HJ
C
FOOD
CO-FOOD HJO
Ett lokalt matcenter i Hjo
Jens Andersson, Sofie Granberg, Omar Zalloum
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
2
INTRODUKTION
SWOT-ANALYS
MÅL OCH STRATEGIER
PROJEKTET HJO SALUHALL
3
4
5
6
BAKGRUND // MATSYSTEMET IDAG
FRÅN LOKALT TILL GLOBALT
MILJÖPÅVERKAN
LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING
SJÄLVFÖRSÖRJNING
KONVENTIONELL MATDISTRIBUTION
MATHUBB
VARFÖR LOKAL MAT?
8
9
10
11
12
13
14
15
LOKAL SITUATION // HJO
HJO KOMMUN
MATPRODUCENTER
SÄSONGSKALENDER
DISTRIBUTION
SJÄLVFÖRSÖRJNING
KONSUMTION OCH ATTITYDER
16
17
18
19
20
21
22
VISION // CO-FOOD HJO
VISION
ÖVERGRIPANDE STRATEGI
23
24
25
PLATSANALYS // KIHLBERGSGÅRDEN
HISTORISK BAKGRUND
KULTURMILJÖ
GRÖNKÖPING
PLATSANALYS
29
31
33
34
35
DESIGNFÖRSLAG //
GRÖNKÖPING - ETT LOKALT MATCENTER
DESIGNSTRATEGIER
PROGRAM
SÄSONGSAKTIVITETER
DAGLIGA AKTIVITETER
BRUKARE
SITUATIONSPLAN
INTERVENTIONER
ELEVATIONSSTUDIE
PLANLÖSNING
SEKTIONER
ILLUSTRATIONER
40
41
42
43
44
45
46
47
53
54
55
56
REFLEKTIONER
KÄLLFÖRTECKNING
58
59
INTRODUKTION
Det här projektet är en del av designstudion
“Planering och gestaltning för hållbar utveckling
i lokalsamhället”. Denna kurs har pågått under
höstterminen 2016/2017 på Chalmers Arkitektur
Studion är indelad i tre delar:
Del A fokuserade på att förstå och analysera den
lokala situationen i Hjo.
Del B omfattade arbete med planering- och
designprojekt som kan stödja de mål och strategier
som utvecklades i del A.
Del C fokuserade på att kommunicera resultaten
av studion på plats för lokala intressenter och
invånare.
Denna rapport innehåller slutsatser från Del A
och projektet “Co-Food-Hjo”, ett gemensamt
matcenter, för Del B.
SYFTE OCH INNEHÅLL
Syftet med detta projekt är att undersöka möjligheterna att distribuera
lokalproducerad mat, genom att göra den mer synlig och tillgänglig för
människor i Hjo. Målet är att föreslå ett sätt att minska avståndet mellan
livsmedelsproducenter och konsumenter. Projektet har som mål att utforma
en övergripande strategi för hur detta skulle kunna genomföras i Hjo kommun,
vilket är grunden för projektets gestaltningsförslag - ett gemensamt matcenter
i Hjo. Men vad kan detta center erbjuda mer än att vara en saluhall? Hur kan
detta center vara en offentlig plats där människor inte bara vistas för att handla
sin mat? I projekt föreslås ett antal aktiviteter som stöttar livsmedelskedjans
kretslopp, från producenter till konsumenter och tillbaka igen.
FRÅGESTÄLLNING
METODER
Hur kan vi som arkitekter och
planerare öka tillgången av lokalt
producerad mat i Hjo?
•
•
•
•
Intervjuer med lokala
matproducenter, föreningar inom
matproduktion/distribution/
försäljning, kommunala
tjänstemän inom handel, miljö
och jordbruk
En enkätundersökning bland
invånarna i Hjo
Observationer och studiebesök
Litteraturstudier inom området
livsmedelsproduktion, distribution
och konsumtion
3
SWOT-ANALYS
Brist på mångfald
Bristande tillgänglighet
Ett rikt kulturarv: Natur- och kulturlandskapet, den byggda miljön,
jordbrukslandskapet
Korta (fysiska) avstånd: Inom Hjo och regionalt Mänsklig skala och pittoresk miljö
Gemenskap: Socialt kapital, sociala arenor och mötesplatser
Närhet till naturen (fysisk och mentalt)
platser, bristande kopplingar mellan stad och land, oklara övergångar mellan
Bilberoende och bilanvändning
Låg resiliens: arbetsmarknad, aktiviteter, livsmedel, resurser
Beroende av säsongsbaserad turism
Sovstad: Obalans i aktivitet under dygnet och mellan säsonger
Avsaknad av ett kommunalt bostadsbolag
Social kontroll: Negativt socialt kapital, begränsningar och anpassningar till påtvingade
normer
Högt ekologiskt fotavtryck
STYRKOR (STRENGHTS)
MÖJLIGHETER (OPPORTUNITIES)
Ökat intresse för lokala resurser: Förnyelsebara resurser, innovationer inom
jordbruk, ekologisk produktion av livsmedel och varor
Växande intresse för ekoturism
Ökad miljömedvetenhet: Individuellt och på samhällsnivå
Invandring och mångkulturalitet
Delningsekonomin ökar: resurser, kunskap, tjänster
”Slow city” trenden/ruralisering
Ny teknik/digitalisering: Kopplar samman Hjo och
dess arbetsmarknad med en global omvärld
4
Fetmarkering: relevanta aspekter för projektet
(WEAKNESSES) SVAGHETER
(THREATS) HOT
Åldrande befolkning
Stadsutglesning och byggnation på jordbruksmark
Klimatförändringar
Urbanisering: centralisering av tjänster inom Hjo och i regionen
Individualisering: minskande samhällsengagemang
Globalisering: Externt beroende gör Hjo mindre resilient, urvattning av lokal
kultur, förlust av lokal traditionell kunskap
digitaliseringen öppnar upp för global konkurrens
Ohållbara livsstilar
Ohållbart jordbruk och skogsbruk
Förorening av Vättern
Global resursbrist - ”Peak everything”
MÅL OCH STRATEGIER
MÅL
Projektet har sin utgångspunkt i följande mål:
•
•
•
•
•
•
År 2025 är användning och konsumtion av lokala resurser större än beroendet av importerade varor.
År 2025 finns det kulturella och sociala aktiviteter under hela året för invånare och besökare i Hjo, oavsett ålder
och social grupp.
Nybyggnation i Hjo görs inom redan bebyggda områden och i mänsklig skala, snarare än exploatering på bördig mark.
År 2030 är 80% av all mat som konsumeras i Hjo ekologiskt och lokalt producerad inom Skaraborgsregionen.
I Hjo kommun är stadsbygd och landsbygd väl sammankopplade..
Hjos invånare har kunskap om hållbara livsstilar och det ekologiska fotavtrycket för Hjos invånare motsvarar
ett jordklot (idag krävs 4,2 jordklot för att upprätthålla svenskarnas genomsnittliga livsstil).
STRATEGIER
Projektet utgår från följande strategier:
•
•
•
•
Främja produktion och distribution av lokal och ekologisk mat.
Stärka nätverket av aktörer med anknytning till produktion och konsumtion av lokal mat.
Stödja och främja matmarknader i stadskärnor.
Stärka det fysiska och mentala sambandet mellan stad och landsbygd.
Stödja och underlätta lokala initiativ.
Aktivera gemensamma rum under hela året.
5
PROJEKTET HJO SALUHALL
BAKGRUND
Utgångspunkten för Co-Food Hjo var
idén om en saluhall i Hjo, vilket ledde oss
till det tidigare projektet “Hjo Saluhall”.
Föreningen “Hjo Saluhall Ideella Förening”
ville göra lokal mat mer tillgänglig i
Hjo. De etablerade ett nätverk av 15
livsmedelsproducenter och kontrakterade
restauranger, livsmedelsbutiker och en
slaktare. De föreslog sedan en saluhall i
hamnområdet, som huvudsakligen skulle
fungera som en omlastningszon för lokal
mat till kunderna i regionen. Dessa planer
blev inte godkända av kommunpolitikerna,
eftersom de inte trodde att detta projekt
skulle kunna fungera som bra komplement
till befintlig hamnverksamhet (Hermansson,
2016). Kommunen var också bekymrad över
den tänkta trafikbelastningen och risken
att byggnaden skulle kunna privatiseras
om finanserna inte skulle gå som planerat
(Mustajärvi, 2016). Föreningen föll isär,
eftersom de inte trodde att deras affärsplan
skulle kunna fungera på någon annan plats
(Hermansson, 2016).
6
Lastning
1-2 gånger/dag
Plats för
4-5 båtar
Arkitekt Dan Johansson
(P4 Skaraborg, 2009)
FÖRESLAGNA FUNKTIONER
Mathubb och saluhall
Gästhamnsservice
Offentlig brygga runt
byggnaden
Turistinformation
PROJEKTET HJO SALUHALL
nd
Ku
er
UPPLÖST NÄTVERK
De tidigare medlemmarna
i föreningen har fortsatt
utveckla sina egna
verksamheter.
ENTREPRENÖREN SOM SAKNAS?
Intresset för att starta en saluhall i
Hjo verkar fortfarande existera. Till
exempel finns det en lokal lantbrukare
som har idén om att placera den nära
attraktionspunkten Hem & Hobby.
