Global Marknadsöversikt för jordbruksprodukter

Global
Marknadsöversikt för
jordbruksprodukter –
Landsstudier
Argentina, Brasilien, Indien, Kina,
Ryssland och Ukraina
Del 21 av 2
Rapport 2007:13
Foto: Mats Pettersson
Global Marknadsöversikt för
jordbruksprodukter –
Landsstudier
Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland
och Ukraina
Del 2 av 2
Marknadsenheten
2007-09-03
Referens
Anna Clarin
Anne Hansson
Claes Renström
Tina Johansson
Rasmus Stenbäcken
Innehåll
DEL 1
1
Sammanfattning ............................................................................................................. 11
2
Inledning ......................................................................................................................... 13
2.1
Bakgrund och syfte................................................................................................... 13
2.2
Omfattning och avgränsning .................................................................................... 13
2.3
Metod ....................................................................................................................... 13
2.3.1
2.4
Källor................................................................................................................ 14
3
Disposition ............................................................................................................... 16
Översikt ........................................................................................................................... 19
3.1
Ländernas betydelse i den globala ekonomin .......................................................... 19
3.1.1
Befolkning och ekonomi .................................................................................. 19
3.1.2
Tillväxt och ekonomisk stabilitet ..................................................................... 20
3.1.3
Jordbruksproduktion och livsmedelskonsumtion............................................. 23
3.1.4
Handeln ............................................................................................................ 25
3.2
4
Jordbrukstullar, stöd och veterinära och fytosanitära regler .................................... 27
3.2.1
Inledning........................................................................................................... 27
3.2.2
WTO................................................................................................................. 27
3.2.3
Marknadstillträde, exportstöd och internstöd i olika länder............................. 30
3.2.4
De studerade ländernas veterinära och fytosanitära åtgärder........................... 35
Argentina......................................................................................................................... 39
4.1
Inledning................................................................................................................... 39
4.2
Översikt .................................................................................................................... 40
4.2.1
Produktion ........................................................................................................ 40
4.2.2
Areal och produktivitet..................................................................................... 42
4.2.3
Handel .............................................................................................................. 44
4.2.4
Handel med EU ................................................................................................ 50
4.3
Nyckelprodukter....................................................................................................... 53
4.3.1
Sojabönor ......................................................................................................... 53
4.3.2
Sojabönskaka.................................................................................................... 57
4.3.3
Sojabönsolja ..................................................................................................... 60
4.3.4
Vete .................................................................................................................. 63
4.3.5
Majs.................................................................................................................. 66
4.3.6
Solrosolja.......................................................................................................... 71
207
4.3.7
4.4
Nötkött.............................................................................................................. 73
5
Övriga produkter ...................................................................................................... 78
4.4.1
Mjölk- och mejeriprodukter ............................................................................. 78
4.4.2
Solrosfrön ......................................................................................................... 83
4.4.3
Solroskaka ........................................................................................................ 84
4.4.4
Vin.................................................................................................................... 86
4.4.5
Honung ............................................................................................................. 87
4.4.6
Jordnötter.......................................................................................................... 88
4.4.7
Frukt och grönsaker.......................................................................................... 89
Brasilien........................................................................................................................... 93
5.1
Inledning................................................................................................................... 93
5.2
Översikt .................................................................................................................... 94
5.2.1
Jordbruksstöd ................................................................................................... 94
5.2.2
Produktion ........................................................................................................ 95
5.2.3
Areal och produktivitet..................................................................................... 96
5.2.4
Avverkning av Amazonas ................................................................................ 99
5.2.5
Handel ............................................................................................................ 100
5.2.6
Handel med EU .............................................................................................. 107
5.3
Nyckelprodukter..................................................................................................... 110
5.3.1
Sojabönor ....................................................................................................... 110
5.3.2
Sojabönskaka.................................................................................................. 115
5.3.3
Sojabönsolja ................................................................................................... 118
5.3.4
Socker............................................................................................................. 121
5.3.5
Etanol ............................................................................................................. 127
5.3.6
Majs................................................................................................................ 130
5.3.7
Vete ................................................................................................................ 133
5.3.8
Nötkött............................................................................................................ 137
5.3.9
Kycklingkött................................................................................................... 141
5.4
6
Övriga produkter .................................................................................................... 144
5.4.1
Kaffe............................................................................................................... 144
5.4.2
Tobak.............................................................................................................. 145
5.4.3
Apelsiner och apelsinjuice ............................................................................. 146
5.4.4
Griskött........................................................................................................... 149
Indien............................................................................................................................. 153
6.1
208
Inledning................................................................................................................. 153
6.2
Översikt .................................................................................................................. 154
6.2.1
Produktion ...................................................................................................... 154
6.2.2
Areal och produktivitet................................................................................... 157
6.2.3
Väderkänslig spannmålsproduktion ............................................................... 159
6.2.4
Handel ............................................................................................................ 159
6.2.5
Handel med EU .............................................................................................. 166
6.3
Nyckelprodukter..................................................................................................... 169
6.3.1
Ris................................................................................................................... 169
6.3.2
Vete ................................................................................................................ 173
6.3.3
Ko- och buffelmjölk ....................................................................................... 177
6.3.4
Nöt- och buffelkött ......................................................................................... 182
6.3.5
Sojabönor ....................................................................................................... 187
6.4
Övriga produkter .................................................................................................... 193
6.4.1
Cashewnötter.................................................................................................. 193
6.4.2
Potatis ............................................................................................................. 195
6.4.3
Sockerrör ........................................................................................................ 196
6.4.4
Palmolja.......................................................................................................... 197
6.4.5
Te.................................................................................................................... 198
DEL 2
7
Kina ............................................................................................................................... 213
7.1
Inledning................................................................................................................. 213
7.2
Översikt .................................................................................................................. 214
7.2.1
Produktion ...................................................................................................... 214
7.2.2
Areal och produktivitet................................................................................... 216
7.2.3
Väderkänslig spannmålsproduktion ............................................................... 219
7.2.4
Handel ............................................................................................................ 219
7.2.5
Handel med EU .............................................................................................. 224
7.3
Nyckelprodukter..................................................................................................... 227
7.3.1
Ris................................................................................................................... 227
7.3.2
Vete ................................................................................................................ 232
7.3.3
Griskött........................................................................................................... 236
7.3.4
Kycklingkött................................................................................................... 239
7.3.5
Majs................................................................................................................ 242
7.3.6
Sojabönor ....................................................................................................... 246
7.3.7
Bomull............................................................................................................ 250
209
7.3.8
7.4
Frukt och grönsaker........................................................................................ 253
8
Övriga produkter .................................................................................................... 257
7.4.1
Sojabönsolja ................................................................................................... 257
7.4.2
Sojabönskaka.................................................................................................. 258
7.4.3
Palmolja.......................................................................................................... 259
7.4.4
Ägg ................................................................................................................. 260
7.4.5
Te.................................................................................................................... 260
Ryssland ........................................................................................................................ 263
8.1
Inledning................................................................................................................. 263
8.2
Översikt .................................................................................................................. 264
8.2.1
Produktion ...................................................................................................... 264
8.2.2
Areal och produktivitet................................................................................... 267
8.2.3
Väderkänslig spannmålsproduktion ............................................................... 269
8.2.4
Handel ............................................................................................................ 269
8.2.5
Handel med EU .............................................................................................. 277
8.3
Nyckelprodukter..................................................................................................... 280
8.3.1
Vete ................................................................................................................ 280
8.3.2
Korn................................................................................................................ 285
8.3.3
Mjölk- och mejeriprodukter ........................................................................... 289
8.3.4
Nötkött............................................................................................................ 297
8.3.5
Griskött........................................................................................................... 304
8.3.6
Kycklingkött................................................................................................... 309
8.4
9
Övriga produkter .................................................................................................... 312
8.4.1
Solrosfrön ....................................................................................................... 312
8.4.2
Sockerbetor/socker ......................................................................................... 316
8.4.3
Ägg ................................................................................................................. 319
8.4.4
Potatis ............................................................................................................. 320
Ukraina.......................................................................................................................... 321
9.1
Inledning................................................................................................................. 321
9.2
Översikt .................................................................................................................. 322
210
9.2.1
Jordbruksstöd ................................................................................................. 322
9.2.2
Produktion ...................................................................................................... 323
9.2.3
Areal och produktivitet................................................................................... 324
9.2.4
Väderkänslig spannmålsproduktion ............................................................... 327
9.2.5
Handel ............................................................................................................ 327
9.2.6
9.3
Handel med EU .............................................................................................. 336
Nyckelprodukter..................................................................................................... 338
9.3.1
Vete ................................................................................................................ 338
9.3.2
Korn................................................................................................................ 342
9.3.3
Solrosfrön ....................................................................................................... 346
9.3.4
Solrosolja........................................................................................................ 349
9.3.5
Solroskaka ...................................................................................................... 352
9.3.6
Socker............................................................................................................. 355
9.3.7
Nötkött............................................................................................................ 360
9.3.8
Mjölk- och mejeriprodukter ........................................................................... 364
9.4
Övriga produkter .................................................................................................... 369
9.4.1
Majs................................................................................................................ 369
9.4.2
Potatis ............................................................................................................. 372
9.4.3
Griskött........................................................................................................... 373
9.4.4
Kycklingkött................................................................................................... 374
9.4.5
Tobak.............................................................................................................. 375
10
Slutsatser och prognos ............................................................................................. 377
11
Källor......................................................................................................................... 387
11.1
Översikt .................................................................................................................. 387
11.2
Argentina................................................................................................................ 388
11.3
Brasilien ................................................................................................................. 389
11.4
Indien...................................................................................................................... 390
11.5
Kina ........................................................................................................................ 391
11.6
Ryssland ................................................................................................................. 392
11.7
Ukraina ................................................................................................................... 393
11.8
Slutsatser och prognos............................................................................................ 394
12
Appendix ................................................................................................................... 395
12.1
Majs........................................................................................................................ 395
12.2
Vete ........................................................................................................................ 396
12.3
Korn........................................................................................................................ 399
12.4
Ris........................................................................................................................... 400
12.5
Potatis ..................................................................................................................... 402
12.6
Sojabönor ............................................................................................................... 403
12.7
Sojabönskaka.......................................................................................................... 405
12.8
Sojabönsolja ........................................................................................................... 406
211
12.9
Solrosfrön ............................................................................................................... 407
12.10
Solrosolja............................................................................................................ 409
12.11
Solroskaka .......................................................................................................... 410
12.12
Jordnötter............................................................................................................ 411
12.13
Cashewnötter...................................................................................................... 412
12.14
Palmolja.............................................................................................................. 413
12.15
Bomull................................................................................................................ 414
12.16
Apelsiner och apelsinjuice ................................................................................. 416
12.17
Citroner och lime................................................................................................ 418
12.18
Äpplen ................................................................................................................ 419
12.19
Päron................................................................................................................... 420
12.20
Kaffe................................................................................................................... 421
12.21
Te........................................................................................................................ 422
12.22
Socker................................................................................................................. 423
12.23
Etanol ................................................................................................................. 426
12.24
Vin...................................................................................................................... 427
12.25
Tobak.................................................................................................................. 428
12.26
Nötkött................................................................................................................ 429
12.27
Buffelkött ........................................................................................................... 433
12.28
Kycklingkött....................................................................................................... 434
12.29
Ägg ..................................................................................................................... 435
12.30
Griskött............................................................................................................... 436
12.31
Mjölk .................................................................................................................. 438
12.32
Skummjölkspulver ............................................................................................. 440
12.33
Helmjölkspulver ................................................................................................. 441
12.34
Ost ...................................................................................................................... 442
12.35
Smör ................................................................................................................... 443
12.36
Honung ............................................................................................................... 445
212
7 Kina
7.1 Inledning
Figur 161 Kinas lokalisering
China`s localìzation
Källa/source: Wikipedia291
Efter bildandet av den kommunistiska folkrepubliken Kina år 1949 så anammade den
kinesiska staten en industrialiseringspolitik som innebar en kraftig skattebelastning på
jordbruket för att kunna subventionera industrin. 1958-1961 var jordbrukssektorn i kris och
landet upplevde en svår hungersnöd och tillsammans med ett embargo lett av USA under
samma period försvårades hungersnöden. Som ett resultat av den kris landet ställdes inför
kom Kina att införa en jordbrukspolitik som inriktades på att uppnå självförsörjning av
framförallt spannmålsprodukter. Sedan i slutet på 1970-talet har den kinesiska staten
fokuserat på en marknadsorienterad ekonomisk utveckling samt ekonomisk tillväxt och
därmed påbörjades en reformering av jordbrukssektorn. Ett stort steg i denna reformering var
bl.a. att fasa ut det kollektiviserade jordbruket med anor tillbaka till Mao Zedongs
socialistiska system. De senaste 25 åren har Kinas ekonomi förändrats från ett system med
central planering som nästan var helt stängd mot internationell handel till en mer
marknadsorienterad ekonomi. Kina är sedan 2001 medlem i WTO och även medlem i G-20
gruppen som består av starka u-länder. Idag har Kina en växande privat sektor och är en av de
stora aktörerna på den internationella arenan. Kinas jordbruk är idag, trots nyligen
genomförda liberaliseringsreformer, föremål för stark statlig influens, både vad gäller
produktion, konsumtion och utrikeshandel.292
Kina är med sina 1 322 miljoner invånare världens befolkningsrikaste land samt världens
fjärde största ekonomi med en årlig tillväxt på 10,5 %. Den ekonomiska utvecklingen inom
jordbruket har varit oerhört snabb delvis beroende på teknologiska framsteg, diversifiering
och en liberaliseringspolitik. Jordbruket är en viktig sektor i Kinas ekonomi och svarar för
291
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:locationKina.png
292
CIA, The World Factbook – China, INTAL, agriculture in Brazil and China: challenges and opportunities
och OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
213
11,9 % av bruttonationalprodukten och sysselsätter 45 % av befolkningen. Trots en kraftigt
förbättrad tillgång på livsmedel så återstår problem med tillgänglighet, distribution och
marknader. Den ekonomiska utvecklingen har inte gynnat landets alla provinser i lika stor
utsträckning utan det är främst kustprovinserna som gynnats av tillväxten.
Levnadsförhållandena skiljer sig markant åt mellan delar av landet och idag lever ca
130 miljoner kineser i fattigdom. Kina har överskott i vissa delar av landet samt kämpar mot
hunger i andra delar.293
I Kina ökar gapet mellan stad och land snabbt och landsbygdsutveckling har därför givits
högre prioritet på sistone. Tryggad försörjning av spannmål är idag en annan viktig princip för
jordbrukspolitiken. En konsekvens av detta är en lag som innebär att landets totala
spannmålsareal inte får sjunka under 120 miljoner hektar. Lagen gör det svårt att omvandla
jordbruksmark till exempelvis industri- eller bostadsområden. Stödet till jordbruket är lågt
mätt i PSE-tal (producer support estimate), 10 % och består till största delen av de mest
snedvridande stödformerna dvs. stöd till insatsvaror och marknadsprisstöd.294
7.2 Översikt
7.2.1 Produktion
Jordbruksproduktionen ökar stadigt, pådriven av en ökad efterfrågan i den växande ekonomin.
Framförallt gäller det frukt och grönsaker, kött och mjölk, men även spannmålsarealen ökar
igen efter att ha sjunkit under 1997-2003. Likaså ökar produktionen av förädlade livsmedel
kraftigt och Kina är idag världens största producent av exempelvis matolja, öl och drycker
(förädlingsgraden är dock förhållandevis låg).
Kinas viktigaste jordbruksprodukter visas i figur 162. Landets huvudsakliga vegetabiliska
produkter är ris, majs och vete. 2005 producerades 185 miljoner ton ris till ett värde av
39 miljarder internationella dollar, 133 miljoner ton majs till ett värde av 15 miljarder
internationella dollar och 96 miljoner ton vete till ett värde av 15 miljarder internationella
dollar. Produktionen av ris har 1995-2005 varit i princip oförändrad i både kvantitet och
värde. Veteproduktionen har sjunkit något i både kvantitet och värde medan däremot
majsproduktionen från 1995 till 2005 ökat i både värde och kvantitet. Ägg är Kinas största
animaliska produkt och 2005 producerades 24 miljoner ton ägg till ett värde av
21 miljarder internationella dollar. Äggproduktionen har nära nog fördubblats från 1995 till
2005 både till kvantitet och värde. Kina är även en stor producent av färska grönsaker,
sötpotatis, potatis, sparris och vitlök. Produktionen av sötpotatis har varit oförändrad från
1995 till 2005 medan produktionen av potatis, sparris och vitlök under samma tid fördubblats
kvantitets- och värdemässigt.
Kina är den största producenten i världen när det gäller alla produkter i figuren nedan förutom
majs då Kina är näst störst, efter USA. Förutom nämnda produkter märks tomater,
vattenmelon, äpplen och komjölk bland de största producerade produkterna.
293
CIA, The World Factbook – China, INTAL, agriculture in Brazil and China: challenges and opportunities
och OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
294
OECD; Review of agricultural policies in China AGRA/CA(2005)5
214
Ris
Grönsaker
Ägg
Majs
Vete
Sötpotatis
Potatis
Sparris
2000
2001
2002
Vitlök
180 000
160 000
Miljoner Int.dollar
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
År
1995
1996
1997
1998
1999
2003
2004
Figur 162 Utveckling av Kinas jordbruksproduktion för de viktigaste produkterna 1995-2005, miljoner
internationella dollar
Evolution of China´s agriculture production of the most important products 1995-2005, millions International dollars
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar utvecklingen av det totala produktionsvärdet för Kinas viktigaste
jordbruksprodukter.
Tabell 46 Utveckling av Kinas jordbruksproduktion för de viktigaste produkterna 1995-2005, miljoner
internationella dollar
Evolution of China’s agriculture production for the most important products 1995-2005, millions International dollars
År
Ris*
Grönsaker
Ägg**
Majs
Vete
Sötpotatis
Potatis
Sparris
Vitlök
1995
39 455
16 494
11 647
13 013
15 942
11 775
6 665
3 823
4 091
1996
39 455
16 494
11 647
13 013
15 942
11 775
6 665
3 823
4 091
1997
41 559
17 114
13 573
14 812
17 247
12 437
7 693
4 301
4 245
1998
42 757
17 358
14 001
12 121
19 231
10 291
8 298
4 540
4 322
1999
42 328
17 827
14 910
15 449
17 115
11 602
9 367
4 779
4 438
2000
42 328
17 827
14 910
15 449
17 115
11 602
9 367
4 779
4 438
2001
40 026
22 612
16 556
12 317
15 541
11 856
9 613
6 213
5 696
2002
37 827
24 019
17 246
13 257
14 642
11 415
9 365
6 691
6 020
2003
34 221
25 708
19 238
13 459
13 490
10 810
9 877
8 762
7 718
2004
34 221
25 708
19 238
13 459
13 490
10 810
9 877
8 762
7 718
2005
39 194
26 459
20 839
15 396
15 027
10 752
10 589
9 399
8 490
* Råris
** Hönsägg
Källa/source: FAO
Den största delen av Kinas produktion finner avsättning på hemmamarknaden, medan
överskottet exporteras. Tabell 47 visar hur stor del av den totala produktionen av viktiga
215
produkter som konsumerades år 2005. Vad gäller ris, vete och sparris så konsumeras dessa
produkter till största delen av hemmamarknaden. Färska grönsaker, majs, sötpotatis och
äpplen är produkter med ett överskott som exporterades. Majs används i huvudsak till
inhemsk animalieproduktion, varför gapet mellan produktion och livsmedelskonsumtion inte
motsvarar något egentligt överskott.
Tabell 47 Kinas produktion och konsumtion av viktiga jordbruksprodukter 2005, tusentals ton
China´s production and consumption of important agricultural products 2005, thousands of tons
Produkt
Produktion
Konsumtion
Ris*
182 042
156 959
Färska grönsaker
142 010
99 256
Majs
132 645
12 491
Sötpotatis
107 176
40 468
Vete
96 340
91 848
Potatis
73 036
54 149
Tomater
31 644
23 525
Äpplen
25 006
11 719
Komjölk
24 530
18 298
Ägg**
28 674
23 123
Vitlök
11 093
7 700
Sparris
5 906
5 188
* Råris
** Ägg totalt inklusive hönsägg
Källa/source: FAO
7.2.2 Areal och produktivitet
Majoriteten av jordbruksproduktionen i Kina sker på småskaliga jordbruk. Det finns idag ca
200 miljoner små jordbruk med en genomsnittlig storlek på 0,6 hektar. Medan
spannmålsproduktionen fortsätter på småjordbruk börjar stora kommersiella företag dominera
animalieproduktionen. Dessa storskaliga företag svarar idag för 38 % av
grisköttsproduktionen, 58 % av mjölkproduktionen, 30 % av nötköttsproduktionen, 44 % av
fårköttsproduktionen och 53 % av äggproduktionen. Produktionen är ofta mycket intensiv
med hög användning av konstbevattning, handelsgödsel och bekämpningsmedel, samtidigt
som mekaniseringsgraden är låg. Produktiviteten skiftar mellan de olika provinserna beroende
på klimatförhållanden, höjdskillnader och utbyggnaden av konstbevattning. Trots att norra
Kina endast har 24 % av landets totala vattenresurser så ligger 65 % av landets
jordbruksarealer där. Jordbrukmarken i Kina ägs de facto av bykollektiv som ger arrenden till
individuella hushåll och dessa arrenden ger jordbrukarna rätt att använda marken upp till
30 år. I takt med en ökad industrialisering, en minskning av jordbruksmarken och
urbaniseringen har antalet jordbrukare minskat och därför är teknologiska framsteg viktiga på
den kinesiska landsbygden. 2005 beräknades 40-50 miljoner jordbrukare ha förlorat tillgång
till jordbruksmark.295
295
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007 och IRRI, Rice
Almanac
216
Kina har en stor jordbruksproduktion. Av Kinas totala landyta, 9 596 960 km2, utgör 59,5 %
jordbruksmark. Ris upptar 20 % av jordbruksarealerna dvs. 28 miljoner hektar och bomull
odlas på 5,7 miljoner hektar.296 Ris, vete och majs är de största grödorna, men därefter
produceras oljeväxter, grönsaker och flertalet övriga produkter. Därav bli andelen övriga
produkter i figur 163 stor. Den totala skördade arealen 2005 uppgick till 163 miljoner hektar,
vilket är en ökning med knappt 6 % jämfört med 1995.
180
160
Övriga prod.
Grönsaker
Bomullsfrön
Sötpotatis
Raps
Sojabönor
Majs
Vete
Ris*
Miljoner hektar
140
120
100
80
60
40
20
0
1995
2000
2005
Figur 163 Skördad areal 1995, 2000 och 2005, miljoner hektar
Area harvested 1995, 2000 and 2005, millions of hectares
* Råris
Källa/source: FAO
Rapsfrö är den gröda där produktionen per hektar ökat mest 1995-2005, se figur 164.
Rapsfröproduktionen per hektar ökade från 1,4 ton per hektar 1995 till 1,8 ton per hektar
2005. Även för vete har produktiviteten ökat under perioden, från 3,5 till 4,3 ton per hektar.
Produktionen per hektar av grönsaker har däremot minskat. Att produktionen av grönsaker
per hektar minskat behöver inte innebära att avkastningen blivit sämre utan kan bero på en
omfördelning av odlade grönsaker.
296
FAO, Livestock sector brief – China, uppgift från 2005 och CIA- World Factbook
217
Ris*
Sötpotatis
Majs
Vete
Grönsaker
Sojabönor
Rapsfrö
140
Index 100=1995
130
120
110
100
90
80
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 164 Produktion per hektar, 1995-2005, index 1995
Production per hectar, 1995-2000, index 1995
* Råris
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar den procentuella förändringen mellan 2000 och 2005 för Kinas skördade
areal samt produktionen per hektar. Kinas totalt skördade areal ökade marginellt med 2 %
2005 jämfört med 2000. Odlingen av sötpotatis, grönsaker, majs och sojabönor ökade under
perioden, medan framför allt odlingen av vete minskade. Rapsarealen var oförändrad, men
avkastningen i rapsproduktionen ökade med hela 20 %. Även avkastningen i vete- och
majsproduktionen ökade mycket, med 15 respektive 16 %.
Tabell 48 Kinas skördade areal samt produktion per hektar, för produkter med störst skördad areal 2000
och 2005
China´s harvested area and production per hectare, for products with highest harvested area 2000 and 2005
Produkt
Skördad areal, Skördad areal, % Förändring Ton/ha,
Ton/ha,
% Förändring
2000*
2005*
2000
2005
Ris**
30
29
-3,3 %
6,3
6,3
+/- 0 %
Vete
27
23
-14,8 %
3,7
4,3
+ 16 %
Majs
23
26
+ 13 %
4,6
5,3
+ 15 %
Sojabönor
9
10
+ 11 %
1,7
1,8
+6%
Raps
7
7
+/- 0 %
1,5
1,8
+ 20 %
Grönsaker
7
8
+ 14 %
18,1
17,2
-5 %
Sötpotatis
6
5
- 16,7 %
20,3
21,6
+6%
Jordnötter
5
5
+/- 0 %
3,0
3,1
+3%
Övriga prod.
46
50
Totalt
160
163
* Miljoner hektar
** Råris
Källa/source: FAO
218
2%
7.2.3 Väderkänslig spannmålsproduktion
Kinas totala yta uppgår till 9 596 960 km2 och landmassan består till 33 % av berg, 26 %
platåer, 19 % flodområden, 12 % slättmark och 10 % högland. Kina har ett extremt varierande
klimat, subtropiskt klimat i söder och ett subarktiskt klimat i norr. Klimatförhållandena är så
varierade att monsunregn, översvämningar, värmeböljor, extrem kyla och tyfoner tillhör
vanligheterna. Dessa komplexa klimatförhållanden och de naturliga förutsättningarna medför
att odlingsförutsättningarna skiftar mellan de olika provinserna. Det är främst kustprovinserna
som har det mest gynnsamma odlingsklimatet. Kinas jordbruksproduktion är i vissa regioner
beroende av konstbevattning och oregelbundna regn får konsekvenser för skördeutfallet där
konstbevattningen inte är utbredd. För att mildra klimatets påverkan på risproduktionen så har
Kina utvecklat de mest framgångsrika hybridrissorterna i världen och en tredjedel av de totala
risarealerna planteras idag med dessa. Detsamma gäller för vete där högavkastande sorter
odlas. Därmed har avkastningarna och produktiviteten ökat inom landet. 297
Kina står dock idag inför stora miljömässiga hot som på sikt kan påverka landets
naturförutsättningar och jordbrukstillväxt. Luftföroreningar, erosion, avskogning och en
minskning av naturliga vattendepåer medför idag problem, speciellt i de norra delarna av
landet. Dessa faktorer påverkar förutsättningarna för odlingsbar mark och skördeutfallen.
Sedan 1949 har en femtedel av jordbruksmarken försvunnit och denna trend fortsätter.298
7.2.4 Handel
Kina har ofta varit en betydande aktör på den internationella marknaden för
jordbruksprodukter, men plötsliga och dramatiska politiska förändringar har inneburit att Kina
varit en relativt instabil handelspartner. Kinas medlemskap i WTO 2001 har dock inneburit att
staten fått mindre kontroll över handeln med produkter och medfört en mer
marknadsorienterad jordbrukspolitik. Det kinesiska jordbruket är dock fortfarande starkt
påverkat av bl.a. statliga handelsmonopol, priskontrollsystem och olika verktyg för att uppnå
självförsörjning.299
Kinas import och export av jordbruksprodukter har ökat i takt med att landets utvecklats. Kina
är idag nettoimportör av jordbruksprodukter. Handelsmönstret för jordbruksprodukter följer
dess konkurrensfördelar. Tendensen är att arealkrävande produkter importeras (spannmål,
sojabönor och bomull) och arbetsintensiva produkter exporteras (fisk, frukt, grönsaker,
kyckling och bearbetade varor).
7.2.4.1 Handelsbalans
Under slutet av 1990-talet hade Kinas export en negativ utveckling, men sedan 2001 har
exporten av jordbruksprodukter sakta ökat och ligger 2005 på 24 miljarder US dollar.
Importen följer samma mönster, men med en starkare ökning under de senaste åren och ligger
på ca 43 miljarder US dollar. Kinas import av jordbruksprodukter överskrider exporten och
gapet i handelsbalansen har ökat under de senaste tre åren.
297
FAO, Livestock sector brief, IRRI, Rice Almanac och CIA – World factbook
298
CIA, World Factbook - China
299
INTAL, agriculture in Brazil and China: challenges and opportunities
219
Export
Import
Handelsbalans
30 000
Miljoner US dollar
20 000
10 000
0
-10 000
-20 000
-30 000
-40 000
-50 000
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 165 Kinas handelsbalans för jordbruksprodukter 1995-2005, miljoner US dollar
China´s trade balance agro-food products 1995-2005, millions US dollars
Källa/source: FAO
7.2.4.2 Export
Kinas huvudsakliga exportprodukter inom jordbruket är produkter i gruppen övriga
livsmedelsberedningar, majs och cigaretter, se figur 166. Även produkter som frukt,
grönsaker, vitlök och konserverat kycklingkött vinner allt fler marknadsandelar. Sedan 1995
har Kinas export av jordbruksprodukter ökat med ca 11 % och 2005 uppgick det exporterade
värdet till sammanlagt 19 miljarder US dollar. Det kinesiska jordbruket karaktäriseras av
självförsörjning så landet exporterar när det finns ett överskott på marknaden.
Övriga livsmedelsberedningar är Kinas största och viktigaste exportprodukt. Enligt FAO är
övriga livsmedelsberedningar sådana som inte i övrigt är specificerade, vilket för Kinas del
bl.a. innebär beredningar av jordnötter, senap, tomater, ananas, kaffe, choklad, te och griskött.
I genomsnitt under perioden 1995-2005 har Kina exporterat övriga livsmedelsberedningar för
982 miljoner US dollar. 2005 exporterades knappt 1 miljoner ton övriga
livsmedelsberedningar för ett värde av 1 450 miljoner US dollar.
Exporten av majs uppgick 2005 till 8,6 miljoner ton till ett värde av 1 097 miljoner US dollar.
Detta år var Kina världens femte största majsexportör.
Frukt och grönsaker är också viktiga exportprodukter för Kina. FAO:s databas som använts
för denna rapport behandlar inte frukt och grönsaker totalt utan varje produkt separat. Dock
hamnar vitlök bland de viktigaste exportprodukterna samt även koncentrerad äppeljuice, där
Kina är ledande på världsmarknaden. Även grupper som övriga grönsaker ej frysta, övriga
frukter och övriga torra grönsaker är bland Kinas viktigaste exportprodukter. Sett till enskilda
frukter och grönsaker som Kina är världsledande exportörer av kan även nämnas torkade
bönor och jordnötter.
220
Övriga livsmedelsberedningar
Majs
Cigaretter
Övriga frukter
Övriga grönsaker, ej frusna
Konserverat kycklingkött
Vitlök
Te
Frusna grönsaker
Miljoner US dollar
2 500
2 000
1 500
1 000
500
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 166 Kinas huvudsakliga exportprodukter inom jordbruket 1995-2005, miljoner US dollar
China’s main agro-food export products 1995-2005, millions of US dollars
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar det totala värdet, kvantitet samt världsrankordning för exporten av Kinas
största jordbruksprodukter 2005.
Tabell 49 Översikt över Kinas export för de största jordbruksprodukterna, 2005
Overview for China´s export for the largest agro-food export products, 2005
Produkt
Miljoner USD
Tusentals ton
USD/ton
Ranking, export300
Övriga livsmedelsberedningar
1 450
884
1 640
8
Majs
1 097
8 611
127
5
Cigaretter
806
44
18 307
10
Övriga frukter
691
883
782
-
Övriga grönsaker, ej frusna
688
819
840
-
Konserverat kycklingkött
684
207
3 303
2
Vitlök
564
1 159
486
1
Te
508
291
707
3*
Övriga grönsaker, torra
442
208
2 124
-
* 2004 års ranking då data saknas i FAO för de stora exportörerna Kenya och Sri Lanka år 2005
Källa/source: FAO
7.2.4.3 Exportmarknader
Japan är den enskilt största och viktigaste marknaden för Kina och 2005 gick 29 % av
exporten av jordbruksprodukter dit, se figuren nedan. Till Hong Kong (räknas i FAO:s data
som en del av Kina), Korea, USA och EU gick vardera ca 10 % av Kinas export. Hong Kong
fungerar som en mellanhand för mycket av Kinas export, men under senare år har OECD:s
300
Världsranking baserad på exporterat värde
221
statistik justerats så att det bättre går att utläsa slutdestinationen för kinesiska produkter. Det
anses troligt att exporten till Hong Kong ändå är mindre i verkligheten än i OECD:s statistik.
Japan
Hong Kong
EU
USA
Korea
40%
35%
% Andel
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 167 Kinas huvudsakliga exportmarknader för jordbruksprodukter 1995-2005, som andel av total
jordbruksproduktexport, %
China’s main agro-food export destinations 1995-2005, percentage share of agro-food exports
Källa/source: OECD301
Sett till enskilda jordbruksprodukter är det framförallt export av ris och majs som ökat den
senaste tioårsperioden framförallt på grund av överskottsproduktion. Spannmålsmarknaderna
är starkt reglerade i Kina och är mycket mer trögrörliga än t.ex. den mer liberala
sojabönsmarknaden och marknaden för trädgårdsprodukter.
7.2.4.4 Import
Kinas import av jordbruksprodukter har mer än fördubblats sedan 2002 och anledningar är en
ökad efterfrågan på basråvaror, ett öppnare handelsklimat och färre inhemska producenter.
Palmolja, bomull och sojabönor för framställning av matolja och djurfoder står tillsammans
för hälften av importökningen. Importen av industriella råvaror, läder och gummi, ökade
också.
Import av sojabönor är värdemässigt den största importproduktern för Kina idag. 2005
importerades det sojabönor för 8 498 miljoner US dollar och sett över en tioårsperiod har
denna import mer än tiodubblats. Kina är ledande importör på världsmarknaden tätt följt av
Brasilien. Även importen av bomull har ökat markant under de senaste åren och Kina är idag
världsledande importör av bomull. 2005 importerades det bomull till ett värde av
3 581 miljoner US dollar och importen har nästan fördubblats sedan 1995. Import av
palmolja, naturgummi, djurhudar och livsmedelsberedningar har också ökat sedan 2002, men
inte lika mycket som importen av sojabönor och bomull. Importen av vete har däremot
minskat sedan 1995, men Kina är trots det världsledande importör av vete.
Importtullarna ligger inom intervallet 0-65 % för jordbruksprodukter För en del viktiga
produkter (som majs, vete och socker) finns tullkvoter med lägre tull, men de flesta utnyttjas
301
OECD, Agricultural Policies in non-OECD countries: monitoring end evaluation 2007, annex 2, statistical
222
dåligt. Importen av i första hand majs, vete, ris och socker kontrolleras av
statshandelsföretag.302
Sojabönor
Bomull
Palmolja
Naturgummi
Djurhudar*
Livsmedelsberedningar
Ull
Vete
Cigaretter
9 000
Miljoner US dollar
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 168 Kinas huvudsakliga importprodukter inom jordbruket 1995-2005, miljoner US dollar
China’s main agro-food import products 1995-2005, millions of US dollars
* Från nötdjur
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar det totala värdet, kvantitet samt världsrankordning för importen av
Kinas viktigaste jordbruksprodukter 2005.
Tabell 50 Översikt över Kinas import för de största jordbruksprodukterna 2005
Overview for China’s import for the largest agro-food import products 2005
Produkt
Miljoner US
Tusentals ton
US dollar/ton
dollar
Ranking, import*
Sojabönor
8 498
29 071
292
1
Bomull
3 581
2 922
1 226
1
Palmolja
1 902
4 609
413
1
Naturgummi
1 847
1 348
1 370
2
Djurhudar**
1 413
883
1 600
1
Livsmedelsberedningar
1 300
426
3 052
1
Ull
1 183
233 902
5
1
Vete
1 038
4 801
216
1
*Baserat på importerat värde
** Från nötdjur
Källa/source: FAO
302
OECD; Review of agricultural policies in China AGRA/CA(2005)5
223
7.2.4.5 Importkontakter
USA är och har varit den enskilt viktigaste importkontakten för Kina när det gäller
jordbruksprodukter. En fjärdedel av jordbruksimporten kom från USA 2005, följt av Brasilien
och Argentina (10 % vardera). För tio år sedan kom 7 % av importen från de båda
sydamerikanska länderna och idag totalt ca 20 %. Australien, Malaysia och EU stod för
5-10 % av Kinas import 2005.
USA
Brasilien
Argentina
Australien
EU
2001
2003
Malaysia
35%
30%
% Andel
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2002
2004
2005
Figur 169 Kinas huvudsakliga importländer för jordbruksprodukter 1995-2005, som andel av total
jordbruksproduktsimport, %
China’s main agro-food import countries 1995-2005, percentage share of agro-food imports
Källa/source: OECD303
7.2.5 Handel med EU
7.2.5.1 Handelsbalans
Kina hade under hela perioden 1995-2005 ett överskott i handeln med jordbruksprodukter
med EU. Exporten mer än fördubblades under perioden, från en miljard euro 1995 till
2,2 miljarder år 2005. Importen från EU var däremot lite mer varierad med toppar 1995, 1999
och 2005. Sett över hela perioden ökade dock importen något, från 622 miljoner 1995 till
784 miljoner 2005 dvs. med 26 %. Som helhet ökade handelsöverskottet i handeln med EU
med en miljard euro 1995-2005, detta innebär en ökning med 262 %. Ökningen mellan 2000
och 2005 var 400 miljoner euro vilket motsvarade en ökning med 40 %.
303
OECD; Agricultural Policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007, annex 2, statistical
224
Export
Import
Hansdelbalans
2 500
Miljoner EUR
2 000
1 500
1 000
500
0
-500
-1 000
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 170 Kinas handel med jordbruksprodukter med EU,304 1995-2005, miljoner euro
Chinas agro-food trade with the EU, 1995-2005, millions of Euro
Källa/source: Eurostat
7.2.5.2 Export
Kina exporterade både bearbetade jordbruksprodukter till EU som vegetabiliska beredningar
och animalieprodukter, men även i stort sett obearbetade varor som oljeväxtgrödor, grönsaker,
frukt och te. Mellan 2000 och 2005 ökade Kinas export till EU med 45 %, från 1 495 till
2 170 miljoner euro.
Den största gruppen var under perioden 2000-2005 beredningar av grönsaker, frukt, nötter
och andra växtdelar, som exporterades för 441 miljoner euro 2005. De viktigaste produkterna
i gruppen 2005 var beredningar av sparris som exporterades för 99 miljoner euro och
äppeljuice som exporterades för 83 miljoner euro. Den näst största exportgruppen 2005 var
diverse produkter med animalieursprung som exporterades för 345 miljoner euro. Den största
delen av denna export skedde år 2005 i form av olika beredningar av tarmar, blåsor och magar
av djur vilka exporterades för 274 miljoner euro. Oljeväxter exporterades 2005 till EU för
sammanlagt 326 miljoner euro, varav den största delen bestod av jordnötter (121 miljoner)
och solrosfrön (77 miljoner euro).
Huvuddelen av grönsaksexporten år 2005, på 304 miljoner euro, bestod av export av frysta
(91 miljoner) eller torkade grönsaker (84 miljoner euro). Den största delen av fruktexporten
på 176 miljoner euro bestod av diverse nötter och diverse fryst frukt samt av äpplen
(33 miljoner) och frysta jordgubbar (20 miljoner euro). Gruppen kaffe, te och kryddor
exporterades för 113 miljoner euro av vilka 62 miljoner var te.
304
HS1996, Kn-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605.
225
2 500
Övriga
Miljoner EUR
2 000
Kaffe & te
Frukt
1 500
Grönsaker
1 000
Oljegrödor
500
Diverse
animalieprodukter*
Vegetabiliska
beredningar**
2 000
2 005
Figur 171 Kinas export av jordbruksprodukter305 till EU, 2000 och 2005, miljoner euro
Chinas export to EU, 2000 and 2005, millions of EUR
* Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, som hår, inälvor, fågelskinn, ben eller döda djur
olämpliga som livsmedel
** Beredningar av grönsaker, frukt, nötter eller andra delar av växter
Källa/source: Eurostat
7.2.5.3 Import
Den största gruppen jordbruksprodukter som importerades från EU till Kina var både år 2000
och 2005 drycker. Importen av drycker från EU mer än fördubblades från 83 till 191 miljoner
euro mellan 2000 och 2005 (+130 %). 74 % av importen av drycker bestod år 2005 av
starksprit, ca hälften av denna starkspritsimport var whisky och andra halvan bestod av
spritdrycker gjorda på druvor, främst cognac. Exporten av vodka utgjorde endast 4 % av
starkspritsimporten från EU.
Den näst största importgruppen var spannmål, men importen varierar kraftigt från år till år.
Mellan 2000 och 2005 ökade importen från 62 till 86 miljoner euro, eller med 7 %. År 2000
importerades i princip enbart korn, men 2005 var andelen korn 66 % och vete 34 % av
importen.
Importen av ätbara animalieprodukter från EU ökade med 34 % under samma period, vassle
stod år 2005 för 76 % av importen inom denna grupp, men även smör, mjölk och ost
importerades. Av gruppen diverse animalieprodukter bestod 65 % av importen 2005 av
produkter av inälvor, urinblåsor och magsäckar, medan 32 % av importvärdet var skinn och
fjädrar av fåglar. Av köttet som importerades från EU var 88 % ätbara slaktbiprodukter,306
varav 99 % var frysta slaktbiprodukter av gris.307 En mindre del av köttexporten var
fjäderfäkött (15 %) och griskött (11 %).
305
HS-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605
306
HS-nummer 0206
307
Exklusive lever
226
Övriga
1 400
Diverse ätbara
beredningar*
Kött
Miljoner EUR
1 200
1 000
800
Diverse
animalieprodukter**
Ätbara
animalieprodukter***
Spannmål
600
400
200
2 000
2 005
Drycker
Figur 172 Kinas import av jordbruksprodukter308 från EU, 2000 och 2005, miljoner euro
China’s import from EU, 2000 and 2005, millions of EUR
* Såser, soppor, glassprodukter, jäst samt extrakt av kaffe, te, maté.
** Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, som hår, inälvor, fågelskinn, ben eller döda djur
olämpliga som livsmedel
*** Mejeriprodukter, ägg, honung eller andra produkter av animalieursprung
Källa/source: Eurostat
7.3 Nyckelprodukter
7.3.1 Ris
7.3.1.1 Produktion
Kina är idag världens största producent av ris, en position de bevarat sedan 1960-talet. Kinas
jordbrukspolitik sedan 1961 har präglats av att uppnå självförsörjning för
spannmålsprodukter. Under perioden 1995-2005 har Kinas risproduktion i genomsnitt utgjort
33 % av världsproduktionen. Kina och Indien dominerar världens risproduktion och 2005
producerade Kina 182 miljoner ton jämfört med 137 miljoner ton i Indien.309 Andra stora
producentländer återfinns i Kinas närområde som Indonesien, Bangladesh och Vietnam, men
produktionen där är betydligt mindre än i Kina. Asien producerar 90 % av världens ris och
Kina samt Indien producerar mer än hälften av denna. Som framgår av figuren nedan så har
Kinas produktion av ris varit relativt stabil under perioden 1995-2005 och uppgått i
genomsnitt till 187 miljoner ton per år. Dock har produktionen minskat något 1995 jämfört
2005, från 187 miljoner ton till 184 miljoner ton. Anledningar till den minskade produktionen
av ris uppges dels bero på en ökad diversifiering av skördar samt på vattenbrist i norra delarna
av landet som begränsar produktionen. Under 1970-talet utgjorde ris 26 % av den totala
skördade arealen och under 2000-talet har denna andel minskat till 20 %.310
Kinas risarealer har minskat från 37 miljoner hektar i mitten av 1970-talet till 28 miljoner
hektar 2004. Anledningarna till de minskande risarealerna är, dels ekonomiska reformer som
reducerat statens behov av att producera ris, dels den ekonomiska utvecklingen som ökat
kostnaden för lämpliga arealer. De senaste åren har minskningen av risarealerna skett i
308
HS-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605
309
Se tabell 94 i appendix för en översikt av världens stora producenter av ris
310
IRRI, Rice Almanac
227
kustprovinserna ”Guangdong” och ”Zhejiang”. ”Hunan” (söder) är den största
risproducerande provinsen i Kina och stor risproduktion sker även i den bördiga dalen av
Yangtzefloden. Av Kinas totala risproduktion så konstbevattnas 90 % och endast små arealer
odlas under regnmättade förhållanden. I jämförelse så konstbevattnas 52 % av risarealerna i
Indien. För att mildra vattnets och klimatets påverkan på produktionen har Kina utvecklat de
mest framgångsrika hybridrissorterna i världen och en tredjedel av de totala risarealerna
planteras idag med dessa. Därmed har avkastningen och vattenproduktiviteten ökat inom
landet.311
Produktion
% Andel av världsproduktionen
250 000
40%
35%
30%
25%
150 000
20%
100 000
15%
% andel
Tusentals ton
200 000
10%
50 000
5%
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 173 Kinas produktion av ris* och som andel av världsproduktionen, 1995-2005, tusentals tom
Chinas production of rice and as part of world production 1995-2005, thousands of tons
* Avser råris
Källa/source: FAO
Ris är stapelföda för den kinesiska befolkningen och utgör 35 % av den totala
spannmålsproduktionen. Av produktionen 2005 som uppgick till 184 miljoner ton så
konsumerades 157 miljoner ton (se tabell 47). Trots att ris är en viktig del av befolkningens
kost så har dess betydelse minskat anmärkningsvärt de senaste 15 åren, främst beroende på en
ökad diversifiering av kosten. Tills per capita konsumtionen minskat beroende på ett allmänt
högre välstånd bland befolkningen samt en diversifiering av kosten så måste dock risarealerna
ökas de närmsta åren för att klara av att tillgodose den stora efterfrågan samt minska
importen.312
7.3.1.2 Produktivitet
Kinas risproduktion per hektar har under perioden varit jämn och avkastningen har varierat
från en högsta nivå på 6,4 ton per hektar 2004 till lägsta 6 ton per hektar 1995. I genomsnitt
under perioden har Kina haft en hög avkastningsnivå på 6,2 ton per hektar jämfört med
Indiens 2,91 ton per hektar. Indien har större risarealer än Kina, 45 miljoner hektar jämfört
28 miljoner, men avkastningen är betydligt lägre i Indien. Kinas genomsnittliga avkastning
311
IRRI, Rice Almanac och OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation
2007
312
IRRI, Rice Almanac
228
under perioden ligger betydligt högre än världsgenomsnittet som var 3,43 ton per hektar. En
anledning till den höga avkastningen i Kina är landets fokus på att uppnå självförsörjning av
spannmålsprodukter och därmed har modernisering och teknologiska framsteg i risodlingen
varit viktiga.
Avkastningen skiljer sig mycket åt mellan olika provinser i Kina beroende på
klimatförhållanden och höjdskillnader. Regioner såsom ”Tian-Jin” (nordöst) och ”Ning-xia”
(norr) har den högsta genomsnittliga avkastningen på 8,10 respektive 8,45 ton per hektar.
Däremot är avkastningen betydligt lägre i provinser som ”Guangdong” (söder) och ”Hainan”
(söder) där avkastningen är 4,77 respektive 4,40 ton per hektar.313
% Jämförelse med världsgenomsnittet
6,5
200%
6,4
195%
190%
6,3
185%
6,2
180%
6,1
175%
170%
6,0
% jämförelse
Ton per hektar
Avkastning
165%
5,9
160%
5,8
155%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 174 Kinas avkastning av ris* och som jämförelse med världsgenomsnittet 1995-2005, ton per hektar
Chinas yield per hectare of rice and as part of world average 1995-2005, tons
* Avser råris
Källa/source: FAO
7.3.1.3 Export
Trots att Kina är en stor producent av ris så är exporten inte särskilt stor, 2005 fanns inte ris
bland landets 20 viktigaste exportprodukter. Figur 175 nedan visar att Kinas export av slipat
ris varierat kraftigt under perioden 1995-2005. Som mest exporterades
3,7 miljoner ton ris 1998 och som minst 263 000 ton 1995. Indien som har en mindre
risproduktion exporterar betydligt mer och är idag världens näst största exportör, efter
Thailand. Indien exporterade 2004 fem gånger så mycket ris som Kina och samma år var Kina
världens åttonde största exportör.314 1998-2000 var dock Kina världens fjärde största exportör
men betydelsen av exporten har minskat sedan dess. Asien står sedan 1998 för 75 % av
världens risexport och det är Thailand, Indien och Vietnam som är de största exportörerna.
Kinas risexport har i genomsnitt under perioden utgjort 9 % av världsexporten, men denna
andel har varierat från 1 % som lägst till 17 % som högst. Kina är vanligtvis nettoexportör av
ris, men det har förekommit år då importen överstigit exporten (se figur 176).
313
IRRI och FAO, Country profiles and mapping information system - China
314
Se tabell 96 i appendix för en översikt av världens stora risexportörer
229
% Andel av världsexporten
4 000
18%
3 500
16%
3 000
14%
12%
2 500
10%
2 000
8%
1 500
% andel
Tusentals ton
Export
6%
1 000
4%
500
2%
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 175 Kinas export av ris* som andel av världsexporten 1995-2005, tusentals ton
Chinas export of rice and as part of world trade 1995-2005, thousands of tons
* Avser slipat ris
Källa/source: FAO
Medan produktionen av ris varit relativt jämn 1995-2005 så har exporten varierat. De år
efterfrågan på ris på den inhemska marknaden är mindre än den totala produktionen så
exporteras ris och tvärtom importeras ris om efterfrågan är större än utbudet i landet.
7.3.1.4 Import
Kina både importerar och exporterar ris regelbundet varje år. Kvantiteterna som exporteras
och/eller importeras varierar beroende på inhemsk efterfrågan, väderförhållanden samt
skördeutfall från år till år. Som figuren nedan visar varierade importen kraftigt under perioden
1995-2005 och som mest importerades 2 miljoner ton 1995 och som minst 520 000 ton 1999.
Importen följer exporten och de år exporten varit liten har importen varit stor (jämför figur
175). 1995/1996 samt 2004/2005 översteg importen exporten, men däremellan har Kina varit
nettoexportör av ris. Slipat ris tillhör inte Kinas viktigaste importprodukter, 2004 var det
Kinas trettonde viktigaste produkt.
Kinas import av slipat ris utgjorde i genomsnitt under perioden 4 % av världsimporten. 2005
var Kina världens fjärde största importör av ris, efter Iran, Nigeria och Saudiarabien. Detta år
importerade Iran 1,2 miljoner ton ris, Nigeria och Saudiarabien 1 miljon ton vardera och Kina
866 000 ton.
230
% Andel av världsimporten
2 500
12%
2 000
10%
8%
1 500
6%
1 000
4%
500
2%
-
0%
% andel
Tusentals ton
Import
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 176 Kinas import av ris* och som andel av världsimporten, 1995-2005, tusentals ton
Chinas import of rice and as part of world imports 1995-2005, thousands of tons
* Avser slipat ris
Källa/source: FAO
7.3.1.5 Handelsmönster
Kinas största mottagarländer av slipat ris skiljer sig åt 2000 jämfört med 2005. De viktigaste
mottagarländerna av ris från Kina 2000 var Elfenbenskusten, Indonesien, Kuba och Ryssland.
Elfenbenskusten var det största mottagarlandet och tog emot 30 % av exporten och
Indonesien 19 %. Däremot var Ryssland det största mottagarlandet 2005 då 22 % av exporten
gick dit. Även Japan (17 %), Liberia (17 %) och Nigeria (13 %) var viktiga handelspartners
2005. Nigeria var ingen handelspartner 2000 utan exporten dit ökade markant 2005.
Kinas största leverantörer av slipat ris är Thailand, Vietnam, USA och Australien varifrån all
import till Kina kom både år 2000 och 2005. Thailand är den klart dominerande exportören av
ris till Kina och 2005 importerade Kina 780 000 ton därifrån dvs. 92 %. Den importerade
kvantiteten från Thailand, Vietnam och USA ökade 2005 jämfört med 2000 medan importen
från Australien minskade.
2000
2005
100 000 – 199 000 ton
400 000 – 799 000 ton
200 000 – 399 000 ton
> 800 000 ton
Figur 177 Kina – export och import av slipat ris, 2000 och 2005
China – milled rice exports and import, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
231
I tabellen nedan återges Kinas export och import av slipat ris år 2000 och 2005. De två år som
jämförs i tabellen skiljer sig dock åt (jämför figur 175 och 176). 2000 var exporten stor med
2,9 miljoner ton medan den 2005 var liten med endast 566 000 ton. Importen skiljer inte
nämnvärt dessa två år, 2000 uppgick importen till 569 000 ton och 2005 till 866 000 ton.
Tabell 51 Kinas export och import av slipat ris på landnivå, 2000 och 2005, tusentals ton
Chinas exports and imports of rice by partner, 2000 and 2005, thousands of tons
Mottagarland resp. Import
%
Import
%
Export
%
Export
avsändarland
2000
Andel
2005
Andel
2000
Andel
2005
%
Andel
Ryssland
-
0%
-
0%
214
7%
119
22 %
Japan
-
0%
0
0%
56
2%
92
17 %
Liberia
-
0%
-
0%
56
2%
91
17 %
Nigeria
-
0%
-
0%
-
0%
73
13 %
Elfenbenskusten
-
0%
-
0%
870
30 %
43
8%
Indonesien
-
0%
-
0%
542
19 %
0
0%
Kuba
-
0%
-
0%
226
8%
-
0%
Irak
-
0%
-
0%
169
6%
-
0%
Malaysia
-
0%
-
0%
119
4%
0
0%
Thailand
507
91 %
780
92 %
-
0%
-
0%
Vietnam
2
0%
43
5%
-
0%
-
0%
USA
3
1%
12
1,4 %
1
0%
0
0%
Australien
44
8%
9
1,1 %
0
0%
0
0%
Övriga
0
0%
1
0%
738
26 %
123
23 %
Totalt*
556
100 %
845
100 %
2 872
100 %
541
100 %
* Handelsflödernas totala summa stämmer inte överens med uppgifter om den totala export och import som anges i figur 175 och 176
Källa/source: FAO
7.3.2 Vete
7.3.2.1 Produktion
Kina är världens näst största veteproducent efter EU. Veteproduktionen i Kina har i
genomsnitt under perioden uppgått till 17 % av världsproduktionen jämfört med 18 % för EU.
Förutom EU och Kina är Indien, USA, Ryssland, Kanada och Australien stora producenter av
vete.315 Veteproduktionens dominans i Kina har minskat från i mitten av 1980-talet då vete
var Kinas näst största jordbruksprodukt, efter ris, till 2005 då vete var Kinas femte viktigaste
jordbruksprodukt. Andra produkter som grönsaker, ägg och majs har ökat i betydelse.
Som figuren nedan visar så minskade veteproduktionen med 5,9 % från 1995 års produktion
på 102 miljoner ton till 2005 års produktion på 96 miljoner ton. Som mest producerades
123 miljoner ton 1997 och därefter har produktionen minskat. Sedan 1999 har produktionen
av både vete och ris minskat och 2002 var produktionen av dessa grödor den lägsta på 13 år
med 90 respektive 176 miljoner ton. Sedan 1961 har dock vete och ris varit särskilt viktiga
jordbruksprodukter för Kinas del då målet för landets jordbrukspolitik varit att uppnå
315
Se tabell 84 och 85 i appendix för en översikt av världens stora veteproducenter
232
självförsörjning för den växande befolkningen. Den minskning i produktionen som ägt rum
har skett trots statens självförsörjningsmål. Däremot ökade produktionen av korn markant
med 2 % per år mellan 1990-2002 och uppnådde 121 miljoner ton 2002.316
Produktion
% Andel av världsproduktionen
140 000
25%
20%
100 000
80 000
15%
60 000
10%
% andel
Tusentals ton
120 000
40 000
5%
20 000
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 178 Kinas produktion av vete som andel av världsproduktionen 1995-2005, tusentals ton
Chinas production of wheat and as part of world production 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: International Grains Council
7.3.2.2 Produktivitet
Kinas avkastning per hektar för vete ökade 1995-2005 med 19 %, från 3,5 till 4,2 ton. Jämfört
med andra stora veteproducenter så har Kina en hög avkastning, i genomsnitt under perioden
producerade Kina 3,9 ton vete per skördad hektar. Lägst avkastning hade Ryssland med i
genomsnitt 1,6 ton per hektar följt av Argentina med 2,4 ton, Ukraina med 2,5, Indien med
2,6 ton samt USA med 2,7 ton per hektar. Världens största producent EU hade dock en
genomsnittlig avkastning på 5,6 ton per hektar.
Medan produktionen av vete minskat så har avkastningen per hektar ökat (jämför figur 178
och 179). Liksom för ris varierar avkastningen av vete mellan de olika provinserna bl.a.
beroende på vattentillgång. Att Kina trots sitt variationsrika klimat är världens näst största
veteproducent och når upp till världsgenomsnittet kan förklaras av konstbevattning och
förbättrad teknologi.
316
INTAL, agriculture in Brazil and China: challenges and opportunities
233
% Jämförelse med världsgenomsnittet
4,5
180%
4,0
3,5
160%
140%
3,0
2,5
120%
100%
2,0
1,5
80%
60%
1,0
0,5
40%
20%
-
% andel
Ton per hektar
Avkastning
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 179 Kinas avkastning av vete som andel av världsgenomsnittet 1995-2005, ton per hektar
Chinas yield per hectare of wheat and as part of world average 1995-2005, tons per hectare
Källa/source: International Grains Council
7.3.2.3 Import
Trots att Kina är väldens näst största veteproducent så importerar landet kontinuerligt vete.
Importen av en traditionell jordbruksprodukt som vete har varit betydelsefull för Kinas
växande befolkning och i början på 1970-talet och framåt var vete Kinas viktigaste
importprodukt. Trots att vete idag fortfarande är en stor importprodukt så har dess betydelse i
importsammanhang minskat något och 2004 var vete landets fjärde största importprodukt,
efter sojabönor, bomullsfrön och palmolja. Det bör dock nämnas att Kina framförallt är ett
stort producentland och inte traditionellt ett importland. Av landets totala produktion 2005
som uppgick till 96 miljoner ton så konsumerades 92 miljoner ton (se tabell 47). En anledning
till att Kina importerade vete detta år trots ett överskott på marknaden kan troligen förklaras
av att de statliga spannmålslagrena behövdes fyllas på.
Som figuren nedan visar så har importen minskat markant 1995/96 till 2004/05, från
12,5 miljoner ton till 6,8 miljoner ton dvs. 84 %. Produktionen av vete har minskat (se figur
178) samtidigt som importen minskat och kanske kan denna minskning förklaras av den
ökade diversifieringen av den kinesiska dieten som tidigare var mestadels spannmålsbaserad.
Efterfrågan på traditionella jordbruksprodukter som ris och vete har minskat bland den
inhemska befolkningen bl.a. på grund av ett högre välstånd. Det bör dock noteras att
fortfarande lever en stor del av den kinesiska befolkningen i fattigdom, framförallt
landsbygdsbefolkningen, även om denna andel minskat. Kinas andel av världshandeln med
vete har varierat från som högst 13 % 1995/96 till som lägst 0,2 % 2000/01. Världens största
importörer var år 2005/06 Egypten, EU, Kina, Brasilien, Japan och Algeriet.
234
% Andel av världsimporten
14 000
14%
12 000
12%
10 000
10%
8 000
8%
6 000
6%
4 000
4%
2 000
2%
-
0%
% andel
Tusentals ton
Import
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
Figur 180 Kinas import av vete och som andel av världsexporten 1995/96-2004/05, tusentals ton
Chinas import of wheat and as part of world exports 1995/96-2004/05, thousands of tons
Källa/source: International Grains Council
Den kinesiska staten klassificerar uppgifter om vetelagrens storlek som en statshemlighet
vilket gör uppskattningar av lagerkvantiteter osäkra. 2004 uppskattade dock USDA att de
kinesiska statliga reserverna av vete var låga och fortsatte att minska. Statliga inköp för att
fylla vetelagren samt ett ökat behov av högkvalitativt vete var två av anledningarna till den
ökade importen 2003 till 2005.317
7.3.2.4 Handelsmönster
Kinas största leverantörer av vete är USA, Kanada och Australien. 2000 importerades vete
främst från USA varifrån 61 % av importen kom och denna andel minskade till 33 % 2005.
Mellan år 2000 och 2005 ökade dock den importerade kvantiteten från alla dessa tre länder,
USA 28 %, Kanada 119 % och Australien 697 %. Länderna behöll sin inbördes
storleksordning, även om skillnaden minskade dem emellan. År 2005 importerades även vete
från Frankrike och importen därifrån utgjorde 12 % av Kinas totala veteimport.
317
Junyang J m.fl, USDA, GAIN – China, Peoples Republic of, Grain and Feed, 2005-02-04 och Gifford R m.fl,
USDA, GAIN – China, Peoples Republic of, Grain and Feed, 2004-02-06
235
2000
2005
EU-25
500 000 – 999 000 ton
2 000 000 – 3 999 000 ton
1 000 000 – 1 999 000 ton
> 4 000 000 ton
Figur 181 Kina – import av vete, 2000 och 2005
China – wheat import, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
I tabellen nedan visas de viktigaste leverantörerna av vete till Kina 2000 och 2005.
Tabell 52 Kinas import av vete på landnivå 2000 och 2005, tusentals ton
Chinas wheat import by partner, 2000 and 2005, thousands of tons
Tusentals
Tusentals
Differens mellan 2000
Avsändarland
ton 2000
% Andel ton 2005
% Andel och 2005, tusentals ton
USA
1 241
61 %
1 592
33 %
+ 351
Kanada
661
32 %
1 449
30 %
+ 788
Australien
147
7%
1 171
24 %
+ 1 024
EU-25
0
0%
562
12 %
+ 562
0
0%
562
12 %
+ 562
Övriga
0
0%
27
1%
+ 27
Totalt
2 048
100 %
4 801
100 %
+ 2 753
Varav:
Frankrike
Källa/source: FAO
7.3.3 Griskött
7.3.3.1 Produktion
En ökad efterfrågan av kött på den inhemska marknaden har medfört att köttproduktionen i
Kina ökat kraftigt de senaste åren. Den totala kinesiska köttproduktionen uppgick till
74,4 miljoner ton 2004. Det är främst griskött som produceras och nästan 70 % av
köttproduktionen i Kina är griskött. Som framgår av figuren nedan har grisköttsproduktionen
ökat från 36,5 miljoner ton 1995 till 54 miljoner ton 2007 dvs. med 48 %. Kina producerar
drygt hälften av världens griskött och är den största producenten i världen följt av EU, vars
produktion ligger på ca 20 miljoner ton.
236
Av landets produktion 2006, 53 miljoner ton, konsumerades 52,5 miljoner ton. Kinas
grisköttskonsumtion per capita har ökat från 33,6 kg per person 2002 till 41,9 kg 2007.318 Den
största delen konsumeras därmed på den inhemska marknaden och hade det inte varit för de
importrestriktioner som finns så skulle förmodligen konsumtionen vara ännu högre.319 Den
ökade konsumtionen av griskött medför att grisproduktionen byggs ut. Antalet grisar i Kina
har ökat från 457 miljoner 2002 till 503 miljoner 2006 dvs. med 9 %.320
Produktion
% Andel av världsproduktionen
56%
60 000
54%
52%
40 000
50%
48%
30 000
46%
20 000
% andel
Tusentals ton
50 000
44%
10 000
42%
-
40%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 182 Kinas produktion av griskött och som del av världsproduktionen, 1995-2007, tusentals ton
China’s production of pig meat and as part of world production, 1995-2007, thousands of tons
Källa/source: USDA
7.3.3.2 Produktivitet
Ständigt stigande foderkostnader och låga producentpriser gör att slaktvikterna i Kinas
grisköttsproduktion stadigt sjunkit sedan 1997.321 Den genomsnittliga köttproduktionen per
slaktad gris har sjunkit från 77 kg 1995 till 73 kg 2006, se figuren nedan. I jämförelse med
världsgenomsnittet, 78 kg per slaktad gris, har dock Kina under perioden haft en
förhållandevis hög slaktvikt, 76 kg per slaktad gris.
318
USDA, Livestock and poultry: world markets and trade
319
ZMP, Zentrale Markt- und Preisberichtstelle für Erzeugniss der Land-, Forst und ernährungswirtschaft GmbH
320
USDA, Livestock and poultry: world markets and trade
321
ZMP, Zentrale Markt- und Preisberichtstelle für Erzeugniss der Land-, Forst und ernährungswirtschaft GmbH
237
% Jämförelse med världsgenomsnittet
78
100%
77
99%
76
98%
75
97%
74
96%
73
95%
72
94%
71
% andel
Kg per slaktat djur
Genomsnittlig köttproduktion per slaktad gris
93%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 183 Kinas genomsnittliga köttproduktion per slaktad gris och jämfört med världsgenomsnittet,
1995-2007
China’s average meat production per slaughtered pig and compared to the world average, 1995-2007
Källa/source: USDA
7.3.3.3 Export
Exporten av griskött från Kina är stigande. Detta beror dels på den ökade
grisköttsproduktionen i Kina och dels på mycket låga inhemska priser. Under den senaste
tioårsperioden har exporten av griskött ökat från 200 000 ton till 550 000 ton och andelen av
världsexporten har ökat från 4 till 10 %. 2004 var griskött Kinas sjätte viktigaste
exportprodukt och samma år var landet världens sjunde största exportör.
% Andel av världsexporten
600
12%
500
10%
400
8%
300
6%
200
4%
100
2%
-
0%
% andel
Tusentals ton
Export
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 184 Kinas export av griskött och som andel av världshandeln, 1995-2007, tusentals ton
China’s export of pig meat and as part of world trade, 1995-2007, thousands of tons
Källa/source: USDA
7.3.3.4 Handelsmönster
Exporten av griskött322 mer än sexdubblades mellan 2000 och 2005. Kina exporterar i
huvudsak griskött till länder som är belägna i Asien där Singapore, Japan, Malaysia,
Nordkorea och Filippinerna var de viktigaste mottagarländerna 2005. Japan var både 2000
322
Griskött, benfritt, färskt, kylt eller fruset samt grisköttsberedningar (FAO)
238
och 2005 ett av de viktigaste mottagarländerna dit Kina exporterade 26 % av den totala
exporten båda åren. Nordkorea ökade sin andel med 23 % procentenheter 2005 jämfört med
2000 och låg 2005 i nivå med Japan. Singapore som var det mottagarland som mottog störst
del 2000 minskade sin andel jämfört med 2005, från 27 % till 6 %. Även Malaysia,
Filippinerna och Indonesien minskade relativt kraftigt sin import från Kina. Istället ökade
exporten till Nordkorea, men även till länder i f.d. Sovjetunionen, som Ryssland och
Moldavien.
