EKOLOGISKA LANTBRUKARNA
INFORMERAR
3/97
DJURHÅLLNING
ANTIBIOTIKA
OCH RESISTENS
• Antibiotika och kemoterapeutika är antibakteriella medel som används för att bekämpa infektioner. Flera bakteriestammar har utvecklat resistens, eller motståndskraft, mot vissa antibiotika.
• Mängden resistenta bakterier som finns i en miljö står i proportion till den mängd
antibiotika som använts i denna miljö.
• Bredspektrumantibiotika, som alltså dödar flera olika bakterier, ökar resistensbildningen. Detsamma gäller för antibiotika med lång nedbrytningstid.
• Kring hälften av all antibiotika till djur används mot mastit hos mjölkkor. Nu krävs en
restriktiv hållning för att hindra ytterligare resistensbildning, så att antibiotika finns
kvar som verksamma medel när de verkligen behövs. Satsningen på förebyggande
hälsovård måste få en mycket framskjuten roll i det här perspektivet
I ekologiskt lantbruk ska förebyggande hälsovård
vara den viktigaste åtgärden vid bekämpning av
sjukdomar. God miljö, låg djurtäthet, god hygienisk kvalitet på fodret och balanserade foderstater
är nödvändigt för en god djurhälsa. Genom rimliga
krav på produktion, möjlighet att utföra naturliga
beteenden och i övrigt en låg stressnivå gynnas
djurens immunförsvar. Integrerad produktion med
få djurinköp och karensförfarande begränsar
smittspridning.
ligt längre än Livsmedelsverkets karens som gäller för all djurhållning. För försäljning av kött, ull
och hudar där djuret behandlats med antibiotika
eller kemoterapeutika gäller dubbel karenstid mot
den som anges av Statens Livsmedelsverk, dock
alltid minst 6 månader. Vid försäljning av mjölk
och ägg gäller dubbel karenstid och för preparat
utan karenstid 2 dygn.
Vad är antibiotika?
Antibiotika är ämnen som produceras av mikroorganismer med förmåga att hämma andra mikroorganismer. Merparten av idag använda antibiotika
framställs genom mikrobiell odling i stor skala följt
av en kemisk behandling som gör det möjligt att få
fram en mängd olika typer av antibiotika.
Ett gott allmänt hälsoläge i besättningen är enligt
KRAVs regler för ekologisk djurhållning en förutsättning för KRAV-godkännandet. När djur behöver behandling med läkemedel ska de omgående
få det, men karenstiderna för KRAV-djur är väsent-
1
EKOLOGISKA LANTBRUKARNA
Penicillinet var det första renframställda antibiotikumet som användes på en patient, året var 1940.
Men redan 1929 hade den engelske forskaren
Alexander Fleming upptäckt att det var mögelsvampen Penicillium notatum som förorenat och
delvis dödat hans stafylokockodling. Under andra
världskrigets slutskede kom penicillinet till stor
användning på soldater med blodförgiftning - och
snart visade sig de första resistenta bakterierna.
Detta ledde till tillverkning av halvsyntetiska penicillintyper med förändrad verkning även mot de
resistenta bakterierna.
INFORMERAR
nå målet, och de kan ändra sin intracellulära ämnesomsättning.
Antibiotikatillförsel
gynnar resistenta bakterier
Antalet resistenta bakterier ökar när en bakteriepopulation utsätts för antibiotika. Det beror på att
de resistenta bakterierna får mindre konkurrens
när de icke-resistenta hämmas. Hur mycket resistenta bakterier som finns i en miljö står i proportion till hur mycket antibiotika som använts.
Ju mer vi använder i en viss miljö, desto större är
risken för resistenta bakterier.
Kemoterapeutika kallas en annan grupp antibakteriella medel (t ex sulfa, kinin och arsenikpreparat),
som till skillnad från antibiotika är helsyntetiskt
framställda. Även kemoterapeutika är drabbade av
resistensproblem. För enkelhetens skull används i
den här broschyren benämningen antibiotika som
ett samlingsnamn på båda typerna av antibakteriella medel.
Bredspektrumantibiotika kallas antibiotika som
dödar flera olika sorters bakterier. Sådana antibiotika driver ytterligare på utvecklingen av resistenta bakterier, vilket vi kan se exempel på i södra
Europa. Spridningen av resistenta bakteriearter
över stora delar av världen kan gå så snabbt som
på några dagar. Även förekomst av tungmetaller
kan bidra till att öka antalet resistena bakterier.
Gener för antibiotikaresistens är nämligen ofta
kopplade till de gener som kodar för tungmetallresistens.
Idag beräknas den totala användningen av antibakteriella medel i världen till 50 miljoner kg per år.
Antibiotikaförbrukningen i Sverige uppgick 1996
till ca 100 ton varav 20 ton till djur. Därtill kommer
antibiotiska substanser som ingår i coccidiostatika.
