existentiell folkhälsa

Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
Existentiell hälsa
I en multikulturell och multireligiös kontext!
Francis Galton, 18221922,
antropologi och psykologi.
©: [email protected]
1
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011)
(andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek, et al 2010, s.)
Kultur på två nivåer
i relation till mental hälsa
Externrepresentation;
kulturella artefakter (föremål), roller, aktiviteter,
institutioner
Intern representation;
attityder, tro, värderingar, medvetandemönster,
epistemologi
Marsella, A. & Yamada, A., (2000). Culture and mental health: An introduction and overview of
foundations, concepts and issues. I. Cuéllar & F. A. Paniagua (Eds.), Handbook of multicultural
mental health: Assessment and treatment of diverse populations. San Diego: Academic Press
©: [email protected]
2
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
Arthur Kleinman, psykiatriker och antropolog,
presenterar kulturen i olika dimensioner i
översättning av Valerie DeMarinis.
Fysisk och psykisk dimension
Social dimension
Ekologisk dimension
Kulturell/Existentiell
dimension
DeMarinis, V. (2003). Pastoral Care, Existential Health, and Existential Epidemiology. A
Swedish postmodern case study. Stockholm: Verbum.
Kultur i relation till hälsa
1) alla individer, grupper och institutioner existerar i en
kulturell kontext.
2) i alla grupper finns medvetna och omedvetna aspekter
av kultur som påverkar synen på hälsa och sjukdom.
3) synen på hälsa och sjukdom är kopplat till politik
sociala strukturer som implementerade i sociala
institutioners policy och hälsovårds strukturen.
4) det finnas samexisterade paradigm där något synsätt
är normerande.
DeMarinis, V. (2006). Existential Dysfunction -as a Public Mental Health Issue for Post-Modern Sweden: a
cultural challenge and a challenge to culture. Holm, B. (Red.). Tro på teatret -essays om Religion og Teater,
Religion i det 21 århundrede nr 3 (pp. 229243). Köpenhavn: Köpenhavns Universitet.
©: [email protected]
3
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
kultur som resurs
konst
t.ex.
musik, dans,
måleri, teater, film,
fotografi, litteratur
etnologisk dimension
t.ex vanor, levnadssätt
och traditioner
meningskapande system
t.ex. tankar, känslor och
handlingar
Hälsans bestämningsfaktor
Miljö
Samhällsekonomiska
strategier
Trafik
Jordbr.
& livsmedel
Utbildning
Fritid &
kultur
Sex &
Matvanor
Narkotika samlevnad
Boende
Arbets?
löshet
Alkohol
Arbets- Tobak Socialt
stöd
miljö
Sociala
nätverk
Socialförsäkring
§
Motion
Socialtjänst
Ålder, kön,
SömnBarns vanor
arv
Hälso-&
vuxen
m.m.
kontakt
Sjukvård
Källa: Haglund, Svanström, 1981
omarbetning, Beth Hammarström
©: [email protected]
4
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
World View Value Chart Survey
6 wave. 2010-2014, www.worldvaluessurvey.org
Ronald Inglehart and Christian Welzel, "Changing Mass Priorities: The Link Between
Modernization and Democracy." Perspectives on Politics, June 2010 (vol 8, No. 2) page 554.