Figur 185 Kinas export av griskött* på landnivå 2000 och 2005, ton
China’s export of pig meat by country 2000 and 2005, ton
Mottagarland
Ton, 2000 % Andel
Ton, 2005 % Andel
Differens mellan 2000
och 2005, tusentals ton
Japan
9 774
24 %
69 478
26 %
59 704
Nordkorea
71
0%
60 689
23 %
60 618
Ryssland
1 696
4%
43 509
17 %
41 813
Singapore
11 001
27 %
15 466
6%
4 465
Moldavien
0
0%
13 461
5%
13 461
Malaysia
6 946
17 %
12 249
5%
5 303
Filipinerna
4 997
12 %
9 354
4%
4 357
Sydkorea
197
0%
6 711
3%
6 514
Övriga
6 373
16 %
32 736
12 %
26 363
Totalt
41 055
100 %
263 653
100 %
222 598
* Griskött, benfritt, färskt, kylt eller fryst samt grisköttsberedningar
Källa/source: FAO
Kinas import av griskött323 2005 var 40 % större än 2000. Brasilien, Kanada och USA
dominerade importen till Kina 2000 och var även 2005 bland de viktigaste leverantörerna
med mellan 15 och 20 % i andelar vardera. 2005 hade även Nederländerna och Danmark
hamnat på samma nivåer som dessa och tillsammans med USA stod dessa länder för den
största importökningen mellan åren.
7.3.4 Kycklingkött
7.3.4.1 Produktion
Det är griskött som dominerar Kinas köttproduktion, men kycklingkött är en växande
jordbruksprodukt i Kina beroende på förändringar i konsumtionstrender. Som framgår av
figuren nedan ökade produktionen från 7,4 miljoner ton 1995 till 10,5 miljoner ton 2007 dvs.
med 42 %. Trots att produktionen av kycklingkött inte tillhör de största jordbruksprodukterna
för Kinas del så är landet världens näst största producent, efter USA. 2007 producerade USA
52 % (16 miljoner ton) mer kycklingkött än Kina.324
323
324
Griskött, benfritt, färskt, kylt eller fruset, slaktkroppar samt grisköttsberedningar (FAO)
Se tabell 165 i appendix för en översikt av världens stora kycklingköttsproducenter
239
Antalet fjäderfä i Kina ökar kontinuerligt och mellan åren 1980 och 2000 har antalet ökat med
342 % och 2002 uppgick antalet fjäderfä till 4 889 miljoner. Kinas konsumtion per capita har
ökat från 7,4 kg per person 2002 till 8 kg 2007.325
% Andel av världsproduktionen
12 000
25%
10 000
20%
8 000
15%
6 000
10%
4 000
% andel
Tusentals ton
Produktion
5%
2 000
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 186 Kinas produktion av kycklingkött och som andel av världsproduktionen 1995-2007, tusentals
ton
Chinas production of poultry meat, broiler, and as part of world production 1995-2007, thousands of tons
Källa/source: USDA
7.3.4.2 Export
Kina var 2006 världens fjärde största exportör av kycklingkött, efter Brasilien, USA och
Argentina, och dess betydelse har ökat de senaste åren. Kina exporterar främst konserverat
kycklingkött och av den totala exporten av kycklingkött 2005 (331 000 ton) utgjordes
207 000 ton av konserverat kött. 2004 var Kina världens näst största exportör av konserverat
kycklingkött, efter Thailand.
Figuren nedan visar Kinas export av kycklingkött326 vilken har varierat kraftigt 1995-2007.
Som mest exporterades 488 000 ton 2001 och som minst 241 000 ton 2004. Kinas andel av
världsexporten har i genomsnitt under perioden uppgått till 7 %. Samtidigt som exporten av
kycklingkött minskat sedan 2001 så har även importen av kycklingkött minskat sedan 2000.
Den ökade inhemska efterfrågan kan förklara den minskande exporten.
325
USDA, Livestock and poultry: world markets and trade
326
Figur 187 skiljer dock inte på konserverat kycklingkött och annat kycklingkött.
240
% Andel av världsexporten
600
12%
500
10%
400
8%
300
6%
200
4%
100
2%
-
0%
% andel
Tusentals ton
Export
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 187 Kinas export av kycklingkött och som andel av världsexporten 1995-2007, tusentals ton
Chinas export of poultry meat, broiler, and as part of world exports 1995-2007, thousands of tons
Källa/source: USDA
7.3.4.3 Import
Kinas import av kycklingkött har liksom exporten varierat kraftigt mellan 1995-2007,
importen har dock minskat från 547 000 ton 1995 till 343 000 ton 2006. I genomsnitt har
importen uppgått till 430 000 ton, jämfört med 355 000 exporterade ton. Sedan 2004 har
importen återigen ökat och en anledning till den ökade importen är förändringar i den
kinesiska befolkningens konsumtionsmönster där kycklingkött blir alltmer efterfrågat. 2006
var Kina världens sjätte största importör av kycklingkött.
% Andel av världsimporten
700
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
Tusentals ton
600
500
400
300
200
100
-
% andel
Import
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 188 Kinas import av kycklingkött, 1995-2007, i tusentals ton och som del av världsimporten
Chinas imports of poultry meat, broiler, thousands of tons, 1995-2007, and as part of world imports
Källa/source: USDA
7.3.4.4 Handelsmönster
Importen och exporten 2005 jämfört med 2000 skiljer sig mycket åt. 2000 var både importen
och exporten av kycklingkött mycket stor medan handeln 2005 var liten. Därav kan
skillnaderna i import- och exportmarknaderna förklaras.
241
Kinas viktigaste importpartners för kycklingkött är USA och Brasilien. 2000 var USA den
överlägset största leverantören och stod för 74 % av total import till Kina medan Brasilien
stod för 7 %. Andra stora marknader detta år var EU (7 %), Kanada (3,5 %) och Argentina
(1,5 %). 2005 minskade USA:s andel av Kinas import som detta år levererade 48,5 % av den
totala importen, medan Brasiliens andel ökat från 2000 och uppgick nu till 36 %. EU:s och
Argentinas andel av Kinas import hade ökat till 4 % vardera 2005 jämfört med 2000, medan
importen från Kanada minskat till 2 %. De främsta leverantörerna inom EU var de båda åren
Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Frankrike.
2000 var närliggande marknader som Japan, Singapore, Malaysia samt Saudiarabien och
Förenade Arabemiraten stora marknader. 2005 var dessa länder mycket små, eller obefintliga
och istället exporterades kinesiskt kycklingkött till Moldavien, Nordkorea samt mer långväga
som till Somalia och Moçambique. 2000 var Japan det enskilt största mottagarlandet och
73 % av den totala exporten gick dit. Andra viktiga exportmarknader detta år var Saudiarabien
(5 %), Förenade Arabemiraten (4 %) och Singapore (3 %). 2005 var istället Moldavien och
Nordkorea de största mottagarländerna och 17 % respektive 11 % av kycklingexporten gick
dit. Somalia och Moçambique var detta år två marknader som vuxit och 8 respektive 5 % av
Kinas export skeppades dit. 2 % av kycklingköttsexporten gick till EU år 2000 och denna
ökade till 3 % år 2005. Det största mottagarlandet inom EU var de båda åren
Nederländerna.327
2000
2005
EU-25
100 000 – 199 000 ton
500 000 – 999 000 ton
200 000 – 499 000 ton
> 1 000 000 ton
Figur 189 Kina – Import och export av kycklingkött, 2000 och 2005
China – Chicken meat imports and exports, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
7.3.5 Majs
7.3.5.1 Produktion
Kina är världens näst största producent av majs, en position som de bevarat sedan 1960-talet.
USA är och har varit den absolut största producenten av majs och producerar dubbelt så
mycket majs som Kina. Tillsammans producerar Kina och USA ca 60 % av världens majs.
327
FAO – avser färskt, kylt eller fruset kycklingkött.
242
Även EU, Brasilien, Mexiko och Argentina producerar stora kvantiteter. Som framgår av
följande figur så skedde det en ökning av majsproduktionen i slutet av 1990-talet p.g.a. att
statliga subventioner till majsproduktionen genererade en överskottsproduktion.328 Under
perioden 1995-2005 har produktionen i genomsnitt uppgått till 121 miljoner ton per år och
under de senaste tre åren har produktionen ökat igen, vilket främst beror på ökad efterfrågan.
Användningen av majs till djurfoder och etanol ökar, knappt 70 % av majsproduktionen går
till djurfoder, 25 % går till industrin (mestadels som stärkelse och etanol) och drygt 5 %
används som livsmedel. Produktionen av majs i Kina förväntas öka ytterligare de närmaste
åren och 2010 uppgå till ca 150 miljoner ton.329
Produktion
% Andel av världsproduktionen
25%
160 000
20%
120 000
100 000
15%
80 000
10%
60 000
40 000
% andel
Tusentals ton
140 000
5%
20 000
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 190 Kinas produktion av majs och som andel av världsproduktionen 1995-2005, tusentals ton
Chinas production of corn and as part of world production 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: International Grains Council
7.3.5.2 Produktivitet
Kinas majsproduktion per hektar har sedan 1995 varit relativt jämn och i nivå med
världsgenomsnittet, förutom de senaste tre åren då en ökning i avkastningen skett. I
genomsnitt under perioden har Kina haft en avkastning på 4,96 ton per hektar och de senaste
två åren har avkastningen stigit till 5,3 ton per hektar. I USA ligger avkastningen på ca 9 ton
per hektar. För att möta den ökande efterfrågan satsar den kinesiska staten nu på att få
jordbrukarna att plantera mer högavkastande majssorter, att förbättra planterings- och
gödseltekniken samt att använda modernare teknologi och maskiner.
Kinas majsareal har ökat med tre miljoner hektar de senaste tre åren och uppgår nu till ca
27 miljoner hektar. I USA har majsarealerna uppgått till 29 miljoner hektar de senaste tio
åren.
328
ZMP, Zentrale Markt- und Preisberichtstelle für Erzeugniss der Land-, Forst und ernährungswirtschaft GmbH
329
AgraFood, Asia, maj 2007
243
140%
5,0
120%
100%
4,0
80%
3,0
60%
2,0
40%
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
0%
1998/99
1997/98
20%
1996/97
1,0
% jämförelse
% Jämförelse med världsgenomsnittet
6,0
1995/96
Ton per hektar
Avkastning
Figur 191 Kinas avkastning av majs per hektar och som andel av världsgenomsnittet 1995/96-2006/07,330
ton
Chinas yield per hectare of corn and as part of world average 1995/96-2006/07, tons
Källa/source: USDA
7.3.5.3 Export
Exporten av majs har som följande figur visar varierat kraftigt under perioden 1995/962004/05. Kina är världens tredje största exportör av majs, efter USA och Argentina. I
genomsnitt under perioden har Kinas majsexport uppgått till 7 miljoner ton jämfört
47 miljoner ton i USA och 10 miljoner ton i Argentina. 2004/05 exporterades ca 5 % av Kinas
totala majsproduktion. Den stora exporten av majs under 2002/03 och även 2003/04 berodde
delvis på att den kinesiska staten sålde ut delar av den nationella majsreserven, som med hjälp
av statliga subventioner byggdes upp i slutet av 1990-talet vilket ledde till en
överskottsproduktion av majs.
% Andel av världsexporten
20%
15%
10%
% andel
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
-
5%
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
0%
1995/96
Tusentals ton
Export
Figur 192 Kinas export av majs och som andel av världsexporten 1995-2005, tusentals ton
Chinas export of corn and as part of world exports 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: International Grains Council
330
SJV:s beräkning: värden beräknade genom att dela USDA:s data för producerad kvantitet med skördad areal
244
7.3.5.4 Handelsmönster
Kinas största exportmarknader för majs finns inom närområdet i Asien. År 2005 var Sydkorea
den största exportmarknaden för kinesisk majs och tog emot 69 % av den totala exporten. Iran
var näst största mottagarland dit 12 % av exporten gick medan fem år tidigare handlade Iran
ingen majs av Kina. Övriga exportdestinationer 2005 var Japan, Malaysia och Nordkorea.
I princip all import av majs till Kina kommer från USA. 2005 kom 97 % av den importerade
majsen från USA (se följande figur) och till Kina exporterades 11 % av USA:s totala
majsexport.
2000
2005
500 000 – 999 000 ton
2 000 000 – 3 999 000 ton
1 000 000 – 1 999 000 ton
> 4 000 000 ton
Figur 193 Kina – export och import av majs, 2000 och 2005
China – corn export and import, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
245
Tabell 53 Kinas export och import av majs på landnivå 2000 och 2005, tusentals ton
Chinas exports and imports of corn by partner 2000 and 2005, thousands of tons
Mottagarland/
Import
%
Import
%
Export
%
avsändarland
2000
Andel
2005*
Andel
2000
Andel
Export
2005*
%
Andel
Sydkorea
-
0%
-
0%
6 024
58 %
5 897
69 %
Iran
-
0%
-
0%
111
1%
1 027
12 %
Japan
0
0%
0
0%
111
1%
835
10 %
Malaysia
-
0%
0
0%
2 099
20 %
477
6%
Nordkorea
-
0%
-
0%
177
2%
267
3%
Indonesien
1
0%
1
0%
831
8%
0
0%
Filipinerna
0
0%
0
0%
294
3%
0
0%
Thailand
8
0%
7
0%
273
3%
-
0%
4 924
99 %
4 907
97 %
-
0%
-
0%
1
0%
119
2%
-
0%
-
0%
36
1%
19
0%
542
5%
81
1%
4 970
100 %
5 053
100 %
10 461
100 %
8 584
100 %
USA
Argentina
Övriga
Total
* Tusentals ton
Källa/source: FAO
7.3.6 Sojabönor
7.3.6.1 Produktion
Kina var 2005 världens fjärde största producent av sojabönor, efter USA, Brasilien och
Argentina.331 USA producerade fem gånger större kvantitet än Kina, Brasilien tre gånger så
stor kvantitet och Argentina producerade dubbelt så stor kvantitet. Trots att Kina är världens
fjärde största producent av sojabönor tillhör produktionen inte de tjugo största
jordbruksprodukterna inom landet.332
Kina ökade mellan 1995/96 och 2006/07 sin produktion av sojabönor med 20 %, från
13,5 miljoner ton till 16,2 miljoner ton. Samtidigt föll Kinas andel av världsproduktionen från
11 till 7 %. Anledningen var att USA som 1995/96 producerade 59,2 miljoner ton under
perioden ökade sin produktion med 47 %, Brasilien som 1995/96 producerade 24,2 miljoner
ton ökade sin produktion med 136 % och Argentina som 1995/96 hade en produktion på
12,5 miljoner ton ökade sin produktion med 253 %.
331
Se tabell 99 i appendix för en översikt av världens stora producenter av sojabönor
332
FAO
246
% Andel av världsproduktionen
20 000
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
-
12%
8%
6%
% andel
10%
4%
2%
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
0%
1995/96
Tusentals ton
Produktion
Figur 194 Kinas produktion av sojabönor och som andel av världsproduktionen 1995/96-2006/07,
tusentals ton
Chinas production of soybeans and as part of world production 1995/96-2006/07, thousands of tons
Källa/source: USDA
7.3.6.2 Produktivitet
Kinas avkastning per hektar sojabönor har varierat med som lägst 1,63 ton 2001/02 och som
högst 1,81 2004/05. I genomsnitt låg avkastningsnivån på 1,72 ton per hektar under perioden
och världsgenomsnittet per hektar för sojabönor uppgick till 2,3 ton per hektar. De tre största
producentländerna hade en avkastningsnivå som var högre än Kinas. Brasilien och Argentina
hade en avkastning på 2,5 ton hektar vardera och USA 2,6 ton per hektar. 1995/96 var Kinas
produktion per hektar 81 % av världsgenomsnittet och 2006/07 uppskattas motsvarande siffra
vara 71 %. Kinas produktion av sojabönor var under perioden lägre än världsgenomsnittet per
hektar.
247
Avkastning
% Jämförelse med världsgenomsnittet
1,85
85%
80%
1,75
1,70
75%
1,65
70%
1,60
65%
1,55
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
60%
1995/96
1,50
Figur 195 Kinas avkastning per hektar sojabönor jämfört med världsgenomsnittet 1995/96-2006/07, ton
Chinas yield per hectare of soybeans and compared to the world average 1995/96-2006/07, tons
Källa/source: USDA333
7.3.6.3 Import
2004 var sojabönor Kinas viktigaste jordbruksimportprodukt och dess betydelse har ökat de
senaste åren. År 1998 passerade sojabönor bomull som den till värdet största
importprodukten. Kina är en av världens största importörer av sojabönor och den ökade
importen beror på den ökade efterfrågan av vegetabiliska oljor. Den kinesiska befolkningen
tillhör de största konsumenterna i världen av sojabönsolja och endast USA har en högre total
konsumtion.334 Även importen av palmolja har ökat de senaste åren.
Som figur 196 visar så ökade importen av sojabönor kraftigt 1999/00-2005/06 och värdet på
sojabönsimporten år 2005 motsvarade 19,8 % av Kinas totala import av
jordbruksprodukter.335 Sett över hela perioden 1995/96 till 2006/07 ökade importen med
3 800 % sett till kvantitet, från 795 000 ton till 31 miljoner ton. Kina var 2006/07 den
överlägset största sojabönsimportören i världen och stod för hela 45 % av total import.
Förutom Kina importerade framförallt EU stora mängder sojabönor men även Japan, Mexiko,
Taiwan och Thailand. Kinas andel av världsimporten ökade från 2 % 1995/96 till 45 %
2006/07.
333
SJV:s beräkning: värden beräknade genom att dela USDA:s data för producerad kvantitet med skördad areal
334
2006/2007 konsumerades 8,3 miljoner ton sojabönsolja i Kina och 8,6 miljoner ton i USA. Källa: USDA
335
FAO
248
% jämförelse
Ton per hektar
1,80
% Andel av världsimporten
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
35 000
Tusentals ton
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
-
% andel
Import
Figur 196 Kinas import av sojabönor och som andel av världsimporten 1995/96-2006/07, tusentals ton
Chinas import of soybeans and as part of world imports 1995/96-2006/07, thousands of tons
Källa/source: USDA
7.3.6.4 Handelsmönster
Kina stod för nästan hälften av världens import av sojabönor 2006/07 och importerade
dubbelt så stor kvantitet som hela EU.336 Importen 2000 liksom 2005 kom i stort sett enbart
från de tre länder som är dominerande exportörer av denna produkt: USA, Brasilien och
Argentina. Sammanlagt kom 99 % av sojabönsimporten från dessa tre länder 2000 och 2005,
andelen från USA minskade något mellan de båda åren medan andelen för Argentina och
framförallt Brasilien ökade. Ett visst skift mot syd-sydhandel kan därmed skönjas.
2000
2005
500 000 – 999 000 ton
2 000 000 – 3 999 000 ton
1 000 000 – 1 999 000 ton
> 4 000 000 ton
Figur 197 Kina – import av sojabönor, 2000 och 2005
China – soybean import, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
336
USDA
249
I tabellen nedan visas de viktigaste länderna varifrån Kinas import av sojabönor år 2000 och
2005 kom.
Tabell 54 Kinas import av sojabönor på landnivå 2000 och 2005, tusentals ton
Chinas soybean import by partner 2000 and 2005, thousands of tons
Tusentals ton
Tusentals ton
Differens mellan 2000
2000
2005
Avsändarland
% Andel
% Andel och 200, tusentals ton
USA
7 439
58 %
12 818
44 %
+ 5 379
Brasilien
2 305
18 %
8 499
29 %
+ 6 194
Argentina
2 849
22 %
7 518
26 %
+ 4 668
Uruguay
19
0%
181
1%
+ 162
Övriga
147
1%
54
0%
- 94
Totalt
12 760
100 %
29 069
100 %
+ 16 309
Källa/source: FAO
7.3.7 Bomull
7.3.7.1 Produktion
De största bomullsproducenterna är idag Kina, USA, Indien, Pakistan, Brasilien, Uzbekistan,
Turkiet och Australien.337 Dessa åtta länder svarade för omkring 85 % av världens totala
bomullsproduktion 2004/05. Kina är världens största bomullsproducent och 2005/06 utgjorde
landets produktion 23 % av världsproduktionen. Totalt producerades detta år 5,7 miljoner ton
i Kina jämfört 4,7 miljoner ton vardera i USA och Indien. Kinas produktion av bomull har
ökat sedan 1995/96, se figuren nedan. 1995/96 producerades 4,8 miljoner ton bomull och
2006/07 producerades 6,7 miljoner ton dvs. en ökning med 40 %. Kina har under perioden i
genomsnitt haft en produktion på 5 miljoner ton.
% Andel av världsproduktionen
30%
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
-
20%
15%
10%
% andel
25%
5%
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
0%
1995/96
Tusentals ton
Produktion
Figur 198 Kinas produktion av bomull och som andel av världsproduktionen 1995/96-2006/07, tusentals
ton338
Chinas production of cotton lint and as part of world production 1995/96-2006/07, thousands of tons
Källa/source: USDA
337
Se tabell 122 i appendix för en översikt över världens stora producentländer av bomull
338
SJV:s beräkning: omräkning från tusentals balar om 480 pund. Här har 1 pund = 0,45359237 gram använts.
250
7.3.7.2 Produktivitet
Bomull är efter socker den gröda som kräver mest vatten per hektar och 70 % av världens
bomullsproduktion konstbevattnas. Bomullsodlingen i Kina kräver stora mängder vatten
eftersom en stor del av produktionen sker i torra områden och 30-40 % av arealerna
konstbevattnas. Konstbevattnade bomullsfält ger betydligt högre avkastning än områden som
inte är konstbevattnade och generellt har avkastningen tredubblats under de senaste 70 åren.
Bomullsodling är idag världens mest kemikalieintensiva jordbruk, trots att odlingen upptar
knappt 2,5 % av världens åkerareal används 11 % av världens växtskyddsmedel till denna.
Detta därför att bomull är utsatt för många insekter och andra organismer som skadar plantan.
Idag odlas förädlad bomull i Kina, plantor av hög fiberkvalitét och hög avkastning.339
Bomull odlas antingen på stora, mekaniserade jordbruk som i USA, Australien och Brasilien
eller av miljoner småbönder som i Kina, Sydasien och Västafrika.340 Kina har dock en hög
avkastning per hektar bomull och i genomsnitt under perioden har avkastningen uppgått till
1 054 kg per hektar. I jämförelse har avkastningen i andra bomullsproducerande länder varit
lägre, USA 783 kg, Brasilien 924 kg, Uzbekistan 743 kg och Pakistan 599 kg. Att Kina har en
hög avkastning trots småskalig bomullsproduktion kan kanske förklaras av att Kina har stora
konstbevattnade arealer. 2004-2005 var 5,7 miljoner hektar i Kina odlad med bomull.
% Jämförelse med världsgenomsnittet
1,40
200%
180%
160%
140%
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Ton per hektar
1,20
1,00
0,80
0,60
0,40
0,20
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
-
% jämförelse
Avkastning
Figur 199 Kinas avkastning per hektar bomull och jämfört med världsgenomsnittet 1995/96-2006/07, ton
Chinas yield per hectare of cotton lint and compared to the world average 1995/96-2006/07, tons
Källa/source: USDA
7.3.7.3 Import
Trots stor inhemsk produktion är Kina den världsledande importören av bomull. Kina har en
stor tillverkningsindustri för kläder som kräver mycket bomull. Andra stora importländer är
Turkiet, Indonesien och Mexiko. Bomull är Kinas näst största importprodukt, efter sojabönor.
Som framgår av figuren nedan så har importen ökat dramatiskt från 2002/03 till 2006/07, från
681 000 ton till 2,9 miljoner ton. 2005/06 utgjorde Kinas import 44 % av världsimporten och
detta år importerades 4,2 miljoner ton bomull. Kina var därmed detta år världens största
bomullsimportör. I jämförelse importerade Turkiet 737 000 ton bomull.
339
WWF och SIDA, Bomull – en ren naturprodukt?
340
WWF och SIDA, Bomull – en ren naturprodukt?
251
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
% andel
% Andel av världsexporten
500
000
500
000
500
000
500
000
500
1996/97
4
4
3
3
2
2
1
1
1995/96
Tusentals ton
Import
Figur 200 Kinas import av bomull och som andel av världsimporten 1995/96-2006/07, tusentals ton341
Chinas import of cotton lint and as part of world imports 1995/96-2006/07, thousands of tons
Källa/source: USDA
7.3.7.4 Handelsmönster
Kinas importpartners är fördelade över hela världen. Kina importerar främst bomull från
USA, Uzbekistan och Australien. 2000 och 2005 var USA den största enskilda leverantören
av bomull till Kina och stod för 49 respektive 48 % av Kinas totala import. Importen från
Uzbekistan ökade från 6 till 10 % medan importen från Australien minskade från 13 till 7 %.
Indien och Burkina Faso exporterade ingen bomull till Kina 2000 men 2005 exporterade de
båda länderna 5 % vardera av Kinas bomullsimport.
2000
2005
150 000 – 199 000 ton
400 000 – 799 000 ton
200 000 – 399 000 ton
> 800 000 ton
Figur 201 Kina – import av bomull, 2000 och 2005
China – cotton lint imports, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
341
SJV:s beräkning: omräkning från tusentals balar om 480 pund. Här har 1 pund = 0,45359237 gram använts.
252
I tabellen nedan visas Kinas viktigaste leverantörer av bomull år 2000 och 2005. De två år
som visas i tabellen nedan skiljer sig mycket åt då importen var liten 2000 och betydligt större
2005. Därav kan variationen av marknaderna de båda åren samt importerad kvantitet kanske
förklaras.
Tabell 55 Kinas import av bomull på landnivå 2000 och 2005, tusentals ton
Chinas cotton lint import by partner 2000 and 2005, thousands of tons
Tusentals
Tusentals
Differens mellan 2000
Avsändarland
ton 2000
% Andel ton 2005
% Andel och 2005 Tusentals ton
USA
206
49 %
1 388
48 %
1 182
Uzbekistan
24
6%
307
10 %
283
Australien
52
13 %
213
7%
161
Indien
0
0%
151
5%
151
Burkina Faso
1
0%
149
5%
148
Benin
5
1%
103
4%
99
Övriga
134
32 %
862
30 %
727
Totalt
416
100 %
2 920
100 %
2 504
Källa/source: FAO
7.3.8 Frukt och grönsaker
7.3.8.1 Produktion
Kina är världsledande inom produktionen av flertalet frukter och grönsaker och detta är en
produktgrupp som är mycket viktig för Kina. Att redovisa figurer och tabeller för alla dessa
produkter skulle dock bli alltför skrymmande varför Kinas viktiga frukter och grönsaker
presenteras i två samlade figurer nedan. Kina var år 2005 världens största producent av
vattenmelon, melon, plommon, persika, äpplen, päron, småcitrus, tomat, huvudkål, morot,
aubergine, gurka, lök samt vitlök, den näst största producenten av mango och den tredje
största av banan och ananas. I ton räknat var den största produkten 2005 vattenmelon, vilken
tillsammans med vitlök var de produkter där Kina hade de största andelarna av
världsmarknaden. Kina har också en av världens högsta konsumtionsnivåer av vattenmelon
per capita. 2004 konsumerade kineserna 121 gram vattenmelon per capita och dag,
motsvarande värde för Kanada var 17 gram, för USA 13 gram och för Norge 6 gram per dag.
Kinas produktion av frukt och grönsaker ökade mycket kraftigt för de flesta produkterna från
början av 1990-talet och framåt.
För de tio frukterna i figuren nedan steg Kinas sammanlagda produktion med 91,6 miljoner
ton mellan 1995 (56,7 miljoner ton) och 2005 (148,3 miljoner ton) dvs. med 162 %. Under
samma period steg världsproduktionen av dessa produkter med 111,1 miljoner ton, från
188,2 till 299,3 miljoner ton. Kina stod alltså för mer än fyra femtedelar (82 %) av världens
produktionsökning för dessa tio produkter. 2000-2005 ökade Kinas produktion av dessa
produkter med 41,1 miljoner ton (+38 %) vilket motsvarade 85 % av världens totala
produktionstillväxt. Kinas andel av den sammanlagda världsproduktionen för dessa produkter
var 30 % år 1995, andelen ökade sedan till 43 % år 2000 och till 50 % år 2005. Kina ökade
sin andel av världsproduktionen för samtliga dessa frukter, men störst ökning av andelen hade
vattenmelon som ökade från 46 % till 73 % och övriga meloner som ökade från 33 % till
53 % av världsproduktionen.
253
% Andel av världsproduktionen 2005
Ananas
Mango
Plommon
Persika
Bananer
Småcitrus
Päron
Melon
Äpplen
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
% andel
2005
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Vattenmelon
Tusentals ton
2000
Figur 202 Kinas produktion av några frukter 2000 och 2005 och som andel av världsproduktionen 2005,
tusentals ton
Chinas production of some fruits 2000 and 2005 and as part of world production 2005, thousands of tons
Källa/source: FAO
Förutom att Kina har en hög konsumtion per capita av gruppen frukt och grönsaker har landet
ett något avvikande konsumtionsmönster. Kineserna konsumerar i ett internationellt
perspektiv relativt lite frukt, men däremot väldigt mycket grönsaker.342
För de åtta grönsakerna i figuren nedan steg Kinas sammanlagda produktion med
83,8 miljoner ton mellan 1995 (64,1 miljoner ton) och 2005 (147,9 miljoner ton) dvs. med
131 %. Under samma period steg världsproduktionen av dessa produkter med 122,6 miljoner
ton, från 283,7 till 361,4 miljoner ton. Kina stod för 68 % av världens produktionsökning för
dessa åtta produkter under perioden. Mellan 2000 och 2005 ökade Kinas produktion av dessa
produkter med 41,4 miljoner ton (+39 %) vilket motsvarade 79 % av världens totala
produktionstillväxt. Kinas andel av den sammanlagda världsproduktionen av dessa produkter
var 27 % år 1995, andelen ökade sedan till 34 % år 2000 och till 41 % år 2005.
342
Mattsson K, m.fl. Jordbruksverket, Marknadsöversikt – färska frukter och grönsaker, s 96
254
% Andel av världsproduktionen 2005
Morot
Vitlök
Paprika &
Chili
Aubergine
Lök
Gurka
Tomat
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
% andel
2005
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Kål
Tusentals ton
2000
Figur 203 Kinas produktion av några grönsaker, 2000 och 2005, tusentals ton och som andel av
världsproduktionen 2005
Chinas production of some vegetables, 2000 and 2005, thousands of tons and as part of world production 2005
Källa/source: FAO
7.3.8.2 Export och import
En stor del av Kinas produktion av frukt och grönsaker konsumeras inom landet varför Kina
generellt är en relativt liten aktör inom världshandeln av frukter och grönsaker. I figuren
nedan presenteras import och export för Kinas viktigaste handelsprodukter av de 18 produkter
som beskrevs i produktionsavsnittet ovan.
Kinas äppleexport ökade från 326 000 ton år 2000 med 161 % till 853 000 ton äpplen år 2005.
Kina var därmed 2005 världens största exportör. EU som helhet exporterade dock 2005 en
större mängd 3,1 miljoner ton,343 andra stora äppleexportörer var USA med 685 000 ton och
Chile med 565 000 ton. Kina var under perioden även världsledande på äppeljuice, både
koncentrerad och drickbar juice. Exporten 2005 utgjordes av 648 000 ton koncentrerad juice,
vilket motsvarade 48 % av världsexporten, samt 475 000 ton drickbar juice vilket motsvarade
33 % av världsexporten. Kina importerade även äpplen under perioden, 235 000 ton under
2000 och 262 000 ton under 2005.344
2005 importerade Kina 429 000 ton bananer, detta motsvarade endast 3 % av världsimporten.
Banan är den frukt som har störst betydelse inom världshandeln av frukt och svarar ensam för
20 % av denna. Det största importlandet är USA som 2005 importerade 3,8 miljoner ton
bananer, även Tyskland, Japan, Belgien och Ryssland var stora importörer. Kina var år 2005
världens tionde största importör. Trots att Kina 2005 producerade 73 % av världens
vattenmeloner importerades 199 000 ton, vilket var 10 % av världsimporten. Samma år
importerades 180 000 ton kål, vilket motsvarade 11 % av världsimporten. Huvuddelen av
denna import gick till Hongkong.
Vitlök är den grönsak som Kina exporterar till störst värde och där Kina har klart störst
världsmarknadsandel. Kinas export av vitlök steg från 457 000 ton år 2000 till 1,16 miljoner
ton år 2005, en ökning med 154 %. Under samma period steg Kinas andel av världsexporten
från 47 % till 77 %, dvs. 91 % av världens totala vitlöksproduktionsökning skedde under
denna period i Kina.
343
Inklusive internhandel
344
Störst del av importen gick till Hongkong och till Taiwan, som i FAO:s data räknas som en del av Kina.
255
Kinas export av morötter och rädisor 2000-2005 ökade från 80 000 till 401 000 ton (+404 %),
vilket motsvarade 24 % av världens totala export och gjorde Kina till världens största
exportör. Andra stora exportörer av morötter var 2005 Nederländerna, USA, Belgien och
Frankrike. Exporten av småcitrus ökade under samma period från 203 000 till 381 000 ton,
dvs. med 88 %, vilket motsvarade en ökning av världsexportandelen från 8 % till 11 %. Kina
var 2005 världens näst största exportör av småcitrus efter Spanien som exporterade fyra
gånger så mycket som Kina, 1,51 miljoner ton. Exporten av päron och kvitten345 ökade från
148 000 till 370 000 ton (149 %), vilket motsvarade en ökning av världsexportandelen från
9 % till 16 %. Kina var 2005 världens näst största exportör efter Argentina som exporterade
441 000 ton. EU exporterade 981 000 ton, varav 305 000 exporterades från Nederländerna
och 261 000 ton från Belgien.
Import, 2000
Import, 2005
% Andel av världsimporten 2005
1 400 000
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Tusentals ton
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
Kål
Vattenmelon
Äpplen
Bananer
Kål
Päron
och kvitten
Småcitrus
Morötter
och rädisor
Äpplen
Vitlök
-
% andel
Export, 2000
Export, 2005
% Andel av världsexporten 2005
Figur 204 Kinas export/import av frukt och grönsaker och som andel av världshandeln 2000 och 2005,
tusentals ton
China’s export and import of fruits and vegetables and as part of world trade 2000 and 2005, thousands of tons
Källa/source: FAO
7.3.8.3 Handelsmönster
Vitlöksexporten gick i huvudsak till närområdet, både år 2000 och 2005 exporterades 24 %
till Indonesien. Exportmönstren ändrade sig dock något under perioden. 2000 var EU den näst
största mottagaren med 17 % av exporterad kvantitet, andelen föll dock till 6 % år 2005.
Istället ökade exporten till Malaysia, från 3 till 7 %, till Brasilien, från 4 till 7 %, till Vietnam
från 4 till 6 % och till Pakistan, från 1 till 5 %.
Äppleexporten gick liksom vitlök i huvudsak till närområdet. Grannlandet Ryssland tog 2005
emot 16 % av Kinas äppleexport, fyra procentenheter lägre än år 2000. Andelen av exporten
till Vietnam ökade 2000-2005 från 9 % till 12 %, andelen till Indonesien ökade från 9 till
11 % medan exporten till Filipinerna minskade i relativ betydelse, från 19 % till 8 %. Kina
exporterade även större mängder till Kazakstan, Thailand och Malaysia.
345
Kvittenfrukt, latinskt namn Cydonia oblonga Mill., familjen rosväxter
256
Även kål, morötter och småcitrus exporterades i första hand till närområdet. Största
mottagarna av kål var 2005 Malaysia, Ryssland och Japan, medan morötter i första hand
exporterades till Japan, Sydkorea, Malaysia, Ryssland och Thailand. Största mottagarna för
småcitrus var år 2005 Vietnam, Malaysia och Indonesien följda av Filippinerna och Ryssland.
Äppleimporten kom i första hand från USA (119 000 ton) och Chile (54 000 ton), andra
mottagare av betydelse var Nya Zeeland och Japan. I stort sett all bananimport kom år 2005
från Filipinerna, medan vattenmelonsimporten i första hand kom från Vietnam.
7.4 Övriga produkter
7.4.1 Sojabönsolja
Den kinesiska befolkningen konsumerar alltmer vegetabiliska oljor, förutom sojabönsolja
konsumeras palmolja, rapsolja och jordnötsolja. Som framgår av figuren nedan så har
produktionen av sojabönsolja ökat kraftigt under den period som jämförs. 1995/96
producerades 1,2 miljoner ton och 2006/07 producerades 6,7 miljoner ton dvs. en ökning med
458 %. Kina är en av världens största producenter av sojabönsolja och 2005/06 var Kina
världens näst största producent, efter USA. Liksom för sojabönor så har produktionen av
sojabönsolja ökat.
% Andel av världsproduktionen
8 000
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
Tusentals ton
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
-
% andel
Produktion
Figur 205 Kinas produktion av sojabönsolja och som andel av världsproduktionen 1995/96-2006/07,
tusentals ton
Chinas production of soybean oil and as part of world production 1995/96-2006/07, thousands of tons
Källa/source: USDA
2004 var sojabönsolja Kinas femte största importprodukt och dess betydelse har ökat de
senaste åren. 2005/06 var Kina världens näst största importör av oljan (1,5 miljoner ton) efter
Indien (1,7 miljoner ton). Som figuren nedan visar så har importen varierat kraftigt under
perioden. Som mest importerades 2,7 miljoner ton olja marknadsåret 2003/04 och som minst
355 000 ton 2000/01.
257
% Andel av världsimporten
3 000
35%
2 500
30%
20%
1 500
15%
1 000
% andel
25%
2 000
10%
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
0%
1998/99
1997/98
5%
1996/97
500
1995/96
Tusentals ton
Import
Figur 206 Kinas import av sojabönsolja och som andel av världsimporten 1995/96-2006/07, tusentals ton
Chinas import of soybean oil and as part of world imports 1995/96-2006/07, thousands of tons
Källa/source: USDA
Sojabönsolja importerades 2000 och 2005 främst från Sydamerika, Argentina och Brasilien.
78 % av importen kom från Argentina och 20 % kom från Brasilien år 2005. 2000 var
importen mindre och 32 % av denna kom från Argentina och 29 % från Brasilien. USA var en
stor handelspartner 2000 då 13 % av importen kom därifrån, men 2005 minskade
marknadsandelarna och endast 0,5 % kom därifrån.
7.4.2 Sojabönskaka
Idag är Kina liksom för sojabönsolja världens näst största producent av sojabönskaka efter
USA. Argentina kommer först på tredje plats och Brasilien på fjärde. Det var dock inte förrän
2004 som Kina gick om Argentina och Brasilien. Kinas produktion av sojabönskaka har ökat
kraftigt under perioden som jämförs i figuren nedan, 1995/96 uppgick produktionen till
6 miljoner ton och 2006/07 till 29,7 miljoner ton (+395 %). Kinas produktion har i genomsnitt
under perioden uppgått till 13 % av världsproduktionen.
258
Produktion
% Andel av världsproduktionen
35 000
25%
20%
25 000
20 000
15%
15 000
10%
% andel
Tusentals ton
30 000
10 000
5%
5 000
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
0%
1995/96
-
Figur 207 Kinas produktion av sojabönskaka och som andel av världsproduktionen 1995/96-2006/07,
tusentals ton
Chinas production of soybean cake and as part of world production 1995/96-2006/07, thousands of tons
Källa/source: USDA
7.4.3 Palmolja
Palmolja har sedan i början på 1990-talet varit en av Kinas viktigaste importprodukter. Kina
är idag världens största importör av palmolja och importerade 2005 nästan dubbelt så mycket
palmolja som Indien. I genomsnitt under perioden har Kinas import av palmolja utgjort 16 %
av världsimporten och Indiens andel har likaså varit 16 %. Medan importen minskat i Indien
sedan 2004 så har importen ökat konstant i Kina sedan 1998. 2005 var palmolja Kinas tredje
största importprodukt efter sojabönor och bomullsfrön. Som framgår av figuren nedan har
importen ökat kraftigt 1995-2005, från 1,8 miljoner ton till 4,6 miljoner ton dvs. med 156 %.
25%
5 000
20%
4 000
15%
3 000
10%
2 000
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
0%
1998/99
1997/98
5%
1996/97
1 000
% andel
% andel av världsexporten
6 000
1995/96
Tusentals ton
Import
Figur 208 Kinas import av palmolja och som andel av världsimporten 1995-2005, tusentals ton
Chinas import of palm oil and as part of world imports 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: FAO
259
Kina importerar palmolja främst från närliggande länder som Indonesien och Malaysia. 2005
importerades 30 % av oljan från Indonesien och 69 % från Malaysia. 2000 var situationen
densamma, 29 % importerades från Indonesien och 68 % från Malaysia.
7.4.4 Ägg
Kina är den dominerande producenten av hönsägg i världen. År 2005 stod Kina för 40 % av
världsproduktionen av ägg, eller drygt 24 miljoner ton. Liksom för många andra
jordbruksprodukter har den inhemska efterfrågan på ägg stadigt ökat. 1990 var
dagskonsumtionen 23,4 gram per person och 2005 var den 47,9 gram per person och
produktionen har ökat med 10,6 miljoner ton sedan 1995, se figuren nedan.
% Andel av världsproduktionen
30 000
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Tusentals ton
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
-
% andel
Produktion
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 209 Kinas produktion av hönsägg, i tusentals ton och som del av världsproduktionen, 1995-2005
Chinas production of hen eggs, thousands of tons, and as part of world production, 1995-2005
Källa/source: FAO
Kinas inhemska konsumtion är världens största och överskottet på marknaden är litet. 2005
exporterades 81 000 ton ägg, vilket var 0,3 % av Kinas äggproduktion samma år. Kinas andel
av världsexporten av ägg har varit omkring 5–10 % de senaste tio åren och de största
mottagarländerna 2005 var Singapore, USA, Malaysia och Kanada.
7.4.5 Te
Kina har en lång tehistoria och det var under Tang-dynastin (618-906) som te blev Kinas
nationaldryck. Te kommer ursprungligen från Kina och har där druckits i tusentals år. Kina är
idag världens största producent av te och odling sker av alla slags tesorter. Te odlas till störst
del i 17 olika provinser och några är ”Zhejiang”, ”Yunnan” och ”Fujian”.346 Sedan den
kommersiella teodlingen tog fart i Kina så har landet varit en av världens största producenter
av te.347 2003 gick Kina om Indien i producerad kvantitet och detta förhållande kvarstod
2005. 2005 producerade Kina 956 000 ton te jämfört 831 000 ton i Indien dvs. en
15 % högre produktion i Kina. Kina är med andra ord en mycket stor producent och i
genomsnitt under perioden 1995-2005 har produktionen utgjort 19 % av världsproduktionen.
346
Om te (www.omte.se)
347
Avser te och maté
260
2005 var även Brasilien, Argentina och Kenya stora producenter. Teproduktionen har ökat
kontinuerligt under perioden som framgår av figuren nedan, från 609 000 ton 1995 till
956 000 ton 2005 dvs. 57 %.
% A n d e l a v v ä rld s p ro d u k tio n e n
25%
1000
20%
Tusentals ton
1200
800
15%
600
10%
% andel
P ro d u k tio n
400
200
5%
0
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 210 Kinas produktion av te och som andel av världsproduktionen 1995-2005, tusentals ton
Chinas production of tea and as part of world production 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: FAO
Den kinesiska befolkningen dricker själva mycket te, av de 956 000 ton te som producerades
2005 så konsumerades 553 440 ton. Det är främst svart te som exporteras medan grönt te
dricks av kineserna. Exporten av te har sedan 1960-talet varit en av Kinas viktigaste
exportprodukter. Som framgår av figuren nedan så har exporten ökat från 183 000 ton 1995
till 291 000 ton 2005 dvs. med 59 %. Kina var 2005 världens näst största exportör av te, efter
Kenya, och landet har i genomsnitt under perioden haft en export som utgjort 17 % av
världsexporten.
De viktigaste exportmarknaderna för te 2005 var Marocko, Japan, USA, Ghana, Algeriet och
Uzbekistan.
Export
% Andel av världsexporten
350
25%
20%
250
200
15%
150
10%
% andel
Tusentals ton
300
100
5%
50
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 211 Kinas export av te och som andel av världsexporten 1995-2005, tusentals ton
Chinas export of tea and as part of world exports 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: FAO
261
262
8 Ryssland
8.1 Inledning
Figur 212 Rysslands lokalisering
Russia`s localization
Källa/source: Wikipedia348
Rysslands jordbrukssektor har förändrats dramatiskt sedan Sovjetunionens kollaps 1991.
Detta år innebar slutet på ett system som varat tre fjärdedelar av ett århundrade och en period
av reformer påbörjades som ännu pågår. Under Josef Stalins regim (1924-1953) kom
jordbruket att förstatligas och en massiv administrativ byråkrati skapades. 1929 påbörjades
den första femårsplanen som innebar att jordbruket kollektiviserades (kolchoser) och mark,
maskiner, boskap och spannmålslager konfiskerades. De bakomliggande motiven för
kollektiviseringen var att trygga statens livsmedelsförsörjning genom att omvandla
landsbygden till en enda stor livsmedelsindustri för att på så sätt kunna få fart på
industrialiseringen genom bland annat stora statliga bidrag. 1937 var 99 % av det sovjetiska
jordbruket kollektiviserat, men under detta ineffektiva system minskade skördeutfallet snarare
än ökade. Rysslands förste president Boris Jeltsins administration (1991-1999) påbörjade
införandet av fundamentala jordbruksreformer dvs. marknadsekonomiska reformer.
Reformerna infördes dock för långsamt vilket orsakade en produktionsminskning under
1990-talet och jordbrukssektorn upplevde under denna period en lång och allvarlig
lågkonjunktur. Produktionen av spannmål och andra grödor minskade kraftigt på grund av
brist på handelsgödsel och andra insatsvaror.349
Från att ha varit självförsörjande av livsmedel under 1980-talet så kom Ryssland under
1990-talet att bli en av världens största importörer av en rad jordbruksprodukter, främst kött.
Sedan Finanskrisen 1998, då rubeln föll med 80 %, har Rysslands ekonomi återhämtat sig och
haft en genomsnittlig årlig tillväxt på 6,7 %. Jordbruket utgör endast 5,3 % av
348
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:LocationRyssland.png
349
Country Studies, Russia-agriculture, USDA- Agricultural Overview och Wikipedia
263
bruttonationalprodukten och sysselsätter 11 % av befolkningen. Befolkningen uppgår till
143 miljoner.350
Det faktum att Ryssland ännu inte är medlem i WTO kan delvis förklara landets oregelbundna
beteende vad gäller importflöden med abrupta avbrott inom den animaliska sektorn, ofta med
hänvisning till SPS (veterinära och fytosanitära frågor). Ryssland för idag en jordbrukspolitik
vars mål är att skydda den inhemska produktionen.351 När Ryssland kan tänkas vara redo för
ett medlemskap i WTO är i dagsläget oklart, men förhandlingar pågår. Rysslands medlemskap
kommer att innebära att landet behöver sänka de genomsnittliga tullnivåerna på import.352
Sedan Sovjets fall har Ryssland kämpat för att bygga upp ett demokratiskt politiskt system
och marknadsekonomi för att ersätta dess gamla kommunistiska struktur. Rysslands jordbruk
lider dock fortfarande av sviter från Sovjettiden, dels av bristen på fungerande traditionella
marknader, dels av underutvecklad infrastruktur. Uppbyggnaden av en effektiv marknad för
jordbruksprodukter har ännu inte skett på grund av avsaknaden av lagerfaciliteter, skiftande
statliga stöd samt varierande produktkvalitet, därför är den icke-transparenta marknaden
fortfarande stor.353
8.2 Översikt
8.2.1 Produktion
Sovjetunionens kollaps medförde att de tidigare stora statliga bidragen till jordbruket försvann
abrupt. Köttsektorn drabbades hårdast eftersom stora stöd till färdigvaror traditionellt hade
getts till den animaliska sektorn. Detta medförde i sin tur att efterfrågan av foderspannmål
minskade och därav kom den totala spannmålsarealen att minska med 25 % under en
tioårsperiod. Även nyttjandet av handelsgödsel, maskiner, kapitalinvesteringar och andra
kostsamma insatsvaror minskade kraftigt vilket medförde lägre skördeavkastning. Efter ca tio
år av nedgångar inom jordbrukssektorn börjar denna sektor så sakteligen att återhämta sig. I
början av 1990-talet var jordbrukssektorn föremål för ekonomiska omstruktureringar samt
reformer.354
Rysslands jordbrukspolitik karakteriseras idag av prisstöd, inkomststöd samt subventioner på
insatsvaror och färdigvaror m.m. Statens prioritet är att åter öka animaliesektorn och bromsa
den pågående minskningen av djurbesättningarna inom landet. Stöd till färdigvaror går
traditionellt till den animaliska sektorn och 2006 gick 78 % till mjölksektorn. Till skillnad
från tidigare har även spannmålssektorn fått ökad prioritet. Subventioner för insatsvaror ges
för handelsgödsel, inköp av sperma, utsäde samt förmånliga räntor. 2006 infördes även
subventioner på bränsle och smörjmedel för att skydda producenterna mot alltför höga
prishöjningar. Ryssland har gränsskydd i form av tullar på import för att skydda den inhemska
marknaden och dessa är i genomsnitt 14,70 % på jordbruksprodukter.355 Rysslands
handelspolitik är idag inriktad på att stärka den egna marknaden och minska importen.
350
ZMP, Europa Markt OST, 11 januari 2006, CIA, The World Factbook, siffrorna avser 2006 och OECD,
Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
351
Europeiska Kommissionen - Russia
352
AgraFood, Eastern Europe, Nr. 291, december 2006
353
Country Focus, Focus on Russia, januari 2005
354
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
355
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
264
Jordbrukssektorn har förändrats dramatiskt sedan Sovjettiden. Från att landet varit
självförsörjande med kött importeras idag en mycket stor andel nöt-, gris- och kycklingkött.
Spannmålssektorn karakteriseras däremot av att produktionen ökat, från att ha varit
nettoimportör av spannmål är Ryssland idag nettoexportör. Rysslands stora befolkning
medför att landets import av vissa jordbruksprodukter har ökat.
Rysslands viktigaste jordbruksprodukter visas i figur 213. Landets huvudsakliga produktion
av spannmål utgörs av vete och korn. 2005 producerades 48 miljoner ton vete och 16 miljoner
ton korn till ett värde av 1 536 internationella dollar. Veteproduktionen har ökat under
perioden 1995-2005 medan däremot produktionen av korn varit stabil.
Komjölk är Rysslands största animaliska produkt och 2005 producerades 31 miljoner ton
mjölk. Även produktionen av nötkött är stor och uppgick 2005 till ett värde av 3 961 miljoner
internationella dollar och en kvantitet på ungefär 2 miljoner ton. Produktionen av griskött har
varit relativt stabil under perioden och 2005 uppgick produktionen till ett värde som var
ungefär hälften av värdet för nötkött. Samma år uppgick värdet för produktionen av
kycklingkött till 1 302 miljoner internationella dollar. Produktionen av hönsägg är betydande
och denna har ökat under perioden 1995-2005.
Solrosor är Rysslands viktigaste oljeväxt och produktionen av solrosfrön har ökat kraftigt sett
till både värde (+ 49 %) och kvantitet under perioden 1995-2005. 2005 var produktionen
rekordhög och uppgick till 1 483 miljoner internationella dollar och ungefär 6 miljoner ton.
Potatis är en viktig basföda i Ryssland samt även viktig för framställningen av vodka.
Potatisproduktionen har varit relativt jämn under perioden, men minskat med 9 % mellan
1995-2005. Produktionen av sockerbetor har ökat med 13 % under perioden och 2005
uppgick produktionens värde till 991 miljoner internationella dollar.
Överhuvudtaget så har spannmålssektorn i Ryssland expanderat stadigt de senaste åren bland
annat beroende på bättre tillgång till handelsgödsel, bättre teknologi.356
Förutom produkterna i figuren nedan märks 2005 grönsaker, äpplen, kål, tomater, havre, majs
och vinbär bland de största producerade produkterna.
356
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
265
Komjölk
Griskött
Vete
Korn
Potatis
Solrosfrön
Nötkött
Kycklingkött
Hönsägg
Sockerbetor
Miljoner Int. dollar
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 213 Utvecklingen av Rysslands jordbruksproduktion för de viktigaste produkterna 1995-2005,
miljoner internationella dollar
Evolution of Russia`s agricultural production for the most important products 1995-2005, millions of International dollars
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar utvecklingen av det totala produktionsvärdet för Rysslands viktigaste
jordbruksprodukter.
Tabell 56 Utveckling av Rysslands jordbruksproduktion för de viktigaste produkterna 1995-2005,
miljoner internationella dollar
Evolution of Russia`s agricultural production for the most important products 1995-2005, millions of International dollars
År
Mjölk* Vete Potatis Nötkött Ägg** Griskött Korn Solrosfrö Sockerbetor Kycklingkött
1 629 1 886
1 537 992
878
1 002
1995 10 398 4 698 5 789 5 639
1996 9 447
5 446
5 606
5 437
1 537
1 724
1 552 653
744
803
1997 8 998
6 903
5 373
4 947
1 556
1 465
2 024 669
639
733
1998 8 864
4 213
4 557
4 648
1 587
1 523
954
708
497
803
1999 8 510
8 835
4 546
3 863
1 603
1 504
1 033 980
701
869
2000 8 499
5 374
4 929
3 919
1 645
1 588
1 371 925
647
878
2001 8 668
7 328
5 072
3 872
1 702
1 516
1 902 634
670
1 003
2002 8 832
7 894
4 768
4 046
1 756
1 603
1 825 870
721
1 091
2003 8 799
5 320
5 330
4 116
1 765
1 725
1 753 1 150
892
1 196
2004 8 420
7 083
5 209
4 035
1 729
1 654
1 673 1 134
1 006
1 328
2005 8 138
7 426
5 280
3 961
1 783
1 619
1 436 1 483
991
1 302
* Avser komjölk
** Avser hönsägg
Källa/source: FAO
Stor del av Rysslands produktion finner avsättning på hemmamarknaden. Flertalet
jordbruksprodukter som mjölk, vete, potatis, solrosfrö och ägg produceras i tillräcklig mängd
för att tillgodose den inhemska marknadens behov. Av den stora kornproduktionen
konsumeras endast en liten del av den ryska befolkningen, resterande del används till
djurfoder, bryggeriindustrin eller exporteras. Konsumtionen av nöt-, gris- och kycklingkött
266
överstiger produktionen och underskottet importeras. Tabellen nedan visar hur stor del av den
totala produktionen av viktiga produkter som konsumerades 2005.
Tabell 57 Rysslands produktion och konsumtion av viktiga jordbruksprodukter 2005, tusentals ton
Russia`s production and consumption of important agricultural products 2005, thousands of tons
Produkt
Produktion
Konsumtion*
31 002
27 451
Komjölk
Vete
47 600
16 721
Korn
15 770
1 338
Potatis
37 280
19 969
Solrosfrö
6 280
2 943
Nötkött
1 525
2 503
Griskött
1 735
2 476
Kycklingkött
900
2 139
Hönsägg
2 080
1 980
* Siffrorna för konsumtionen är enbart hämtade ur FAO
Källa/source: FAO (potatis, ägg), International Grains Council (vete och korn), International Dairy Federation (mjölk) och USDA (kött,
solrosfrö/olja)
8.2.2 Areal och produktivitet
Huvuddelen av produktionen i Ryssland sker på stora jordbruksorganisationer och
jordbruksföretag dvs. f.d. kolchoser. Dessa står för cirka 85 % respektive 75 % av spannmålsoch oljeväxtproduktionen och 81 % av sockerbetsproduktionen. I genomsnitt omfattar dessa
jordbruk 5 000 hektar. Mindre privata företag med i genomsnitt omkring
50 hektar mark är idag den växande gruppen jordbruksföretag i Ryssland. År 2006 fanns det
sammanlagt 47 500 stora jordbruksorganisationer/företag och 249 900 privata företag. Även
små hushållsjordbruk utgör en betydande del av det ryska jordbruket. Dessa står för 92 % av
potatisproduktionen, 79 % respektive 87 % av grönsak- och fruktproduktionen. Däremot är
djur- och mjölkproduktionen lika uppdelad på stora jordbruksföretag och små
hushållsjordbruk.357
Ryssland är ett stort land och präglas av olika klimat- och väderförhållanden som påverkar
skördeutfallet. Produktiviteten skiljer sig därför åt mellan olika regioner och mellan olika
jordbruksprodukter beroende dels på väderförhållanden, dels på tillgången till teknologi.
Under Sovjettiden lades stor vikt vid att intensifiera teknologin för att öka avkastningen av
spannmål, framförallt höstvete. Detta medförde att produktiviteten för just höstvete ökade
medan andra spannmålssorter fick stå tillbaka och detta förhållande återspeglas ännu idag. 358
Av Rysslands totala landyta, 17 miljoner km2, så utgör 7,17 % jordbruksmark.
Spannmålsodling upptar ungefär 50 % av jordbruksarealen, vetearealerna omfattar
23-26 miljoner hektar och korn odlas på 10 miljoner hektar.359 Vete och korn är de största
grödorna, men därefter produceras andra sorters spannmål, oljeväxter, sockerbetor, frukt och
grönsaker. Resten förs till övriga produkter i figur 214 och därav blir andelen stor.
357
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007 och USDA,
Agricultural Overview
358
USDA, Agricultural Overview och AgraFood, Eastern Europe, Nr. 291, december 2006
359
CIA, The World Factbook, USDA, Agricultural Overview och Mælkeritidende Nr. 24, 2006
267
Den totala skördade arealen 2000 och 2005 uppgick till 56 miljoner hektar vardera året vilket
är en minskning med 25 % jämfört 1995.
Vete
Korn
Solrosfrön
Havre
Potatis
Råg
Majs*
Övriga
80
70
Miljoner hektar
60
50
40
30
20
10
1995
2000
2005
Figur 214 Skördad areal, 1995, 2000 och 2005, miljoner hektar
Area harvested, 1995, 2000 and 2005, millions of hectare
* Avser majs för foder och ensilage
Källa/source: FAO
Figur 215 visar att produktionen per hektar av vete och korn har varierat kraftigt 1995-2005.
Produktionen av vete och korn ökade 2005 med 532 kg respektive 736 kg per hektar jämfört
1995. Sockerbetsproduktionen per hektar har ökat stadigt under perioden dvs. med 61 %.
Även produktionen per hektar av kål, morötter/rovor, potatis och tomater hade ökat
1995-2005.
Sockerbetor
Kål
Morötter/rovor
Tom ater
Potatis
Vete
Korn
200
180
Index 100=1995
160
140
120
100
80
60
40
20
1995
1996
1997
1998
1999
2000
Figur 215 Produktion per hektar, kg/ha 1995-2005, index 1995
Production per hectare, 1995-2005, kilo/hectare, index 1995
Källa/source: FAO
268
2001
2002
2003
2004
2005
Tabellen nedan visar den procentuella förändringen 2000 jämfört med 2005 för Rysslands
skördade areal samt för produktionen per hektar. Totala skördade arealen hade inte ökat 2005
jämfört med 2000 utan arealen var oförändrad, 56 miljoner hektar. Däremot hade den
skördade arealen för enskilda produkter förändrats. För vete, korn och solrosfrön hade den
skördade arealen ökat medan den för havre, råg och majs minskat. Däremot var den skördade
arealen för potatis oförändrad.
Tabell 58 Rysslands skördade areal samt produktion per hektar för produkter med störst skördad areal
2000 och 2005, miljoner hektar
Russia`s harvested area and production per hectare for products with higest harvested area, 2000 and 2005, millions of
hectare
Produkt
Skördad
Skördad
%
Tusentals
Tusentals
%
areal*, 2000 areal*, 2005 Förändring
kg/ha, 2000
kg/ha, 2005
Förändring
21
25
+ 19 %
1,7
1,9
+ 12 %
Vete
Korn
8
9
+ 13 %
1,8
1,8
+/- 0 %
Solrosfrön
4
5
+ 25 %
1
1,2
+ 20 %
Havre
4
3
- 25 %
1,8
1,5
- 17 %
Potatis
3
3
+/- 0 %
10,6
12
+ 13 %
Råg
3
2
- 33 %
1,6
1,6
+/- 0 %
Majs**
4
2
- 50 %
2
3,9
+ 95 %
Övriga prod.
8
7
- 13 %
Totalt
56
56
+/- 0 %
* Miljoner hektar
** Avser majs för foder och ensilage
Källa/source: FAO
8.2.3 Väderkänslig spannmålsproduktion
Rysslands viktigaste jordbruksregion sträcker sig från de centrala distrikten i europeiska
Ryssland, gränsar med Ukraina och Vitryssland, till västra Sibirien. Denna region står för
90-95 % av landets spannmålsproduktion och i denna region är produktiviteten som högst.
Klimatet som dominerar jordbruksregionerna är fastlandsklimat och passar såväl höst- som
vårspannmål. Höstvete odlas i norra Kaukasus och vårvete i den jordbruksregion som
nämndes ovan. Klimat- och geografiska förhållanden begränsar Rysslands jordbruksregioner
till omkring 10 % av landets totala yta.360
Spannmålsproduktionen är starkt beroende av väderförhållandena i Ryssland, vilka bidrar till
stora variationer i produktionen. Produktionen av höstsådd varierar kraftigt från år till år
beroende på om vintern är mild eller hur pass stor skada vintervädret medför dvs. frost- och
vattenskador m.m.361 Spannmålskvaliteten är därför skiftande och oförutsägbar vilket medför
att exporten blir varierande.
8.2.4 Handel
Rysslands handelspolitik har sedan i början av 1990-talet varit inriktad på att skapa en
fungerande marknadsekonomi och en väl fungerande jordbrukssektor. Anpassningen under
360
Country Focus, Focus on Russia, januari 2005
361
USDA, Agricultural Overview
269
övergångsperioden har medfört stora strukturförändringar inom jordbrukssektorn där
självförsörjningen av framförallt kött minskat och importberoendet av spannmål upphört.
Ryssland jordbrukssektor växer och idag är landet en av världens största producenter av en
rad jordbruksprodukter. Medan importberoendet kvarstår på en del områden ökar exporten.
8.2.4.1 Handelsbalans
Ryssland är en stor importör av flera jordbruksprodukter och importen har under perioden
1998-2005 stigit i värde som framgår av figuren nedan. Importen ökade från 10 251 miljoner
US dollar 1998 till 15 500 miljoner dollar 2005. Ryssland har traditionellt inte varit något
exportland utan denna kom att öka i omfattning i början på 1990-talet. Exporten har liksom
importen ökat, från 1 143 miljoner US dollar 1998 till 3 494 miljoner US dollar 2005.
Ryssland är idag nettoexportör av spannmål och exporterar även en rad andra
jordbruksprodukter. Rysslands handelsbalans för jordbruksprodukter har under perioden varit
negativ och i genomsnitt uppgått till 8 128 miljoner US dollar.
Värdena för total export och import under perioden 1995-1997 saknas i figuren nedan.362
Total export
Total im port
H andelsbalans
Miljoner US dollar
5 000
-5 000
-10 000
-15 000
-20 000
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 216 Rysslands handelsbalans för jordbruksprodukter 1998-2005,363 miljoner US dollar
Russia`s trade balance agro-food products 1998-2005, millions US dollars
Källa/source: FAO
8.2.4.2 Export
Rysslands huvudsakliga exportprodukter inom jordbruket är vete, diverse ätbara beredningar,
korn och solrosolja. Även produkter som choklad, cigaretter och öl (av kornmalt) exporteras i
stor utsträckning och vinner allt fler marknadsandelar. Spannmålsexporten har ökat markant
och utgör idag Rysslands viktigaste exportprodukt. Totalt ökade Rysslands export med
2 352 miljoner US dollar under perioden 1998-2005 och 2005 uppgick det exporterade värdet
till sammanlagt 3 494 miljoner US dollar. Eftersom det ryska jordbruket historiskt inte
362
Värden för total export och import 1995-1997 finns i FAO:s statistikbas, men uppgifterna är inte officiellt
rapporterade av Ryssland. Datan skiljer sig jämfört med andra uppgifter och dessa år utesluts därför i figuren.
363
Värdet av exporten och importen för perioden 1995-1997 visas inte i figuren, men beskrivs i textavsnittet
ovan
270
karaktäriserats av att vara exportinriktat så har exporten varit obetydlig fram till i början på
1990-talet.
Figur 217 visar att vete sedan 2001 har varit Rysslands största och absolut viktigaste
exportprodukt. Eftersom vete traditionellt inte varit någon stor handelsvara för Rysslands del
så är exporten av vete en ny företeelse. Exporten ökade kraftigt under perioden från
127 miljoner US dollar 1998 till 1 134 miljoner US dollar år 2005 (+10 miljoner ton) dvs.
värdet av exporten ökade 9 gånger. 2004/05 var Ryssland världens sjätte största veteexportör
efter USA, EU, Australien, Kanada och Argentina. Exporten av korn har varierat under
perioden, 1998-2000 minskade exporten för att sedan öka följande år. Exporten har dock haft
en positiv utveckling och ökade i värde med 726 % mellan 1998–2005 och 2005 uppgick
exporten till 203 miljoner US dollar och 2,2 miljoner ton. 2005 var Ryssland världens femte
största exportör av korn.
Medan exporten av solrosolja har ökat under perioden så har exporten av solrosfrö minskat.
Exporten av solrosolja ökade från 22 miljoner US dollar 1998 till 192 miljoner US dollar
2005. Exporten av solrosfrö minskade däremot från 214 miljoner US dollar 1998 till
59 miljoner US dollar 2005.
