor, och då speciellt personer
som redan är till exempel sjuka eller svaga. I stort visade analysen följande:
 Värmen kan medföra konsekvenser för människors hälsa, framförallt personer som
är sjuka och svaga. Personer med till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, nedsatt njurfunktion, psykiska funktionshinder eller som äter vissa
läkemedel är extra utsatta.
 Dödligheten i utsatta grupper ökar med ökande värme, med flera procent redan
efter ett par dagars värme.
 Värmen sliter även på personal, speciellt på personal på arbetsplatser utan tillgång
till svalka.
 Risken för bakterietillväxt ökar i värmen, både i mat, dricksvatten och badvatten.
Detta kan leda till magsjuka, men det bedöms främst ge lokala konsekvenser.
 Ihållande torka kan leda till problem med vattentillgång. Detta har varit aktuellt
både under hösten 2013, samt under sommaren och hösten 2016 i och med de låga
grund- och ytvattennivåerna.
 Värmen kan medföra problem i infrastruktur. Tyvärr var deltagandet från tekniska
verksamheter för lågt för att undersöka dessa ordentligt.
98
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016

Samverkan mellan kommunal omsorg och Regionens vård är viktig för att inte
överbelägga vården så att den kan ta emot de som verkligen behöver vård.
Informationen vid en värmebölja är viktig.
7.4.11 LÄNSSTYRELSENS SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET
Verksamheten bygger på att det finns personal som kan genomföra sitt arbete, snarare än
på materiel. Sårbarheten ligger därmed också i personalens förmåga och de system de
behöver för att arbeta. Det finns många personer med nyckelkompetens som är svårersatta
om de inte kan arbeta.
Det har förekommit flera störningar i Länsstyrelsens telefoni under året. Det har inte lett
till några allvarliga konsekvenser, men det bedöms sårbart eftersom
telefonkommunikationen är en av de vanligaste ingångarna gällande kommunikation mot
länsstyrelsen.
Överlag så drabbas Länsstyrelsen mer av störningar i samhället än vad samhället drabbas av
störningar hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen har få verksamheter som påverkar samhället
akut, med undantag för t ex utbetalningar och krissamverkan.
7.4.11.1 LÄNSSTYRELSENS FÖRMÅGA ATT HANTERA RISKERNA
Generellt är Länsstyrelsen beroende av extern verksamhet, som el och IT, för att fungera.
Vår förmåga att upprätthålla vardagsverksamheten vid naturhändelser och andra avbrott i
infrastruktur beror på vad som inträffar. Samtidigt bedöms avbrott i stora delar av
Länsstyrelsens verksamhet inte leda till störningar i samhället på kort sikt. Samhället drabbas
snabbare av störningar i annan verksamhet, som kommunalteknisk försörjning eller
strömavbrott, och då är dessa av mer intresse för samhället än avbrott i Länsstyrelsens
verksamhet.
Förmågan att hantera händelser i den verksamhet som Länsstyrelsen ansvarar för, till
exempel naturskyddsområden, är inte vidare kartlagd. Dessa händelser kan leda till
misstroende mot Länsstyrelsen, och hanteringen av händelsen och informationen runt den
kan bli avgörande. Ett sätt för myndigheten att förbereda sig på att hantera sådana frågor är
att framöver inkludera förtroendefrågor i kontinuitetshantering.
Förmågan att upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten varierar. T ex utbetalningar är
direkt beroende av att de finansiella systemen fungerar (från banker och IT till
bankomaten), vilket ligger utanför Länsstyrelsens förmåga att påverka. Mycket av den
interna samhällsviktiga verksamheten, som diarium, är beroende av personal och IT – alltså
beroende av andras system.
Att upprätthålla krishanteringsförmågan bedöms som relativt säkerställt, då det finns
tillgång till reservkraft, Rakel mm och arbetet är utspritt på många personer. Troligen
kommer kvalitén i arbetet att variera beroende på vilka personer som involveras, men en
grundläggande förmåga bedöms finnas.
99
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
7.5 Sammanfattning av länets sårbarhet
Utgångspunkten för arbetet är det som ska skyddas. Sammanfattningsvis finns det risker
som vi klarar av att hantera, antingen förebyggande eller hanterande med varierande krav
på kontinuitetshantering och/eller krishantering. Länets sårbarhet för dessa är begränsad,
även om de kan få konsekvenser för enskilda, verksamheter eller annat.
Stormar och avbrott i infrastruktur hänger ihop med sårbarheten i de tekniska system vi är
beroende av i vår vardag. Därför har mycket av resurserna som listas eller som man bedömer
saknas med infrastrukturavbrott att göra, t ex reservkraft, kommunikationsutrustning eller
nödvattenresurser. Det kan vara skadeavhjälpande resurser, till exempel reservkraft som kan
upprätthålla verksamhet som annars hade stannat, eller ersättningsresurser, till exempel
bandvagnar för att kunna komma till undsättning om inte vägarna är framkomliga. Här har
mycket arbete lagts ner, framförallt på reservkraft och dricksvattenförsörjning. Det beror
också på att länet har tagit vara på erfarenheter från till exempel stormarna Gudrun och Per.
Det finns också risker som vi inte kan hantera, och som får stora direkta konsekvenser. Det
kan vara både stort antal skadade eller omkomna människor, stor skada på miljön eller
oacceptabla störningar i samhället. Det ställer stora krav på kontinuitetshantering och/eller
krishantering, där förmågan i vissa fall inte räcker till. Här är samverkan och gemensamma
strukturer för att optimera resurserna extra viktiga. Det finns även okända risker eller risker
med okända konsekvenser, exempelvis via okända beroenden. Här krävs dels en flexibel
krishantering och ett forum för att få nya strukturer på plats om de befintliga är
otillräckliga.
En förhoppning är att det arbete som görs inom F-samverkan med att kartlägga kritiska
beroenden i samhällsviktig verksamhet ska bidra till att förmågan inom riskhantering,
kontinuitetshantering och hantering av händelser ökar i länet.
Alla tre områden behöver utvecklas vidare, men speciellt kontinuitetsplaneringen bedöms
vara extra angeläget för att minska sårbarheterna i samhället.
100
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
8. Genomförda, pågående och planerade
åtgärder sedan föregående
rapportering.
I detta avslutande kapitel följs tidigare åtgärdsförslag upp, genomförda åtgärder redovisas och förslag på
nya ges utifrån analysen.
8.1 Uppföljning av åtgärder från 2015 års RSA
I detta avsnitt beskrivs åtgärder som föreslogs i föregående RSA-rapport 2015 (som
lämnades in i februari 2016), samt vilken status de har avseende vilka som ännu inte
påbörjats, som pågår eller som redan har slutförts.
8.1.1
LÄNSÖVERSKRIDANDE ARBETE
Satsning
Kriskommunikation
Status
Genomfört arbete

