Bibelstudiematerial
Vårda det heliga: Joh. 1:1-14
Lärjungaskap idag: Joh. 1:35-51
Göra skillnad i världen: Joh. 13:1-17
Bygga levande gemenskaper: Joh. 15:1-17
Förtroendefullt ledarskap: Joh. 21:1-22
(Alternativ text till förtroendefullt ledarskap: Ef. 4:1-16.)
Förlagan i Oxford av Paula Clifford & John Pritchard
Till förlagan förhåller jag mig fritt.
Denna version: Magnus P. Wåhlin, stiftsadjunkt. 2011-06-07.
Bibeltexterna är från Svenska bibelkommissionens översättning,
Bibel 2000.
1
Bibelläsningsmetod
En enkel och beprövad metod för att få ut mer av läsningen. Det
visar sig att mycket intressant kan komma fram vid användandet av
denna metod.
1. Texten delas ut på ark med plats för noteringar.
2. En av deltagarna läser texten högt.
3. Var och en läser för sig själv (cirka 1-2 minuter). Varje deltagare noterar en sak, något som provocerar, glädjer, skapar frågor,
skapar längtan, ger en aha-upplevelse eller liknande.
4. Deltagarna berättar för varandra två och två om vad de noterat.
5. Nu berättar den jag berättat för vad jag sagt och noterat.
6. Här kan deltagarna haka i vad föregående sagt och ett samtal
kan föras som leds av bibelstudieledaren. Det är inte meningen att en teologisk debatt
skall föras om vad som är
rätt tolkning utan var och
en har rätt till sin bild av
texten och vad den väcker
i oss.
Denna metod används vid alla
fem bibelstudierna.
Alla samlingar inleds med en
kort bön:
Tänd ett ljus, gärna ett med Kristusmonogrammet på. Sätt fram ett
kors eller en ikon på bordet ni sitter runt.
”Kom, Jesus Kristus och dela ordet med oss. Var med i vår läsning,
våra samtal och i våra tolkningar. Vi lägger denna stund i dina händer och ber om den Heliga Andens vägledning. Amen.”
Självklart kan andra böner användas. Om det är samma grupp
människor som träffas alla fem gångerna kan det vara klokt att
använda samma bön varje gång, som en signal om att vi nu börjar
vårt bibelstudium. Använd gärna till tro böneguiden.
Bibelläsning kan ske enskilt men fungerar bättre i grupp. Fler personer ser mera. Bibelläsning är inte bara en fördjupning och andlig
övning utan också något som leder till handling. Efter bibelstudiet
kan man fråga sig: Vad händer nu? Vad gör jag? Vad gör vi? Utifrån
erfarenheten av mötet med texten kan vi söka handling. Hur ser
denna handling ut?
2
Vårda det heliga
Inled med bön.
Läs Johannesevangeliet 1:1-14 enligt
bibelläsningsmetoden.
till tro frågor:
Hur får Jesus en dominerande plats i mitt liv (v. 12)?
Har jag tagit emot Jesus i mitt liv? Detta är en väldigt personlig fråga
som kanske bäst görs två och två och inte i hela gruppen.
Om detta att ta emot Kristus är ett sätt att beskriva ”det heliga”, hur
bevarar vi då detta heliga? Vad har vi märkt ”fungerar” för oss och andra? Hur skapar vi utrymme för det i våra livsscheman?
När upplever du att du är nära Gud?
Vad kan vi göra i vår församling för att upprätthålla ”det heliga” i församlingens liv?
Påverkar denna text det sätt vi ser på evangelisation i vår tid? Går det
att kommunicera budskapet till andra? Hur?
Stillhet
Läs Johannesevangeliet 1:1-14 högt igen.
Stanna vid vers 12: ”Men åt dem som tog emot honom gav han
rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn.” Hur landar
detta i mig? (Spela under tiden ett stycke stilla musik i 3-4 minuter.)
Bön: ”Jesus, Faderns ord, hjälp oss att höra ditt ord bland det kaos
av ord som ständigt översköljer oss. Låt oss känna igen och höra
den stilla, lilla rösten i det heliga rummet i våra liv, och låt oss svara
på den rösten med glädje. Och låt den rösten sända oss ut att leva
tron för framtiden och förvandla världen med din kärlek. Amen.”