Exporten av diverse ätbara beredningar har ökat sedan 2001 och år 2005 var det Rysslands
näst största exportprodukt sett till värde. Exporten har ökat från 11 miljoner US dollar år 1998
till 220 miljoner US dollar 2005. Ryssland är dock en liten exportör i förhållanden till
världsmarknaden och hamnade på 27:e plats 2005. Både exporten av chokladprodukter och
cigaretter har vunnit allt fler marknadsandelar. Exporten av chokladprodukter ökade med
776 % under perioden som jämförs i figuren nedan och 2005 var Ryssland den 17:e största
exportören. De största exportörerna av choklad är Tyskland och Belgien, även grannlandet
Ukraina har en större export än Ryssland. Exporten av cigaretter har ökat från 2 miljoner US
dollar 1998 till 128 miljoner US dollar 2005. Trots att cigarettexporten är stor för Rysslands
del är landet en liten aktör på världsmarknaden och kommer först på 21:a plats. De största
exportörerna av cigaretter 2005 var Tyskland, Nederländerna och USA.
Öl gjort på kornmalt har blivit en allt viktigare exportprodukt för Rysslands del. Under
perioden 1998-2005 hade landet en genomsnittlig export på 24 miljoner US dollar och
sammanlagt ökade exporten 24 gånger i värde från 1998 till 2005.
Förutom produkterna i figuren nedan märks år 2005 tobaksprodukter, bakverk, alkoholhaltiga
drycker, solroskaka och vetemjöl bland de exporterade produkterna.
271
Vete
Solrosolja
Öl*
Div. ätbara beredningar
Chokladprodukter
Solrosfrö
Korn
Cigaretter
Miljoner US dollar
1 200
1 000
800
600
400
200
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 217 Rysslands huvudsakliga exportprodukter inom jordbruket 1995-2005364, miljoner US dollar
Russia`s main agro-food export products 1995-2005, millions of US dollars
* Avser öl gjord av kornmalt
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar det totala värdet, kvantitet samt världsranking för exporten av Rysslands
viktigaste jordbruksprodukter år 2004.
Tabell 59 Översikt över Rysslands export för de största jordbruksprodukterna, 2004
Overview for Russia`s export for the largest agro-food products, 2004
Produkt
Miljoner US dollar Tusentals ton
US dollar/ton
Ranking, export365
536
4 672
115
7
Vete
Div. ätbara beredningar
150
103
1 458
27*
Korn
105
955
110
8
Solrosolja
93
145
641
6
Chokladprodukter
143
54
2 637
18
Cigaretter
66
7
9 665
21*
Öl (gjort på kornmalt)
65
190
342
16
Solrosfrö
26
124
212
13
* Sifforna avser år 2005
Källa/source: FAO
8.2.4.3 Exportmarknader
Ryssland viktigaste exportmottagare för vete, korn och solrosolja är närliggande länder samt
Nordafrika. Även exporten till EU är stor och EU är en viktig handelspartner. Förändringar i
364
Uppgifter för värdet av exporten för div. ätbara beredningar, cigaretter och öl saknas för år 1995-1997.
Uppgift för solrosolja saknas för år 1995
365
Världsranking baserad på exporterat värde
272
handelsflöden 2005 jämfört med 2000 märks då grannländernas betydelse minskar till förmån
för de nordafrikanska staterna, Mellanöstern och EU.
Vete, som är Rysslands viktigaste exportprodukt, exporteras främst till länder i närliggande
områden samt i Nordafrika. Den största exportmarknaden 2005 var Egypten dit 28 % av den
totala exporten gick. Egypten liksom Algeriet och Bangladesh som inte var några
exportmarknader år 2000 var betydande mottagare 2005. Flertalet stora handelspartners 2000
hade till 2005 tappat handelsandelar som Azerbajdzjan, Israel och Ukraina. Rysslands export
till EU ökade med 163 % 2005 jämfört 2000 dvs. från 5 000 ton till 820 000 ton. Rysslands
största exportmarknader för korn är Mellanöstern och EU. 2005 var Saudiarabien den största
handelspartnern dit 46 % av kornexporten gick. Syrien och Israel var även viktiga marknader
och mottog 10 respektive 9 % av exporten. Handelsflödena 2005 var desamma som 2000,
men 2000 var Israel och Libyen de största exportmarknaderna. Rysslands export till EU ökade
med 134 % 2005 jämfört med 2000.
Rysslands största mottagare av solrosolja 2005 var EU och andelen var 43,4 % av den totala
exporten. De största importländerna inom EU var sydeuropeiska länder som Italien (20 %),
Grekland (9,7 %) och Spanien (7,7 %). Rysslands export till EU ökade markant 2005 jämfört
2000 medan exporten till traditionella marknader som Egypten, Kazakstan och Algeriet
minskade.
Figuren nedan visar Rysslands huvudsakliga exportmarknader 1996-2005 summerat för alla
jordbruksprodukter. De viktigaste exportmarknaderna var EU, Kazakstan, Ukraina, Egypten,
Azerbajdzjan och Georgien. Rysslands export till EU har under perioden minskat kraftigt
medan exporten till Ukraina och Egypten ökat.
EU
Kazakstan
Ukraina
Egypten
Azerbajdzjan
Georgien
35%
30%
% Andel
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 218 Rysslands huvudsakliga exportmarknader för jordbruksprodukter 1995-2005, som andel av
total jordbruksproduktexport, %
Russia`s main agro-food export destinations 1995-2005, percentage share of agro-food exports
Källa/source: OECD366
8.2.4.4 Import
Ryssland är idag en stor importör av jordbruksprodukter och importen har ökat kraftigt, från
10 251 miljoner US dollar 1998 till 15 500 miljoner US dollar. 2005 var Ryssland världens
366
OECD, Agricultural Policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007, annex 2, statistical
273
sjätte största importör av jordbruksprodukter. Att Rysslands import har ökat så kraftigt sedan i
början på 1990-talet har bakgrund i att genom Sovjets fall så kom flertalet länder som tidigare
varit en del av unionen att bryta sig ur. Det som tidigare betraktats som en inhemsk marknad
blev nu nya handelspartners. Ukrainas bördiga svarta jord genererade exempelvis mer än en
fjärdedel av hela Sovjetunionens jordbruksprodukter. Därmed minskade jordbruksarealerna
och djurbesättningarna för det nybildade Ryssland.
Under Sovjettiden hade landet en självförsörjande köttsektor. I början av 1990-talet kom dock
detta mönster att förändras och idag är Ryssland en stor importör av nöt- gris- och
kycklingkött. I förhållande till produktionen är konsumtionen inom landet hög och
underskottet importeras således. Kycklingkött har under perioden i genomsnitt importerats till
ett värde av 537 miljoner US dollar per år, griskött till ett värde av 451 miljoner US dollar och
nötkött till ett värde av 325 miljoner US dollar. Kycklingkött var den största importprodukten
2005, 778 miljoner US dollar och 1,2 miljoner ton. Importen ökade 1995-2005 med 12 % och
Ryssland var 2005 världens största importör av kycklingkött. Importen av griskött ökade med
64 % under perioden och 2005 var importen den näst största i världen, efter Japan. Även
nötköttsimporten ökade under perioden med 168 %, från 212 miljoner US dollar till
568 miljoner US dollar. Importen av kött samt handelspartners varierar från år till år beroende
på huruvida importrestriktioner påverkar sektorn.
Socker och sockerlösningar stod 2005 för Rysslands näst största importvärde. Som figuren
nedan visar så har importen varierat under perioden som jämförs. 1998 och 2001 uppnåddes
toppnoteringar med 1 095 miljoner US dollar respektive 1 212 miljoner US dollar efter en
nedgång 1999 då importen endast uppgick till 205 miljoner US dollar.
Råtobak har sedan 1997 varit en viktig importprodukt för Rysslands del och importen har i
genomsnitt under perioden uppgått till 443 miljoner US dollar per år. 2005 var Ryssland
världens tredje största importör av råtobak och endast Tyskland och Nederländerna var större
importörer. Importen av alkoholhaltiga drycker och vin har varierat under perioden, men från
och med 1998 har importen vuxit. I genomsnitt har importen av drycker uppgått till ett värde
på 303 miljoner US dollar och importen av vin till 331 miljoner US dollar per år.
Ost av komjölk var 2005 Rysslands sjätte största importprodukt och 1998-2005 ökade
importen med 524 %. Även importen av diverse ätbara beredningar ökade under denna period
med 32 %.
Förutom produkterna i figuren nedan märks år 2005 frukt, främst bananer och äpplen,
palmolja och te bland de importerade produkterna.
274
Kycklingkött
Råtobak
Nötkött**
Socker & sockerlösningar
Alkoholhaltiga drycker
Vin
Griskött
Ost*
Div. ätbara beredningar
1 400
Miljoner US dollar
1 200
1 000
800
600
400
200
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 219 Rysslands huvudsakliga importprodukter 1995-2005367, miljoner US dollar
Russia`s main import products 1995-2005, millions of US dollars
* Avser ost gjord av komjölk
** Avser kött av nöt- och kalvkött utan ben
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar det totala värdet, kvantitet samt världsranking för importen av Rysslands
viktigaste jordbruksprodukter år 2004.
Tabell 60 Översikt över Rysslands import för de största jordbruksprodukterna, 2004
Overview for Russia`s import for the largest agro-food products, 2004
Produkt
Miljoner US dollar Tusentals ton US dollar/ton
Ranking, import368
606
272
2 220
3
Råtobak
Kycklingkött
602
999
602
3
Griskött
552
395
1 397
3
Socker och sockerlösningar
540
2 582
209
3
Alkoholhaltiga drycker
482
169
2 848
7
Nötkött*
421
327
1 289
10
Ost (komjölk)
421
198
2 126
10
Div. ätbara beredningar
389
342
1 138
17
Vin
389
505
770
12
* Avser kött av nöt- och kalvkött utan ben
Källa/source: FAO
367
Uppgifter för värdet av ostimporten saknas för år 1995-1997, för råtobak 1995 och för alkoholhaltiga drycker
1997
368
Världsranking baserad på importerat värde
275
8.2.4.5 Importkontakter
Rysslands leverantörer karaktäriseras främst av att vara närliggande länder, EU och
sydamerikanska länder. Rysslands handel har dock förändrats i den riktning att importen
kommer från allt fler fjärran länder. De traditionella marknaderna i närområdena har minskat i
omfattning till förmån för sydamerikanska marknader.
Ost importeras främst från närliggande länder och 2005 var EU och Ukraina Rysslands största
leverantörer. Importerad kvantitet från EU och Ukraina ökade med 409 % respektive
874 % mellan 2000 jämfört 2005. De viktigaste exportörerna av smör till Ryssland är EU,
Nya Zeeland och Ukraina. EU stod för 40,5 % av exporten till Ryssland 2005, Nya Zeeland
för 30 % och Ukraina för 25 %.
2000 var EU den största handelspartnern för nötkött utan ben och ungefär hälften av den
totala nötköttsimporten till Ryssland kom från EU. Ukraina var den näst största
importkontakten (30 %) och USA (10 %). Däremot kom handelsflödena 2005 att domineras
av Brasilien och Argentina motsvarande 44 % respektive 27 % av den ryska importen. Även
Paraguay blev en viktig handelspartner 2005 då 8 % av importen kom därifrån. Dessa tre
handelspartners märktes inte år 2000. Importandelen från EU 2005 hade minskat till 16 %.
Importen från de traditionella marknaderna på nära håll som Moldavien och Ukraina
minskade 2005 jämfört med 2000. Handelsflödena för import av slaktkroppar är nästan
likadana som för nötkött utan ben. Brasilien, Argentina och Paraguay var nya importpartners
2005 jämfört 2000 och tillsammans var dessa tre länders andel 76 % av den totala importen.
För griskött var Brasilien den överlägset största handelspartnern 2005 och därifrån kom
76,4 % av den totala importen. Den näst största handelspartnern 2005 var EU varifrån 16 %
av importen kom, denna hade dock minskat jämfört 2000. Både importen från Ukraina och
USA minskade 2005 jämfört 2000. Rysslands överlägset största handelspartner för
kycklingkött är USA. 2000 var USA:s andel 85 % av Rysslands totala import och 2005 var
denna andel 68 %. Brasilien var 2005 den näst största handelspartnern med en andel på 19 %
av importen. EU:s andel ökade med 1 % 2005 jämfört 2000 medan importen från Ukraina
minskade betydligt.
Figuren nedan visar Rysslands huvudsakliga importkontakter 1996-2005 summerat för alla
jordbruksprodukter. De vikigaste leverantörerna är EU, Brasilien, Ukraina och USA. EU var
under perioden den största exportören av jordbruksprodukter till Ryssland. Importen från
Ukraina har varit jämn sedan 1997 medan importen från USA har minskat och importen från
Brasilien ökat.
276
EU
Brasilien
Ukraina
USA
40%
35%
% Andel
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 220 Rysslands huvudsakliga importländer för jordbruksprodukter 1996-2005, som andel av total
jordbruksproduktimport, %
Russia`s main agro-food import origin countries 1996-2005, percentage share of agro-food imports
Källa/source: OECD369
8.2.5 Handel med EU
8.2.5.1 Handelsbalans
De senaste tio åren har Rysslands handelsbalans gentemot EU konstant varit negativ,
Ryssland har således importerat mer från EU än vad landet exporterat till EU. 1995
exporterade Ryssland jordbruksprodukter för 184 miljoner euro och importen uppgick samma
år till 3 545 miljoner euro dvs. en negativ handelsbalans på 3 361 miljoner euro. År 2005 hade
underskottet i handelsbalansen ökat till 4 489 miljoner euro, då exporterades och importerades
jordbruksprodukter till ett värde av 426 miljoner respektive 4 915 miljoner euro. Figuren
nedan visar Rysslands handelsbalans gentemot EU 1995-2005.
Ryssland är, efter USA, den näst viktigaste exportmarknaden för jordbruksprodukter från EU.
En anledning till att exporten från EU till Ryssland ökat de senaste åren beror på EU:s
utvidgning då viktiga exportörer blev medlemmar i unionen. För Rysslands del är EU en av
de viktigaste handelspartnerna både vad gäller import och export.370
369
OECD, Agricultural Policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007, annex 2, statistical
370
Europeiska Kommissionen, Russia
277
Export
Import
Handelsbalans, jordbruksprodukter
1 000
Miljoner EUR
-1 000
-2 000
-3 000
-4 000
-5 000
-6 000
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 221 Rysslands handel med jordbruksprodukter371 gentemot EU 1995-2005, miljoner euro
Russia´s agro-food trade with EU 1995-2005, millions of EUR
Källa/source: Eurostat
8.2.5.2 Export
Rysslands
export
till
EU
är
liten.
År
2005
uppgick
exporten
till
426 miljoner euro, vilket var en ökning med 74 % jämfört 2000 då exporten uppgick till
245 miljoner euro. Rysslands export har förändrats de två år som jämförs i figuren nedan.
Flertalet stora exportprodukter år 2005 märktes inte 2000, som spannmål och vegetabiliska
oljor. 2005 exporterade Ryssland främst spannmål (vete och korn) till EU och exporten
uppgick till 108 miljoner euro. Spannmålsexporten ökade kraftigt 2005 jämfört med 2000 då
denna endast uppgick till 4 miljoner euro. Exporten av vegetabiliska oljor, främst solrosolja,
ökade med 66 miljoner ton år 2005 jämfört med 2000 då exporten var obetydlig. Exporten av
oljeväxter, främst solrosfrö, har till skillnad från de ovan nämnda exportprodukterna minskat
rejält under perioden som jämförs. 2000 uppgick exporten till 136 miljoner euro och 2005
hade exporten minskat till 35 miljoner euro. Vad gäller frukt och grönsaker, nötter och
alkoholhaltiga drycker så låg exporten på ungefär samma nivå 2005 som 2000.
I gruppen ”övriga exportprodukter” 2005 ingår i figuren nedan exempelvis diverse ätbara
beredningar, socker och sockerkonfektyrer, beredningar av spannmål (mjöl och stärkelser).
371
HS-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605
278
450
400
Miljoner EUR
350
Övriga
Frukt & Nötter
Alkoholhaltiga drycker
Oljeväxter
Grönsaker
Vegetabiliska oljor
Spannmål
300
250
200
150
100
50
2000
2005
Figur 222 Rysslands export av jordbruksprodukter372 till EU 2000 och 2005, miljoner euro
Russia´s agro-food export to EU 2000 and 2005, millions of EUR
Källa/source: Eurostat
8.2.5.3 Import
I förhållande till Rysslands export till EU så är importen från EU stor. Rysslands import från
EU ökade från 2 577 miljoner euro år 2000 till 4 915 miljoner euro 2005 dvs. med 91 %, se
figur 223. Ryssland importerade främst nöt- och griskött samt mejeriprodukter från EU.
Importen av nötkött ökade med 5 % medan importen av griskött minskade med 33 % 2005
jämfört med 2000. De mejeriprodukter som importeras i störst skala är ost och smör, men
även andra mjölkprodukter importeras. Importen av mejeriprodukter ökade med 48 % mellan
2005 och 2000. Även importen av drycker och alkohol, främst öl och vin, samt diverse ätbara
beredningar ökade kraftigt 2005 jämfört 2000, med 315 respektive 152 %. Frukter och nötter
importeras till stor del, då främst äpplen och citrusfrukter. Importen av frukt och nötter ökade
med 122 % under perioden.
Andelen övriga importprodukter blir stor i figuren nedan beroende på att Ryssland är en
betydande importör av flertalet produkter. I gruppen ”övriga produkter” 2005 ingår i figuren
nedan exempelvis färska och konserverade grönsaker, beredda fodermedel, tobak och oljor.
372
HS-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605
279
6 000
Miljoner EUR
5 000
Övriga
Frukt & Nötter
Div. ätbara beredningar
Drycker & alkohol
Mejeriprodukter
Griskött*
Nötkött*
4 000
3 000
2 000
1 000
2000
2005
Figur 223 Rysslands import av jordbruksprodukter373 från EU 2000 och 2005, miljoner euro
Russia´s agro-food import from EU 2000 and 2005, millions of EUR
* Avser färskt, kylt eller fruset kött
Källa/source: Eurostat
8.3 Nyckelprodukter
8.3.1 Vete
8.3.1.1 Produktion
Ryssland är en av världens största veteproducenter och endast EU, Kina, Indien och USA har
haft en större produktion de senaste åren. 1995-2005 utgjorde Rysslands veteproduktion i
genomsnitt 7 % av världsproduktionen där Kina under samma period stått för 17 %. 2005
producerade Ryssland 48 miljoner ton vete jämfört med 96 miljoner ton i Kina.374 Sedan 1997
har vete varit Rysslands näst största jordbruksprodukt, efter mjölk- och mejeriprodukter, och
produktionen har ökat. Rysslands veteproduktion har varierat kraftigt under perioden som
framgår av figuren nedan. Produktionen ökade med 57 % från 1995 till 2005, från
30 miljoner ton till 48 miljoner ton. Att produktionen varierat från år till år beror främst på
väderförhållandenas inverkan. 2001 och 2002 var rekordår för spannmålsproduktionen i
Ryssland och efterföljande års produktion har ännu inte kunnat mäta sig med dessa.375
Veteproduktionen minskade 2006 till 45 miljoner ton från 48 miljoner ton 2005 på grund av
en kall vinter i januari och december 2006.376
Under Sovjettiden fick spannmålsproduktionen stå tillbaka för köttsektorn som fick enorma
statliga stöd. Den omoderna spannmålsproduktionen kunde inte tillfredsställa den inhemska
efterfrågan utan importen var viktig. I början på 1990-talet vände ovan nämnda förhållande
och veteproduktionen ökade. 2001 införde Ryssland interventionssystem för spannmål för att
373
HS-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605
374
Se tabell 84 och 85 i appendix för en översikt av världens stora veteproducenter
375
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
376
AgraFood, Eastern Europe, Nr. 292, januari 2007
280
skydda producenterna mot prissänkningar samt minska överskottet på spannmål.377 Den ryska
statens nysatsning på spannmålsproduktion kan vara en orsak till att spannmålsproduktionen
ökat markant under perioden.
Produktion
% Andel av världsproduktionen
10%
9%
8%
7%
6%
5%
4%
3%
2%
1%
0%
60 000
40 000
% andel
Tusentals ton
50 000
30 000
20 000
10 000
1 995 1 996 1 997 1 998 1 999 2 000 2 001 2 002 2 003 2 004 2 005
Figur 224 Rysslands produktion av vete och som del av världsproduktionen 1995-2005, tusentals ton
Russia`s production of wheat and as part of world production 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: International Grains Council
8.3.1.2 Produktivitet
Vete står för mer än hälften av Rysslands spannmålsproduktion och den totala vetearealen
uppgår till 23-26 miljoner hektar. Höstvete utgör en tredjedel av den totala vetearealen, men
hälften av produktionen beroende på högre avkastning. Ungefär 70 % av Rysslands vete
brukar uppfylla bakningskvalitet och 30 % foderkvalitet.378
Rysslands veteproduktion per hektar har under perioden 1995-2005 varit lägre än
världsgenomsnittet och uppgått till 59 %. Avkastningen har i genomsnitt uppgått till 1,6 ton
per hektar jämfört världens 2,7 ton per hektar (se figuren nedan). Ryssland har även en låg
avkastning per hektar i jämförelse med grannlandet Ukrainas, 2,5 ton per hektar, samt lägre
avkastning per hektar av de länder som jämförs i denna rapport. Att Ryssland i genomsnitt har
den lägsta avkastningen kan bero på att landet som nämnts ovan har en mycket varierande
produktion på grund av väderförhållanden.
Ett av det ryska jordbrukets största problem idag är bristen på jordbruksmaskiner. Den ryska
maskinparken är i mycket dåligt skick och de höga priserna på nya maskiner gör inköp
omöjligt för en majoritet av jordbrukarna. De flesta av de ryska jordbrukarna är skuldsatta och
få är benägna att ta långfristiga lån för att köpa nya maskiner samt bygga lager till
spannmålen.379
377
Country Focus, Focus on Russia
378
USDA, Agricultural Overview
379
USDA, Agricultural Overview
281
Avkastning
% Jämförelse med världsgenomsnittet
2,5
80%
Ton per hektar
60%
50%
1,5
40%
1,0
30%
% jämförelse
70%
2,0
20%
0,5
10%
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 225 Rysslands avkastning av vete och som % jämförelse med världsgenomsnittet 1995-2005, ton per
hektar
Russia`s yield per hectar of wheat and as part of world average 1995-2005, tons per hectar
Källa/source: International Grains Council
8.3.1.3 Export
Rysslands spannmålsexport har fått ökad betydelse och sedan i början av 2000-talet har vete
varit Rysslands största exportprodukt. Trots att vete är en stor exportprodukt för Rysslands del
så är landet en liten aktör på världsmarknaden. Figur 226 visar att Ryssland i genomsnitt
endast stått för 3 % av världshandeln med vete. Landet har dock haft en högre genomsnittlig
export än både Ukraina och Indien.380 Som figuren indikerar så har Rysslands veteexport ökat
kraftigt under perioden 1995/96-2005/05, från 155 000 ton till 8 miljoner ton. 2002 var ett
rekordår och exporten uppgick då till 10,3 miljoner ton.381 Enligt USDA har kombinationen
av en reducerad efterfrågan på foder och ett antal rekordskördar sedan 2001 bidragit till en
kraftigt ökad veteexport.382
Trots att infrastrukturen fortfarande är underutvecklad i stora delar av Ryssland så har
spannmålshamnar byggts ut och förbättrats. Både vid Svarta- och Kaspiska havet finns idag
väl fungerande spannmålshamnar.383 Att viktiga transporthamnar byggts ut kan vara en av
anledningarna till att veteexporten ökat då tillgängligheten förbättrats.
380
Se tabell 88 och 89 i appendix för en översikt av väldens stora veteexportörer
381
FAO
382
USDA, Agricultural Overview
383
Country Focus, Focus on Russia, januari 2005
282
4 000
4%
2 000
2%
-
0%
2004/05
6%
2003/04
6 000
2002/03
8%
2001/02
8 000
2000/01
10%
1999/00
10 000
1998/99
12%
1997/98
12 000
1996/97
14%
% andel
% Andel av världshandeln
14 000
1995/96
Tusentals ton
Export
Figur 226 Rysslands export av vete och som andel av världshandeln 1995/96 – 2004/05, tusentals ton
Russia`s export of wheat and as part of world production 1995/96-2004/05, thousands of tons
Källa/source: International Grains Council
Från att ha varit nettoimportör av vete är Ryssland idag nettoexportör. Ryssland blev
nettoexportör i början av 2000-talet då exporten översteg importen, detta förhållande har
sedan fortsatt. Importen har liksom exporten varierat under perioden som jämförs i figuren
nedan, från 2000 har importen minskat med 79 % samtidigt som exporten ökat med 237 %.
E xport
Im port
12 000
Tusentals ton
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 227 Rysslands export och import av vete 1995-2005, tusentals ton
Russia`s export and import of wheat 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: International Grains Council
8.3.1.4 Handelsmönster
Rysslands exportmarknader för vete är främst länder i närliggande områden samt i
Nordafrika. Exportmarknaderna år 2000 och 2005 skiljer sig åt då flertalet stora
exportmarknader 2000 inte märktes 2005 och tvärtom (se tabell 61). Rysslands största
exportmarknad 2005 var Egypten dit 28 % av den totala exporten gick dvs. 2,9 miljoner ton.
Egypten liksom Algeriet och Bangladesh som inte var några exportmarknader år 2000 var
283
betydande handelspartners år 2005. Viktiga handelspartners 2000 hade lägre andelar 2005
som Azerbajdzjan, Israel och Ukraina. Rysslands export till EU ökade med 6,8 % 2005
jämfört med 2000 dvs. 8 miljoner ton. Det största mottagarlandet 2005 var Italien som stod
för 4 % av EU:s import, andra länder var Grekland, Cypern, Spanien och Österrike.
De två år som jämförs i tabellen nedan skiljer sig mycket åt. 2005 var exporten 25 gånger
större än 2000. Därmed var antalet exportmarknader fler och exportandelarna större 2005.
2000
2005
EU-25
500 000 – 799 000 ton
1 500 000 – 2 999 000 ton
800 000 – 1 499 000 ton
>3 000 000 ton
Figur 228 Ryssland – export av vete, 2000 och 2005
Russia – wheat export, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar Rysslands viktigaste exportmarknader för vete 2000 och 2005.
284
Tabell 61 Rysslands export av vete på landnivå 2000 och 2005, tusentals ton
Russia`s export of wheat by partner 2000 and 2005, thousands of tons
Mottagarland Tusentals ton,
% Andel
Tusentals ton,
% Andel
2000
2005
0
2 879
28 %
Egypten
Differens mellan 2000
och 2005, tusentals ton
+ 2 879
5
1,2 %
820
8%
+ 815
Italien
0
-
406
4%
+ 406
Grekland
2,7
0,6 %
262
2,5 %
+ 259
Cypern
0
-
63
0,6 %
+ 63
Övriga
2,3
0,6 %
89
0,9 %
+ 87
Azerbajdzjan
226
54 %
816
8%
+ 590
Algeriet
0
-
630
6%
+ 630
Georgien
28
7%
550
5%
+ 522
Bangladesh
0
-
507
5%
+ 507
Marocko
0
-
449
4%
+ 449
Israel
123
29 %
312
3%
+ 189
Ukraina
22
5%
23
0,2 %
+1
Övriga
14
3,8 %
3 346
32,8 %
+ 3 332
Totalt
419
100 %
10 333
100 %
+ 9 914
EU-25
Varav
Källa/source: FAO
8.3.2 Korn
8.3.2.1 Produktion
2005 var Ryssland världens näst största producent av korn, efter EU, en position de bevarat
sedan i början på 1990-talet. Även 1998 och 1999 då Rysslands kornproduktion var liten var
landet världens tredje största producent. Kornproduktionen har varierat under perioden 19952005 och Ryssland har i genomsnitt stått för 11 % av världsproduktionen. 2005 producerades
korn till ett värde av 1 536 miljarder US dollar och en kvantitet på 15,8 miljoner ton. Detta år
hade Ryssland sett till kvantitet 30 % högre produktion än Kanada och 76 % högre än
Ukraina. Till skillnad från veteproduktionen så ökade produktionen av korn från 15,8 miljoner
ton 2005 till 18,1 miljoner ton 2006.384 Att produktionen varierat från år till år beror främst på
väderförhållandenas inverkan.
Som nämndes ovan så har spannmålssektorn i Ryssland getts ökad prioritet. Utökade statliga
stöd samt interventionsstöd har motiverat spannmålsodlarna att öka produktionen.
384
AgraFood, Eastern Europe, Nr. 292, januari 2007
285
Produktion
% Andel av världsproduktionen
16%
25 000
14%
12%
10%
15 000
8%
10 000
6%
% andel
Tusentals ton
20 000
4%
5 000
2%
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 229 Rysslands produktion av korn och som andel av världsproduktionen 1995-2005, tusentals ton
Russia`s production of barley and as part of world production 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: International Grains Council
8.3.2.2 Produktivitet
Den totala kornarealen uppgår till 10 miljoner hektar och utav dessa utgör vårkorn 95 % samt
står för 90 % av produktionen. Kornets främsta användningsområden är djurfoder och till
bryggeriindustrin för exempelvis framställningen av öl.385 Av Rysslands sammanlagda
produktion som 2005 uppgick till 15,8 miljoner ton konsumerades som livsmedel
1,3 miljoner ton (se tabell 57). Rysslands kornproduktion per hektar under perioden 1994/952006/07 var lägre än världsgenomsnittet, i snitt har landets produktion uppgått till 1,53 ton per
hektar jämfört med världsgenomsnittets 2,36 ton per hektar. Ryssland som har en mycket
större kornproduktion än både Kanada och Ukraina har en lägre avkastningsnivå. Kanada har
under perioden haft en avkastning på 2,93 ton per hektar och Ukraina på 2,1 ton per hektar.
385
USDA, Agricultural Overview
286
Avkastning
% Jämförelse med världsgenomsnittet
2,5
80%
60%
50%
1,5
40%
1,0
30%
20%
0,5
% jämförelse
Ton per hektar
70%
2,0
10%
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
0%
1994/95
-
Figur 230 Rysslands avkastning av korn och som % jämförelse med världsgenomsnittet 1994/95-2006/07,
ton per hektar
Russia`s yield per hectare of barley and as part of world average 1994/95-2006/07, tons per hectare
Källa/source: USDA
8.3.2.3 Export
Exporten av korn har som figur 231 visar varierat kraftigt under perioden. 1995/96-2000/01
var exporten av korn mycket liten för att sedan öka kraftigt 2001/02, 2004/05 minskade
exporten återigen jämfört med tidigare år. Exporten följer produktionen, de år produktionen
av korn varit stor har också exporten varit större och tvärtom (jämför figur 229 och figur 231).
2004 var korn Rysslands fjärde största exportprodukt sett till värde och näst största sett till
kvantitet. Exportkvantiteten 2004/05 var dock betydligt mindre, 1 miljon ton, än kvantiteten
2003/04 som uppgick till 3 miljoner ton. Ryssland har under perioden haft en kornexport som
i genomsnitt utgjort 8 % av den totala världshandeln. 2003/04 var Ryssland den näst största
exportören av korn och 2004/05 minskade andelen och landet var den femte största
exportören.
287
Export
% Andel av världshandeln
3 500
25%
20%
2 500
2 000
15%
1 500
10%
% andel
Tusentals ton
3 000
1 000
5%
500
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
0%
1995/96
-
Figur 231 Rysslands export av korn och som andel av världshandeln 1995/96-2004/05, tusentals ton
Russia`s export of barley and as part of world exports 1995/96-2004/05, thousands of tons
Källa/source: International Grains Council
8.3.2.4 Handelsmönster
Rysslands största exportmarknader för korn är Mellanöstern och EU. 2005 var Saudiarabien
den största handelspartnern dit 46 % av kornexporten gick. Syrien och Israel var även viktiga
handelspartner och mottog 10 respektive 9 % av exporten. Handelsflödena 2005 var lika de
2000, men 2000 var istället Israel och Libyen de största exportmarknaderna. Rysslands export
till EU ökade med 134 % 2005 jämfört med 2000, från 56 000 ton till
131 000 ton. Cypern var det största mottagarlandet de båda åren medan Grekland, Italien och
Ungern även märktes 2005.
2000
2005
EU-25
100 000 – 199 000 ton
400 000 – 799 000 ton
200 000 – 399 000 ton
>800 000 ton
Figur 232 Ryssland – export av korn, 2000 och 2005
Russia – barley export, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
288
Tabellen nedan visar Rysslands viktigaste exportmarknader för korn 2000 och 2005.
Tabell 62 Rysslands export av korn på landnivå 2000 och 2005, tusentals ton
Russia`s export of barley by partner 2000 and 2005, thousands of tons
Mottagarland
Tusentals ton, % Andel Tusentals ton, % Andel
2000
2005
66
12 %
818
46 %
Saudiarabien
Differens mellan 2000 och
2005, tusentals ton
- 20
Syrien
91
17 %
175
10 %
+ 84
Israel
146
27 %
151
9%
+5
EU-25
56
10 %
131
7,4 %
+ 75
Cypern
49
9%
69
4%
+ 20
Grekland
-
45
2,5 %
+ 45
Italien
-
9
0,5 %
+9
Ungern
-
8
0,4 %
+8
Övriga
7
1%
0
0%
-7
Iran
76
14 %
118
7%
+ 42
Libyen
3
1%
79
4%
+ 76
Övriga
101
19 %
296
17 %
+ 195
Totalt
539
100 %
1 768
100 %
+ 1 229
Varav
Källa/source: FAO
8.3.3 Mjölk- och mejeriprodukter
8.3.3.1 Produktion
Mjölk- och mejerisektorn har sedan i början av 1990-talet varit Rysslands största och
viktigaste jordbrukssektor. Landet är även en stor producent sett till världsproduktionen och i
genomsnitt har den ryska produktionen av mejeriprodukter utgjort 8 %. Landet har sedan
början av 1990-talet varit en av världens största mjölkproducenter och 2005 var Ryssland
världens fjärde största mjölkproducent efter EU, Indien och USA.386 2005 var EU:s och
USA:s mjölkproduktion 361 % respektive 159 % högre än Rysslands.
Som framgår av figuren nedan har mjölkproduktionen under perioden 1995-2005 varit jämn
och landet har haft en genomsnittlig produktion på 34 miljoner ton per år. Produktionen har
dock minskat från 1995 till 2005 med 27 %. Minskningen beror delvis på att antalet mjölkkor
har sjunkit, från 20,5 miljoner kor vid Sovjets fall till 9,5 miljoner kor 2006 dvs. en minskning
med 54 %.387 För att öka mjölkproduktionen och minska importen har den ryska staten
vidtagit statliga åtgärder som beviljandet av långfristiga krediter till mjölksektorn, stöd till
nötboskapsuppfödning samt stöd för import av levande nötkreatur.388
386
Se tabell 173 i appendix för en översikt av världens stora mjölkproducenter
387
Mælkeritidenede, Nr.24, 2006
388
ZMP, Europa Markt OST, 11 januari 2006
289
I Rysslands konsumeras stor del av mjölken som produceras på hemmamarknaden. Av de
31 miljoner ton som producerades 2005 konsumerades 27 miljoner ton (se tabell 57). Den
årliga konsumtionen av mjölk per person beräknas uppgå till 25 liter. Konsumtionen av
mjölkprodukter som ost, yoghurt och fil ökar varje år.389
% Andel av världsproduktionen
45 000
9%
40 000
8%
35 000
7%
30 000
6%
25 000
5%
20 000
4%
15 000
3%
10 000
2%
5 000
1%
-
% andel
Tusentals ton
Produktion
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 233 Rysslands produktion av komjölk och som andel av världsproduktionen 1995-2005, tusentals
ton
Russia`s production of cow milk and as part of world production 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: International Dairy Federation390
Figuren nedan visar att Rysslands produktion av smör minskat samtidigt som produktionen av
ost ökat. Under perioden 1995-2005 minskade smörproduktionen med 52 % medan
produktionen av ost ökat med 71 %. Den totala konsumtionen av mjölkprodukter har sedan
2000 ökat stadigt och då främst konsumtionen av ost, 60 % av dagens ostkonsumtion täcks
upp av produktionen och resterande mängd importeras.391
389
Bulletin of the International Dairy Federation (399/2005), avser konsumtion av mjölk från mejerier och
Mælkertidende, Nr 24, 2006
390
Bulletin of the International Dairy Federation 339/1999 för data från 1995, 355/2000 för data från 1996-1999,
409/2006 för data från 2000-2006.
391
Bulletin of the International Dairy Federation, 409/2006
290
Sm ör
O st
450
400
Tusentals ton
350
300
250
200
150
100
50
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 234 Rysslands produktion av smör och ost 1995-2005, tusentals ton
Russia`s production of butter and cheese 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: International Dairy Federation392
Ryssland producerar även skummjölks- och helmjölkspulver. Produktionen av
skummjölkspulver minskade under perioden 1998-2005 med 18 % och produktionen av
helmjölkspulver minskade med 55 % 1995-2005. Anledningen till att produktionen av
torrmjölk minskar kan vara ett resultat av ökad inhemsk efterfrågan av färska mjölkprodukter,
som ost, yoghurt, fil osv. (se figur 234).
Sk um m jölkspulver
H elm jölkspulver
140
Tusentals ton
120
100
80
60
40
20
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 235 Rysslands produktion av skummjölks- och helmjölkspulver 1995-2005,393 tusentals ton
Russia`s production of skim milk powder and whole and semi-skimmed milk powder 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: International Dairy Federation394
392
Bulletin of the International Dairy Federation 339/1999, 355/2000 och 409/2006
393
Uppgifter för skummjölkspulver saknas för år 1995 och 1997
394
Bulletin of the International Dairy Federation 339/1999, 355/2000 och 409/2006
291
8.3.3.2 Produktivitet
I mitten av 1990-talet hade Ryssland en avkastning av mjölk per mjölkko på 75 % jämfört
med världsgenomsnittet. Sedan 2001 har landets avkastning per mjölkko ökat och uppgick
2006 till 98 %. Den genomsnittliga avkastningen 1995-2007 per mjölkko har varit 2,63 ton
jämfört världsgenomsnittet, 3,06 ton. USA med en större mjölkproduktion än Ryssland har en
betydligt högre genomsnittlig avkastning, 8,27 ton. Indien som också har en större
mjölkproduktion än Ryssland har däremot betydligt lägre genomsnittlig avkastning, 1,01 ton.
% Jämförelse med världsgenomsnittet
3,5
120%
3,0
100%
Ton
2,5
80%
2,0
60%
1,5
40%
1,0
% jämförelse
Avkastning
20%
0,5
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 236 Rysslands produktion av mjölk per mjölkko395 1995-2007 och jämfört med världsgenomsnittet,
ton
Russia`s production of milk per milk cow 1995-2007 and compared to world average, tons
Källa/source: USDA
Huvuddelen av den ryska mjölken produceras av små självförsörjande hushåll och enbart en
liten del av denna mjölk levereras till mejerier. Endast 40 % av Rysslands totala
mjölkproduktion levereras till mejerier. 2006 fanns det 3 000 mejerier i Ryssland varav de
flesta är privatiserade. Samtidigt som mjölkproduktionen och antalet mjölkkor minskat har
dock avkastningen per mjölkko ökat från 2,14 ton 1995 till 3,25 ton år 2006 (jämför figur 233
och 236). Ett problem som den ökande avkastningen medfört är att mjölkkvalitén blivit sämre
bland annat p.g.a. lågt proteininnehåll. Ryska mejerier har idag fått bukt med den låga
mjölkkvalitén genom att införa ett prissystem som baseras på proteinhalten.396 Utökat ryskt
jordbruksstöd som infördes 2005 ger även subventioner för stallrenoveringar och inköp av
avelsdjur (se avsnitt 8.3.4.2). Avelsmaterial och mjölkkor importeras från bl.a. Danmark
vilket förbättrat avkastningen de senaste åren.397 Att 60 % av Rysslands mjölkproduktion
produceras för självhushållning kan förklara varför Ryssland har lägre avkastning per
mjölkko i jämförelse med världsgenomsnittet och med USA. Med en majoritet av
mjölkproduktionen på små gårdar och med en underutvecklad infrastruktur har Ryssland stora
produktionskostnader. Även faktorer som genetik, foderkvalitet, klimat och statliga
395
SJV:s beräkning: Produktion av mjölk dividerat på antalet mjölkkor, USDA:s siffror
396
Bulletin of the International Dairy Federation, 409/2006 och ZMP, Europa Markt OST, 11 januari 2006
397
Mælkeritidende, Nr 24, 2006 och Internationella Perspektiv, Nr.4, 9 februari 2007
292
investeringar/stöd i mjölkproduktionen kan förklara Rysslands låga avkastning per mjölkko
jämfört länder med högre avkastning.
Mjölkproduktionen i Ryssland är även föremål för starka säsongsflukturationer vilket medför
ett överskott på sommaren och underskott på hösten och vintern. Mjölkpriserna har därav
varierat mellan säsonger och importen av mjölkpulver har ökat. Dessa fluktuationer har dock
minskat de senaste åren delvis genom statliga åtgärder vars syfte varit att förbättra
marknadssituationen bland annat genom att lämna stöd till investeringar i
nötboskapsuppfödning.398
8.3.3.3 Import
Ryssland är med en stor befolkning och en minskande mjölkproduktion en av världens största
importörer av mjölk- och mejeriprodukter. De senaste åren har ost och skummjölkpulver
importerats i större utsträckning medan importen av smör minskat. Rysslands import av ost
har som figuren nedan visar varierat under perioden. 2000 uppgick importen till 36 000 ton
och ökade kraftigt till 2005 då importen uppgick till 260 000 ton dvs. en ökning med 622 %.
Ost var 2004 Rysslands sjunde största importprodukt och samma år var landet världens tredje
största importör. Rysslands andel av världsimporten har varierat, men 2005 utgjorde landets
import 16 % av världsimporten. Samtidigt som importen av ost ökat har även produktionen
ökat (jämför figur 234). Sedan 2000 har konsumtionen av ost tilltagit och denna trend kan
därmed förklara den ökade produktionen och importen.
Im port
% A nd el av värld sim porten
300
1 8%
1 6%
1 4%
200
1 2%
1 0%
150
8%
100
% andel
Tusentals ton
250
6%
4%
50
2%
0
0%
19 95 19 96 19 97 1 998 19 99 2 000 2 001 2 002 200 3 200 4 200 5
Figur 237 Rysslands import av ost 1995-2005 och som andel av världsimporten, tusentals ton
Russia`s import of cheese and as part of world import 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: International Dairy Federation399och Agra Informa, Dairy Review 2006
Till skillnad mot ostimporten har importen av smör minskat kraftigt under perioden
1995-2005, från 246 000 ton till 110 000 ton. Rysslands andel av världsimporten har minskat
från 29 % 1995 till 12 % 2005. Som figur 238 visar har importen av smör minskat samtidigt
som den inhemska produktionen minskat (jämfört figur 234).
398
Bulletin of the International Dairy Federation, 409/2006 och ZMP, Europa Markt OST, 11 januari 2006
399
Bulletin of the International Dairy Federation, 409/2006, 368/2001 och 339/1999
293
% A n d e l a v vä rld s im p o rte n
300
35%
250
30%
25%
200
20%
150
15%
100
% andel
Tusentals ton
Im p o rt
10%
50
5%
0
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 238 Rysslands import av smör 1995-2005 och som andel av världsimporten, tusentals ton
Russia`s import of butter 1995-2005 and as part of world import, thousands of tons
Källa/source: International Dairy Federation400
Ryssland importerar även skummjölks- och helmjölkspulver. Figur 239 visar att importen av
mjölkpulver har varierat kraftigt under perioden, i slutet av 1990-talet ökade importen för att
sedan minska i början av 2000-talet. Under perioden 1999-2005 minskade den totala importen
av mjölkpulver med 367 %, från 126 000 ton till 27 000 ton. Importen av helmjölkspulver har
varit mindre än importen av skummjölkspulver. Det är skummjölkspulverimporten som
varierat mest under perioden, från 95 000 ton 1999 till 19 000 ton år 2005. Samtidigt som
importen minskat har även produktionen minskat med 14 % under samma period (jämför
figur 235). Även importen av helmjölkspulver har minskat från 1995 till 2005 (8 000 ton) och
produktionen minskade med 55 % under samma period (jämför figur 235).
Skummjölkspulver
Helmjölkspulver
140
Tusentals ton
120
100
80
60
40
20
0
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Figur 239 Rysslands import av skummjölks- och helmjölkspulver 1995-2005, tusentals ton
Russia`s import of skim milk and whole milk powder 1995-2005, thousands of tons
Källa: FAO och Agra Informa, Dairy Review 2005
400
Bulletin of the International Dairy Federation, 409/2006, 368/2001 och 339/1999
294
2005
8.3.3.4 Handelsmönster
Ost importeras främst från närliggande länder och 2005 var EU och Ukraina Rysslands största
leverantörer. Den totala importen av ost till Ryssland 2005 var sju gånger så stor jämfört med
2000. 2005 importerades 114 534 ton ost från EU, vilket var en ökning med 409 % från år
2000 då 22 508 ton importerades. EU:s importandelar minskade dock 2005 (47,5 %) jämfört
2000 (63 %). Tyskland exporterar störst kvantitet ost till Ryssland och stod 2005 för
21 % av den totala importen. Även Litauen, Nederländerna, Polen och Finland är viktiga
handelspartners. Importen av ost från Ukraina sett till kvantitet ökade med 874 % 2005
jämfört 2000.
2000
2005
EU-25
EU-25
10 000 – 19 000 ton
40 000 – 79 000 ton
20 000 – 39 000 ton
> 80 000 ton
Figur 240 Ryssland – import av ost, 2000 och 2005
Russia – cheese import, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar Rysslands viktigaste leverantörer för ost 2000 och 2005.
295
Tabell 63 Rysslands import av ost på landnivå 2000 och 2005, ton
Russia`s import of cheese by partner 2000 and 2005, tons
Avsändarland
Ton, 2000 % Andel Ton, 2005
% Andel
22 508
63 %
114 534
47,5 %
Differens
mellan
2000 och 2005, ton
+ 92 026
Tyskland
7 914
22 %
52 541
21 %
+ 44 627
Litauen
830
2%
22 120
9%
+ 21 290
Nederländerna
1 196
3%
11 490
5%
+ 10 294
Polen
6 210
17 %
8 458
3,5 %
+ 2 248
Finland
2 474
7%
6 188
3%
+ 3 714
Övriga
3 884
12 %
13 737
6%
+ 9 853
Ukraina
11 613
32 %
113 136
45 %
+ 101 523
Övriga
1 879
5%
17 330
7,5 %
+ 15 451
Totalt
36 000
100 %
245 000**
100 %
+ 209 000
EU-25
Varav
** FAO:s totala summa av ostimporten 2005 stämmer inte överens med den summa som anges av International Dairy Federation där den
uppgår till 260 000 ton
Källa/source: FAO
Importen av smör ökade med 52 % mellan 2000 och 2005. Däremot minskade den totala
importen under perioden 1995-2005 med 136 000 ton vilket innebär att de två år som jämförs
i tabellen nedan är inte representativa för Rysslands pågående importtrend. Det kan dock
konstateras att för de båda åren är EU, Nya Zeeland och Ukraina de viktigaste
leverantörsländerna. EU hade en andel på 40,5 % av importen till Ryssland 2005 (33 258 ton).
Finland var den största exportören inom EU (19 %) och därefter kom Tyskland (6,5 %). Nya
Zeeland var 2005 den näst största leverantören av smör till Ryssland med andelen 30 % av
importen medan Ukrainas andel var 25 %. Nya Zeeland ökade sin andel av Rysslands import
2005 jämfört med 2000, medan Ukrainas andel minskade.
2000
2005
EU-25
EU-25
5 000 – 9 999 ton
20 000 – 39 999 ton
10 000 – 19 999 ton
> 40 000 ton
Figur 241 Ryssland – import av smör, 2000 och 2005
Russia – butter import, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
296
Tabellen nedan visar Rysslands viktigaste leverantörer av smör 2000 och 2005.
Tabell 64 Rysslands import av smör på landnivå 2000 och 2005, ton
Russia`s import of butter by partner 2000 and 2005, tons
Avsändarland Ton, 2000 % Andel
Ton, 2005 % Andel
Differens mellan 2000 och 2005, ton
+ 25 494
40,5 %
33 258
14,5 %
7 764
EU-25
Varav
Finland
3 503
6%
15 910
19 %
+ 14 407
Tyskland
1 378
2,5 %
5 133
6,5 %
+ 3 755
Belgien
86
0,2 %
2 369
3%
+ 2 283
Tjeckien
905
2%
1 729
2%
+ 824
Polen
30
0,6 %
1 544
2%
+ 1 514
Estland
112
0,2 %
1 539
2%
+ 1 427
Övriga
1 750
3%
5 034
6%
+ 3 284
Nya Zeeland
9 713
18 %
24 525
30 %
+ 14 812
Ukraina
31 957
59 %
20 615
25 %
- 11 342
Övriga
4 566
8,5 %
3 602
4,5 %
- 964
Totalt
54 000
100 %
82 000**
100 %
+ 28 000
** FAO:s totala summa av ostimporten 2005 stämmer inte överens med den summa som anges av International Dairy Federation där den
uppgår till 110 000 ton
Källa/source: FAO
Ukraina var 2005 den viktigaste leverantören av skummjölks- och helmjölkspulver till
Ryssland, 93 % av skummjölksimporten samt 81 % av helmjölksimporten kom därifrån.401
8.3.4 Nötkött
8.3.4.1 Produktion
Köttindustrin var den sektor som drabbades hårdast när reformerna påbörjades i början på
1990-talet. Köttproduktionen, speciellt nötköttsproduktionen, minskade när de enorma statliga
stöden som gavs under Sovjettiden försvann. Djurbesättningarna minskade även dramatiskt
när priserna på spannmål och andra insatsvaror ökade. Som en följd därav ökade köttpriserna
och därmed kom även de ryska konsumenternas kost att förändras, vilket i sin tur medförde
att djurbesättningarna minskade ytterligare. Ryssland blev därför i början på 1990-talet
nettoimportör av nöt-, gris- och kycklingkött. Sedan dess har köttindustrin stabiliserats något
på grund av en allt mer stigande efterfrågan på kött. Nötkreatursbesättningarna minskar dock
fortfarande och därmed även produktionen av nötkött.402
Av figuren nedan framgår att Rysslands produktion av nötkött minskade mycket under
perioden 1995-2007. 1995 producerades 2,7 miljoner ton kött och 2006 minskade denna till
1,5 miljoner ton dvs. en minskning med 44 %. Även Rysslands andel av den totala
världsproduktionen av nötkött minskade från 6 % 1995 till 3 % 2006. 2005 var
nötköttsproduktionen dock Rysslands fjärde största jordbrukssektor. Från 1960-talet och
framåt var Sovjet världens näst största nötköttsproducent, men denna position försvann i
401
FAO
402
Country Focus, Focus on Russia, januari 2005
297
början på 1990-talet då Ryssland bildades. Att köttproduktionen minskade när Ryssland
bildades kan kanske förklaras av att flera länder som tidigare varit en del av unionen blev
självständiga och tidigare inhemsk produktion blev nya marknader. De största producenterna
av nötkött 2005 var USA, EU, Brasilien, Kina, Argentina, Australien och Ryssland.403
% Andel av världsproduktionen
3 000
6%
2 500
5%
2 000
4%
1 500
3%
1 000
2%
500
1%
-
0%
% andel
Tusentals ton
Produktion
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 242 Rysslands produktion av nötkött och som andel av världsproduktionen 1995-2007, tusentals ton
Russia`s production of meat, beef and veal and as part of world production 1995-2007, thousands of tons
Källa/source: USDA
8.3.4.2 Produktivitet
Ryssland produktion av nötkött per slaktat djur har under perioden 1995-2007 ökat med 8 %,
från 158 kg till 170 kg. I genomsnitt har Ryssland haft en köttproduktion på 171 kg per slaktat
djur jämfört med världsgenomsnittet som uppgått till 216 kg. Köttproduktionen har under
perioden varit lägre per slaktat djur än i USA, Brasilien och Argentina, men större än i Kina
och Indien. Rysslands slaktvikter har i jämförelse med världsgenomsnittet ökat från 74 % till
78 %.
I Ryssland är den genomsnittliga nötkreaturbesättningen större än grisbesättningen och
anledningen är att grisköttsproduktionen är mindre utvecklad och denna tendens kommer ta
lång tid att vända. Jämfört med grisproduktionen är dock nötköttsproduktionen mindre lönsam
och produktionen fortsätter därför att minska.404 Antalet nötkreatur har minskat från
43 miljoner 1995 till 19 miljoner 2007 dvs. en minskning med 126 %.405
403
USDA
404
ZMP, Europa Markt OST, 11 januari 2006
405
USDA, Livestock and Poultry
298
% Jämförelse med världsgenomsnittet
180
82%
175
80%
170
78%
165
76%
160
74%
155
150
72%
145
70%
% jämförelse
Kg per slaktat djur
Genomsnittlig köttproduktion
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 243 Rysslands genomsnittliga nötköttproduktion per slaktat djur406 och som jämförelse med
världsgenomsnittet 1995-2007, kg per slaktat djur
Russia`s average production of meat, beef and veal and as part of world average 1995-2007, in kilos per slaughtered
animals
Källa: USDA
Det starka importberoendet de senaste åren har medfört att den ryska staten börjat prioritera
den animaliska sektorn, främst mjölk- och nötköttsektorerna. Ett program utformades därför
under hösten 2005 vars syfte är att stödja jordbruket dvs. ett utökat ryskt jordbruksstöd.
Programmets syfte har sin tyngdpunkt i betydande subventionerade krediter för
stallrenovering och inköp av avelsdjur. När projektet lanserades erkändes även det småskaliga
jordbruket, som står för hälften av animalieproduktionen, och gavs tillträde till stöden. 2006
avsattes 7,45 miljarder rubel och för år 2007 7,18 miljarder rubel.407 Därmed ska en
modernisering av djurproduktionen, slakt- och bearbetningsindustrin genomföras, importen
minskas och inköp av 100 000 avelsdjur (nötkreatur) stödjas. Enligt PSE-beräkningar408
bestod det ryska jordbrukets intäkter för något år sedan till 10 % av subventioner jämfört
18 % för USA och 33 % för EU. Ungefär 74 % av PSE-talet representerades av
marknadsprisstöd vars syfte är att framförallt skydda produktionen av köttprodukter och
socker. Det sovjetiska jordbruket beräknades ha haft en subventioneringsgrad som var cirka
80 %. Med de nya ryska stödprogrammen väntas subventioneringsgraden stiga upp mot
15-20 %. Genom importen av avelsdjur hoppas Ryssland kunna finna en utväg ur den kris
som mjölk- och köttproduktionen befunnit sig i.409
8.3.4.3 Import
Sedan början på 1990-talet är Ryssland en stor importör av nötkött och importen har varierat
under perioden 1995-2007 som framgår av figuren nedan. I början av 1990-talet ökade
406
SJV:s beräkning, USDA:s siffror
407
1 sek motsvarar 3,5 rubel, 2007-06-19
408
PSE är ett mått framtaget av OECD för att kvantifiera jordbruksstöd och mäta transfereringar från
konsumenter och skattebetalare till jordbruksproducenter som resultat av stödåtgärder uttryckt i procent av
jordbrukets bruttointäkt.
409
ZMP, Europa Markt OST, 11 januari 2006, Internationella Perspektiv, Nr 4, 9 februari 2007 och OECD,
Agricultural policies in non-OECD countries:monitoring and evaluation 2007
299
importen för att sedan minska i slutet av samma årtionde. 2000 ökade importen av nötkött
återigen och uppgick till 415 000 ton, 2007 beräknas importen öka ytterligare till 960 000 ton
dvs. en ökning med 131 % jämfört 2000. I genomsnitt under perioden utgör Rysslands import
16 % av den totala världsimporten. De senaste åren har landet varit en av världens tio största
importörer av nötkött utan ben och 2004 var det Rysslands sjätte största importprodukt.410
Den ökande importen följer den minskade produktionen (jämför figur 242).
År 2005 producerades 1,5 miljoner ton nötkött och samma år konsumerades 2,5 miljoner ton
(se tabell 57). Underskottet av nötkött på 1 miljon ton importerades för att möta efterfrågan på
den inhemska marknaden. I genomsnitt konsumerades 17,1 kg nötkött per person i Ryssland
2005 jämfört med 42,8 kg i USA, 17,8 kg i EU, 36,4 kg i Brasilien och 61,8 kg per person i
Argentina.411 Priserna på nötkött stiger i Ryssland eftersom förbrukningen och konsumtionen
ökar.
% Andel av världsimporten
1 200
25%
1 000
20%
800
15%
600
10%
% andel
Tusentals ton
Import
400
200
5%
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 244 Rysslands import av nötkött och som andel av världsimporten 1995-2007, tusentals ton
Russia`s import of meat, beef and veal, and as part of world import 1995-2007, thousands of tons
Källa: USDA
2003 införde Ryssland importbegränsningar genom tullkvoter för att skydda den inhemska
köttproduktionen och ekonomin. Den aktuella överenskommelsen för köttimporten beslutades
i juni 2005. Överenskommelsen ska underlätta Rysslands inträde i WTO och löper från 2006
till och med 2009. För nötkött finns det två tullkvoter beroende på om köttet är färsk/kylt eller
fryst. Kvoten för färskt/kylt nötkött kommer under perioden 2005-2009 höjas från
27 500 till 29 500 ton och fryst nötkött från 430 000 till 450 000 ton.412 Nästan varje år införs
dock importstopp från Rysslands sida för köttimporter till landet. Grunderna för
importstoppen uppges vara den ryska statens värnande om ett bra skydd mot
djursjukdomar/epidemier. I slutet av 2005 införde Ryssland ett importförbud för polska
köttprodukter och detta förbud kvarstår ännu idag. Anledningen till importförbudet av polska
410
FAO - avser ”beef and veal, boneless”
411
USDA, Livestock and Poultry
412
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007, AgraFood, Eastern
Europe, Nr. 292, januari 2007 och Country Focus, Focus on Russia, januari 2005
300
produkter uppges vara hälso- och säkerhetsrisker samt felaktig veterinär dokumentation.413 I
slutet av 2005 infördes även ett importstopp för kött från åtta brasilianska regioner med
åberopande av ett utbrott av mul- och klövsjuka. Importen från länder som Columbia och
Mexico blev därmed aktuella detta år. Importstoppet upphörde delvis den
11 december 2006 och kommer till och med april 2007 att helt upphöra.414 2006 kom därför
Ryssland att ha brist på kött pga. importstoppet mot Brasilien och även Argentina. I januari
2006 stoppades även importen av animaliska produkter till Ryssland från Ukraina och
grunden för stoppet uppgavs vara bristfällig veterinär verksamhet i Ukraina. I oktober skrevs
ett nytt avtal med nya villkor för köttimporten, främst nötköttsimporten. Idag är fortfarande
inte hela importförbudet upphävt, men däremot får Ukraina exportera kött från vissa
produktionsplatser efter att en rysk inspektion skett på plats.415 Importstoppen från rysk sida
medför att importen varierar kraftigt från år till år. De oförutsägbara importstoppen kan vara
ett sätt för Ryssland att gynna den inhemska produktionen.
8.3.4.4 Handelsmönster
Ryssland importerar både nötkött utan ben samt hela eller halva slaktkroppar. Importen av
nötkött utan ben var större 2005 än importen av slaktkroppar, 2000 var förhållandet det
omvända. Importen till Ryssland 2005 har förändrats jämfört med 2000 i den riktningen att
importen kommer från allt fler fjärran länder. De traditionella leverantörerna i närområdena
har minskat i omfattning till förmån för sydamerikanska länder. Den totala importen ökade (se
figur 244) med 139 % mellan år 2000 till 2005. Rysslands inkonsekventa importstopp gör
givetvis att leverantörerna samt importerade kvantiteter skiftar från år till år.
Tabell 65 visar handelsflödena 2000 och 2005 för nötkött utan ben. År 2000 var EU den
största handelspartnern, ungefär hälften av den totala nötköttsimporten till Ryssland kom från
EU. Ukraina var den näst största leverantören och därifrån kom samma år 30 % av importen.
USA:s andel var 10 % av importen. Handelsflödena 2005 dominerades däremot av Brasilien
och Argentina med 44 % respektive 27 % av importen. Även Paraguay blev en viktig
handelspartner 2005 då 8 % av importen kom därifrån. Dessa tre handelspartners var inte
aktuella år 2000. EU:s andel hade minskat till 16 % 2005 och Tyskland var den största
exportören. Importen från de traditionella marknaderna på nära håll som Moldavien och
Ukraina minskade 2005 jämfört 2000. Även importen från USA minskade drastiskt och 2005
importerades inget nötkött utan ben därifrån.
413
Agra Europe Nr. 2249, 9 mars 2007
414
AgraFood, Eastern Europe, Nr. 292 och 293, januari och februari 2007
415
ZMP, Europa Markt OST, 11 januari 2006 och AgraFood, East Europe, Nr. 291 och 292, december 2006 och
januari 2007
301
2000
2005
EU-25
EU-25
20 000 – 39 000 ton
80 000 – 159 000 ton
40 000 - 79 000 ton
> 160 000 ton
Figur 245 Ryssland – import av nötkött utan ben, 2000 och 2005
Russia – cattle meat, boneless, import, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar Rysslands viktigaste leverantörer för nötkött utan ben 2000 och 2005.
Tabell 65 Rysslands import av nötkött utan ben* på landnivå 2000 och 2005, ton
Russia`s import of cattle meat by partner 2000 and 2005, tons
Avsändarland
Ton, 2000 % Andel
Ton, 2005
% Andel
Differens 2000 och 2005, ton
Brasilien
0
0%
194 390
44 %
+ 194 390
Argentina
4 985
5%
117 783
27 %
+ 112 798
EU-25
49 721
48 %
73 128
16 %
+ 23 407
Tyskland
15 713
15 %
27 512
6%
+ 11 799
Irland
7 940
8%
14 168
3%
+ 6 228
Spanien
6 117
6%
8 386
2%
+ 2 269
Litauen
20
0%
5 834
1%
+ 5 814
Italien
7 081
7%
4 136
1%
- 2 945
Polen
153
0,1 %
3 736
1%
+ 3 583
Övriga
12 697
12 %
9 356
2%
- 3 341
Paraguay
0
0%
33 004
8%
+ 33 004
Ukraina
31 440
30 %
11 599
3%
- 19 841
Moldavien
5 276
5%
382
0,1 %
- 4 894
USA
10 921
10 %
0
0%
- 10 921
Övriga
2 170
2%
6 549
1,5 %
+ 4 379
Totalt
104 513
100 %
436 835
100 %
+ 332 322
Varav
* Avser nötkött, färsk, kylt eller fruset, utan ben
Källa/source: FAO
302
Handelsflödena för importen av slaktkroppar är nästan likadana som för nötkött utan ben.
Brasilien, Argentina och Paraguay var nya leverantörer 2005 jämfört med 2000 och
tillsammans var dessa tre länders andel 76 % av den totala importen. Både importen från
Ukraina och EU minskade med 57 % respektive 71 % 2005 jämfört 2000. Bland EU:s
medlemsländer var Irland, Italien, Spanien och Tyskland de länder som hade de största
andelarna i Rysslands import.
2000
2005
EU-25
20 000 – 39 000 ton
80 000 – 159 000 ton
40 000 - 79 000 ton
> 160 000 ton
Figur 246 Ryssland – import av nötkött (slaktkroppar), 2000 och 2005
Russia – cattle meat, carcasses, import, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar Rysslands viktigaste leverantörer för nötkött (slaktkroppar) 2000 och
2005.
303
Tabell 66 Rysslands import av nötkött, slaktkroppar,* på landnivå 2000 och 2005, ton
Russia`s import of cattle meat, carcasses, by partner 2000 and 2005, tons
Avsändarland
Ton, 2000
% Andel Ton, 2005
% Andel
Differens mellan 2000
och 2005, ton
0
0%
105 543
41 %
+ 105 543
Brasilien
Argentina
0
0%
73 094
28 %
+ 73 094
Ukraina
104 185
59 %
44 621
17 %
- 59 564
Paraguay
0
0%
18 797
7%
+ 18 797
EU-25
56 781
32 %
16 636
6,6 %
- 40 145
Irland
10
0%
6 927
3%
+ 6 917
Italien
1 424
1%
3 325
1%
+ 1 901
Spanien
212
0,1 %
2 499
1%
+ 2 287
Tyskland
25 619
14 %
2 352
1%
- 23 267
Danmark
10 104
6%
1 328
0,5 %
- 8 776
Övriga
19 412
11 %
205
0,1 %
- 19 207
Mongoliet
15 322
8,5 %
197
0,08 %
- 15 125
Övriga
1 511
0,8 %
503
0,2 %
- 1 008
Totalt
177 799
100 %
259 391
100 %
+ 81 592
Varav
* Avser nötkött, färskt, kylt eller fruset, slaktkroppar
Källa/source: FAO
8.3.5 Griskött
8.3.5.1 Produktion
Rysslands produktion av griskött har under perioden 1995-2007 varit relativt stabil.
Produktionen upplevde 1997-2000 en dal och 1999, då produktionen uppvisade den största
nedgången, producerades 1,5 miljoner ton kött. Därefter har produktionen ökat och 2007
uppgick denna till 2 miljoner ton dvs. en ökning med 33 % jämfört 1999. I genomsnitt under
perioden har Ryssland stått för 2 % av världsproduktionen. Ryssland har en liten
genomsnittlig grisköttsproduktion, 1,7 miljoner ton per år, jämfört med Kina (43 miljoner
ton), EU (20 miljoner ton) och USA (8,8 miljoner ton).416 Dock har Ryssland en större
grisköttsproduktion än Ukraina där genomsnittet i jämförelse under perioden uppgick till
630 000 ton.
2005 var grisköttsproduktionen Rysslands sjätte största jordbruksprodukt och denna plats har
bibehållits sedan 1997. Sett till världsproduktionen var Ryssland 2005 världens femte största
producent av griskött.