Ett nätverk i länet har satts samman

Flera träffar har hållits

Nätverket har varit kontaktväg vid flera händelser.

Utbildning och övning har genomförts

SOS har introducerat Samverkanswebben, som är
ett nytt lägessystem
Samverkan

Länsstyrelsen har tagit fram en strategi för arbetet
med krisberedskap inom F-samverkan för att
utveckla och stärka krisberedskapsförmågan och
samverkan i länet under mandatperioden, som
antogs av F-savmerkan.

Arbete har gjorts för att utveckla länets arbete med
gemensamma grunder för samverkan och ledning.
Det omfattar bland annat
o En systematisk genomgång och utvärdering
av F-samverkans arbetssätt
o Diskutera skyddsvärden och kopplingar till
mer långsiktigt arbete med utvecklingen
av F-samverkan
o Fortsatta seminarier, workshops och
övningar har slutförts under hösten 2016
o Utveckla arbetet med utvärdering och
lärande efter händelser och övningar
o Fortsatt satsning på kriskommunikation
o Arbeta med aktörernas förmåga och när
externt stöd eller samverkan krävs
o Systematisera omvärldsbevakning och
101
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
analys
o Utveckla förutsättningar för uthållighet samt
utveckla teknikanvändningen,
ledningsplats har uppdaterats och arbete
fortsätter. Mer personal tillsatt till
ledningsplats för att skapa redundans.
Behovsanalys av teknikutveckling
planeras.

Länsstyrelsen följer antagen utbildning- och
övningsplan för ett cykliskt arbete som följer
mandatperioderna.

Länsstyrelsen har utvärderat både
flyktinghändelsen 2015, övning Gripen 2015 samt
planerat funktionsutbildningar.

Lärgrupp utifrån ”tema lägesbild” med syfte att
vidareutveckla arbetet med lägesbild har startats i
F-samverkan
Geografiskt områdesansvar

Fortsatt arbete med samverkan med frivilligresurser
inom det geografiska området sker.

Riktlinjer för riskhantering i fysisk planering har inte
tagits fram, men är önskvärt framåt
Skydd av samhällsviktig

verksamhet
Ett mål var att utveckla arbetet med skydd av
samhällsviktig verksamhet i det geografiska
området
o En systematisk och förankrad identifiering av
samhällsviktig verksamhet i länet pågår
o Öka kunskapen och samarbetet med andra
aktörers verksamhet i länet pågår
o Utveckla metodik för beroendeanalyser och
arbetet med beroenden av extern
verksamhet och kontinuitetshantering i
egen verksamhet pågår

Följer antagen plan för strategiskt arbete kring
skydd av samhällsviktig verksamhet i länet.

Länsstyrelsen i Jönköpings län representerar även
länsstyrelserna i SOTI.

Seminarieserie kring 5 samhällsviktiga sektorers
kritiska beroenden har planerats och påbörjats. På
sikt ska detta leda till bättre beroendeanalyser för
de kritiska beroenden som finns för samhällsviktig
verksamhet.

Ny planering av Styrel och styrgas är igång

Arbete med informationssäkerhet har påbörjats i
form av ett länsprojekt samt samarbete mellan
länsstyrelserna
Naturolyckor

Arbetet med översvämningsdirektivet har fortsatt
med att genomföra antagna åtgärder. Arbetet är
nedprioriterat på grund av personalbrist.
Sociala risker

Ett mål var att öka kunskap och utveckla arbete
med risker kopplat till sociala risker och
våldsbejakande extremism, samt hur demokrati-
102
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
och MR-frågor (mänskliga rättigheter) kan beaktas i
krisberedskapen. Arbete är planerat, men ej helt
genomfört.
Utbildning och övning

Utbildning i WIS, stabsutbildningar, många lokala
utbildningar och övningar, inte minst av nya
politiker, har genomförts.