(Mustajärvi, 2016)
(Hermansson, 2016)
200 km
AFFÄRSPLAN
SEK
15%
85%
På plats
Distribuera
(Hermansson, 2016)
HUVUDSAKLIGA SKÄL
60 AKTÖRER DELTOG
•
•
•
•
•
Börja i liten skala
•
Effektiv marknadsföring
och samverkan mellan
aktörer är avgörande
•
En entreprenör som
vill starta och driva en
saluhall i Hjo saknas
Den svenska “jantelagen”
Hamnändamål
Trafikbelastning
Risken för privatisering
50%
95%
Politiker
Invånare
?
(Ingsten, 2014)
(Hermansson, 2016; Mustajärvi, 2016)
2008
2009
AMBITIÖST KONCEPT
FÖRKASTAT FÖRSLAG
2010
PROJEKTAVSLUT
2014
INSPIRATIONSMÖTE
2016
INTRESSET LEVER?
7
BAKGRUND //
MATSYSTEMET IDAG
10-15
MATSYSTEMET IDAG
5-10
0-5
25-30
20-25
15-20
10-15
FRÅN LOKALT TILL GLOBALT
Före andra världskriget var livsmedelsförsörjningen
mer nationellt baserad och inte så sårbar idag. Maten
var något som producerades i närheten av ditt boende,
av någon som du hade någon form av relation till och
maten lagade du på egen hand (Tamzin P. & Rob H.,
2009). Vår tids moderna livsmedelssystem fungerar
istället inom ramen för ett global, multinationell och
komplex struktur. Våra livsmedelssystem har blivit
mer globaliserade i samband med att produktionsoch förvaringstekniker av livsmedel har blivit mer
sofistikerade och efterfrågan på säsongsprodukter har
ökat året om. Detta förenar människor och ekonomier
över hela världen. (Det nationella förbundet för städer,
2012). Vi har blivit mer beroende av den globala
marknaden än av vårt närliggande landskap (Webber
2008, se Barrs et al, 2010). Mellan 45-50% av all mat
vi äter är importerad från andra delar av världen. Den
svenska livsmedelsförsörjningen har blivit mycket
sårbar i och med att allt mer jordbruksmark läggs
ned på grund av dålig lönsamhet (Agö 2012, se
Svensson, 2014).
5-10
Sverige importerar
jordbruksprodukter och
livsmedelsprodukter från
framförallt dessa 14 länder
(Jordbruksverket, 2015b)
0-5
Spannmål
Andra matprodukter
5%
Fisk och
skaldjur
6%
27 %
7%
8%
8%
16 %
Frukt och
grönsaker
Kaffe, te och
kakao
Drycker
Mejeriprodukter
och ägg
10 %
12 %
Övriga varor
Kött
Importerade matprodukter
(Jordbruksverket, 2015b)
9
MATSYSTEMET IDAG
CO2
N2O
CH4
Fossila bränslen
7%
MILJÖPÅVERKAN
Jordbrukssektorn är den näst största källan till utsläpp
av växthusgaser i Sverige, efter vägtransporter
(Jordbruksverket 2011). Detta beror på att fossila
bränslen används i hög utsträckning till traktorer,
transporter, torkning av spannmål och tillverkning
av gödselmedel, vilket släpper ut stora mängder
koldioxid (CO2). Men dessa effekter är relativt små
jämfört med andra växthusgaser såsom metan (CH4)
och dikväveoxid (N2O). Metan skapas av idisslare
(nötkreatur och får) när cellulosan i fodret bryts ner
i matsmältningsprocessen. Lustgas bildas i jorden
genom biologiska processer och genom användning
av gödningsmedel, där växtrester och gödsel ökar
dessa processer (Roos, 2012).
De största källorna till utsläpp av växhusgaser inom jordbruket
är tillförseln av konstgödsel som bidrar till att markjorden avger
dikväveoxid, metangas från idisslares matsmälningsprocesser
samt frigörandet av koldioxid från bearbetade torvjordar
(Jordbruksverket, 2011).
10
Importerad mat
3%
Gödsel
(lagring och distribution)
7%
N2O
Dikväveoxid
från markjord
30 %
Tillverkning av konstgödsel
10%
CH4
CO2
Bearbetade
torvjordar
25 %
Matsmältning hos djur
20%
MATSYSTEMET IDAG
Oljeberoende
LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING
En sårbarhetsaspekt inom livsmedelsförsörjningen är
beroendet av olja, både för att producera och distribuera
mat. I kristider är Sveriges livsmedelsförsörjning mycket
sårbar. Studien visar att gårdarna är beroende av diesel
för att köra sin produktion, transporter till gårdarna
(flöden, gödsel, frön) och distribuera produkterna via
mejerier och slaktare till butikerna. Det ömsesidiga
beroendet mellan olika livsmedelsproducenter är också
sårbart i tider av oljeblockad, där många producenter
inte kan ställa om till andra bränslealternativ tillräckligt
snabbt (Eriksson, 2016).
Transport
till gårdar
Frön
Gödsel
Transport
på gårdar
Spannmålsproduktion
ofta på
samma gård
Transport
från gårdar
Grisproduktion
Slaktare
Mjölkproduktion
Mejeri
koncentratfoder
Kycklingproduktion
Slaktare
11
MATSYSTEMET IDAG
SJÄLVFÖRSÖRJNING
Samhällen som är självförsörjande kan försörja
sina egna grundläggande behov. De reducerar
sin sårbarhet för globala kriser, över vilka de
har liten eller ingen kontroll alls. Att vara helt
självförsörjande och avskild från sin omgivning
är inte realistiskt eller önskvärt i vår globala
ekonomi. Däremot kan resiliensen ökas genom
att diversifiera livsmedelsförsörjningen med hjälp
av matproduktion i egna trädgårdar eller i urbana
miljöer. Forskning från SLU (2008) visar att endast
800 kvm mark behövs för att producera mat för
en vuxen person, på en vegandiet under ett år.
Denna studie är grundad i uppskattningen av en
s.k. “Independent diet”, som består av 7 grödor potatis, bondbönor, morötter, palsternacka, kål,
lök och äpplen. Dessa grödor är sådana som lätt
kan odlas i en vanlig villaträdgård eller kolonilott.
Om alla privata trädgårdar och kolinilotter i Sverige
användes för att odla dessa grödor, kan det generera
mat för cirka 4 miljoner människor i Sverige. Om
dessutom andra grönområden och parker användes
till matproduktion skulle 5 miljoner vuxna människor
kunna bli försörjda med mat. (Andersson et al.,
2008).
12
+
800 M2
PRIVAT
ODLINGSMARK
=
ALLMÄNNA
GRÖNOMRÅDEN
INDEPENDENT
DIET
MAT TILL
5 MILJONER
MÄNNISKOR
Om privata odlingslotter och gröna offentliga miljöer
nyttjades för matproduktion skulle halva Sveriges
befolkning kunna försörjas med mat.
MATSYSTEM
3
Transport
4
Bearbetning
5
6
7
8
9
Transport
Distribution
Transport
Marknad
Transport
KONVENTIONELL MATDISTRIBUTION
2
Odling
1
Vi har distansierat oss från maten vi äter genom
urbanisering och utveckling inom effektivisering,
matkonservering, kylning och långa transporter.
Detta har bidragit till en ohälsosam och ohållbar
relation mellan mat och människor. Ju längre tid
det tar innan maten kommer till matbordet, desto
fler näringsämnen går förlorade och desto mer
fossila bränslen konsumeras. Det är också mer
sannolikt att maten behandlas med ohälsosamma
konserveringsmedel, för att kunna hantera denna
globala distributionskedja för livsmedel. (Gasperetti,
2013). Av all klimatpåverkan i världen kommer 25%
från livsmedelsproduktionen. Konsumenterna kastar
bort ca 25% av all mat de köper (Sveriges radio, 2011).
Mängd
Miljöpåverkan
+
10
Näring
Konsument
Tid
11
Avfall
Producent
13
MATSYSTEMET IDAG
MATHUBB
En mathubb erbjuder delat utrymme,
utrustning, certifiering, kunskap
och resurser för matproducenter
att bearbeta, lagra, distribuera och
marknadsföra sin mat. Det fungerar
som en avlämningsstation för flera
närliggande producenter och som en
avhämtningsstation för distributörer.
Härifrån distribueras lokal mat direkt till
skolor, sjukhus, restauranger, marknader
och butiker. På så sätt reduceras antalet
mellansteg och mindre producenter
kan tillsammans leverera färre men
större ordrar. Mathubben ser till att
maten kommer till konsumenterna
och stöttar producenterna att utveckla
deras matproduktion. Detta är ett
effektivt sätt att distribuera mat som
sparar tid, bränsle och pengar för både
producenter och konsumenter. Det
skapar nya arbetstillfällen, uppmuntrar
lokala producenter att samarbeta
och ger människor större tillgång till
hälsosam lokal mat (Gasperetti, 2013).
4
Mathubb
Matbutiker
Skolor
Bearbeta
Sjukhus
Lagra
Restauranger
2
Odling
Försäljare
Distribuera
Stötta
verksamhet
1
Producent
14
Marknad
3
Marknadsföra
6
5
Kompostering
Konsument
VARFÖR LOKAL MAT?
“Hela
vårt
jordbruksoch
livsmedelssystem är baserat på
tillgången till billiga fossila bränslen,
som vi inte ens kan använda på ett
klokt och sparsamt sätt. Vi slösar dem
på överflödskonsumtion i syfte att
maximera kortsiktiga vinster, medan
vi förstör lokala system som en gång
har hållt ihop vår kultur.”
Dale Allen Pfeiffer
HUR LÅNGT BORT ÄR “LOKAL” MAT?