416
Se tabell 170 i appendix för en översikt över världens stora grisköttsproducenter
304
% Andel av världsproduktionen
2 500
3,0%
2 000
2,5%
2,0%
1 500
1,5%
1 000
% andel
Tusentals ton
Produktion
1,0%
500
0,5%
-
0,0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 247 Rysslands produktion av griskött och som andel av världsproduktionen 1995-2007, tusentals
ton
Russia`s production of pig meat and as part of world production 1995-2007, thousands of tons
Källa/source: USDA
8.3.5.2 Produktivitet
Rysslands grisköttsproduktion per slaktat djur har under perioden 1995-2007 varit stabil och
uppgått till ungefär 57 kg. Produktionen per slaktat djur var som högst 1995 då siffran
uppgick till 77 kg och låg på samma nivå som världsgenomsnittet. Därefter har den
genomsnittliga produktionen minskat och 2006 uppgick denna till 55 kg per slaktat djur vilket
var en minskning jämfört 1995 med 27 %. 2006 var den genomsnittliga världsproduktionen
per slaktat djur 77 kg vilket var 40 % högre än Rysslands snitt. I jämförelse med världens
genomsnittliga slaktvikt har Ryssland legat på en nivå på 73 %. Samtidigt som produktionen
av griskött ökat så har produktionen per slaktat djur varit stabil.
Grisbesättningen i Ryssland är mindre än nötkreatursbesättningen. Mellan 2002-2006 har
antalet grisar i Ryssland uppgått till 16,8 miljoner,417 antalet grisar har ökat med 14 % på
storskaliga jordbruksorganisationer och 17 % på privata mindre jordbruk.418
417
USDA, Livestock and Poultry
418
AgraFood, Eastern Europe, Nr. 291, december 2006
305
Genomsnittlig köttproduktion
% Jämförelse med världsgenomsnittet
90
120%
100%
70
60
80%
50
60%
40
30
40%
20
% jämförelse
Kg per slaktat djur
80
20%
10
0
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 248 Rysslands genomsnittliga grisköttsproduktion per slaktat djur419 och som jämförelse med
världsgenomsnittet 1995-2007, kg per slaktat djur
Russia`s average production of pig meat and as part of world average 1995-2007, in kilos per slaughtered animals
Källa/source: USDA
Den ryska grisproduktionen växer och koncentrationen av produktionen sker via fusioner och
övertaganden av små företag till allt större jordbruksföretag/investeringsgrupper. I de största
företagen sker idag produktionen i en vertikal struktur. Foderproduktion, uppfödning,
produktion och marknadsföring av grisköttsprodukter sker i egen regi. Bättre foderkvalitet
och relativt högre producentpriser har förbättrat lönsamheten i grisköttsproduktionen de
senaste åren. Det starka importberoendet har medfört att den ryska staten satt
köttproduktionen i fokus och försök görs för att öka den inhemska produktionen och
därigenom förbättra den internationella konkurrensförmågan genom utökade jordbruksstöd
(se avsnitt 8.3.4.2). Investeringar i grisproduktionen har medfört en högre avkastning delvis
på grund av stallrenoveringar, modern teknologi, förbättrad genetik osv. Enligt ”ZMP”
kommer efterfrågan av köttprodukter att öka med ca 7-10 % per år och det är främst gris- och
kycklingproduktionen som kommer att tjäna på den ökande efterfrågan.420
8.3.5.3 Import
Rysslands import av griskött varierade kraftigt mellan 1995-2007, importen var som störst
1997 (866 000 ton) och som lägst 2000 (315 000 ton). Från 2000 (315 000 ton) till 2007
(850 000 ton) har importen ökat med 170 % dvs. 535 000 ton. I genomsnitt har Rysslands
import utgjort 21 % av världsimporten och 2005 var griskött Rysslands tredje största
importprodukt. Samma år var landet världens näst största grisköttsimportör efter Japan. 2005
producerades 1,7 miljoner ton griskött och 2,6 miljoner ton konsumerades (se tabell 57),
vilket medförde att 765 000 ton griskött importerades för att tillgodose den inhemska
efterfrågan. 2005 konsumerades 17,3 kg griskött per person i Ryssland och konsumtionen per
person ökar.421
419
SJV:s beräkning, USDA:s siffror
420
ZMP, Europa Mark OST, 11 januari 2006
421
USDA, Livestock and Poultry
306
Samtidigt som importkvantiteten av griskött ökade med 170 % mellan 2000-2007 så ökade
produktionen med 33 %. För nötkött gäller för samma period en importökning med 131 %
medan däremot produktionen minskade med 25 %.
Som redovisades ovan i avsnitt 8.3.4.3 så har Ryssland tullkvoter för import av griskött.
Under perioden 2005-2009 kommer kvoten för griskött öka från 467 400 till 502 000 ton.422
Importstopp för kött inträffar nästan varje år och detta medför att importen varierar kraftigt
från år till år som framgår av figuren nedan.
% Andel av världsimporten
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
35%
30%
25%
20%
15%
% andel
Tusentals ton
Import
10%
5%
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 249 Rysslands import av griskött och som andel av världsimporten 1995-2007, tusentals ton
Russia`s import of pig meat and as part of world import 1995-2007, thousands of tons
Källa/source: USDA
8.3.5.4 Handelsmönster
Ryssland importerar främst griskött i form av hela slaktkroppar och importen har ökat med
137 % mellan 2000 och 2005. Som framgår av figur 249 var Rysslands import 2000 den
lägsta under perioden som jämförs medan importen 2005 var stor. Brasilien var den
överlägset största leverantören 2005 och därifrån importerades 76,4 % av den totala importen.
Importen från Brasilien ökade med 247 % till 2005 jämfört med 2000. Den näst största
handelspartnern 2005 var EU varifrån 16 % av importen kom, importen 2005 hade dock
minskat med 68 000 ton jämfört 2000. Danmark, Tyskland och Polen var de viktigaste
leverantörerna 2005. Både importen från Ukraina och USA minskade 2005 jämfört med 2000
med 6 000 respektive 17 000 ton.
2005 importerade Ryssland även 59 220 ton griskött utan ben. Griskött utan ben importerades
främst från EU (25 570 ton), USA (16 843 ton) och Brasilien (12 715 ton). Inom EU var det
Danmark, Nederländerna och Tyskland som var de främsta exportörerna till Ryssland
2005.423
422
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007 och Country Focus,
Focus on Russia, januari 2005
423
FAO
307
2000
2005
EU-25
EU-25
20 000 – 39 000 ton
80 000 – 159 000 ton
40 000 - 79 000 ton
> 160 000 ton
Figur 250 Ryssland – import av griskött (slaktkroppar), 2000 och 2005
Russia – pig meat, carcasses, import, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar Rysslands viktigaste leverantörer av griskött 2000 och 2005.
Tabell 67 Rysslands import av griskött, slaktkroppar*, på landnivå 2000 och 2005, tusentals ton
Russia`s import of pig meat, carcasses, by partner 2000 and 2005, thousands of tons
Avsändarland
Tusentals ton, %
Tusentals ton, %
Differens mellan 2000
Andel
Andel
och 2005, tusentals ton
2000
2005
15
7%
385
76,4 % + 370
Brasilien
149
70 %
81
16 %
- 68
Danmark
35
16 %
21
4%
- 14
Tyskland
23
11 %
19
3,8 %
-4
Polen
21
10 %
13
2,6 %
-8
Nederländerna
11
5%
7
1,4 %
-4
Finland
2
1%
7
1,4 %
+5
Frankrike
27
13 %
6,5
1,3 %
- 20,5
Övriga
30
14 %
7,5
1,5 %
- 22,5
USA
30
14 %
13
2,6 %
- 17
Ukraina
12
5,6 %
6
1%
-6
Övriga
8
3,7 %
18
3,6 %
+ 10
Totalt
213
100 %
504
100 %
+ 291
EU-25
Varav
* Avser griskött, färskt, kylt eller fruset, slaktkroppar
Källa/source: FAO
308
8.3.6 Kycklingkött
8.3.6.1 Produktion
2005 var kycklingkött Rysslands nionde största jordbruksprodukt och samma år var landet
världens tionde största producent.424 USA, Kina och Brasilien är de länder där produktionen
av kycklingkött är störst och 2006 hade USA en produktion som var 14 gånger större än
Rysslands. Rysslands kycklingköttproduktion har ökat kraftigt 1995-2007, från
340 000 ton till 1,3 miljoner ton dvs. 282 %. Ryssland är dock ingen stor aktör på
världsmarknaden utan har under perioden svarat för ungefär 1 % av den totala
världsproduktionen.
Till skillnad mot nötköttsproduktionen som minskat så har kyckling- och
grisköttsproduktionen ökat. Anledningar till varför kyckling- och grisproduktionen ökat är
utökade jordbruksstöd och högre priser (se avsnitt 8.3.4.2).
Produktion
% Andel av världsproduktionen
1 400
2,5%
2,0%
1 000
800
1,5%
600
1,0%
% andel
Tusentals ton
1 200
400
0,5%
200
-
0,0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 251 Rysslands produktion av kycklingkött och som andel av världsproduktionen 1995-2007,
tusentals ton
Russia`s production of poultry meat, broiler, and as part of world production 1995-2007, thousands of tons
Källa/source: USDA
8.3.6.2 Import
I likhet med importen av nöt- och griskött har importen av kycklingkött varierat under
perioden som jämförs i figuren nedan. Importen har med undantag av 1995, 1999 och 2000
uppgått till lite över en miljon ton. Importen ökade med 40 % 2007 jämfört 1995, från
855 000 ton till 1,2 miljoner ton. Ryssland är idag en stor importör av kycklingkött och i
genomsnitt har landet stått för 26 % av den totala världsimporten. Trots att produktionen ökat
kraftigt från 1995 så har inte importen minskat utan ökat med 39 % (jämför figur 251). En
förklaring är den starkt växande ryska efterfrågan på kycklingkött. Kycklingkött har sedan
1994 varit en av Rysslands största importprodukter och 2004 var kycklingkött landets näst
största importprodukt. Sett till världsimporten är Ryssland en av de största importörerna av
kycklingkött och de senaste åren har landet varit världens största importör.
424
FAO
309
2005 producerades 900 000 ton kycklingkött och samma år konsumerades 2,1 miljoner ton.
Konsumtionen var 2,4 gånger större än produktionen och 1,2 miljoner ton importerades för att
tillgodose den inhemska efterfrågan. Konsumtionen fortsätter att öka, 2005 konsumerades
14,9 kg kycklingkött per person i Ryssland jämfört 11,7 kg 2002.425
% Andel av världsimporten
1 400
40%
1 200
35%
30%
1 000
25%
800
20%
600
15%
400
% andel
Tusentals ton
Import
10%
200
5%
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 252 Rysslands import av kycklingkött och som andel av världsimporten 1995-2007, tusentals ton
Russia`s import of poultry meat, broiler, and as part of world import 1995-2007, thousands of tons
Källa/source: USDA
2003 införde Ryssland importbegränsningar genom kvoter för att skydda den inhemska
kycklingproduktionen och ekonomin. Kvoten för kycklingkött kommer att stiga under
perioden 2005-2009, från 1 miljon ton till 1,25 miljoner ton. Även EU tjänar på en ökning av
kvoterna då de ryska kvoterna mot EU för fågelkött ökade 2006 från 15 600 ton till
220 600 ton och 2009 kommer EU-kvoten att ökas ytterligare till 244 400 ton. Dessutom finns
möjligheten att relativt snabbt stoppa import av veterinärmedicinska skäl från länder eller
ländergrupper. Ryska importörer kan i så fall kompensera bortfallet genom att importera från
andra stater även om dessa kvoter skulle vara överträdda.426 Ryssland har dock som avsikt att
bli nettoexportör av kycklingkött, kanske så tidigt som 2010, istället för som nu en stor
importör enligt ”Agra Europe”. En av anledningarna till att denna utveckling skulle kunna bli
möjlig anses vara de miljarder US dollars som i dag investeras i köttsektorn genom stora
nationella stödprogram.427
8.3.6.3 Handelsmönster
Rysslands överlägset största leverantör av kycklingkött är USA, 2000 var USA:s andel
85 % av Rysslands totala import och 2005 var denna andel 68 %. Brasilien var 2005 den näst
största handelspartnern och hade en andel på 19 % av Rysslands totala import. 2000 kom
10,6 % av Rysslands import från EU och 11,6 % importerades därifrån år 2005. De största
handelspartnerna inom EU är Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Belgien och
425
USDA, Livestock and Poultry
426
ZMP, Europa Markt OST, 11 januari 2006 och OECD, Agricultural policies in non-OECD countries:
monitoring and evaluation 2007
427
Agra Europe, nr. 2260, 25 maj 2007
310
Nederländerna. Importen av kycklingkött från Argentina var obefintlig 2000, men 2005 kom
0,7 % av importen därifrån. Däremot har importen från Ukraina minskat betydligt från
9 472 ton 2000 till endast 19 ton 2005.
2000
2005
EU-25
100 000 – 199 000 ton
400 000 – 799 000 ton
200 000 – 399 000 ton
>800 000 ton
Figur 253 Ryssland – import av kycklingkött, 2000 och 2005
Russia – import of poultry meat, broiler, import, 2000 and 2005
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar Rysslands viktigaste leverantörer av kycklingkött 2000 och 2005.
Tabell 68 Rysslands import av kycklingkött* på landnivå 2000 och 2005, ton
Russia`s import of poultry meat, broiler, by partner 2000 and 2005, tons
Avsändarland
Ton, 2000
% Andel
Ton, 2005
% Andel
USA
491 464
85 %
818 118
68 %
Differens mellan 2000
och 2005, ton
+ 326 654
Brasilien
14 887
2,6 %
227 279
19 %
+ 212 392
EU-25
62 051
10,6 %
140 206
11,6 %
+ 78 155
Tyskland
10 580
1,8 %
72 100
6%
+ 61 520
Frankrike
8 238
1,4 %
21 380
1,8 %
+ 13 142
Storbritannien 9 302
1,6 %
13 394
1,1 %
+ 4 092
Belgien
1%
12 610
1%
+ 7 253
Nederländerna 24 007
4%
7 999
0,7 %
- 16 008
Övriga
4 567
0,8 %
12 723
1,1 %
+ 8 156
Argentina
0
0%
8 679
0,7 %
+ 8 679
Ukraina
9 472
1,6 %
19
0,002 %
- 9 453
Övriga
2 225
0,4 %
9 232
0,8 %
+ 7 007
Totalt
580 099
100 %
1 203 983
100 %
+ 623 884
Varav
5 357
* Avser kycklingkött, färskt, kylt eller fruset
Källa/source: FAO
311
8.4 Övriga produkter
8.4.1 Solrosfrön
Solrosor är Rysslands viktigaste oljeväxt och landet är världens största producent av denna.
2005/06 uppgick Rysslands produktion av solrosfrö till 6,5 miljoner ton vilket var ungefär två
miljoner ton större än Ukrainas produktion, den näst största producenten. Andra stora
producenter av solrosfrö är Argentina, EU, Indien och Kina.428 Produktionen av solrosfrön har
ökat från början på 1990-talet samtidigt som den inhemska konsumtionen ökat. 2005 var
solrosfrö Rysslands åttonde största jordbruksprodukt. Samma år uppgick produktionen till
6 miljoner ton och utav denna konsumerades 3 miljoner ton i landet. 429 Av figur 254 framgår
att produktionen av solrosfrön ökat under perioden som jämförs, från 4,2 miljoner ton
1995/96 till 6,7 miljoner ton 2006/07 dvs. 60 %. I genomsnitt under perioden har landets
produktion utgjort 16 % av världsproduktionen.
Rysslands produktion av solrosfrö ökar i takt med att efterfrågan på olja och biobränsle ökar.
Även produktionen av raps och sojabönor ökar och 2004 skördades 145 000 ton raps och
555 000 ton sojabönor. Priset på solrosfrö ökar stadigt och i nära framtid kommer
veteproduktionen att bli mindre lönsam än produktionen av oljeväxterna, solros och sojaböna,
i de flesta delar av Ryssland enligt ”AgraFood”. Samma källa hävdar att Ryssland inom två år
kommer att börja producera biobränsle.430 En kombination av högt pris, låga
produktionskostnader (i jämförelse med vete) och ökad efterfrågan på solrosolja, både inom
landet och utrikes, har medfört att solrosfrö blivit en mycket lönsam gröda i Ryssland.431
% Andel av världsproduktionen
000
000
000
000
000
000
000
000
-
25%
15%
10%
% andel
20%
5%
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
0%
1996/97
8
7
6
5
4
3
2
1
1995/96
Tusentals ton
Produktion
Figur 254 Rysslands produktion av solrosfrö och som andel av världsproduktionen 1995/96-2006/07,
tusentals ton
Russia`s production of sunflower seed and as part of world production 1995/96-2006/07, thousands of tons
Källa/source: USDA
428
Se tabell 108 i appendix för en översikt över världens stora solrosfröproducenter
429
FAO
430
AgraFood, Eastern Europe, Nr. 291 (december 2006) och 293 (februari 2007)
431
Country Focus, Focus on Russia, januari 2005
312
Rysslands produktion av solrosolja har liksom solrosfrö ökat. Solrosolja står dock för den
största procentuella ökningen. Produktionen har ökat från 920 000 ton 1995/96 till
2,4 miljoner ton 2006/07 dvs. 160 % och i genomsnitt har produktionen uppgått till 15 % av
världsproduktionen. Produktionen av solrosfrö har under samma period ökat med 60 %.
25%
2500
20%
2000
15%
1500
10%
1000
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
0%
1998/99
0
1997/98
5%
1996/97
500
% andel
% Andel av världsproduktionen
3000
1995/96
Tusentals ton
Produktion
Figur 255 Rysslands produktion av solrosolja och som andel av världsproduktionen 1995/96-2006/07,
tusentals ton
Russia`s production of sunflower oil and as part of world production 1995/96-2006/07, thousands of tons
Källa/source: USDA
Rysslands avkastning av solrosfrön var i genomsnitt under perioden 78 % i jämförelse med
världsgenomsnittet. Produktionen uppgick i genomsnitt till 0,95 ton per hektar i Ryssland
jämfört med världsgenomsnittets 1,22 ton per hektar. Avkastningen har dock ökat och följer
produktionskurvorna, jämför figur 255 och 256. Av Rysslands totala jordbruksmark odlades
solrosfrön på 5,5 miljoner hektar år 2005, vilket var en ökning med 14 % från 2004. 2004
odlades sojabönor på 430 000 hektar och raps på 150 000 hektar. 432
432
ZMP, Europa Markt OST, 11 januari 2006
313
% Jämförelse med världsgenomsnittet
1,40
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ton per hektar
1,20
1,00
0,80
0,60
0,40
0,20
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
-
% jämförelse
Avkastning
Figur 256 Rysslands avkastning av solrosfrön och som andel av världsgenomsnittet 1995/96-2006/07, ton
per hektar
Russia`s yield of sunflower seed and as part of world average 1995/96-2006/07, tons per hectare
Källa/source: USDA
Ryssland exporterar både solrosfrö och solrosolja, men exporten för av de två produkterna har
utvecklats i olika riktning. Exporten av solrosfrö har minskat kraftigt och exporten av
solrosolja ökat. Produktionen av både solrosfrö och solrosolja har ökat på grund av ökad
efterfråga inom Ryssland och utanför landets gränser.
Solrosolja är en av Rysslands största exportprodukter. Från 1995 till 2004 var det landets
femte största exportprodukt433 och 2005/06 var Ryssland världens tredje största exportör av
solrosolja, efter Ukraina och Argentina. Exporten av solrosolja har ökat kraftigt under
perioden som jämförs i figuren nedan, från 25 000 ton 1995/96 till 610 000 ton 2006/07. En
ökad efterfråga har medfört en ökad produktion och i sin tur större exportkvantiteter. Enligt
”AgraFood” kommer Ryssland nästa säsong (oktober-september) att uppnå en toppnotering
på exporterad kvantitet, 800 000 – 900 000 ton.434
433
FAO
434
AgraFood, East Europe, Nr. 293, februari 2007
314
% Andel av världsexporten
700
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
Tusentals ton
600
500
400
300
200
100
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
0
% andel
Export
Figur 257 Rysslands export av solrosolja och som andel av världsexporten 1995/96-2006/07, tusentals ton
Russia`s export of sunflower oil and as part of world export 1995/96-2006/07, thousands of tons
Källa/source: USDA
Exporten av solrosfrö har minskat kraftigt från 1,2 miljoner ton 1995/96 till 375 000 ton
2006/07 dvs. med 220 %. Högre produktion av och exporterade volymer av solrosolja
minskar i sin tur exporten av solrosfrö.
% Andel av världsexporten
1 400
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Tusentals ton
1 200
1 000
800
600
400
200
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
-
% andel
Export
Figur 258 Rysslands export av solrosfrön och som andel av världsexporten 1995/96-2006/07, tusentals ton
Russia`s export of sunflower seed and as part of world export 1995/96-2006/07, thousands of tons
Källa/source: USDA
Rysslands största handelspartner för solrosolja 2005 var EU som tog emot 43,4 % av den
totala exporten. De största importländerna inom EU var sydeuropeiska länder som Italien
(20 %), Grekland (9,7 %) och Spanien (7,7 %). Rysslands export till EU ökade markant 2005
jämfört med 2000 medan exporten till traditionella marknader som Egypten, Kazakstan och
Algeriet minskade. Exporten till Turkiet ökade 2005 jämfört med 2000 med 40 000 ton.
315
2005/06 minskade dock exporten till Turkiet kraftigt på grund av införandet av importtullar,
men minskningen kompenserades genom en stark efterfrågan från EU och Egypten.435
Tabell 69 Rysslands export av solrosolja på landnivå 2000 och 2005, ton
Russia`s export of sunflower oil by partner 2000 and 2005, tons
Mottagarland
Ton, 2000
% Andel Ton, 2005
% Andel
6 811
3,5 %
136 272
43,4 %
Differens mellan
och 2005, ton
+ 129 461
Italien
0
0%
63 688
20 %
+ 63 688
Grekland
2 932
1,5 %
30 268
9,7 %
+ 27 336
Spanien
0
0%
24 145
7,7 %
+ 24 145
Nederländerna
3 636
1,9 %
0
0%
- 3636
Övriga
243
0,1 %
18 171
6%
+ 17 928
Turkiet
22 235
11,4 %
61 971
20 %
+ 39 736
Egypten
40 985
21 %
31 405
10 %
- 9 580
Kazakstan
43 484
22 %
22 538
7%
- 20 946
Algeriet
63 431
33 %
5 930
2%
- 57 501
Övriga
17 822
9%
55 476
17,7 %
+ 37 654
Totalt
194 768
100 %
313 592
100 %
+ 118 824
EU-25
2000
Varav
Källa/source: FAO
8.4.2 Sockerbetor/socker
Rysslands produktion av sockerbetor ökade från 19 miljoner ton 1995 till 21,4 miljoner ton
2005 dvs. 12 %. 2005 var sockerbetor Rysslands tionde största jordbruksprodukt en position
som bibehållits sedan 1995. Samma år var Ryssland världens tredje största producent av
sockerbetor efter EU, då främst Frankrike och Tyskland, samt USA. 2005 producerade
Ryssland en kvantitet som var 84 % mindre än EU:s och 15 % mindre än USA:s. I genomsnitt
under perioden har landets produktion uppgått till 6,5 % av världsproduktionen.
Idag är Ryssland ungefär till 55 % självförsörjande med socker, men sockerbetsarealerna ökar
och produktiviteten ökar. Om ökningen fortsätter i samma takt så kommer Rysslands
produktion av sockerbetor inom fem år att uppnå 32 miljoner ton, en produktion på fyra
miljoner ton vitt socker och därmed kan Ryssland komma att bli självförsörjande av socker.436
435
AgraFood, Eastern Europe, Nr. 293, februari 2007
436
AgraFood, Eastern Europe, Nr. 293, februari 2007
316
% Andel av världsproduktionen
10%
9%
8%
7%
6%
5%
4%
3%
2%
1%
0%
25 000
Tusentals ton
20 000
15 000
10 000
5 000
-
% andel
Produktion
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 259 Rysslands produktion av sockerbetor och som andel av världsproduktionen 1995-2005,
tusentals ton
Russia`s production of sugar beets and as part of world production 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: FAO
2006 konsumerade den ryska befolkningen 5,1 miljoner ton vitt socker, 3,1 miljoner ton kom
från den lokala sockerbetsproduktionen och resterande del (ca 40 %) importerades. 2007
kommer konsumtionen enligt ”AgraFood” att öka ytterligare till 5,55-5,65 miljoner ton.437
Rysslands produktion av sockerbetor har 1995-2005 i genomsnitt uppgått till 20,5 ton per
hektar vilket är lågt i jämförelse med världsgenomsnittet på 40 ton per hektar. I Frankrike och
Ukraina som är två stora producenter av sockerbetor har avkastningen i genomsnitt under
perioden varit 73 respektive 19 ton per hektar. Rysslands avkastning har dock ökat från 15 ton
per hektar 1996 till 28 ton per hektar 2005. 2005 var Rysslands genomsnittliga
produktionskostnad 488 US dollar jämfört med 513 US dollar i Ukraina och 434 US dollar i
Vitryssland.438
Sockerbetsarealerna har växt från 773 000 hektar 1998 till 1 miljon hektar 2006 samtidigt som
produktiviteten för sockerbetor ökar.439
437
AgraFood, Eastern Europe, Nr. 293, februari 2007
438
F.O. Lichts, International sugar and sweetener report, 2007-04-11
439
AgraFood, Eastern Europe, Nr. 293, februari 2007
317
% J ä m fö re ls e m e d vä rld s g e n o m s n itte t
30
70%
25
60%
50%
20
40%
15
30%
10
20%
5
10%
0
0%
% jämförelse
Ton per hektar
A vk a s tn in g
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 260 Rysslands avkastning av sockerbetor och som % jämförelse med världsgenomsnittet 1995-2005,
ton per hektar
Russia`s yield per hectare of sugar beets and as part of world average 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: FAO
Ryssland är en av världens största importörer av socker och sockerlösningar och 2005 var
Ryssland den största importören före USA, Kina och Sydkorea. Ryssland importerade 2005
sammanlagt 2,9 miljoner ton, USA 1,9 miljoner ton, Kina och Sydkorea
1,7 miljoner ton vardera. Socker var samma år Rysslands fjärde största importprodukt vars
betydelse ökat sedan början på 1990-talet.
Figuren nedan visar att importen av socker varierat kraftigt under perioden som jämförs.
Importen var som störst 1999 (5,4 miljoner ton) och därefter har den minskat med 46 % till
2005 (2,9 miljoner ton). Samtidigt som produktionen ökat så har importen minskat (jämför
figur 259) vilket innebär att Rysslands produktion i allt högre grad klarar av att möta den
inhemska efterfrågan. I genomsnitt har Rysslands import uppgått till 15 % av världsimporten.
% Andel av världsim porten
6 000
30%
5 000
25%
4 000
20%
3 000
15%
2 000
10%
1 000
5%
-
0%
% andel
Tusentals ton
Im port
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 261 Rysslands import av socker och sockerlösningar och som andel av världsimporten 1995-2005,
tusentals ton
Russia`s import of sugar and syrups and as part of world import 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: FAO
318
Ryssland importerar även sockerkonfektyrer. Importen av sockerkonfektyrer har minskat med
29 % och i genomsnitt under perioden har importen uppgått till 78 195 ton. Ryssland
importerar sockerkonfektyrer bland annat från EU.440
Socker ligger liksom kött under en speciell importregim. Vitt socker som inte importeras från
CIS-länderna441 påförs en avgift med 340 US dollar per ton. Importen av vitt socker från CISländerna är däremot fri från denna avgift om sockret är framställt från sockerbetor, om inte så
är fallet, påförs avgiften ovan. Huvuddelen av Rysslands sockerimport kommer från CISländerna.442
8.4.3 Ägg
Hönsägg är idag Rysslands femte största jordbruksprodukt och har varit så sedan 1995. Trots
att ägg är en stor produkt i Ryssland är landet en liten aktör på den internationella marknaden
och svarar i genomsnitt endast för 3,5 % av världsproduktionen. Produktionen har ökat från
1,8 miljoner ton 1996 till 2 miljoner ton 2005 dvs. 18 %. 2005 producerades 2 080 000 ton
ägg och samma år konsumerades 1 980 000 ton (se tabell 57) vilket gav utrymme för en liten
export.
% Andel av världsproduktionen
2 150
2 100
2 050
2 000
1 950
1 900
1 850
1 800
1 750
1 700
1 650
1 600
4,5%
4,0%
3,5%
3,0%
2,5%
2,0%
% andel
Tusentals ton
Produktion
1,5%
1,0%
0,5%
0,0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 262 Rysslands produktion av hönsägg och som andel av världsproduktionen 1995-2005, tusentals
ton
Russia`s production of hen eggs and as part of world production 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: FAO
Samtidigt som produktionen av hönsägg ökat i Ryssland har landet börjat exportera
överskottet. Ryssland exporterar en liten kvantitet hönsägg och 2005 uppgick denna kvantitet
till 6 233 ton. Exporten har dock ökat kraftigt, från 4 078 ton 1998 till 6 233 ton 2005.
Ryssland är fortfarande en liten exportör på världsmarknaden och har i genomsnitt svarat för
0,6 %. 2005 gick exporten främst till närliggande länder som Kazakstan och Mongoliet.
440
Eurostat
441
CIS-länderna avser: Armenien, Moldavien, Vitryssland, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan,
Kazakstan, Ukraina, Azerbajdzjan och Georgien.
442
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
319
% Andel av världsexporten
12 000
1,2%
10 000
1,0%
8 000
0,8%
6 000
0,6%
4 000
0,4%
2 000
0,2%
-
% andel
Ton
Export
0,0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 263 Rysslands export av hönsägg och som andel av världsexporten 1995-2005, ton
Russia`s export of hen eggs and as part of world export 1995-2005, tons
Källa/source: FAO
8.4.4 Potatis
Sedan 1995 har produktionen av potatis varit Rysslands tredje största jordbruksprodukt.
Produktionen har varit relativt stabil under perioden som jämförs och i genomsnitt uppgått till
35 miljoner ton per år. 2005 var Ryssland världens tredje största potatisproducent och
producerade 36 miljoner ton mindre än Kina (73 miljoner ton) och 20 miljoner ton mindre än
EU (57 miljoner ton). Rysslands potatisproduktion har i genomsnitt utgjort 11 % av
världsproduktionen. Av de 37 miljoner ton som producerades 2005 konsumerades 20 miljoner
ton på den inhemska livsmedelsmarknaden (se tabell 57). Potatis är en även en viktig råvara
vid framställningen av en den ryska specialiteten, vodka.
% Andel av världsproduktionen
45 000
16%
40 000
14%
35 000
12%
30 000
10%
25 000
8%
20 000
6%
15 000
10 000
4%
5 000
2%
-
% andel
Tusentals ton
Produktion
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 264 Rysslands produktion av potatis och som andel av världsproduktionen 1995-2005, tusentals ton
Russia`s production of potatoes and as part of world production 1995-2005, thousands of tons
Källa/source: FAO
Ryssland exporterar en liten mängd potatis och 2005 uppgick denna till 26 629 ton. Exporten
har dock ökat betydligt, från 1 832 ton 1995 till 26 629 ton 2005 dvs. en ökning med 14
gånger. De främsta handelspartnerna 2005 var Azerbajdzjan och Kazakstan.
320
9 Ukraina
9.1 Inledning
Figur 265 Ukrainas lokalisering
Ukraine’s localization
443
Källa/source: Wikipedia
Ukraina var efter Ryssland den ekonomiskt viktigaste delstaten i Sovjetunionen med en
industriproduktion som var ungefär fyra gånger större än den sovjetrepublik som var tredje
störst. Ukrainas bördiga svarta jord genererade mer än en fjärdedel av Sovjetunionens
jordbruksprodukter och Ukraina var därför känt som Sovjets kornbod. Under Sovjettiden var
jordbruket kraftigt subventionerat. Under slutet av 1960-talet och början på 1970-talet
infördes åtgärder i Sovjetunionen för att öka innevånarnas konsumtion av kött och animaliska
proteiner då konsumtionen av dessa var betydligt lägre än i Europa och Nordamerika. Denna
intention var stark till och med Sovjets upplösande och innebar, genom stöd till produktionen
och kontroll av stabila återförsäljningspriser, en stegvis ökande subvention av matpriserna.
Konsumtionen av kött ökade planenligt och var t.ex. 1990 per capita lika stor eller större än
den i Storbritannien, vars inkomst per capita var över dubbelt så hög som Sovjets.444
Ukraina, som blev självständigt i och med Sovjetunionens upplösning 1991, hade en besvärlig
period under övergången från planekonomi till marknadsekonomi. Bland annat de minskade
statssubventionerna gjorde att användningen av gödselmedel minskade med 85 % under en
tioårsperiod. Gödselmedelsanvändningen i veteodlingen minskade från ett genomsnitt på
149 kg per hektar 1990, då gödselmedel var subventionerade, till 24 kg 2000 (-84 %). Enligt
USDA har gödselmedelsanvändningen ökat efter 2000 men låg fortfarande 2004 långt under
rekommenderade kvantiteter. Under samma period som användningen av gödselmedel
minskade, minskade BNP med 69 %. Den ukrainska staten genomförde efter
självständigheten 1991 snabbt reformer för fri prissättning och handel, men var långsam vad
443
http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:BlankMap-World.png, SJV:s bearbetning
444
CIA, The World Factbook, Ukraine och ERS, Agricultural Productivity and Efficiency in Russia and Ukraine
321
det gäller handel med mark och lagstiftning för kommersiell verksamhet. Det tog en tid innan
privatiseringarna nådde jordbrukssektorn och inte förrän år 2000 strukturerades denna om.
En omodern maskinpark, otillräckliga lagringsmöjligheter och problem med tillgång till
krediter till överkomliga kostnader är stora hinder för Ukrainas möjligheter till en högre
avkastning och till bättre kvalité. Det uppskattas att mellan 10 och 20 % av skördarna förloras
på grund av omodern och ineffektiv maskinpark. Det råder även en brist på
lagringsmöjligheter på lantbruken vilket gör att många producenter tvingas sälja spannmål
strax efter skörden då priset oftast är lägre. Bristen på lagringsmöjligheter är en kvarleva från
sovjettiden då spannmålen direkt efter skörd transporterades till regionala spannmålsmagasin.
Det största hindret för merparten av jordbrukarna för att modernisera maskinparken och
bygga ut lagringsmöjligheterna är problemen att få tillgång till krediter till överkomlig
kostnad.445 Enligt USDA har de flesta jordbrukare möjlighet att få tillgång till krediter, dock
är räntorna höga och bankerna ställer stora krav på säkerhet. Bankerna är dessutom generellt
ovilliga att ge långfristiga lån utan normala lån sträcker sig över en period på mellan sex och
tio månader, och används normalt för köp av gödselmedel eller kemikalier. Eftersom mark
inte kan användas som säkerhet i Ukraina används vanligtvis framtida skördar, men även
kreatur, maskiner eller privat egendom. Höga räntor och krav på stora säkerheter, ca 200 till
300 % av lånens storlek, kombinerat med svårigheten att få långsiktiga lån försvårar för
långsiktiga investeringar.446
Ukraina har en befolkning på 46,7 miljoner, av vilken 33 % lever på landsbygden. En
fjärdedel av arbetskraften på 22,3 miljoner är sysselsatt i jordbruket, som står för strax under
en
femtedel
av
total
BNP
(17,5 %).
BNP
uppskattas
2006
till
81,5 miljarder US dollar till officiell växelkurs och köpkraftsparitetsjusterad till
355,8 miljarder US dollar.447 Ukraina har de senaste åren blivit en allt viktigare aktör på
världsmarknaden med jordbruksprodukter, både som producent och exportör. Liksom
Ryssland är Ukraina ännu inte medlem i WTO, men förhandlingar pågår.
9.2 Översikt
9.2.1 Jordbruksstöd
Ukrainas PSE-tal448 steg från ett genomsnitt 1995-1998 på -10 % till ett genomsnitt 20032005 på 3 %. Ett PSE på 3 % är lågt och kan exempelvis jämföras med OECD-området, som
har ett genomsnittligt PSE på 30 %. Under perioden 2003 till 2005 mottog de ukrainska
producenterna i genomsnitt 2 % mindre i betalning än världsmarknadspriserna för sina
produkter. Detta negativa marknadsprisstöd kompenserades genom positiva transfereringar
från skattebetalarna. Det negativa producentprisstödsvärdet på 2 % döljer skilda stöd för olika
produkter, till exempel låg betalningen för kycklingkött enligt OECD 80 % över
världsmarknadspriset. Konsumentstödsestimatet (CSE449) var lågt under samma period, 1 %.
445
USDA, Ukraine: Agricultural overview 2004-12-16
446
USDA, Ukraine: Agricultural overview 2004-12-16
447
CIA, The World Factbook, Ukraine och U.S. Department of State, Background note: Ukraine
448
PSE är ett mått framtaget av OECD för att kvantifiera jordbruksstöd och mäter transfereringar från
konsumenter och skattebetalare till jordbruksproducenter som resultat av stödåtgärder uttryckt i procent av
jordbrukets bruttointäkt.
449
CSE är ett mått framtaget av OECD för att kvantifiera jordbruksstöd. Det mäter det årliga monetära värdet av
bruttoöverföringar till (eller från) konsumenter av jordbruksprodukter som uppstår i samband med stöd till
322
Dock skedde ett skifte under perioden från stöd till beskattning, och 2005 var CSE-talet
negativt. Sett som del av BNP så steg den totala kostnaden för stöd till jordbruket till 1,39 %,
vilket var högre än OECD-områdets medelvärde åren 2003 till 2005 på 1,14 %.450
9.2.2 Produktion
Ukrainas jordbruk drabbades hårt av Sovjetunionens fall genom att stor del av de kraftiga
subventioner som jordbrukssektorn tidigare mottagit då försvann. Under de första tio åren
halverades odlad areal samt produktionen av spannmål och användningen av gödselmedel
minskade med 85 %. Under 2000-talet har dock produktionen återigen ökat. Denna positiva
trend bröts år 2003 då dåligt väder förstörde en stor del av skörden av höstvetet, vilken
normalt motsvarar 95 % av landets veteskörd.451 Efter Sovjetunionens fall tvingades
produktionen anpassas efter lönsamhet. Detta fortsatte under perioden 1995-2005 vilket,
bland annat har medfört en minskning av sockerbetsproduktionen till förmån för solrosfrön,
majs och till viss del korn och vete.
Ukrainas viktigaste spannmålsslag är vete, korn och majs. Landets främsta oljeväxt är
solrosfrön och främsta industrigrödan är sockerbetor. De dominerande animaliska
produkterna är mjölk- och mejeriprodukter samt nötkött. Nötkött producerades 2005 till ett
värde som översteg griskött och kycklingkött tillsammans, dock hade nötköttsproduktionen en
negativ trend medan kycklingköttet hade en stigande. Även en stor kvantitet potatis
producerades.
Komjölksproduktionen minskade över hela perioden 1995-2005 med 21,0 % sett till värde,
från 4,5 miljarder internationella dollar 1995 till 3,6 miljarder 2005. Produktionen ökade dock
med 8,4 % 2000-2005, från 3,3 miljarder internationella dollar till ovan nämnda 3,6.
Veteproduktionen ökade under perioden med 14,9 %, varav den största delen skedde från
2000 och framåt (+83,4 %). År 1995 producerade Ukraina vete till ett värde av 2,5 miljarder
internationella dollar, 2005 var produktionen 2,9 miljarder. På grund av ogynnsamt väder
uppgick veteproduktionen endast 561 miljoner internationella dollar år 2003.
Potatisproduktionen ökade med 32,3 % från 1995 års produktion på 2,1 miljarder
internationella dollar till 2,8 miljarder år 2005. Produktionen av sockerbetor minskade
däremot under perioden med 47,3 %, från 1,4 miljarder internationella dollar 1995 till
719 miljoner 2005. Produktionen ökade dock från 608 miljoner år 2000 med 18,3 % till år
2005. 1995-2005 mer än halverades nötköttsproduktionen, från en nivå på 2,5 miljarder
internationella dollar 1995 till 1,2 miljarder 2005 (- 54,2%).
Kornproduktionen minskade från 938 miljoner internationella dollar 1995 med 6,6 % till
877 miljoner dollar 2005. Från 2000 års produktion på 669 miljoner internationella dollar
ökade dock produktionen med 31 % till 2005. Majs var den produkt för vilken produktionen
ökade mest under perioden. 1995 producerades majs för 394 miljoner dollar, år 2005
producerades över dubbelt så mycket majs, 825 miljoner (+109,3 %). Solrosfrön var den av
de stora produkterna som efter majs ökade mest. Från att ha producerats för 676 miljoner
dollar år 1995 steg produktionen med 64,5 % till 1,1 miljard år 2005.
Förutom produkterna i figuren nedan producerades även under perioden större värden av
hönsägg, kycklingkött, griskött, tomater, vitkål och äpplen.
jordbruket. Om värdet är negativt mäter CSE jordbrukspolitikens börda på konsumenterna i form av avgifter
eller högre priser. CSE mäter skatten eller bidraget som del av konsumerat värde till producentpris.
450
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
451
USDA, Ukraine: Agricultural overview
323
Komjölk
Vete
Potatis
1996
1997
Nötkött
Solrosfrön
Korn
Majs
Sockerbetor
2001
2002
2003
Miljoner internationella dollar
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
1995
1998
1999
2000
2004
2005
Figur 266 Utveckling av Ukrainas jordbruksproduktion för de största produkterna, 1995-2005, miljoner
internationella dollar
Evolution of Ukraine’s agricultural production for the largest products, 1995-2005, millions of international dollars
Källa/source: FAO
Tabellen nedan visar
jordbruksprodukter.
utvecklingen
i
produktionsvärde
för
Ukrainas
viktigaste
Tabell 70 Utveckling av Ukrainas jordbruksproduktion för största produkterna, 1995-2005, miljoner
internationella dollar
Evolution of Ukraine’s agricultural production for the largest products, 1995-2005, millions of international dollars
År
Komjölk Vete
Potatis
Nötkött
Solrosfrön Korn
Majs
Sockerbetor
1995
4 537
2 538
2 137
2 516
676
938
394
1 365
1996
4 147
2 113
2 670
2 186
501
558
213
1 059
1997
3 601
2 871
2 422
1 925
545
721
620
813
1998
3 599
2 330
2 234
1 640
535
572
267
715
1999
3 494
2 119
1 845
1 638
660
626
202
647
2000
3 307
1 591
2 878
1 562
817
669
447
608
2001
3 498
3 330
2 516
1 338
532
992
423
717
2002
3 682
3 206
2 411
1 459
772
1 009
486
665
2003
3 548
561
2 677
1 499
1 005
665
799
616
2004
3 579
2 733
3 010
1 270
720
1 080
1 030
764
2005
3 586
2 917
2 826
1 151
1 111
877
825
719
Källa/source: FAO
9.2.3 Areal och produktivitet
Ukraina består av ett vidsträckt slättland som gränsar till Svarta havet i söder och Karpaterna i
väster. Ukraina ligger i det så kallade svartjordsbältet som sträcker sig från nordöstra Ukraina
324
till Sibirien och har en mycket bördig jord. Ukrainas totala landyta beräknas uppgå till
603 700 km2. Bortsett från den södra kusten av Krimhalvön, som har Medelhavsklimat, så har
Ukraina tempererat klimat. Vintrarna är kyliga i söder och kalla i norr medan somrarna är
varma i större delen av landet och heta i söder. Den genomsnittliga nederbörden är 600 mm
per år, och av dessa faller 350 mm från april till oktober. Nederbörden är stor i framförallt
norra och västra delarna av landet medan den är lägre i de östra och sydöstra delarna av
landet.452 Vete odlas i hela landet men de huvudsakliga produktionsområdena är landets
centrala och centrala södra delar. Korn odlas främst i den östra delen av landet medan majs
och solrosor huvudsakligen odlas i östra och södra delarna. Sockerbetor odlas normalt i de
centrala och västra delarna av Ukraina.453
Under Sovjettiden var jordbrukarna organiserade i så kallade kolchoser dvs. kollektivjordbruk
på statliga jordbruk där arbetarna delade på jordbrukets inkomster efter kvantiteten och
kvaliteten på deras arbete. Medlemskap i kolchoser var i teorin frivilligt men blev den
dominerande formen av jordbruksföretag efter att privata jordbruk exproprierades från 1929
och framåt. Kollektiven som tidigare stod för jordbruksproduktionen delades efter
omstruktureringen upp mellan arbetarna. De flesta av de nya jordägarna arrenderade ut
marken till nya privata kooperativa företag som tenderade att drivas av samma personer som
tidigare drev kollektiven. Efter detta har kooperativen absorberat många mindre småjordbruk.
Kooperativen stod 2006 för 90 % av brukad mark med resterande 10 % delat lika mellan
privata trädgårdar som är bundna till kooperativen och privata gårdar. 2002 infördes en lag
som tillät privatpersoner att sälja, byta, donera eller belåna land, tidigare kunde marken bara
lånas ut och inte heller användas som säkerhet för lån. Dock kommer inte handeln med
jordbruksmark att vara tillåten förrän 2007, och då inte med större arealer än 100 hektar.
Denna restriktion kommer att finnas kvar tills 2015.454
Av Ukrainas totala yta beräknas 42 miljoner hektar vara jordbruksmark. Totalt minskade den
skördade arealen mellan 1995 och 2005 med 640 000 hektar eller 3 %. Hela denna minskning
bestod av minskning av skördad areal majs för foder och ensilage som minskade med 58 %
under perioden. Från 2000 till 2005 ökade dock den skördade arealen med 9 %, den största
ökningen i areal stod vetet för som ökade med 1,4 miljoner hektar. Procentuellt sett var det
dock odlingen av solrosfrön och majs som ökade mest, med 30 % vardera. Sett över hela
perioden 1995 till 2005 ökade arealen vete, korn, solrosfrön och majs stadigt medan arealen
sockerbetor nästan halverades. Potatisarealen var relativt stabil under perioden. Utvecklingen
för korn, socker och potatis visar mindre variationer än vete, majs och solrosprodukter. Det
märks ett tydligt negativt samband mellan å ena sidan vetearealen och å andra sidan majs- och
solrosarealerna. Detta beror på att vetet i Ukraina till 90 % består av höstsådd. Under år med
dåligt väder, med stora skador på vetet under vintern, återplanteras fälten i större grad med
solrosfrön och majs.
Förutom produkterna i figuren nedan odlades 2005 större arealer av råg, havre, sojabönor,
bovete och ärter.
452
Sequeira M. World-Grain.com, Focus on Ukraine och CIA, The World Factbook, Ukraine och U.S.
Department of State, Background note: Ukraine
453
USDA, Ukraine: Agricultural overview
454
Sequeira M. World-Grain.com, Focus on Ukraine och USDA, Ukraine: Agricultural overview 2004-12-16
och Rusnet, Encyclopedia
325
Vete
Korn
Solrosfrön
Majs*
Potatis
Majs för foder & ensilage
Sockerbetor
Övriga
25,0
3,9
3,7
Miljoner hektar
20,0
1,4
3,8
3,5
0,7
1,8
0,6
0,8
1,5
1,7
1,5
1,2
2,0
1,6
1,3
3,7
15,0
10,0
2,8
4,4
4,4
3,7
5,0
5,5
5,2
1 995
2 000
6,6
2 005
Figur 267 Skördad areal, 1995, 2000 och 2005, miljoner hektar
Area harvested, 1995, 2000 and 2005, millions of hectares
* Exklusive majs för foder och ensilage
Källa/source: FAO
I figuren nedan återges utvecklingen av produktionen per hektar för de sex produkter som
odlades på störst arealer år 2005. Trenden var avtagande för de flesta produkterna under första
halvan av perioden men sedan ökade produktionen per hektar under perioden 2000 till 2005
för samtliga produkter. Majsskörden per hektar ökade stadigt efter år 1999 och var den
produkt som sett över hela perioden ökade mest. Även avkastningen för sockerbetorna hade
en ganska stabil utveckling med en nedgång och sedan en ökning. För vete, korn och
solrosfrön var utvecklingen lite ojämnare, men 2005 var avkastningen per hektar strax under
1995 års avkastning, men dock betydligt bättre än år 2000.
Korn
Majs*
Potatis
Sockerbetor
Solrosfrön
Vete
160
Index 100 = 1995
140
120
100
80
60
40
20
1995
1996
1997
1998
1999
Figur 268 Produktion per hektar, 1995-2005, index 1995
Production per hectare, 1995-2005, index 1995
* Exklusive majs för foder och ensilage
Källa/source: FAO
326
2000
2001
2002
2003
2004
2005
I tabellen nedan återges data för skördad areal och produktion per hektar för de sex produkter
som odlades på största arealerna.
Tabell 71 Ukrainas skördade areal samt produktion per hektar, för produkter med störst skördad areal,
2000 och 2005, miljoner hektar
Ukraine’s harvested area and production per hectare, for products with highest harvested area, 2000 and 2005, millions of
hectare
Skördad areal, Skördad areal, %
%
Produkt
2000**
2005**
Förändring
Ton/ha 2000 Ton/ha 2005 Förändring
Vete
5,2
6,6
+27 %
2,0
2,8
+44 %
Korn
3,7
4,4
+18 %
1,9
2,1
+11 %
Solrosfrön
2,8
3,7
+30 %
1,2
1,3
+5 %
Majs*
1,3
1,7
+30 %
3,0
4,3
+44 %
Potatis
1,6
1,5
-7 %
12,2
12,8
+6 %
Sockerbetor
0,7
0,6
-16 %
17,7
24,8
+40 %
Övriga
3,8
3,7
-4 %
Totalt
19,2
22,1
+15 %
*Exklusive majs för foder och ensilage
**Miljoner hektar
Källa/source: FAO
9.2.4 Väderkänslig spannmålsproduktion
Ukrainas spannmålsproduktion påverkas tydligt av variationer i vädret. Normalt är Ukraina ett
av världens stora veteexportländer. År med dåligt väder och därmed små skördar, som 2003,
blir dock Ukraina istället nettoimportör av vete. Vädrets stora genomslag i produktionen beror
främst på två saker. För det första är Ukraina beläget i ett område utanför den tempererade
zonen där vatten är en bristvara. Under år med torka påverkas produktionen mycket kraftigare
än i områden med högre nederbördsnivå som till exempel Västeuropa. Andra områden med
liknande problem till följd av klimatsituationen innefattar bland annat Australien, Argentina,
delar av västra USA och Kazakstan. Vad gäller Ukraina så är det inte bara torka utan även
kalla vintrar som ökar risken. Den andra anledningen till väderomkastningarnas genomslag i
storleken på skördarna beror på knapphet på insatsmedlen. Det ukrainska jordbruket använder
lite insatsmedel och få traktorer gör skördeperioden längre vilket ökar utsattheten för dåligt
väder vid skörd. I slutet av 1980-talet tog skörden av det höstsådda vetet ungefär tre veckor,
under tidiga 2000-talet var tidsåtgången den dubbla.455 Därmed blir både skördens kvantitet
och kvalité lidande. Dessutom är infrastrukturen i form av vägar, floder och lagring dålig
vilket gör att vädret kan slå hårt med tillfrysta floder och längre transporttider på dåliga vägar
i kombination med dåliga lagringsmöjligheter.
9.2.5
Handel
9.2.5.1 Handelsbalans
Som figuren nedan visar så hade Ukrainas handel med jordbruksprodukter en positiv
nettoeffekt på landets handelsbalans under hela perioden 1995-2005. Exporten uppvisade
samma trend som produktionen, en minskning från Sovjetunionen fall till och med slutet av
455
USDA, Crop production in the winter grain region of the former Soviet union (FSU)
327
1990-talet för att sedan öka. Importen följer exporten och minskar fram till slutet på 1990talet för att sedan öka. Den stora importen år 2003 består till stor del av vete och berodde på
det årets dåliga skörd.
Sett över perioden 1995-2005 ökade exporten av jordbruksprodukter med
1,7 miljarder US dollar dvs. 62 %. Mellan 2000 och 2005 mer än dubblades (+159 %)
exporten som ökade med 2,7 miljarder US dollar. Importen ökade också, med
1,3 miljarder US dollar (+105 %) mellan 1995 och 2005 och med 1,4 miljarder US dollar
mellan 2000 och 2005 (+145 %). Överskottet i handelsbalansen steg från 1,4 miljarder US
dollar 1995 till 2,0 miljarder US dollar 2005 (+29 %). Handelsbalansen hade dock en negativ
utveckling fram till och med 2000 då trenden vände, mellan 2000 och 2005 ökade överskottet
i handelsbalansen med 1,3 miljarder US dollar (+179 %).
Import
Export
Handelsbalans
5 000
Miljoner USD
4 000
3 000
2 000
1 000
-1 000
-2 000
-3 000
1 995 1 996 1 997 1 998 1 999 2 000 2 001 2 002 2 003 2 004 2 005
Figur 269 Ukrainas handelsbalans för jordbruksprodukter, 1995-2005, miljoner US dollar
Ukraine’s trade balance agro-food products, 1995-2005, millions of US dollars
Källa/source: FAO456
9.2.5.2 Export
Exporten mer än fördubblades mellan 1995-2005 dvs. med +105 %. De första fem åren efter
Sovjets sönderfall halverades produktionen, varför ökningen under den efterkommande
perioden delvis kan vara en naturlig återhämtning. Stigande världsmarknadspriser på
spannmål hade också del i den ökade exporten. De sex största exportprodukterna stod år 2005
för 56 % av den totala exporten. Enligt OECD så införde Ukraina 1996 exportskatter på
levande nötkreatur, levande får samt på nöt-, får- och grishudar. 1999 infördes exportskatter
även på solrosfrön, linfrö och oljedådra. I december 2006 var exportskatten på solrosfrön
17 %. Som ett led i landets WTO-förhandlingar planerar Ukraina att sänka exportskatten, med
början i januari 2007 ska skatten sänkas med 1 procentenhet per år tills den blir 10 %.457
Veteexporten varierade kraftigt med toppar under 1999 och 2002 för att sedan vara i stort sett
obefintlig 2003 och 2004. År 2005 var exporten åter större. Den låga skörden 2003 berodde
på ett extremt hårt vinterväder som förstörde 65 % av vetet jämfört med 15 % ett normalår.458
456
Senast uppdaterad 2007-01-26 för år 1995 till 2004, för 2005 års data uppdaterad 2007-04-23
457
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
458
USDA, Ukraine: Agricultural overview.
328
Den varierade skörden gör procentuella förändringar relativt ointressanta från år till år, en viss
positiv trend kan dock skönjas sett över hela perioden med tre stora skördar under de senaste
två tredjedelarna av perioden. Kornexporten hade en mycket positiv utveckling under
femårsperioden 2000-2005 där exporten mer än femdubblades (+417 %). Enligt ”International
Grains Council” ökade den exporterade kvantiteten korn med 496 % mellan 1999/00 och
2004/05. Marknadsåret 2004/05 var Ukraina världens näst största kornexportör efter
Australien.
Höga priser, relativt låg produktionskostnad och traditionellt hög efterfrågan har gjort
solrosolja till Ukrainas viktigaste oljeväxt.459 Exporten av solrosoljan ökade mellan 1995 och
2005 med 307 %, ökningen skedde framförallt efter 1999. Från att ha exporterat solrosolja till
ett värde på under 200 miljoner US dollar per år 1995 till 1999 så steg exporten år 2005 till
548 miljoner US dollar. Ukraina och Argentina var under perioden världens två stora
exportörer av solrosprodukter. Ukraina exporterade 2005 solroskaka till ett värde av
92 miljoner US dollar, vilket var mest i världen. Näst störst var Argentina med en export på
67 miljoner och tredje störst var Ryssland med 47 miljoner. För solrosolja var situationen den
omvända, där var Argentina detta år störst med en export till ett värde av 718 miljoner US
dollar, medan Ukraina exporterade för 546 miljoner. Tillsammans stod Argentina och Ukraina
för 45 % av både exporten av solroskaka och solrosolja. Ukraina exporterade däremot 2005
endast en liten mängd solrosfrön.460
Sockerexporten minskade kraftigt under perioden. Från att ha varit Ukrainas största produkt
1995 och 1996 hade sockerproduktionen en mindre viktig roll under perioden 1997-2005.
Den minskade produktionen hängde samman med en minskad lönsamhet jämfört med den för
andra grödor som solrosfrön och spannmål.
Exporten av mjölk- och mejeriprodukter ökade kraftigt mellan 2000 och 2005, från en mycket
låg export 2000 till en betydande del av Ukrainas exportvärde. Komjölk var 2005 den till
värdet största jordbruksprodukten för Ukraina, exporten av mejeriprodukter sker dock främst i
form av ost och skummjölkspulver. Sett till värde var exporten år 2005 av ost 320 miljoner
US dollar, medan exporten av skummjölkspulver uppgick till 108 miljoner US dollar. Ukraina
exporterade även smör för 44 miljoner US dollar.
Chokladprodukter både importerades (108 miljoner US dollar, 2005) och exporterades
(226 miljoner US dollar, 2005) av Ukraina. Handeln med choklad ökade kraftigt under
perioden mellan 2000 och 2005. En del av handeln var återexport, då främst till Ryssland,
men även choklad tillverkad i Ukraina exporterades. Ukraina importerade 2000 kakao för
56 miljoner US dollar och år 2005 för 116 miljoner US dollar. Den största delen av exporten
av choklad gick till Ryssland även om andelen dit minskade under perioden, från 91 % år
2000 till 61 % 2005.461
Förutom produkterna i figuren nedan var Ukraina år 2004 världens fjärde största exportör av
solrosfrön och 15:e största smörexportör. 462
459
USDA, Ukraine: Agricultural overview.
460
Se tabell 110, 111, 113 och 155 i appendix för en översikt av de största ländernas export av solrosfrön och
solrosprodukter.
461
UN Comtrade database, SITC Rev. 3: 072 (Kakao) och 072 (Chokladprodukter)
462
FAO
329
Vete
Majs
Solrosolja
Chokladprodukter
Korn
Nötkött
Ost
Skummjölkspulver
800
700
Miljoner USD
600
500
400
300
200
100
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 270 Ukrainas huvudsakliga jordbruksexportprodukter, 1995-2005, miljoner US dollar
Ukraine’s main agro-food export products, 1995-2005, millions of US dollars
Källa/source: FAO463
Tabellen nedan visar totala värden, kvantiteter samt världsranking för Ukrainas viktigaste
jordbruksprodukter 2005.
Tabell 72 Översikt över Ukrainas export av de största jordbruksexportprodukterna, 2004
Overview for Ukraine’s exports for the largest agro-food export products, 2004
Produkt
Miljoner US dollar Tusentals ton US dollar per ton Ranking, export464
Solrosolja
528
869
608
2
Korn
371
3 710
100
3
Vete
289
2 554
113
11
Ost
213
90
2 361
13
Chokladprodukter
195
162
1 204
13
Majs
169
1 234
137
8
Alkoholhaltiga drycker
132
73
1 793
13
Solroskaka
130
1 040
125
1
Nötkött
105
54
1 946
9
Källa/source: FAO
463
Senast uppdaterad 2007-01-26 för år 1995 till 2004, för 2005 års data uppdaterad 2007-04-23
464
Världsranking baserad på exporterat värde
330
9.2.5.3 Exportmarknader
Ryssland var enligt OECD under hela perioden 1996-2005 Ukrainas viktigaste exportmarknad
för jordbruksprodukter, även om andelen av total export minskade från 49 % 1996 till 31 %
2005. Andra viktiga marknader var under perioden EU, Mellanöstern och Nordafrika.
Huvuddelen av veteexporten år 2002 och 2005 gick till EU, främst till Spanien, andelen
minskade dock från 55 % till 36 %. Istället ökade exporten till Mellanöstern, Nordafrika och i
Sydostasien. Större mängder exporterades till Israel, Tunisien, Algeriet, Sydkorea och
Indonesien. Ukraina är en av världens största kornexportörer. Den största delen av
kornexporten gick till Saudiarabien och andelen dit ökade från 44 % till 55 % mellan 2002
och 2005. 2005 var de fyra länder som mottog störst andel av den ukrainska kornexporten alla
belägna i Mellanöstern. Dessa fyra länder, Saudiarabien, Iran, Syrien och Jordanien, stod
sammanlagt för 85 % av mottaget ukrainskt korn. 2002 importerade EU 18 % av Ukrainas
kornexport men andelen sjönk till 4 % år 2005. Största exportmarknaderna för ukrainsk majs
var 2005 länder från Mellanöstern och Nordafrika såsom Iran, Algeriet, Syrien, Tunisien och
Libyen samt EU och Vitryssland.
Om korn i första hand exporterades till Mellanöstern så exporterades solrosolja i första hand
till länder på norra halvklotet under både 2002 och 2005. Störst andel gick till EU, men även
exporten till Ryssland och Schweiz var betydande, men minskade något i betydelse till år
2005 till förmån för länder som Iran, Saudiarabien och Turkiet. Även exporten till EU ökade i
betydelse under perioden. En stor del av solroskaksexporten, 44 % respektive 43 %, gick
både 2002 och 2005 till EU, och då främst till nya medlemsländer i EU som Lettland, Polen
och Litauen. En fjärdedel av exporten gick 2005 till Vitryssland. De marknader som växte
mest under perioden var Israel och Marocko som ökade från 4 % och 5 % av total export till
12 % respektive 9 %.
Ukraina var under både 2002 och 2005 nettoimportör av socker, den export som fanns gick i
huvudsak till grannländerna. 2003/04 till 2005/06 var de största marknaderna Moldavien,
Georgien, Kazakstan och Polen.
Ukrainskt nötkött exporterades nästan uteslutande till Ryssland både 2002 och 2005, 2002
gick 99,5 % och år 2005 99,3 % av nötköttsexporten till Ryssland.465 Samma situation rådde
för ostexporten där andelen till Ryssland var 96 % 2002 och 97 % 2005. Ukraina exporterade
2005 en stor mängd skummjölkspulver, en tredjedel av denna export gick till Ryssland och en
tredjedel till Algeriet. 2002 var istället EU, Japan, och Bulgarien största mottagarländer.
Andelen jordbruksprodukter som exporteras till EU steg från 10 % 1996 till 22 % 2005. Av
Ukrainas export till EU var det i första hand Spanien som mottog stor del, i genomsnitt 4 %
av total export mellan 1996 och 2005. Dock bör det nämnas att den stora exporten till Spanien
2005 till stor del bestod av vete och kan ses mot bakgrund av torka i Spanien det året. Vid
jämförelsen mellan de två åren har andelen till länder i Mellanöstern och norra Afrika, och då
främst Saudiarabien, stigit medan grannlandet Vitryssland har minskat sin andel av den
ukrainska exporten, även om den ökat i reella tal.
465
Inkluderar olika former av nötköttsprodukter
331
Ryssland
EU
Saudiarabien
Vitryssland
Moldavien
60%
% Andel
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 271 Ukrainas huvudsakliga exportmarknader för jordbruksprodukter 1995-2005, som procentuell
andel av total jordbruksproduktexport
Ukraine’s main agro-food export destinations, 1995-2005, percentage share of agro-food exports
Källa/source: OECD466
Ryssland är den enskilt viktigaste marknaden för ukrainsk export. Under perioden 1996-2005
har Rysslands andel av total export dock minskat, detta berodde inte på att värdet av handeln i
sig minskade, den dubblerades mellan 1997 och 2005. Anledningen är att handeln med andra
områden som EU och Mellanöstern och norra Afrika ökade. 2000-2005 ökade enligt UN
Comtrade Ukrainas totala export sett till värde med 221 %. Handeln med Ryssland ökade
under samma period med en procentuellt sett lägre summa, 128 %. Den höga exporten till
Ryssland 1996 bestod till stor del av socker.467 Ryssland som tidigare importerat 80 % av den
ukrainska sockerexporten minskade dock markant sin import av sockret därifrån efter Sovjets
sammanbrott. I första hand berodde detta på högre ukrainska produktionskostnader jämfört
med sockerrörsproducerande länder.
2000 var kött den viktigaste exportprodukten till den ryska marknaden. Exporten av kött till
Ryssland var dock 20 % lägre 2005 än under 2000. År 2005, liksom 2004, var de två
produktgrupper som Ukraina exporterade mest av till Ryssland mjölk- och mejeriprodukter
samt drycker, främst alkoholhaltiga.468 Andra viktiga områden var kött samt kakao och
kakaoberedningar.469
466
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007, annex 2, statistical
annex
467
624 miljoner US dollar av 1 432 miljoner US dollar, eller 43,6 %. UN Comtrade (HS 1992: produktgrupp 17)
468
Sprit och likör 69 %, maltöl 22 % samt vin och vinmust 8 %.
469
Un Comtrade, 2007-02-13
332
Export till Ryssland
% Andel av Ukrainas totala export
1 600
60%
50%
1 200
40%
1 000
800
30%
600
% andel
Miljoner USD
1 400
20%
400
10%
200
-
0%
1996 1997 1998
1999
2000 2001 2002
2003
2004 2005
Tabell 73 Ukrainas export av jordbruksprodukter till Ryssland, 1996-2005, miljoner US dollar470
Ukraine’s export of agro-food products to Russia, 1996-2005, millions of US dollars
Källa/source: Un Comtrade Database
9.2.5.4 Import
Ukraina är en stor producent av vete och normalt en av världens större exportörer av grödan.
Att vete för nästan 470 miljoner US dollar importerades 2003 får ses som något av en
abnormalitet beroende på den extremt dåliga skörden av höstsådda grödor det året. Bortsett
från år 2003 så var Ukrainas jordbruksimport, 1995-2005, spridd på många olika produkter.
Importen av råtobak var dock en av de största produkterna varje år perioden 1995-2005.
Trenden för råtobaksimporten var ökande och sett över hela perioden mer än tredubblades den
(+205 %). Näst största importprodukt var år 2005 livsmedelsberedningar och tredje störst var
chokladprodukter. Importen av kycklingkött minskade något från år 2004 då det var den
tredje största importprodukten. Trenden var under 2000-talet ökande för alla sex produkter i
diagrammet nedan. De sex största importprodukterna stod 2005 för 33 % av total import.
Socker var under den första hälften av 1990-talet en av Ukrainas viktigaste exportprodukter.
Sedan marknadsåret 1997/98 har Ukraina dock varit nettoimportör av varan. Mindre
produktion i kombination med att exporten till Ryssland drastiskt minskade är två av
anledningarna. Framförallt år 2003 var importen stor, 302 miljoner US dollar.
I figur 272 presenteras de produkter som importerades till störst värde till Ukraina år 2005.
Dessutom har vete inkluderats då denna produkt år 2000 och 2003 importerades för stora
belopp. Förutom produkterna i figuren nedan märks år 2005 bananer, socker samt te bland de
importerade produkterna.