F-samverkan har även startat en arbetsgrupp inom
Övning och utbildning (AG Övning/utbildning).
Åtgärder för att hantera

händelser
Det återstår fortfarande brister inom
reservkraftsförsörjningen i länet, där aktörerna
arbetar vidare med sin verksamhet

Nödvattenresurser har delvis sammanställts, arbete
pågår i länet
Civilt försvar

Utveckla civilmilitär samverkan är i startgroparna
o Hitta samarbetsformer och relatera dem till
övrigt pågående arbete
o Fortsatt arbete med frivilliga, kopplat till
civila kriser.
o Planering av civilmilitär samverkan bromsas i
kommunal verksamhet pga tvisten mellan
SKL och MSB om ekonomiska resurser för
planering av civilt försvar.
8.1.2
LÄNSSTYRELSEN
Länsstyrelsen internt arbetar med följande åtgärder:
Satsning
Stärkt
Status
Genomfört arbete

krisberedskapsförmåga
Genomförd planering av funktionsutbildningar i
krisorganisationen

För att stärka den enskilde medborgarens
krisberedskap har fem kunskapshöjande filmer om
den enskildes beredskap, förmåga och behov
producerats och publicerats på Youtube.

Förbättra förmågan till enhetsöverskridande arbete
är på gång, men tar tid att hitta formerna fullt ut
Risk- och sårbarhetsanalys

Länsstyrelsen har inte kommit så långt med den
strukturerade kontinuitetsplaneringen som planerat

Riskhantering: Fortsätta med det egna arbetet med
informationssäkerhet
Civilt försvar

Påbörjat/fortsatt arbete sker inom civilt försvar.
Utbildning och övning

Beredskapsenheten har rekryterat personal för att
arbeta med övning och utbildning inom
krisberedskapsområdet för att stärka kompetensen
på sikt både internt och i länet.

Arbete pågår med att fastlägga en långsiktig
övningsplan internt
103
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Utvecklingsarbete

Förhindra invasiva arter, övervaka utvecklingen

Beakta klimatanpassning i olika verksamheter,
- Klimatanpassning
- Jämställdhet
- Social hållbarhet
arbete pågår

Öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor i
Länsstyrelsens arbete

Intern workshop kring social hållbarhet planeras i
november 2016. På sikt ska detta arbete bidra till
stärkt stöd mot kommunerna.
Risker i samhällsplaneringen
Tillsyn
Arbete

Tagit fram riktlinjer för risker i fysisk planering

Dammar: tillsyn av egenkontroll utifrån SvK:s
pågår,
status
klassning av dammar

okänd.
Naturtillsyn: tillstånd för olika verksamheter inom
skyddade områden

Samråd om väsentlig påverkan på naturmiljön
enligt MB

Vattenverksamhet

Beslut om vattenskyddsområden

Planerat att ta fram en checklista eller annat stöd
för att säkerställa att översvämningsrisker beaktas
på ett bra sätt i tillståndsansökningar
Ta fram underlag
Ibid.

Konsekvensklassificeringar – risken för att utsläpp i
olika punkter skadar vatten, gjort för Vättern och
Nissan

