16 NYA ÅLAND
FREDAGEN DEN 14 DECEMBER 2012
Om dimma
och rimfrost
Förra veckan skrev jag om snö och is och jag
tänkte delvis fortsätta lite på samma tema.
Både dimma och rimfrost kan förekomma
på vintern och på sätt och vis är de ganska
närbesläktade fenomen.
Låt mig börja med
temperaturer som är
en upprepning: Luft
både högre och lägkan innehålla en viss
re än den teoretiska
mängd vatten per vodaggpunkten.
lymenhet, men hur
Om luften är föroremycket är beroende
nad och fylld av mikav temperaturen (till
roskopiska partiklar
*+%^
exempel 17,1 gram
kan kondensation äga
*.(
vatten per kubikmeter 5$/)&$5/6621
rum långt tidigare och
luft vid 20ºC = 100
det förklarar delvis
procent luftfuktighet), så varm varför städer ofta har ett dimluft kan innehålla mer vatten- migare klimat än omgivande
ånga än kall luft.
landsbygd.
Temperaturen sjunker med
Om luften är ren kan kondencirka 0,6 ºC för varje 100 me- sation ske vid lägre temperater man rör sig uppåt, vilket gör turer än förväntat eftersom det
att moln bildas när varm, fuktig krävs så kallade kondensationsluft stiger.
kärnor för att vattenångan ska
kondensera till molndroppar
Dimma, som ju i princip är och vidare till regndroppar.
moln på marknivå, uppstår när
Detta är synnerligen lömskt
en fuktig luftmassa nedkyls så om temperaturen är under 0ºC
mycket att den inte kan behålla samtidigt som det faller undersitt vatten i gasform utan det kylt regn. Fenomenet brukar
kondenserar vid den så kallade ofta leda till avåkningar i trafidaggpunktstemperaturen
när ken.
luften uppnår den temperatur
som motsvarar en luftfuktighet Om luften avkyls till daggpunkpå 100 procent.
ten kommer, som sagt, vattnet i
I princip brukar man skilja luften att kondensera.
mellan tre typer av dimma –
Detta kan man även uppleva
frontdimma, strålningsdimma under lugna sena kvällar på
respektive advektionsdimma.
sommaren. Plötsligt känns stolarna i trädgården blöta när man
Frontdimma uppstår vanligtvis sätter sig och man säger att dagvid gränsen mellan två luftmas- gen faller.
sor och åtföljs ofta av regn. Den
I själva verket faller den ju
är mycket vanlig i Finland.
inte alls, utan det handlar bara
Vid strålningsdimma uppträ- om att vattnet kondenserar vid
der dimman oftast efter en klar kontakt med ytor, som inte alls
lugn natt med kraftig utstrålning måste vara horisontala, tänk
genom att den avkylda marken bara på vad som händer med
kyler av den ovanliggande luf- en spegel på väggen i ett badten.
rum om man duschar en längre
I detta fall är marken kall- stund..
last och temperaturen ökar med
höjden för att på en viss nivå Om ytans temperatur på grund
sedan minska enligt regeln ovan av utstrålning är lägre än 0 ºC
– man talar i detta fall om en fälls daggen ut i form av små
temperaturinversion. Denna typ iskristaller, som under gynnav dimma ligger ofta som tun- samma (hög luftfuktighet, klar
na skikt en bit upp i luften och luft med kraftig utstrålning) förbrukar vanligtvis lätta ganska hållanden kan växa till sig och
snabbt.
bilda den välbekanta rimfrosten
som ger vackra vyer. RimfrosVid advektionsdimma, som är ten i sig leder inte till några störvanlig vintertid, är orsaken ofta re problem men det innebär att
att en fuktig, relativt varm luft- snö lätt häftar fast vid de sträva
massa från havet kommer in ytorna. Snön byggs sedan på
över en avkyld landmassa och och då kan till exempel grenar
kyls ner. Den dimma som då och elledningar knäckas.
uppstår är vanligtvis mera varaktig.
Text och foto:
Ralf Carlsson
Kondensation kan dock ske vid
[email protected]
JULKORTSVACKERT Rimfrost täcker in björkar, vass och barrträd.
STRÅLNINGSDIMMA Efter en klar och kall natt ligger dimman en bit
över åkrarna.
RIMFROSTBLOMMOR Rimfrost har bildats på den svarta nyisen vid
stranden av en sjö.
Karins Kakor: Palsternackskaka
Dom flesta har ätit morotskaka, men hur
många har smakat på en kaka gjord med
palsternacka?
Palsternackskaka.
Foto: Rasmus Olin
I kvällens avsnitt av Karins Kakor i Åland24 lagar Karin Erlandsson palsternackskaka.
Jag använde en form som
rymmer en liter. Dubbla receptet om du inte har en liten form,
det finns annars gott om dem på
loppis.
Det skall inte vara bakpulver
i kakan, konsistensen skall vara
kladdig.
Palsternackskaka
100 g smör
3 ägg
3 dl socker
2,5 dl vetemjöl
1 palsternacka (3 dl grovriven)
1 dl skalad mandel
skalet från 1 apelsin
glasyr:
200 g Philadelphiaost
1,5 dl florsocker
2 msk apelsinsaft
Sätt ugnen på 175 grader. Smörj
och bröa en form. Smält smöret.
Skala palsternackan och riv
den grovt. Tvätta apelsinen
och riv av skalet på ett rivjärn.
Hacka mandlarna.
Vispa ägg och socker. Tillsätt
mjöl, smält smör, riven palster-
nacka, apelsinskal och
mandelhack. Rör så allt
blandas.
Häll smeten i formen
och grädda cirka 35 minuter.
Lossa kakan från formen och
låt den svalna.
Rör ihop alla ingredienser
till glasyren och bred över kakan. Dekorera med rivet apelsinskal.
Programmet i Åland24 börjar klockan 18.00 och sänds
därefter varje halvtimme.