Vad som definieras som lokal mat varierar
beroende på geografiska egenskaper, årstider,
tillgängliga produkter och hur mycket av ickelokala råvaror som accepteras. För projektet
Co-Food Hjo definieras lokal mat som mat
kommer från Hjo kommun.
EXEMPEL PÅ AKTIVITETER SOM
STÖDJER LOKALT HÅLLBARA
MATSYSTEM
Matmarknader, gemensamma trädgårdar,
regionala mathubbar, skolträdgårdsodling,
livsmedelspolitik, råd för livsmedelsförsörjning,
insamling av matavfall och kompostprogram
etc.
VARFÖR ÄR EN FÖRÄNDRING TILL LOKALA LIVSMEDELSSYSTEM OUNDVIKLIGT?
OLJEBEROENDE
Eftersom matsystemen blir
alltmer globaliserade, tar
det längre tid för maten att
resa från producenter till
konsumenter, vilket resulterar
i ökad bränsleförbrukning.
Detta oljeberoende ökar
matsystemens sårbarhet,
eftersom olja är en ändlig
resurs.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Jordbruk och jordbruksmetoder
bidrar i hög utsträckning
till utsläpp av växthusgaser.
Att övergå till mer lokal och
ekologisk mat skulle avsevärt
kunna reducera dessa utsläpp.
GLOBAL
EKONOMI
Globala matsystem, inklusive
livsmedelspriser och leverans,
kan
fluktuera
kraftigt
och påverka den lokala
livsmedelsförsörjningen. En
orsak till detta är externa
faktorer såsom handelsavtal
och finansiell spekulation.
Därför behöver vi övergå till
en mer lokalt, kontrollerbart
och diversifierat matsystem.
ETT LOKALT OCH HÅLLBART MATSYSTEM
•
•
•
•
•
•
Säkerställer att alla invånare har tillgång till hälsosamma och prisvärda matalternativ.
Minimerar miljöpåverkan från produktion och livsmedelstransporter.
Underlättar och uppmuntrar lokal produktion och vidareförädling av livsmedel.
Skapar lokala jobb som ger rättvisa arbetsvillkor och en lön att leva på.
Främjar den lokala ekonomin genom att stödja lokala livsmedelsproducenter,
återförsäljare och företag.
Maximerar resurser genom insamling och återanvändning av matavfall och andra
livsmedelsrelaterade biprodukter. (Det nationella förbundet för städer, 2012)
15
LOKAL SITUATION // HJO
HJO KOMMUN
NATURLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR
Den bördiga marken runt sjön Vättern och områdena
väster om Hökenås och runt Mullsjön skapar goda
förutsättningar för jordbruksproduktion inom
kommunen. Av de 10 000 hektar jordbruksmark
i Hjo, är 44 procent åkermark (4400 hektar). Den
huvudsakliga jordbruksproduktionen består av
spannmål, följt av foder, oljeväxter och potatis (Hjo
kommun, 2010).
Korsberga
Hjo
SYSSELSÄTTNING
Blixtorp
Arbetstillfällen och sysselsättning inom basnäringar
såsom jordbruk, skogsbruk och fiske spelar en viktig
roll för företagsklimatet i Hjo kommun. Basnäringarna
spelar också en viktig roll för bevarandet av natur- och
kulturvärdena i Hjo. Idag finns däremot mer serviceoch kunskapsorienterade företag i kommunen. Dessa
företag kan ha flexibel lokalisering men efterfrågar
arbetskraft med specialiserad kompetens, vilka i
sin tur letar efter goda levnadsvillkor och ett rikt
kulturutbud (Hjo kommun, 2010).
Tibro
Gate
Skövde
Invånarna i Hjo pendlar mer än i någon annan ort i
regionen. Cirka 1800 invånare pendlar ut från Hjo,
600 pendlar in till Hjo och 2500 pendlar inom Hjo
kommun (Hjo kommun, 2010). Dessa resor sker i
huvudsak med personbilar. Kollektivtrafiken är i
huvudsak anpassade till skol- och arbetstider (SCB,
2014).
3
0
6
0
PENDLINGSORT
1, 5
110
36
16
KM
0
880
Hjo
95
0
15
Tidaholm
17
Får
Blåbär
Glass
Potatis
MATPRODUCENTER
Mejeriprodukter
Nötkött
Kyckling
Griskött
Kräfta
Sparris
Spannmål
Fisk
FårEbbetorp gård
Blåbär
Öl
Glass
Potatis
Jordgubbar
Bison
Gårdsbutik
Sysselsättningen inom jordbruk,
skogsbruk och yrkesfiske i Hjo är högre
än det nationella genomsnittet (Svenskt
Näringsliv, 2016). Nästan en tredjedel av
producenterna har andra inkomstkällor
förutom jordbruksproduktionen (Hjo
kommun, 2010).
Hjordnära
Korsberga
AB
Ost Lantbruk Jordgubbar
Ägg
Lidens Gård
Ulvhult säteri
Ekhammar
Mjuk å Go
Mejeriprodukter
Bison
Gårdsbutik
Ebbetorp gård
Hjo Bryggeri
Hjo Sik
Sörans Gård
Korsberga Lantbruk AB
Korsberga
Österhagens glass
Munkebo Gård
Lidens Gård
Hjo
Blixtorp
20%
Hjordnära
Grevbäck Prästgård
Wetternglass
Sörans Gård
Widjhas Potatis
Ringabergets
honung
Korsberga
Munkebo Gård
Vätternsparris
Blixtorp
Löpareskogens Gård
Widjhas Potatis
Torsbo Gård
Almnäs Bruk
Löpareskogens Gård
10
%
10%
TorsboNötkött
Gård
Hjo (7%)
Skrinhults Gård
Hjällö Slott
Gate
Griskött
Kräfta
Sparris
Spannmål
Fisk
Får
Blåbär
Glass
Potatis
Jordgubbar
Mejeriprodukter
Bison
Gårdsbutik
Skrinhults
Öl Gård
Mobolets Gård
Sverige (2%)
Kyckling
Ost Slott
Hjällö
Karlsberg Gård
00%
%
Ägg
Mobolets Gård
Gate
KM
0
1,Agriculture
5
3
6
Sysselsättningen
inom jordbruk,
skogsbruk och yrkesfiske i Hjo 2014
(Svenskt Näringsliv, 2016).
18
Karlsberg Gård
Jordbruksmark
0
Nöt
Mjölk /
Mejeriprodukter
Gris
Kräfta
Sparris
Spannmål
0
1, 5
23
Fisk
Öl
KM
KM
6
6Får
Blåbär
Glass
Potatis
Nöt
Här visas ett antal av de lokala
matproducenterna
i kommunen. Jordgubbar
Kyckling
Ost
Ägg
Mjölk /
Bison
Gris
Gårdsbutik
Fisk
20%
Får
SÄSONGSKALENDER
Jan
Jan
TILLGÄNGLIGA MATPRODUKTER
UNDER ÅRET
Feb
Feb
Mar
Mars
Apr
Apr
May
Maj
Jun
Juni
Jul
Juli
Aug
Aug
Sep
Sep
Oct
Okt
Nov
Nov
Dec
Dec
Detta diagram visar under vilka årstider olika
livsmedel finns tillgängliga i kommunen, utan
hänsyn till möjligheten att lagra färskvaror
under resten av året. Animaliska produkter
(mejeriprodukter, ägg, kyckling, fläsk och fisk)
är tillgängliga under hela året. Bisonprodukter
finns på gårdsbutiken under perioden 28 juni-15
augusti och under andra perioder är det möjligt
att beställa från ägarna (Bisonfarmen i Gate,
2016). Färska grönsaker, som sparris och bär,
är bara tillgängliga under sommarmånaderna.
Det begränsade kräftfisket i Vättern påverkar
tillgången på kräftor i Hjo. Behörighet krävs för
yrkesfiskare under hela året och privat kräftfiske
är endast tillåten från den andra fredagen i
augusti till och med den andra söndagen i
september (Havs- and vattenmyndigheten,
2014).
19
Beef
Milk /
Pork
Fish
Sheep
Blueberry
Cheese
DISTRIBUTION
NATIONELLT OCH INTERNATIONELL
DISTRIBUTION
Internationellt
Distributionskedjorna för lokala matprodukter
Nationellt
varierar men är nära relaterad till omfattningen
Regionalt
av produktion, marknadssegment och samarbete
med större livsmedelsföretag. Producenter som är
Lokalt
anslutna till nationella livsmedelsföretag har redan
existerande nätverk och samarbeten som gör det
svårt för dem att distribuera lokalt. Hjordnära
Tillgängligt
mejeri, som från början startade ett lokalt mejeri
i Hjo
med ekologiska mjölkproducenter, är nu en del
av det nationella företaget Skånemejerier. De har
Katrineholm
dagligen transporter av lokalt producerad mjölk och
mejeriprodukter till centrala anläggningar i Malmö
och Kristianstad. Därifrån distribueras produkterna
Malmö
nationellt och tillbaka till Hjo. Samma sak gäller för
Skövde
de kycklingar som produceras på Munkebo Gård.
Företag som Almnäs Bruk nämner vikten av att finna
nischmarknader utanför Hjo. 50% av deras ost säljs
till kunder utomlands, 25-30% till Stockholm och
15% till Göteborg och Malmö. Endast 2% säljs i den
egna gårdsbutiken. Deras enda försäljning lokalt är
nätverk på regional och nationell nivå, där deras och besökarna kan äta blåbär samtidigt som de
genom den egna gårdsbutiken (som har öppet två
kunder består av
grossister
och större
plockar
själva. Mobolets
Gård ordnar också olika
Milkrestauranger,
/
Chicken
Pork
Sheep
Blueberry
Fish
Cheese
dagar i veckan) samt Känsla Café och Brasserie i Hjo.