Bakteriepopulationerna kan återgå till ett ickeresistent tillstånd om man slutar tillföra antibiotika
till deras miljö. Det finns dock studier där man inte
sett sådana förändringar trots att det gått lång tid
sedan antibiotika tillförts.
Resistenta bakterier
Bakterier som är motståndskraftiga mot läkemedel kallas resistenta. En viss andel resistenta bakterier har förmodligen alltid funnits. Resistens kan
uppstå genom en genetisk förändring (mutation) i
bakteriens arvsanlag. Vanligast uppstår dock resistensen genom att bakterien tar upp och använder
resistensgener från andra bakterier. DNA som kodar för t ex antibiotikaresistens kan överföras till
en annan bakterie som då blir resistent. En sådan
överföring kan ske på ett laboratorium, i ladugården, hemma på köksbänken eller ute i miljön. Generationsväxling hos bakterier sker med ca 20 minuters mellanrum och en bakterie får snabbt nya
egenskaper.
Antibiotikaresistens
i Sverige och Europa
För 15-20 år sedan användes i Sverige mycket sulfa för behandling av spädgrisdiarréer. Idag har
bättre skötsel och vacciner sänkt antalet behandlingar till 2,2 per 100 smågrisar. Andelen resistenta E. coli var trots det 1994 hög. Ca 40 % var resistenta mot streptomycin och tetracyklin och ca
10% mot trimetoprimsulfa. I andra europeiska länder är andelen resistenta E. coli något lägre när
det gäller streptomycin, men däremot väsentligt
högre för övriga medel. Resistensen mot tetracyklin varierar från drygt 60 % upp till 90 % och
mot trimetoprimsulfa från 18-46 %.
Antibiotikaresistens hos bakterier kan fungera på
olika sätt. Bakterierna kan öka nedbr ytningen eller utförseln av ett medel, de kan hindra medlet att
2
EKOLOGISKA LANTBRUKARNA
När det gäller juverinflammationer har vi tyvärr
inte nån minskning av behandlingsfrekvensen i
Sverige. Staphylococcus aureus är den vanligaste
bakterien. Ännu är andelen resistenta Staph. aureus lågt i Sverige, ca 6 %, men ett biologiskt skeende av detta slag kan gå långsamt i början för att sedan accelerera. I Danmark ser man en långsam
men tydlig ökning av resistensandelen hos Staphylococcus aureus, och i andra länder är situationen
betydligt sämre.
INFORMERAR
bakterier. Huruvida dessa återetableras i tarmen
är oklart. Upp till ca 10 % av humankonsumenterna
är allergiska mot penicillin. Vanligast är hudreaktioner.
Ekoskugga
Ekoskugga kan användas som ett samlande begrepp för att beskriva påverkan av en viss substans, inte bara på patientens normalflora utan också på omgivningens flora. Ekoskuggan av ett antibiotikum blir längre ju bredare spektrum det har
och ju mindre nedbrytbart det är. Båda egenskaperna leder till större resistensbenägenhet hos
bakterierna.
Andelen resistenta salmonellabakterier i Sverige
har sjunkit till 17 % mot streptomycin och ingen resistens mot tetracyklin. Motsvarande, och förskräckande, siffror från Belgien är 72 % resp 76 %
och i Storbritannien 26 % resp 51 %. Salmonellakontrollen där smittspridning mellan besättningar
förhindras är sannolikt en viktig orsak till Sveriges
gynnsamma läge.
För penicillin bl a finns enzymsystem som snabbt
bryter ned molekylen till ofarliga produkter. Sådana enzymsystem saknas däremot hos andra typer
av antibiotika, t ex tetracyklinerna och de helsyntetiska kinolonerna. Dessa kan därför lagras upp i
naturen och där ge upphov till fler resistenta bakterietyper vars resistens kan spridas vidare. T ex har
man uppgett att det i de norska fjordarna finns 200
ton kinoloner som en följd av dåligt genomtänkt
fiskuppfödning. Med kraftfulla insatser och ändrade rutiner har man på mindre än fem år minskat
förbrukningen till någon procent av den tidigare.
Substanserna kan också vandra vidare till nya
miljöer. Mejerierna får t ex problem med syrningen av ost och fil p g a antibiotikarester i mjölken.
Laboratorieförsök visar att antibiotikarester i åkerjord kan ge negativa effekter på floran. Vilka effekterna blir under fältförhållanden vet man mycket
lite om. Däremot vet man att det är stor risk för
problem i biogasanläggningar om antibiotikarester
förts in i systemet med råvaran, t ex slaktavfall.
Bieffekter vid antibiotikaanvändning
Många antibiotika går opåverkade genom den behandlade individen. Det utsöndras i regel med urinen, för vissa moderna sorter kan dock en stor
del (50-60 %) komma ut med träcken. Trots att så
mycket som 50 miljoner kilo beräknas nå biosfären
varje år finns mycket få undersökningar av effekterna på miljön, mycket beroende på att myndigheterna
inte tidigare krävt det. Endast effekten på den behandlade individen behöver redovisas.