470
SITC Rev. 3; produktgrupp 00-12 (exklusive 03), 22 och 41-43.
333
Råtobak
Livsmedelsberedningar
Chokladprodukter
Palmolja
Kaffeextrakt
Tobaksprodukter
Kycklingkött
Vete
500
450
Miljoner US dollar
400
350
300
250
200
150
100
50
1 995
1 996
1 997
1 998
1 999
2 000
2 001
2 002
2 003
2 004
2 005
Figur 272 Ukrainas huvudsakliga importprodukter, 1995-2005, miljoner US dollar
Ukraine’s main import products, 1995-2005, millions of US dollars
Källa/source: FAO
9.2.5.5 Tullar
Enligt OECD hade Ukraina i slutet av 2006 ett komplext system för sitt gränsskydd där de
flesta jordbruksprodukterna belades med en specifik tull eller både en värdetull och en
specifik tull, varav i det senare fallet den högre av de två används. De effektiva värdetullarna
var höga och för vissa produkter översteg tullen 100 %, dessa var tullarna för nötkött (fryst),
griskött (färskt och fryst), kycklingkött, potatis, solrosolja och socker. Ukrainas WTOförhandlingar leder till vissa sänkningar av gränsskyddet. Under 2005 infördes en lag som
sänkte den genomsnittliga värdetullen för jordbruksprodukter mot Mest Gynnade Nation
(MGN) från 19,8 % 2004 till 13,8 % under 2005.471
Förutom tullskyddet använde Ukraina ett antal andra barriärer som kvoter, importlicenser och
importförbud. Enligt OECD blir effekten att kostnaderna ökar för importörer, dessutom
saknas ofta transparens. Efter att Ryssland stoppat importen av animaliska produkter från
Ukraina i januari 2006 hejdade Ukraina under mars 2006 importen av nötkött från Polen,
Vitryssland och Moldavien. Senare tilläts en mindre kvantitet nötköttsimport från Vitryssland,
men i november 2006 var importstoppet i övrigt fortfarande kvar.472
9.2.5.6 Importkontakter
Den största delen av Ukrainas import kommer från närliggande områden. EU stod enligt
OECD för i genomsnitt 28 % av importen mellan 1996 och 2005. Rysslands andel var i
genomsnitt 11 % och steg från 3 % 1996 till 16 % år 2005. Vissa produkter importeras dock
längre ifrån. Brasilien stod i genomsnitt för runt 7 % av Ukrainas import. Ecuador utmärker
sig bland Ukrainas handelspartners och den stora importen består nästan bara av bananer.
471
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
472
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
334
Enligt UN Comtrade importerade Ukraina produkter för sammanlagt 62 miljoner US dollar
från Ecuador 2005 och av denna summa stod bananer för 59,8 miljoner, eller 96,6 %.473
EU
Ryssland
Brasilien
40%
35%
% Andel
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Figur 273 Ukrainas viktigaste leverantörer för jordbruksprodukter 1996-2005, som andel av total
jordbruksproduktimport
Ukraine’s main agro-food import origin countries, 1996-2005, percentage share of agro-food imports
Källa/source: OECD474
Både år 2002 och 2005 importerade Ukraina den största andelen av råtobaken från Brasilien,
(22 % respektive 23 % av total råtobaksimport). Även importen av råtobak från EU var
betydande (19 % och 20 % respektive). Under perioden minskade importen från USA och
Turkiet i betydelse medan importen från Kina och Indien ökade i betydelse. Kycklingköttet
importerades i första hand från EU och USA. 2002 var huvuddelen av importen från EU, men
år 2005 var importen från USA något större.
En viktig importprodukt var under den senare delen av perioden socker. Speciellt
marknadsåret 2002/03 var importen av socker hög. Enligt UN Comtrade kom den största
delen av importerat socker 2003 från Brasilien, 936 000 ton dvs. 63 %. Resten kom från andra
länder vars sockerproduktion är sockerrörsbaserad som Thailand, Kuba och Colombia, men
även från sockerbetsproducerande grannländer som Vitryssland och Georgien. Även 2005
importerades den största mängden socker från Brasilien, 163 000 ton av sammanlagt
220 000 ton.475 Chokladimporten var inte så betydande 2002, men relativt stor år 2005. Enligt
FAO importerades den största mängden 2005 från Vitryssland, EU (främst Litauen) samt från
Ryssland. Kaffe importerades 2002 i första hand från Brasilien, Ryssland, EU och Indien. År
2005 importerades dessutom en större kvantitet från Singapore. I stort sett all palmolja
importerades från Sydostasien, 2002 var Malaysia den största leverantören och 2005 var
Indonesien störst. Tillsammans stod dessa två länder för 97 % av exporten till Ukraina år
2002, och 90 % år 2005. Enligt UN Comtrade kom kakaoimporten främst från
473
UN Comtrade
474
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007, annex 2, statistical
annex
475
Un Comtrade Database, HS1992: 1701, 2007-02-22
335
Elfenbenskusten. Därifrån importerades kakao för 23 miljoner US dollar år 2000 och för
36 miljoner US dollar 2005.
Ukraina importerade i stort sett inget vete under 2002 och 2005. 2003, då Ukraina enligt FAO
importerade 3,1 miljoner ton, kom den största delen från länder i närområdet. Hälften av
importerat tonnage kom från Kazakstan och 27 % från Ryssland. 15 % importerades från EU,
och då främst från Litauen och Tyskland. Kanada stod för 6 % av veteexporten till Ukraina.
9.2.6 Handel med EU
9.2.6.1 Handelsbalans
Både export till och import från EU-länderna ökade kraftigt under perioden (se figuren
nedan). Under 2002 hade Ukraina ett stort positivt handelsöverskott mot EU för
jordbruksprodukter. Det var framförallt vetet som exporterades i ovanligt stora mängder 2002
liksom 2005. Anledningen till den stora veteexporten var i båda fallen en stor export till
Spanien vars skörd skadats av torka, Ukraina exporterade vete till Spanien för drygt
299 miljoner euro år 2002 och för 153 miljoner euro år 2005. 2003-2005 var handelsbalansen
svagt negativ men den sammanlagda handeln ökade kraftigt och stadigt. Till viss del berodde
detta på att några av Ukrainas stora handelspartners under perioden gick med i EU. Polen
importerade 2005 jordbruksprodukter från Ukraina till ett värde av drygt 54 miljoner euro,
eller 8 % av EU:s import från Ukraina. Handeln har dock ökat konstant för varje år, inte bara
när EU utvidgades. Det visar att även handeln med gamla EU-länder ökat. Under perioden
2000-2005 är det framförallt exporten av solrosolja och vete som har ökat, medan exporten av
solrosfrön fått stå tillbaka något.
Export
Import
Handelsbalans
1 000
800
Miljoner EUR
600
400
200
-200
-400
-600
-800
1 995 1 996 1 997 1 998 1 999 2 000 2 001 2 002 2 003 2 004 2 005
Figur 274 Ukrainas handel med jordbruksprodukter med EU,476 1995-2005, miljoner euro
Ukraine’s agro-food trade with the EU, 1995-2005, millions of Euro
Källa/source: Eurostat
476
HS-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605.
336
9.2.6.2 Export
Miljoner EUR
Den största exportgruppen år 2005 var spannmål. Av spannmålsexporten på drygt
253 miljoner euro stod vetet för runt 80 %. År 2000 exporterades vete för 4 miljoner euro till
EU, år 2005 var exporten 207 miljoner euro. Inom gruppen oljor och fetter var det framförallt
solrosolja som exporterades från Ukraina. 2005 stod solrosoljan för 92 % av Ukrainas export
inom gruppen. Den tredje mest exporterade produktgruppen var 2005 frukt och nötter. Inom
gruppen dominerade blåbär, med en export till EU till ett värde av 33 miljoner euro, och
valnötter med 25 miljoner euro. Solroskaka var 2005 den viktigaste foderprodukten, och av
oljeväxter var solrosfrön den största produkten. 1996-2001 var solrosfrön den
jordbruksprodukt som exporterades till störst värde från Ukraina till EU. Efter det sjönk
exporten av solrosfrön i betydelse och produkter som vete, solrosolja och solroskaka blev
viktigare. Gruppen drycker bestod i första hand av alkoholhaltiga drycker varav den största
delen var starksprit över 80 %, vodka samt vin.477
800
Övriga
700
Bearb. frukt och gröns.
600
Drycker
500
Grönsaker
400
Oljegrödor
300
Foderberedningar
200
Frukt & Nötter
100
Oljor & Fetter
2 000
2 005
Spannmål
Figur 275 Ukrainas export av jordbruksprodukter478 till EU 2000 och 2005, miljoner euro
Ukraine’s export to EU 2000 and 2005, millions of EUR
Källa/source: Eurostat
9.2.6.3 Import
Den produktgrupp som importerades för störst värde till Ukraina från EU år 2005 var diverse
ätbara beredningar. 2000-2005 ökade importen av denna grupp från 27 till 119 miljoner euro
(+341 %). 40 % av importen av denna grupp bestod av kaffe- och teextrakt och essenser,
40 % var livsmedelsberedningar. Tobak och tobaksprodukter var näst största importgrupp
2005. Importen av tobak ökade 2000-2005 från 49 till 75 miljoner euro (+53 %), råtobak stod
för 63 % av denna summa år 2005 och 64 % år 2000.
Köttimporten bestod i huvudsak av kycklingkött, medan dryckesimporten företrädesvis bestod
av alkoholhaltiga drycker, och då främst starksprit och likör. Av den frukt som importerades
2005 var citrusfrukter, bär samt druvor de produkter som importerades från EU till störst
värde.
477
Vin importerades dock från EU i större mängd än det exporterades dit 1995, 2003, 2004 och 2005
478
HS-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605
337
Övriga
800
Frukt & Nötter
700
Oljor & Fetter
Miljoner EUR
600
Levande djur
500
Bearb. frukt och gröns.
400
Drycker
300
Kakao
200
Kött
100
Foderberedningar
-
Tobak
2000
2005
Div. ätbara beredningar*
Figur 276 Ukrainas import av jordbruksprodukter479 från EU 2000 och 2005, miljoner euro
Ukraine’s import from EU 2000 and 2005, millions of EUR
* Såser, soppor, glassvaror, jäst samt extrakt av kaffe, te, maté
Källa/source: Eurostat
9.3 Nyckelprodukter
9.3.1 Vete
9.3.1.1 Produktion
Vete odlas i hela landet men landets centrala och de centrala södra delarna är de huvudsakliga
produktionsområdena. Ukraina hade en kraftigt varierande produktion av vete under perioden
1995-2005. Den mycket låga skörden 2003 berodde på kall vinter som förstörde 65 % av det
höstsådda vetet mot normala 15 %. Det höstsådda vetet står för ungefär 95 % av Ukrainas
totala veteproduktion. Ett normalt år beräknas 80 % av skörden hålla bakningskvalité. År
2000 var produktionen också lägre vilket berodde på torka.
Ukrainas produktion av vete år 2005 uppgick till 18,7 miljoner ton, vilket var världens tionde
största och motsvarade runt 3,0 % av världsproduktionen. EU hade den största produktionen
på 123 miljoner ton, medan Kina var det enskilda land som hade den största produktionen,
96 miljoner ton. Även Indien, USA, och Ryssland var viktiga producenter.480
2006 års skörd var betydligt lägre än 2004 och 2005 års skördar. Detta berodde återigen på
kall vinter, under 18 minusgrader kombinerat med avsaknad av skyddande snötäcke.481 Enligt
USDA:s preliminära siffror minskade veteskörden mellan marknadsåret 2005/06 och 2006/07
med 4,7 miljoner ton eller 25 %. Under samma period minskade veteexporten med drygt
3,66 miljoner ton eller 56 %.482
479
HS-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605
480
Se tabell 84 och 85 i appendix för en översikt över produktionen i världens stora veteproducenter under
perioden 1995-2005
481
Pridhodko D, USDA, Gain report - Ukraine Grain and Feed, s 4
482
USDA, Production Supply and Distribution Online, 2007-02-15
338
Produktion
% Andel av världsproduktionen
25 000
4,0%
3,5%
3,0%
2,5%
15 000
2,0%
10 000
1,5%
% andel
Tusentals ton
20 000
1,0%
5 000
0,5%
-
0,0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 277 Ukrainas produktion av vete, i tusentals ton och som del av världsproduktionen, 1995-2005
Ukraine’s production of wheat, thousands of tons, and as part of world production, 1995-2005
Källa/source: International Grains Council
9.3.1.2 Produktivitet
Produktionen av spannmål per hektar påverkas främst av två faktorer: Dels vattentillgången,
dels kvoten mellan erhållet pris för spannmålen och kostnaden för insatsmedlen, främst
kväve. I Ukrainas fall är vattentillgången dålig vilket gör att en eventuell bevattning för att
höja avkastningen per hektar inte är realistiskt. Kostnaden för insatsmedel, främst kväve, men
även diesel och kapitalvaror är relativt hög jämfört med det pris som spannmålen betingar.
Detta gör att Ukrainas avkastning per hektar inte drivs lika högt som i t.ex. EU. Att Ukraina
trots dessa båda negativa faktorer når upp till världsgenomsnittet beror på jordmånen. Ukraina
ligger i det bördiga så kallade svartjordsbältet.
Ukrainas veteproduktion per hektar var 2005 i paritet med världsgenomsnittet på 2,86 ton per
hektar. Högst avkastning per hektar av de stora producenterna har EU med ett snitt på
5,47 ton per hektar, mer än dubbelt så stor avkastning som Ukraina. Även Kina hade en hög
avkastning på 4,21 ton per hektar. Närliggande länder som Rumänien (3,84) och Bulgarien
(3,71) hade även de en högre produktion per hektar. Ryssland hade dock en lägre produktion
per hektar (1,87).
339
% Jämförelse med världsgenomsnittet
3,5
140%
3,0
120%
2,5
100%
2,0
80%
1,5
60%
1,0
40%
0,5
20%
-
0%
% andel
Ton per hektar
Avkastning
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 278 Ukrainas avkastning av vete per hektar, i ton och som del av världsgenomsnittet, 1995-2005
Ukraine’s yield per hectare of wheat, in tons and as part of world average, 1995-2005
Källa/source: International Grains Council
9.3.1.3 Export
Vete var 2005 Ukrainas tredje största exportprodukt efter solrosolja och korn sett till värde.
Vete är en stor gröda på världsnivå som produceras och exporteras och/eller importeras av de
flesta av världens stora jordbruksnationer.483 Ukrainas veteexport 2004 var världens 11:e
största, men kvantiteten har varierat kraftigt under 2000-talet beroende på skördeutfallet.
Eftersom exporten varierat kraftigt är det av mindre intresse att tala om procentuella skift från
ett år till ett annat under perioden. Exporten uppvisar dock en positiv trend där tre av de sista
fyra åren i figuren nedan visar en högre export än genomsnittet för perioden som var
2 684 000 ton.484
% Andel av världshandeln
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
-
7%
6%
4%
3%
% andel
5%
2%
1%
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
0%
1995/96
Tusentals ton
Export
Figur 279 Ukrainas export av vete, i tusentals ton och som del av världshandeln, 1995/96-2004/05
Ukraine’s export of wheat, in thousands of tons and as part of world trade, 1995-2005
Källa/source: International Grains Council
483
Se tabell 88 och 89 i appendix för en översikt över världens största veteexportörer under perioden 1995-2005
484
Se avsnitt 9.2.4 ovan för en utförligare förklaring om vädrets påverkan på Ukrainsk spannmålsproduktion.
340
9.3.1.4 Handelsmönster
2005 var Spanien den största exportdestinationen för ukrainskt vete. Denna marknad var mer
än en och en halv gånger större än den näst största, den tunisiska (+160 %). Detta berodde i
första hand på en dålig spansk skörd 2005. Exporten till båda dessa länder var stor även år
2002, även om Israel då importerade något mer än Tunisien. Den största delen av exporten
gick både 2002 och 2005 till EU, främst till Spanien men även till Italien och Ungern under
båda åren och till Belgien och Portugal under 2002.
Ukrainas handel med vete är som nämnts ovan mycket beroende av väder och skördar. Dåliga
skördeår är Ukraina istället för en stor exportör nettoimportör (se figur 279). Förskjutningarna
i handelsmönstren mellan åren beror också på varierande skördar i mottagarländerna eftersom
de flesta av Ukrainas handelspartners har inhemsk produktion av vete. Att veteexporten
varierat så kraftigt från år till år gör det svårare att urskilja skift i handelsmönstren. Vid en
jämförelse av exporten 2002 och 2005 kan man dock ana ett visst skift till förmån handel med
länder i Mellanöstern och Nordafrika såsom Tunisien, Algeriet och Israel. Framförallt
exporten till EU var relativt mindre viktig 2005 än 2002. Exporten till länder i Sydostasien
som Sydkorea och Indonesien ökade också i betydelse.
2002
2005
EU-25
EU-25
0,50 – 0,99 miljoner ton
3,00 – 5,99 miljoner ton
1,00 – 2,99 miljoner ton
> 6,00 miljoner ton
Figur 280 Ukraina – Export av vete, 2002 och 2005
Ukraine –Export of wheat, 2002 and 2005
Källa/source: FAO
I tabellen nedan presenteras exporten år 2002 och 2005 på landnivå för de största mottagarna
år 2005.
341
Tabell 74 Ukrainas export av vete på landnivå, 2002 och 2005, tusentals ton
Ukraine’s export of wheat by partner, 2002 and 2005, thousands of tons
Tusentals
Tusentals
ton 2002
ton 2005
Mottagarland
% Andel
% Andel
Differens mellan 2002
och 2005, tusentals ton
4 575
55 %
2 163
36 %
- 2 412
Spanien
2 676
32 %
1 424
24 %
- 1 252
Italien
468
6%
336
6%
- 132
Ungern
292
4%
286
5%
-6
Övriga
1 139
14 %
117
2%
- 1 022
Israel
489
6%
546
9%
+ 57
Tunisien
493
6%
481
8%
- 12
Algeriet
334
4%
353
6%
+ 19
Sydkorea
344
4%
348
6%
+5
Marocko
394
5%
325
5%
- 69
Indonesien
55
1%
315
5%
+ 261
Övriga
1 621
20 %
1 479
25 %
- 142
Totalt
8 304
100 %
6 009
100 %
- 2 294
EU-25
Varav:
Källa/source: FAO
9.3.2 Korn
9.3.2.1 Produktion
Korn har varit Ukrainas viktigaste foderspannmål sedan början på 1990-talet då det passerade
vetet.485 Produktionen av korn visade en svagt stigande trend under perioden 1996-2005, från
5,7 miljoner till 9 miljoner ton. 90 % av kornproduktionen är vårsådd, varför 2003 års lägre
produktion inte enbart berodde på det kalla vädret som slog ut en stor del av vintergrödorna.
Jämfört med historiska värden håller 2003 års skörd samma nivå som skördarna under 1990talets andra hälft. 2001, 2002 och 2004 var bra skördeår.486 2005 var Ukraina världens femte
största kornproducent, efter EU, Ryssland, Kanada och Australien.
485
USDA, Ukraine: Agricultural Overview
486
För en närmare genomgång av vädrets påverkan på Ukrainska skördar se avsnitt 9.2.4 ovan.
342
Produktion
% Andel av världsproduktionen
12 000
9%
8%
7%
8 000
6%
5%
6 000
4%
4 000
% andel
Tusentals ton
10 000
3%
2%
2 000
1%
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 281 Ukrainas produktion av korn, 1995-2005, i tusentals ton och som del av världsproduktionen
Ukraine’s production of barley, 1995-2005, in thousands of tons and as part of world production
Källa/source: International Grains Council
9.3.2.2 Produktivitet
Avkastningen för korn ligger lite lägre än för vete, vid jämförelse med världsgenomsnittet.
2006/07 låg produktionen per hektar på 2,18 ton i Ukraina och 2,41 totalt för världen.487 År
med fördelaktigt väder, 2001, 2002 och 2004, ligger Ukrainas avkastning i nivå med
världsgenomsnittet medan Ukraina övriga år har en produktion per hektar motsvarande
mellan 80 % och 90 % av världsgenomsnittet.488
-
0%
2006/07
20%
2005/06
0,5
2004/05
40%
2003/04
1,0
2002/03
60%
2001/02
1,5
2000/01
80%
1999/00
2,0
1998/99
100%
1997/98
2,5
1996/97
120%
% jämförelse
% jämförelse med världsgenomsnittet
3,0
1995/96
Ton per hektar
Avkastning
Figur 282 Ukrainas avkastning av korn per hektar, i ton och som del av världsgenomsnittet, 1995/962006/07
Ukraine’s yield per hectare of barley, in tons and as part of world average, 1995/96-2006/07
Källa/source: USDA489
487
Se tabell 92 i appendix för en översikt över produktionen per hektar i världens stora kornproducenter
488
Se avsnitt ovan om vete för ytterligare information om produktiviteten för Ukrainsk spannmål
489
SJV:s beräkning: värden beräknade genom att dela USDA:s data för producerad kvantitet med skördad areal
343
9.3.2.3 Export
Stora skördar, kombinerat med lägre lokal efterfrågan till följd av minskad ukrainsk
köttproduktion, har drivit upp exporten av korn. Den generella trenden var positiv 1996/972004/05, dock med undantag för marknadsåret 2003/04 då produktionen var lägre än
intilliggande år. Marknadsåret 2004/05 var Ukraina med 4,3 miljoner ton världens näst största
kornexportör efter Australien med 5,88 miljoner ton. Tillsammans stod dessa båda nationer
för nästan 60 % av världsexporten.490
Ukrainas korn håller till stor del inte maltkvalitet. Andelen korn av maltkvalité har under
perioden stigit men utgjorde 2004 fortfarande endast 5 %.491 Ukrainska maltproducenter har
problem med att få tag på högkvalitativt korn som klarar branschens stränga kvalitetskrav.
Detta kan vara anledningen till att Ukraina trots en preliminär export på runt 4 miljoner ton
korn 2005/06 även beräknas ha importerat runt 80 000 ton.492
Export
% Andel av världsexporten
30%
25%
4 000
3 500
3 000
20%
15%
2 500
2 000
1 500
1 000
% andel
Tusentals ton
5 000
4 500
10%
5%
500
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
0%
Figur 283 Ukrainas export av korn, i tusentals ton och som del av världsexporten, 1995/96-2004/05
Ukraine’s export of barley, in thousands of tons and as part of world export, 1995/96-2004/05
Källa/source: International Grains Council
9.3.2.4 Handelsmönster
I figuren nedan går att utläsa att en stor del av Ukrainas kornexport går till Mellanöstern och
Nordafrika (MENA). 2005 gick 96 % av den totala exporten till länder i dessa regioner varav
Saudiarabien, Iran, Syrien och Jordanien var de viktigaste. 2002 gick 18 % av exporterad
kvantitet till länderna i EU, men denna andel minskade till 4 % år 2005. En av anledningarna
till att en så stor del av exporten gick till länder i Mellanöstern och Nordafrika var att det
geografiska avståndet är kort och transporterna, som normalt går över Svarta havet, relativt
billiga. En annan anledning var den relativt dåliga kvalitén. Ukrainsk spannmål har ofta låg
proteinhalt, groddskador till följd av regn under skördeperioden och lider inte sällan av andra
490
För översikt av världens stora kornexportörer se tabell 93 i appendix
491
USDA, Ukraine: Agricultural overview
492
Agriculture and Agro-food Canada, Bi-weekly Bulletin
344
kvalitetsproblem som dålig renhet. Flera MENA-länder importerar foderkorn till får och
kameler, varför kvaliteten är av mindre vikt. Dessutom är enligt USDA ett vanligt bröd i
MENA-länderna en sorts tunnbröd som inte kräver lika högkvalitativ spannmål.493
2002
2005
EU-25
0,25 – 0,49 miljoner ton
1,00 – 1,99 miljoner ton
0,50 – 0,99 miljoner ton
> 2,00 miljoner ton
Figur 284 Ukraina – Export av korn, 2002 och 2005
Ukraine –Export of barley, 2002 and 2005
Källa/source: FAO
I tabellen nedan presenteras exporten år 2002 och 2005 på landnivå för de största mottagarna
år 2005.
493
USDA, Black Sea Grain Exports: Will They Be Moderate or Large?, s. 11
345
Tabell 75 Ukrainas export av korn på landnivå, 2002 och 2005, tusentals ton
Ukraine’s export of barley by partner, 2002 and 2005, thousands of tons
Tusentals
Tusentals
ton 2002
ton 2005
Mottagarland
% Andel
% Andel
Differens mellan 2002
och 2005, tusentals ton
Saudiarabien
1 260
44 %
1 943
55 %
+ 683
Iran
41
1%
388
11 %
+ 347
Syrien
62
2%
365
10 %
+ 304
Jordan
44
2%
333
9%
+ 288
EU-25
Varav:
514
18 %
145
4%
- 369
Storbritannien
1
0%
52
1%
+ 52
Ungern
24
1%
31
1%
+7
Cypern
176
6%
26
1%
- 150
Spanien
250
9%
-
0%
- 250
Övriga
313
11 %
35
1%
- 278
Tunisien
275
10 %
1
0%
- 275
Israel
178
6%
0
0%
- 178
Övriga
462
16 %
327
9%
- 135
Totalt
2 836
100 %
3 502
100 %
+ 666
Källa/source: FAO
9.3.3 Solrosfrön
9.3.3.1 Produktion
Kombinationen av hög efterfrågan och relativt låg produktionskostnad har ökat odlad areal
och produktion av solrosfrön och solrosprodukter kraftigt. Många lantbrukare i Ukraina har
övergett traditionell växtföljd vilken förordar solrosodling maximalt vart sjunde år för att inte
utarma jorden. På grund av solrosens djupa rotsystem så drar den mer näring och vatten ur
jorden än andra grödor i växtföljden.494 Studier tyder dock på att denna rekommendation
kanske varit lite väl konservativ och att det med rätt skötsel skulle gå att så solrosor upp till
vart fjärde år utan risk för utarmning av jorden.495
Lönsamheten för solrosodling har gått ner sedan toppåret 2002 då avkastningsnivån på insatt
kapital låg på nästan 80 %. Preliminära siffror för 2005 visar att avkastningsnivån var nere på
runt 25 %. Detta är dock fortfarande långt över spannmål och sockerbetor som båda
preliminärt låg mellan 0 % och 10 % år 2005.496
Den dåliga veteskörden 2003/04 gjorde att solrosarealen steg med nästan en miljon hektar,
och produktionen ökade till 4,3 miljoner ton.497 Produktionen minskade till drygt 3 miljoner
ton 2004/05 för att sedan återigen stiga 2005/06 och 2006/07. Ukraina har sett över hela
perioden 1995/96-2006/07 haft en positiv utveckling av produktionen av solrosfrön.
494
USDA, Ukraine: Agricultural Overview
495
USDA, Sunflowerseed production in Ukraina and Russia
496
Pridhodko D, USDA, GAIN report -Ukraine Oilseeds and Products, s 3
497
Se avsnittet om majs ovan
346
Framförallt från och med 2000/01 har produktionen ökat, från 1999/00 till 2006/07 nästan
fördubblades produktionen. Även sett till andel av världsmarknaden har trenden varit
uppåtgående. Under andra delen av 1990-talet var Argentina världsledande inom
solrosfröproduktionen, men från och med marknadsåret 2000/01 har EU, Ukraina och
framförallt Ryssland producerat större kvantiteter än Argentina. 498
Marknadsåret 2007/08 har skördad areal av solrosor minskat och ”AgraFood” uppger att
produktionen av solrosfrön kommer att minska från 5,15 miljoner ton 2006 till 4,7 miljoner
ton 2007.499
% Andel av världsproduktionen
Tusentals ton
6 000
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
-
% andel
Produktion
Figur 285 Ukrainas produktion av solrosfrön, i tusentals ton och som del av världsproduktionen, 1995/962006/07
Ukraine’s production of sunflower seed, in thousands of tons and as part of world production, 1995/96-2006/07
Källa/source: USDA
9.3.3.2 Produktivitet
Ukrainas avkastning per hektar låg under perioden 1995/96-2006/07 runt, eller strax under
världsgenomsnittet. Av de tre andra stora producenterna, Ryssland, EU och Argentina, hade
Argentina högst avkastning. Argentina producerade 1995/96-2006/07 i genomsnitt 1,75 ton
per hektar, något mer än EU som hade en avkastning på 1,68. Dessa två producenter hade en
klart högre avkastning än Ukraina som producerade 1,13 ton per hektar. Ryssland hade
däremot en lägre avkastning, 0,95 ton.
498
För översikt av världsproduktionen på producentnivå, se tabell 108 i appendix
499
AgraFood, Agra Europe, Nr. 2245, s M6 – enligt analytiker hos jordbrukskonsulten ”UkrAgroConsult”
347
% Jämförelse med världsgenomsnittet
120%
1,60
1,40
1,20
1,00
0,80
0,60
0,40
0,20
-
80%
60%
40%
% jämförelse
100%
20%
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
0%
1995/96
Ton per hektar
Avkastning
Figur 286 Ukrainas avkastning per hektar solrosfrön, i ton och i jämförelse med världsgenomsnittet,
1995/96-2006/07
Ukraine’s yield per hectare of sunflower seed, in tons and compared to the world average, 1995/96-2006/07
Källa/source: USDA500
9.3.3.3 Export
Exporten av solrosfrön minskade under perioden 1995/96-2006/07, från 450 000 ton till
250 000 ton. Delvis berodde detta på att Ukraina använde asymmetriska skattetaxor för
solrosprodukter. 1999 infördes en exporttull för solrosfrön på 17 % för att stödja den
nationella bearbetningsindustrin. Effekten blev den önskade och exporten av frön minskade
medan exporten av solrosolja och solroskaka var i stark tillväxt under denna period.501 Vad
det gäller exporten av solrosfrön så beräknas Ukraina säsongen 2006/07 vara värdens fjärde
största exportör efter Bulgarien, Ryssland och Rumänien.502 Ukraina var världens största
exportör marknadsåren 2000/01, 20002/03 samt 2003/04.
500
SJV:s beräkning: USDA:s data för producerad kvantitet delad med skördad areal
501
USDA, Sunflowerseed production in Ukraine and Russia
502
För översikt av världens stora solrosfröexportörer se tabell 110 och 111 i appendix
348
% Andel av världsexporten
1 200
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Tusentals ton
1 000
800
600
400
200
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
-
% andel
Export
Figur 287 Ukrainas export av solrosfrön, i tusentals ton och som del av världsexporten, 1995/96-2006/07
Ukraine’s export of sunflower seed, in thousands of tons and as part of world exports, 1995/96-2006/07
Källa/source: USDA
9.3.3.4 Handelsmönster
Ukrainas export av solrosfrön minskade enligt FAO med över 48 % mellan år 2002 och 2005,
den främsta anledningen var införandet av exportskatt på solrosfrön. 2005 gick i stort sett all
ukrainsk export av solrosfrön till EU, främst Spanien men även Ungern, Litauen och
Tyskland. Även år 2002 exporterades majoriteten av solrosfröna till EU-länder, andelen var
då 58 %, jämfört med 94 % år 2005. Den resterande delen exporterades till närliggande länder
som Bulgarien, Georgien och Turkiet.
9.3.4 Solrosolja
9.3.4.1 Produktion
Ukrainas produktion av solrosolja ökade stadigt 1995/96-2006/07, producerad kvantitet
fördubblades, från 943 000 ton till 2 miljoner ton. Världens fyra största producenter av
solrosolja, Ryssland, Argentina, EU och Ukraina, beräknas ha producerat ungefär 70 % av
världens solrosolja marknadsåret 2006/07. Mellan 1995/96-2006/07 var dessa fyra länders
andel av världsexporten konstant över 60 %.503 ”AgraFood” uppger att den minskade arealen
av solrosor marknadsåret 2007/08 (se 9.3.3.1) kommer att medföra att produktionen av
solrosolja minskar. Bedömningen är att den minskar från 2,1 miljoner ton under 2006/07 till
under 1,9 miljoner ton 2007/08. 504
503
För översikt av världsproduktionen på producentnivå, se tabell 112 i appendix
504
AgraFood, Agra Europe, Nr. 2245, s M6 - enligt analytiker hos jordbrukskonsulten ”UkrAgroConsult”
349
% Andel av världsproduktionen
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
2 500
Tusentals ton
2 000
1 500
1 000
500
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
1995/96
-
% andel
Produktion
Figur 288 Ukrainas produktion av solrosolja, i tusentals ton och som andel av världsproduktionen,
1995/96-2006/07
Ukraine’s production of sunflower oil, thousands of tons, and as part of world production, 1995/96-2006/07
Källa/source: USDA
9.3.4.2 Export
Världens export av solrosolja har under hela den studerade tidsperioden dominerats av tre
länder: Ukraina, Ryssland och Argentina. Tillsammans stod de för 68 % av världsexporten
1995/96, varav merparten var från Argentina (59 % av världsexporten) och en mindre del från
Ukraina (8 %). Till skillnad från Ukraina och Ryssland hade Argentina en negativ utveckling
av solrosoljeexporten 1995/06-2006/07, andelen 2006/07 var för de tre länderna 86 % och
huvuddelen exporterades då från Ukraina (40 %). Ukraina beräknas marknadsåret 2006/07
exporterat strax över 1,5 miljoner ton solrosolja. Detta gjorde Ukraina till världens största
solrosoljeexportör.
På grund av minskad produktion till marknadsåret 2007/08 förväntas exporten enligt
”AgraFood” minska, från 1,6 miljoner ton under 2006/07 till under 1,4 miljoner ton
2007/08.505
505
AgraFood, Agra Europe, Nr. 2245, s M6 - enligt analytiker hos jordbrukskonsulten ”UkrAgroConsult”
350
15%
400
10%
200
5%
-
0%
2006/07
600
2005/06
20%
2004/05
800
2003/04
25%
2002/03
30%
1 000
2001/02
1 200
2000/01
35%
1999/00
1 400
1998/99
40%
1997/98
1 600
1996/97
45%
% andel
% Andel av världsexporten
1 800
1995/96
Tusentals ton
Export
Figur 289 Ukrainas export av solrosolja, i tusentals ton och som del av världsexporten, 1995/96-2006/07
Ukraine’s export of sunflower oil, in thousands of tons and as part of world exports, 1995/96-2006/07
Källa/source: USDA
9.3.4.3 Handelsmönster
Ukrainas export av solrosolja ökade kraftigt mellan år 2002 och 2005. Ökningen var
procentuellt sett störst i EU- och MENA-länderna vars andelar av totalexporten växte.
Framförallt ökade exporten till Storbritannien, Spanien, Turkiet och Egypten. Ryssland var
efter Storbritannien det enskilt största mottagarlandet för ukrainsk solrosolja 2005. 2002
importerade Schweiz mer solrosolja från Ukraina än Ryssland. Exporten till Ryssland, som
själva ökat sin solrosproduktion under perioden, ökade något men andelen dit minskade då
den totala exporten ökade med 50 %. Även Schweiz andel minskade från 25 % till 11 %.
2002
2005
EU-25
EU-25
50 000 – 99 000 ton
200 000 – 399 000 ton
100 000 – 199 000 ton
> 400 000 ton
Figur 290 Ukraina – Export av solrosolja, 2002 och 2005
Ukraine – Export of sunflower oil, 2002 and 2005
Källa/source: FAO
351
I tabellen nedan presenteras exporten år 2002 och 2005 på landnivå för de största mottagarna
år 2005.
Tabell 76 Ukrainas export av solrosolja på landnivå, 2000 och 2005, tusentals ton
Ukraine’s export of sunflower oil by partner, 2000 and 2005, thousands of tons
Tusentals
Tusentals
ton 2002
ton 2005
Mottagarland
% Andel
% Andel
Differens mellan 2002
och 2005, tusentals ton
214
38 %
372
44 %
+ 158
Storbritannien
-
0%
146
17 %
+ 146
Spanien
9
2%
89
10 %
+ 80
Italien
50
9%
42
5%
-7
Frankrike
0
0%
39
5%
+ 38
Nederländerna
55
10 %
39
5%
- 17
Övriga
99
18 %
17
2%
- 83
Ryssland
97
17 %
106
12 %
+9
Schweiz
141
25 %
92
11 %
-48
Turkiet
9
2%
70
8%
+ 61
Egypten
9
2%
52
6%
+ 43
Iran
2
0%
37
4%
+ 35
Saudiarabien
1
0%
28
3%
+ 27
Övriga
93
16 %
96
11 %
+3
Totalt
566
100 %
852
100 %
+ 286
EU-25
Varav:
Källa/source: FAO
9.3.5 Solroskaka
9.3.5.1 Produktion
Vid krossning av solrosfrön utvinns både solroskaka och olja. Att produktionen av solroskaka
följer utvecklingen för produktionen av solrosolja är därför naturligt. Produktionen av
solroskaka ökade 1995/96-2006/07 från 875 000 ton till 2 miljoner ton (+130 %). 2006/07
producerade endast EU och Ryssland en större kvantitet, Ukrainas andel av
världsproduktionen ökade samma period från 9 till 17 %.
352
Produktion
% Andel av världsproduktionen
2500
18%
16%
14%
12%
1500
10%
8%
1000
% andel
Tusentals ton
2000
6%
4%
500
2%
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
0%
1995/96
0
Figur 291 Ukrainas produktion av solroskaka, i tusentals ton och som del av världsproduktionen, 1995/962006/07
Ukraine’s production of sunflower cake, thousands of tons, and as part of world production, 1995/96-2006/07
Källa/source: USDA
9.3.5.2 Export
Situationen för världsexporten av solroskaka är lik den för solrosolja som beskrevs ovan,
förutom att Ukraina, Argentina och Rysslands dominans är än större. Dessa tre länder stod
perioden 1995/96-2006/07 för som minst 84 % och som mest 91 % av världsexporten. Under
den senare delen av 1990-talet stod Argentina ensamt för över fyra femtedelar av
världsexporten. Argentina uppvisade dock här precis som för solrosoljeexporten en vikande
trend medan Ryssland och framförallt Ukraina hade en stigande trend. Under hela första delen
av 2000-talet exporterade Ukraina stora mängder solroskaka. Ukrainas export motsvarade
mellan 20 % och 35 % av världsexporten under denna period. Marknadsåren 2003/04,
2005/06 samt 2006/07 var Ukraina världens största exportör av solroskaka. Ukraina
exporterade i stort sett ingen solroskaka 1995/96, varför procentuella förändringar över hela
perioden är ointressanta. Exporten ökade från noll till 1,4 miljoner ton 1995/96-2006/07 och
mellan 2000/01-2006/07 var ökningen 138 %.
353
400
10%
200
5%
-
0%
2006/07
15%
2005/06
600
2004/05
20%
2003/04
800
2002/03
25%
2001/02
1 000
2000/01
30%
1999/00
1 200
1998/99
35%
1997/98
1 400
1996/97
40%
% andel
% Andel av världsexporten
1 600
1995/96
Tusentals ton
Export
Figur 292 Ukrainas export av solroskaka, i tusentals ton och som del av världsexporten, 1995/96-2006/07
Ukraine’s export of sunflower cake, in thousands of tons and as part of world exports, 1995/96-2006/07
Källa/source: USDA
9.3.5.3 Handelsmönster
Ukraina exporterade under perioden i första hand solroskaka till närbelägna länder. Den
största exportmarknaden år 2005 var EU, och då framförallt de nya medlemsstaterna Lettland,
Polen och Litauen. Största enskilda mottagarland var dock Vitryssland som stod för drygt en
fjärdedel av mottagen kvantitet. Övriga stora exportmarknader, Israel, Marocko och Turkiet
var belägna runt Medelhavet. Till skillnad från solrosfrön och solrosolja var exporten av
solroskaka till Ryssland relativt liten. Inga dramatiska skift av handelspartners skedde mellan
2002 och 2005. Den relativa betydelsen av ovan nämnda MENA-länder ökade dock på
bekostnad av framförallt Schweiz, exporten dit minskade från 89 000 ton till 24 000 ton.
2002
2005
EU-25
EU-25
100 000 – 199 000 ton
400 000 – 799 000 ton
200 000 – 399 000 ton
> 800 000 ton
Figur 293 Ukraina – Export av solroskaka, 2002 och 2005
Ukraine – Export of sunflower cake, 2002 and 2005
Källa/source: FAO
354
I tabellen nedan presenteras exporten år 2002 och 2005 på landnivå för de största mottagarna
år 2005.
Tabell 77 Ukrainas export av solroskaka på landnivå, 2000 och 2005, tusentals ton
Ukraine’s export of sunflower cake by partner, 2000 and 2005, thousands of tons
Tusentals
Tusentals
Differens mellan 2002
Mottagarland
ton 2002
% Andel
ton 2005
% Andel
och 2005, tusentals ton
274
44 %
409
43 %
+ 135
Lettland
61
10 %
132
14 %
+ 72
Polen
97
16 %
107
11 %
+ 10
Litauen
42
7%
50
5%
+8
Danmark
0
0%
30
3%
+ 30
Italien
0
0%
29
3%
+ 29
Övriga
74
12 %
60
6%
- 14
Vitryssland
129
21 %
237
25 %
+ 108
Israel
27
4%
111
12 %
+ 84
Marocko
33
5%
85
9%
+ 52
Turkiet
19
3%
57
6%
+ 39
Övriga
137
22 %
47
5%
- 90
Totalt
618
100 %
946
100 %
+ 328
EU-25
Varav:
Källa/source: FAO
9.3.6 Socker
9.3.6.1 Produktion
Socker var en av Ukrainas viktigaste grödor, både sett till produktion och export, fram till
slutet av 1990-talet. Enligt ”S. Gudoshnikov” var Ukraina för mindre än 20 år sedan världens
största betsockerproducent och Europas näst största exportör av vitsocker.506 I slutet på 1980talet täcktes 40 % av Sovjets sockerkonsumtion av import från Ukraina. Under Sovjets sista år
var Ukrainas produktion enligt ”S. Gudoshnikov” 4,5 till 5 miljoner ton socker per år.
Dessutom raffinerades 2-3 miljoner importerat råsocker, huvudsakligen från Kuba.507
Jordbrukets förutsättningar påverkades dock kraftigt av övergången från planekonomi till
marknadsekonomi. Både i form av hur marknaden fungerade och i och med att de statliga
stöden och subventionerna till jordbruket minskade kraftigt. Då ekonomisk lönsamhet blev
den avgörande faktorn för val av gröda minskade sockerproduktionen kraftigt till förmån för
bland annat vete och solrosfrön. 1995 producerades nästan 30 miljoner ton sockerbetor i
Ukraina, två år senare hade produktionen minskat till 17,7 miljoner ton. Ukraina är
fortfarande en av världens största producenter av sockerbetor. 2003-2005 var landets
produktion den femte största i världen. Ukraina stod år 2005 för drygt 6 % av
506
Frankrike hade då Europas största export. FAO har inga data för Ukraina innan Sovjetunionens fall, men
1992 var Ukraina enligt FAO världens näst största sockerbetsproducent.
507
Gudoshnikov S, F.O.Lichts, International sugar and sweetener report, 2007-04-11, s 199-201
355
världsproduktionen, en andel som var relativt konstant under hela perioden från 1997 och
framåt.508
Produktionen av sockerbetor och den odlade arealen minskade med mer än 50 % mellan
början av 1990-talet och mitten på 2000-talet. Den produktion som finns idag sker i ökad
omfattning på små hushållsjordbruk. Sockerbetor kräver relativt mycket manuellt arbete och
blir därför relativt lönsamt för små hushållsjordbruk där tillgången till maskiner är låg.
Produktionen av sockerbetor på sådan mark ökade 1995-2004 från 3 % av den totala
sockerbetsproduktionen till 25 %.509
% Andel av världsproduktionen
35 000
12%
30 000
10%
25 000
8%
20 000
6%
15 000
% andel
Tusentals ton
Produktion
4%
10 000
2%
5 000
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 294 Ukrainas produktion av sockerbetor, i tusentals ton och som del av världsproduktionen, 19952005
Ukraine’s production of sugar beets, thousands of tons, and as part of world production, 1995-2005
Källa/source: FAO
Även om produktionen av sockerbetor varit relativt stor under perioden var Ukrainas andel av
världsproduktionen av socker betydligt lägre, strax under 1,4 % för perioden 2003 till 2005
(jämför figur 294 och 295). Detta berodde på att Ukraina hade en relativt ineffektiv
produktion, med låg avkastning av socker per hektar. Vidare finns betydligt effektivare
producenter i världen som använder sockerrör för framställning av socker. Världens största
producenter av socker, Brasilien och Indien, producerade 2006/07 drygt 33 miljoner ton
respektive 25 miljoner ton. 510
508
Se appendix, tabell 144 för en översikt över de största producentländerna
509
USDA, Ukraine: Agricultural Overview
510
Enligt preliminära data från ”F.O. Lichts, International sugar and sweetener report”
356
3,5%
3 500
3,0%
3 000
2,5%
2 500
2,0%
2 000
1,5%
1 500
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
0,0%
2000/01
1999/00
0,5%
1998/99
500
1997/98
1,0%
1996/97
1 000
% andel
% Andel av världsproduktionen
4 000
1995/96
Tusentals ton
Produktion
Figur 295 Ukrainas produktion av socker, i tusentals ton och som del av världsproduktionen, omräknat
till råsockervärde, 1995/96-2006/07
Ukraine’s production of sugar, thousands of tons, and as part of world production, in raw sugar values, 1995/96-2006/07
Källa/source: F.O.Licht’s511
9.3.6.2 Produktivitet
Ukrainas produktion av sockerbetor per hektar låg under perioden långt under
världsgenomsnittet, trenden var dock positiv efter 1999 och framåt. Sett över hela perioden
ökade produktionen per hektar från 20,47 till 24,8 ton, eller med 21,2 %. Ukrainas avkastning
uppgick under perioden i genomsnitt till 49 % av världsgenomsnittet. De av de stora
producentländerna som hade högst avkastning per hektar var Frankrike som under perioden
1995-2005 i genomsnitt hade en avkastning på 73 ton sockerbetor per hektar,
Tyskland (56 ton) och USA (48 ton). Grannlandet Ryssland hade dock endast marginellt
högre avkastning än Ukraina, ca 20 ton per hektar.
511
Skördeår 1995/96 – 1996/97: F.O. Lichts, International sugar and sweetener report, 2005-03-08
Skördeår 1997/98 – 2006/07: F.O. Lichts, International sugar and sweetener report, 2006-10-31
357
% Jämförelse med världsgenomsnittet (sockerbetor)
30
70%
25
60%
50%
20
40%
15
30%
10
% jämförelse
Ton per hektar
Avkastning per hektar
20%
5
10%
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 296 Ukrainas avkastning per hektar sockerbetor, i ton och i jämförelse med världsgenomsnittet för
sockerbetor, 1995-2005
Ukraine’s yield per hectare of sunflower seed, in tons and compared to the world average, 1995-2005
Källa/source: FAO
Ukraina har en mycket låg avkastning både vad det gäller betodling, sockerinnehåll och
utbyte vid raffinering. Mellan 1990 och 2002 sjönk produktionen av vitsocker från 3,31 ton
per hektar sockerbetor till 1,87 ton per hektar. Enligt ”S. Gudoshnikov” vände dock trenden
och avkastningen per hektar förbättrades efter denna period, mycket beroende på bättre
skötsel av grödan och användning av modernt utsäde. Produktionen i Ukraina var dock 2006
fortfarande relativt kostsam. 2005, före 2006 års kostnadsökning på grund av stigande
gaspriser, var Ukrainas genomsnittliga produktionskostnad 513 US dollar per ton socker. Det
var betydligt högre än grannländernas kostnadsnivå. Rysslands produktionskostnad var
488 US dollar, Vitrysslands 434 US dollar och Moldaviens 400 US dollar. Under 2006, efter
de ökade energikostnaderna, var den ukrainska kostnaden 614 US dollar per ton.512
9.3.6.3 Export och import
Under de första åren av 1990-talet var Ukraina världens största producent och exportör av
socker. Under de två första åren som visas i figuren nedan exporterades en större mängd
socker och Ukraina stod 1995/96, med en export på 1,95 miljoner ton, för 5 % av
världsexporten. 1996/97 hade exporten minskat till 1,20 miljoner ton eller 3 % av
världsexporten. Exporten föll sedan markant till 1997/98 då den uppgick till 109 000 ton och
Ukraina var därefter nettoexportör under hela perioden. Framförallt minskade exporten till
Ryssland som 1995 mottog 80 % av Ukrainas sockerexport, huvudanledningen till den
minskade exporten var den dyra ukrainska produktionen.513 I april 1998 öppnade Ryssland
upp en tullfri kvot för ukrainsk sockerexport på 600 000 ton. Men inget socker köptes av
ryska företag eftersom priset på det ukrainska sockret var nästan tre gånger högre än
512
Gudoshnikov S, F.O.Lichts, F.O. Lichts, International sugar and sweetener report, 2007-04-11, s 201
513
Lyssikov A, USDA, GAIN report – Semi Annual Sugar Report for Ukraine, 1995-10-13
358
världsmarknadspriset. Ryssland importerade istället huvudsakligen sockerrörsbaserat råsocker
från Kuba.514
Ukraina stod 2006/07 för en liten del av världsexporten med socker, vilken domineras totalt
av Brasilien vars preliminära export var nästan 20 miljoner ton.515 Ukrainas andel av
världshandeln minskade mellan skördesäsongerna 1995/96-1997/98 från ca 5 % till under
0,5 %. Ukraina var därmed från 1997/98 till 2006/07 nettoimportör av socker. Som mest
importerades 1,5 miljoner ton516 2002/03 men i genomsnitt under hela perioden låg importen
på 401 000 ton.
Import
% Andel av världsexporten
% Andel av världsimporten
2 000
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
-
6%
4%
3%
2%
% andel
5%
1%
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
0%
1995/96
Tusentals ton
Export
Figur 297 Ukrainas export och import av socker, i tusentals ton och som del av världshandeln, omräknat
till råsockervärde, 1995/96-2006/07
Ukraine’s export and import of sugar, thousands of tons, and as part of world trade, in raw sugar values, 1995/96-2006/07
Källa/source: F.O.Licht’s517
9.3.6.4 Handelsmönster
Sockerexporten minskade mycket kraftigt från mitten av 1990-talet. Enligt UN Comtrade
exporterade Ukraina 1996, när exporten var relativt hög, socker i första hand till Ryssland
som tog emot 1,1 miljon ton av totalt 1,4 miljoner ton. I övrigt exporterades socker i
huvudsak till grannländerna. Även 2005 var de största marknaderna länder i närområdet, dock
hade exporten till Ryssland försvunnit. Den största delen av exporten gick då till Moldavien,
Polen, Afghanistan, Kazakstan och Georgien.518
Från att ha varit en mycket viktig exportprodukt blev Ukraina nettoimportör av socker från
och med marknadsåret 1997/98. Speciellt marknadsåret 2002/03 var importen av socker hög.
514
Panasuk L, USDA, GAIN report – Ukraina Sugar, 1998-09-22
515
Se tabell 147 i appendix för översikt över världens stora sockerexportörer
516
Råsockervärde
517
Skördeår 1995/96 – 1996/97: F.O. Lichts, International sugar and sweetener report, , 2005-03-08 och
Skördeår 1997/98 – 2006/07: F.O. Lichts, International sugar and sweetener report, 2006-10-31
518
UN Comtrade
359
Enligt UN Comtrade kom 63 % av importerat socker år 2003 från Brasilien (936 000 ton).
Resten kom från andra sockerrörsländer som Thailand, Kuba och Colombia, men även från
sockerbetsproducerande grannländer som Vitryssland och Georgien. År 2005 var Brasilien
den största leverantören med 163 000 ton av sammanlagt 220 000 ton.519
9.3.7 Nötkött
9.3.7.1 Produktion
Ukrainas nötköttsproduktion är i första hand en biprodukt av mjölkproduktionen. År 2006 var
endast 0,7 % av nötkreaturen köttras,520 köttindustrin använder därför normalt mjölkkor som
lämnat mjölkproduktionen, men även ungtjurar.521 Majoriteten (64 %) av all ukrainsk boskap
hålls i hushållsjordbruk och normalt är denna bakgårdsproduktion relativt primitiv. Liten eller
ingen hänsyn tas till djurens genetik, foderkvaltitet och hälsa.522 Den ukrainska
köttmarknaden är relativt priselastisk. Med Sovjetunionens fall försvann stor del av det
statliga stödet till jordbruket vilket ledde till högre foderkostnader, ökade kostnader drev upp
priserna på nötkött vilket minskade konsumtionen. Den största delen av köttkonsumtionen i
Ukraina sker i form av färskt eller kylt kött. Fryst kött finns över huvudtaget inte tillgängligt i
matbutiker utan används endast till korv, konserver och dylikt. På grund av detta är nötköttet
som konsumeras i huvudsak lokalt producerat, varför skillnader i efterfrågan direkt påverkar
den lokala produktionen.523
Av figur 298 framgår det att produktionen av nötkött i Ukraina under perioden 1995-2006
minskade. Från 1,2 miljoner ton 1995 minskade produktionen med 57 % eller 672 000 ton till
2006 då 514 000 ton producerades. Enligt USDA:s prognostiserade värde för 2007 förväntas
trenden fortsätta och 2007 beräknas produktionen bli den lägsta hittills. Sett till andel av
världsproduktionen har Ukraina rört sig från 2,4 % år 1995 till 0,9 % år 2007. De största
producenterna i världen 2005 var USA (11,3 miljoner ton), Brasilien
(8,6 miljoner ton), EU (7,8 miljoner ton) och Kina (7,1 miljoner ton). Av dessa länder är det
framförallt Brasilien och Kina som haft en positiv produktionsutveckling under perioden. 524
519
UN Comtrade Database, HS1992: 1701, 2007-02-22
520
World Grain, Focus on Ukraine
521
1-1,5 år gamla hankalvar, normalt sålda i slutet av gräsfodersäsongen
522
Tarassevych O, USDA, GAIN report – Ukraine Livestock and Products
523
Tarassevych O, USDA, GAIN report – Ukraine Livestock and Products
524
Se tabell 156 i appendix för en översikt över världens stora nötköttsproducenter 1995-2007
360
% Andel av världsproduktionen
1 400
3,0%
1 200
2,5%
1 000
2,0%
800
1,5%
600
% andel
Tusentals ton
Produktion
1,0%
400
0,5%
200
-
0,0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 298 Ukrainas produktion av nötkött, i tusentals ton och som del av världsproduktionen, 1995-2005,
slaktviktvikt
Ukraine’s production of meat, beef and veal, in thousands of tons and as part of world production, 1995-2005, carcass
weight
Källa/source: USDA
Förändringen i Ukrainas boskapsstamm är än större än förändringen i köttproduktion. Mellan
1995-2007 beräknas antalet djur ha minskat från 17,5 till 6,5 miljoner djur,
(-63 %). Vad gäller levande djur förväntas Indien år 2007 vara överlägset störst med en
boskapsstam på 282 miljoner djur525 följt av Brasilien (188 miljoner), och Kina
(149 miljoner).526
525
Inkluderar bufflar. FAO har data som sträcker sig till och med 2005 där bufflar är separerade från övriga
nötdjur. Under perioden 1995-2005 var i genomsnitt 33 % av nötkreaturen i Indien bufflar. År 2005 var andelen
35 %.
526
Se tabell 159 i appendix för en översikt över nötkreaturstockarna för länderna med flest nötkreatur under
perioden 1995-2007
361
% Andel av världens totala boskapsstam
20 000
1,8%
18 000
1,6%
16 000
1,4%
14 000
1,2%
12 000
1,0%
10 000
0,8%
8 000
% andel
Tusentals djur
Boskapsstam
0,6%
6 000
4 000
0,4%
2 000
0,2%
-
0,0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 299 Ukrainas boskapsstam, i tusentals djur och som del av världens boskapsstam, 1995-2007, värde
vid årsslut
Ukraine’s stock of bovine animals, in thousands of heads as part of world stock, 1995-2007, end of year figures
Källa/source: USDA
9.3.7.2 Produktivitet
Den genomsnittliga köttproduktionen per slaktat djur ökade i Ukraina 1995-2007 från 147 till
169 kilo (+15 %). Under samma period ökade världens genomsnittliga avkastning med två
kilo, från 214 till 216. Ukrainas avkastning motsvarade 1995 69 % av världens genomsnittliga
avkastning, 2007 hade detta värde stigit till 78 %. Av de övriga länderna i denna rapport hade
2007 Argentina den högsta avkastningen (228 kg) följt av Brasilien (220), Ryssland (170),
Kina (135) och Indien (102).
% Jämförelse med världsgenomsnittet
180
160
140
120
100
80
60
40
20
-
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 300 Genomsnittlig köttproduktion i kg per slaktat djur,527 1995-2007, slaktvikt
Average meat production in kilos per slaughtered animal, 1995-2007, carcass equivalent
Källa/source: USDA
527
Kor, kalvar och tjurar
362
% jämförelse
Kg per slaktat djur
Genomsnittlig köttproduktion
9.3.7.3 Export
Nötkött var 1995 den jordbruksprodukt som Ukraina exporterade till störst värde efter socker.
Produktionen av nötkött var och är dock väldigt ineffektiv, vilket den förväntas vara även i
fortsättningen. Utan de statliga stöd i den storlek som sektorn mottagit under Sovjettiden
minskade därför exporten under perioden som jämförs i figuren nedan.528
I januari 2006 stoppade Ryssland importen av nötkött, kycklingkött och mejeriprodukter från
Ukraina. Både för varor producerade i Ukraina och för återexporterade varor. Anledningen
var enligt den ryska veterinärmyndigheten att Ukraina inte hade genomfört tillräckliga
kontroller över importerat kött, som sedan vidareexporterats, men även den generellt låga
kvalitén på ukrainska mejeriprodukter.529 För Ukraina blev resultatet att exporten av nötkött i
stort sett upphörde och landet under 2006 och 2007 beräknas vara nettoimportör istället för
exportör. Mellan 1995 och 2005 minskade Ukrainas export av nötkött från 148 000 till
78 000 ton dvs. med 47 %.
% Andel av världsexporten
250
5,0%
4,5%
4,0%
3,5%
3,0%
2,5%
2,0%
1,5%
1,0%
0,5%
0,0%
Tusentals ton
200
150
100
50
-
% andel
Export
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 301 Ukrainas export av nötkött, 1995-2007, i tusentals ton och som del av världsexporten
Ukraine’s export of bovine meat, 1995-2007, in thousands of tons and as part of world exports
Källa/source: USDA och FAO530
9.3.7.4 Handelsmönster
Ukraina exporterade under både 2002 och 2005 nötkött i stort sett bara till Ryssland. För
gruppen nötkött gick 99,5 % år 2002 och 99,3 % 2005 av exporterade kvantiteter till
Ryssland. För de olika produkter som FAO delar upp nötkött i gick både år 2002 och 2005
nästan 100 % av exporten till Ryssland för de två största produkterna: slaktkroppar (färska,
kylda eller frysta) samt benfritt nötkött (färskt, kylt eller fryst). För ätbart slaktavfall var
andelen 92 % år 2002 och 93 % år 2005. För gruppen övriga beredningar var andelen till
Ryssland 76 % respektive 61 %. Övrig kvantitet exporterades 2002 i första hand till
Azerbajdzjan och år 2005 till Vitryssland och Moldavien.
528
Tarassevych O, USDA, GAIN report – Ukraine Livestock and Products, s 2
529
Tarassevych O, USDA, GAIN report – Ukraine Livestock and Products, s 4-5
530
Värdet för 1996 är från FAO då USDA saknar aktuell data för Ukrainsk export av nötkött 1996. USDA
estimerade dock i sina data från år 1997 värdet för Ukrainsk export 1996 till 200 tusen ton, vilket ligger nära
FAO:s 215 tusen ton.
363
9.3.8 Mjölk- och mejeriprodukter
9.3.8.1 Produktion
Ukraina hade under perioden 1995-2006, efter en initial minskning, en ganska stabil
produktion av komjölk på runt 14 miljoner ton per år. Som andel av världsproduktionen har
komjölkproduktionen haft en svagt negativ trend och beräknas år 2006 utgöra ungefär 2,6 %.
Störst produktion i världen hade EU, med över 140 miljoner ton åren 2004-2006 samt USA
med en produktion på ca 80 miljoner ton. Under samma period producerade Ukraina i
genomsnitt 14,1 miljoner ton.531 Andelen mjölkkor i Ukraina är mycket stor, endast 0,7 % av
alla kor är av köttras.
% Andel av världsproduktionen
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
-
4%
4%
3%
3%
2%
2%
% andel
Tusentals ton
Produktion
1%
1%
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Figur 302 Ukrainas produktion av komjölk, i tusentals ton och som del av världsproduktionen, 1995-2006
Ukraine’s production of cow milk, thousands of tons, and as part of world production, 1995-2006
Källa/source: International Dairy Federation532
Produktionen av skummjölkspulver och helmjölkspulver ökade under den studerade perioden,
både sett till andel av världsproduktionen och i ton. Skummjölkspulverproduktionen ökade
från 35 000 ton år 1995 med 129 % till 80 000 ton år 2006. Andelen av världsproduktionen
steg från 1,1 % 1995 till 2,4 % 2006. Produktionen av helmjölkspulver var väldigt låg 1995
varför procentuella beräkningar inte är intressanta, men från 1996-2006 ökade produktionen
från 12 000 till 30 000 ton (150 %). Samtidigt steg Ukrainas världsproduktionsandel från
0,5 % till 0,8 %.
531
Se tabell 173 i appendix för fördelning av världsproduktionen för världens stora producentländer.
532
Bulletin of the international Dairy Federation 339/1999 för data från 1995, 355/2000 för data från 1996-1999
och 409/2006 för data från 2000-2006
364
Produktion av helmjölkp.
% Andel av världsprod. av helmjölkp.
100
3,0%
80
2,5%
2,0%
60
1,5%
40
1,0%
20
0,5%
0
0,0%
% andel
Tusentals ton
Produktion av skummjölkp.
% Andel av världsprod. av skummjölkp.
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 303 Ukrainas produktion av skummjölkspulver och helmjölkspulver i tusentals ton och som del av
världsproduktionen, 1995-2007
Ukraine’s production of NFDM and WMP, in thousands of tons and as part of world production, 1995-2007
Källa/source: USDA
Produktionen av ost steg kraftigt 2000-2005, från 67 000 till 274 000 ton (+309 %), för att
sedan minska till en något lägre nivå 2006 (210 000 ton). Detta berodde delvis på att Ryssland
stoppade importen av mejeriprodukter från Ukraina 2006. I genomsnitt producerade Ukraina
0,9 % av världens ost under perioden, med toppnoteringen 2005 på 2,0 %.
Smörproduktionen har varit mer stabil men med en vikande produktion efter 2003 och med en
avtagande andel av världsproduktionen under större delen av perioden. Sett över hela
perioden 1995-2006 minskade produktionen med 114 000 ton från 219 000 till 105 000 vilket
var en minskning med 52 %. I genomsnitt producerade Ukraina 2,3 % av världens smör, men
2006 motsvarade produktionen 1,5 %.
Produktion av ost
% Andel av världsproduktionen ost
300
4,5%
4,0%
3,5%
3,0%
2,5%
2,0%
1,5%
1,0%
0,5%
0,0%
Tusentals ton
250
200
150
100
50
0
% andel
Produktion av smör
% Andel av världsproduktionen för smör
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 304 Ukrainas produktion av ost och smör i tusentals ton och som del av världsproduktionen, 19952007
Ukraine’s production of butter and cheese, in thousands of tons and as part of world production, 1995-2007
Källa/source: USDA
365
9.3.8.2 Produktivitet
Ukrainas produktion av mjölk per mjölkko ökade mellan 1995 och 2006 från 80 % till 100 %
av världsgenomsnittet. Under samma period mer än halverades nötkreatursstammen (se figur
299 ovan). Som figuren nedan visar var produktionen av mjölk per mjölkko relativt stabil
under första delen av perioden för att sedan öka från 2,3 ton per ko 2000 till 3,4 ton 2006.
Världsgenomsnittet steg under samma period från 3,0 ton år 2000 till 3,3 ton mjölk per
mjölkko år 2006. Av länderna i denna studie hade Argentina en högre avkastning per ko än
Ukraina medan Rysslands avkastning var något lägre och Indiens och Brasiliens betydligt
lägre. En anledning till att Ukraina hade en högre produktivitet per ko än till exempel
Brasilien var att Ukrainas kreatur till 99,3 % var mjölkkor medan Brasiliens kreatursstam till
större del var för köttproduktion.
Avkastning
% Jämförelse med världsgenomsnittet
120%
4,0
3,5
80%
Ton
2,5
60%
2,0
1,5
40%
1,0
% jämförelse
100%
3,0
20%
0,5
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 305 Ukrainas produktion av mjölk per mjölkko,533 1995-2007, i ton och jämfört med
världsgenomsnittet
Ukraine’s production of milk per milk cow, 1995-2007, in tons and compared to world average
Källa/source: USDA
9.3.8.3 Export
Färska mejeriprodukter, mjölk och grädde, är produkter som i låg grad exporteras beroende på
kort hållbarhet och höga transportkostnader. Den export som pågår sker i första hand mellan
EU-länder. Handeln med mjölk- och mejeriprodukter kan indelas i fyra produktområden:
smör, ost, skummjölkpulver och helmjölkspulver. För ost och skummjölkspulver hade
Ukraina år 2005 betydande världsmarknadsandelar.
Exporten av helmjölkspulver och skummjölkspulver påverkades i mindre grad än ost och
smör av det ryska importstoppet 2006 eftersom Ryssland inte var en lika dominerande
marknad för dessa produkter. Exporten gick i lika hög grad till Nordafrika, Asien, EU och
Japan. Den minskade exportmöjligheten för ost gjorde att mjölköverskottet istället användes
till att tillverka skummjölkspulver vilket gjorde att exporten av denna produkt ökade. Lägre
mjölkpris och större produktion gjorde det möjligt för Ukraina att exportera
533
SJV:s beräkning: Produktion av mjölk dividerat på antalet mjölkkor
366
skummjölkspulver till ett lågt pris. Exporten av helmjölkspulver beräknas ha legat stabilt på
20 000 ton år 2005 och 2006 och beräknas under år 2007 stiga till 22 000 ton.534
Export av helmjölkp.
% Andel av världsexporten av helmjölkp.