Översvämningskarteringar

Värdefulla vatten

Naturvärden

Inventering av förorenade områden och sanering
8.2 Förslag till satsningar i länet för 2017-2018
Det kommande arbetet i länet styrs dels av den antagna strategin för krisberedskap i länet
och dels av vad länets aktörer arbetar med var för sig. Utifrån RSA-arbete och annat
underlag föreslås följande satsningar i länet inför 2017:
1. Utveckla länets arbete med gemensamma grunder för samverkan och ledning med
fokus på implementering av de kunskapshöjande åtgärder som skett de senaste åren
inom F-samverkan. Utifrån utvecklingsprocessen för samverkan och ledning ska en
behovsanalys genomföras som utmynnar i ett antal åtgärder som kommer utföras
under 2017.
2. Utveckla arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet i det geografiska området
a. En systematisk och förankrad identifiering av samhällsviktig verksamhet i
länet pågår
b. Öka kunskapen och samarbetet med andra aktörers verksamhet i länet
c. Utveckla metodik för beroendeanalyser och arbetet med beroenden av extern
verksamhet och kontinuitetshantering i egen verksamhet pågår
d. Analysera utvalda risker genom seminarium/workshop med beaktning av
klimatförändringar i relevanta delar.
3. Utveckla arbetet med övning och utbildning, bland annat genomföra
104
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
4.
5.
6.
7.
a. KKÖ2017(Kärnteknisk krisledningsövning, hösten 2017)
b. Planering av regional övning 2018
c. Planera långsiktigt övnings och utbildningsarbete
Öka kunskap och utveckla arbete med risker kopplat till sociala risker och
våldsbejakande extremism, samt hur demokrati- och MR-frågor (mänskliga
rättigheter) kan beaktas i krisberedskapen.
Utveckla civilmilitär samverkan
a. Hitta samarbetsformer och relatera dem till övrigt pågående arbete
b. Fortsatt arbete med frivilliga, både kopplat till civila kriser
c. Fortsätta planering av civilmilitär samverkan
d. Arbetet med civilt försvar på kommunal nivå påverkas av nationella beslut.
Beroende på utgången är det aktuellt att inleda utbildningsinsatser inom Fsamverkan kopplat till stöd till försvarsmakten.
Länets krishanteringsaktörer fortsätter utveckla de gemensamma
samverkansformerna via tekniska stödsystem (Rakel, WIS, mfl.). Öka användandet
av WIS av länets aktörer.
Utveckla länets krisaktörers kriskommunikation i enlighet med riktlinjerna för
samverkan och ledning.
8.2.1
INFORMATIONSSÄKERHET
Sammantaget visar enkätunderlaget på klara brister inom en mängd olika områden bland ett
flertal av länets kommuner, i vissa fall merparten, inom informationssäkerhetsområdet. Det
finns ett flertal områden där mer omfattande kraftansträngningar bör göras, upprättandet
av kontinuitetsplaner på verksamhetsnivå är centralt och är en rekommenderad åtgärd som
bör prioriteras. Ett möjligt åtgärdsförslag är att Länsstyrelsen i Jönköpings län samordnar
eventuella stödinsatser till kommunerna avseende kontinuitetsplaner utifrån det sammanhållna projekt som finns för mandatperioden. Det finns för närvarande ett etablerat
samarbete mellan ett stort antal av kommunerna men det kan trots detta vara fruktbart att
undersöka möjligheterna med ett ökat samarbete bland kommunerna i frågor kopplade till
informationssäkerhet samt eventuellt samordna utbildningar tillsammans med andra
kommuner.
Länsstyrelsen bör stötta kommuner som i nuläget saknar metoder för systematiskt
informationssäkerhetsarbete. Det är allvarligt att det saknas en utpekad funktion för
informationssäkerhetsarbetet (främst informationssäkerhetschef eller
informationssäkerhetssamordnare), samt att kontroller av efterlevnaden inom
informationssäkerhetsområdet och att riskanalyser av informationen inte genomförs. De
här områdena är mycket viktiga och bristerna annars kan ge upphov till svåröverskådliga
konsekvenser.
105
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
8.3 Förslag på satsningar inom Länsstyrelsen inför
2017-2018
Merparten av Länsstyrelsens arbete framöver bedöms vara att stötta arbetet i länet och i Fsamverkan. Utöver detta tillkommer även det som berör myndigheten i sig:
1. Vara aktiva för att utveckla arbetet kring social hållbarhet, bostadsutveckling och
etablering av höghastighetsbanan.
a. Bland annat arbeta vidare med social hållbarhet internt och med stöttande
insatser till kommunerna i länet utefter resultatet från den interna workshop
som länsstyrelsen kommer att ha i november 2016.
b. Arbeta proaktivt med riskhänsyn i samhällsplaneringen med anledning av
bostadsbyggande och höghastighetsbana för att få samklang mellan attraktiv
och trygg stadsutveckling.
2. Kontinuitetshantering: Fortsatt implementering av kontinuitetshantering i
Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet.
a. Beakta förtroende för myndigheten i detta arbete.
3. Riskhantering: Fortsätta med det egna arbetet med informationssäkerhet.
4. Hantera händelser: Fortsätta öva och utbilda egen personal.
5. Påbörja/fortsätta arbete med civilt försvar.
6. Förbättra förmågan till enhetsöverskridande arbete.
7. Vidareutveckla beredskapsfunktionens arbete, bland annat med ett mindre sårbart
personalperspektiv där personalen arbetar tvärsektoriellt i högre grad.
8. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser behöver utvecklas för att kunna användas
som planeringsunderlag både för krisberedskap och civilt försvar.
106
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
9. Behov av ytterligare åtgärder med
anledning av risk- och
sårbarhetsanalysens resultat
De huvudsakliga behoven bedöms ha täckts in av satsningarna i avsnitt 8.
9.1 Behov inom Länsstyrelsen
Några av de verksamhetsspecifika förslagen internt på Länsstyrelsen är följande.
 Fortsatt behov av utbildning och övning
 Arbeta proaktivt med hur vi kan hantera eventuella flyktingströmmar med
