Var dödsorsaksintyget utfärdas (klinik, mottagning etc.
samt adress, telefonnr och ev. telefaxnr) ➊
DÖDSORSAKSINTYG
Rensa
Personuppgifter (efter- och förnamn, adress)
Den avlidnes personnummer (12 siffror)
För barn under 7 dygn anges ålder
Dödfött
Under 24 tim
Typ av dödsplats
Dödsdatum
24 tim t.o.m. 6 dygn
➌
Datum (8 siffror) år, mån, dag
Säkert
➊➋
Klockslag (t.ex. 0620)
Sannolikt
➍
Sjukhus
Sjukhem eller särskilt boende
Privat bostad
LÄKARENS UTLÅTANDE OM DÖDSORSAKEN
Annan/okänd
Intyget ersätter ett tidigare utfärdat
I Det sjukdoms- eller skadeförlopp som lett till döden ➀
Den terminala dödsorsaken var
Ungefärlig debut
eller varaktighet
som var en följd av
Ungefärlig debut
eller varaktighet
som i sin tur var en följd av
Ungefärlig debut
eller varaktighet
som i sin tur var en följd av
Ungefärlig debut
eller varaktighet
A
B
C
D
II Andra sjukdomar och skador som bidragit till dödsfallet (ange även ungefärlig debut eller varaktighet) ➁
Dödsorsaksuppgifterna grundas på
Klinisk obduktion
➂
Undersökning före döden
Opererad inom 4 veckor före döden
Ja
Nej
➃
Yttre likbesiktning
Operationsdatum (8 siffror)
Rättsmedicinsk obduktion
Uppgift saknas
Vid missbruksrelaterat dödsfall, ange typ av drog/droger
Alkohol
Läkemedel
➄
Narkotika
Annat, ange vad:
SoSB 76016 2005-05 PEE
➅
Vid skada/förgiftning, ange orsak och eventuell avsikt
Avsiktligt
Avsiktligt tillfogad
Olycksfall
självtillfogad
av annan
Kort beskrivning av hur skadan/förgiftningen uppkommit
Plats för skadehändelsen
Bostad/
bostadsområde
Aktivitet vid skadetillfället
Idrott/motion
Rättsmedicinsk likbesiktning
Tillstånd som föranledde ingreppet
➇
➆
Datum för skada/förgiftning
Oklart om avsikt förelegat
Skola, offentlig lokal,
institutionsområde
Idrotts-/motionsanläggning
Gata/väg
Lantbruk/
industriområde
Fritidsverksamhet/lek
Förvärvsarbete
Utbildning
Annan/okänd
UNDERSKRIFT AV UTFÄRDANDE LÄKARE
Ort
Datum (8 siffror) år, mån, dag
Läkarens namnteckning
Tjänsteställe
Telefonnr (inkl. riktnr)
Namnförtydligande
Befattning
Annan/okänd
Hur man fyller i blanketten
➊
➋
➌
➍
➀
För hjärtsvikt och lunginflammation anges eventuella bakomliggande tillstånd, t.ex.
– rad A: hjärtsvikt; rad B: lårbensbrott,
– rad A: lunginflammation; rad B: influensa.
För klinik- och personuppgifter kan tydliga avtryck med stämpelbrickor godtas.
För dödfött barn eller barn som avlidit inom 28 dygn efter födseln
skall inte stämpelbricka användas. Ange kön och eventuellt namn.
Ange dessutom moderns personnummer, namn och adress.
Den avlidnes personnummer måste fyllas i, även för barn som avlidit inom 28 dygn efter födseln. Ange födelsedatum, om personnummer inte finns.
Typ av dödsplats
– Sjukhus: sjukhus för somatisk eller psykiatrisk korttidsvård
– Sjukhem eller särskilt boende: innefattar äldrebostäder och
servicehus med tillgång till vård- och omsorgspersonal, gruppboenden, gruppbostäder, institutioner etc.
– Privat bostad: utesluter sådant eget boende som ingår i föregående kategori.
Uppgifter om dödsorsak används huvudsakligen i medicinsk forskning. Ange därför diagnosen så specifikt som möjligt. Undvik förkortningar. Skriv inte kodnummer. Uppgifter om debut eller varaktighet
är mycket väsentliga för en korrekt klassificering av dödsorsaken.
Ange för
– tumör: malign, benign samt primärtumörens läge,
– diabetes mellitus: typ och komplikationer,
– njursjukdomar: komplikationer (t.ex. hypertoni), etiologi till njursvikt.
Ange det sjukdoms- eller skadeförlopp som haft störst betydelse för
dödsfallet. Skriv en diagnos per rad och ange debut eller varaktighet.
Om förloppet kan beskrivas med en enda diagnos anges denna
på rad A. Rad B–D lämnas då tomma. Krävs flera diagnoser för
att beskriva förloppet skrivs den terminala dödsorsaken på rad A.