Beef
livsmedelsföretag.
Andra gårdar, såsom Munkebo evenemang och erbjuder boende, bison safari och
Dairy products
Gård
och Blåbärsgården,
har öppetGrain
för besök och
påPotatoes
gårdens restaurang.
Bison
Eggs
Beer en matupplevelse
Ice cream
Crayfish
Asparagus
LOKALA GÅRDSBUTIKER
självplock under skördesäsongen (jordgubbar och
Det finns en hel del gårdar i Hjo som säljer sina blåbär). Alexander på Blåbärsgården nämner att en av ANNAN FÖRSÄLJNING
produkter i egna gårdsbutiker. Detta gäller exempelvis hans affärsstrategier är att ge besökarna en bredare
Vätternsparris, där besökarna har möjlighet att upplevelse än att bara vara matkonsumenter, för att Några av gårdarna använder även Internet, vilket
komma till gården under skördessäsongen och köpa kunna konkurrera med andra nationella blåbärsföretag. gör det möjligt för kunder att beställa sina produkter
sparris i deras gårdsbutik. Gården har ett befintligt Blåbärsgården erbjuder möjligheter till övernattning direkt från producenten.
20
SJÄLVFÖRSÖRJNING
KONSUMTION
Forskning visar att vad vi äter har större betydelse
för matens miljöpåverkan än hur långt maten
har transporterats (Webber 2008, se Barrs et
al 2010). Att äta nötkött och lamm påverkar
klimatet mer än att äta gris och kyckling.
Produktionen av 1 kg nötkött medför utsläpp
av 23-39 kg växthusgaser, 1 kg lamm ger 1322 kg växthusgaser och 1 kg kyckling meför
2-3 kg växthusgaser (Livsmedelsverket 2016).
Köttkonsumtionen har ökat med 70% mellan
åren 1960 till 2013. År 2010 konsumerade den
genomsnittliga svensken 86,4 kg kött/år och
18,4 kg kyckling/år (Jordbruksverket, 2016).
KAN HJO BLI SJÄLVFÖRSÖRJANDE PÅ
MAT?
I oktober 2016 hade Hjo kommun 9052 invånare
(Hjo kommun, 2016). Om alla dessa personer
följde en vegandiet, skulle Hjo behöva 724 hektar
jordbruksmark för att vara självförsörjande. Detta
i enlighet med SLU:s forskningsresultat. Det är ett
lika stort område som Hjo stad. I Hjo kommun
finns idag betydligt mer åkermark än vad som
krävs för försörja kommunens nuvarande invånare.
Om den lokala livsmedelsförsörjningen skulle
vara mer diversifierat, där invånarna gick från
att vara konsumenter till producenter, skulle
den befintliga livsmedelsproduktionen i Hjo
kompletteras med mer självförsörjande invånare.
självförsörjningsgraden....
0
3
6 km
0
4400 HA
befintlig
åkermark
9052
invånare
724 HA
markbehov för att
försörja invånarna
0
3
3
6 km
6 km
21
KONSUMTION OCH ATTITYDER
Consumption and attitudes
AENKÄTUNDERSÖKNING
survey focusing on the food culture in Hjo municipality, was published
on Hjo group on facebook.
It hadpå
17matkulturen
questions. Mainly,
En enkätundersökning
med fokus
i to
know more about the availability, consumption habits and interest
kommun,
publicerades
17 to
nov
på facebookinHjo
local
food. 74 people
responded
the2016
survey.
A
survey
focusing
on
the
food
culture
in
Hjo17
municipality,
gruppen ”Hjo”. Undersökningen innehöll
frågor was published
on
Hjo
group
on
facebook.
It
had
17
questions.
to
A survey
focusing
themer
food om
culture
in Hjo municipality, Mainly,
was puboch syftet
var
att
få on
veta
tillgängligheten,
know
more
about
the
availability,
consumption
habits
and
interest
lished on Hjo group on facebook. It had 17 questions. Mainly, to
konsumtionsvanor
och intresset
för
lokal
mat. 74
in local
food.
74 people
respondedconsumption
to the
survey.
know
more
about
the availability,
habits and interest
personer
svarade
på
enkäten.
Nedan
presenteras
What isinthe
most
important
when
food products?
local
food.
74 peopleaspect
responded
tobuying
the survey.
Consumption and attitudes
Consumption and attitudes
Vad tror du kan förbättras för att öka utbudet av lokalt producerad mat?
What do you think can be improved to increase
the supply of locally produced food?
What do you think can be improved to increase
the supply
locally
produced
mer möjligheter
förfood?
lokala
What
do"Skapa
youofthink
can
be improved
to increase
ett urval av svaren från undersökningen.
Producerat i Sverige (50%)
What is the most important aspect when buying food products?
Ekologiskt (16.2%)
What is the most important aspect when buying food products?
(16.2 %)
Vad är det viktigaste när Priset
du köper
livsmedelsprodukter?
Producerat i Sverige (50%)
Lokalproducerat (i Hjo kommun) (9.5%)
Producerat
i Sverige (50%)
Ekologiskt (16.2%)
Säsongsbaserat (när det är producerat/skördat) (5.4%)
Priset (16.2(16.2%)
%)
Ekologiskt
Fairtrade och rättvisemärkt (1.4%)
Lokalproducerat
Priset
(16.2 %) (i Hjo kommun) (9.5%)
Övrigt (1.4%)
Lokalproducerat
Hjodet
kommun)
(9.5%)
Säsongsbaserat (i(när
är producerat/skördat)
(5.4%)
Fairtrade och rättvisemärkt
(1.4%)
Säsongsbaserat
(när det är producerat/skördat)
(5.4%)
Övrigt
(1.4%)
Fairtrade och rättvisemärkt (1.4%)
How do you perceive the supply of locally
produced food in
Övrigt (1.4%)
the shops in Hjo today?
How do you
theav
supply
of locally produced
in
Hur upplever
duperceive
utbudet
lokalproducerad
matfood
i butikerna
som Hjo
the
shops
in
Hjo
today?
Det
kunde
varit
bättre
(52.4%)
erbjuder
How idag?
do you perceive the supply of locally produced food in
the shops in Hjo today?
Det är tillräckligt, jag är nöjd (36.7%)
Det intresserad
kunde varitav
bättre
(52.4%)
Jag är inte
matens
ursprung (5.4%)
kunde varit bättre (52.4%)
ÖvrigtDet
(5.4%)
Det
är tillräckligt, jag är nöjd (36.7%)
Det
jag äravnöjd
(36.7%)
Jagär
ärtillräckligt,
inte intresserad
matens
ursprung (5.4%)
Jag
är inte
intresserad av matens ursprung (5.4%)
Övrigt
(5.4%)
22
Övrigt (5.4%)
matproducenter.
Marknadsför
Hjo
the supply
of locally produced
food?
som en matkommun.”
"Skapa mer möjligheter för lokala
matproducenter.
Marknadsför
Hjo
"Skapa
mer möjligheter
för lokala
som
en
matkommun.”
matproducenter.
Marknadsför
"Mer lokalproducerat
i våraHjo
restauranger”
som en matkommun.”
“Gör det enkelt att köpa.”
“Gör det enkelt att köpa.”
“Gör det enkelt att köpa.”
“Öppna en saluhall
med lokal mat.”
“Öppna en saluhall
med lokal
“Öppna
en mat.”
saluhall
med lokal mat.”
"Mer lokalproducerat i våra restauranger”
“Gör det lättare att urskilja vad som
"Mer
lokalproducerat
i våra restauranger”
är lokalproducerat
i matbutikerna
och ha mer tillgänglig information
om vad vi har i Hjo och om vad som
“Gör det lättare att urskilja vad som
är på producenternas agenda just
är lokalproducerat i matbutikerna
nu.” “Gör det lättare att urskilja vad som
och
ha mer tillgänglig
information
är
lokalproducerat
i matbutikerna
om
vad
vi
har
i
Hjo
och
om vad som
och ha mer tillgänglig information
är
på
producenternas
agenda
om vad vi har i Hjo och om vad just
som
nu.”
är
på producenternas agenda just
nu.”
VISION //
CO-FOOD HJO
VISION
Tillgänglighet
LOKALT LIVSMEDELSKRETSLOPP
Co-Food-Hjo syftar till att öka intresset för
lokal mat genom att göra den mer tillgänglig.
Detta kan göra Hjo mer motståndskraftigt
och mindre beroende av importerad mat.
Det kan också bidra till ett minskat ekologiskt
fotavtryck och förbättrad hälsa hos både
invånarna och den lokala ekonomin. Projektet
består av ett övergripande nätverk som
främjar samverkan mellan producenter och
konsumenter. Detta nätverk uppmuntrar
aktörerna att utbyta kunskaper, tjänster och
resurser, vilket skapar förutsättningar för
framtida innovationer. Projektet syftar till att
inspirera lokala entreprenörer att starta nya
företag inom livsmedelskretsloppet. Avsikten
är också att uppmuntra människor till en
meningsfull, produktiv och lärande relation
till matkedjan, genom att locka människor
närmare till dess källa. Projektet strävar efter
att stärka känslan av lokal tillhörighet och
gemenskap , genom att lyfta fram de sociala
aspekterna av livsmedelskedjan. Detta kan
också bidra till långsiktigt lägre kostnader
i samhället.