http://www.gallup.com/poll/142727/religiosity-highest-world-poorest-nations.aspx
©: [email protected]
5
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
WHOQOL-SRPB
aspekter av hälsodimensionerna
Fysisk
Smärta, Energi, Sömn, Fysisk
Meningen
rörlighet, Beroende av
med/i livet
medicinsk behandling
SP2
Förundran
ö
omgivning
SP3
Existentiell
kontakt
SP1
Tro som
resurs
SP8
Helhet &
integration
SP4
Existentiell
hälsodimension
Hoppfullhet &
optimism
SP7
Existentiell
styrka
SP5
Psykisk
Positiv känsla, Kognition,
Själv-förtroende, Fysiskt
utseende, Negativ känsla,
Förmåga till dagliga aktivitet
Social
Relation, Stöd, Sex, Arbete
Livsmiljö
Trygghet, Hem, Ekonomi,
Vård, Information, Fritid,
Fysisk miljö, Transport
Harmoni &
inrefrid
SP6
Hälsodimensionernas inbördes relation
Autonom existentiell
hälsosfär
Fysisk
hälsosfär
Interaktiv existentiell
hälsosfär
Psykisk
hälsosfär
Social
hälsosfär
Möjlighet till interaktion
mellan olika hälsosfärer
©: [email protected]
6
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
©[email protected]
Hälsosfär med existentiell betydelse
(FyEx, PsEx, SoEx, EkEx)
Yttre existentiellt
betydelsefull
inverkan
(t.ex. livsåskådning)
FysiskPsykiskSocialEkologiskhälsosfär
Inre
existentiella
behov
Existentiellt
meningsskapande
FysiskPsykiskSocialEkologiskhälsosfär
(ExEx +SP1-8)
Hälsosfär med existentiell
betydelse relaterat till existentiella behov
(FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8,
SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8)
Existentiell folk hälsomodell
Yttre sfär med yttre
existentiellt betydelsefull
inverkan.
Fysisk dimension
Kärnan i mitten
=
potentiellt
existentiellt
meningsskapan
de
hälsodimension
Kapitel 5.
Redovisning av resultat
Social
dimension.
Psykisk dimension
2. Inre sfär med
existentiella behov.
Kontinuum mellan
desintegration.
sfärernas
integration
och
©: [email protected]
7
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
Arbetsdefinitioner
- Existentiell hälsa är de sammantagna processerna
av grundläggande tankar, handlingar och känslor
när människan förhåller sig till livets olika
situationer i relation till sig själv, sitt
sammanhang och sina personliga uppfattningar.
(Kostenius, C. & Melder, C. 2015)
Arbetsdefinitioner
- Hälsa är den sammantagna värderingen av
självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt
tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska,
sociala och existentiella dimensioner.
- God hälsa är när det sammantagna välbefinnandet
och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en
förutsättning och resurs för mänskligt liv.
(Kostenius, C. & Melder, C. 2013)
©: [email protected]
8
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
Hälsans bestämningsfaktor
med existentiella aspekter
Helhet
Miljö
Samhällsekonomiska
strategier
Förundran
Trafik
Jordbr.
& livsmedel
Utbildning
Existentiell styrka
Narkotika
Meningen i/med livet
Hopp
Boende
Arbetslöshet
Alkohol
?
Tobak Socialt
Arbetsstöd
miljö
Harmoni
Fritid &
kultur
Existentiell kontakt
Sex &
Matvanor
samlevnad
Sociala
nätverk
Socialförsäkring
§
Socialtjänst
Motion
Personlig tro
Ålder, kön,
SömnBarns vanor
arv
vuxen
kontakt m.m.
Hälso-&
Sjukvård
Arbetsmodell:
Hälsans bestämningsfaktorer med existentiella aspekter under utveckling av Ottosson, Timén & Melder 2015
Utifrån: Modell över hälsans bestämningsfaktorer: Haglund, Svanström, 1981 omarbetning, Beth Hammarström
©: [email protected]
9
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
Existentiella aspekter i
61% av pojkarna, 52% av flickorna i
åk 9 upplever i hög utsträckning att
livet är meningsfullt
33% av pojkarna, 28% av flickorna
anger att de i hög utsträckning kan
känna tröst eller lättnad i vardagen av
en personlig tro.
Helhetsvård i allmän palliativ vård
”Sjuksköterskorna var mycket positiva till att helhetsvård
ska bedrivas och ansåg att helhetsvård inbegriper den
existentiella dimensionen. När de svarade på enkätens
frågor om de ansåg att helhetsvård och existentiella behov
tillgodoses på avdelningen, svarade däremot bara ungefär
en tredjedel ja eller ja, absolut på frågorna”
Johansson, Boel. (2013).HELA MÄNNISKAN? Helhetsvård i allmän palliativ
vård vid en lungavdelning. D- Uppsats, THS
©: [email protected]
10
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
Livskvalité vid svår sjukdom
” Denna studie har visat att det finns ett samband mellan
dialyspatienters självskattade hälsa och deras självskattade
existentiell hälsa. Dessutom visar denna studie ett samband
mellan dialyspatienters självskattade social hälsa och deras
självskattade psykiska samt livsmiljörelaterade hälsa. Detta
bekräftas också av tidigare studier som presenteras i
uppsatsen”
Juteräng , Staffan (2013). Livskvalité vid svår sjukdom. En studie av existentiell
hälsa och livskvalité hos patienter med njursvikt. D- Uppsats: THS
http://www.1177.se/Jonkopings-lan/Fakta-och-rad/Behandlingar/Andlig-vard/
©: [email protected]
11
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
http://www.rcpsych.ac.uk/healthadvice/treatments
wellbeing/spirituality.aspx
Aktiv livshjälp
hållbar hälsa hela livet!