3
Lärjungaskap idag
Inled med bön.
En fråga för att komma igång: ”Hur
blev du en lärjunge?” Låt frågan gå
laget runt. Var och en får svara oemotsagd.
Läs Johannesevangeliet 1:35-51 enligt bibelläsningsmetoden.
till tro frågor:
Andreas och Filippos är de första personerna vi känner till som tar andra
människor till Jesus med den enkla inbjudan: Kom och se! Vad inbjuder
vi människor till att komma och se idag?
Att bli vän med och förstå människor är en viktig del av att göra dem
till lärjungar. Vilka strategier har vår församling för att helt enkelt lära
känna varandra och andra? Hur kan dessa förbättras? Hur tar vi emot
människor i vår församling?
Vad tror vi är de bästa sätten att göra det möjligt för människor att
växa i sin tro? Hur gör er församling detta? Nu, närmsta halvåret? Vad
kan du personligen göra för att någon ska kunna växa i sin tro?
Bön
Skriv bibelverser på papperslappar och lägg på bordet. Be deltagarna att läsa en lapp. Varje läsning följs av tystnad, reflektion och tyst
bön. Exempel på verser: Matt. 10:16, Luk. 10:41-42, Luk. 10:27,
Joh. 21:17, Rom. 15:14, 2 Kor. 6:11-13, Jak. 2:17-18.
”Gud, vi vill tacka dig för den som först visade oss på Jesus, (deltagarna kan säga namnen högt eller för sig själva). Vi ber för dem
som har ett särskilt ansvar i vår församling för undervisning och
lärjungaskap. Sänd din Ande till oss när vi planerar för framtiden
och hur vi ska möta nya människor och vara med att göra nya lärjungar. Amen.”
4
Göra skillnad i världen
Inled med bön.
En fråga för att komma igång: ”Hur gör
vår församling skillnad i världen omkring oss? Hur engagerar sig vår församling för social rättvisa lokalt och
globalt?”
Läs Johannesevangeliet 13:1-17 enligt bibelläsningsmetoden.
till tro frågor:
Varför ska vi bry oss om frågor om social rättvisa?
Vad betyder barmhärtighet, medmänsklighet och godhet?
Som en lokal församling eller som stift, hur kan vi bäst söka rättvisa för
de som är fattiga, hungriga eller hemlösa, för immigranter, för människor som lider på grund av konflikter?
Vad blir konsekvenserna för oss när vi tjänar våra medmänniskor som är
behövande på olika sätt? (Vad händer när vi talar för dem?)
Hur för vi in världens nöd och behov i vårt andliga liv i vår församling?
Hur kan detta göras bättre?
Hur kan församlingen vara politisk utan att bli partipolitisk?
Bön
Tänd ett ljus och ställ fram ett kors. Ha dagstidningar till hands.
Låt deltagarna riva ut en artikel eller en rubrik, läs den och lägg den
framför ljuset och korset. Reflektera över vad som lästs och ge rum
för tyst bön efter varje läsning.
”Gud, vi tackar för alla människor av god vilja. Vi tackar för alla
som i vår församling arbetar för att göra världen till en bättre plats,
här hos oss och i hela världen. Gud, gör oss känsliga för orättvisorna i världen och gör oss villiga att göra vad vi kan för att motverka
dem. Hjälp oss vara frimodiga då vi talar om alla människors rättigheter. I Jesu namn, Amen.”
5
Bygga levande gemenskaper
Inled med bön.
En fråga för att komma igång: ”På vilka
sätt är vår kristna gemenskap levande?”
Läs Johannesevangeliet 15:1-17 enligt bibelläsningsmetoden.
till tro frågor:
De grenar som inte bär frukt (vers 2) är inte nödvändigtvis människor
utan också vanor och attityder. Vilka är de grenar som inte bär frukt i er
kristna gemenskap som behöver tas bort så att andlig växt kan komma
istället?
Vad är det som gör er församlingsgemenskap specifikt kristen? Hur kan
detta förtydligas?
Relaterar ni till andra kristna gemenskaper? Arbetar ni med dem eller
mot dem?