HJ
C
FOOD
24
Profilera
Forska
Återanvända
Lära & tjäna
Kombinera
Bearbeta
Må bra
Nätverka
Distribuera
Laga mat
Sälja
Interagera
Ökad hälsa
Ekonomiska besparingar
Konservera
Träna
Dela
ÖVERGRIPANDE STRATEGI
För att realisera visionen har en övergripande strategi
tagits fram, baserat på ett stegvis genomförande
av projektet.
Startpunkten för en mer hållbar livsmedelskedja är ett
lokalt matcenter i Hjo stad. Leveransen av livsmedel
till Hjo matcenter fungerar som en kombinerad
pendlings- och mattransport, vilken utgår från en
interaktiv mobil-app (Nam Nam Car). Pendlare blir
informerade via appen när livsmedelsprodukter är
redo att levereras från gårdarna. Pendlare plockar
sedan upp maten på väg till eller från arbetet med
bil och levererar maten till Hjo matcenter. Förutom
matdistribution är syftet att skapa en plattform för
samverkan mellan invånarna i Hjo genom att erbjuda
rekreation, utbildning och sociala matrelaterade
aktiviteter (t ex studiecirklar, ett gemensamt kök,
stadsodling, experimentodling, matlagningskurser).
Detta kan inspirera människor att börja odla i sina
trädgårdar och sälja överskottet till Hjo matcenter.
Matcentret kan också inspirera till skolträdgårdsodling,
vilket har en unika möjligheter för att sprida kunskap
om odling. Hjo matcenter erbjuder också ett
gemensamhetskontor (på engelska kallat co-working)
för pendlare, studenter och egenföretagare. Pendling är
sannolikt en nödvändning beståndsdel för den framtida
utvecklingen av Hjo. Men ett gemensamhetskontor
kan göra det möjligt för människor att delvis arbeta i
Hjo även om huvudarbetsplatsen finns på annat håll.
Under en arbetsdag på Hjo matcenter kan man
Självförsörjningrad
Självförsörjningrad
STEG 1: ETT LOKALT MATCENTER
Ett lokalt matcenter
En mathubb
System av mathubbar
Forskningscenter
Ett lokalt matcenter
En mathubb
System av mathubbar
Forskningscenter
4
3
2
1
4
3
2
Tid
1
Tid
25
ÖVERGRIPANDE STRATEGI
också delta i aktiviteter (t ex odling) som minskar
stressnivån eller ta del av god och hälsosam mat som
tillagas av personer engagerade i det gemensamma
köket. På lång sikt kan detta skapa en plattform för
samverkan mellan olika aktörer. På längre sikt kan
detta inspirera nya entreprenörer att samarbeta och
utveckla produktion, distribution och konsumtion av
mat i Hjo. Relevanta aktörer att engagera i projektet,
förutom lokala livsmedelsproducenter, är Hjo
kommun, hembygdsföreningar, Nyföretagarcentrum,
Pensionärernas Riksorganisation, lokala restauranger,
Hjo Handel, Trädgårdsföreningen, Studieförbundet,
Vuxenskolan, Studiefrämjandet och Lantbrukarnas
Riksförbund.
STEG 2: EN MATHUBB
När Hjo matcenter har inrättats och efterfrågan på
lokalproducerade livsmedel har ökat, är en mathubb
redo att etableras för att skapa en lokal matdistribution
i kommunen. Mathubben har kapacitet att lagra,
bearbeta och distribuera mat till Hjo matcenter
och till andra kunder i kommunen och regionen.
Vidare är mathubben en plats för producenterna att
dela utrymme, verktyg, maskiner och distribution
i syfte att minska transporter och utsläpp. Detta
tillåter dem att lägga mer tid och pengar på sin
kärnverksamhet - att producera mat. Mathubben
kommer att vara ansluten till lokala och regionala
aktörer inom livsmedelsbranschen och marknadsföra
lokala aktörer på en större arena. Distributionen av
26
lokal mat kommer att hanteras genom regelbundna
transporter till och från mathubben. I detta steg kan
Hjo kommun och andra institutioner öka sina inköp av
lokalt producerad mat. Denna kan lätt distribueras via
mathubben direkt till skolor, äldreboenden, förskolor,
restauranger, matbutiker etc.
matdistributionen i detta steg.
STEG 4: FORSKNINGSCENTER
Ett etablerat nätverk av stora och små
livsmedelsproducenter kommer att ge Hjo en
framträdande roll och identitet som en matkommun.
Ett sådant nätverk kan öka möjligheten att attrahera
andra aktörer och institutioner inom livsmedelskedjan,
STEG 3: ETT SYSTEM AV MATHUBBAR
Fördelen med att ha flera mathubbar är att föra exempelvis SLU, som kan etablera ett forskningsccenter
producenterna närmare varandra, vilket minskar i anslutning till en av de föreslagna mathubbarna.
transporterna mellan gårdarna och mathubbarna. Detta är ett sätt att lokalisera livsmedelsforskningen
Mathubbarna bildar ett nätverk som kan stärka närmare matproduktionen.
samverkan mellan lokala aktörer av livsmedel. Nätverket
kan bidra till att minska mängden avfall som produceras
i livsmedelskedjan, där biprodukter från en aktör i
Hjo kan vara en resurs för någon annan. Detta kan
minska behovet av nya råvaror vilket minskar behovet
av avfallshantering hos respektive aktör. Detta bidrar
till att skapa ett lokalt kretslopp där resurserna kan
återanvändas. Medlemmar av nätverket Co-Food
Hjo får rabatter på de tjänster och produkter som
nätverket tillhandahåller, vilket ger motivation att
stödja varandra än mer. Co-Food Hjo skapar mervärden
för de med hållbara livsstilar. Nätverket av mathubbar
sammankopplar också tätorten med landsbygden.
Projektet erbjuder “hop-on-hop-off” turer och en
utveckling av befintliga vandringsleder för att locka
turister och invånare till att besöka olika producenter
och lära sig mer om den lokala matens ursprung.
“Hop-on-hop-off” attraktionen kombineras med
ÖVERGRIPANDE STRATEGI
Nam Nam Car
Mathubb
2
1
Mathubb
3
Matcenter
Forskningscenter
4
off ”
“Hop on-hop
niskor
än
mat och m
k
Lastcy
lar
Öppet hus
Producenter
“Hop on-hop off”
mat och människor
r
gslede
in
Vandr
Cyk
lki
ngs
led
Vandring och
matlagning
Privata
matleverantörer
Öppet hus
Mathubb
3
“Hop on-hop off”
mat och människor
En vision om hur nätverket Co-Food Hjo skulle kunna
fungera i Hjo kommun.
27
ÖVERGRIPANDE STRATEGI
Skolgårdsodling
Trädgårdsodling
1. Odling
1
2. Laga mat
Entreprenörer
Producenter
Marknad
4. Kompostera
3. Äta
Denna systemskiss illustrerar hur andra aktörer kan
bli inspirerade av aktiviteterna som Hjo matcenter
erbjuder.
28
Dela med sig av biprodukter
Ekosystemtjänster
PLATSANALYS // KIHLBERGSGÅRDEN
Ha
m
ng
at
an
KIHLBERGSGÅRDEN
Stortorget
GRÖNKÖPING
Långgatan
Vättern
0
10
50 m
Platsen för Hjo matcenter är den
fastighet som idag kallas för
Kihlbergsgården. Den före detta
magasinbyggnaden som vätter
mot sjön, kallad “Grönköping”, står
i centrum för utvecklingen av det
lokala matcentret.
0
10
50 m
30
HISTORISK BAKGRUND
Stadskärna
Landsbygd
En sektion genom en typisk agrar köpstad. Köpmansgården är markerad
i grönt (Illustrationen är bearbetad, Hellspong & Löfgren 1974).
DEN AGRARA KÖPSTADEN
31
Kihlbergsgården har en lång historia kopplad till
jordbruk och handel. På en av de äldsta kartorna över
Hjo från 1696 går det att se att fastigheten bestod av
en bostadstomt, en köksträdgård (”kåhlgård”) och
100 m (10 m intervall)
200 m
0
flertalet stadsjordar för odling inom stadsgränsen
20 m (1 m
intervall)
och
i utkanten av staden. Detta var ett resultat
av de donationer av stadsjordar till städerna som
utfärdades av svenska kungar under medeltiden
och1600-talet. Under denna tid räckte inte alltid
inkomsterna från handeln och hantverket, vilket
gjorde att stadsborna också ägnade sig åt jordbruk
(Ahlberg, 1999). Förindustriella agrara städer under
denna tid karaktäriserades av säsongsmarknader,
Karta över Hjo från 1696. Nummer 9 på kartan är samma fastighet
bondemarknader på torget och handel med lokala
som dagens “Kihlbersgården” (Lantmäteriet Gävle)
hantverkare. Köpmansgårdar växte gradvis fram
utmed torgen. I Hjo växte dessa välbärgade handelsoch hantverksgårdar fram i kvarteret Långan, där
Kihlbergsgården var en av de största. Gårdarna
utmärkte sig genom huvudbyggnader med portar
som vätte mot gatan, vida nog för att en häst med
vagn kunde passera. Det var vanligt att bönderna
lämnade hästarna på köpmansgårdarna när de
besökte staden för torgmarknaderna. De avlånga
innergårdarna omgärdade av långa träbyggnader
som sträckte sig ner mot Vättern, vilket gynnade
gårdarnas färgeri- och garveriverksamheter (Tre
Trästäder, 2016; Runt Vättern, 2016).
Bomanska gården i Västerås var en liknande köpmansgård. Fotot är
taget i början av 1900. (Foto: Axel Sundströms samling).
Järnhandeln Kihlberg & Källmark i början av 1900 (Josef Kihlberg AB, 2016).