Det eller de tillstånd som ledde fram till den terminala dödsorsaken skrivs på raderna nedanför. Det tillstånd som inledde förloppet skrivs nederst, så att det bildas en kedja av orsaker och
komplikationer från det inledande tillståndet på den nedersta raden upp till den terminala dödsorsaken på rad A. Akuta patologiska förlopp kan ingå i en sådan kedja men också att ett tidigare
tillstånd berett vägen för ett senare, t.ex. genom vävnadsskador
eller funktionsnedsättning.
Socialstyrelsen begär ofta komplettering av dödsorsaksintyg som
verkar ofullständigt ifyllda. Ange därför tydligt om någon uppgift
inte kan lämnas, t.ex.
– rad A: hjärtsvikt, rad B: okänt (patienten avböjde utredning).
➁
➂
➃
➄
➅
➆
➇
Sjukdomarna anges i rangordning efter den betydelse de haft för
dödsfallet, med den allvarligaste sjukdomen först. Ange tlllståndens debut eller varaktighet inom parentes efter varje diagnos.
Om obduktion görs, fylls inte uppgifterna om dödsorsaken i förrän
obduktionsresultatet föreligger.
Som operation räknas åtgärder enligt Socialstyrelsens ”Klassifikation av kirurgiska åtgärder 1997”.
Ett dödsfall anses vara missbruksrelaterat om drogmissbruk uppenbarligen framkallat eller bidragit till dödsfallet, t.ex. genom akut förgiftning, beteenderubbningar eller långtidsskador.
Vid missbruk av narkotiska läkemedel upptagna i FASS väljs alternativet ”läkemedel”. Vid missbruk av preparat som normalt inte
har medicinsk användning, t.ex. amfetamin, väljs alternativet ”narkotika”. Flera rutor kan fyllas i, t.ex. vid blandmissbruk.
Välj det alternativ som är mest sannolikt även om omständigheterna inte är klarlagda. Alternativet ”Oklart om avsikt förelegat” väljs
endast om man inte kan avgöra om olycksfall eller avsiktligt tillfogad skada är det mest sannolika uppkomstsättet.
Ange för
– trafikolycka: om den döde var t.ex. förare, passagerare eller
fotgängare och vilka typer av fordon som var inblandade (personbil, lastbil, motorcykel etc.),
– förgiftning: vilken eller vilka substanser,
– fall: t.ex. i trappa, från stege, halkat på mattkant,
– drunkning: naturlig eller konstgjord vattensamling (t.ex. vattendrag, sjö, brunn, badkar), fall ned i vatten (t.ex. genom
brunnslock) eller på annat sätt (fått kramp under simtur).
För definition av plats och aktivitet vid skadetillfället hänvisas till avsnitten om plats- och aktivitetskoder i ”Kapitel XX” i Socialstyrelsens
”Klassifikationer av sjukdomar och hälsoproblem 1997”.
Information
I begravningslagen (1990:1144), begravningsförordningen (1990:1147)
och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29)
Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall finns bestämmelser om vilka åtgärder som skall vidtas vid dödsfall.
Den läkare som har utfärdat dödsorsaksintyget skall behålla en tydligt
läsbar kopia av handlingen. Kopian skall behandlas som en journalhandling (SOSFS 1996:29, avsnitt 4.3, jämförd med 5 § patientjournallagen
(1985:562)).
Den läkare som har utfärdat dödsbeviset skall även ansvara för att dödsorsaksintyget utfärdas. När den läkare som har utfärdat dödsbeviset begär det, är den läkare som har vårdat den avlidne för den sjukdom eller
det tillstånd som ledde till dödsfallet skyldig att utfärda dödsorsaksintyget
(16 § begravningsförordningen). Den läkare som utfärdar dödsorsaksintyget får inte vara make, barn, förälder, syskon eller på något annat sätt
närstående till den avlidne (4 kap. 2 § begravningslagen).
Om en rättsmedicinsk undersökning har gjorts, svarar Rättsmedicinalverket för att dödsorsaksintyget utfärdas och sänds in (16 § begravningsförordningen).
Dödsorsaksintyget skall sändas in till Dödsorsaksstatistiken, Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm, inom tre veckor från det att dödsbeviset
utfärdades. Om tidsgränsen tre veckor undantagsvis behöver överskridas, skall Socialstyrelsen skriftligen underrättas om förseningen och skälen för denna (16 § begravningsförordningen).
Om polismyndigheten beslutar att någon rättsmedicinsk undersökning
inte skall göras, skall myndigheten underrätta den läkare som har lämnat
dödsbeviset om detta (4 kap. 4 § begravningslagen). Den läkare som har
lämnat dödsbeviset ansvarar då för att dödsorsaksintyget utfärdas och
kan från polisen få sådana uppgifter som behövs för intyget, t.ex. uppgifter om omständigheterna vid dödsfallet (SOSFS 1996:29, avsnitt 9.3).