80
70
60
50
40
30
20
10
0
8%
7%
6%
5%
4%
3%
2%
1%
0%
% andel
Tusentals ton
Export av skummjölkp.
% Andel av världsexporten av skummjölkp.
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 306 Ukrainas export av skummjölkspulver och helmjölkspulver, 1995-2007, i tusentals ton och som
del av världsexporten
Ukraine’s export of NFDM and WMP, 1995-2007, in thousands of tons and as part of world export
Källa/source: USDA
I figuren nedan visas Ukrainas export av smör och ost i tusentals ton och som del av
världsexporten. Exporten av ost steg från 12 000 ton år 2000 till 116 000 ton år 2005, vilket
utgjorde 9 % av världsexporten. När det ryska importstoppet av kött och mejeriprodukter från
Ukraina infördes, i januari 2006, blev effekten på framförallt ost väldigt stor. Exporten
minskade med 57 % på ett år och även om den steg något till 2007 motsvarade den ändå bara
strax över 4 % av världsexporten. Kvalitén på ukrainsk ost är låg och när den ryska
marknaden stängdes var det svårt att sälja denna till andra marknader.
Lagringen av smör ökade till följd av det ryska importstoppet. Många ukrainska producenter
ser dock fortfarande Ryssland som sin huvudsakliga marknad och hoppas att åter få tillgång
till denna. Mycket ukrainskt smör exporterades istället till Vitryssland medan vitryskt smör av
likvärdig kvalité exporterades till Ryssland.535
534
Tarassevych O, USDA, GAIN report – Ukraine Dairy and products, s 6
535
Tarassevych O, USDA, GAIN report – Ukraine Dairy and products, s 6
367
Export av ost
% Andel av världsexporten ost
140
10%
9%
8%
7%
6%
5%
4%
3%
2%
1%
0%
Tusentals ton
120
100
80
60
40
20
0
% andel
Export av smör
% Andel av världsexporten för smör
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 307 Ukrainas export av ost och smör, 1995-2007, i tusentals ton och som del av världsexporten
Ukraine’s export of butter and cheese, 1995-2007, in thousands of tons and as part of world export
Källa/source: USDA
9.3.8.4 Handelsmönster
I stort sett all ost som exporterades från Ukraina under både 2002 och 2005 gick enligt FAO
till Ryssland. År 2002 var andelen 96 % och 2005 97 %. De återstående procenten
exporterades 2002 till Ungern, Tjeckien och Moldavien. År 2005 gick exporten förutom till
Ryssland i huvudsak till Kazakstan, Moldavien och Rumänien.
I figurerna nedan visas de viktigaste handelsmönstren för ukrainskt skummjölkspulver.
Mellan år 2002 och 2005 var det framförallt exporten till två destinationer som ökade.
Ryssland som ökade från 595 ton till 18 486 ton och Algeriet som ökade från 40 ton till
18 479 ton. Vardera marknad var mottagare av en tredjedel av skummjölkspulverexporten år
2005. En mindre andel av exporten gick till EU och Fjärran östern.
2002
2005
EU-25
5 000 – 9 900 ton
20 000 – 39 900 ton
10 000 – 19 900 ton
> 40 000 ton
Figur 308 Ukraina – Export av skummjölkspulver, 2002 och 2005
Ukraine – Export of milk powder, skimmed dry, 2002 and 2005
Källa/source: FAO
368
I tabellen nedan visas exporten av skummjölkspulver år 2002 och 2005 på landnivå för de
största mottagarna 2005, samt för EU och Bangladesh som var de största mottagarna år 2002.
Tabell 78 Ukrainas export av skummjölkspulver på landnivå, 2000 och 2005, tusentals ton
Ukraine’s export of milk powder, skimmed dry, by partner, 2000 and 2005, thousands of tons
Mottagarland
Ton 2002
% Andel
Ton 2005
% Andel
Differens mellan 2002 och 2005, ton
Ryssland
595
1%
18 486
33 %
+ 17 891
Algeriet
40
0%
18 479
33 %
+ 18 439
Japan
8 931
21 %
5 002
9%
- 3 929
Bulgarien
4 789
11 %
2 117
4%
- 2 672
Nigeria
2 175
5%
1 950
3%
- 225
Mexico
-
0%
1 756
3%
+ 1 756
EU-25
11 321
27 %
1 435
3%
- 9 886
Polen
8 080
19 %
760
1%
- 7 320
Tyskland
1 150
3%
-
0%
- 1 150
Övriga
2 091
5%
675
1%
- 1 416
Bangladesh
9 975
23 %
325
1%
- 9 650
Övriga
4 871
11 %
6 974
12 %
+ 2 103
Totalt
42 697
100 %
56 524
100 %
+ 13 827
Varav:
Källa/source: FAO
9.4 Övriga produkter
9.4.1 Majs
Sett över hela perioden 1995-2005 var trenden för Ukrainas produktion av majs positiv.
Utvecklingen stämmer väl överens med det ukrainska jordbrukets utveckling som helhet:
nedgång fram till slutet på 1990-talet och sedan en kraftig expansion. Som del av
världsproduktionen var Ukrainas dryga 7 miljoner ton år 2005 relativt blygsamt. Som
jämförelse producerade samma år världens största producent USA drygt 282 miljoner ton och
den näst största, Kina, drygt 139 miljoner ton.536
Majsskörden och solrosskörden är generellt sett positivt korrelerade med storleken på
utvintringsskadorna på den höstplanterade spannmålen. Större skador ger högre produktion av
majs och solrosfrön. Detta beror på att en del av de förstörda fälten återplanteras med majs
eller solros. Under 2003/04 förlorades 69 % av de höstplanterade grödorna på grund av frost i
december och ihållande istäcke under februari och mars månad. Då april var ovanligt kall
återplanterades inte fälten i så hög grad med vårkorn på grund av risken för dåligt
skördeutfall. Istället valde många jordbruk att plantera majs eller solrosfrön. Majsarealen steg
därmed med 800 000 hektar och solrosarealen med nästan en miljon hektar.537 Det höstsådda
vetet drabbades också av hårt vinterväder under december 2005 samt februari och mars 2006,
vilket påverkar majsskördens storlek positivt. Enligt USDA:s preliminära siffror blir Ukrainas
536
Se tabell 80 i appendix för en översikt över världens stora majsproducenter under perioden 1995-2005
537
USDA, Sunflowerseed production in Ukraine and Russia
369
produktion 2006/07 av majs 6,4 miljoner ton. En nedgång på drygt 0,75 miljoner ton på
årsbasis men en stor skörd om man jämför med skördarna andra halvan av 1990-talet.538
Produktion
% Andel av världsproduktionen
9 000
1,2%
8 000
1,0%
0,8%
6 000
5 000
0,6%
4 000
3 000
% andel
Tusentals ton
7 000
0,4%
2 000
0,2%
1 000
-
0,0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 309 Ukrainas produktion av majs, i tusentals ton och som del av världsproduktionen, 1995-2005
Ukraine’s production of corn, thousands of tons, and as part of world production, 1995-2005
Källa/source: International Grains Council
Produktionen per hektar hade en positiv utveckling under perioden 1995/96-2006/07. Bortsett
från 1997/98 låg produktionen under andra delen av 1990-talet mellan 2,5 ton och 2,9 ton per
hektar. Från och med 2000/01 så har produktionen per hektar haft en positiv utveckling och
ökat till 4,3 ton per hektar 2005/06 för att sedan minska till 3,8 ton per hektar 2006/07. I
jämförelse med världsgenomsnittet låg Ukraina under perioden på runt 80 %. Det är
framförallt EU och USA som höjer snittet medan Indien, som är en stor producent, har låg
avkastning per hektar.539
538
USDA, Production Supply and Distribution Online, 2007-02-15
539
Se tabell 81 i appendix
370
2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
% jämförelse
% Jämförelse med världsgenomsnittet
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
1995/96
Ton per hektar
Avkastning
Figur 310 Ukrainas avkastning av majs per hektar, i ton och i jämförelse med världsgenomsnittet,
1995/96-2006/07540
Ukraine’s yield per hectare of corn, in tons and compared to world average, 1995/96-2006/07
Källa/source: USDA
Ukrainas exportutveckling var starkt positiv 2001/02-2004/05, exporten ökade under perioden
från ungefär 0,5 % av världsexporten till över 3,0 %. Enligt USDA:s preliminära siffror
stannade dock exportökningen av under 2005/06 på 2,5 miljoner ton för att sedan minska till
en miljon ton 2006/07. Världsexporten av majs domineras av USA som marknadsåret
2004/05 stod för drygt 62 % av världsexporten.541 I USDA:s preliminära siffror för
marknadsåren 2005/06 och 2006/07 ökar USA:s export från 46,2 miljoner ton 2004/05 till
54,5 respektive 57,2 miljoner ton.
Export
% Andel av världsexporten
3,5%
3,0%
2000
2,5%
1500
2,0%
1000
1,5%
% andel
Tusentals ton
2500
1,0%
500
0,5%
2004/05
2003/04
2002/03
2001/02
2000/01
1999/00
1998/99
1997/98
1996/97
0,0%
1995/96
0
Figur 311 Ukrainas export av majs, i tusentals ton och som del av världshandeln, 1995-2005
Ukraine’s export of corn, in thousands of tons and as part of world trade, 1995-2005
Källa/source: International Grains Council
540
SJV:s beräkning: värden beräknade genom att dela USDA:s data för producerad kvantitet med skördad areal
541
Se tabell 82 i appendix för en översikt av världens stora majsexportörer
371
Ukrainas export av majs ökade kraftigt mellan 2002 och 2005, från 497 000 ton till
2 796 000 ton. Handelsflödena har ökat och därmed har det också skett förändringar på
mottagarsidan. En stor del av majsexporten år 2005 gick till MENA-länder, sammanlagt
1,8 miljoner ton eller 56 % av total export. Förutom Iran som mottog 18 % av Ukrainas
majsexport exporterades majs till bland annat Algeriet, Syrien, Tunisien, Libyen och Israel.
Efter Iran var grannområdena i EU samt Vitryssland de största exportmarknaderna.
I tabellen nedan presenteras exporten år 2002 och 2005 på landnivå för de största mottagarna
år 2005.
Tabell 79 Ukrainas export av majs på landnivå, 2002 och 2005, tusentals ton
Ukraine’s export of corn by partner, 2002 and 2005, thousands of tons
Tusentals
Tusentals
Differens mellan 2002 och
ton 2002
2005, tusentals ton
Mottagarland
% Andel ton 2005
% Andel
Iran
-
0%
517
18 %
+ 517
EU-25
79
16 %
466
17 %
+ 388
Spanien
3
1%
329
12 %
+ 326
Portugal
-
0%
65
2%
+ 65
Storbritannien
3
1%
49
2%
+ 47
Övriga
73
15 %
23
1%
- 50
Vitryssland
105
21 %
259
9%
+ 154
Algeriet
63
13 %
229
8%
+ 166
Syrien
-
0%
202
7%
+ 202
Tunisien
39
8%
201
7%
+ 162
Libyen
12
2%
191
7%
+ 179
Israel
19
4%
181
6%
+ 162
Egypten
54
11 %
179
6%
+ 126
Ryssland
87
18 %
141
5%
+ 54
Övriga
41
8%
230
8%
+ 189
Totalt
497
100 %
2 796
100 %
+ 2 299
Varav:
Källa/source: FAO
9.4.2 Potatis
Ukraina var 2005 världens fjärde största producent av potatis. Produktionen på drygt
19 miljoner ton motsvarade 6 % av världens sammanlagda produktion, som dominerades av
Kina med 73 miljoner ton.542 I stort sett all potatis konsumeras inom landet, vilket normalt är
fallet i de flesta länder. Världens fem största exportörer av potatis, Nederländerna, Frankrike,
Tyskland, Belgien och Storbritannien är alla medlemmar av EU. Dessa länder är dock inte
lika starka inom produktionen som inom exporten. Anledningen är att potatis är relativt dyrt
att frakta längre distanser varför handel mellan länder visar sig i första hand för de till ytan
relativt små europeiska länderna som också ingår i ett frihandelsområde.
542
För översikt av världens stora producentländer av potatis, se tabell 98 i appendix
372
Produktion
% Andel av världsproduktionen
7%
25 000
6%
5%
15 000
4%
10 000
3%
% andel
Tusentals ton
20 000
2%
5 000
1%
-
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 312 Ukrainas produktion av potatis, i tusentals ton och som del av världsproduktionen, 1995-2005
Ukraine’s production of potatoes, thousands of tons, and as part of world production, 1995-2005
Källa/source: FAO
9.4.3 Griskött
Produktionen av griskött minskade stadigt mellan 1995-2006. 1995 producerades 807 000 ton
vilket motsvarade 1,1 % av världsproduktionen, mellan 1995 och 2006 föll dock produktionen
med 39,9 % till 485 000 ton vilket var 0,5 % av världsproduktionen. Under 2007 förväntas
dock produktionen av griskött öka och för första gången under hela den studerade perioden
produceras i större kvantitet än nötköttet (vars produktion också minskat under hela
perioden). Det är framförallt den storskaliga produktionen som ökar medan
hushållsproduktionen, som 2005 stod för 62 % av alla grisar och 64 % av alla nötkreatur,
förväntas minska något.543
Produktion
% Andel av världsproduktionen
900
1,2%
800
1,0%
600
0,8%
500
0,6%
400
300
% andel
Tusentals ton
700
0,4%
200
0,2%
100
0
0,0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 313 Ukrainas produktion av griskött, i tusentals ton och som del av världsproduktionen, 1995-2007
Ukraine’s production of pig meat, thousands of tons, and as part of world production, 1995-2007
Källa/source: USDA
543
Tarassevych O, USDA, GAIN report – Ukraine Livestock and Products
373
Ukrainas import och export av griskött följdes under perioden 1995-2007 till stor del åt. Det
handlade 1996 och 1997 om relativt små kvantiteter på mellan 20 000 och 30 000 ton
slaktvikt för att sedan bli några enstaka ton 1998-2002. Åren 2003 till 2007 tog importen fart
och förväntas år 2007 uppgå till 45 000 ton. Detta beror på stigande konsumentköpkraft,
minskad import av substitutprodukten kycklingkött, samt långsam nationell
produktionsökningstakt.544
9.4.4 Kycklingkött
Traditionellt består den ukrainska kosten mer av nöt- och griskött än av kycklingkött. Under
1990-talet ändrade dock många konsumenter matvanor på grund av minskade relativa
inkomster varför konsumtionen av kyckling ökade på bekostnad av konsumtion av rött kött.
Dock började en del av dessa konsumenter återigen konsumera mer rött kött då inkomsterna
ökade 2003-2006. Under perioden 1995-2000 låg produktionen av kycklingkött under
30 000 ton för att sedan öka kraftigt. Enligt USDA har produktionen mellan åren 2001 och
2007 tiodubblats från 49 000 ton till 490 000 ton. Mellan åren 1995 och 2007 förväntas
världsproduktionen av kycklingkött ha ökat med strax över 50 %.
% Andel av världsproduktionen
600
0,9%
0,8%
0,7%
0,6%
0,5%
0,4%
0,3%
0,2%
0,1%
0,0%
Tusentals ton
500
400
300
200
100
0
% andel
Produktion
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 314 Ukrainas produktion av kycklingkött, 1995-2007, i tusentals ton och som del av
världsproduktionen
Ukraine’s production of poultry meat, broiler, thousands of tons, 1995-2007, and as part of world production
Källa/source: USDA
Ukraina är nettoimportör av kycklingkött. Importen var som störst 2004 men minskade
därefter i takt med att den inhemska produktionen ökade (jämför figur 314 och 315). Importen
tillsammans med produktionen var enligt USDA nästan 490 000 ton år 2004, 440 000 ton
2005, 450 000 ton 2006 samt beräknas bli 550 000 ton år 2007. 2007 förväntas Ryssland,
Japan och EU vara världens största importörer av kycklingkött medan Ukraina enligt USDA
förväntas vara världens 16:e största importör.545
544
Tarassevych O, USDA, GAIN report – Ukraine Livestock and Products
545
Se tabell 167 i appendix för en översikt över världens stora importörer.
374
% Andel av världsimporten
300
7%
250
6%
5%
200
4%
150
3%
100
% andel
Tusentals ton
Import
2%
50
1%
0
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 315 Ukrainas import av kycklingkött, 1995-2007, i tusentals ton och som del av världsimporten
Ukraine’s import of poultry meat, broiler, thousands of tons, 1995-2007, and as part of world imports
Källa/source: USDA
2002 kom nästan två tredjedelar (66 %) av Ukrainas import från EU och en tredjedel (33 %)
från USA. Till år 2005 hade den totala importen enligt FAO växt med 73 000 ton (+120 %),
det var framförallt importen från USA som ökade (+220 %). USA stod 2005 för 48 % av
importen och var därmed större än EU som stod för 46 %. En mindre kvantitet importerades
även från Brasilien (5 %).
9.4.5 Tobak
År 2005 var Ukraina med en import på 77 000 ton världens sjunde största importör av
råtobak.546 Tre av de länder som importerade ett större tonnage än Ukraina var EU-länder,
Tyskland, Nederländerna och Frankrike. Störst import i världen hade 2005 Ryssland som
importerade 292 000 ton, även USA och Kina importerade mer råtobak än Ukraina.
Import
% Andel av världsimporten
90
3,5%
80
3,0%
2,5%
60
50
2,0%
40
1,5%
30
% andel
Tusentals ton
70
1,0%
20
0,5%
10
-
0,0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Figur 316 Ukrainas import av råtobak, 1995-2005, i tusentals ton och som del av världsimporten
Ukraine’s import of unmanufactured tobacco, thousands of tons, 1995-2005, and as part of world imports
Källa/source: FAO
546
FAO - om även EU:s internhandel inkluderas
375
Både 2002 och 2005 importerade Ukraina den största andelen råtobak från Brasilien (22 %
respektive 23 %), även importen från EU var betydande (19 % och 20 % respektive). Under
perioden minskade importen från USA och Turkiet i betydelse medan importen från Kina och
Indien ökade i betydelse.
376
10
Slutsatser och prognos
Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina har de senaste åren växt sig allt
starkare inom produktionen av och i den globala handeln med jordbruksprodukter. Flertalet av
dessa länder tillhör idag världens största producent- och/eller import/exportländer av
jordbruksprodukter och vinner allt fler marknadsandelar inom världshandeln. För att ha
lyckats med denna snabba tillväxt och utveckling har jordbrukspolitiska reformer,
teknologiska framsteg, jordbruksstöd och en utbyggnad av konstbevattning varit betydande
drivkrafter. Produktivitet i termer av jordbruksmark i förhållande till andel
livsmedelsproduktion är dock fortfarande betydligt lägre än för EU-15, USA, Australien och
Nya Zeeland. Samtliga länder för idag en politik som syftar till att öka tillväxten och
jordbruksproduktionen och för att uppnå dessa mål används olika politiska åtgärder.
Länderna i rapporten har vitt skilda historiska bakgrunder som karaktäriserats bland annat av
att ha varit kolonialstater, planekonomier, militärregimer och diktaturer. Länderna har även i
varierade utsträckning präglats av kollektiviserade jordbruk, en icke prioriterad
jordbrukssektor, fattigdom, svältkatastrofer, ekonomiska kriser, interna konflikter m.m.
Länderna har utvecklats i olika takt, medan Argentina och Brasilien haft en relativt snabb
ekonomisk utveckling sedan i början på 1900-talet så har utvecklingen i Indien och Kina ägt
rum först efter 1970-talet. I Ryssland och Ukraina har den ekonomiska utvecklingen varit
betydligt mer blygsam och påbörjades först i slutet av 1990-talet efter kommunismens fall. De
senare länderna har dock börjat övervinna dessa hinder och för nu en marknadsekonomisk
handelspolitik. Kina har dock fortfarande en stark central styrning, men även där har
influenserna av ekonomisk liberalisering varit betydande.
Flertalet av länderna har i varierande grad särskilda naturliga förutsättningar och
klimatförhållanden som återverkar på deras produktion av jordbruksprodukter och påverkar
skördeutfallet. Produktiviteten och odlingsarealerna har ökat för flertalet jordbruksprodukter,
framförallt ris, vete, majs och sojabönor. Hur produktionen sker i de olika länderna har också
stor påverkan på produktionen. I Indien och Kina bedrivs huvuddelen av produktionen på
småskaliga jordbruk, främst för självhushållning. Att produktiviteten ökat här beror till stor
del på utbyggnaden av konstbevattning och införandet av modern teknologi. I Argentina och
Brasilien bedrivs jordbruket i högre grad på storskaliga jordbruk där effektivitet och intensitet
medför högre produktivitet. I Ryssland och Ukraina har de f.d. kollektivjordbruken övertagits
av stora jordbruksorganisationer/företag. För att denna framgångsrika tillväxt på sikt ska hålla
i sig kommer det dock att krävas en jordbrukspolitik som månar om naturens resurser. I Kina
och Brasilien är avskogningen ett faktum för att på så sätt öka jordbruksarealerna.
Avverkningen av skogen i Kina har gett upphov till stora erosionsproblem som i framtiden
kan bidra till en minskning av odlingsarealerna. Avverkningen av Amazonas i Brasilien
medför att regnskogen krymper i snabb takt då den omvandlas till betesmark. Om Brasiliens
myndigheter inte har kontroll på detta kan avverkningen av regnskogen dock på sikt ge
problem med jorderosion samt påverka klimatet både regionalt och globalt.
Argentina har sedan självständigheten från Spanien 1816 karaktäriserats av en kraftig
ekonomisk utveckling samtidigt som landet präglats av interna konflikter och ekonomiska
kriser. Argentina introducerade tidigt en liberaliseringspolitik och fokus var att öka
världshandeln och jordbruksproduktionen bland annat genom att introducera modern
teknologi. Argentina är en av världens största producenter av sojabönor, nötkött, vete, majs
och mjölk. Idag har Argentina en exportorienterad handel med jordbruksprodukter och landet
är den världsledande exportören av sojabönskaka och sojabönsolja. Även sojabönor, vete,
377
majs, nötkött, solrosolja och vin exporteras. Argentinas import av jordbruksprodukter är i
förhållande till exporten mycket liten och det är främst sojabönor som importeras.
Brasilien har sedan självständigheten från Portugal 1822 liksom Argentina präglats av
tvetydiga förhållanden. Samtidigt som landet haft en ekonomisk utveckling, som idag
återspeglas av att landet är en av världens största ekonomier, så har en statligt styrd och
missgynnad jordbrukssektor, ekonomisk instabilitet och interna konflikter präglat landet.
Brasilien har dock kommit att bli en av världens största ekonomier och en av de absolut
största jordbruksekonomierna. Brasilien är idag en världsproducent och de jordbruksprodukter
som produceras i störst utsträckning är nötkött, sojabönor, kycklingkött och sockerrör.
Brasilien har en stor inhemsk marknad, men samtidigt kan en relativt stor del av produktionen
exporteras. Exporten som helhet blir allt väsentligare och viktiga exportprodukter är
sojabönor, sojabönsolja, sojabönskaka, socker och kött. Brasiliens framtidsutsikter är goda då
landets stora komparativa fördel är tillgången till mycket och billig mark lämpad för jordbruk
som bäddar för en tillväxt inom jordbrukssektorn.
Indiens jordbrukspolitik är och har sedan självständigheten 1947 varit inriktad på att bli
självförsörjande för jordbruksprodukter som spannmål, ris och mjölk. Den Gröna
Revolutionen gjorde denna tillväxt möjlig och idag är Indien nettoexportör av spannmål.
Indien är ett av världens största producentländer och produktionen är främst inriktad på
livsmedel som kan konsumeras på den inhemska marknaden och mindre inriktad på
kommersiella grödor. Ris, vete, mjölk, nöt- och buffelkött samt sojabönor är de
jordbruksprodukter som produceras i störst utsträckning. Indien exporterar främst slipat ris,
vete, sojabönskaka, cashewnötter och buffelkött. Eftersom det indiska jordbruket
karaktäriseras av självförsörjning så exporterar landet när det finns överskott på marknaden.
Kina har sedan i slutet av 1960-talet, liksom Indien, fört en politik som inriktats på att uppnå
självförsörjning av framförallt spannmålsprodukter. Den ekonomiska utvecklingen inom
jordbruket har varit mycket snabb delvis beroende på teknologiska framsteg, konstbevattning,
diversifiering samt en intensiv reformerings- och liberaliseringspolitik. Det kinesiska
jordbruket är dock fortfarande starkt påverkat av bl.a. statliga handelsmonopol och
priskontrollsystem. Kina är världens största producenter av flera jordbruksprodukter
exempelvis ris, potatis, ägg, bomull, sojabönor samt flertalet frukt och grönsaker. Kina är
även världens näst största producent av t.ex. vete, kycklingkött och majs. Idag är Kina
nettoimportör av jordbrukprodukter och de största produkterna är sojabönor, bomull och
palmolja. Kina exporterar bl.a. majs, diverse livsmedelsberedningar och vitlök.
Rysslands jordbrukssektor har förändrats dramatiskt sedan Sovjetunionens upplösning 1991.
Ineffektiv planekonomi för jordbruket och fokus på industrialiseringen under Sovjettiden
medförde att jordbruksproduktionen minskade och jordbrukssektorn hölls levande med hjälp
av enorma statliga bidrag. I början av 1990-talet påbörjades fundamentala jordbrukspolitiska
reformer, men reformerna infördes långsamt och Ryssland kom under denna tid att bli en av
världens största importörer av jordbruksprodukter. Ryssland driver dock idag en politik som
syftar till att stärka den inhemska produktionen och minska importen. Ryssland importerar
främst nöt- gris- och kycklingkött, men även socker och sockerlösningar. Även om landet är
en stor importör så är det också en av världens största jordbruksproducenter av bl.a. korn.
Likaså vete, komjölk och solrosfrön produceras i stor mängd. Medan importberoendet
kvarstår främst på köttområdet ökar också exporten av framförallt vete och solrosolja.
Ukraina har liksom Ryssland genomgått en besvärlig period under övergången från
planekonomi till marknadsekonomi efter Sovjetunionens upplösning 1991. Den statliga
kontrollen av jordbrukssektorn under Sovjettiden medförde en ineffektiv jordbruksstruktur
med stora statliga bidrag. Ukrainas jordbruk drabbades hårt av Sovjetunionens fall då stor
378
andel av subventionerna till jordbrukssektorn försvann. Det är först under 2000-talet som
produktionen återigen ökat. Ukraina producerar främst vete, korn, solrosprodukter,
sockerbetor, nötkött och mjölk. Ukraina är idag huvudsakligen exportör av
jordbruksprodukter och dess jordbrukspolitik syftar till att stärka den inhemska marknaden
och minska importen. De viktigaste exportprodukterna är vete, korn, solrosprodukter och
mjölkprodukter.
Alla de länder som analyseras i rapporten är förutom stora jordbruksproducenter antingen
stora export eller importländer eller både och. Argentina och Brasilien har sedan i början på
1900-talet varit aktörer på den internationella arenan, medan övriga länders marknadsandelar
ökat under en senare tidsperiod. Med en ökad världshandel så anpassar länder sig i allmänhet
till gemensamma regler och börjar även delta i det internationella samarbetet. Sedan WTO: s
jordbruksavtal trädde i kraft 1995 finns det internationella regler för vad länder får och inte får
göra för att skydda jordbruket och livsmedelsindustrin från konkurrens. Argentina, Brasilien,
Kina och Indien är medlemmar i WTO och därmed har de bundna jordbrukstullar på sina
jordbruksprodukter. Indien har de högsta genomsnittliga bundna tullarna på 114 % medan
Kina har de lägsta på ca 15 %. Jordbrukstullarna för Argentina och Brasilien hamnar på ca
35 %. De tillämpade tullnivåerna för länderna varierar, men ligger dock lägre än de bundna.
Ryssland och Ukraina är ännu inte medlemmar i WTO, men förhandlingar pågår. Därmed har
dessa båda länder inga bundna tullnivåer utan de tillämpade tullarna ligger på 23 % för
Ukraina och ca 15 % för Rysslands del. Det faktum att Ryssland och Ukraina ännu inte är
medlemmar i WTO kan delvis förklara ländernas oregelbundna beteende vad gäller
importflöden med abrupta avbrott ofta med hänvisning till SPS (veterinära och fytosanitära
frågor) inom den animaliska sektorn. Argentina, Brasilien, Indien och Kina ingår även i den
s.k. G 20-gruppen av starka u-länder som driver gemensamma ambitioner om sänkta tullar
och ökat marknadstillträde runt om i världen. Argentina och Brasilien grundade ”Mercosur”
1991 och målsättningen med denna tullunion är att skapa en gemensam marknad och fri
rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. Utöver jordbrukstullar finns det i länderna
även en mer eller mindre reglerad jordbrukspolitik med bl.a. fastställda prisnivåer, prisstöd,
inkomststöd, subventioner på insatsvaror liksom färdigvaror.
För alla länder i rapporten ökade handeln med jordbruksprodukter mellan år 2000 och år
2005. Traditionellt har handeln med OECD-länderna haft stor betydelse för länderna i denna
rapport. Exporten till och importen från andra delar av världen utanför OECD har dock ökat,
inte minst mellan länderna själva som tas upp i denna rapport. Argentina och Brasilien ökade
sina exportandelar till Ryssland och Kina. Ryssland ökade i sin tur andelen av exporten till
Ukraina. Andelen av Brasiliens totala export destinerad till Indien ökade samtidigt som
Indiens export till Kina gjorde likaledes. Ukraina avviker dock lite, visserligen har importen
från Ryssland ökat, men även från EU. Samtidigt har Ukrainas export till Ryssland minskat.
Handeln med andra länder utanför OECD har också ökat i betydelse under perioden. Ryssland
och Ukraina exporterar nu större andelar än tidigare till Mellanöstern och Nordafrika, medan
Indien och Kina importerar mer från sina närområden. Indiens export till afrikanska länder har
även ökat. Handeln av jordbruksprodukter varierar från år till år, till stor del beroende på
vädrets påverkan på skördarna, vilket speciellt gäller spannmålsproduktionen. Ukraina,
Ryssland, Indien och delar av Kina har alla torrt eller hårt klimat samt mindre användning av
konstbevattning och andra insatsmedel och är därmed känsliga för väderpåverkan.
Argentinas export av jordbruksprodukter ökade med 66 % mellan 2000 och 2005. Den största
delen av denna ökning stod exporten till Kina för som ökade sin andel i den argentinska
exporten från 7 till 15 %. Även exporten till Ryssland ökade, från 1 till 3 % av total export.
Andelen till EU minskade från 28 till 26 % och exporten inom ”Mercosur” minskade från
22 % till 10 %, huvudsakligen på grund av minskad majs- och veteexport till Brasilien.
379
Exporten ökade även till länder i ”Andinska gemenskapen” och till länder i Nordafrika.
Brasiliens viktigaste exportmarknad för jordbruksprodukter både 2000 och 2005 var EU.
Dock minskade exporten till EU från 45 % till 35 % av total jordbruksexport. Även exporten
till USA minskade, från 10 till 7 % av total export. Istället ökade exporten till Ryssland och
Kina. 2000 mottog dessa båda länder 3 % av Brasiliens jordbruksexport och år 2005 var
andelen till Ryssland 8 % och till Kina 7 %.
Indien och Kina är inte så utpräglade exportländer inom jordbruket som Argentina och
Brasilien. Indien hade dock under hela perioden 1995-2005 en positiv handelsbalans. EU,
USA och Japan är viktiga marknader för Indien men som andel av total export minskade dock
exporten dit, från 20, 14 och 11 % av total export 2000 till 18, 12 och 5 % år 2005. Kina är
den mottagare som ökat sin andel mest under perioden, från 3 till 8 %. Andra viktiga
mottagare var år 2005 Saudiarabien och Bangladesh. Indiens import kom 2005 i huvudsak
från Indonesien som ökat sin andel från 16 % år 2000 till 20 % år 2005. Importen från
Argentina var 12 % båda åren och importen från Brasilien ökade från 1 till 8 %. Kinas export
gick i huvudsak både 2000 och 2005 till utvecklade länder som Japan, USA, Sydkorea och
EU. Importen ökade dock kraftigt, huvuddelen kom båda åren från USA (23 %) men
Brasiliens andel av Kinas totala import ökade från 5 till 11 %, Argentinas från 7 till 10 %.
Istället minskade EU:s andel av Kinas import från 10 till 7 % och Australiens från 11 till 8 %.
Rysslands export till Ukraina ökade från 6 till 11 % av total export. Samtidigt minskade
exporten till EU från 25 till 16 %, för att istället öka till andra länder utanför OECD som
Egypten, Azerbajdzjan och Georgien. Rysslands viktigaste leverantör var EU och
importandelen därifrån ökade från 26 till 32 % under perioden. Störst ökning stod dock
importen från Brasilien för som ökade från 5 till 13 %. Ukrainas export till landets viktigaste
exportmarknad, Ryssland, minskade från 41 till 31 %. Istället ökade Ukrainas export till EU
från 19 till 22 % och till Saudiarabien från 1 till 6 %. Ukrainas största leverantörer på
importsidan var EU och Ryssland vars andelar ökade från 25 till 36 % respektive 11 till 16 %.
EU är en viktig handelspartner för samtliga länder i rapporten. Argentina och Brasilien är
stora exportörer till EU medan import från EU till dessa två länder är nästan obefintlig.
Argentina exporterar främst foderspannmål och sojabönor men även frukt, nötter, nötkött och
vegetabiliska oljor. För Brasiliens del domineras exporten av sojabönor och sojabönskaka. EU
är Brasiliens största marknad för dessa produkter. Även högkvalitativt kött och apelsinjuice
exporteras i stor omfattning. Indiens och Kinas handelsbalans gentemot EU har de senaste tio
åren varit positiv. Indien exporterar främst obearbetade jordbruksprodukter till EU. Nötter
utgör den viktigaste exportprodukten (främst cashewnötter), men även vegetabiliska oljor och
ris exporteras i betydande mängder. Kina exporterar främst vegetabiliska beredningar och
slaktbiprodukter, oljeväxter samt frysta eller torkade frukter och grönsaker. Ryssland har haft
en negativ handelsbalansen mot EU de senaste tio åren och är, efter USA, den näst viktigaste
exportmarknaden för jordbruksprodukter från EU. Ryssland importerar främst nöt- och
griskött samt mejeriprodukter (ost och smör) från EU. Ukrainas handelsbalans gentemot EU
har under perioden varierat kraftigt. Ukrainas handelsöverskott har varit betydande vissa år
medan handelsunderskottet varit större andra år. Ukraina importerar främst diverse ätbara
livsmedelsberedningar från EU, även kött och foderberedningar importeras. Exportsidan
domineras av spannmål, främst vete, och av vegetabiliska oljor, främst solrosolja.
De sex länder som studerats i denna rapport karaktäriseras alla av en stark potential att bli
eller förbli stora aktörer inom handeln med jordbruksprodukter. Brasilien är redan en av
världens absolut största exportörer och har de senaste åren haft en mycket positiv utveckling
av exporten. Brasilien har dessutom världens största oanvända markreserv för jordbruk. Även
Argentina har stora landarealer som idag används till betesmark och som skulle kunna
380
omvandlas till åkermark. Argentina har dessutom välutvecklad infrastruktur och stora hamnar.
Argentinas jordbruksexport lider däremot av problem som avser beslut i form av exportskatter
och exportstopp. Indien är en av världens snabbast växande ekonomier samtidigt som en stor
del av den indiska befolkningen försörjer sig som jordbrukare. Indien har de senaste åren växt
fram som en stor aktör inom handeln med jordbruksprodukter, och skulle deras nuvarande
relativt låga produktivitet kunna förbättras finns potential för en flera gånger större produktion
och export än i dagsläget. Kina har efter svåra inrikesförhållanden under 1900-talet haft en
imponerande tillväxt och produktion inom jordbruksektorn. Vattenbrist, luftföroreningar,
jorderosion, expanderande stadsregioner och industrisektor kan dock på sikt minska
jordbrukets relativa betydelse. Idag växer Kina istället som ett viktigt importland för
jordbruksprodukter bland annat därför att befolkningens inkomster växer och efterfrågan på
bland annat kött ökar. Ukraina, och till viss del Ryssland, ligger i det så kallade
svartjordsbältet som har en mycket bördig jordbruksmark. I Ryssland finns ett politiskt
intresse att minska importen av jordbruksprodukter. Då stora arealer ligger i träda finns det
stor potential för att öka produktionen och på sikt eventuellt expandera exporten. Ukraina har
bland världens bästa förutsättningar för jordbruk, men bl.a. på grund av en dåligt fungerande
finansmarknad, svag infrastruktur och en politisk misstro mot marknadsekonomins förmåga
är produktionskostnaderna idag höga. Om denna situation i framtiden skulle ändra sig har
Ukraina stor potential till tillväxt inom sektorn.
I OECD-FAO:s prognos från november 2006 har Kina och Indien de högsta förväntade
tillväxtnivåerna för BNP under perioden 2007-2015. Genomsnittet för de årliga reala
tillväxtnivåerna är för Kinas del drygt 7 % och för Indiens del 6,5 %. Brasilien, Argentina och
Ryssland prognostiseras hamna på lägre nivåer men med inbördes ungefär lika höga
tillväxttal. Brasilien förväntas få högst tillväxt av dessa tre med ca 4 %, Argentina därefter
med 3,5 % samt Ryssland med drygt 3 %.547 I USDA:s prognos från oktober 2006
prognostiseras den genomsnittliga reala tillväxtnivån i Ukraina uppgå till 5 %. Tillväxten
bedöms vara bättre i de studerade länderna än i EU och något bättre än i USA. OECD-FAO
prognostiserar USA:s genomsnittliga tillväxt under perioden till ca 3 % och tillväxten i EU-15
till 2,1 %. Befolkningsökningen har stor betydelse för länders framtida ekonomiska
utveckling. OECD-FAO förutspår en genomsnittlig årlig ökning av befolkningen 2007-2015 i
Indien med 1,3 %, Brasilien 1,2 %, Argentina 1 % och Kina 0,6 %. Befolkningen i Ryssland
förväntas däremot minska med i genomsnitt 0,5 % per år och i Ukraina med 0,6 %.548
Samtidigt som befolkningen växer i ovan nämnda länder så sker en urbanisering i allt högre
grad. 2015 beräknas över hälften av världens befolkning bo i städer och tre fjärdedelar av alla
urbana invånare förväntas finnas i utvecklingsländerna. Urbaniseringen förändrar
konsumtionstrenderna, en ökad diversifiering och konsumtion av halvfabrikat kommer att bli
aktuell i dessa länder. Kanske kommer efterfrågan av traditionella jordbruksprodukter i
framtiden att förändras till förmån för ”nya” produkter.
Den globala handeln av oljeväxtprodukter förväntas vara stor även nästa årtionde beroende
på stor efterfrågan av vegetabiliska oljor för livsmedelskonsumtion och oljeväxtkakor för
djurfoder. Priset på oljeväxtfrö och vegetabiliska oljor prognostiseras stiga under perioden
2006/07-2016/17, för oljeväxtfrö från 290 till 295 US dollar per ton och för vegetabiliska
oljor från 591 till 612 US dollar per ton. Samtidigt bedöms priset på oljeväxtkaka falla, från
205 till 196 US dollar per ton. Den ökade efterfrågan på vegetabiliska oljor förväntas
överstiga den för oljeväxtkaka. Inom världshandeln med vegetabiliska oljor på 46 miljoner
547
Ingen prognos för Ukraina presenteras i rapporten
548
OECD-FAO, Agricultural Outlook 2006-2015, s 34-35 och USDA, Long-Term Agricultural Projection
Tables
381
ton 2005/06 stod palmolja för 26 sojabönsolja för 10 samt solrosolja för 4 miljoner ton.
Palmolja prognostiseras även framöver förbli den dominerande oljan på världsmarknaden.
Sojabönor, sojabönskaka och sojabönsolja är Argentinas och Brasiliens största
jordbruksprodukter. Produktionen av sojabönor och sojabönsprodukter har konstant ökat
under perioden 1995-2007 och förväntas öka även nästa period 2007-2016 med 2,5 % i
Argentina och drygt 4 % i Brasilien. De tre största exportörerna av oljeväxtfrön, USA,
Argentina och Brasilien, förutspås stå för mer än 80 % av världshandeln 2007-2016. Brasilien
förväntas dock under perioden gå om USA som den största exportören och dess export
kommer att öka kraftigt till 2015. Argentinas export av oljeväxtfrö förväntas öka med 70 %
över perioden och den genomsnittliga exporttillväxten för oljeväxtfrö under perioden 2007-16
förväntas hamna på 4,42 %, strax under Brasiliens dito på 4,47 %. USA bedöms däremot
minska sin export med ca 2 % per år.549 1995/96-2005/07 minskade Brasiliens andel av
världsmarknaden för sojabönskaka med 63 %. En anledning till denna minskning kan vara att
andra länder som Argentina och Kina investerat stora belopp i bearbetningsindustrier och kan
således tänkas ha en effektivare produktion. Då blir det relativt lönsammare för Brasilien att
exportera bönorna oförädlade, varför produktionen av kaka och olja minskar. Brasiliens
bönkrossningsindustri lider också av sämre infrastruktur än den i Argentina. Medan Brasiliens
export av oljeväxtkaka bedöms minska något, med 0,02 % per år, förväntas Argentinas stiga
med ca 2 %. Världsexporten av oljeväxtkaka prognostiseras ha en tillväxttakt på 1,5 %.
Argentina förutspås förbli den ledande exportören av vegetabiliska oljor, följt av Brasilien.
Argentinas export av vegetabiliska oljor bedöms öka med drygt 2 % och Brasiliens med ca
3 %. När importen av vegetabiliska oljor ökar i nästan alla regioner så prognostiseras Kina
och Indien förbli de största importörerna. Indiens största importprodukt är palmolja och den
näst största är sojabönsolja. Sojabönor är Kinas största importprodukt och palmolja landets
tredje största importprodukt. Indiens import av oljor förväntas öka med 2,5 % medan
importen i Kina förväntas öka med 2 %. Kina hade enligt ”AgraFood” 170
bönkrossningsfabriker 1 mars 2007, alla uppförda de senaste 15 åren.550 Som en konsekvens
står Kina för tillväxtvolymen i importen av oljeväxtfrön under perioden 2007-2016 och
stärker därmed sin position som världsimportör. Kinas import av oljeväxtfrö förväntas stiga
med i genomsnitt 2,5 %.551
Solrosfrön, solroskaka och solrosolja är viktiga exportprodukter för Ryssland och Ukraina.
Rysslands exporttillväxt av oljeväxtgrödor förväntas öka med 7,5 % och i Ukraina med
ca 1 %. Exporttillväxten av solrosolja i Ryssland förutspås även den öka och uppgå till
0,5 % och 3 % i Ukraina per år. Medan exporten av oljekaka prognostiseras minska i
Ryssland med ca 1,5 % så är situationen den omvända i Ukraina där exporten i genomsnitt
förväntas öka med 3 % per år under perioden.552
För några av länderna i rapporten är exporten av vete av stor betydelse, främst för Argentina,
Ukraina och Ryssland. OECD-FAO prognostiserar att priset på vete faller från 204 US dollar
per ton 2006/07 till 177 US dollar 2016/17. De traditionella stora veteexporterande länderna,
Argentina, Australien, Kanada, EU och USA, förväntas under perioden 2007-2015 behålla sin
dominans över vetehandeln. Ökad export ifrån bland annat Ukraina och Kazakstan kommer
dock att skapa en ökad konkurrens för ovan nämnda länder. USA och Kanadas
549
OECD-FAO, Agricultural Outlook 2006-2015, s 20 och OECD-FAO, The OECD-FAO agricultural outlook,
2007-2016 statistical annex, 2007-04-17
550
AgraFood Asia, Nr 155, mars 2007, s. 4
551
OECD-FAO, The OECD-FAO agricultural outlook, 2007-2016 statistical annex, 2007-04-17
552
OECD-FAO, The OECD-FAO agricultural outlook, 2007-2016 statistical annex, 2007-04-17
382
marknadsandelar prognostiseras minska till förmån för Australien, EU, Argentina och
Svartahavsländer. 2007-2016 förväntas Argentinas exporttillväxt vara 3 % per år, att jämföra
med världens totala exporttillväxt på 1,5 %. Ryssland bedöms få en något svagare tillväxt på
1 % medan prognosen för Ukraina är betydligt positivare, en ökning med 10 % per år.
Brasilien är däremot en stor veteimportör och importtillväxten förväntas bli drygt 2 %.553
Brasilien importerar främst vete från Argentina och 2005 uppgick importen från Argentina till
91 %.
Ökad handel av foderspannmål är tätt sammankopplat med en utvidgning av inhemsk
djurproduktion, speciellt i länder där efterfrågan är större än utbudet. OECD-FAO
prognostiserar att priset på foderspannmål faller från 140 US dollar per ton 2006/07 till
132 US dollar per ton 2016/17. Majs dominerar foderspannmålen på världsmarknaden. USA
prognostiseras förbli den ledande producenten, konsumenten och exportören av majs 20072015. Landets expanderande majsbaserade etanolproduktion förutspås dock begränsa landets
exporttillväxt under perioden. USA kommer därmed att möta ökad konkurrens på
världsmarknaden från Argentina, Brasilien och Östeuropa. Argentina förväntas uppnå en
exporttillväxt med drygt 2 % och Brasilien 6 % per år för foderspannmål. Kina däremot
bedöms bli nettoimportör av majs 2010 på grund av ökad efterfråga av foderspannmål till
landets växande köttsektor. 2007-2016 prognostiseras Kina få en positiv importtillväxt med
9 % per år för foderspannmål.554 Om genmodifierad majs bör odlas eller inte är idag en het
diskussionsfråga bland producent-, export- och importländer och kan bidra till förändringar i
de traditionella handelsströmmarna framöver. Idag producerar USA och Argentina
genmodifierad majs medan Brasilien inte gör det och EU i mycket liten utsträckning.555 Detta
har medfört bland annat att handelsmönstrena förändrats. 2000 importerade Brasilien 86 % av
sin totala majsimport från Argentina och 2005 hade denna andel minskat till 17 % på grund av
att Brasilien infört hårda restriktioner för import av genmodifierad majs. Istället exporterades
argentinsk majs till nya marknader som Egypten, Saudiarabien och Algeriet, medan Brasilien
importerade en större andel från Paraguay. Idag importerar EU ingen majs från USA utan
importen från de sydamerikanska länderna har ökat i omfattning.
Brasilien står idag för 40 % av världens sockerexport och exporten av rå- och raffinerat
socker prognostiseras för Brasiliens del att öka till 2015. Därmed kommer landets dominans
på världsmarknaden bli större samtidigt som landet blir en viktig aktör för den framtida
prissättningen för socker. Utvecklingen som sker i Brasiliens sockerrörsbaserade etanolsektor
förväntas inte påverka sockerproduktionen och exporten till 2015. Priset på råsocker förväntas
minska från 254 US dollar 2006/07 till 242,5 2016/17 och priset på raffinerat socker från
361 till 309 US dollar per ton. Brasiliens export bedöms få en genomsnittlig tillväxt på drygt
3 % mellan 2007-2016 samtidigt som produktionen förväntas få en tillväxt på 3 %. Idag är
Ryssland en av världens största sockerimportörer, en position som även i fortsättningen
förväntas bibehållas. Ryssland är i nuläget till ca 55 % självförsörjande av socker och
sockerbetsarealerna och produktiviteten ökar. Samtidigt som produktionen förväntas öka i
genomsnitt med 2 % per år så bedöms importen i genomsnitt minska med ca 3 % per år.556
553
OECD-FAO, The OECD-FAO agricultural outlook, 2007-2016 statistical annex, 2007-04-17 och FASonline,
Oilseeds: world supply and distribution
554
OECD-FAO, Agricultural Outlook 2006-2015, s 19-20 och OECD-FAO, The OECD-FAO agricultural
outlook, 2007-2016 statistical annex, 2007-04-17
555
Kommersiell odling finns idag endast i Spanien
556
OECD-FAO, Agricultural Outlook 2006-2015, s 21 och OECD-FAO, The OECD-FAO agricultural outlook,
2007-2016 statistical annex, 2007-04-17
383
Om produktionen fortsätter i samma takt så kan landet komma att bli självförsörjande av
socker de närmsta åren enligt ”AgraFood”.557 Indien är världens näst största producent av
socker och landets produktion av sockerrör förväntas öka med 2 % per år 2007-16. Trots stor
inhemsk konsumtion växer landets sockerexport, med i genomsnitt 11 % per år, men från en
betydligt lägre nivå än Brasiliens. Kinas import förväntas få en kraftig tillväxt, 10 % per år,
vilket kan medföra att Kina blir en av världens största sockerimportörer 2016. Reformeringen
av sockerregimen i EU förväntas leda till en reducerad produktion och minskning av
exportsubventionerna, därmed förutspås EU att skifta i handelsstatus ifrån nettoexportör till
importör. Kanske kommer då Brasiliens dominans på världshandeln att öka ytterligare. Som
helhet för hela världen förväntas den skördade arealen av sockerrör att öka med 21 % 20162017 medan sockerbetsarealerna bedöms minska med 7 %.558
Nötkött är en viktig exportprodukt för Brasilien, Indien och Argentina samt en viktig
importprodukt för Ryssland. Priset på nötkött förväntas minska i USA från 304 US dollar per
ton till 279 US dollar per ton. Brasilien och Argentina prognostiseras även under perioden
2006-2015 ha en stark exporttillväxt vilken stöds av fortsatta konkurrensfördelar och
investeringar i denna sektor. Låga produktionskostnader då boskapen föds upp på gräs och går
ute och betar året runt samt tillgång till billig spannmål ger konkurrensfördelar som EU bl.a.
inte kan mäta sig med. Brasiliens exporttillväxt förväntas vara hög, ca 5 % per år, medan
Argentinas beräknas bli något lägre, 2,5 %. 2016 prognostiseras dessa båda länder
tillsammans med övriga medlemmar i Mercosursamarbetet stå för hälften av världens
nötköttsexport. Argentina lider dock av inrikespolitiska problem som kan få konsekvenser på
köttexporten framöver. Den argentinska staten har vid flera tillfällen begränsat
exportmöjligheterna för nötkött för att hålla nere priserna på kött inom landet och tillgodose
den nationella efterfrågan på nötkött. Enligt ”AgraFood” så hade restriktionerna i slutet av
2006 börjat få negativa effekter på nötköttsproduktionen genom att ranchägare planerade att
skära ned på köttproduktionen.559 Köttindustrin i Ryssland drabbades hårt när reformerna
påbörjades i början på 1990-talet och sektorn minskade när de enorma statliga stöd som gavs
under Sovjettiden försvann. Det starka importberoendet och de minskade djurbesättningarna
har medfört att den ryska staten påbörjat ett program som syftar till att stärka den inhemska
produktionen och minska importen. 2003 infördes importbegränsningar genom tullkvoter på
nöt, gris- och kycklingkött, men trots dessa kvoter och ökad inhemsk produktion så förväntas
Ryssland förbli en stor marknad för köttexport från EU och Brasilien. Ryssland förutspås
fortsatt vara ett av världens viktigaste importländer av nötkött med en importtillväxt på drygt
3 % per år under perioden 2007-2016. I Indiens fall är det framförallt buffelkött som
exporteras, men även exporten av nötkött från landet har ökat. Indiens produktion av nötkött
har vuxit de senaste tio åren och mellan 2002-2007 steg konsumtionen inom landet med
22 %.560 Samtidigt som det konsumeras nötkött i vissa delar av Indien så håller även
konsumtionstrenderna på att förändras i andra delar. Kanske kan dessa faktorer medföra att
köttsektorn i Indien blir starkare framöver.561
557
AgraFood, Eastern Europe, Nr. 293, februari 2007
558
OECD-FAO, Agricultural Outlook 2006-2015, s 21 och OECD-FAO, The OECD-FAO agricultural outlook,
2007-2016 statistical annex, 2007-04-17
559
AgraFood, Latin America, 2005-12-06
560
USDA, Livestock and poultry: World Market and Trade
561
Kött från ungtjurar, OECD-FAO, The OECD-FAO agricultural outlook, 2007-2016 statistical annex, 200704-17
384
Ryssland är idag en stor importör av gris- och kycklingkött och trots nyligen införda
tullkvoter förväntas importtillväxten uppgå till ca 1 % respektive 0,50 % per år. Produktionen
1995-2007 har dock ökat för både gris- och kycklingkött och framöver (2007-2016) bedöms
produktionen av kycklingkött öka med 4 %, medan grisproduktionen minskar med drygt 1 %
per år. Ryska investeringar inom köttsektorn (2005) kan dock på sikt kanske komma att
minska importberoendet och medföra att landet blir en nettoexportör. Kinas export av grisoch kycklingkött förväntas öka med 1 % respektive 4 % per år 2007-2016. En ökad
efterfrågan av kött på den inhemska marknaden har bidragit till en ökad produktion av grisoch kycklingkött. Idag producerar Kina drygt hälften av världens griskött och om
produktionen ökar i den takt som den tidigare gjort kan Kina komma att bli en världsledande
producent och kanske exportör.562 Problem med djursjukdomar kan dock verka begränsande
för Kinas del.
Samtidigt som en exporttillväxt för nötkött diskuteras i Argentina och Brasilien så måste
drastiska förändringar i kötthandeln tas i beaktande. Handeln av kött har frekvent det senaste
årtiondet påverkats av utbrott av djursjukdomar och dessas konsekvenser. Utbrotten av muloch klövsjuka i Brasilien hösten 2005 ledde till att exporten 2006 påverkades negativt, dock i
liten grad. Ryssland stoppade viss import av nötkött från Brasilien och Argentina för att
istället importera från Mexiko och Columbia. Även konsumtionstrenderna för kött kan
förändras framöver, efterfrågan av kött kan komma att minska beroende på utbrott av muloch klövsjuka eller aviär influensa.
Ris prognostiseras förbli en liten jordbruksprodukt på världsmarknaden jämfört med vete och
övriga spannmål. Den globala handeln med ris ökade med 30 % mellan 1995-2005 på grund
av ökad efterfrågan, speciellt i Afrika. Ingen stor förändring förutspås att ske 2007-2015 trots
att ris förväntas att bibehålla snabb expansionstakt till 2015, när riskonsumtionen ökar i Asien
och Afrika. Ris är Indiens största exportprodukt och är den jordbruksråvara både Kina och
Indien producerar till störst värde. Priset förväntas stiga från 311 till 325 US dollar per ton
2006/07-2016/17. 2007-2016 förutspås Indiens exporttillväxt vara 2 % per år, något lägre än
världens totala ökning av exporten på 2 %. Kina är idag ingen stor exportör av ris på grund av
stor inhemsk konsumtion, men exporten förväntas dock vara positiv 2007-2016 med en
tillväxt på 0,5 %. Medan Indiens produktion förutspås öka med 1 % 2007-2016 så bedöms
Kinas produktion minska med drygt 0,5 % per år.563
En betydande osäkerhet för bedömningar av den framtida världsmarknaden för
jordbruksprodukter är hur utvecklingen och produktionen av biobränslen kommer att se ut.
En stark tillväxt inom etanolproduktionen i USA, Kanada och Brasilien, samt en tillväxt av i
första hand för biodiesel i EU, förväntas framöver. Därmed kommer efterfrågan av majs, vete,
oljeväxter och socker bli starkare. Högre prisnivåer för olja medför en större efterfrågan för
biobränsle och denna förväntas öka ytterligare framöver. Ökad efterfråga av etanol i
exempelvis Brasilien kommer att ha en avgörande roll vad gäller att bestämma den
producerade volymen av socker nästa årtionde. Andelen av sockerrör som används till
etanolframställning i Brasilien förväntas öka med 60 % och produktion av etanol förutspås
även öka med sammanlagt 145 % mellan 2006 och 2016.564 Kina har nyligen beslutat att
stoppa användningen av livsmedelsråvaror i sin etanolproduktion av oro för att sådan
användning hamnar i konflikt med livsmedelsförsörjningen.
562
OECD-FAO, The OECD-FAO agricultural outlook, 2007-2016 statistical annex, 2007-04-17
563
OECD-FAO, The OECD-FAO agricultural outlook, 2007-2016 statistical annex, 2007-04-17
564
OECD-FAO, Review of Baseline Projections for the 2007-2016 OECD-FAO Agricultural Outlook, 2007-03-
06
385
11
Källor
11.1
Översikt
AgraFood, East Europe
CIA,
The
World
Factbook:
ChinaEconomy
https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/ar.html
&
Economic
Research
Service,
(ERS)-beräkningar
från
internstödnotifikationer från WTO, http://www.ers.usda.gov/db/wto/
Russia-
Economy
exportbidrag
och
FAO, Statistical Yearbook, 2005/2006, volume II
Goldman Sachs, Global Economics Paper No 99, “Dreaming with BRICs: The Path to
2050”, oktober 2003.
IMF, Survey, 9 januari 2006, s. 9.
IMF, World Economic Outlook, april 2007 s. 66-67 och 72.
Kommerskollegiums yttrande, ”Disciplinering av exportstöd på jordbruksområdet –
statshandelsföretag”, 2004-12-06.
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007, s.
114,139, kapitel 7 och 9
Swidinsky and Guoqiang, China´s WTO Tariffs in Agriculture, april 2004, Reaserch Bulletin
for dicussion at the - 2004 WCC-101 Annual Conference, China: Markets, Myths and Mavens
– East Lansing, Michigan, United States.
Trade Policy Review Argentine, WT/TPR/S/176, 8 januari 2007.
Trade Policy Review India, WT/TPR/S/182, 18 april 2007 s. 104-105.