anledning av det oroliga omvärldsläget
 Arbeta vidare med hur naturen kan användas för klimatanpassning, t ex
ekosystemtjänster. Exempelvis Emån.
 Arbeta vidare med översvämningsrisker
 Kunskapen om risker med ökande kemikalieanvändning i samhället bör utvecklas.
Det finns behov av ett kemikaliestrategiskt arbete generellt. Mer specifikt skulle
Länsstyrelsen behöva mer kompetens kring kemikalier, i beredskap inför olyckor, i
det förebyggande arbetet och för att kommunicera om kemikalierisker.
 Ökad kunskap inom områdena civilt försvar, psykologiskt försvar, samt
säkerhetsskyddsarbete
9.2 Återstående brister
Eftersom de stora och ovanliga händelserna är svåra att förutse eller förebygga är många av
de utpekade åtgärderna förberedande och ska stärka förmågan att hantera inträffade
händelser. Allt kan inte förebyggas och samhället kommer alltid vara sårbart för olika
risker, till exempel naturolyckor.
Krishanteringsförmågan bedöms som relativt god i länet, men det bygger på ett
kontinuerligt arbete för att upprätthålla samverkan och samarbete. Länet övar sällan
gemensamt, utan man använder mindre händelser som skarpa övningar. Det finns dock ett
behov av mer strukturerad övning och utbildning tillsammans, som är större än de åtgärder
som angetts ovan. Dessa åtgärder bedöms som ett bra steg på vägen, men det finns ett
ännu större behov.
Det finns fortfarande behov av åtgärder ute i samhället för att upprätthålla samhällsviktig
verksamhet. Det är också de verksamheter som bedrivs ute i samhället och över stora ytor,
t ex hemtjänst och vattendistribution, som är mest sårbara och samtidigt svårast att skydda
från avbrott. Dessa är därför viktiga att involvera i krisberedskapsarbetet, så att de kan vara
förberedda på det som inte går att förebygga. Ett steg på vägen är att öka kunskapen om
andras verksamhet, om beroenden samt att öka samarbetet mellan olika aktörer för att
stärka den gemensamma förmågan.
107
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Referenser
Banverket, 2010: Förstudie Götalandsbanan, utgåva 2, februari 2010. Se Trafikverkets
hemsida www.trafikverket.se Besökt 2011-08-25
Boverket, 2008: PBL i sina sammanhang
Dagens Nyheter, 2011: Kommunerna som lever farligt, artikel 2011-11-29
Enander, A., 2005: Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser,
Räddningsverket
Energimyndigheten, 2012: Översiktlig risk- och sårbarhetsanalys över energisektorn i
Sverige år 2012, ER 2012:23
Eriksson & Barck-Horst, 2005, Politik för skydd av kritisk infrastruktur i EU och Sverige –
en jämförande analys, FOI
Folkhälsoinstitutet, 2010: Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper
Försvarsdepartementet, 2015: Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016 – 2020.
IDG, 2012: www.idg.se Besökt 2012-10-28
IOM 2015, IOM-EU Cooperation on migration and mobility.
Justitiedepartementet, 2014: Våldsbejakande extremism i Sverige – nuläge och tendenser.
Livsmedelsverket, 2011: Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2010: Risk- och sårbarhetsanalys 2010, 2010
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2011a: Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings
län 2011, 2011
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2011b: Isstorm – konekvenser, skydd och påverkan
Rapport från ett Ag RSA-arbete i Jönköpings län, Medelande 2011:29, 2011
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2011c: Klimatanalys för Jönköpings län
Länsstyrelserna, 2011: www.lansstyrelsen.se Besökt 2011-08-18
Länsstyrelserna: Händelsescenario för risk- och sårbarhetsanalys – Värmebölja i nutid och framtid
Mork, J. C., Karlsson, M., 2011: Individens grundläggande behov – teori, praxis och syntes.
En studie kring individens behov när samhället befinner sig i ett krisläge,
FOI, FOI-R--3173—SE, 2011
108
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2009): Samhällsviktig verksamhet,
Faktablad, augusti 2009
MSB, 2010: Styrel – inriktning för prioritering av elanvändare, Inriktningsdokument,
Dnr 2009-3054, 2010
MSB, 2011a: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, 2011
MSB, 2011b: Ett första steg mot en nationell riskbedömning – Nationell riskidentifiering.
Publikationsnummer MSB 336-2011, ISBN 978-91-7383-180-2
MSB, 2011c: Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk Steg 1 i
förordningen (2009:956) om översvämningsrisker – preliminär riskbedömning, D.nr. 20112996
MSB, 2011d: Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld, Nationell strategi för skydd av
samhällsviktig verksamhet, Publ.nr: MSB266 -2011, ISBN: 978-91-7383-137-6
MSB, 2012a: Urval av händelser för nationell riskbedömning, PM 2012-05-24
MSB, 2012b: www.msb.se Besökt 2012-10-18
MSB 2015: MSBFS 2015:3
Post- och telestyrelsen (PTS), 2012: Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk
kommunikation, 2012-11-14
Regeringen, 2007: Regeringens proposition 2007/08:92 – Stärkt krisberedskap – för
säkerhets skull
Regeringen, 2009: Regeringens skrivelse Skr. 2009/10:124
Region Jönköping, 2012: Välkommen: Region Jönköping
Regionen i Jönköpings län, 2011: Redovisning risk- och sårbarhetsanalys 2011
Regionförbundet, 2011: Faktablad 2011 Jönköpings län, 2011
Regionförbundet, 2013: Befolkningsförändring 2012, finns på www.regionjonkoping.se,
Besökt 2013-11-11
SMHI 2011: Faktablad 49 – 2011: Värmeböljor i Sverige
SMHI, 2012: www.smhi.se Besökt mellan 2012-10-17 och 2012-10-18
Socialstyrelsen, 2011: Socialstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys 2011
Statens geotekniska institut (SGI), 2012: www.swedgeo.se Besökt 2012-10-19
Statistiska centralbyrån (SCB), 2003: pressinformation från SCB: Andelen i yrkesaktiv ålder
minskar i alla län, 2003-06-10
109