Finns det hemgrupper i er församling? Hur kan man arbeta med sådana?
Bön
Lägg ut lappar där ni skrivit olika grupper och verksamheter i församlingen. Låt deltagarna ta varsin lapp och läsa och be för den
verksamheten/gruppen.
”Gud, tack för den helige Andens verk i oss och i vår gemenskap.
Tack att din kyrka finns synlig i vårt samhälle. Vi ber för alla dina
församlingar, de som brottas med svårigheter, de som gläds över
framgångar. Vi ber om hjälp att vara tydliga kristna som pekar på
dig. Amen.”
6
Förtroendefullt ledarskap
Inled med bön.
Fråga för att komma igång: ”Vilken är
din bästa erfarenhet av att ha arbetat
i ett team? Vad var det som gjorde att
det fungerade så bra?”
Läs Johannesevangeliet 21:1-22 alternativt
Efesierbrevet 4:1-16 enligt bibelläsningsmetoden.
till tro frågor:
En del människor finner det väldigt svårt att dela ledarskap och ansvar.
Hur kan de uppmuntras till att arbeta mer ”samarbetande”?
Tänk på hur ledarskapet i din församling ser ut. Vad fungerar bra? Vad
kan göras annorlunda?
Vilka resurser anser du bör finnas för ledare i din församling? Kurser av
olika slag, samtalsgrupper, handledning eller något annat?
Hur arbetar din församling med det framtida ledarskapet? Rekrytering?
Frivilliga ledare och formella ledare?
Om du varit i en samtalsgrupp som nu träfas för femte gången till bibelstudium: vad av allt det ni pratat om kommer du att särskilt lyfta i din
församling/där du verkar?
Bön
”Gud, vi tackar för alla ledare i vår kyrka, alla anställda med särskilda ledaruppdrag och alla frivilliga som tar ledaransvar. Vi ber
om klokhet att dela ansvaret med andra. Vi ber för goda möjligheter
till fortbildning och för de som leder dessa. Vi ber för alla de som
är ledare men brottas med dåligt självförtroende och självkänsla.
Kom med din helige Ande och ingjut hopp och självsäkerhet i dem.
Vi ber om goda ledare i alla våra församlingar i vår kyrka, i Jesu
namn, Amen.”
7
Johannesevangeliet 1:1-14
Ordet blev människa.
I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var
Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och
utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och
livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret
har inte övervunnit det.
Det kom en man som var sänd av Gud, hans namn var Johannes.
Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, så att alla skulle
komma till tro genom honom. Själv var han inte ljuset, men han
skulle vittna om ljuset.
Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i
världen. Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte.
Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom.
(12)Men åt dem som tog emot honomgav han rätten att bli Guds
barn, åt alla som tror på hans namn, som har blivit födda inte av
blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud.
Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans
härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han
var fylld av nåd och sanning.
8
Johannesevangeliet 1: 35-51
De första lärjungarna.
”Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. När
Jesus kom gående såg Johannes på honom och sade: ”Där är Guds
lamm.” De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde efter Jesus. Jesus vände sig om, och då han såg att de följde honom frågade
han vad de ville. De svarade: ”Rabbi (det betyder mästare), var bor
du?” Han sade: ”Följ med och se!”. De gick med honom och såg
var han bodde och stannade hos honom den dagen. Det var sent på
eftermiddagen. Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två som
hade hört Johannes ord och följt med Jesus. Han träffade först sin
bror, Simon, och sade till honom: ”Vi har funnit Messias” (det betyder Kristus). Han tog med honom till Jesus. Jesus såg på Simon och
sade: ”Du är Simon, Johannes son. Du ska heta Kefas” (det betyder
Petrus).
Nästa dag tänkte Jesus bege sig därifrån till Galileen. Då träffade
han Filippos. Han sade till honom: ”Följ mig!” Filippos var från
Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus. Filippos träffade Natanael och sade till honom: ”Vi har funnit honom som det
står om i Moses lag och hos profeterna, Jesus, Josefs son, från Nasaret.”