WTO TN/AG/S/8/Rev. 1/Add. 1, 31 januari 2005
WTO G/AG/N/IND/3, 1 mars 2002
WTO WT/ACC/UKR/145, 30 januari 2007
WTO WT/ACC/UKR/141, 20 september 2006 s. 37
WTO G/AG/N/CHN/8, 31 mars 2006
WTO G/AG/N/IND/2, 11 juni 2002
WTO G/AG/N/ARG/24, 25 april 2006 s. 3
WTO G/AG/N/CHN/8, 31 mars 2006
WTO G/AG/N/BRA/22, 1 juni 2005
WTO G/SPS/GEN/204/Rev.6, Specific Trade Concerns, maj 2006
WTO m.fl., World Tariffs Profiles s.12-13
WTO, AVE-tal och bindningslistor,
http://www.wto.org/english/tratop_e/schedules_e/goods_schedules_table_e.htm, 2007-01-14
och http://members.wto.org/ddf/hotoffthepress/agriculture/Spreadsheets_tri.htm, 2007-01-14
WTO, The Legal Texts – The Result of the Uruguay Round of Multilateral Trade
Negotiations, 1999
387
Världsbanken, World development indicators, 2006 och 2007 s.187
11.2
Argentina
Agra Europe, 2006-11-24 (nr. 2235) och 2006-12-08 (nr. 2237)
AgraFood, Latin America, 2005-12-06 (nr. 119)
CIA, The World Factbook: Argentina,
https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/ar.html, 2006-12-08
Encyclopædia Britannica, Argentina, http://www.britannica.com/eb/article9109725/Argentina, 2007-05-24
EUROSTAT, Comext, Intra- and extra-EU trade, supplement 2, 2006
FAOSTAT, FAO Statistics Division, http://faostat.fao.org/
International Grains Council, World Grain Statistics, 2005
Joseph K, USDA, GAIN – Argentina, Dairy and products, 2003-10-31 och 2006-10-26
Kommerskollegium, Handelspolitiskt ABC,
http://www.kommers.se/templates/ABCterm____316.aspx, 2007-03-30
OECD-FAO, Agricultural Outlook 2006-2015, s. 48-53
OiE, http://www.oie.int/eng/info/en_fmd.htm, 2007-04-19
Pirovano F, USDA, GAIN – Argentina, Wine, 2006-06-14
Reserve Bank of Australia, The Recent Rise in Commodity Prices: A Long-run Perspective,
(april 2007)
Rojas K, USDA, GAIN – Argentina, Grain and Feed annual 2007, 2007-03-21
Rojas K, USDA, GAIN – Argentina, Oilseeds and Products, 2006-05-02
Saxton
Jim,
Argentina’s
economic
crisis:
causes
http://www.stockssite.com/en/Argentinainform.pdf, 2006-12-12, s. 48
and
cures,
Trinkunas och Boureston, Financial and Political Crisis in Argentina: Walking a Wobbly
Tightrope, Strategic Insights, Volume I, Issue 1 (mars 2002)
U.S. Department of State, Background note: Argentina,
http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/26516.htm, 2007-05-24
USDA, United States Department of Agriculture – Foreign Agricultural Service,
http://www.fas.usda.gov/psdonline/psdquery.aspx
USDA, International Trade Report; Argentina’s Soybean Complex Competitiveness, 200604-14
USDA,
Argentina:
2005/06
Wheat
Area
Decreased,
2005-09-23,
http://www.fas.usda.gov/pecad/highlights/2005/09/argentina_23sep2005/, 2007-05-31
USDA, Agricultural Baseline Projections: Global Agricultural Trade, 2006-2015,
http://www.ers.usda.gov/Briefing/Baseline/trade.htm, 2006-12-11
USDA, Argentina 2005/06 Oilseeds update,
http://www.pecad.fas.usda.gov/highlights/2006/04/Argentina_Oilseeds_26Apr06, 2006-11-30
388
USDA, Livestock and Poultry: World Markets and Trade, 2006-10-20,
http://www.fas.usda.gov/dlp/circular/2006/2006%20Annual/Livestock&Poultry.pdf, 2007-0410
USDA, Oilseeds: World Markets and Trade, 2006-11
Wikipedia – den fria encyklopedin,
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:LocationArgentina.png, 2007-05-02
WTO, Trade policy review, report by secretariat, Argentina, 2007-01-08
11.3
Brasilien
Agra Europe, 2006-12-08 (nr 2237) och 2006-12-15 (nr 2238)
Agra East Europe, december 2006 (nr 291) och januari 2007 (nr 292)
AgraFood, Asia, nr 155, mars 2007
Autry E, USDA, GAIN – Brazil, Grain annual, 2007-03-20
Autry E, USDA, GAIN – Brazil, Argentine differential export taxes distort Brazilian wheat
market, 2007-02-26
Barros S, USDA, GAIN – Brazil, Citrus, 2006-12-15
Barros S, USDA, GAIN – Brazil, Sugar, 2007-04-10
Barros S, USDA, GAIN – Brazil, Tobacco and Products, 2005-07-08
CIA – The World Factbook; Brazil,
https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/br.html, 2007-03-21
Encyclopædia Britannica, Brazil, http://www.britannica.com/eb/article-9106094/Brazil,
2007-05-25
EUROSTAT, Comext, Intra- and extra-EU trade, supplement 2, 2006
F.O. Lichts, International sugar and sweetener report, world sugar balances 1997/982006/07, 2006-10-31
F.O. Lichts, World Ethanol & Biofuels Report, vol. 5, nr 13, 2007-03-08, vol. 4, nr 17, 200605-09 och vol. 2, nr 7, 2003-12-04, nr 16, 2005-04-27, s. 344
FAOSTAT, FAO Statistics Division, http://faostat.fao.org/
Flake, O, USDA, GAIN – Brazil, grain and feed, 2005-03-04
Flake, O, USDA, GAIN – Brazil, grain and feed, 2005-04-10
International Grains Council, World Grain Statistics, 2005
Johanssen A.E, USDA, GAIN – Norway, oilseed and products, 2003-05-02
McKee D, Focus on Brazil, World Grain, sep 2006
LRF, Internationella Perspektiv, 16 mars 2007 (nr 8) & 8 december 2007 (nr 35)
MAP – Monitoring Agri-trade Policy, EU-kommissionen, Brazil’s Agriculture: a Survey,
No. 02-06, november 2006
MLA market information, Market briefs, meat and livestock market information, maj 2005
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
389
OECD, Policy Brief: Agricultural policy reform in Brazil, October 2005
OECD, Review of agricultural policies in Brazil, 2005-10-31
Schnepf R, USDA, Agriculture in Brazil and Argentina: Developments and Prospects for
Major Field Crops, Agriculture and Trade Report No. (WRS013) 85 pp, December 2001
UN Comtrade, United Nations Commodity Trade Statistics Database,
http://comtrade.un.org/db/dqQuickQuery.aspx
USDA, United States Department of Agriculture – Foreign Agricultural Service,
http://www.fas.usda.gov/psdonline/psdquery.aspx
USDA, Situation and Outlook for Orange Juice, February 2006
http://www.fas.usda.gov/htp/Hort_Circular/2006/02-06/02-2206%20Orange%20Juice%20Feature.pdf, 2007-03-22
USDA, The Amazon: Brazil’s final soybean frontier, 2004-01-13,
http://www.fas.usda.gov/pecad2/highlights/2004/01/Amazon/Amazon_soybeans.htm, 200705-08
Wikipedia–den fria encyklopedin, http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:LocationBrazil.png,
2007-05-02
WTO, Trade policy review, report by secretariat, Brazil, 2004-11-01
11.4
Indien
AgraFood, Asia, april 2007 (nr.156)
Bulletin of the International Dairy Federation, The World Dairy Situation, Nr 339/1999,
355/2000 och 409/2006
CIA, The World Factbook: India, https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/geos/in.html 2007-03-22
Country Studies, India – Agriculture, http://countrystudies.us, 2006-12-15
Department of Agriculture and Cooperation, Agricultural Statistics at a Glance,
http://india.gov.in/www.agricoop.nic.in, augusti 2004
EUROSTAT, Comext, Intra- and extra-EU trade, supplement 2, 2006
FAOSTAT | © FAO Statistics Division 2006 | 30 November 2006
FAO – Aquastat, Information System on Water and Agriculture (India), 2007-02-22
FAO, Livestock Sector Brief – India, juli 2005
FAO – Corporate Document Repository, Farming Systems and Poverty –South India,
2007-03-15
Indien, Hinduiska tecken och symboler, www.indien.nu, 2007-08-15
International Grains Council, World Grain Statistics, 2005
International Rice Research Institute, World Rice Statistics, www.irri.org, dec 2006 och
jan-april 2007
International Rice Research Institute, India enters the hybrid rice era, 2007-02-26
International Rice Research Institute, Rainfed lowland rice ecosystem, 2007-02-26
390
International Rice Research Institute, Rice Almanac, 2007-02-26
International Rice Research Institute, Rice Today, Volym 6 Nr. 1, januari-mars 2007
Irrigation and Drainage Systems, An International Journal, Volym 19/3-4, november 2005,
s. 269-279
LRF, Internationella Perspektiv, 20 april 2007 (Nr. 12)
MAP - Monitoring Agri-trade Policy, Europeiska Kommissionen, The agricultural trade
development of major WTO players, No. 01-06, juni 2006
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007, s. 7285
Om te, Indien och indiskt te, www.omte.se, 2007-03-21
USDA, United States Department of Agriculture – Foreign Agricultural Service,
http://www.fas.usda.gov/psdonline/psdquery.aspx
USDA, Livestock and Poultry: World Market and Trade, oktober 2006
ZMP (Zentrale Markt- und Preisberichtstelle für Erzeugniss der Land-, Forst und
Ernährungswirtschaft) – Europamarkt OST, Nr 2, 7 februari 2007
Wikipedia – den fria encyklopedin, http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:LocationIndia.png,
2007-05-02
Wikipedia – den fria encyklopedin, Sökord: Agriculture in India, 2006-12-15
WTO, Trade Policy Review India, 5 mars 1998
11.5
Kina
AgraFood, Asia, maj 2007 (Nr. 157)
CIA, The World Factbook: China, https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/geos/ch.html, 2007-05-23
Comext, Eurostat, Intra- and extra-EU trade, supplement 2, 2006
FAOSTAT | © FAO Statistics Division 2006 | 30 November 2006
FAO, Country profiles and mapping information system – China, maj 2007
FAO, Livestock Sector Brief – China, juli 2005
Gifford R m.fl. USDA, GAIN – China, Peoples Republic of - Grain and Feed,
2004-02-06
Institute for the integration of Latin America and the Caribbean (INTAL) &
Intergration Trade and Hemispheric Issues Division, Agriculture in Brazil and China:
Challenges and Opportunities, oktober 2006 – occasional paper 44
International Grains Council, World Grain Statistics, 2005
International Rice Research Institute, World Rice Statistics, www.irri.org, 2007-05
International Rice Research Institute, Rice Almanac, 2007-05-14
Junyang J m.fl., USDA, GAIN – China, Peoples Republic of - Grain and Feed,
2005-02-04
Mattsson K, m.fl. Jordbruksverket, Marknadsöversikt – färska frukter och grönsaker, s 96
391
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
OECD, Review of agricultural policies in China, AGRA/CA(2005)5
Om te, Kina och kinesiskt te, www.omte.se, 2007-05-29
USDA, United States Department of Agriculture – Foreign Agricultural Service,
http://www.fas.usda.gov/psdonline/psdquery.aspx
USDA, Livestock and Poultry: World Market and Trade, oktober 2006
Wikipedia – den fria encyklopedin, http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:LocationChina.png,
2007-05-02
Wikipedia – den fria encyklopedin, Sökord: Agriculture in China, 2006-12-15
WWF (världsnaturfonden), Bomull – en ren naturprodukt? oktober 2005
ZMP (Zentrale Markt- und Preisberichtstelle für Erzeugniss der Land-, Forst und
Ernährungswirtschaft) – Europamarkt OST, AnalyseChina, 3 november 2006
11.6
Ryssland
Agra Europe, 9 mars 2007 (Nr. 2249), 9 februari 2007 och 25 maj 2007 (nr. 2260)
AgraFood, East Europe, februari 2007 (nr. 293), januari 2007 (nr. 292) och december 2007
(nr. 291)
Agra Informa Special Report Nr. 137, Dairy Review 2005
Bulletin of the International Dairy Federation, The World Dairy Situation, 339/1999,
355/2000, 368/2001, 339/2004, 399/2005 och 409/2006
CIA, The World Factbook; Russia, https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/index.html, 2007-03-22
Country Focus, Focus on Russia, Infrastructure and wheat quality issues continue in postSoviet Era Russia, www.World-Grain.com, januari 2005
Country Studies, Russia – Agriculture, http://countrystudies.us, 2007-03-21
EUROSTAT, Comext, Intra- and extra-EU trade, supplement 2, 2006
Europeiska Kommissionen, Russia, 2007-05-31,
http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2006/june/tradoc_120310.pdf
FAOSTAT | © FAO Statistics Division 2006 | 30 November 2006
Gudoshnikov S, F.O. Lichts, International sugar and sweetener report, 2007-04-11
International Grains Council, World Grain Statistics, 2005
LRF, Internationella Perspektiv, 9 februari 2007 (Nr. 4)
Mælkeritidende, Tidskrift for mejeriindustrien (Nr. 24) 2006
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
USDA, United States Department of Agriculture – Foreign Agricultural Service,
http://www.fas.usda.gov/psdonline/psdquery.aspx
USDA - Production estimates and Crop Asessment Division Foreign Agricultural Service,
Russia: Agricultural Overview,
392
http://www.fas.usda.gov/pecad/highlights/2004/12/Ukraine%20Ag%20Overview/index.htm
2006-12-15
USDA, Livestock and Poultry: World Market and Trade, oktober 2006
ZMP (Zentrale Markt- und Preisberichtstelle für Erzeugniss der Land-, Forst und
Ernährungswirtschaft) – Europamarkt OST, Nr.1, 11 januari 2006
Wikipedia – den fria encyklopedin, http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:LocationRussia.png,
2007-05-02
Wikipedia – den fria encyklopedin, Sökord: Stalin och Jeltsin, 2007-03
11.7
Ukraina
AgraFood, Agra Europe, 2007-02-09 (nr. 2245),
AgraFood, East Europe, december 2006 (nr. 291) och februari 2007 (nr. 293)
Agriculture and Agro-food Canada, Bi-weekly Bulletin, Volume 18 (nr 14), 2005-08-12
Bulletin of the international Dairy Federation, the World Dairy Situation 2006, 409/2006,
339/1999 och 355/2000
CIA, The World Factbook, Ukraine, https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/geos/up.html, 2007-05-16
ERS, Agricultural Productivity and Efficiency in Russia and Ukraine,
http://www.ers.usda.gov/publications/aer813/aer813c.pdf, 2007-05-16
EUROSTAT,Comext, Intra- and extra-EU trade, supplement 2, 2006
FAOSTAT, FAO Statistics Division, http://faostat.fao.org/
F.O. Lichts, International sugar and sweetener report, World sugar balances 1995/962004/05, 2005-03-08 och 1997/98-2006/07, 2006-10-31
Gudoshnikov S, F.O. Lichts, International sugar and sweetener report, 2007-04-11
International Grains Council, World Grain Statistics, 2005
Liefert W, m.fl. USDA, Economic Research Service, Black Sea Grain Exports: Will They Be
Moderate or Large? 2004-10
Lyssikov A, USDA, GAIN report –Semi-annual Sugar Report for Ukraine, 1995-10-13
OECD, Agricultural policies in non-OECD countries: monitoring and evaluation 2007
Panasuk L, USDA, GAIN report – Semi-annual Sugar Report for Ukraine, 1998-09-22
Pridhodko D, USDA, GAIN report - Ukraine Grain and Feed, 2006-03-28
Pridhodko D, USDA, GAIN report - Ukraine Oilseeds and Products, 2006-04-05
Rusnet, Encyclopedia, http://www.rusnet.nl/encyclo/k/kolkhoz.shtml, 2007-05-16
Sequeira M. World-Grain.com, Focus on Ukraine, http://www.worldgrain.com/feature_stories.asp?ArticleID=78751&PF=print, 2007-02-12
Tarassevych O, USDA, GAIN report – Ukraine Livestock and Products, 2006-08-29
U.S. Department of State, Background note: Ukraine,
http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/3211.htm#people, 2007-05-16
393
UN Comtrade, United Nations Commodity Trade Statistics Database,
http://comtrade.un.org/db/dqQuickQuery.aspx
USDA, United States Department of Agriculture – Foreign Agricultural Service,
http://www.fas.usda.gov/psdonline/psdquery.aspx
USDA, Crop production in the winter grain region of the former Soviet union (FSU),
http://www.fas.usda.gov/remote/soviet/country_page/fsuwest_text.htm, 2007-02-14
USDA, International Macroeconomic Data Set,
http://www.ers.usda.gov/data/macroeconomics/#BaselineMacroTables, 2007-02-07
USDA, Production estimates and Crop Assessment Division Foreign Agricultural Service,
Ukraine: Agricultural overview,
http://www.fas.usda.gov/pecad/highlights/2004/12/Ukraine%20Ag%20Overview/index.htm
2006-12-15
USDA, Production Supply and Distribution Online,
http://www.fas.usda.gov/psdonline/psdquery.aspx, 2007-02-14
USDA, Sunflower seed production in Ukraine and Russia,
http://www.fas.usda.gov/pecad2/highlights/2004/06/ukr_sunseed/index.htm, 2007-02-15
World Grain, Focus on Ukraine, 2006-01
Wikipedia – den fria encyklopedin, http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:BlankMapWorld.png, 2007-05-25
11.8
Slutsatser och prognos
AgraFood, Asia, Nr 155, mars 2007, s. 4
AgraFood, Eastern Europe, Nr, 293, februari 2007
AgraFood, Latin America, december 2005
FASonline,
Oilseeds:
world
supply
and
distribtion,
2007-05-11,
http://www.fas.usda.gov/psdonline/psdgetreport.aspx?hidReportRetrievalName=BVS&hidRe
portRetrievalID=702&hidReportRetrievalTemplateID=5, 2007-06-07
OECD-FAO,
Agricultural
Outlook
2006-2015,
highlights,
http://www.oecd.org/dataoecd/41/21/37038911.pdf, 2007-06-05
2006-06-29,
OECD-FAO, The OECD-FAO agricultural outlook, 2007-2016 statistical annex, 2007-04-17
OECD-FAO, Review of Baseline Projections for the 2007-2016 OECD-FAO agricultural
Outlook, 2007-03-06
USDA, Livestock and poultry: World Market and Trade, oktober 2006
USDA, Long-Term Agricultural Projection Tables, oktober 2006,
http://usda.mannlib.cornell.edu/MannUsda/viewStaticPage.do?url=http://usda.mannlib.cornell
.edu/usda/ers/94005/./2007/, 2007-06-04
394
12
Appendix
12.1
Majs
12.1.1.1
Produktion
Tabell 80 Produktion av majs för de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of corn for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
USA
Kina
EU*
Brasilien Mexiko
Indien
Övriga
Världsprod.
1995
187 309
112 000
30 259
32 480
18 352
9 530
125 360
515 290
1996
234 518
127 470
35 479
35 700
18 900
10 770
131 479
594 316
1997
233 864
104 300
38 858
30 100
16 934
10 852
140 757
575 665
1998
247 940
132 950
35 341
32 350
18 454
10 500
129 071
606 606
1999
239 700
128 080
36 595
31 840
19 240
11 500
141 074
608 029
2000
251 850
106 000
37 741
42 289
17 920
12 068
123 827
591 695
2001
241 400
114 090
39 700
35 268
20 400
6 870
138 762
596 490
2002
227 770
121 310
39 890
46 000
18 800
11 100
138 692
603 562
2003
256 900
115 830
40 292
42 000
21 800
14 720
134 183
625 725
2004
299 917
130 290
53 700
35 000
22 000
13 600
158 121
712 628
2005
282 260
139 400
49 433
41 000
19 200
14 990
145 082
691 365
* EU-15 till och med 2003, EU-25 från och med 2004
Källa/source: International Grains Council
12.1.1.2
Produktivitet
Tabell 81 Produktion av majs per hektar för de största producentländerna, ton per hektar, 1995/962006/07
Corn production per hectare for the largest production countries, tons per hectare, 1995/96-2005
Brasilien
Kina
EU*
Indien
Mexiko
USA
Världen
1995/96
2,36
4,92
6,99
1,59
2,29
7,12
3,83
1996/97
2,57
5,20
7,79
1,70
2,30
7,98
4,18
1997/98
2,65
4,39
8,46
1,72
2,41
7,95
4,21
1998/99
2,68
5,27
7,79
1,76
2,26
8,44
4,35
1999/00
2,52
4,94
8,17
1,78
2,66
8,40
4,37
2000/01
3,20
4,60
7,85
1,84
2,51
8,59
4,31
2001/02
3,00
4,70
8,08
1,97
2,62
8,67
4,35
2002/03
3,43
4,92
8,16
1,76
2,74
8,12
4,38
2003/04
3,38
4,81
6,61
1,98
2,83
8,93
4,41
2004/05
3,03
5,12
8,37
1,89
2,87
10,06
4,92
2005/06
3,23
5,29
8,27
1,93
2,94
9,29
4,78
2006/07
3,54
5,30
7,89
1,88
3,01
9,36
4,73
* EU-15 till och med 1998/99 samt EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA
395
12.1.1.3
Export
Tabell 82 Export av majs från de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2004/05
Exports of corn from the largest exporters, thousands of tons, 1995/96-2004/05
År
USA
Argentina Kina Brasilien Ukraina Sydafrika Indien Övriga
Världsexport
1995/96
60 150
5 578
21
3
115
495
26
3 517
69 905
1996/97
46 073
10 544
2 154
643
33
2 901
22
2 503
64 873
1997/98
37 430
11 748
6 979
13
419
1 585
-
4 571
62 745
1998/99
47 286
9 957
3 300
7
448
1 243
2
5 155
67 398
1999/00
50 078
7 936
7 163
50
50
624
-
5 027
70 928
2000/01
47 734
11 834
9 866
2 239
402
1 543
50
3 265
76 933
2001/02
50 074
9 202
6 346
4 907
280
1 328
35
5 323
77 495
2002/03
42 520
11 530
14 882 2 412
868
1 025
64
5 136
78 437
2003/04
45 815
9 917
11 321 5 773
1 124
1 021
761
5 315
81 047
2004/05
46 827
12 365
5 613
2 237
1 045
461
4 620
75 832
2 664
Källa/source: International Grains Council
12.1.1.4
Import
Tabell 83 Import av majs för de största importländerna, tusentals ton, 1995/96-2004/05
Imports of corn from the largest importers, thousands of tons, 1995/96-2004/05
År
Japan
Sydkorea
Mexiko
Egypten Taiwan
EU*
Övriga
Världsimport
1995/96
15 645
9 222
5 976
2 400
5 978
3 808
26 876
69 905
1996/97
16 214
8 077
3 872
3 072
5 728
2 699
25 211
64 873
1997/98
16 074
7 766
3 774
3 114
4 983
1 798
25 236
62 745
1998/99
16 133
7 261
5 503
3 865
4 502
3 113
27 021
67 398
1999/00
15 987
7 122
4 808
4 403
5 183
2 220
31 205
70 928
2000/01
16 255
9 450
5 555
5 148
4 629
2 570
33 326
76 933
2001/02
16 194
8 099
5 337
5 544
4 773
2 843
34 705
77 495
2002/03
16 511
8 725
4 984
4 766
4 883
3 128
35 440
78 437
2003/04
16 215
9 940
5 233
4 152
4 921
5 430
35 156
81 047
2004/05
16 059
7 881
5 811
4 957
4 540
2 687
33 897
75 832
* EU-15 till och med 2003/04, EU-25 från och med 2004/05. Exkluderar internhandel
Källa/source: International Grains Council
12.2
Vete
12.2.1.1
Produktion
Tabell 84 & Tabell 85 Produktion av vete i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of wheat for the largest production countries, thousands of tons, 1995-2005
Varav
Varav
Frankrike
Tyskland
År
EU*
Kina
Indien
USA
Ryssland
1995
87 475
30 888
17 764
102 200
65 767
59 500
30 100
1996
99 956
35 949
18 922
111 570
62 100
61 980
34 900
1997
94 567
33 891
19 622
123 300
69 350
67 534
44 258
396
1998
103 701
39 800
20 128
109 730
65 907
69 410
27 012
1999
96 506
37 160
19 550
113 900
70 780
62 700
30 961
2000
104 355
37 500
21 622
99 700
76 369
60 760
34 455
2001
90 490
31 430
22 810
93 870
69 700
53 300
46 871
2002
103 150
39 000
20 780
90 290
71 810
43 710
50 557
2003
90 006
30 470
19 260
86 488
65 100
63 814
34 062
2004
136 142
39 690
25 380
91 952
72 060
58 738
45 413
2005
122 627
36 950
23 640
96 160
68 600
57 280
47 600
* EU-15 till och med 2003, EU-25 från och med 2004
År
Kanada
Australien
Pakistan
Ukraina
Turkiet
Argentina
Övriga
1995
25 017
16 975
17 000
16 263
15 500
9 445
47 023
1996
29 801
23 581
16 907
13 547
16 200
15 914
40 820
1997
24 280
19 417
16 650
18 404
16 200
14 800
47 651
1998
24 076
21 465
18 694
14 937
18 500
11 500
41 075
1999
26 900
24 800
17 858
13 585
16 500
15 700
37 787
2000
26 800
22 200
21 079
10 158
17 500
16 500
33 278
2001
20 568
24 854
19 020
21 000
15 500
15 300
56 603
2002
16 198
10 058
18 226
19 756
17 300
12 300
53 063
2003
23 552
26 132
19 183
3 600
18 500
14 560
61 339
2004
25 860
22 605
19 500
16 529
18 500
16 000
40 201
2005
26 775
25 090
21 612
18 700
18 000
12 500
41 583
Källa/source: International Grains Council
12.2.1.2
Produktivitet
Tabell 86 & Tabell 87 Produktivitet av vete för de största producentländerna, ton per hektar, 1995-2005
Productivity for wheat for the largest production countries, tons per hectare, 1995-2005
År
EU*
Frankrike Tyskland
Kina
Indien
USA
Ryssland
1995
5,30
6,51
6,87
3,54
2,56
2,43
1,26
1996
5,89
7,13
7,28
3,74
2,48
2,43
1,35
1997
5,49
6,63
7,21
4,10
2,68
2,63
1,72
1998
5,99
7,58
7,18
3,69
2,47
2,84
1,03
1999
5,64
7,19
7,55
3,92
2,58
2,86
1,35
2000
5,78
7,14
7,30
3,74
2,78
2,83
1,47
2001
5,42
6,58
7,78
3,81
2,78
2,71
1,97
2002
5,76
7,46
6,9
3,78
2,77
2,36
1,96
2003
5,29
6,22
6,51
3,93
2,51
2,99
1,58
2004
5,91
7,62
8,18
4,25
2,71
2,90
1,98
2005
5,47
6,97
7,46
4,21
2,60
2,82
1,87
Ukraina
Turkiet
Argentina
Världen
* EU-15 till och med 2003, EU-25 från och med 2004
År
Kanada
Australien
Pakistan
397
1995
2,22
1,79
2,08
2,97
1,81
1,94
2,47
1996
2,43
2,08
2,02
2,17
1,92
2,24
2,52
1997
2,13
1,86
2,05
2,73
1,92
2,60
2,68
1998
2,25
1,85
2,24
2,65
1,99
2,24
2,60
1999
2,60
2,01
2,17
2,29
1,91
2,66
2,70
2000
2,45
1,78
2,49
1,97
2,01
2,58
2,69
2001
1,94
2,14
2,34
3,11
1,80
2,24
2,72
2002
1,83
0,91
2,26
2,57
2,02
2,12
2,66
2003
2,25
2,00
2,39
1,37
2,15
2,41
2,67
2004
2,62
1,64
2,37
2,93
2,15
2,64
2,90
2005
2,72
1,99
2,59
2,88
2,09
2,48
2,86
Källa/source: International Grains Council
12.2.1.3
Export
Tabell 88 & Tabell 89 Export av vete från de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2004/05
Exports of wheat from the largest export countries, thousands of tons, 1995/96-2004/05
År
USA
Australien
Kanada
EU*
Argentina
Ryssland
1995/96
33 382
12 105
17 210
12 190
4 444
155
1996/97
26 522
17 945
18 259
17 005
10 230
924
1997/98
27 960
14 983
21 317
13 050
9 573
966
1998/99
29 822
16 107
14 499
13 700
8 942
1 413
1999/00
29 794
17 266
18 722
16 728
10 752
557
2000/01
28 561
16 656
17 263
14 494
11 204
1 061
2001/02
26 790
16 572
16 702
10 764
11 428
4 631
2002/03
23 170
10 868
9 231
15 472
6 088
13 020
2003/04
32 160
15 116
15 550
9 064
7 398
4 011
2004/05
28 238
15 826
15 438
13 569
13 134
7 928
* EU-15 till och med 2003/04, EU-25 från och med 2004/05. Exkluderar internhandel
År
Ukraina
Kazakstan
Turkiet
Indien
Övriga
Världsexport
1995/96
1 209
4 032
881
1 477
9 129
96 214
1996/97
705
2 527
783
863
3 671
99 434
1997/98
1 363
2 926
1 210
32
6 008
99 388
1998/99
4 312
1 917
2 587
0
5 990
99 289
1999/00
2 514
6 065
1 891
196
4 325
108 810
2000/01
83
3 723
1 579
2 806
4 518
101 948
2001/02
5 499
3 793
705
3 176
7 295
107 355
2002/03
6 711
5 564
781
5 418
10 128
106 451
2003/04
107
4 550
748
5 364
9 270
103 338
2004/05
4 340
2 700
2 062
1 661
4 908
109 804
Källa/source: International Grains Council
398
12.2.1.4
Import
Tabell 90 Import av vete för de största importländerna, tusentals ton, 1995/96-2004/05
Imports of wheat for the largest import countries, thousands of tons, 1995/96-2004/05
År
Egypten EU*
Kina
Brasilien Japan
Algeriet
Övriga
Världsimport
1995/96
6 322
2 832
12457
5 639
5681
3 893
59 390
96 214
1996/97
7 035
2 505
2706
5 825
5862
3 769
71 732
99 434
1997/98
7 157
3 744
1908
5 852
5738
5 207
69 782
99 388
1998/99
7 401
3 605
825
7 264
5670
4 493
70 031
99 289
1999/00
6 173
3 956
984
7 142
5968
4 401
80 186
108 810
2000/01
6 065
3 078
206
7 333
5788
5 660
73 818
101 948
2001/02
7 139
10 317
1081
7 063
5666
4 570
71 519
107 355
2002/03
6 415
11 769
446
6 751
5397
5 655
70 018
106 451
2003/04
7 222
5 802
3732
5 723
5728
3 955
71 176
103 338
2004/05
7 927
7 035
6752
5 510
5354
5 282
71 944
109 804
* EU-15 till och med 2003/04, EU-25 från och med 2004/05. Exkluderar internhandel
Källa/source: International Grains Council
12.3
Korn
12.3.1.1
Produktion
Tabell 91 Produktion av korn i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of barley for the largest production countries, thousands of tons, 1995-2005
År
EU*
Ryssland Kanada
Australien Ukraina Turkiet
Övriga
Världsprod.
1995
43 505
16 000
13 034
5 823
9 543
6 900
45 701
140 506
1996
52 717
15 930
15 562
6 774
5 725
7 200
49 472
153 380
1997
52 583
20 786
13 527
6 482
7 407
7 300
45 975
154 060
1998
52 039
9 798
12 709
5 980
5 870
7 700
41 530
135 626
1999
48 408
10 604
13 196
5 043
6 424
6 600
36 027
126 302
2000
50 838
14 079
13 468
6 819
6 873
7 600
33 828
133 505
2001
48 132
19 466
10 850
8 423
10 200
6 900
39 673
143 644
2002
47 972
18 688
7 489
3 865
10 400
7 400
39 465
135 279
2003
54 440
17 968
12 328
10 382
6 833
6 900
34 092
142 943
2004
61 606
17 180
13 186
7 708
11 100
7 400
35 939
154 119
2005
53 220
15 770
12 481
9 869
8 975
7 600
31 805
139 720
* EU-15 till och med 2003, EU-25 från och med 2004
Källa/source: International Grains Council
12.3.1.2
Produktivitet
Tabell 92 Produktion per hektar av korn för de största producentländerna, ton per hektar, 1995/962006/07
Barley production per hectare for the largest production countries, tons per hectare, 1995/96-2006/07
År
Australien Kanada
EU*
Ryssland
Turkiet
Ukraina
USA
Världen
1995/96
1,87
2,99
3,78
1,07
1,94
2,18
3,08
2,05
1996/97
1,99
3,18
4,21
1,34
1,97
1,67
3,15
2,31
399
1997/98
1,84
2,88
4,13
1,66
1,97
2,00
3,12
2,38
1998/99
1,89
2,97
4,20
0,87
2,08
1,65
3,23
2,23
1999/00
1,94
3,24
4,13
1,08
1,86
1,85
3,20
2,31
2000/01
1,95
2,89
4,32
1,53
2,06
1,86
3,29
2,43
2001/02
2,23
2,61
4,21
1,91
1,97
2,60
3,13
2,50
2002/03
1,00
2,24
4,23
1,82
2,03
2,50
2,96
2,39
2003/04
2,32
2,77
4,08
1,71
2,00
1,49
3,17
2,38
2004/05
1,67
3,26
4,73
1,72
2,11
2,47
3,74
2,64
2005/06
2,08
3,21
4,05
1,73
2,11
2,07
3,49
2,45
2006/07
1,00
2,94
4,20
1,81
2,06
2,18
3,28
2,41
*EU-15 1995/96-1998/99, EU-25 1999/00-2006/07
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-05
12.3.1.3
Export
Tabell 93 Export av korn i de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2004/05
Exports of barley for the largest export countries, thousands of tons, 1995/96-2004/05
År
Australien Ukraina
EU*
Kanada
Ryssland USA
Övriga
Världsexport
1995/96
3 030
795
1 787
2 294
381
1 317
3 157
12 761
1996/97
3 917
201
6 777
3 232
149
769
1 937
16 982
1997/98
2 513
420
2 512
2 230
1 507
1 523
1 989
12 694
1998/99
4 213
774
7 312
1 033
122
683
2 459
16 596
1999/00
3 262
724
10 086
1 727
91
592
1 981
18 463
2000/01
3 577
1 184
7 579
1 901
674
1 297
1 834
18 046
2001/02
4 384
2 805
3 649
1 069
2 715
563
2 422
17 607
2002/03
2 828
2 910
4 812
391
3 132
597
2 665
17 335
2003/04
4 707
1 527
2 748
1 673
3 079
409
1 577
15 720
2004/05
5 880
4 315
2 910
1 115
1 088
529
1 304
17 141
* EU-15 till och med 2003/04, EU-25 från och med 2004/05. Exkluderar internhandel
Källa/source: International Grains Council
12.4
Ris
12.4.1.1
Produktion
Tabell 94 Produktion av råris av de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of rice for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Kina
Indien
Indonesien Bangladesh Vietnam
Thailand Övriga
Världsprod.
1995
187 298
115 440
49 744
26 399
24 964
22 016
121 345
547 205
1996
197 033
122 500
51 102
28 182
26 397
22 332
120 358
567 903
1997
202 772
123 700
49 377
28 152
27 524
23 580
121 717
576 822
1998
200 572
129 055
49 237
29 710
29 146
23 450
117 755
578 923
1999
200 403
134 496
50 866
34 430
31 394
24 172
134 927
610 689
2000
189 814
127 400
51 898
37 628
32 530
25 844
133 346
598 459
2001
179 305
139 900
50 461
36 269
32 108
26 523
132 801
597 367
400
2002
176 342
107 600
51 490
37 593
34 447
26 057
134 817
568 346
2003
162 304
132 200
52 138
38 361
34 569
29 337
136 882
585 791
2004
180 523
128 000
54 088
36 236
36 149
29 299
146 612
610 907
2005
182 042
136 574
53 985
39 796
35 791
29 201
151 967
629 355
Källa/source: FAO, Senast uppdaterad 2007-05-30
12.4.1.2
Produktivitet
Tabell 95 Produktion per hektar av råris för de största producentländerna, ton per hektar, 1995-2005
Rice production per hectare for the largest production countries, tons per hectare, 1995-2005
År
Kina
Indien
Indonesien Bangladesh Vietnam
Thailand Världen
1995
2,65
6,02
2,70
4,35
2,37
3,69
3,20
1996
2,76
6,20
2,82
4,42
2,40
3,77
3,22
1997
2,74
6,31
2,85
4,43
2,33
3,88
3,22
1998
2,94
6,35
2,88
4,20
2,47
3,96
3,51
1999
3,21
6,33
2,98
4,25
2,42
4,10
3,60
2000
3,48
6,26
2,85
4,40
2,61
4,24
3,36
2001
3,40
6,15
3,12
4,39
2,62
4,29
3,42
2002
3,49
6,18
2,61
4,47
2,61
4,59
3,46
2003
3,58
6,06
3,11
4,54
3,08
4,64
3,51
2004
3,54
6,43
3,04
4,54
2,97
4,86
3,64
2005
3,78
6,14
3,15
4,57
2,93
4,89
3,59
Källa/source: FAO, Senast uppdaterad 2007-03-08
12.4.1.3
Export
Tabell 96 Export av slipat ris av de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2005
Export of milled rice, for the largest export countries, thousands of tons, 1995-2005
År
Thailand Indien
Pakistan USA
Vietnam Italien
Övriga
Världsexport
1995
5 533
4 894
1 579
2 267
1 100
417
3 334
19 126
1996
4 738
2 505
1 601
1 786
1 176
464
2 993
15 262
1997
4 713
2 328
1 767
1 467
1 037
520
3 777
15 610
1998
5 741
4 888
1 313
1 446
1 316
504
6 568
21 776
1999
5 757
1 842
1 920
1 478
2 059
560
5 516
19 131
2000
5 282
1 527
2 016
1 360
1 445
575
5 381
17 587
2001
6 383
2 142
2 424
1 449
1 311
484
4 749
18 941
2002
6 004
4 969
1 684
1 665
1 260
514
4 412
20 509
2003
6 998
3 372
1 820
1 900
786
499
4 729
20 103
2004
8 617
4 665
1 817
1 675
1 450
555
3 009
21 789
2005
6 044
3 824
2 830
2 281
892
638
2 646
19 154
Källa/source: FAO, Senast uppdaterad 2007-05-30
401
12.4.1.4
Import
Tabell 97 Import av slipat ris av de största importländerna, tusentals ton, 1995-2005
Import of milled rice, for the largest import countries, thousands of tons, 1995-2005
År
Iran
Nigeria
Saudiarabien Kina
Irak
Sydafrika Övriga
Världsimport
1995
1 063
50
619
1985
10
398
14 107
18 231
1996
763
350
839
1090
13
418
13 304
16 778
1997
343
718
743
664
313
547
11 133
14 460
1998
166
723
783
564
261
505
13 894
16 897
1999
487
797
836
520
301
491
14 114
17 545
2000
849
-
932
569
479
504
12 890
16 223
2001
786
1 766
763
614
413
532
12 128
17 002
2002
848
1 232
664
628
287
726
14 001
18 386
2003
942
771
642
662
304
782
15 149
19 252
2004
971
1 326
1 039
1 143
652
737
14 701
20 569
2005
1 161
1 039
999
866
798
737
12 479
18 079
Källa/source: FAO, Senast uppdaterad 2007-05-23
12.5
Potatis
12.5.1.1
Produktion
Tabell 98 Produktion av potatis av de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of potatoes for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Kina
EU*
Ryssland Indien
Ukraina
USA
Övriga
Totalt
1995
45 984
70 092
39 909
17 401
14 729
20 122
77 775
286 012
1996
53 079
77 731
38 652
18 843
18 410
22 618
82 474
311 807
1997
57 260
68 392
37 040
24 216
16 701
21 116
78 676
303 401
1998
64 618
69 150
31 418
17 648
15 405
21 581
80 942
300 762
1999
56 141
68 109
31 344
23 611
12 723
21 692
87 500
301 119
2000
66 318
75 864
33 979
24 713
19 838
23 297
85 117
329 127
2001
64 596
66 265
34 965
22 488
17 344
19 862
87 405
312 925
2002
70 223
64 214
32 871
24 450
16 620
20 856
88 200
317 434
2003
68 139
56 269
36 747
25 000
18 453
20 766
89 580
314 954
2004
71 190
65 451
35 914
25 000
20 755
20 686
91 736
330 732
2005
73 462
57 181
37 280
25 000
19 462
19 091
93 015
324 491
*EU-15 till och med 2003, EU-25 från och med 2004
Källa/source: FAO, Senast uppdaterad 2007-02-01
402
12.6
Sojabönor
12.6.1.1
Produktion
Tabell 99 Produktion av sojabönor för de största producentländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Production of soybeans for the largest producers, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
USA
Brasilien Argentina Kina
Indien
Paraguay Övriga
Världsprod.
1995/96
59 174
24 150
12 480
13 500
4 476
2 408
8 604
124 792
1996/97
64 780
27 300
11 200
13 220
4 100
2 771
8 654
132 025
1997/98
73 176
32 500
19 500
14 728
5 350
2 988
9 750
157 992
1998/99
74 598
31 300
20 000
15 152
6 000
2 980
9 798
159 828
1999/00
72 224
34 700
21 200
14 290
5 200
2 911
9 884
160 409
2000/01
75 055
39 500
27 800
15 400
5 250
3 502
9 264
175 771
2001/02
78 672
43 500
30 000
15 410
5 400
3 547
8 303
184 832
2002/03
75 010
52 000
35 500
16 510
4 000
4 500
9 254
196 774
2003/04
66 778
51 000
33 000
15 394
6 800
3 911
9 629
186 512
2004/05
85 013
53 000
39 000
17 400
5 850
4 050
11 411
215 724
2005/06
83 368
55 000
40 500
16 350
6 300
4 000
12 376
217 894
2006/07
86 770
57 000
44 000
16 200
7 300
4 700
13 428
229 398
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-04
12.6.1.2
Produktivitet
Tabell 100 Produktion per hektar av sojabönor för de största producentländerna, ton per hektar, 1995/962006/07
Soybean production per hectare for the largest production countries, tons per hectare, 1995/96-2005
År
USA
Brasilien
Argentina Kina
Indien
Paraguay
Världen
1995/96
2,4
2,2
2,1
1,7
0,9
2,5
2,0
1996/97
2,5
2,3
1,8
1,8
0,8
2,6
2,1
1997/98
2,6
2,5
2,8
1,8
1,0
2,6
2,3
1998/99
2,6
2,4
2,4
1,8
0,9
2,5
2,2
1999/00
2,5
2,6
2,5
1,8
0,9
2,4
2,2
2000/01
2,6
2,8
2,7
1,7
0,9
2,6
2,3
2001/02
2,7
2,7
2,6
1,6
0,9
2,5
2,3
2002/03
2,6
2,8
2,8
1,7
0,7
2,9
2,4
2003/04
2,3
2,4
2,4
1,7
1,1
2,2
2,1
2004/05
2,8
2,3
2,7
1,8
0,7
2,0
2,3
2005/06
2,9
2,5
2,7
1,7
0,8
2,0
2,4
2006/07
2,9
2,7
2,8
1,7
0,9
2,4
2,5
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-04
403
12.6.1.3
Export
Tabell 101 Export av sojabönor för de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Export of soybeans for the largest export countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
USA
Brasilien
Argentina Paraguay
Kanada
Övriga
Världsexport
1995/96
23 108
3 458
2 103
1 587
599
788
31 643
1996/97
24 110
8 424
757
2 150
478
845
36 764
1997/98
23 760
8 760
3 171
2 293
769
874
39 627
1998/99
21 898
8 931
3 403
2 299
876
861
38 268
1999/00
26 537
11 101
4 127
2 025
949
886
45 625
2000/01
27 103
15 469
7 414
2 509
747
629
53 871
2001/02
28 948
14 504
6 004
2 285
502
698
52 941
2002/03
28 423
19 629
8 714
2 806
726
776
61 074
2003/04
24 128
20 417
6 741
2 776
897
1 029
55 988
2004/05
29 860
20 137
9 568
2 888
1 093
1 089
64 635
2005/06
25 778
25 911
7 249
2 400
1 326
1 404
64 068
2006/07
29 937
25 900
7 250
3 300
1 550
1 571
69 508
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-04
12.6.1.4
Import
Tabell 102 Import av sojabönor av de största importländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Import of soybeans for the largest import countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Kina
EU*
Japan
Mexiko
Taiwan
Thailand Övriga
Världsimport
1995/96
795
14 525
4 776
2 401
2 646
426
6 893
32 462
1996/97
2 274
14 572
5 043
2 720
2 632
550
7 842
35 633
1997/98
2 940
15 137
4 873
3 502
2 387
600
8 732
38 171
1998/99
3 850
14 859
4 807
3 766
2 124
950
8 984
39 340
1999/00
10 100
14 129
4 907
4 039
2 408
1 192
9 419
46 194
2000/01
13 245
17 525
4 767
4 381
2 330
1 286
9 623
53 157
2001/02
10 385
18 539
5 023
4 510
2 578
1 550
11 930
54 515
2002/03
21 417
16 872
5 087
4 230
2 351
1 779
11 373
63 109
2003/04
16 933
14 638
4 688
3 797
2 217
1 407
10 379
54 059
2004/05
25 802
14 544
4 295
3 640
2 256
1 517
11 652
63 706
2005/06
28 317
13 934
3 957
3 667
2 498
1 473
10 150
63 996
2006/07
31 000
14 338
4 100
3 775
2 550
1 500
11 438
68 701
* Exkluderar internhandel för EU-15 till och med 1998/99 samt för EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-27
404
12.7
Sojabönskaka
12.7.1.1
Produktion
Tabell 103 Produktion per hektar av sojabönskaka för de största producentländerna, tusentals ton per
hektar, 1995/96-2006/07
Soybean cake production per hectare for the largest producers, thousands of tons per hectare, 1995/96-2005
År
USA
Kina
Argentina Brasilien EU*
Indien
Övriga
Världen
1995/96
29 508
6 051
8 309
17 096
11 220
3 200
13 602
88 986
1996/97
31 035
5 963
8 867
15 728
11 428
2 920
14 248
90 189
1997/98
34 633
6 717
10 357
15 729
12 126
3 800
14 672
98 034
1998/99
34 285
10 023
13 913
16 651
12 354
4 295
15 345
106 866
1999/00
34 102
11 975
13 318
16 478
11 213
3 515
16 223
106 824
2000/01
35 730
15 050
13 718
17 725
13 073
3 614
17 216
116 126
2001/02
36 552
16 300
16 559
19 407
13 885
3 700
18 685
125 088
2002/03
34 649
21 000
18 416
21 449
12 825
2 730
19 259
130 328
2003/04
32 953
20 190
19 685
22 360
10 945
4 422
17 987
128 542
2004/05
36 936
24 026
21 531
22 658
11 014
4 005
18 591
138 761
2005/06
37 414
27 296
25 015
21 659
10 470
4 325
18 748
144 927
2006/07
38 484
29 700
27 450
21 629
10 760
5 042
19 909
152 974
*EU-15 till och med 1998/99 samt EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-04
12.7.1.2
Export
Tabell 104 Export av sojabönskaka för de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Export of soybean cake for the largest export countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Argentina Brasilien USA
Indien
Bolivia
Paraguay Övriga
Världsexport*
1995/96
8 277
12 226
5 524
2 600
289
508
1 147
30 571
1996/97
8 876
10 557
6 451
2 450
316
350
1 253
30 253
1997/98
9 864
9 587
8 722
2 600
355
414
1 718
33 260
1998/99
13 413
9 813
6 979
2 800
367
390
1 617
35 379
1999/00
14 440
9 950
6 912
2 375
411
450
734
35 272
2000/01
14 043
10 673
7 335
2 350
530
624
998
36 553
2001/02
15 936
11 862
7 271
2 450
608
764
2 169
41 060
2002/03
18 467
13 657
5 728
1 225
977
806
1 859
42 719
2003/04
19 221
14 792
4 690
3 310
1 041
1 082
1 468
45 604
2004/05
20 649
14 256
6 659
1 794
1 011
644
1 610
46 623
2005/06
24 191
12 895
7 316
3 679
990
836
1 495
51 402
2006/07
26 650
11 500
7 893
3 600
1 035
825
1 575
53 078
* Exkluderar internhandel för EU-15 till och med 1998/99 samt för EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-04
405
12.8
Sojabönsolja
12.8.1.1
Produktion
Tabell 105 Produktion av sojabönsolja för de största producentländerna, tusentals ton per hektar,
1995/96-2006/07
Soybean oil production for the largest production countries, thousands of tons per hectare, 1995/96-2005
År
USA
Kina
Argentina Brasilien EU*
Indien
Övriga
Världen
1995/96
6 913
1 150
1 896
4 081
2 529
712
3 008
20 289
1996/97
7 145
1 203
2 022
3 736
2 582
657
3 153
20 498
1997/98
8 229
1 383
2 376
3 728
2 746
859
3 189
22 510
1998/99
8 202
2 050
3 181
3 960
2 753
972
3 352
24 470
1999/00
8 085
2 480
3 121
3 943
2 504
792
3 566
24 491
2000/01
8 355
3 240
3 240
4 333
2 961
814
3 810
26 753
2001/02
8 572
3 575
3 876
4 700
3 165
833
4 151
28 872
2002/03
8 360
4 730
4 404
5 205
2 922
615
4 306
30 542
2003/04
7 748
4 535
4 626
5 588
2 500
996
4 056
30 049
2004/05
8 781
5 421
5 088
5 550
2 505
900
4 203
32 448
2005/06
9 250
6 149
6 000
5 325
2 380
972
4 245
34 321
2006/07
9 147
6 700
6 600
5 300
2 450
1 135
4 491
35 823
* EU-15 till och med 1998/99 samt EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA
12.8.1.2
Export
Tabell 106 Export av sojabönsolja för de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Export of soybean oil for the largest export countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Argentina Brasilien USA
EU*
Bolivia
Paraguay Övriga
Världsexport
1995/96
1 590
1 600
450
558
58
116
529
4 901
1996/97
1 993
1 273
922
847
66
85
521
5 707
1997/98
2 107
1 184
1 397
1 042
75
80
664
6 549
1998/99
3 186
1 441
1 076
1 052
87
74
660
7 576
1999/00
2 940
1 137
624
948
87
94
487
6 317
2000/01
3 215
1 533
636
889
124
120
656
7 173
2001/02
3 438
1 775
1 143
904
167
135
569
8 131
2002/03
3 636
2 394
1 027
711
192
157
597
8 714
2003/04
4 238
2 718
425
543
192
199
471
8 786
2004/05
4 757
2 414
600
514
205
251
518
9 259
2005/06
5 596
2 466
523
262
210
112
552
9 721
2006/07
6 015
2 025
681
250
210
185
584
9 950
* Exkluderar internhandel för EU-15 till och med 1998/99 samt för EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA
406
12.8.1.3
Import
Tabell 107 Import av sojabönsolja av de största importländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Import of soybean oil for the largest import countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Indien
Kina
EU*
Iran
Marocko Peru
Övriga
Världsimport
1995/96
60
1 445
5
500
116
130
2 483
4 739
1996/97
49
1 674
4
401
188
156
2 738
5 210
1997/98
236
1 650
7
700
120
218
3 294
6 225
1998/99
833
1 043
26
960
230
114
4 030
7 236
1999/00
790
682
80
604
262
121
3 543
6 082
2000/01
1 400
355
38
729
311
198
3 974
7 005
2001/02
1 479
551
63
835
303
238
4 282
7 751
2002/03
1 197
1 712
37
959
367
221
3 813
8 306
2003/04
906
2 728
68
735
328
230
3 306
8 301
2004/05
2 026
1 728
177
741
318
263
3 701
8 954
2005/06
1 684
1 516
714
600
372
302
3 845
9 033
2006/07
1 850
1 700
920
700
385
330
3 923
9 808
* Exkluderar internhandel för EU-15 till och med 1998/99 samt för EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-27
12.9
Solrosfrön
12.9.1.1
Produktion
Tabell 108 Produktion av solrosfrön i de största producentländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Production of sunflower seed for the largest production countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Ryssland Ukraina EU*
Argentina Kina
Indien
Övriga
Världsprod.
1995/96
4 200
2 850
3 210
5 600
1 270
1 400
7 207
25 737
1996/97
2 765
2 123
3 885
5 400
1 325
1 315
7 035
23 848
1997/98
2 831
2 308
4 038
5 500
1 176
1 150
6 288
23 291
1998/99
3 000
2 266
3 400
7 100
1 465
1 200
8 161
26 592
1999/00
4 150
2 794
4 196
6 000
1 765
1 300
7 018
27 223
2000/01
3 915
3 457
3 980
3 050
1 954
1 250
5 553
23 159
2001/02
2 670
2 251
3 836
3 844
1 478
1 450
5 854
21 383
2002/03
3 685
3 270
3 713
3 700
1 946
1 625
5 993
23 932
2003/04
4 850
4 252
4 035
3 240
1 743
1 700
6 942
26 762
2004/05
4 800
3 050
4 188
3 600
1 552
1 224
6 883
25 297
2005/06
6 450
4 700
3 724
3 800
1 927
1 416
7 749
29 766
2006/07
6 700
5 300
4 055
4 000
1 900
1 500
7 295
30 750
* EU-15 till och med 1998/99, EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-14
407
12.9.1.2
Produktivitet
Tabell 109 Produktion per hektar av solrosfrön för de största producentländerna, ton per hektar,
1995/96-2006/07
Sunflower seed production per hectare for the largest production countries, tons per hectare, 1995/96-2006/07
År
Ryssland
Ukraina
EU*
Argentina Kina
Indien
Världen
1995/96
1,06
1,43
1,38
1,75
1,56
0,65
1,26
1996/97
0,81
1,05
1,66
1,86
1,92
0,66
1,25
1997/98
0,86
1,15
1,65
1,65
1,64
0,55
1,22
1998/99
0,84
0,93
1,55
1,82
1,65
0,55
1,24
1999/00
0,83
1,00
1,56
1,73
1,56
0,57
1,18
2000/01
0,90
1,22
1,74
1,62
1,59
0,57
1,16
2001/02
0,78
0,94
1,62
1,91
1,45
0,60
1,14
2002/03
0,97
1,20
1,74
1,57
1,72
0,60
1,19
2003/04
1,00
1,12
1,65
1,77
1,49
0,61
1,18
2004/05
1,03
0,90
1,89
1,90
1,66
0,53
1,22
2005/06
1,19
1,27
1,84
1,73
1,89
0,59
1,31
2006/07
1,16
1,36
1,82
1,74
1,73
0,60
1,30
* EU-15 till och med 1998/99, EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-20
12.9.1.3
Export
Tabell 110 & Tabell 111 Export av solrosfrö i de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Export of sunflower seed for the largest export countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Bulgarien
Ryssland
Rumänien
Ukraina
USA
Uruguay
1995/96
144
1 200
25
450
224
48
1996/97
16
1 220
75
1 100
149
65
1997/98
65
950
10
785
189
49
1998/99
87
890
100
876
260
81
1999/00
225
847
385
450
205
5
2000/01
51
729
100
1 020
201
21
2001/02
109
18
101
95
235
129
2002/03
292
186
169
331
166
217
2003/04
328
311
449
928
170
136
2004/05
497
61
245
12
141
132
2005/06
395
400
337
220
178
130
2006/07
680
375
300
250
156
125
År
Kina
Argentina
Kanada
EU*
Övriga
Världsexport
1995/96
40
550
35
34
402
3 152
1996/97
22
100
24
74
440
3 285
1997/98
10
453
35
107
302
2 955
1998/99
18
910
60
73
401
3 756
408
1999/00
35
283
49
66
165
2 715
2000/01
37
79
83
93
180
2 594
2001/02
30
356
87
52
101
1 313
2002/03
61
213
105
29
71
1 840
2003/04
74
46
95
48
126
2 711
2004/05
114
107
27
109
122
1 567
2005/06
113
35
53
55
79
1 995
2006/07
115
80
70
50
85
2 286
* Exkluderar internhandel för EU-15 till och med 1998/99 samt för EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-14
12.10
Solrosolja
12.10.1.1 Produktion
Tabell 112 Produktion av solrosolja i de största producentländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Production of sunflower oil for the largest production countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Ryssland Ukraina EU*
Argentina Turkiet
Indien
Övriga
Världsprod.
1995/96
920
943
2152
2000
482
455
2 044
8 996
1996/97
650
421
2330
2070
410
425
2 280
8 586
1997/98
649
560
2238
1990
506
370
2 048
8 361
1998/99
750
530
2209
2450
512
390
2 367
9 208
1999/00
1240
840
2191
2140
520
425
2 081
9 437
2000/01
1250
970
2070
1440
385
408
1 882
8 405
2001/02
1025
842
1625
1415
287
470
1 754
7 418
2002/03
1365
1150
1620
1294
440
532
1 717
8 118
2003/04
1610
1290
1915
1209
529
546
2 029
9 128
2004/05
1815
1215
1655
1510
494
397
1 907
8 993
2005/06
2320
1862
1602
1490
467
458
2 143
10 342
2006/07
2385
1995
1750
1555
496
487
2 163
10 831
* EU-15 till och med 1998/99, EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-14
12.10.1.2 Export
Tabell 113 Export av solrosolja från de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Export of sunflower oil from the largest exporters, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Ukraina Argentina Ryssland EU*
Turkiet
Rumänien Övriga
Världsexport
1995/96
200
1510
25
141
65
80
548
2 569
1996/97
209
1610
35
458
65
150
630
3 157
1997/98
180
1510
35
330
122
90
625
2 892
1998/99
205
1835
55
235
85
80
599
3 094
1999/00
430
1634
195
212
62
100
375
3 008
2000/01
550
1004
130
150
4
30
375
2 243
2001/02
308
1157
41
87
1
20
334
1 948
409
2002/03
911
898
96
132
29
19
173
2 258
2003/04
978
1007
137
150
16
87
307
2 682
2004/05
642
1176
228
119
21
99
324
2 609
2005/06
1 514
1125
616
97
82
52
277
3 763
2006/07
1 525
1175
610
100
100
67
257
3 834
* EU-15 till och med 1998/99, EU-25 från och med 1999/00. Exkluderar internhandel
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-14
12.11
Solroskaka
12.11.1.1 Produktion
Tabell 114 Produktion av solroskaka i de största producentländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Production of sunflower cake for the largest production countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
EU*
Ryssland Ukraina Argentina Indien
Kina
Övriga
Världsprod.
1995/96
2 765
880
875
2 100
585
428
2 602
10 235
1996/97
2 996
631
450
2 174
545
442
2 831
10 069
1997/98
2 852
610
550
2 092
470
400
2 684
9 658
1998/99
2 791
730
520
2 573
490
455
3 022
10 581
1999/00
3 094
1 110
850
2 160
538
490
2 589
10 831
2000/01
2 920
1 120
950
1 435
515
517
2 126
9 583
2001/02
2 300
920
832
1 427
590
355
1 989
8 413
2002/03
2 285
1 225
1 150
1 258
673
469
1 992
9 052
2003/04
2 700
1 450
1 300
1 252
689
430
2 438
10 259
2004/05
2 332
1 625
1 225
1 568
499
375
2 307
9 931
2005/06
2 260
2 081
1 880
1 545
578
526
2 405
11 275
2006/07
2 465
2 140
2 015
1 600
615
516
2 497
11 848
* EU-15 till och med 1998/99, EU-25 från och med 1999/00
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-14
12.11.1.2 Export
Tabell 115 Export av solroskaka i de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Export of sunflower cake for the largest export countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Ukraina
Argentina
Ryssland
Rumänien
Övriga
Världsexport*
1995/96
0
1954
5
90
214
2 263
1996/97
10
2050
21
90
144
2 315
1997/98
150
1940
10
173
135
2 408
1998/99
190
2420
10
140
180
2 940
1999/00
338
1950
125
150
78
2 641
2000/01
600
1280
203
155
108
2 346
2001/02
597
1160
97
162
108
2 124
2002/03
848
1130
163
132
136
2 409
2003/04
1089
945
523
171
272
3 000
2004/05
862
1106
479
239
219
2 905
410
2005/06
1337
1056
825
178
204
3 600
2006/07
1425
1125
795
190
209
3 744
* EU-15 till och med 1998/99, EU-25 från och med 1999/00. Exkluderar internhandel
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-14
12.12
Jordnötter
12.12.1.1 Produktion
Tabell 116 Produktion av jordnötter för de största producentländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Production of peanuts for the largest producers, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Kina
Indien
USA
Nigeria
Indonesien Burma
Övriga
Världsprod.
1995/96
10 200
7 400
1 570
800
1 055
501
6 139
27 665
1996/97
10 140
9 024
1 661
950
985
593
5 715
29 068
1997/98
9 648
7 580
1 605
1 250
990
559
5 929
27 561
1998/99
11 886
7 450
1 798
1 430
930
540
5 917
29 951
1999/00
12 639
5 500
1 737
1 450
1 020
562
6 509
29 417
2000/01
14 437
5 700
1 481
1 470
1 040
634
6 664
31 426
2001/02
14 415
7 600
1 940
1 490
1 033
731
6 608
33 817
2002/03
14 818
5 400
1 506
1 510
1 086
756
5 765
30 841
2003/04
13 420
7 700
1 880
1 510
1 130
878
6 290
32 808
2004/05
14 340
7 000
1 945
1 520
1 150
916
6 751
33 622
2005/06
14 340
7 200
2 209
1 520
1 170
770
6 750
33 959
2006/07
14 610
5 900
1 576
1 520
1 200
880
6 837
32 523
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-12
12.12.1.2 Export
Tabell 117 Export av jordnötter för de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Export of peanuts for the largest export countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Kina
Argentina USA
Indien
Vietnam Nicaragua Övriga
Världsexport
1995/96
350
350
374
90
137
-
265
1 566
1996/97
425
227
303
150
64
20
253
1 442
1997/98
364
473
309
50
52
18
176
1 442
1998/99
523
281
255
60
47
26
147
1 339
1999/00
726
357
337
100
94
44
148
1 806
2000/01
823
289
239
121
106
47
177
1 802
2001/02
906
280
317
106
92
46
187
1 934
2002/03
1 092
254
222
75
106
42
191
1 982
2003/04
839
245
234
272
164
41
235
2 030
2004/05
1 041
400
223
212
85
78
299
2 338
2005/06
808
490
223
357
100
91
242
2 311
2006/07
920
425
249
150
100
88
267
2 199
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-12
411
12.13
Cashewnötter
Observera att exporterad kvantitet och importerad kvantitet av cashewnötter i tabellerna nedan
syftar på olika produkter. Avsnittet export visar exporten av skalade cashewnötter medan
avsnittet import visar importen av oskalade cashewnötter.
12.13.1.1 Produktion
Tabell 118 Produktion av cashewnötter för de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of peanuts for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Vietnam Nigeria Indien Brasilien Indonesien Elfenbenskusten Övriga Världsprod.
1995
202
95
322
185
75
39
180
1 128
1996
236
110
418
167
67
31
244
1 312
1997
268
125
430
125
73
37
217
1 333
1998
216
152
360
54
87
39
266
1 238
1999
165
417
460
145
90
41
301
1 691
2000
270
466
520
139
84
78
315
1 945
2001
293
485
450
124
91
80
291
1 899
2002
515
514
460
165
116
70
259
2 179
2003
658
524
470
183
118
85
287
2 406
2004
819
555
460
188
120
90
274
2 587
2005
961
594
460
148
122
90
268
2 724
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-25
12.13.1.2 Export
Tabell 119 Export av skalade cashewnötter för de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2005
Export of cashew nuts, shelled, for the largest export countries, thousands of tons, 1995-2005
År
Indien Vietnam Brasilien Nederländerna Indonesien Belgien Övriga Världsexport
1995
70
1
32
7
-
-
11
120
1996
64
6
36
7
1
-
154
268
1997
66
23
36
7
1
-
116
249
1998
71
21
32
8
2
-
73
207
1999
92
9
24
11
3
0
19
159
2000
82
21
34
10
2
0
15
164
2001
90
38
29
8
2
1
11
179
2002
122
54
30
13
1
3
13
236
2003
99
68
42
13
3
3
17
244
2004
110
81
47
16
3
3
16
277
2005
125
81
42
20
3
3
14
289
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-14
412
12.13.1.3 Import
Tabell 120 Import av oskalade cashewnötter för de största importländerna, tusentals ton, 1995-2005
Import of cashew nuts, with shell, for the largest import countries, thousands of tons, 1995-2005
GuineaÅr
Indien
Vietnam Bissau
Ghana
Frankrike Saudiarabien Övriga
Världsimport
1995
223
0
2
0
-
0
69
294
1996
19
-
3
-
0
0
49
71
1997
19
-
3
0
0
0
43
66
1998
39
2
3
0
0
1
33
79
1999
245
14
4
0
0
0
39
303
2000
249
4
4
-
0
0
32
290
2001
162
18
4
2
0
0
26
213
2002
403
21
5
3
0
0
17
449
2003
441
27
5
4
1
1
52
531
2004
468
16
6
5
1
1
6
504
2005
543
14
6
5
1
1
5
576
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-14
12.14
Palmolja
12.14.1.1 Import
Tabell 121 Import av palmolja för de största importländerna, tusentals ton, 1995-2005
Import of palm oil for the largest import countries, thousands of tons, 1995-2005
År
Kina
Indien Nederländerna Pakistan Tyskland Bangladesh Övriga
Världsimport
1995
1 773
850
447
1 049
361
38
5 168
9 687
1996
1 390
1 114
343
984
409
101
5 043
9 383
1997
1 355
1 044
221
858
494
43
4 532
8 546
1998
1 092
1 608
695
1 021
472
243
4 851
9 983
1999
1 352
2 868
712
855
412
88
5 175
11 462
2000
1 643
3 055
702
930
553
190
5 944
13 016
2001
2 095
2 733
990
1 064
605
349
7 159
14 996
2002
2 814
3 053
1 044
1 163
680
447
7 403
16 603
2003
3 719
4 026
1 077
1 211
637
493
8 839
20 001
2004
4 216
3 473
1 379
1 280
822
611
10 871
22 652
2005
4 609
2 449
1 721
1 531
950
894
11 951
24 105
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-26
413
12.15
Bomull
12.15.1.1 Produktion
Tabell 122 Produktion av bomull för de största producentländerna, tusentals ton,565 1995/96-2006/07
Production of cotton for the largest producers, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Kina
USA
Indien
Pakistan Brasilien Uzbekistan Övriga Världsproduktion
1995/96
4 768
3 897
2 885
1 785
410
1 250
5 410
20 406
1996/97
4 202
4 124
3 030
1 594
306
1 048
5 297
19 602
1997/98
4 594
4 092
2 686
1 562
411
1 138
5 598
20 082
1998/99
4 507
3 030
2 805
1 372
521
1 002
5 380
18 616
1999/00
3 832
3 694
2 652
1 872
700
1 128
5 220
19 099
2000/01
4 420
3 742
2 380
1 785
939
958
5 120
19 345
2001/02
5 312
4 420
2 678
1 807
766
1 067
5 448
21 499
2002/03
4 921
3 747
2 308
1 698
847
1 002
4 692
19 214
2003/04
4 855
3 975
3 048
1 687
1 310
893
4 974
20 742
2004/05
6 314
5 062
4 137
2 426
1 285
1 132
5 797
26 153
2005/06
5 704
5 201
4 148
2 145
1 023
1 208
5 378
24 808
2006/07
6 728
4 696
4 681
2 145
1 372
1 176
4 632
25 429
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-27
12.15.1.2 Produktivitet
Tabell 123 Produktion av bomull, ton per hektar, för de största producentländerna, 1995/96-2006/07
Cotton production per hectare for the largest production countries, tons per hectare, 1995/96-2006/07
År
Kina
USA
Indien
Pakistan
Brasilien
Uzbekistan
Världen
1995/96
0,88
0,60
0,32
0,59
0,36
0,84
0,57
1996/97
0,89
0,79
0,33
0,51
0,44
0,71
0,58
1997/98
1,02
0,75
0,30
0,53
0,54
0,75
0,60
1998/99
1,01
0,70
0,30
0,47
0,76
0,66
0,57
1999/00
1,03
0,68
0,30
0,64
0,93
0,75
0,59
2000/01
1,09
0,71
0,28
0,61
1,10
0,67
0,61
2001/02
1,10
0,79
0,31
0,58
1,02
0,73
0,64
2002/03
1,18
0,75
0,30
0,61
1,15
0,70
0,63
2003/04
0,95
0,82
0,40
0,55
1,19
0,64
0,64
2004/05
1,11
0,96
0,47
0,76
1,10
0,80
0,73
2005/06
1,13
0,93
0,47
0,69
1,20
0,84
0,72
2006/07
1,26
0,91
0,51
0,66
1,29
0,83
0,74
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-27
565
SJV:s beräkning: omräkning från tusentals balar om 480 pund. Här har 1 pund = 0,45359237 gram använts.
414
12.15.1.3 Export
Tabell 124 Export av bomull för de största exportländerna, tusentals ton,566 1995/96-2006/07
Export of cotton for the largest export countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
Land
USA
Uzbekistan Indien
Australien Burkina Brasilien Övriga
Världsexport
1995/96
1 671
985
123
319
59
22
2 778
5 957
1996/97
1 495
991
258
519
78
-
2 502
5 843
1997/98
1 633
995
68
590
120
-
2 412
5 818
1998/99
936
830
42
662
114
5
2 532
5 122
1999/00
1 470
914
15
699
113
3
2 707
5 921
2000/01
1 467
751
20
850
113
69
2 446
5 717
2001/02
2 395
762
13
681
142
147
2 187
6 327
2002/03
2 591
740
12
578
158
106
2 416
6 602
2003/04
2 995
675
152
470
207
210
2 524
7 233
2004/05
3 143
860
144
435
212
339
2 482
7 615
2005/06
3 927
1 045
751
628
305
429
2 640
9 725
2006/07
2 939
1 012
980
479
294
283
2 240
8 228
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-27
12.15.1.4 Import
Tabell 125 Import av bomull för de största importländerna, tusentals ton,567 1995/96-2006/07
Import of cotton for the largest import countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Kina
Turkiet Bangladesh Indonesien Pakistan Thailand Övriga Världsimport
1995/96
633
113
105
466
27
336
4 198
5 878
1996/97
760
295
113
467
61
308
4 218
6 222
1997/98
376
316
130
416
26
269
4 113
5 645
1998/99
72
248
142
506
201
263
3 898
5 330
1999/00
25
525
169
452
103
369
4 447
6 091
2000/01
50
383
218
577
102
342
4 038
5 710
2001/02
98
648
261
513
188
410
4 262
6 380
2002/03
681
493
348
485
190
423
3 935
6 556
2003/04
1 923
516
370
468
393
365
3 370
7 405
2004/05
1 390
743
403
479
382
497
3 376
7 270
2005/06
4 199
737
482
479
361
412
2 911
9 580
2006/07
2 939
675
501
479
457
435
2 853
8 340
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-27
566
SJV:s beräkning: omräkning från tusentals balar om 480 pund. Här har 1 pund = 0,45359237 gram använts.
567
SJV:s beräkning: omräkning från tusentals balar om 480 pund. Här har 1 pund = 0,45359237 gram använts.
415
12.16
Apelsiner och apelsinjuice
12.16.1.1 Produktion
Tabell 126 Produktion av apelsiner för de största producentländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Production of oranges for the largest producers, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Brasilien
USA
Kina
Mexiko
Spanien
Övriga
Världsprod.568
1995/96
16 973
10 453
1 727
3 590
2 573
9 210
44 526
1996/97
18 972
11 618
1 850
3 917
2 200
9 881
48 438
1997/98
15 912
12 495
2 100
3 331
2 744
9 700
46 282
1998/99
18 360
8 989
2 577
2 903
2 442
8 690
43 961
1999/00
17 136
11 875
3 236
3 385
2 828
9 826
48 286
2000/01
14 729
11 139
2 635
3 885
2 688
9 512
44 588
2001/02
18 360
11 290
3 598
4 020
2 822
9 738
49 828
2002/03
15 382
10 527
3 600
3 734
2 950
9 636
45 829
2003/04
19 054
11 734
4 036
3 901
3 052
9 028
50 805
2004/05
16 565
8 419
4 250
4 000
2 691
9 568
45 493
2005/06
17 830
8 100
4 450
3 500
2 295
10 047
46 222
2006/07
17 544
7 369
4 800
3 600
3 000
9 997
46 310
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-03-22
Tabell 127 Produktion av apelsinjuice för de största producentländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Production of orange juice for the largest producers, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Brasilien
USA
Italien
Mexiko
Spanien
Övriga
Världsprod.569
1995/96
1 152
904
37
45
59
103
2 300
1996/97
1 390
1 022
34
46
39
88
2 618
1997/98
1 218
1 106
32
70
48
97
2 571
1998/99
1 360
879
25
45
45
88
2 443
1999/00
1 197
1 062
40
41
52
164
2 556
2000/01
978
988
38
41
58
93
2 195
2001/02
1 354
1 020
32
34
41
103
2 584
2002/03
1 151
890
37
8
56
102
2 244
2003/04
1 482
1 043
41
20
50
83
2 719
2004/05
1 285
694
42
74
56
81
2 232
2005/06
1 282
701
48
46
48
93
2 218
2006/07
1 269
665
48
48
47
102
2 178
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-03-22
568
För trädgårdsprodukter inkluderar USDA:s världstotal endast de länder som finns representerade i USDA:s
data
569
För trädgårdsprodukter inkluderar USDA:s världstotal endast de länder som finns representerade i USDA:s
data
416
12.16.1.2 Export
Tabell 128 Export av apelsiner för de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Export of oranges for the largest export countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Spanien Sydafrika Egypten Marocko Grekland Turkiet Övriga
Världsexport570
1995/96
1 325
595
206
378
330
88
1 225
4 147
1996/97
1 260
406
240
264
358
63
1 344
3 935
1997/98
1 382
465
205
391
322
51
1 313
4 129
1998/99
1 286
607
215
391
203
111
874
3 687
1999/00
1 484
559
208
298
267
102
1 107
4 025
2000/01
1 246
676
225
240
371
116
1 238
4 112
2001/02
1 562
715
302
194
282
185
998
4 238
2002/03
1 566
726
416
256
267
191
1 075
4 497
2003/04
1 597
717
420
210
250
135
1 167
4 496
2004/05
1 162
710
604
237
212
182
1 163
4 270
2005/06
1 290
730
589
279
293
230
1 100
4 511
2006/07
1 600
730
600
316
284
250
742
4 522
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-03-22
Tabell 129 Export av apelsinjuice för de största exportländerna, tusentals ton, 1995/96-2006/07
Export of orange juice for the largest export countries, thousands of tons, 1995/96-2006/07
År
Brasilien Spanien
USA
Mexiko
Israel
Italien
Övriga
Världsexport571
1995/96
1 181
67
85
43
19
21
29
1 444
1996/97
1 265
60
105
42
17
15
30
1 535
1997/98
1 138
57
105
64
18
7
30
1 419
1998/99
1 295
57
107
45
17
28
26
1 574
1999/00
1 265
74
104
38
63
38
31
1 612
2000/01
1 075
59
87
38
49
43
23
1 374
2001/02
1 250
55
129
31
37
13
36
1 551
2002/03
1 317
87
73
4
37
13
30
1 562
2003/04
1 417
109
88
16
26
15
22
1 692
2004/05
1 345
124
85
68
19
17
28
1 686
2005/06
1 222
111
98
42
15
17
23
1 528
2006/07
1 234
102
85
42
18
17
23
1 521
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-03-22
570
För trädgårdsprodukter inkluderar USDA:s världstotal endast de länder som finns representerade i USDA:s
data
571
För trädgårdsprodukter inkluderar USDA:s världstotal endast de länder som finns representerade i USDA:s
data
417
12.17
Citroner och lime
12.17.1.1 Produktion
Tabell 130 Produktion av citroner och lime i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of lemons and limes for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Mexiko
Indien
Argentina
Iran
Brasilien
Spanien
Övriga
Världsprod.