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Statistiska centralbyrån (SCB), 2013: www.scb.se Besökt 2013-11-11
Strålsäkerhetsmyndigheten, 2012: www.stralsakerhetsmyndigheten.se Besökt 2012-10-18
Svenska Kraftnät (SvK), 2011: Redovisning av 2011 års risk- och sårbarhetsanalys inklusive
förmågebedömningar från Affärsverket svenska kraftnät, 2011/304
Svenska Kraftnät (SvK), 2013: www.svk.se Besökt 2013-11-13
Sveriges Åkeriföretag, 2012: En vecka utan lastbilar i Jönköping, oktober 2012
Swedegas, 2013: www.swedegas.se Besökt 2013-11-11
Säkerhetspolisen, http://www.sakerhetspolisen.se/, hämtad 2015-12-14.
Trafikverket, 2012: Risk- och sårbarhetsanalys 2010
UNHCR, 2015: Worldwide displacement hits all-time high as war and persecution increase.
110
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Bilaga 1: Lagar och förordningar
Det huvudsakliga regelverk som gäller för Länsstyrelsens krisberedskapsarbete är:
 Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap
 Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga
myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:3)
 Förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.
 Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering.
 Förordning (2007:603) om intern styrning
 Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
 Årligt regleringsbrev för länsstyrelserna
 Speciallagstiftningar inom de områden där Länsstyrelsen har verksamhetsansvar
 Plan- och bygglag (2010:900)
 Miljöbalken (1998:808)
Genom bl a sitt tillsynsansvar för kommunerna berörs länsstyrelsen även av
 Lag (2006:554) och förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder
inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och
landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:4 och 2015:5)
 Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor (Sevesolagen)
 Epizootilagen (1999:657)
 Zoonoslagen (1999:658)
 Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400
111
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Bilaga 2: Indikatorer för bedömning av
statliga myndigheters generella
krisberedskap
Syftet med en bedömning av de statliga myndigheternas generella krisberedskap är att få en
övergripande bild av de förutsättningar myndigheterna har att förebygga och hantera kriser
oavsett händelse.
Ledning
RISKHANTERING
1. Ledningen har fattat beslut om hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalys ska
bedrivas.
Motivering: Metoden i arbetet beskrivs dels i den strategi som länets aktörer inom
krishanteringssystemet har antagit samt har förankrats hos Länsrådet under året.
Bedömning: Ja
2. Samtliga delar av myndighetens verksamhet beaktas och vid behov involveras i
arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser.
Motivering: Alla delar beaktas, även de som inte bedömts som samhällsviktiga. Dessa
arbetar ändå för samma skyddsvärden, med riskhantering mm. Under aktuellt år har en
mindre uppdatering kring myndighetens verksamhet gjorts eftersom föregående RSA
lämnades in för knappt 6 månader sedan, bedömning har därmed gjorts att inga större
förändringar hos myndighetens olika verksamheter har skett under denna tid.
Bedömning: Ja
3. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen fastställs av myndighetens
ledning.
Motivering: Rapporten för risk och sårbarhetsanalysen samt arbetsmetoden med denna
presenteras för tillförordnad landshövding samt länsråd och godkänns av dessa.
Bedömning: Ja
4. Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och beslut om
åtgärder för att stärka myndighetens krisberedskap.
Motivering: Risk- och sårbarhetsanalysen används inom flera områden för att stärka
krisberedskapen, ett konkret exempel är som underlag för att identifiera utbildnings- och
övningsbehov. Risk och sårbarhetsanalysen kommer även användas som underlag i arbetet
med framtagning av F-samverkans nya strategi under nästkommande mandatperiod.
Bedömning: Ja
5. Relevanta delar av redovisningen från risk- och sårbarhetsanalysen görs
tillgänglig
Tillgänglig för beslutsfattare och anställda inom myndigheten.
Bedömning: Ja
112
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Tillgänglig för berörda aktörer inom ansvarsområdet.
Bedömning: Ja
Motivering: Beslutad RSA mailas externt till samverkande aktörer i länet och internt till
ledning, avdelningschefer, berörda enhetschefer mm. Kortversionen publiceras på
hemsidan, där även kontaktuppgifter finns om man vill få den fullständiga rapporten.
Sammanlagd bedömning: Ja
6. Det finns en övad och utbildad Tjänsteman i Beredskap (TiB) som har
beredskap dygnet runt alla dagar på året.
Motivering: Ja, länsstyrelsen i Jönköpings län har en TiB-grupp på 10, för syftet, utbildade
personer som går på ett rullande schema. Dessa täcker tillsammans alla dygn under hela
året.
Bedömning: Ja
7. Myndigheten bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna identifiera och
varna för kriser.
Motivering: Omvärldsbevakning sker inom F-samverkan och delas mellan aktörerna varje
torsdag samt vid behov utöver det. Internt följer TiB:en nyheter, nationell
samverkanskonferens samt MSB:s underlag för stabsorientering. Olika verksamheter följer
även utveckling inom respektive verksamhetsområde. Beredskapsenheten följer i sin tur
MSB nyhetsbrev via WIS och även nyheter och sociala medier.
Bedömning: Ja
PLANERING
8. Myndigheten har en fastställd plan för hur de ska hantera kriser, som beskriver
följande.
Hur myndigheten ska organisera sig under en kris (krishanteringsorganisation)
Bedömning: Ja
Hur myndighetens krishanteringsorganisation leder, samordnar, samverkar samt säkerställer
samband för att hantera en kris
Bedömning: Ja
Vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras vid en kris.
Bedömning: Ja
Motivering: Det finns en plan som reglerar de här områdena.
Sammanlagd bedömning: Ja