Natanael sade: ”Kan det komma något gott från Nasaret?” Filippos
svarade: ”Följ med och se!” Jesus såg Natanael komma och sade
om honom: ”Där är en sann israelit, en som är utan svek.” Natanael
frågade: ”Hur kan du känna mig?” Jesus svarade: ” Innan Filippos ropade på dig såg jag dig under fikonträdet.” Natanael svarade:
”Rabbi, du är Guds son, du är Israels konung.” Då sade Jesus till
honom: ”Du tror därför att jag sade att jag såg dig under fikonträdet. Större ting ska du få se.” Och han sade: ”Sannerligen, jag säger
er: ni skall få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga
ner över Människosonen.”
9
Johannesevangeliet 13:1-17
Jesus tvättar lärjungarnas fötter.
Det var strax före påskhögtiden och Jesus visste att hans stund hade
kommit, då han skulle lämna världen och gå till fadern. Han hade
älskat sina egna som levde här i världen, och han älskade dem intill
slutet.
De hade samlats till måltid, och djävulen hade redan ingett Judas,
Simon Iskariots son, att förråda Jesus. Jesus visste att fadern hade
lagt allt i hans händer och att han hade utgått från Gud och nu
återvände till Gud. Han steg upp från bordet, tog av sig manteln
och band en handduk om livet. Sedan hällde han vatten i tvättfatet
och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig. När han kom till Simon Petrus
sade denne till honom: ”Herre, skall du tvätta mina fötter?`!” Jesus
svarade: ”Vad jag gör förstår du inte nu, men senare skall du fatta
det.” Petrus sade: ”Aldrig någonsin får du tvätta mina fötter!” Jesus
sade till honom: ”Om jag inte tvättar dig har du ingen gemenskap
med mig.” Då sade Simon Petrus: ”Herre, tvätta inte bara mina fötter utan också händerna och huvudet.” Men Jesus sade till honom:
”Den som har badat behöver bara få fötterna tvättade, i övrigt är
han ren. Och ni är rena, dock inte alla.” Han visste nämligen vem
som skulle förråda honom, och därför sade han att de inte alla var
rena.
När han hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt
sig till bords igen sade han till dem: ”Förstår ni vad det är jag har
gjort med er? Ni kallar mig mästare och herre, och det med rätta,
för det är jag. Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat
era fötter, är ni också skyldiga att tvätta varandras fötter. Jag har
gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er.
Sannerligen, jag säger er: en tjänare är inte förmer än sin herre, och
en budbärare inte förmer än den som har sänt honom. Vet ni detta
är ni saliga om ni också handlar så.”
10
Johannesevangeliet 15:1-17
Liknelsen om vinstocken.
Jag är den sanna vinstocken, och min fader är vinodlaren. (2)Varje
gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär
frukt ansar han, så att den bär mer frukt. Ni är redan ansade genom
ordet som jag har förkunnat för er. Bli kvar i mig, så blir jag kvar i
er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter
kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i
mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och
jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra. Den
som inte är kvar i mig blir som grenarna som kastas bort och vissnar: de samlas ihop och läggs på elden och bränns upp. Om ni blir
kvar i mig och mina ord blir kvar i er, så be om vad ni vill, och ni
ska få det. Min fader förhärligas när ni bär rik frukt och blir mina
lärjungar. Liksom fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar
i min kärlek. Om ni håller mina bud blir ni kvar i min kärlek, så
som jag har hållit min faders bud och är kvar i hans kärlek.
Detta har jag sagt till er för att min glädje skall vara i er och er
glädje bli fullkomlig. Mitt bud är detta: att ni ska älska varandra
så som jag har älskat er. Ingen har större kärlek än den som ger sitt
liv för sina vänner. Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er.
Jag kallar er inte längre tjänare, ty en tjänare vet inte vad hans herre
gör. Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag
har hört av min fader. Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er
och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.
Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra.
11
Johannesevangeliet 21:1-22
Den uppståndne och lärjungarna vid Tiberiassjön.