1995
984
1 000
756
726
455
606
4 142
8 668
1996
1 131
1 100
801
754
469
713
4 330
9 298
1997
1 126
1 140
969
940
509
912
4 195
9 790
1998
1 186
1 290
1 021
891
519
882
4 130
9 919
1999
1 368
1 342
1 043
972
551
874
4 393
10 542
2000
1 661
1 400
1 171
1 032
578
915
4 379
11 137
2001
1 594
1 320
1 218
1 039
965
1 024
4 799
11 959
2002
1 725
1 440
1 313
1 040
985
934
4 838
12 275
2003
1 825
1 420
1 236
1 050
981
1 130
5 113
12 755
2004
1 928
1 420
1 300
1 100
986
810
5 009
12 553
2005
1 807
1 420
1 300
1 100
1 000
897
5 211
12 735
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-12
12.17.1.2 Export
Tabell 131 Export av citroner och lime i de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2005
Export of lemons and limes for the largest exporters, thousands of tons, 1995-2005
År
Mexiko
Argentina Spanien
Turkiet
Sydafrika USA
Övriga
Världsexport
1995
169
111
324
141
20
137
359
1 261
1996
145
158
356
110
20
141
333
1 263
1997
196
179
477
62
35
128
339
1 415
1998
218
154
501
103
42
122
303
1 444
1999
225
199
422
218
60
122
304
1 551
2000
265
205
492
165
64
118
289
1 597
2001
42
245
499
199
75
122
450
1 632
2002
264
268
502
209
76
106
314
1 739
2003
333
337
499
163
102
117
341
1 893
2004
373
316
527
217
112
105
389
2 039
2005
387
367
363
356
135
111
434
2 154
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-12
418
12.18
Äpplen
12.18.1.1 Produktion
Tabell 132 Produktion av äpplen för de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of apples for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Kina
EU*
USA
Turkiet
Iran
Frankrike Övriga
Världsprod.
1995
14 017
11 268
4 798
2 100
1 990
2 516
16 126
50 299
1996
17 060
12 841
4 709
2 200
1 925
2 446
17 542
56 278
1997
17 228
12 607
4 682
2 550
1 998
2 473
18 383
57 448
1998
19 491
12 280
5 283
2 450
1 944
2 210
15 212
56 658
1999
20 810
12 822
4 822
2 500
2 137
2 166
14 818
57 909
2000
20 437
13 522
4 682
2 400
2 142
2 157
15 922
59 105
2001
20 023
12 977
4 277
2 450
2 353
2 397
15 574
57 654
2002
19 251
12 171
3 866
2 200
2 334
2 432
16 162
55 983
2003
21 105
11 064
3 948
2 600
2 400
2 137
17 319
58 435
2004
23 681
11 778
4 700
2 100
2 400
2 204
18 154
62 813
2005
24 018
11 091
4 428
2 550
2 400
2 246
17 810
62 297
*EU-25 för alla år
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-05-03
12.18.1.2 Produktivitet
Tabell 133 Produktion av äpplen per hektar för de största producentländerna, ton per hektar, 19952005572
Apple production per hectare for the largest production countries, tons per hectare, 1995-2005
År
Kina
EU*
USA
Turkiet
Iran
Frankrike Världen
1995
4,7
17,9
25,6
19,4
13,7
33,3
8,0
1996
5,7
20,4
24,9
20,5
13,7
31,4
8,9
1997
6,1
20,3
24,7
23,8
14,2
35,0
9,4
1998
7,4
19,5
27,9
23,0
12,3
31,6
9,8
1999
8,5
20,5
25,9
23,4
14,8
30,9
10,3
2000
9,1
25,3
26,9
22,3
14,5
30,9
11,1
2001
9,7
20,9
25,3
22,6
15,8
36,3
11,1
2002
9,9
20,5
24,2
20,0
15,7
37,1
11,3
2003
11,1
20,6
25,0
22,3
16,0
35,7
12,0
2004
12,6
21,4
30,2
19,3
16,0
37,9
13,1
2005
13,0
20,4
28,9
21,9
16,0
38,9
13,0
*EU-25 för alla år
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-05-15
572
SJV:s beräkning: totalt producerad kvantitet genom skördad areal.
419
12.18.1.3 Export
Tabell 134 Export av äpplen för de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2005
Export of apples for the largest export countries, thousands of tons, 1995-2005
År
EU*
Kina
Italien
USA
Frankrike Chile
Övriga
Världsexport
1995
2 529
139
500
635
768
433
1 280
5 015
1996
2 456
191
448
615
827
442
1 220
4 925
1997
2 562
215
513
680
831
411
1 356
5 224
1998
2 371
204
540
582
766
576
1 334
5 067
1999
2 636
252
569
639
718
556
1 279
5 363
2000
2 673
326
579
662
848
415
1 207
5 283
2001
2 520
344
533
715
778
615
1 164
5 358
2002
2 818
480
688
596
767
564
1 251
5 709
2003
2 921
653
708
546
804
601
1 540
6 261
2004
2 731
811
542
492
628
739
1 674
6 447
2005
3 089
853
724
685
654
565
1 689
6 881
*EU-25 för alla år, inkluderar internhandel
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-05-03
12.19
Päron
12.19.1.1 Produktion
Tabell 135 Produktion av päron för de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of pears for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Kina
EU*
Italien
Spanien
USA
Argentina Övriga
Världsprod.
1995
5 057
2 645
913
523
860
481
3 348
12 392
1996
5 934
2 753
966
665
745
484
3 513
13 429
1997
6 536
2 423
589
757
943
533
3 610
14 043
1998
7 390
2 675
923
608
880
537
3 376
14 859
1999
7 860
2 717
826
745
921
537
3 313
15 347
2000
8 526
2 815
890
669
861
514
3 521
16 236
2001
8 897
2 573
963
673
932
585
3 374
16 361
2002
9 432
2 688
923
631
807
537
3 465
16 930
2003
9 921
2 639
826
728
842
639
3 464
17 505
2004
10 767
2 816
877
609
792
510
3 574
18 459
2005
11 449
2 718
926
652
747
510
3 696
19 120
*EU-25 för alla år
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-11
12.19.1.2 Export
Tabell 136 Export av päron för de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2005
Exports of pears for the largest exporters, thousands of tons, 1995-2005
År
EU*
Nederländerna Belgien
Argentina Kina
USA
Övriga
1995
420
587
143
149
222
114
146
359
Världsexport
1 428
1996
658
152
141
223
106
147
323
1 457
1997
754
168
157
278
127
160
372
1 691
1998
638
145
170
290
116
160
378
1 581
1999
704
176
168
287
126
161
375
1 654
2000
644
154
174
279
148
182
337
1 591
2001
729
160
171
316
185
182
341
1 754
2002
698
156
155
311
245
177
346
1 777
2003
755
226
190
328
299
175
355
1 912
2004
823
233
231
321
320
174
360
1 998
2005
981
305
261
441
370
155
364
2 310
*EU-25 för alla år, inkluderar internhandel
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-11
12.20
Kaffe
12.20.1.1 Produktion
Tabell 137 Produktion av kaffe i de största producentländerna, tusentals ton,573 1994/95-2006/07
Production of coffee for the largest producers, thousands of tons, 1994/95-2006/07
År
Brasilien Vietnam Colombia Indonesien Etiopien Indien
Övriga
Världsprod.
1994/95
1 680
210
780
384
228
184
2 357
5 823
1995/96
1 008
235
776
348
228
223
2 518
5 337
1996/97
1 680
345
647
474
228
205
2 648
6 227
1997/98
1 410
420
723
420
230
228
2 430
5 861
1998/99
2 136
450
652
417
232
265
2 385
6 537
1999/00
1 848
661
571
400
210
292
2 832
6 813
2000/01
2 046
920
630
390
166
301
2 598
7 051
2001/02
2 106
770
717
370
225
301
2 202
6 690
2002/03
3 216
670
703
368
222
275
2 133
7 587
2003/04
1 992
900
663
360
232
270
2 125
6 543
2004/05
2 616
870
692
396
300
275
2 061
7 211
2005/06
2 166
810
717
405
330
264
2 127
6 820
2006/07
2 790
990
732
425
330
280
2 167
7 714
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-03-22
12.20.1.2 Export
Tabell 138 Export av kaffe i de största exportländerna, tusentals ton,574 1994/95-2006/07
Export of coffee for the largest exporters, thousands of tons, 1994/95-2006/07
År
Brasilien Vietnam Colombia Indonesien Etiopien Mexiko Övriga
1994/95
1 013
192
559
267
573
SJV:s beräkning: omräknat från tusentals 60-kilossäckar
574
SJV:s beräkning: omräknat från tusentals 60-kilossäckar
126
189
1 775
Världsexport
4 120
421
1995/96
740
221
647
257
150
270
2 161
4 446
1996/97
1 133
325
671
384
162
274
2 121
5 071
1997/98
891
390
652
302
125
244
2 072
4 676
1998/99
1 374
400
618
362
105
250
1 998
5 108
1999/00
1 210
686
544
339
120
308
2 357
5 564
2000/01
1 181
880
568
332
85
229
2 155
5 430
2001/02
1 488
720
640
284
116
192
1 829
5 269
2002/03
1 764
671
629
288
137
204
1 812
5 503
2003/04
1 495
870
609
264
142
213
1 872
5 466
2004/05
1 675
840
662
276
157
126
1 751
5 487
2005/06
1 472
779
650
304
161
156
1 725
5 247
2006/07
1 620
920
672
307
219
210
1 811
5 759
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-03-22
12.21
Te
12.21.1.1 Produktion
Tabell 139 Produktion av te575 i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of tea for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Kina
Indien
Brasilien Argentina
Kenya
Sri Lanka
Övriga
Totalt
1995
609
754
256
312
245
246
766
3 187
1996
617
761
221
317
257
258
810
3 241
1997
637
787
313
336
221
277
843
3 414
1998
688
836
430
344
294
280
912
3 785
1999
697
855
470
366
249
284
968
3 888
2000
704
837
530
338
236
306
858
3 809
2001
722
848
654
373
295
295
894
4 080
2002
766
847
551
348
287
310
993
4 102
2003
789
846
526
349
294
303
992
4 098
2004
855
851
426
316
325
308
1 054
4 135
2005
956
831
523
329
329
317
1 069
4 353
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-26
12.21.1.2 Export
Tabell 140 Export av te576 för de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2005
Exports of tea for the largest exporters, thousands of tons, 1995-2005
År
Kenya
Kina
Sri Lanka
Indien
Indonesien Argentina Övriga
Totalt
1995
212
183
178
158
79
41
259
1 111
1996
262
185
219
138
102
35
223
1 163
575
Te och maté
576
Te och maté
422
1997
199
215
268
191
67
57
298
1 295
1998
264
228
271
202
67
59
352
1 442
1999
246
210
268
178
98
52
297
1 348
2000
217
238
287
201
106
50
365
1 464
2001
207
259
294
178
100
58
360
1 455
2002
88
259
291
182
100
58
371
1 348
2003
294
266
297
174
88
59
348
1 527
2004
284
286
299
175
99
68
382
1 592
2005
313
291
177
159
102
68
377
1 488
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-05-14
12.22
Socker
12.22.1.1 Produktion
Tabell 141 & Tabell 142 Produktion av socker i de största producentländerna, tusentals ton
råsockersekvivalens, 1995/96-2006/07 (okt-sep)
Production of sugar for the largest producers, thousands of tones raw value, 1995/96-2006/07 (okt-sep)
År
Brasilien
Indien
EU*
Kina
USA
Thailand
1995/96
15 190
17 943
20 056
6 770
6 698
6 323
1996/97
14 636
14 093
22 262
7 339
6 587
6 098
1997/98
18 137
13 972
22 647
8 746
7 276
4 325
1998/99
21 604
16 900
21 357
9 702
7 599
5 478
1999/00
17 534
19 783
22 506
7 439
8 203
5 833
2000/01
19 070
20 121
21 292
6 724
7 956
5 439
2001/02
22 723
20 139
19 146
9 267
7 172
6 494
2002/03
25 327
21 897
21 550
11 599
7 601
7 670
2003/04
26 141
14 736
19 943
10 904
7 847
7 281
2004/05
27 733
13 795
21 850
9 864
7 145
5 425
2005/06
31 103
20 870
21 102
9 583
6 740
5 160
2006/07
33 304
25 000
16 844
11 250
7 671
7 000
* EU-25 för alla år.
År
Mexico
Australien
Ryssland
Ukraina
Övriga
Världen
1995/96
4 667
5 632
2 237
3 804
34 769
124 089
1996/97
4 840
6 009
1 870
2 935
39 211
125 880
1997/98
5 492
5 395
1 466
2 231
39 086
128 773
1998/99
4 987
5 285
1 426
2 050
39 034
135 422
1999/00
4 985
5 730
1 743
1 734
38 843
134 333
2000/01
5 236
4 469
1 718
1 562
39 399
132 986
2001/02
5 172
4 576
1 723
1 912
39 963
138 287
2002/03
5 344
5 402
1 827
1 748
40 439
150 404
2003/04
5 359
5 815
2 051
1 557
41 926
143 560
423
2004/05
6 003
4 506
2 473
1 965
40 153
140 912
2005/06
5 468
6 438
2 789
2 078
39 829
151 160
2006/07
5 500
5 326
3 291
2 165
42 657
160 008
Källa/source: F.O. Licht’s
577
Tabell 143 Produktion av sockerrör i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of sugar cane for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Brasilien Indien
Kina
Pakistan Mexiko
Thailand Övriga
Världsprod.
1995
303 699
275 540
70 279
47 168
44 453
50 597
380 767
1 172 503
1996
317 106
281 100
71 260
45 230
45 081
57 974
405 043
1 222 794
1997
331 613
277 560
83 012
41 998
45 220
56 394
415 551
1 251 348
1998
345 255
262 090
87 204
53 104
48 895
46 873
414 299
1 257 720
1999
333 848
295 730
78 108
55 191
46 880
50 332
402 610
1 262 700
2000
327 705
299 230
69 299
46 333
44 100
54 052
407 643
1 248 362
2001
345 942
295 956
77 966
43 606
47 250
49 563
390 825
1 251 108
2002
364 391
297 200
92 203
48 042
45 635
60 013
397 009
1 304 492
2003
396 012
287 400
91 931
52 056
45 127
81 722
396 498
1 350 745
2004
415 206
237 300
90 978
53 419
48 373
69 808
400 776
1 315 860
2005
422 926
232 300
87 768
47 244
45 195
43 665
359 694
1 238 793
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-03-27
Tabell 144 Produktion av sockerbetor i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of sugar beet for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
EU*
USA
Ryssland Ukraina
Turkiet
Kina
Övriga
Världsprod.
1995
135 552
25 460
19 072
29 650
11 171
13 984
29 858
264 746
1996
143 675
24 204
16 166
23 009
14 543
16 726
27 540
265 864
1997
147 856
27 112
13 880
17 663
18 401
14 970
28 161
268 043
1998
140 377
29 483
10 798
15 523
22 283
14 466
30 214
263 144
1999
144 709
30 318
15 227
14 064
17 102
8 639
30 613
260 672
2000
136 716
29 521
14 053
13 199
18 821
8 073
26 685
247 068
2001
123 182
23 373
14 556
15 575
12 633
10 889
27 850
228 057
2002
141 256
25 145
15 665
14 453
16 523
12 820
31 359
257 220
2003
121 250
27 744
19 384
13 392
12 623
6 182
29 238
229 813
2004
132 064
27 235
21 848
16 600
13 517
5 857
32 895
250 017
2005
134 033
25 087
21 420
15 468
13 800
7 881
28 663
246 352
*EU-25 för alla år
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-02-01
577
F.O.Licht’s, International sugar and sweetener report, world sugar balances 1997/98-2007/07, 2006-10-31
424
12.22.1.2 Produktivitet
Tabell 145 Produktion av sockerrör per hektar för de största producentländerna, ton per hektar, 19952005
Sugar cane production per hectare for the largest production countries, tons per hectare, 1995-2005
År
Brasilien
Indien
Kina
Pakistan
Mexiko
Thailand
Världen
1995
67
71
59
47
78
55
63
1996
67
68
57
47
71
59
63
1997
69
67
75
44
74
58
65
1998
69
67
73
50
78
51
65
1999
68
73
75
48
73
55
66
2000
68
71
58
46
71
59
64
2001
70
69
61
45
76
57
64
2002
71
67
65
48
72
59
64
2003
74
64
64
47
71
71
66
2004
74
59
65
50
76
64
66
2005
73
65
64
49
70
42
66
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-13
Tabell 146 Produktion av sockerbetor per hektar för de största producentländerna, ton per hektar, 19952005
Sugar beet production per hectare for the largest production countries, tons per hectare, 1995-2005
År
Frankrike
Tyskland
USA
Ryssland
Ukraina
Världen
1995
67
50
44
18
20
34
1996
68
51
45
15
18
35
1997
74
51
47
19
18
38
1998
68
53
50
15
17
39
1999
74
56
49
19
16
39
2000
76
62
53
19
18
41
2001
63
55
46
20
18
38
2002
76
58
46
22
19
43
2003
73
53
51
23
20
41
2004
80
62
52
28
24
45
2005
82
60
50
28
25
47
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-13
12.22.1.3 Export
Tabell 147 Export av socker för de största exportländerna, i tusentals ton råsockersekvivalens, 1997/982006/07 (okt-sep)
Exports of sugar for the largest exporters, in thousands of tons raw value, 1997/98-2006/07 (okt-sep)
År
Brasilien
EU*
Thailand
Australien
Övriga
1997/98
8 483
9 862
2 520
4 413
16 787
1998/99
11 291
8 359
3 192
4 223
17 656
1999/00
8 098
9 135
4 069
3 915
17 189
425
2000/01
9 972
9 738
3 559
3 153
18 931
2001/02
13 468
7 073
4 470
3 960
19 764
2002/03
13 157
9 242
5 010
3 809
18 585
2003/04
15 977
7 999
5 109
3 845
19 503
2004/05
19 153
9 347
3 389
4 300
17 644
2005/06
16 867
12 195
1 839
3 564
19 213
2006/07
19 697
5 777
3 221
3 881
18 784
*EU-25 för alla år, inkluderar internhandel
Källa/source: F.O. Licht’s
12.22.1.4 Import
Tabell 148 Import av socker- och sockerlösningar för de största importländerna, tusentals ton, 1995-2005
Imports of sugar and syrups for the largest importers, thousands of tons, 1995-2005
År
Ryssland USA
Kina
Sydkorea Malaysia578 Japan
Övriga
Världsimport
1995
1 110
1 620
2 702
1 308
1 049
1 751
11 899
21 439
1996
788
2 761
1 393
1 403
1 264
1 673
13 841
23 124
1997
1 457
2 978
925
1 423
1 240
1 727
12 651
22 402
1998
3 683
2 171
630
1 380
1 057
1 585
10 199
20 705
1999
5 362
1 883
576
1 379
2
1 534
11 025
21 761
2000
4 578
1 512
911
1 468
1 204
1 575
9 366
20 613
2001
5 423
1 375
1 409
1 525
1 286
1 534
10 532
23 084
2002
4 449
1 319
1 414
1 539
1 347
1 477
10 606
22 151
2003
4 144
1 483
1 064
1 577
1 369
1 479
12 259
23 375
2004
2 589
1 500
1 477
1 640
1 407
1 405
11 810
21 827
2005
2 900
1 863
1 684
1 676
1 376
1 352
13 975
24 825
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-26
12.23
Etanol
12.23.1.1 Produktion
Tabell 149 Produktion av drivmedelsetanol i de största producentländerna, miljontals liter, 1995-2006
Production of fuel ethanol for the largest producers, millions of liters, 1995-2006
År
Brasilien
USA
EU*
Kina
Indien
Övriga
Totalt
1995
12 671
5 299
-
-
-
-
17 970
1996
14 438
4 164
86
-
-
-
18 688
1997
15 423
4 921
108
-
-
-
20 452
1998
13 787
5 251
109
-
-
-
19 147
1999
12 978
5 572
121
-
-
-
18 671
2000
10 656
6 171
210
-
-
278
17 315
578
Värdet för Malaysias sockerimport år 1999 är enligt kontakt med statistiker på FAO felaktigt, men var vid
denna rapports publicering FAO:s officiella uppgift. USDA:s värden för perioderna 1998/99 och 1999/00 är:
1 188 000 ton och 1 256 000 ton.
426
2001
11 434
6 684
280
-
-
278
18 676
2002
12 565
8 151
420
289
-
290
21 715
2003
14 729
10 617
545
800
150
290
27 131
2004
14 663
12 906
640
1 000
100
296
29 605
2005
16 067
14 755
950
1 000
300
520
33 592
2006
16 745
18 168
1 400
1 000
500
960
38 773
*EU-25 för alla år
Källa/source: F.O. Lichts579
12.23.1.2 Export
Tabell 150 Export av etanol för de största exportländerna, miljontals liter, 2000-2004
Export of ethanol for the largest exporters, millions of liters, 2000-2004
År
Brasilien
USA
EU*
Kina
Saudiarabien
Övriga
Totalt
2000
227
413
925
152
350
1013
3 079
2001
321
440
874
249
338
984
3 208
2002
761
341
814
115
242
823
3 095
2003
769
339
1 006
284
339
935
3 673
2004
2 403
266
1 000
97
143
969
4 878
*EU-25 för alla år, inkluderar internhandel
Källa/source: F.O. Lichts580
12.24
Vin
12.24.1.1 Produktion
Tabell 151 Produktion av vin i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of wine for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
EU*
Frankrike
Italien
Spanien
USA
Argentina Övriga
Världsprod.
1995
16 041
5 560
5 620
2 104
1 867
1 644
5 808
25 360
1996
18 022
6 004
5 877
3 040
1 888
1 268
6 090
27 268
1997
16 582
5 510
5 056
3 322
2 618
1 350
6 121
26 670
1998
17 016
5 427
5 714
3 022
2 050
1 267
6 168
26 501
1999
18 626
6 294
5 807
3 266
2 075
1 589
6 230
28 520
2000
18 404
5 754
5 409
4 179
2 660
1 254
6 390
28 708
2001
16 646
5 339
5 229
3 094
2 300
1 584
6 396
26 925
2002
16 034
5 000
4 460
3 642
2 540
1 270
6 631
26 475
2003
16 538
4 749
4 409
4 246
2 350
1 323
7 212
27 422
2004
19 045
5 911
5 314
4 280
2 232
1 564
7 977
30 818
2005
17 567
5 341
5 057
3 934
2 232
1 564
7 937
29 301
* EU-25 för alla år.
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-11
579
F.O. Lichts, World Ethanol och Biofuels Report, nr 17 2006-05-09. s 391
580
F.O. Lichts, World Ethanol och Biofuels Report, nr 16, 2005-04-27. s 344
427
12.24.1.2 Export
Tabell 152 Export av vin för de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2005
Exports of wine for the largest exporters, thousands of tons, 1995-2005
År
EU*
Italien
Frankrike Spanien
Australien Chile
Övriga
Världsexport
1995
4 106
1 583
1 140
626
185
129
955
5 374
1996
4 035
1 341
1 294
673
234
203
903
5 376
1997
4 391
1 255
1 507
868
270
322
1 003
5 986
1998
4 943
1 519
1 636
1 025
315
350
1 080
6 688
1999
4 958
1 832
1 588
833
411
351
878
6 597
2000
4 415
1 468
1 483
777
311
402
1 012
6 140
2001
4 689
1 537
1 552
905
376
487
1 083
6 635
2002
4 722
1 519
1 537
902
472
317
1 127
6 638
2003
4 872
1 280
1 496
1 176
536
385
1 323
7 116
2004
5 110
1 436
1 435
1 352
646
468
1 446
7 670
2005
5 172
1 552
1 368
1 365
696
422
1 640
7 930
* EU-25 för alla år, inkluderar internhandel
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-11
12.25
Tobak
12.25.1.1 Produktion
Tabell 153 Produktion av råtobak för de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of tobacco, unmanufactured, for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Kina
Brasilien Indien
EU*
USA
Argentina Övriga
Världsprod.
1995
2 327
456
567
416
576
79
1 863
6 284
1996
3 245
473
535
403
689
98
1 963
7 406
1997
4 261
597
618
399
811
123
2 172
8 982
1998
2 374
505
646
408
671
117
2 215
6 937
1999
2 478
630
736
412
586
113
2 033
6 989
2000
2 564
578
520
396
478
115
2 036
6 686
2001
2 359
569
340
391
450
98
1 932
6 138
2002
2 454
670
550
374
399
125
1 890
6 463
2003
2 263
656
490
381
364
118
1 744
6 016
2004
2 411
921
598
377
400
118
1 639
6 465
2005
2 689
894
598
356
290
164
1 582
6 572
* EU-25 för alla år.
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-03-22
12.25.1.2 Export
Tabell 154 Export av råtobak för de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2005
Export of tobacco, unmanufactured, for the largest exporters, thousands of tons, 1995-2005
År
Brasilien EU*
Kina
USA
Indien
Turkiet
Övriga
1995
428
256
322
73
210
78
83
716
Världsexport
1 737
1996
282
389
70
223
107
162
838
2 071
1997
319
326
99
229
134
163
884
2 153
1998
301
314
111
215
75
155
973
2 144
1999
343
331
132
191
119
129
956
2 201
2000
341
324
123
188
97
100
942
2 117
2001
435
337
169
191
84
106
1 114
2 436
2002
465
353
172
157
101
92
954
2 294
2003
466
374
184
158
121
114
1 026
2 443
2004
580
390
186
166
135
115
1 145
2 716
2005
616
367
169
153
143
134
1 046
2 628
* EU-25 för alla år, inkluderar internhandel
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-03-22
12.25.1.3 Import
Tabell 155 Import av råtobak för de största importländerna, tusentals ton, 1995-2005
Import of tobacco, unmanufactured, for the largest importers, thousands of tons, 1995-2005
År
EU*
Ryssland Tyskland USA
Nederländerna Frankrike Övriga
Världsimport
1995
740
81
173
199
87
66
699
1 719
1996
854
111
185
326
97
67
803
2 095
1997
832
163
175
307
116
70
832
2 135
1998
932
201
171
247
100
71
824
2 204
1999
887
215
190
241
113
71
873
2 216
2000
889
276
229
197
154
87
992
2 354
2001
805
300
200
234
104
87
891
2 231
2002
788
296
182
264
102
88
900
2 248
2003
764
281
195
261
110
75
935
2 241
2004
976
273
241
258
169
138
1 043
2 550
2005
961
292
249
224
172
153
937
2 413
*EU-25 för alla år. Inkluderar internhandel
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-25
12.26
Nötkött
I USDA:s data nedan inkluderas buffelkött, vilket är en stor produkt främst för Indien. FAO:s
data är nötkött exklusive buffelkött.
12.26.1.1 Produktion
Tabell 156 Produktion av nötkött för de största producentländerna, tusentals ton kadavervikt, 1995-2007
Production of meat, beef and veal, for the largest producers, thousands of tons cadaver weight, 1995-2007
År
USA
Brasilien Kina
EU*
Argentina Indien
Australien Övriga Världsprod.
1995
11 585
6 080
4 154
7 964
2 600
1 100
1 717
13 338
48 538
1996
11 749
6 150
3 557
7 950
2 580
925
1 736
12 935
47 582
1997
11 714
6 050
4 409
7 889
2 975
1 430
1 942
12 828
49 237
1998
11 804
6 140
4 799
7 624
2 600
1 593
1 989
12 409
48 958
429
1999
12 124
6 270
5 054
8 535
2 840
1 660
1 956
11 538
49 977
2000
12 298
6 520
5 328
8 224
2 880
1 700
1 988
11 373
50 311
2001
11 983
6 895
5 488
8 084
2 640
1 770
2 049
10 737
49 646
2002
12 427
7 240
5 846
8 145
2 700
1 810
2 089
10 984
51 241
2003
12 039
7 385
6 305
8 061
2 800
1 960
2 073
9 472
50 095
2004
11 261
7 975
6 759
8 007
3 130
2 130
2 081
9 984
51 327
2005
11 317
8 592
7 115
7 770
3 200
2 250
2 102
10 028
52 374
2006
11 897
8 850
7 500
7 880
3 100
2 375
2 150
9 759
53 511
2007
12 168
9 120
7 910
7 880
3 150
2 500
2 290
9 699
54 717
* EU-15 1995-1998, EU-25 1999-2007
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-27
Tabell 157 & Tabell 158 Produktion av nötkött för de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of cattle meat for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
Varav
Varav
År
USA
EU*
Frankrike
Tyskland
Brasilien
Kina
Argentina
1995
11 585
7 989
1 683
1 408
5 710
3 297
2 688
1996
11 749
7 953
1 737
1 482
6 187
3 333
2 694
1997
11 714
7 890
1 720
1 448
5 922
4 106
2 712
1998
11 803
7 656
1 632
1 367
5 794
4 486
2 469
1999
12 123
7 679
1 609
1 374
6 413
4 711
2 720
2000
12 298
7 441
1 528
1 304
6 579
4 991
2 718
2001
11 982
7 361
1 566
1 362
6 824
5 131
2 461
2002
12 427
7 481
1 640
1 316
7 139
5 480
2 493
2003
12 039
7 372
1 632
1 226
7 230
6 019
2 658
2004
11 261
8 042
1 565
1 258
7 774
6 449
3 024
2005
11 317
7 867
1 529
1 167
7 774
6 790
2 980
År
Australien
Ryssland
Mexiko
Kanada
Indien
Övriga
Världsprod.
1995
1 803
2 733
1 412
928
1 365
11 604
54 206
1996
1 745
2 630
1 330
1 017
1 370
11 513
54 739
1997
1 810
2 394
1 340
1 089
1 378
11 921
55 445
1998
1 955
2 247
1 380
1 182
1 401
11 931
55 304
1999
2 011
1 868
1 400
1 264
1 421
11 758
56 351
2000
1 988
1 894
1 409
1 263
1 442
12 065
56 919
2001
2 119
1 873
1 445
1 262
1 452
11 252
56 088
2002
2 028
1 957
1 468
1 294
1 463
11 669
57 855
2003
2 073
1 990
1 504
1 190
1 473
12 069
58 474
2004
2 033
1 951
1 543
1 496
1 483
11 869
59 749
2005
2 162
1 793
1 557
1 523
1 494
12 176
60 129
*EU-15 1995-2003; EU-25 2004-2005
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-02-05
430
12.26.1.2 Boskapsstam
Tabell 159 Nötdjursstamm för de största producentländerna, 1995-2007, tusentals huvud, årsslut
Population of bovine animals for the largest producer countries, 1995-2007, in thousands of heads, year end stock
År
Indien
Brasilien Kina
USA
EU*
Argentina Övriga
Totalt
1995
291 712
149 228
104 000
103 548
84 855
53 569
262 346
1 049 258
1996
291 402
146 110
110 318
101 656
84 526
51 696
252 842
1 038 550
1997
288 799
144 670
121 757
99 744
83 271
49 238
244 101
1 031 580
1998
286 569
143 893
124 354
99 115
82 850
49 437
239 275
1 025 493
1999
285 220
146 272
126 983
98 199
93 772
49 832
228 504
1 028 782
2000
284 822
150 382
128 663
97 298
91 419
50 167
224 600
1 027 351
2001
285 124
156 314
128 242
96 723
90 339
50 369
219 083
1 026 194
2002
286 079
161 463
130 848
96 100
88 719
50 869
219 745
1 033 823
2003
283 103
165 492
134 672
94 888
87 478
50 768
169 833
986 234
2004
282 500
169 567
137 818
95 438
86 412
50 167
166 108
988 010
2005
282 300
173 816
141 575
97 102
85 806
50 166
163 931
994 696
2006
282 000
180 103
145 349
98 400
85 150
50 766
162 478
1 004 246
2007
282 000
187 667
149 470
98 600
84 750
50 966
160 551
1 014 004
* EU-15 1995-1998, EU-25 1999-2007
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-27
12.26.1.3 Produktivitet
Tabell 160 Genomsnittlig köttproduktion i kg per slaktat djur,581 1995-2007, kadaverekvivalens
Average meat, beef and veal, production in kilos per slaughtered animal, 1995-2007, cadaver equivalent
År
Kina Brasilien USA EU* Indien Argentina Australien Ryssland Mexiko Världen
1995
136
204
311
277
103
211
217
158
267
214
1996
132
197
305
279
105
206
218
168
267
214
1997
134
205
307
273
130
211
212
172
294
214
1998
134
206
318
273
118
211
213
170
296
214
1999
134
213
322
262
114
218
223
175
309
217
2000
134
214
327
263
111
218
230
175
320
217
2001
133
216
328
272
107
215
237
177
311
219
2002
133
216
336
269
102
220
230
177
339
218
2003
134
215
328
270
98
215
225
172
315
213
2004
135
216
334
277
99
211
241
169
336
215
2005
135
218
340
277
100
218
247
169
334
216
2006
134
220
345
279
101
226
245
170
335
217
2007
135
220
343
279
102
228
244
170
333
216
*EU-15 1995-1998, EU-25 1999-2007
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-27582
581
Kor, kalvar och tjurar
582
SJV:s beräkning, producerad kvantitet delat med antal slaktade djur
431
12.26.1.4 Export
Tabell 161 Export av nötkött från de största exportländerna, 1995-2007, tusentals ton, kadavervikt
Export of meat, beef and veal, from the largest exporters, 1995-2007, thousands of tons, cadaver weight
År
Brasilien Australien Indien
USA Argentina Nya Zeeland Övriga
Världsexport
1995
228
1 109
196
826
535
497
2 062
5 453
1996
224
1 026
204
851
496
501
1 693
4 995
1997
232
1 184
215
969
458
510
2 227
5 795
1998
306
1 268
245
985
303
488
1 844
5 439
1999
464
1 270
224
1 094 359
443
1 870
5 724
2000
492
1 338
349
1 120 357
485
1 605
5 746
2001
748
1 399
370
1 029 169
496
1 459
5 670
2002
881
1 366
417
1 110 348
486
1 666
6 274
2003
1 175
1 264
439
1 142 386
558
1 375
6 339
2004
1 628
1 394
499
209
623
606
1 537
6 496
2005
1 867
1 413
627
317
762
589
1 517
7 092
2006
1 945
1 420
750
523
500
540
1 318
6 996
2007
1 985
1 495
800
680
600
570
1 324
7 454
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-27
12.26.1.5 Import
Tabell 162 Import av nötkött till de största importländerna, 1995-2007, tusentals ton, kadavervikt
Import of meat, beef and veal, to the largest exporters, 1995-2007, thousands of tons, cadaver weight
År
USA
Ryssland Japan
EU*
Mexiko
Sydkorea Övriga
Världsimport
1995
954
612
922
422
58
229
1 060
4 257
1996
940
876
889
395
105
221
932
4 358
1997
1 063
1 047
954
459
203
226
1 064
5 016
1998
1 199
770
989
414
307
125
967
4 771
1999
1 303
784
1 007
370
358
242
1 371
5 435
2000
1 375
415
1 067
368
420
324
1 334
5 303
2001
1 435
648
1 002
358
426
246
1 221
5 336
2002
1 459
719
712
461
489
430
1 433
5 703
2003
1 363
720
851
463
370
444
1 326
5 537
2004
1 669
730
647
584
287
218
1 340
5 475
2005
1 632
993
700
600
325
243
1 531
6 024
2006
1 399
955
692
560
372
290
1 507
5 775
2007
1 497
960
700
580
375
295
1 582
5 989
* EU-15 1995-1998, EU-25 1999-2007, exkluderar internhandel
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-06-19
432
12.27
Buffelkött
12.27.1.1 Produktion
Tabell 163 Produktion av buffelkött för de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of buffalo meat for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Indien
Pakistan Kina
Egypten Nepal
Filippinerna Övriga
Världsprod.
1995
1 351
505
301
179
104
50
333
2 824
1996
1 382
376
251
208
105
48
314
2 684
1997
1 365
429
325
256
113
52
301
2 841
1998
1 382
441
339
266
117
56
278
2 879
1999
1 399
454
367
277
120
69
280
2 965
2000
1 416
466
361
288
122
72
269
2 993
2001
1 433
480
379
189
125
72
275
2 952
2002
1 450
494
387
203
128
76
280
3 018
2003
1 467
508
305
229
131
76
231
2 946
2004
1 483
524
330
269
134
80
245
3 063
2005
1 488
540
346
270
139
79
256
3 117
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-05-31
12.27.1.2 Export
Tabell 164 Export av buffelkött från de största exportländerna, 1995-2005, tusentals ton
Export of buffalo meat from the largest exporters, 1995-2005, thousands of tons
År
Indien
Costa Rica Tjeckien Georgien Chile
Danmark Övriga
Världsexport
1 995
132
-
-
-
-
-
2,08
134
1 996
125
-
-
-
-
0,00
2,07
127
1 997
151
-
0,24
-
-
0,01
2,02
153
1 998
148
-
0,45
-
-
0,01
1,95
151
1 999
155
-
0,67
-
-
0,01
1,93
158
2 000
262
-
-
-
-
0,02
2,77
265
2 001
233
-
1,09
0,06
-
0,00
2,47
237
2 002
292
10,60
1,31
0,46
0,52
0,03
3,38
308
2 003
319
-
1,52
0,86
-
0,03
2,37
324
2 004
276
10,94
1,73
1,26
0,22
0,03
1,64
292
2 005
429
13,77
1,95
1,67
0,33
0,04
1,71
448
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-05-30
433
12.28
Kycklingkött
12.28.1.1 Produktion
Tabell 165 Produktion av kycklingkött i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2007
Production of poultry meat, broiler, for the largest producers, thousands of tons, 1995-2007
Övriga
länder
Country USA
Kina
Brasilien EU*
Mexiko
Indien
Världsprod.
1995
11 261
7 419
4 050
5 499
1 435
578
14 592
39 335
1996
11 850
8 673
4 052
5 734
1 478
665
15 874
42 592
1997
12 266
7 406
4 461
6 539
1 493
596
10 455
43 216
1998
12 525
8 120
4 498
6 789
1 587
710
10 674
44 903
1999
13 367
8 550
5 526
7 539
1 784
820
10 318
47 904
2000
13 703
9 269
5 980
7 606
1 936
1 080
10 900
50 474
2001
14 033
9 278
6 567
7 883
2 067
1 250
11 225
52 303
2002
14 467
9 558
7 449
7 788
2 157
1 400
11 336
54 155
2003
14 696
9 898
7 645
7 512
2 290
1 500
10 741
54 282
2004
15 286
9 998
8 408
7 627
2 389
1 650
10 594
55 952
2005
15 870
10 200
9 350
7 804
2 498
1 900
11 539
59 161
2006
16 043
10 350
9 355
7 625
2 576
2 000
12 413
60 362
2007
15 964
10 520
9 795
7 700
2 641
2 200
12 145
60 965
* EU-15 till och med 1998, EU-25 från och med 1999
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-17
12.28.1.2 Export
Tabell 166 Export av kycklingkött från de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2007
Export of poultry meat, broiler, from the largest exporters, thousands of tons, 1995-2007
År
Brasilien USA
EU*
Kina
Thailand Argentina Övriga
Världsexport
1995
428
1 766
1 520
263
177
2
120
4 276
1996
560
2 005
1 549
318
171
3
181
4 787
1997
619
1 997
729
331
195
7
181
4 059
1998
584
1 978
802
323
274
6
229
4 196
1999
735
2 080
828
374
259
6
133
4 415
2000
870
2 231
789
463
304
11
140
4 808
2001
1 226
2 520
726
488
392
13
161
5 526
2002
1 577
2 180
871
438
427
23
186
5 702
2003
1 903
2 232
788
388
485
39
188
6 023
2004
2 416
2 170
813
241
200
66
169
6 075
2005
2 739
2 360
757
331
240
84
282
6 793
2006
2 502
2 391
770
322
261
90
191
6 527
2007
2 700
2 452
770
330
280
110
240
6 882
* EU-15 till och med 1998, EU-25 från och med 1999. Inkluderar EU:s internhandel 1995-1996. Exkluderar EU:s internhandel efter 1996
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-17
434
12.28.1.3 Import
Tabell 167 Import av kycklingkött till de största importländerna, 1995-2007, tusentals ton
Import of poultry meat, broiler, to the largest importers, 1995-2007, thousands of tons
År
Ryssland Japan
EU*
Saudiarabien Mexiko Kina
Övriga
Världsimport
1995
855
585
865
285
81
547
701
3 919
1996
1 088
613
904
287
144
633
721
4 390
1997
1 266
575
171
297
168
367
753
3 597
1998
1 020
590
167
287
188
397
791
3 440
1999
930
667
184
365
195
555
948
3 844
2000
943
721
190
347
228
588
806
3 823
2001
1 281
710
202
399
245
448
864
4 149
2002
1 208
744
500
391
267
436
897
4 443
2003
1 081
695
588
452
338
453
1 018
4 625
2004
1 016
582
466
429
326
174
1 391
4 384
2005
1 225
748
549
484
374
219
1 491
5 090
2006
1 189
740
525
434
430
343
1 398
5 059
2007
1 190
725
600
470
460
430
1 499
5 374
* EU-15 till och med 1998, EU-25 från och med 1999. Inkluderar EU:s internhandel 1995-1996. Exkluderar EU:s internhandel efter 1996
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-17
12.29
Ägg
12.29.1.1 Produktion
Tabell 168 Produktion av ägg i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2005
Production of eggs for the largest producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Kina
EU*
USA
Indien
Japan
Mexiko
Övriga
Världsprod.
1995
13 702
6 175
4 417
1 496
2 549
1 242
13 273
42 854
1996
15 941
6 133
4 513
1 512
2 564
1 236
17 692
45 228
1997
16 482
6 258
4 600
1 579
2 573
1 329
18 222
46 577
1998
17 532
6 380
4 731
1 623
2 536
1 461
18 368
48 079
1999
18 510
6 338
4 912
1 678
2 539
1 635
18 792
49 912
2000
19 433
6 274
4 998
2 013
2 535
1 788
19 065
51 727
2001
20 230
6 271
5 086
2 151
2 519
1 892
19 455
53 293
2002
21 288
6 299
5 165
2 217
2 529
1 901
20 092
55 214
2003
22 509
6 090
5 180
2 371
2 530
2 063
20 269
56 955
2004
23 501
6 373
5 278
2 464
2 475
2 198
20 441
58 350
2005
24 348
6 208
5 330
2 492
2 462
2 277
19 993
58 952
*EU-25 för hela perioden
Källa/source: FAO, senast uppdaterad: 2007-04-27
435
12.29.1.2 Export
Tabell 169 Export av ägg från de största exportörerna, tusentals ton, 1995-2005
Exports of eggs for the largest exporters, thousands of tons, 1995-2005
År
EU*
Malaysia Kina
USA
Indien
Vitryssland Övriga
Världsexport
1995
613
34
29
75
3
0
0
753
1996
660
22
36
78
65
0
59
921
1997
648
37
48
68
15
3
17
835
1998
654
28
57
70
11
-
37
857
1999
716
20
45
58
10
-
16
865
2000
582
56
65
65
11
0
129
908
2001
591
76
58
63
6
39
145
978
2002
585
115
84
61
8
31
110
993
2003
605
57
93
60
42
30
130
1 017
2004
655
55
87
72
49
31
101
1 049
2005
710
127
81
74
59
26
90
1 167
*EU-25 för hela perioden, inkluderar internhandel
Källa/source: FAO, senast uppdaterad: 2007-04-27
12.30
Griskött
12.30.1.1 Produktion
Tabell 170 Produktion av griskött i de största producentländerna, tusentals ton slaktvikt, 1995-2007
Production of pig meat for the largest producers, thousands of tons, carcass equivalent, 1995-2007
År
Kina
EU*
USA
Brasilien Ryssland Vietnam Övriga
Världsprod.
1995
36 484
15 976
8 096
1 450
1 865
-
12 040
75 911
1996
31 580
16 318
7 764
1 600
1 700
-
11 655
70 617
1997
35 963
16 250
7 835
1 540
1 570
-
11 203
74 361
1998
38 837
17 581
8 623
1 690
1 510
-
11 333
79 574
1999
40 056
21 406
8 758
1 835
1 490
-
8 721
82 266
2000
40 314
20 717
8 596
2 010
1 500
-
8 682
81 819
2001
41 845
20 427
8 691
2 230
1 560
1 059
9 128
84 940
2002
43 266
20 938
8 929
2 565
1 630
1 209
9 474
88 011
2003
45 186
21 150
9 056
2 560
1 710
1 257
9 569
90 488
2004
47 016
21 192
9 312
2 600
1 725
1 408
9 548
92 801
2005
50 106
21 101
9 392
2 710
1 735
1 602
9 490
96 136
2006
52 261
21 400
9 559
2 830
1 805
1 713
9 448
99 016
2007
54 352
21 450
9 795
2 930
2 000
1 832
9 508
101 867
* EU-15 1995-1998, EU-25 1999-2007
Källa/source: USDA, senast uppdaterad: 2007-04-17
436
12.30.1.2 Export
Tabell 171 Export av griskött från de största exportländerna, tusentals ton slaktvikt, 1995-2007
Export of pig meat from the largest exporters, thousands of tons, carcass equivalent, 1995-2007
År
USA
EU*
Kanada
Brasilien
Kina
Chile
Övriga
Världsexport
1995
357
772
366
46
105
-
714
2 360
1996
440
861
384
80
135
-
883
2 783
1997
473
949
420
82
201
-
745
2 870
1998
558
1 034
433
105
203
-
566
2 899
1999
582
1 756
554
109
143
-
228
3 372
2000
584
1 522
660
162
144
-
166
3 238
2001
707
1 135
728
337
223
32
218
3 380
2002
731
1 158
864
590
307
59
189
3 898
2003
779
1 234
975
603
397
80
187
4 255
2004
989
1 463
972
621
537
103
176
4 861
2005
1 209
1 354
1084
761
502
128
172
5 210
2006
1 359
1 410
1080
639
543
124
170
5 325
2007
1 515
1 470
1050
650
560
135
177
5 557
* EU-15 1995-1998, EU-25 1999-2007; exklusive internhandel
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-17
12.30.1.3 Import
Tabell 172 Import av griskött av de största importländerna, tusentals ton slaktvikt, 1995-2007
Import of pig meat from the largest importers, thousands of tons, carcass equivalent, 1995-2007
År
Japan
Ryssland Mexiko USA
Sydkorea Hong Kong
Övriga
Världsimport
1995
869
550
54
301
45
151
306
2276
1996
1010
690
59
281
50
136
317
2543
1997
786
866
82
288
77
171
317
2587
1998
777
682
144
320
66
207
462
2658
1999
919
608
190
375
156
217
426
2891
2000
995
315
276
438
174
247
515
2960
2001
1068
528
294
431
123
260
491
3195
2002
1162
834
325
486
155
275
634
3871
2003
1133
725
371
538
153
302
740
3962
2004
1302
629
458
499
220
332
732
4172
2005
1339
765
420
464
328
305
772
4393
2006
1146
852
446
449
390
310
762
4355
2007
1225
850
460
422
400
317
752
4426
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-06-04
437
12.31
Mjölk
12.31.1.1 Produktion
Tabell 173 Produktion av mjölk i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2007
Production of milk for the largest producers, thousands of tons, 1995-2007
År
EU*
Indien
USA
Kina
Ryssland Brasilien Övriga
Världsprod.
1995
125 224
66 000
70 440
6 728
39 300
18 375
93 240
419 307
1996
125 102
69 000
69 857
7 359
35 800
19 480
93 948
420 546
1997
116 018
72 000
70 802
7 748
34 100
20 600
91 238
412 506
1998
115 978
74 500
71 334
7 450
33 000
21 630
93 104
416 996
1999
131 827
77 000
73 750
8 069
32 000
21 700
80 885
425 231
2000
131 739
79 250
75 929
9 191
31 900
22 134
85 459
435 602
2001
132 437
81 000
74 994
11 229
33 000
22 300
87 372
442 332
2002
133 476
82 000
77 140
14 004
33 500
22 635
91 750
454 505
2003
136 007
84 000
77 290
18 487
33 000
22 860
90 318
461 962
2004
135 247
88 000
77 535
23 684
32 000
23 317
91 755
471 538
2005
136 178
91 500
80 286
28 648
32 000
24 025
88 880
481 517
2006
135 025
93 675
82 508
33 965
32 200
24 745
87 276
489 394
2007
135 153
96 900
83 007
39 320
32 800
25 365
87 504
500 049
* EU-15 till och med 1998, EU-25 från och med 1999
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-13
Tabell 174 Produktion av komjölk i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2006
Production of cow milk for the largest producers, thousands of tons, 1995-2006
År
EU*
USA
Indien
Ryssland Brasilien Ukraina
Övriga
Världen
1995
121 834
70 439
32 000
39 241
18 375
16 289
169 768
467 946
1996
121 519
69 859
33 500
35 819
19 845
14 926
169 390
464 858
1997
120 789
70 802
34 500
34 067
21 000
13 717
171 552
466 427
1998
120 584
71 373
35 500
33 197
22 100
13 738
174 508
471 000
1999
121 929
73 805
36 000
34 300
22 500
13 300
176 166
478 000
2000
121 197
76 004
32 870
31 938
20 380
12 658
172 531
489 386
2001
121 398
75 068
34 160
33 000
22 146
13 444
173 917
495 166
2002
122 137
77 139
34 960
33 467
22 635
14 142
182 304
508 705
2003
122 566
77 289
34 973
33 300
22 860
13 661
190 164
516 715
2004
142 661
77 534
36 018
31 935
23 317
14 106
195 729
521 300
2005
143 054
80 281
37 096
31 002
24 025
14 120
201 722
531 300
2006
142 026
82 826
38 500
N/A
24 700
14 100
N/A
541 000
* EU-15 tom 2003, EU-25 from 2004.
Källa/source: International Dairy Federation583
583
Bulletin of the international Dairy Federation 339/1999 för data från 1995, 355/2000 för data från 1996-1999
och 409/2006 för data från 2000-2006
438
Tabell 175 Produktion av buffelmjölk i några producentländer, tusentals ton, 1995-2005
Production of buffalo milk for some producers, thousands of tons, 1995-2005
År
Indien
Pakistan
Egypten
Italien
Övriga
Världen
1995
35 700
14 000
1 400
100
3 300
54 500
1996
37 000
15 000
1 600
100
3 500
57 200
1997
38 400
15 400
1 900
100
3 800
59 600
1998
40 100
15 900
2 000
200
3 700
61 900
1999
41 900
16 400
2 000
200
3 900
64 400
2000
43 600
16 900
2 000
200
3 900
66 600
2001
45 300
17 500
2 100
200
3 900
69 000
2002
46 400
18 000
2 100
200
5 600
72 300
2003
48 000
18 600
2 100
100
6 700
75 500
2004
49 400
19 200
2 200
100
5 600
76 500
2005
50 900
19 700
2 200
100
5 700
78 600
Källa/source: International Dairy Federation584
12.31.1.2 Produktivitet
Tabell 176 Produktion av mjölk per mjölkko för de största mjölkproducenterna, 1995-2007, ton per ko
Production of milk per milk cow for the largest milk producers, 1995-2007, tons per cow
År
EU*
USA
Indien
Ryssland
Brasilien
Ukraina
Världen
1995
5,02
7,44
0,98
2,14
1,05
2,20
2,81
1996
5,16
7,45
1,00
2,05
1,14
2,22
2,86
1997
4,99
7,65
1,00
2,14
1,21
2,18
2,84
1998
5,12
7,80
1,01
2,28
1,27
2,20
2,89
1999
4,85
8,06
1,01
2,37
1,34
2,25
2,94
2000
4,96
8,25
1,01
2,47
1,38
2,28
2,99
2001
5,05
8,24
1,01
2,64
1,40
2,66
3,03
2002
5,21
8,44
1,01
2,75
1,45
2,82
3,11
2003
5,39
8,51
1,00
2,82
1,49
2,84
3,15
2004
5,45
8,60
1,01
2,86
1,53
3,20
3,22
2005
5,63
8,88
0,99
3,08
1,59
3,25
3,26
2006
5,68
9,05
1,02
3,25
1,64
3,36
3,33
2007
5,75
9,18
1,04
3,30
1,69
3,45
3,36
* EU-15 1995-1999, EU-25 2000-2007
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-02-20585
584
Bulletin of the international Dairy Federation 409/2006
585
SJV:s beräkning: produktion av mjölk dividerat på antalet mjölkkor.
439
12.32
Skummjölkspulver
12.32.1.1 Produktion
Tabell 177 Produktion av skummjölkspulver i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2007
Production of skimmed milk powder for the largest producers, thousands of tons, 1995-2007
År
EU*
USA Indien
Nya Zeeland Australien Japan
Övriga
Världsprod.
1995
1 193
559
100
178
210
190
1 829
3 066
1996
1 195
482
105
202
229
200
1 890
3 108
1997
1 146
552
110
211
238
200
709
3 166
1998
1 092
515
120
215
231
202
927
3 302
1999
1 325
617
130
203
265
192
577
3 309
2000
1 322
659
150
197
264
194
616
3 402
2001
1 215
641
175
227
265
175
707
3 405
2002
1 369
724
185
255
261
183
702
3 679
2003
1 326
721
200
289
215
183
724
3 658
2004
1 066
638
235
274
203
183
704
3 303
2005
1 075
684
256
225
206
187
666
3 299
2006
975
690
295
247
221
187
667
3 282
2007
940
700
340
249
213
185
686
3 313
* EU-15 till och med 1998, EU-25 från och med 1999
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-13
12.32.1.2 Export
Tabell 178 Export av skummjölkspulver för de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2007
Export of skimmed milk powder for the largest exporters, thousands of tons, 1995-2007
År
USA
Nya Zeeland Australien EU*
Ukraina
Indien
Övriga
Världsexport
1995
164
167
188
996
-
4
210
1 729
1996
32
150
167
759
-
2
199
1 309
1997
117
215
205
283
4
2
210
1 036
1998
104
197
199
175
21
1
205
902
1999
217
205
240
372
15
2
89
1 140
2000
142
175
253
453
49
5
134
1 211
2001
96
195
218
284
71
8
95
967
2002
126
248
231
267
43
10
121
1 046
2003
141
314
193
339
51
23
111
1 172
2004
231
305
187
283
63
10
86
1 165
2005
287
221
141
195
57
40
71
1 012
2006
290
243
192
130
65
55
77
1 052
2007
295
245
187
120
70
60
77
1 054
* EU-15 1995-1999, EU-25 2000-2007. Inkluderar EU:s internhandel 1995 och 1996. Exkluderar EU:s internhandel efter 1996
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-13
440
12.33
Helmjölkspulver
12.33.1.1 Produktion
Tabell 179 Produktion av helmjölkspulver i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2007
Production of whole milk powder for the largest producers, thousands of tons, 1995-2007
År
Kina
EU*
Nya Zeeland Brasilien Argentina Australien Övriga
Världsprod
1995
317
955
342
200
146
104
398
2 462
1996
322
990
333
220
162
113
446
2 586
1997
350
963
366
231
166
134
403
2 613
1998
369
1 024
397
240
210
127
377
2 744
1999
450
1 073
382
244
244
145
319
2 857
2000
522
1 021
420
256
202
187
339
2 947
2001
610
918
480
345
185
205
360
3 103
2002
577
870
540
355
205
239
377
3 163
2003
750
865
619
390
198
170
355
3 347
2004
832
857
628
420
260
187
349
3 533
2005
918
840
585
440
255
189
343
3 570
2006
1 030
790
651
465
295
160
241
3 632
2007
1 150
770
664
485
310
154
250
3 783
* EU-15 till och med 1998, EU-25 från och med 1999
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-13
12.33.1.2 Export
Tabell 180 Export av helmjölkspulver för de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2007
Export of whole milk powder for the largest exporters, thousands of tons, 1995-2007
År
Nya Zeeland EU*
Argentina Australien Kina Filipinerna Övriga Världsexport
1995
318
927
58
93
4
-
49
1 449
1996
275
823
55
93
4
-
43
1 293
1997
368
563
62
109
7
-
37
1 146
1998
383
590
97
110
9
-
41
1 230
1999
382
595
149
139
1
-
36
1 302
2000
407
592
104
169
10
-
51
1 333
2001
511
506
85
183
43
-
63
1 391
2002
481
520
136
213
28
15
91
1 484
2003
635
502
100
142
20
25
53
1 477
2004
669
517
177
173
25
28
74
1 663
2005
585
494
162
161
32
26
85
1 545
2006
634
440
190
155
34
29
59
1 541
2007
669
420
205
150
36
32
55
1 567
* EU-15 1995-1999, EU-25 2000-2007. Inkluderar EU:s internhandel 1995 och 1996. Exkluderar EU:s internhandel efter 1996
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-13
441
12.34
Ost
12.34.1.1 Produktion
Tabell 181 Produktion av ost i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2007
Production of cheese for the largest producers, thousands of tons, 1995-2007
År
EU*
USA Brasilien
Argentina Egypten
Ryssland Övriga
Världsprod.
1995
5 596
3 138
360
370
310
217
1 355
11 346
1996
5 730
3 274
385
390
325
173
1 428
11 705
1997
5 047
3 325
405
415
370
165
1 373
11 100
1998
5 151
3 398
421
407
380
170
1 451
11 378
1999
5 711
3 581
434
446
382
185
1 277
12 016
2000
5 861
3 746
445
445
380
220
1 402
12 499
2001
5 865
3 747
460
440
395
260
1 435
12 602
2002
5 993
3 877
470
370
410
340
1 559
13 019
2003
6 100
3 881
460
325
450
335
1 462
13 013
2004
6 371
4 026
470
370
455
350
1 497
13 539
2005
6 480
4 140
480
460
480
375
1 568
13 983
2006
6 580
4 290
495
475
408
385
1 467
14 100
2007
6 640
4 360
505
488
420
395
1 438
14 246
* EU-15 till och med 1998, EU-25 från och med 1999
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-13
12.34.1.2 Export
Tabell 182 Export av ost för de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2007
Export of cheese for the largest exporters, thousands of tons, 1995-2007
År
EU*
Nya Zeeland
Australien USA Ukraina Argentina Övriga
Världsexport
1995
2 047
169
111
28
6
13
93
2 467
1996
2 163
173
111
32
3
11
89
2 582
1997
481
236
125
38
2
19
42
943
1998
419
232
151
37
4
17
47
907
1999
408
240
172
38
6
20
28
912
2000
483
253
223
47
12
22
28
1 068
2001
485
251
219
53
31
18
29
1 086
2002
516
277
218
54
37
26
29
1 157
2003
514
290
207
52
61
23
34
1 181
2004
516
289
212
61
94
31
38
1 241
2005
492
265
227
58
116
52
40
1 250
2006
495
260
202
70
50
55
35
1 167
2007
495
260
195
75
60
58
39
1 182
* EU-15 1995-1999, EU-25 2000-2007. Inkluderar EU:s internhandel 1995 och 1996. Exkluderar EU:s internhandel efter 1996
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-13
442
12.34.1.3 Import
Tabell 183 Import av ost för några importländer, tusentals ton, 1995-2005
Import of cheese for some importers, thousands of tons, 1995-2005
År
EU*
Ryssland USA
Japan
Mexiko
Sydkorea
Övriga
Världen
1995
84
-
157
153
-
-
642
1 036
1996
97
-
152
164
-
-
727
1 140
1997
109
-
140
168
-
-
836
1 253
1998
127
31
163
178
34
13
660
1 206
1999
146
109
198
181
45
21
484
1 184
2000
148
26
189
205
54
30
600
1 252
2001
174
112
215
202
66
34
558
1 361
2002
156
98
216
204
72
31
612
1 389
2003
175
176
216
194
78
36
625
1 500
2004
112
213
214
219
74
41
715
1 588
2005
102
260
209
212
70
44
683
1 580
* EU-15 till och med 2003, EU-25 från och med 2004. Exkluderar internhandel
Källa/source: International Dairy Federation586
12.35
Smör
12.35.1.1 Produktion
Tabell 184 Produktion av smör i de största producentländerna, tusentals ton, 1995-2007
Production of butter for the largest producers, thousands of tons, 1995-2007
År
Indien
EU*
USA
Nya Zeeland Ryssland Australien Övriga
Världsprod.
1995
1 300
1 696
573
280
419
138
812
5 218
1996
1 400
1 696
533
309
290
153
755
5 136
1997
1 470
1 730
522
307
280
147
715
5 171
1998
1 600
1 721
530
343
270
154
779
5 397
1999
1 750
2 039
579
316
260
176
533
5 653
2000
1 950
1 995
570
344
265
180
510
5 814
2001
2 250
2 021
559
352
270
160
533
6 145
2002
2 400
2 226
615
380
280
164
500
6 565
2003
2 450
2 226
563
405
280
163
525
6 612
2004
2 600
2 154
566
418
270
132
486
6 626
2005
2 749
2 155
611
341
275
131
479
6 741
2006
3 050
2 065
650
390
290
129
462
7 036
2007
3 425
2 050
655
395
300
124
471
7 420
*EU-15 till och med 1998, EU-25 från och med 1999
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-13
586
Bulletin of the international Dairy Federation 355/2000 för data från 1995-1997, 391/2004 för data från 19981999 och 409/2006 för data från 2000-2005
443
12.35.1.2 Export
Tabell 185 Export av smör för de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2007
Export of butter for the largest exporters, thousands of tons, 1995-2007
År
Nya Zeeland EU*
Australien Ukraina Kanada Indien
Övriga
Världsexport
1995
238
745
85
69
6
1
89
1233
1996
238
666
75
95
13
1
43
1131
1997
315
219
111
59
12
2
31
749
1998
315
168
105
10
12
1
16
627
1999
279
189
117
8
11
1
13
618
2000
338
185
139
31
10
2
13
718
2001
347
196
123
53
16
2
8
745
2002
353
222
125
15
17
3
12
747
2003
399
307
110
18
12
2
17
865
2004
400
354
75
42
17
2
15
905
2005
316
342
70
24
20
7
14
793
2006
365
230
82
18
18
10
19
742
2007
370
220
74
20
18
10
17
729
* EU-15 1995-1999, EU-25 2000-2007. Inkluderar EU:s internhandel 1995 och 1996. Exkluderar EU:s internhandel efter 1996
Källa/source: USDA, senast uppdaterad 2007-04-13
12.35.1.3 Import
Tabell 186 Import av smör för några importländer, tusentals ton, 1995-2005
Import of butter for some importers, thousands of tons, 1995-2005
År
Ryssland Mexiko
EU*
Egypten
USA
Kina
Övriga
Världen
1995
246
20
72
49
1
-
458
846
1996
126
19
96
50
5
-
465
761
1997
190
25
92
38
13
-
517
875
1998
83
27
88
40
27
-
481
746
1999
53
34
105
43
15
-
503
753
2000
54
34
104
61
19
-
491
763
2001
109
37
114
45
50
-
432
787
2002
120
46
116
50
31
-
497
860
2003
133
46
115
47
27
11
577
956
2004
128
63
93
28
24
12
599
947
2005
110
62
52
44
18
13
601
900
* EU-15 till och med 2003, EU-25 från och med 2004. Exkluderar internhandel
Källa/source: International Dairy Federation587
587
Bulletin of the international Dairy Federation 355/2000 för data från 1995-1997, 391/2004 för data från 19981999 och 409/2006 för data från 2000-2005
444
12.36
Honung
12.36.1.1 Export
Tabell 187 Export av honung från de största exportländerna, tusentals ton, 1995-2005
Export of natural honey from the largest exporters, thousands of tons, 1995-2005
År
Argentina Kina
Tyskland Mexiko
Ungern
Indien
Övriga
Världsexport
1995
64
87
15
26
13
1
94
299
1996
48
85
16
25
13
1
100
288
1997
70
49
13
27
8
1
102
270
1998
68
79
14
32
9
2
103
308
1999
93
88
17
22
10
2
109
341
2000
88
104
22
31
13
2
117
377
2001
73
107
20
23
13
3
126
365
2002
80
77
22
34
15
7
172
408
2003
70
87
21
25
16
7
178
405
2004
63
86
22
23
15
10
165
385
2005
107
94
23
19
19
17
150
429
Källa/source: FAO, senast uppdaterad 2007-04-12
445
Jordbruksverkets rapporter 2007
1.
Marknadsöversikt – färska frukter och grönsaker
Bil. Bilagor till Marknadsöversikt – färska frukter och grönsaker
2.
Myndigheters kostnader och åtgärder vid hanteringen av EG-stöd 2006
3.
Jordbruksverkets foderkontroll 2006 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2006
4.
Miljöeffekter av 2003 års jordbruksreform – Projekt från CAP:s miljöeffekter
5.
Landskapselement med miljöersättning – en intervjustudie om regionala och lokala erfarenheter av landskapselementens
skötsel i åkermark och betesmark
6.
Sveriges genomförande av förbudet mot icke inredda burar för värphöns
7.
Jordbrukets miljöeffekter 2020 – en framtidsstudie
8.
Motverka olycksfall i lantbruket – rapport från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen
9.
Ökande värden på åker- och betesmark
10.
Översyn av salmonellakontrollprogrammet – färdplan
11.
Uppföljning av gårdsstödsreformen
12.
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2004–2006
Rapporten kan beställas från
Jordbruksverket,
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00 (vx)
Fax 036 34 04 14
E-post: [email protected]
Internet: www.sjv.se
ISSN 1102-3007
ISRN SJV-R-07/13 Del 2 av 2-SE
SJV offset, Jönköping, 2007
RA07:13 Del 2 av 2