9. Myndighetens planering för att förebygga risker och sårbarheter samt plan för att
hantera kriser är framtagen i samverkan med andra aktörer, såväl offentliga som
privata.
Motivering: Förebyggandearbetet sker inom ramen för F-samverkan. Särskilda workshops
anordnas i syfte att involvera privata aktörer i exempelvis planverk och program, exempel
på aktörer är teleoperatörer, banker och livsmedelsaffärer. Det har även genomförts
gemensamma utbildningar och övningar.
Bedömning: Ja
113
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
10. Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera krishanteringsorganisationen.
Motivering: Detta är situationsberoende, men det finns en TiB-instruktion. Det finns också
dokumenterade rutiner, exempelvis i programmet för regional räddningstjänst och
kärnteknisk olycka samt i fall av epizooti och zoonos.
Bedömning: Ja
11. Det finns en beslutsordning och mandat för krishanteringsorganisationen.
Motivering: Det finns en generell beslutsordning exempelvis i programmet för kärnteknisk
olycka.
Bedömning: Ja
12. Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att bedriva:
Operativ ledning
Bedömning: Ja
Samverkan
Bedömning: Ja
Omvärldsbevakning
Bedömning: Ja
Framtagande av lägesbild
Bedömning: Ja
Kriskommunikation
Bedömning: Ja
Analys av händelseutvecklingen av en händelse på kort och lång sikt
Bedömning: Ja
Motivering: Länsstyrelsen har en samordnande roll, och verkar främst inom F-samverkan.
Myndigheten har inte en ledningsroll, förutom vid övertagande av räddningstjänst,
kärnkraftsolycka eller epizooti. Främst har länsstyrelsens roll varit att sammankalla
Inriktnings och samordningsfunktioner (ISF) vid diverse situationer samt bistå med
expertkunskap, analys, lägesbild och informationsspridning.
Sammantagen bedömning: Ja
13. Det finns rutiner och planer för att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter
som myndigheten bedriver eller ansvarar för.
Motivering: Det varierar mellan olika delar av verksamheten men ingår i planerat arbete.
Bedömning: Nej
14. Planen för hantering av kriser och planerna för att upprätthålla samhällsviktig
verksamhet kontrolleras minst en gång per år och revideras vid behov.
Motivering: Det finns ingen sammanhållen plan.
Bedömning: Nej
114
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
SAMVERKAN
15. Myndigheten har tagit initiativ till att aktörer inom ansvarsområdet samverkar
och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet inför hanteringen av
kriser.
Motivering: Myndigheten har tillsammans med andra arbetat för att utveckla länets
krissamverkan F-samverkan sedan ca 20 år. Den utvecklades bland annat genom en skriftlig
överenskommelse 2013 samt strategi 2015. Myndigheten har under året vid flertalet
händelser i länet satt i system att sammankalla ISF i F-samverkans regi.
Bedömning: Ja
16. Myndigheten har fastställda rutiner för att upprätta och förmedla en samlad
lägesbild inom myndighetens ansvarsområde avseende kriser.
Motivering: Det finns fastställda rutiner, både internt inom TiB-organisationen och externt
genom F-samverkan.
Bedömning: Ja
17. Myndigheten har fastställda rutiner för deltagande i samverkanskonferenser.
Motivering: Myndigheten deltar regelbundet i samverkanskonferenser, samt kan anordna
regionala samverkanskonferenser.
Bedömning: Ja
18. Myndigheten har fastställda rutiner för att information till allmänheten vid en
kris samordnas.
Motivering: Det finns en fastställd kriskommunikationsplan med fokus på både extern- och
intern information. Det finns även ett samarbete om information inom ramen för Fsamverkan.
Bedömning: Ja
KOMMUNIKATION
19. Det finns informationskanaler för att ta emot och dela information vid kriser:
internt inom myndigheten
Bedömning: Ja
till andra krisberedskapsaktörer
Bedömning: Ja
till allmänheten
Bedömning: Ja
Motivering: TiB:arna använder Rakel och WIS regelbundet, 11313 under en händelse då
numret aktiverats, webbplatsen, Twitter och Facebook..
Sammantagen bedömning: Ja
20. Det finns alternativa lösningar för att upprätthålla myndighetens prioriterade
kommunikation.
inom myndigheten
Bedömning: Ja
gentemot andra krisberedskapsaktörer
115
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Bedömning: Ja
till allmänheten vid inträffad händelse
Bedömning: Ja
Motivering: Det finns ett flertal olika kommunikationsmedel, exempelvis Rakel,
signalskyddsutrustning, webbplats,Twitter och Facebook för att kommunicera med olika
aktörer samt allmänheten.
Sammantagen bedömning: Ja
INFORMATIONSSÄKERHET
Myndigheten hanterar information säkert.
Motivering: Systematiskt säkerhetsarbete bedrivs i enlighet med MSB:s föreskrifter (MSBFS
2009:10) om statliga myndigheters informationssäkerhet.
Bedömning: Ja
Myndigheten har rutiner för att identifiera och hantera kritiska beroenden till system och
tjänster för informationshantering som är av central betydelse för myndighetens
verksamhet.
Bedömning: Ja
Motivering: Enligt antagen informationssäkerhetspolicy görs riskbedömning vid införandet
av program eller nya system och det finns rutiner för detta. Det behövs resurser för att
arbeta vidare med det här området framgent för att kunna arbeta med både dokument,
information och system på ett säkert sätt, sett från ett informationssäkerhetsperspektiv.
Sammantagen bedömning: Ja/Nej
21. Myndigheten ställer krav på informationssäkerhet när informationshantering
upphandlas av en extern leverantör.
Motivering: Det här området är reglerat i myndighetens informationssäkerhetspolicy.
Bedömning: Ja
Kompetens
UTBILDNING
22. Personalen i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom om sin
och myndighetens roll och ansvar vid en kris.
Motivering: Det har genomförts flera stabschefskurser och utbildningar i stabsmetodik som