Sedan visade sig Jesus igen för lärjungarna vid Tiberiassjön. Det gick
till så: Simon Petrus och Tomas, som kallades Tvillingen, Natanael
från Kana i Gallillen, Sebedaios söner och två andra lärjungar var
tillsammans. Simon Petrus sade till de andra: ”Jag ger mig ut och
fiskar.” De sade: ”Vi följer med dig.” De gick ut och steg i båten,
men den natten fick de ingenting. När morgonen kom stod Jesus på
stranden, men lärjungarna förstod inte att det var han. Och Jesus
frågade: ”Mina barn, har ni ingen fisk?” De svarade nej, och han
sade: ”Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så får ni.” De kastade ut nätet, och nu orkade de inte dra in det för all fisken. Den
lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: ”Det är Herren!” När
Simon Petrus hörde att det var Herren knöt han om sig ytterplagget,
för han var inte klädd, och hoppade i vattnet. De andra lärjungarna
kom efter i båten med fångsten på släp; de hade inte långt till land,
bara ett hundratal meter. Då de steg i land fick de se en glödhög och
fisk som låg på den och bröd. Jesus sade till dem: ”Hämta några av
fiskarna som ni just fick.” Simon Petrus gick upp på stranden och
drog i land nätet, som var fullt av stora fiskar, 153 stycken. Och fast
det var så många gick nätet inte sönder.
Jesus sade till lärjungarna: ”Kom och är.” Ingen av dem vågade fråga honom vem han var; de förstod att det var Herren. Jesus gick
fram och tog brödet och gav dem, och likaså fisken. Detta var tredje
gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått
från de döda.
När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: ”Simon, Johannes son,
älskar du mig mer än de andra gör?” Simon svarade: ”Ja, herre, du
vet att jag har dig kär.” Jesus sade: ” För mina lamm på bete.” Och
han frågade honom för andra gången: ”Simon, Johannes son, älskar du mig?” Simon svarade: ”Ja, herre, du vet att jag har dig kär.”
Jesus sade: ”Var en herde för mina får.” Och han frågade honom för
tredje gången: ”Simon, Johannes son, har du mig kär?” Petrus blev
bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: ”Har du mig kär?”
och han svarade: ”Herre, du vet allt; du vet att jag har dig kär.” Jesus sade: ”För mina får på bete. Sannerligen, jag säger dig: när du
var ung spände du själv bältet om dig och gick vart du ville. Men
när du blir gammal skall du sträcka ut dina armar och någon annan
skall spänna bältet om dig och föra dig dit du inte vill.” (Så angav
12
han med vad för slags död Petrus skulle förhärliga Gud.) Sedan sade
han till honom: ”Följ mig!”
Petrus vände sig om och fick se att den lärjunge som Jesus älskade
följde efter, han som under måltiden hade lutat sig bakåt mot Jesu
bröst och frågat vem som skulle förråda honom. När Petrus såg
honom frågade han Jesus: ”Herre, hur blir det med honom?” Jesus
svarade: ”Om jag vill att han skall bli kvar tills jag kommer, vad rör
det dig? Du skall följa mig.”
13
Efesierbrevet 4: 1-16
Jag uppmanar er alltså, jag som var fånge för Herrens skull, att leva
värdigt er kallelse, alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. Sträva efter att med friden som band
bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en
är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över
allting, verkar genom allt och finns i allt.
Var och en av oss har fått just den nåd som Kristus har velat ge honom. Därför heter det: han steg upp i höjden och tog fångar, han gav
människorna gåvor. (Att han steg upp, måste inte det betyda att han
också har stigit ner i underjorden? Han som har stigit ner är också
den som steg upp högt över alla himlar för att uppfylla allting.) Så
gjorde han några till apostlar, andra till profeter, till förkunnare eller till herdar och lärare. De skall göra de heliga mera fullkomliga
och därigenom utföra sin tjänst och bygga upp Kristi kropp, tills vi
alla kommer fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds son,
blir fullvuxna och når en mognad som svarar mot Kristi fullhet. Vi
skall inte längre vara barn och låta oss drivas omkring av alla lärovindar, inte vara lekbollar för människorna, som vill sprida villfarelse med sina bedrägliga påfund. Nej, låt oss i kärlek hålla fast vid
sanningen och växa i alla avseenden så att vi förenas med honom
som är huvudet, Kristus. Han låter hela kroppen fogas samman och
hållas ihop genom att alla lederna hjälper och stöder, med just den
kraft han ger åt varje särskild del. Då växer hela kroppen till och
byggs upp i kärlek.
14