DEN INDUSTRIELLA STADEN
Mot slutet av 1800-talet kom expansionen av nya
industrier att förändra stadsbilden och butikerna.
Exponering mot gatan och representativa fasader blev
i och med det detta viktigt för de nya specialiserade
butikerna. Många byggnader kom därför att byggas om
för att bättre passa för handel längs handelsgatorna (Tre
Trästäder, 2016). Sedan 1870-talet har Kihlbergsgården
att använts för järntillverkning och järnhandel. 1918
tog Josef Kihlberg över den tidigare järnhandeln
(Kihlbergs & Källmark Järnhandel) och hans nya företag
expanderade snabbt och drevs fram till 1968 (Josef
Kihlberg AB, 2016). Förutom järnhandeln, har gården
också haft en livsmedelsbutik, blomsteraffär, optiker
och klocktillverkare (Ylander, 2016).
32
KIHLBERGSGÅRDEN
KULTURMILJÖ
Hjo stadskärna är utpekat som ett riksintresse för
kulturmiljövård. Riksintresset omfattar det välbevarade
medeltida gatunätet med småskalig träbebyggelse
och gårdsbebyggelse, likt den på Kihlbergsgården.
Inga åtgärder får vidtas som påtagligt skadar
riksintresset (Hjo kommun, 2010). Vid renovering
och nybyggnation ska byggnadernas ursprungliga
utseende bevaras. Om byggnadernas utseende
förvanskas ska det vara möjligt att återställa dem
igen. Förutom fasadernas originalmaterial, det röda
takteglet och andra tidstypiska byggnadsdelar utgör
fönstren och dess placering viktiga element som
skall bevaras. Vid fönsterbyte ska de nya fönstren
ha samma utseende och följa samma komposition
som de ursprungliga (Hjo kommun, 2003).
1
“Grönköping” - en gammal
timmerbyggnad i två våningar
från tiden innan 1837. Byggnaden
användes ursprungligen som förråd
och lada. Under de senaste åren,
fram till hösten 2016, har den nyttjats
som restaurang och café.
Timrat uthus från tiden innan 1837, som inrymmer en antikbutik.
1900
3
4
Byggnad från 1940-talet i två
våningar med lägenheter på det
övre planet och en pizzera på
bottenplan.
3
Huvudbyggnaden som vätter
mot torget byggdes 1847 och har
under åren byggts om med stora
butiksfönster och nya fasad- och
takmaterial.
1950
4
5
5
2
1
2000
33
2
1850
Uthus från 1980-talet, som
idag används som ateljé för
läderhantverk.
GRÖNKÖPING
Grönköpings västra fasad vätter mot innergården.
Det högra rummet på bottenplan har inte varit i
bruk och har därför ingen väggbeklädnad.
Tomten sluttar ner mot sjön på grund av höjdskillnaderna. I
sluttningen finns två icke isolerade tillbyggnader från 2004.
Utrymmet mellan huvudbyggnaden och tlllbyggnaderna
har god utsikt över sjön.
Möbler och interiörer från restaurangen finns fortfarande kvar. Övervåningen är inte isolerad och har inte använts under
den tid som byggnaden nyttjades som en restaurang.
34
PLATSANALYS
6
5
1
4
3
1
2
2
3
4
5
Privata innergårdar
Passager
PRIVAT OCH OFFENTLIGT
Passager
Barriärer
Siktlinje
0
35
10
50 m
Siktlinje
Innergårdarna längs Hamngatan består av
gamla köpmansgårdar. Idag är dock alla
innergårdarna privatiserade. Det enda
undantaget är Kihlbergsgården, som med
sina kommersiella verksamheter erbjuder
allmänt tillträde till den kulturhistoriska
innergården. Men likt de andra innergårdarna
saknar Kihlbersgården en stark visuell kontakt
med torget, vilket ger ett intrycket av att
även denna innergård är privat.
0
Privata innergårdar
Barriärer
10
50 m
6
PLATSANALYS
1
RÖRELSE OCH FORM
P
P
Den enda ingången till Kihlbergsgården är via
den smala porten genom huvudbyggnaden vid
Stortorget. Detta gör att innergården är delvis synlig
från torget, men passagen utgör en en stark visuell
barriär. Från porten leder två stenbelagda gångar
längs innergårdens kanter och skapar en huvudaxel
mot byggnaden Grönköping. Tillsammans med de
omkringliggande byggnaderna, innebär detta att
innergården upplevs som avlång och omsluten. De
huvudsakliga rörelserna sker alltså mellan porten och
Grönköping, med olika målpunkter längs sidorna.
Interventioner längs kanterna skulle kunna förstärka
dessa rörelsemönster och huvudaxeln. Bakgården
mot Vättern upplevs mer privat och avskuren än
innergården. Den har en vidare form som öppnar
upp och erbjuder vyer mot sjön och hamnen.
P
2
50 m
36
PLATSANALYS
Boende
Boende
Pizzeria
“Grönköping”
ZONERING OCH ANVÄNDNING
Innergården har inga tydliga avgränsade ytor eller
sittmöjligheter, vilket gör att den upplevs som
en transportsträcka till de olika målpunkterna.
Entréerna till pizzerian och lägenheterna gör
att den norra sidan upplevs mer privat än den
södra sidan. Men gårdens funktionsblandning
och kommerisiella aktiviteter är idag en styrka
som är möjlig att förstärka.
37
Antikaffär
Ateljé
m
PLATSANALYS
+ 94
+ 89
+ 93
+ 89
TOPOGRAFI OCH TILLGÄNGLIGHET
Tillgängligheten i området varierar mellan innergården och
bakgården, då dessa har olika topografiska förutsättningar.
Innergården består av en svagt lutande gårdsplan med gatoch kullersten. Bakgården har större höjdskillnader och den
enda vägen ner mot Vättern är via två trappor. Bristen på
tillgänglighet, särskilt på bakgården, behöver förbättras.
38
PLATSANALYS
2
2
2
2
1
1,5
2
1,5
1
2
1
1,5
1,5
1
Goda solljusförhållanden
Vindriktning/vindexponerade områden
0m
KLIMAT
På grund av de omkringliggande byggnaderna är
innergården skyddad från vind. Den norra sidan
av gården har goda solförhållanden. Bakgården
är mer öppen och exponerad mot vindar från
Vättern. Sammantaget har de norra och nordöstra
delarna av tomten goda möjligheter att nyttjas
för aktiviteter som är beroende av sol.
39
GRÖNSKA
Innergården består av hårdgjorda ytor med gatoch kullersten utan någon grönska. På bakgården
däremot finns en gräsplan och träd. Gräsytan skulle
kunna nyttjas mer effektivt som odlingsyta. En
intressant detalj är den befintliga stubben från
en tidigare alm som är integrerad i trädäcket.
DESIGNFÖRSLAG // GRÖNKÖPING
- ETT LOKALT MATCENTER
Design strategies
DESIGNSTRATEGIER
Design strategies
1
1
2
2
1
1
1
2
2
3
3
2
4
3
3
3
4
4
4
4
Analysen
har
visat
att
Kihlbergsgården har ett strategisk
läge i Hjo stad och skulle kunna
bli en länk mellan Stortorget och
Vättern. Innergården har fysiska
förutsättningar som kan tillföra
fler offentliga funktioner.
the courtyard
Omvandla
innergården
Koppla samman
Aktivera
innergården Transform
Synliggör den lokala
from
a
backyard
to till
a en
Connect
the
square
to
Let
food
chain
be
visible,
Activate
the
area
by
från en baksida
Stortorget med Vättern
genom att möjliggöra
matkedjan genom att
frontyard
that
strenghten
lake
Vättern,
to
increase
by
activating
the
public
allowing
activities
to
framsida för att stärka de
och öka den allmänna
aktiviteter som kan
aktivera
med
functions.
the public access to the
spaces platsen
with food-related
expand and shrink in existing
Transform
the cou
existerande
funktionerna.
tillgängligheten
till
Transform
the
courtyard
expandera
och
krympa
matrelaterade
Transform th
water.
activities. aktiviteter.
different seasons.
from a to
backyard
Connect
theto square
to chain
Let food
chain beActivate
visible,under
Activate
the
vattnet.
olikaarea
delar av
året.area
from by
a backyard
a
Let food
be visible,
the
by
the
square
Connect
Connect the square to Let food chain be visible, Activate the area by from a bac
that stren
lake
Vättern,
to by
increase
by activating
theallowing
public allowing
activities
to frontyard
lake Vättern, to lake
increase
activities
to frontyard
frontyard tha
Vättern,
toactivating
increase the
bypublic
activating
the public
allowing
activities that
to strenghten
existing functions.
public
accessspaces
to thewithspaces
with food-related and
expand andin shrink
infunctions.
existing
the public the
access
the
thetopublic
access to
thefood-related
spaces withexpand
food-related shrink
expand and
shrink
in existing func
water.
activities.
different
seasons.
water.
activities.
water.
activities. different seasons.different seasons.
41
PROGRAM
Co-working
Bostad
4
Processa
Laga
Sälja
Äta
Arbete
Port
Stortorget
1
Produktion
Om fler privata aktörer
producerade mat och
distribuerade sitt överskott
skulle utbudet av lokal mat
bli mer diversifierat. Dessa
aktörer, tillsammans med de
kommersiella mataktörerna,
skulle på detta sätt stärka den
lokala matmarknaden.
2
Transport
Arbetspendlare kan genom
nyttjandet av mobilappen
“Nam nam car” kombinera
sina arbetsresor med att
transportera mat till det
lokala matcentret.