riktats till både interna och externa aktörer. Det har även getts information på avdelningsoch enhetsmöten internt.
Bedömning: Ja
23. Personalen i krishanteringsorganisation har kännedom om andra relevanta
aktörers roller och ansvar vid kriser.
Motivering: De utbildningar som har arrangerats under året har bidragit till ökad kännedom
om andra relevanta aktörer.
Bedömning: Ja
116
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
ÖVNING
24. Det finns en utbildnings- och övningsplan för mandatperioden som efterföljs.
Motivering: Det finns en övningsplan för mandatperioden där komplexiteten stegras
gradvis år för år.
Bedömning: Ja
25. Har myndighetens ledning övats under det gångna året?
Motivering: Myndighetens ledning har inte övats under det gångna året, dock utbildats i
viss mån. Delar av ledningen har deltagit i att hantering avhändelser. Ledningen har deltagit
på seminarieövning som tillhandahölls av Militärregion Syd gällande agerande inför höjd
beredskap.
Bedömning: Ja/Nej
26. Har krishanteringsorganisationen övats under det gångna året?
Motivering: Krishanteringsorganisationen har inte deltagit i övningar under det gånga året.
Däremot har delar av krishanteringsorganisationen deltagit i händelser under det gångna
året, till exempel låga yt- och grundvattennivåer.
Bedömning: Nej
27. Har myndigheten under det gångna året deltagit i planering, genomförande
eller utvärdering av samverkansövning på lokal, regional och/eller nationell nivå?
Motivering: Myndigheten har deltagit vid utvärdering av övning Gripen, samt utvärdering
av lokala funktionsövningar.
Bedömning: Ja
28. Har myndigheten utvärderat de övningar som genomförts under det gångna
året?
Motivering: Övning Gripen utvärderades under våren 2016. Även lokala funktionsövningar
har utvärderats under våren 2016.
Bedömning: Ja
29. Myndigheten har rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser
och övningar.
Motivering: Det finns fastställda rutiner för utvärdering med identifierade fokusområden
som utvärderingen bör omfatta. Myndigheten har satt i system att ha som mål att alltid
skriva rapport kring erfarenheter, positiva och negativa, från hanterade händelser i länet.
Bedömning: Ja
RESURSER
30. Myndigheten har en behovsanalys av vilka materiella och personella resurser
som krävs för att hantera kriser.
Motivering: Kan delas in i riskspecifika resurser (t ex epizootiresurser) och generella
resurser (t ex info). Myndigheten har inte så omfattande resurser, mer än expertis därav
finns exempelvis en kontaktlista som resurs för TiB. Det är kontextuellt vilka resurser som
behövs och den utarbetas av den händelsegrupp som skapas inom F-samverkan.
Bedömning: Nej
31. Myndigheten har uppdaterad/aktuell dokumentation rörande vilka interna
materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en kris.
117
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
Motivering: Det finns en aktuell dokumentation rörande personella resurser i TiBmanualen, krisorganisationen samt länets räddningstjänstmateriel och liknande finns
dokumentation inom Räddsam F (räddningstjänsternas samverkan i länet).
Dokumentationen rörande personella resurser är dock i behov av uppdatering.
Bedömning: Ja/Nej
32. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera funktionalitet på
de materiella resurserna som endast används vid kriser.
Motivering: Myndigheten har relativt få sådana system i jämförelse med exempelvis vissa
sektorsmyndigheter. Dock kontrolleras teknik/samband regelbundet genom vardaglig
användning av till exempel kommunikationsmedel (Rakelterminaler, WIS-konton osv),
presentationsutrustning och ledningsplats.
Bedömning: Ja
33. Det finns avtal och/eller överenskommelser med externa aktörer om
förstärkningsresurser vid kriser.
Motivering: Det finns i dagsläget avtal med FAK och FFK genom länsstyrelsen för länets
aktörers räkning. Länsstyrelsen har även avtalen inom F-samverkan, liksom avtal med LRF
och Maskinringen. Det sker ett arbete som syftar till att framöver teckna avtal med
ytterligare aktörer.
Bedömning: Ja
34. Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser (materiella och
personella) från externa aktörer (lokala/regionala/nationella/internationella) i
samband med kriser.
Motivering: väletablerad samverkan inom länet, kontaktvägar till FM/MSB mfl.
Bedömning: Ja
35. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade avseende
åtminstone
elförsörjning, med möjlighet till reservkraftsförsörjning, till lokaler, arbetsplatser och
tekniska system med en uthållighet om minst en vecka,
Bedömning: Ja
it-försörjning,
Bedömning: Ja
tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild (t.ex. Rakel och WIS),
Bedömning: Ja
tillgång till vatten för hantering av mat, dryck och hygien som medger uthållighet om minst
en vecka.
Bedömning: Nej
Motivering: Ny ledningsplats med ny presentation- och datorutrustning har färdigställts på
Länsstyrelsen. Lokalen i fråga har tillgång till ovanstående, med undantag för tillgång till
reservvatten, det finns rinnande vatten i kran i ett litet kök intill ledningsplatsen men om
vattnet till byggnaden stängs ner finns inget reservsystem för dricksvattenförsörjning. Det
finns en reservvattentank men denna är inte prövad för dricksvatten. Vanligtvis står
reservvattentanken tom vilket betyder att den enbart kan användas till servicevatten om
118
Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016
myndigheten i förväg fyller tanken i vetskap om en inkommande händelse som begränsar
tillgången till vatten.
Sammanlagd bedömning: Ja/Nej
36. Det finns utpekad alternativ lokalisering för krishanteringsorganisationen.
Motivering: Länsstyrelsen har tillgång till sin egen ledningsplats för intern ledning, samt till
länets ledningsplats som en aktör i F-samverkan.
Bedömning: Ja
119