Den direkta giftverkan av antibiotika är i regel
mycket liten vid rekommenderade doser. Däremot
påverkas alltid normalfloran hos patienten, liksom
ett flertal funktioner som är kopplade till tarmfloran. Trots det är effekter på normalfloran och de
funktioner som berörs dåligt dokumenterade p g a
dåliga satsningar på denna typ av forskning. De
flesta antibiotika gör det lättare för andra bakterieinfektioner att slå till. Diarré är en vanlig biverkning vid antibiotikabehandling.
Om antibiotika vid enstaka tillfällen behöver användas i en djurbesättning ska förstahandsvalet vara
ett medel med så få negativa effekter som möjligt,
m a o ett medel med kort ekoskugga. Att ett medel
har kort karenstid är inte detsamma som att det
har kort ekoskugga, det kan ibland vara tvärtom.
I en besättning där djuren sällan behöver medicineras kan lantbrukaren kanske ha råd att välja ett
preparat med kort ekoskugga även om det skulle
ha längre karenstid.
En tydlig påverkan på kolesterolhalten syns i samband med antibiotikabehandlingar. Forskarna uppskattar att 1 gram tarminnehåll rymmer minst 400
olika bakteriearter, medan nedbr ytningen av kolesterol endast kan ske med hjälp av 1-2 sorters
3
EKOLOGISKA LANTBRUKARNA
INFORMERAR
TABELL 1: Ekoskugga för antibakteriella medel
(antibiotika och kemoterapeutika) godkända för
användning till kor med mastit.
Nya strategier i djurhälsovården
En grupp mastitexperter har tagit fram en antibiotikapolicy för svenska kor riktad till veterinärer.
Syftet med policyn är att om möjligt undvika antibiotikabehandling för att kunna ha antibiotikan
kvar som hjälpmedel även i en framtid. Enligt policyn ska undersökning av veterinär och provtagning för bakteriell diagnos göras innan antibiotikabehandling sätts in. Bredspektrumantibiotika och
substanser som lättare ger resistens ska om möjligt undvikas. Antibiotikaterapi bör ifrågasättas vid
kolimastit, återkommande mastit, kronisk mastit
och subklinisk (lindrig) mastit under laktationen.
SHS djurhälsoveterinärer har tagit fram ett nytt
program (GOIJA) för uppföljning och rådgivning i
enskilda besättningar. Detta program kan även användas av andra veterinärer om lantbrukaren t ex
vill teckna ett abonnemang med sin lokala distriktsveterinär.
Grupp
Ekoskugga
Penicilliner
Kombinatonspreparat
med Aminoglykosider
Makrolider
Tetracykliner
Fluorokinoloner
kort
medel
medel
lång
lång
TABELL 2: Ekoskugga för antibakteriella medel
(antibiotika och kemoterapeutika) godkända för
användning till grisar.
Grupp
Ekoskugga
Penicilliner
Sulfonamider
Aminoglykosider
Makrolider
Pleuromutiliner
Tetracykliner
Fluorokinoloner
kort
kort
medel
lång
okänd
lång
lång
Cirka 20 % av mjölkkorna behandlas mot juverinflammation, de flesta med antibiotika, vilket beräknas vara ungefär hälften av all antibiotikaanvändning till djur. Den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling av grisar är avvänjningsdiarré och
diarré hos slaktsvin, som tillsammans medför att
10 % av grisarna behandlas.
REFERENSER
Ekman T m fl. Antibiotikapolicy vid mastit. Särtryck ur Svensk Veterinärtidning 1996.
En antibiotikafri animalieproduktion. Är det möjligt? Kungl Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift 15:1996.
Greko C och Stenberg S. Bakterier och antibiotika – en ständig maktkamp. Fakta veterinärmedicin nr 11:1996.
Midtvedt T och Norin E. Antibiotika & ekologi. Malmö, Lövens läkemedel 1997.
Rosell S och Danielsson B. Farmakologiska principer. femte utökade uppl 1990. SVA vet. Nr 2 1997.
PRODUCERAD AV EKOLOGISKA LANTBRUKARNA I SVERIGE
Fler exemplar kan beställas kostnadsfritt per telefon 018-10 10 06 eller fax 018-10 10 66
Text: Kristina Lindgren Fackgranskning: Christina Greko
Ekologiska Lantbrukarna i Sverige är de ekologiska böndernas fackorganisation.
Förbundet arbetar för en ekologisk inriktning på jordbrukspolitik, forskning och utbildning.
Andra uppgifter är att påverka regler och kontroll av ekologiskt lantbruk och att hålla den
ideologiska debatten levande. Ekologiska Lantbrukarna ger ut tidskriften Ekologiskt lantbruk.
Lokal verksamhet finns i nästan alla län.
För ytterligare information kontakta: Ekologiska Lantbrukarna i Sverige,
Sågargatan 10A, 753 18 Uppsala, tel 018-10 10 06
4