3
Torgmarknad
Den befintliga marknaden på
torget kan komplementeras
med produkter från det
lokala matcentret under
marknadsdagar.
4
Attraktionspunkt
En “station” som lockar
människor att besöka
matcentrat, erbjuder
information om den
lokalproducerade maten
och en plats för
matleveranser.
Innergård
5 Innergården
Flexibel plats för sociala
och matrelaterade
aktiviteter som kan
expandera och krympa
beroende på säsong.
Lokalt matcenter
6 Lokalt matcenter
Matcentret visualiserar matkedjan
genom olika matfunktioner och
erbjuder flexibla och gemensamma
kontorsplatser (på engelska
kallat “co-working”). Passagen på
bottenplan genom byggnaden
kopplar samman innergården med
bakgården, vilket ökar den publika
tillgängligheten.
Bakgård
7
Bakgården
Plats för sammankomster,
rekreation, odling och
kompostering.
42
SÄSONGSAKTIVITETER
0
Aktivitet
Vätternrundan
10
50 m
Julmarknad
Hälsovecka
Hjobornas festival
Handelsdagen
Matmässa
AKTIVITETER SOM EXPANDERAR
OCH KRYMPER UNDER ÅRET
Det lokala matcentrets aktiviteter utomhus
expanderar och krymper under olika tider
på året och relaterar till befintliga event
som anordnas i Hjo. Co-working funktionen
är kontinuerlig då den inte är direkt kopplad
till odlings- eller matsäsongerna.
43
Vår
Sommar
Yearly
activities
Bakgården
Innergården
Höst
Stortorget
Vinter
Matcentret
DAGLIGA AKTIVITETER
06:00
ITER
18:00
CO
W
O
ÖR
RK
IN
12:00
G
R
WO
F
GE
S
CO
M ÄLJ
EN
NIN
SA
AT
G
DM
MH AV LOK
A
R
E
C
A
U
LPR O D
ETS
KÖK
KI
DL
IN
G
FR
ITI
DS
AK
TIV
Flera aktiviteter pågår parallellt under
dagen, både inomhus och utomhus.
00:00
NG
MATCENTRETS DAGSSCEMA
FRIT
IDS
AK
EV
TIV
E
ITE NT
TE
R
Co-Food-Hjo daily schedule
Several activities
the clock. taking
outdoor spaces.
O
ODLING
44
BRUKARE
Co-Food-Hjo Users
VAD MATCENTRET KAN ERBJUDA
BRUKARNA
Det lokala matcentret bidrar inte med en ökad
tillgänglighet till lokalproducerad mat utan lockar även
olika brukargrupper genom att erbjuda olika funktioner
och aktiviteter. Aktiviteterna är gemenskapsbaserade
där brukar är medskapande och ges fördelar av att
delta. Äldre och yngre kan till exempel mötas och
delta i gemensamma aktiviteter såsom odling och
matlagning. Det lokala matcentret erbjuder också
gemensamma kontorsplatser vilket kan sammanföra
människor och möjliggöra idéutbyten. Det kan också
vara en turistattraktion i staden där besökare kan
njuta av platsens kulturhistoria, äta lokalproducerad
mat och få kunskap om den lokala matkulturen.
g, matlagning, lärand
odlin
e
Sociala aktiviter
Rekreation
Lek
Lära
Barn
Äldre
Andra invånare
förbipasserare
Lokal mat
Tillgänglig. Hälsosam. Färsk. Billig.
Rekreation
Upplevelser
Sociala aktiviteter
Eget arbete
karriär
Turister
Arbetare
Gemensamt
arbete
Odling
så, skörda
Leverera
matlagning, transportera
Arrangera
marknader,
evenemang
45
Nya idéer
Arbetsplats
Utrustning
Sociala aktiviteter
Underhållning
also
whe
spac
volu
get
SITUATIONSPLAN
ATTRAKTIONSPUNKTEN
PORTEN
TRÄDÄCK
MOBILA MÖBLER
CYKELLADDARE
UTOMHUSKÖK
TERRASSODLING
VÄXTHUS
BASTU
DEN HÄNGANDE TRÄDGÅRDEN
BRYGGA
STUBBEN
HISS
ODLING
0
10
20m
46
INTERVENTIONER
Vägsvisaren pekar ut
turistdestinationer, allmänna
målpunkter och var de lokala
matproducenterna finns.
Attraktionspunkten ramar in vyn till
innergården.
Hängande trädgård och lampor
Promenadstråk
Maten levereras till hyllorna och hämtas av
matcentrets personal.
Den interaktiva informationstavlan
informerar om den lokala maten i
kommunen och ger också annan
information till invånare och turister.
Planteringslådor
med ljusinstallationer
ATTRAKTIONSPUNKTEN
47
De hängande fåtöljerna (“äggen”) syns
från innergården.
Med sin placering på promenadstråket på Stortorget
ramar attraktionspunkten in vyn mot Kihlbergsgården.
Den fungerar också som en leveransstation för mat
och som en gatumöbel, där människor kan slå sig ner
och lära sig om lokalproducerad mat i kommunen.
PORTEN
En enkel intervention som adderar grönska och ljus till
porten för att välkomna människor in till innergården och
matcentrat, och för att förstärka innergårdens publika
funktion.
INTERVENTIONER
Den hängande trädgården
Trädäck
Mobila möbler
INNERGÅRDEN
En levande innergård med odling, temporära matmarknader
and matrelaterade aktiviteter. Den hängade trädgården syns
från Stortorget. Med ätbara växter och ljusinstallationer bidrar
den med intimitet och grönska till innergården.
48
INTERVENTIONER
Tillfälligt arrangemang av typmodulerna
En typmodul
MOBILA MÖBLER
För att skapa flexibilitet och anpassningsbarhet på
innergården kan dessa möbler flyttas runt för att
skapa rum för olika aktivteter. De mobila möblerna
är designade att för att kunna sättas samman och
tas isär för att ge fler valmöjligheter för användarna.
49
Modulerna på trädäcket längs den norra sidan av innergården kan
möbleras om beroende på aktiviteter och säsonger.
INTERVENTIONER
STUBBEN
Den gamla almstubben är ett intressant element
på bakgårdens terrass. Den kan fungera som
en fokuspunkt - som ett podium för tal och
föreläsningar eller som ett serveringsbord att
samlas kring.
50
INTERVENTIONER
Matavfallet från centret komposteras på plats och nyttjas
sedan i växthuset. Med experimentell odling (t.ex.aquaponic)
och effektiv dagvattenhantering kan växthuset förse
odlingsbäddarna utomhus med näringsrikt gödselvatten.
Tillagning
Matleverans
Förtäring
Tillagning och förvaring
Kompostering Verktyg
MATKEDJAN
Matcentret visualiserar matkedjan genom sektioner av
olika utrymmen och aktiviteter. Startpunkten är leveransen
av mat från producenterna och går vidare till förvaring,
tillagning, förtäring. Därefter komposteras matavfallet som
slutligen nyttjas som näring för att odla nya matprodukter
i växthuset och odlingsbäddarna.
51
Växthus
Diskning
Dusch Omklädning Bastu Brygga
PERSPEKTIV
Vy över bakgården
52
ELEVATIONSSTUDIE
The exisitng building has a valuable architectural heritage. However, some interventions are
needed to make the building function better. The current opennings in the western (front)
and the lake Vättern. So higher and wider doors were placed in the same architetectural
charachter of the old ones. In the Eastern (back) elevation higher and wider doors were also
placed to ensure the ease of accessibility to both sides of the building. Also, two dormer
getting wider viwes towards the lake.
OMVANDLING AV GRÖNKÖPING OCH
DET KULTURHISTORISKA ARVET
Den befintliga byggnaden har höga kulturhistoriska värden.
Vid renovering bör det ursprungliga utseendet behållas. Om
byggnaden omvandlas (t ex genom fasad- eller fönsterbyte)
till den grad att det ursprungliga utseendet går förlorat, ska
det vara möjligt att återställa den igen. För att byggnaden
skall kunna stärka kopplingen mellan Stortorget och Vättern
krävs vissa ändringar. På både fram- och baksidan föreslås
högre och bredare dörrar med samma arkitektoniska
karaktär som de ursprungliga. Dessa dörrar har placerats
med hänsyn till byggnadens komposition och de tidigare
dörrfästena, för att göra byggnaden mer reversibel. På
baksidan föreslås två takkupor och två takfönster för att
släppa in mer dagsljus på ovanvåningen och för att öppna
upp vyn mot Vättern. Interiört har den befintliga strukturen
bevarats och de nya funktionerna har anpassats efter den
befintliga rumsindelningen.
ELEVATION VÄST
(BEFINTLIGT UTSEENDE)
STÄNGD
ÖPPEN
ELEVATION ÖST
(BEFINTLIGT UTSEENDE)
53
STÄNGD (FÖRSLAG TILL OMBYGGNAD)
ÖPPEN (FÖRSLAG TILL OMBYGGNAD)
ELEVATION ÖST (FÖRSLAG TILL OMBYGGNAD)
SKALA 1:200
PLANLÖSNING
SOPRUM
H.WC
WC
WC
FRYSRUM
KYLRUM
TORRFÖRRÅD
UTOMHUSKÖK
VÄXTHUS
Gemensamhetskök
Matbutik
Hall / Sittplatser
Servicefunktioner
Gemsamma kontorsplatser
SERVERINGSBÄNK
MATSAL
GEMENSAMHETSKÖK
KONFERENSRUM
/ KONTORSRUM
WC
SKALA 1:200
HALL
MATSAL
KONTORSRUM
AVSLAPPNINGSNÄT
KAFFEHÖRNA
SÄLLSKAPSRUM
BUTIK
KONTORSRUM
FÖRVARING
FÖRVARING
SKALA 1:200
PLAN 1
PLAN 2
54
SEKTIONER
SEKTION A-A
SEKTION B-B
55
SKALA 1:200
ILLUSTRATION
SEKTION
Passagen på bottenplan kopplar ihop
innergården och bakgården. Den leder in
till den öppna hallen på bottenplan som
till viss del har dubbel takhöjd och visuell
kontakt med kontorsplatserna på övre plan.
