SJÄLSSKADA blir
SJÄLVSKADA
Utvärdering av ett samverkansprojekt
mellan socialtjänsten och psykiatrin
Ambassadörer
Behandlare
Anhöriga
Social
sekreterare
Boendestödjare
Projektledning
ÖSTSAM
UTVÄRDERING
Nulägesbeskrivning
och bakgrund
Intervjuer med
ambassadörer
Kartläggning
Uppföljningsenkät
Återkoppling till
projektledning
Rapportskrivning
Varför samverka?
Hur många
handlar det om?
Finns samarbete
och samverkan
redan?
Vad gör
socialtjänsten?
Vad säger
forskningen?
Vad gör
psykiatrin?
Vilka
erfarenheter
finns?
Vad säger
brukarna/anhöriga
?
MÅL
Att
rutiner för samverkan mellan SDF som ingår i
projektet och PMNoS (sedermera PMG) är upprättade.
Att
huvudmännen tar ett gemensamt ansvar för
målgruppen och upprättar gemensamma vårdplaner
Att
ha skapat en bättre dialog mellan huvudmännen
SYFTE
Utarbeta samverkansrutiner
Implementera samverkansmetoder
Nå samsyn genom ökad kunskap
Nå samsyn genom förståelse
för varandras kompetens
Utarbeta organisatoriska
möjligheter för samverkan
Tydliggöra gränser mellan
olika kompetenser
MÅL?
FRÅGESTÄLLNINGAR
Vad
och hur gör man inom respektive organisation
och i samverkan?
Finns
det luckor i nuvarande arbetssätt i förhållande
till tydlig samverkan?
Förväntningar
• Mer kunskap om självskadebeteende och om orsakerna bakom
• Gemensamma utbildningstillfällen
• Bli duktigare på att möta behoven som personer med
självskadebeteende har och kunna vara ett stöd till anhöriga och
andra i personens sociala nätverk
• Att brukarnas situation blir bättre
• Att personal ska känna sig tryggare
• Att personal ska kunna arbeta mer effektivt
• Bättre samverkan mellan socialtjänst och psykiatri
• Få en samsyn i förhållande till målgrupp och arbetssätt
• Att alla ska veta vad ens ansvar börjar och slutar
• Kunna utnyttja varandras kompetenser
• Ökad förståelse om överföringsprocesser och utspel
• Att man blir mindre ensam i arbetet
• Delat ansvar och avlastning
• Smidigare informationsutbyte
Nyckelbegrepp
BEHANDLING/
INSATSER
BRUKAREN
SAMVERKAN
BOENDESTÖD
Vad är självskadebeteende?
Modell efter Christian Ståhl
Kulturellt
Stereotypt
Grovt
Patologiskt
Tvångsmässigt
Episodiskt
Impulsivt
Repetitivt
Kartläggning av brukarna
Personer som
socialtjänsten har
uppgett
Personer som psyk
har uppgett
18
6
5
Män
6
0
0
Under 25 år
9
5
4
Kontakt på båda
ställen
6
2
5
Gemensam
vårdplan
0
1
1
Kvinnor
Personer som
båda har uppgett
Varför utvecklas beteendet?
Biologisk skörhet
Bestående känslor av
ensamhet, värdelöshet,
hopplöshet, låg
självkänsla,
depressivitet, få nära
relationer, svårighet att
uttrycka känslor, svag
problemlösningsförmåga
Upplevelsen av
långvarig
vanvård
Upplevelsen av
sexuella och fysiska
trauman under
uppväxten
Eller
Kronisk ångest
och oro,
Psykologisk sårbarhet och benägenhet att ta till drastiska metoder som ett sätt att
kommunicera om sin situation och sina svårigheter och/eller suicidförsök
Akuta stressfyllda händelser
Självskadande beteende
Konsekvenser i form av
omedelbar positiv
förstärkning
Stark upplevelse av
ångestlindring
I händelse av fortsatt förstärkning av beteendet och utebliven hjälp med
bakomliggande beteende – ökat självskadande beteende.
Motverkar att patienten lär sig andra färdigheter för att hantera sina problem –
ökning av problemen. Risk för självmord
Fortsättning…
Kriterier för Borderline personlighetsstörning, DSM-IV
(fem av nio)
1.Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer. Observera: Självmordseller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här.
2.Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av
extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering.
3.Uppvisar identitetsstörning: påtaglig och varaktig instabilitet i självbild och identitetskänsla.
4.Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen
själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Observera:
Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här.
5.Uppvisar upprepat självmordsbeteende med gester, hot eller självstympande handlingar
6.Affektiv instabilitet som kommer av en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av
sinnesstämningen (t ex intensiv, episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar
några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar).
7.Kronisk tomhetskänsla.
8.Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller svårighet att kontrollera ilska (t ex ofta förekommande
temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål).
9.Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga disassociativa symptom.
Fortsättning…
Föreställningar om brukarna
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Unga kvinnor 20-30 år
Från alla samhällsklasser
En del betonar att det är välfungerande tjejer
Socialtjänsten möter dem i verksamheter som hanterar boende,
sysselsättning, försörjningsstöd och stöd till missbrukare.
Utöver psykiatrisk öppenvårdsmottagning så möter akutsjukvård
och psykiatrisk slutenvård dessa personer
Väcker mycket obehag, frustration hos personal,
Ofta kombination med missbruk eller ätstörningar
Ångestreducering,
Ingen egen diagnos, ofta psykisk sjukdom eller
personlighetsstörning
Har varit på BUP tidigare
Rädsla för självmord
Fortsättning…
Brukarröster om:
• Ätstörningar
• Missbruk
• Självmord
• Skärandet
• Annat skadande
• Relationer
• Att vara anhörig
• Upplevelser från psykiatrin
• Diagnos eller inte
Behandlingsmetoder/insatser
• Terapiform? DBT, KBT, psykodynamisk
terapi, stödsamtal etc…..