Existentiella hälsointerventioner
Promotioner och pretentioner
©: [email protected]
12
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
Existentiell hälsovård
på lekens villkor
Fakta
Förståelse
Förtrolighet
Inre existentiell
verklighet
Förnim
Yttre existentiell
verklighet
-melse
Melders model för existentiellt hälsopromotion,
utveklad från Winnicotts teori om övergångsområdet.
B.
A.
Yttre
Inre
existentiellt
C.
betydelsefull
existentiella
Existentiellt
påverkan
behov
t.ex. hopp meningskapande t.ex. livshälsosfär
åskådning
E. Resurs vid t.ex.
benbrott,
svininfluensa,
livskriser
D.
Tankar, känslor &
handlingar
F. Stärks genom t.ex.
fakta/veta,
förståelse/ diskussion,
f rtrolighet/ verkstad,
förnimmelse/ upplevelser
©: [email protected]
13
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
”Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på ett
gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga,
den ideella sektorn och den enskilda människan.
Om de offentliga krafterna samverkar med ideella
och privata aktörer ökar möjligheterna att se och
synliggöra den enskildes och olika gruppers
behov”
(Prop. 2007/08:110 , s. 6)
©: [email protected]
14
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
Bergquist, L. & Melder, C. (2013).
Samtalskort.
Västerås: Studieförbundet vuxenskolan
livsmod livsglädje livsmening
©: [email protected]
15
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
Inspirerat till något nytt
➲
På individnivå
➲
På gruppnivå
➲
I gruppsamtalen
”Peppa en att våga gå och prova igen, ta upp
något man gjort innan. Ibland behöver man en
liten spark och det ät lättare att få den sparken av
någon som vet” [I]
”De har pratat om saker som de aldrig skulle
prata om annars” [LI]
De har bidragit till utveckling på
individnivå, genom
➲
Fördjupad självinsikt
➲
Ökat självförtroende
➲
Ny framtidstro
”Jag vågar lita på mig själv! Tryggare, på något
vis!” [I]
”Tankar har vaknat till liv, även känsla och
dörren har öppnats till handling” [I]
©: [email protected]
16
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
De har bidragit till utveckling på
gruppnivå, genom
➲
Fördjupning
➲
Stärkt gruppkänsla
➲
Ökad kunskap
➲
”Vi har blivit mer tajta med varandra. Fått
höra mer på djupet vad och varför andra
känner som de gör”[E]
➲
” Gruppen har kommit djupare i diskussion
genom att man öppnat sig för varandra på ett
nytt sätt” [I]
Kontrollgruppen
➲
Bekräftande
➲
Stödjande
➲
Problemhanterande
➲
”Otrolig mycket stöd. Här kan jag få vara den
jag är just för dagen” [E]
➲
”Viktigt att få berätta om svårigheter problem
men också glädjeämnen” [E]
©: [email protected]
17
Melder, C. (2015-09-30). Existentiell Hälsa i en multikulturell och multireligiös kontext!.
Sjukhuskyrkans fortbildningsdagar i Västerås.
Vad tyckte du var allra sämst med kursen?
För få datum.
Att den tog slut.
För mig blev avslappningsövningarna jobbiga
eftersom jag har svårt att slappna av i många
sociala sammanhang.
Vet inte uppskattar så mycket kan inte säga något
som var dåligt
Melder, C., (2011)
Vilsenhetens epidemiologi -en religionspsykologisk studie
i existentiell folkhälsa.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134249
KONTAKTA MIG GÄRNA
[email protected]
©: [email protected]
18