56
ILLUSTRATION
MATBUTIKEN
Matbutiken har goda förvaringsutrymmen
i kyldiskarna och hyllorna under trappan.
Matprodukterna levereras direkt till hyllorna
där de exponeras. Större förvaringsutrymmen
finns i anslutning till köket.
57
REFLEKTIONER
INTE EN SNABB HELHETSLÖSNING, MEN ETT
STARTSKOTT
Sverige importerar idag drygt 50% av alla livsmedel, vilket
innebär att vår matförsörjning är beroende av olja. För att
göra matförsörjningen i Hjo mer resilient och hållbar krävs
att människor övergår till konsumtion baserad på
närproducerade varor, vilket minskar importberoendet.
Förslaget om ett lokalt matcentrum är ett steg i en
övergångsprocessen mot en mer hållbar matkedja i Hjo.
Ett lokalt matcenter kommer inte att kunna förändra hela
matkedjan i sig - detta är ett komplext och storskaligt system
som sträcker sig långt bortom kommungränsen. Detta kan
vara särskilt svårt för de väletablerade mataktörer i Hjo som
har nationella och internationella nätverk. Därför förväntas
inte alla livsmedelsproducenter i Hjo kunna arbeta mot
visionen “Co-Food Hjo”. Men Co-Food Hjo utgör ett viktigt
komplement till det befinliga livsmedelssystemet och ett
startskott som möjliggör en ökad lokal distribution och
medvetenhet om lokalproducerad mat.
LOCKA MED MORÖTTER
Matcentrat syftar till att motivera människor att övergå till
mer hållbara vanor genom att belöna dem som gör rätt.
Det vill säga - att välja moroten framför piskan. Detta kan
t.ex. ske genom att belöna dem som hjälper till att leverera
mat från gårdarna till matcentrat med matprodukter.
DEN SAKNADE ENTREPRENÖREN?
Det är mycket viktigt för uppstarten av matcentrat att ha en
entreprenör som kan hantera och driva projektet. Liksom
det tidigare projeket “Hjo Saluhall” har frågan om vem som
ska driva frågan om Co-Food Hjo varit svår att besvara. Det
skulle kan vara en lokal förening eller ett nätverk som kan
ansvara för både co-working verksamheten och samordnadet
av nätverket av lokala mataktörer. För närvarande finns
intresse för lokalproducerad mat hos både producenter och
konsumenter, vilket utgör en bra grogrund för uppstarten
av projektet och för en framtida entreprenör.
DIVERSIFIERAD LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING
Om Co-Food Hjo visionen realiseras och nätverket av
matproducenter blir “alltför” starkt kan detta medföra negativa
effekter. Nätverket skulle kunna bli så dominerande att det
skapar ett monopol på den lokala matdistributionen, vilket
skulle kunna leda till att nya småskaliga producenter utanför
nätverket kan få svårt att slå sig in på den lokala marknaden.
Men tanken med Co-Food Hjo är inte att ersätta existerande
distributionskanaler med en enda kanal, utan snarare vara
ett komplement som tillåter småskaliga producenter att
fortfarande sälja sina produkter direkt till konsumenterna.
För Hjo skulle en diversifierad livsmedelssystem med en
mångfald av stora och små aktörer vara mer resilient än en
marknad baserad på en eller ett fåtal stora aktörer.
58
KÄLLFÖRTECKNING
Ahlberg, Nils (1999). 1696 års karta över Hjo. Handledning till geometrisk
avritning över Hioo stads tompter anno 1696. Stadsbyggnad & miljö, Hjo
kommun. Skövde: Rolf & Co.
Andersson, Pontus; Andermo, Stella & Guamán, Victor (2008).
Fritidsodlingens möjligheter till livsmedelsproduktion. Opublicerat
manuskript. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Barrs, R., La Salle, J.D. & Holland, M. (2010). Agricultural urbanism:
handbook for building sustainable food & agriculture systems in 21st
century cities. Winnipeg, Man.: New Society.
Bisonfarmen i Gate (2016). Öppettider. Hämtad från: http://gatebison.se/
home/%C3%B6ppettider.html [2016-12-13]
Gasperetti, E M (2013). Architecture for a New Food System - An
Investigation into Healthy Eating through Architecture. University of
Massachusetts – Amherst. Hämtad från: http://scholarworks.umass.
edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2218&context=theses [2016-12-07]
Havs- och vattenmyndigheten (2014). Regler för fiske efter flodkräfta och
signalkräfta. Hämtad från:
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/sport--och-fritidsfiske/
fiskeregler/regler-och-information-till-skydd-av-arter/regler-for-fiskeav-flodkrafta-och-signalkrafta.html [2016-12-13]
Hjo kommun (2003). Detaljplan för Långan 8. Laga kraft 2004-07-12.
Hjo kommun (2010). Översiktsplan.
59
Hjo kommun (2016). Befolkningsstatistik. Hämtad från:
http://www.hjo.se/Startsida/Om-kommunen/Statistik/ [2016-12-09)
Hjo Turistbyrå (2016). Kihlbergsgården. Hämtad från: http://www.
vastsverige.com/hjo/b/174361/Kihlbergsgarden [2016-12-03]
Ingsten, M (2014). Diskuterade samverkan av lokalproducerat. Hjo
tidning. Hämtad från: http://sla.se/hjo/2014/03/08/diskuteradesamverkan-av?refresh=true [2016-11-10]
Josef Kilberg AB (2016). Om oss. Hämtad från:
http://kihlberg.se/om-oss/ [2016-12-03]
Jordbruksverket (2015a). Livsmedelskonsumtionen i
siffror. Hämtad från: http://www2.jordbruksverket.se/
download/18.7d09976314ed25cc1f6bd707/1438164110182/ra15_15.
pdf [2016-11-21].
Jordbruksverket (2015b). Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och
livsmedel 2012-2014. Hämtad från: http://www2.jordbruksverket.se/
download/18.1098e1ba1519f80c596e3229/1450270070416/ra15_21.
pdf (2016-11-21)
Jordbruksverket (2016). Kött och miljö. Hämtad från:
http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/
miljosmarta-matval2/kott/ (2016-11-21).
National League of Cities (2012) Local Food Systems: Overview. Hämtad
från: http://www.sustainablecitiesinstitute.org/Documents/SCI/Topic_
Overviews/Class_NLC_FoodSystemOverview_May2013.pdf (2016-1120).
P4 Skaraborg (2009). Hjo kan få en saluhall. Hämtad från: http://
sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=2808820
[2016-11-10]
Tre Trästäder (2016). Kvarteret Långan. Hämtad från:
http://www.tretrastader.se/gard/kvarteret-langan/ [2016-12-03]
Rogers, N (2013). What is a food hub? Sustainable America. Hämtad från:
http://www.sustainableamerica.org/blog/what-is-a-food-hub/ [201612-07]
INTERVJUER
Runt Vättern (2013). Runt Vättern 2013. Hämtad från:
http://np.netpublicator.com/np/n34395150/runtvattern_150.pdf
[2016-12-03]
Hermansson, Bendix (2016). Tidigare ordförande för föreningen “Hjo
Saluhall ideell förening”. Intervju, 14 november 2016.
Mustajärvi, Kristina (2016). Näringslivschef och internationell strateg, Hjo
kommun. Intervju, 22 november 2016.
SCB (Statistiska Centralbyrån) (2014). Förvärvsarbetande pendlare 16+ år
över kommungräns (RAMS) efter kommun och kön. År 2004 - 2014. Hämtad
från: www.statistikdatabasen.scb.se [2016-12-12]
BILDER
Svenskt Näringsliv (2016) Hjo. Hämtad från: http://www.foretagsklimat.
se/hjo/statistik [2016-12-03]
Sida 32: Bomanska gården, Västerås. Fotograf: Anders Sundströms samling.
Hämtad från: http://www.anderslif.se/index.html-blogg0801.html [201612-08].
Svensson, Karin (2014). Den lokala maten - en kartläggning över intitiativ
och möjligheter. Hämtad från:
http://www.mistraurbanfutures.org/sites/default/files/karin_
svensson_den_lokala_maten_kartlaggning_final.pdf [2016-12-11].
Sida 33: Kihlbergsgården. Fotograf: okänd. Josef Kilberg AB. Hämtad från:
http://kihlberg.se/om-oss/ [2016-12-03]
Övriga bilder är tagna av författarna.
Sveriges radio (2011). Kommunernas matsvinn för
stort. Hämtad från: http://sverigesradio.se/sida/artikel.
aspx?programid=97&artikel=4732110 [2016-12-10]
Tamzin P. & Rob H. (2009). Local food: How to make it happen in your
community. Transition books.
60
61
ARKITEKTUR
Masterprogram Design for Sustainable Development 2015/2016
HJO - Hållbar omställning och återupprättad samverkan mellan stad och land
Designstudio del B / Fördjupningsprojekt
Jens Andersson, Sofie Granberg, Omar Zalloum
Co-Food Hjo: ett lokalt matcenter i Hjo