• Insatser i form av boendestöd, skyddat
boende, behandlingshem, sjukhusvård?
• Hur ser smittorisken ut?
• Vad ger gemensam handledning för
professionella från båda
organisationerna?
ARBETSMODELL
Planerad
Förändring/utveckling
Avsedd slutprestation
Utveckla metoder för att upprätta gemensamma vårdplaner.
Genomföra kompetensutveckling och handledning.
Implementera samverkansmodellen
Fungerande samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten
I arbetet med människor med självskadebeteende.
Avsett omedelbart
utfall
Berörd utgår från gemensamma rutiner och vårdplaner.
Boendestödjare genomgår kompetensutveckling
och erbjuds handledning
Avsett mellanliggande
utfall
Boendestödjare och personal från psykiatrin arbetar tillsammans och i samverkan kring brukare i deras boende.
Kausalhypotes
Om implementering av nämnda rutiner, metoder kompetenshöjning och arbetssätt fungerar leder det till fungerande
SAMVERKAN.
Avsett yttersta
utfall
Fungerande samverkan och hemmaplanslösningar leder till
Färre placeringar i dygnet-runt-vård och brukarna får en
bättre livssituation.
INNEHÅLL
• Gemensamma rutiner
• Gemensam vårdplan
• Gemensamt arbete kring brukare i
hans/hennes hem/boende
• Kompetenshöjning och handledning riktat
till boendestödjare.
Samverkans gynnande faktorer
• Verksamheterna är organiserade i samma geografiska
områden.
• Huvudmannaskaps- och funktionsgränser har bestämts.
• Verksamheterna är samlokaliserade.
• Den administrativa och politiska ledningen och finansieringen av
verksamheten är samordnade.
• Att samarbetet innefattar alla nivåer i de organisationer som
skall samverka.
• Att man lyckas åstadkomma ett lagarbete.
• Att gemensamma utvecklingsprojekt bedrivs.
• Att gemensam fortbildning bedrivs för all personal.
• Att ekonomiska stimulanser erhålls eller att en tvingande
lagstiftning föreligger.
Samverkans hämmande faktorer
•
•
•
•
•
•
•
•
Vagt formulerade mål.
Olika kunskapstraditioner och professionella mål.
Olika ekonomiska intressen.
Skilda organisatoriska strukturer.
Oklar ansvarsfördelning.
Asymmetrisk relation mellan de samverkande.
Skild etisk praxis.
Dålig samordning.
• Hög personalomsättning samt stor arbetsbelastning.
Om samverkan
• är en förutsättning för att nå resultat
• att ta hjälp av varandra.
• en process där den ena tar över när den andres
uppdrag upphör/tar slut.
• är att bära något tillsammans
• kan innebära kontroll av varandra
• kan innebära en mer jämlik maktfördelning
• kan innebära integritetsbrott för brukaren
• innebär att man lär sig av andra och därmed når en
högre grad av kunskap
• kan innebära att man utökar makten över brukaren
Hindras av:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Olika utbildningar
Sekretessen
Olika människotyper på olika ställen
För stort geografiskt område
Att inte sitta bredvid varandra
Att få kontakt/tillträde
När det börja handla om pengar
Prestige
Fördomar
Kommunen är i underläge
Kan för lite om varandras arbete
Dålig tilltro till varandra
Vill ej släppa ifrån sig ansvar
Reflektioner - om brukarna
• Personer med självskadebeteende upplevt utsatthet i någon
form
• Bär på psykisk smärta som finner lindring genom att skada sig
själva
• Börjar i tidiga tonåren
• Som vuxen ett beroendeliknande tillstånd
• Bär från början på en psykisk skörhet eller benägenhet till
psykisk sjukdom som kan vara ärftligt betingad
• Kan vara symptom på Bordeline personlighetsstörning
(psykiatrin) Diagnostisering kan vara en alltför enkel förklaring
• Genom samverkan önskar man utveckla en samsyn kring
målgruppen
• Oavsett orsaken begår många självmord
• Stort mörketal. Beteendet ökat. Framför allt hos unga kvinnor.
Känslor av maktlöshet och utsatthet i samhället?
Reflektioner - Samverkan
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Målen
Olika professioner
Olika struktur i organisationerna
Asymmetriska relationer
Gränser för huvudmannaskap och funktion
Gemensam fortbildning
Kontinuerliga möten
Skilda geografiska områden
Samlokalisering
Projektet omfattar flera nivåer i resp. organisation
Lagarbete
Reflektioner - Beroende av varandra
• Socialtjänsten behöver psykiatrin mer än
tvärtom?
• Båda måste vinna för att samverkan ska
fungera. Hur kontrollerar och gör man avkall
på egna handlingsfriheten.
• Samverkan föregås av någon slags
förhandling. Hur ser förhandlingen ut?
• Finns det givare och tagare i samverkan?
Reflektioner - Omgivningens roll
• Massmedias roll?
• Andra professionellas roll? (polis,
akutsjukvården, missbruksvården etc.)
• Anhörigas roll?
• Politikens roll?
Slutsatser
Ambassadörerna:
• har lärt känna fler personer i den andra
organisationen, utvecklat en personkännedom.
• är kända med rutindokumenten och att det ska
skrivas gemensamma genomförandeplaner.
• har fått mer kunskap om målgruppen
• har spridit information om projektet inom sin egen
organisation
• Projektet har inte bidragit till utveckling av
samlokalisering eller att arbeta tillsammans i
brukarens hem.
Att mötas, lära av varandra och
föra gemensamma
samtal kan skapa grund för
nya ställningstaganden
för framtida samverkan.
