Existentiell hälsa

Existentiell hälsa
Jönköping
Lena Bergquist
Metodutvecklare, utbildare och samtalsgruppsledare
Folkhälsa
Studieförbundet Vuxenskolan
[email protected]
Arvfondsprojektet ”Tillsammans för god psykisk hälsa”,
sökt av SV och patientföreningarna.
1) Existentiella friskfaktorer i vården.
2) Jämlikhet i vården – info om psykisk hälsa till utvalda
målgrupper.
ESF-projektet ”Grön förberedelse och praktik”, sökt av
Hedemora-Garpenbergs församling.
1) Coachning lösningsfokuserat arbetssätt – praktikanter
2) Existentiell hälsa – samtalskort - praktikanter.
Bakgrundsinformation
Stress bakom ökad sjukfrånvaro
I vårt samhälle behandlar vi fysiska skador och
sjukdomar, i mindre grad psykisk ohälsa. Minst
intresserar vi oss för existentiell hälsa, trots att den
påverkar hur du hanterar stress och hur du uppfattar
att du mår fysiskt och psykiskt.
Den psykiska och existentiella ohälsan ökar
• Över 40 procent av sjukfallen i Sverige handlar om
psykiska diagnoser och vanligast är stressrelaterade
sjukdomar.
• Sjukskrivningarna kring stress ökade med 73% mellan
2012-2014 och fortsatte att öka under 2015.
• Akut stressreaktion är den vanligaste akuta
diagnosen (14%).
• Mest utsatta är personer mitt i livet 30-40 år.
Nya föreskrifter från mars 2016
Arbetsgivare ska ta ansvar för den sociala
arbetsmiljön. Höga sjukskrivningstal ska ses som
en signal på brister i den fysiska och sociala
arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska ta ansvar för
hög stress på arbetsplatsen.
Försäkringskassan har ett ansvar att påpeka
brister vid höga sjukskrivningstal på en
arbetsplats.
(AFS 2015:4) Arbetsmiljöverket
Nya rekommendationer för sjukskrivning
januari 2017
• Lindrig depression – ingen sjukskrivning
• Akut stressreaktion – ingen sjukskrivning
• ”Anpassningsstörning” (vid livskris och
sorgereaktion) –ingen sjukskrivning.
Individuella bedömningar kan göras.
Dessa diagnoser påverkas positivt av ökad
existentiell hälsa.
Hur blir det för unga?
Studien ”Skolbarns hälsovanor” visar att…
• 7 av 10 flickor känner stress och har
psykosomatiska besvär.
- sömnsvårigheter, oro och ont i huvudet/magen.
• 5 av 10 pojkar känner sig stressade.
- psykosomatiska besvär och utåtagerande
beteende (stökighet och våld).
Hur blir det i arbetslivet…
Stress på arbetsplatsen kan skapas av…
…för mycket arbete och för högt ställda krav
utifrån de förutsättningar man har.
…otydlighet och nyckfullhet.
…känslomässiga konflikter.
…små möjligheter att rätta till ovanstående
brister.
Hur blir det för äldre…
I dag lider cirka 20 procent av alla äldre personer av
psykisk ohälsa. Inom en snar framtid är 25 procent av alla
svenskar 65 år och äldre, vilket gör psykisk ohälsa till en
av våra största folksjukdomar.
Ökad existentiell hälsa - Meningsfulla dagar, goda
sammanhang, tillit till personal/vården (minskad oro), att
bli sedd-omsorg efter behov, goda möten och utevistelse
är några faktorer som kan förbättra självskattad fysisk och
psykiska hälsa.
Socialstyrelsen, SLU Alnarp
Vad är existentiell hälsa?
Hälsobegreppet
Hälsa handlar om mer än att inte vara sjuk eller
skadad. Det handlar också om hur du uppfattar att du
mår, hur livet känns – självskattad hälsa.
Hur du uppfattar att du mår påverkas i hög grad av ditt
förhållningssätt - din grundinställning - till livet. Den
avgör hur du tänker, känner och handlar i livet.
Förhållningssättet påverkar upplevelsen av din fysiska
och psykiska hälsa samt din förmåga till återhämtning.
Det kan även påverka kroppen fysiskt, tex
immunförsvar och hjärt-kärlhälsa.
Existentiell hälsa
-att fundera över…
• Har du varit sjuk, men trots det känt att livet
varit rätt så ok ändå?
• Har du varit frisk men ändå mått dåligt?
Din existentiella hälsa avgör din copingförmåga
- den ”buffert” du behöver när livet är svårt, din
förmåga till ”resilience” – motståndskraft vid
förändringar (”robusthet”).
Existentiell hälsa
WHO undersöker länders folkhälsa - fysisk, psykisk,
existentiell och social hälsa.
Den existentiella hälsan påverkas av det
tolkningsraster – grundsyn - som du ser livet utifrån,
den kan utgå från din tro, ideologi, filosofi, kulturella
mönster och erfarenheter.
Existentiell hälsa
Vetenskaplig förklaring
De sammantagna processerna av grundläggande
tankar, handlingar och känslor när människan
förhåller sig till livets olika situationer i relation till
sig själv, sin omgivning och högre uppfattningar.
(Kostenius & Melder 2013).
Självkänsla – två dimensioner
• Kunskap om dig själv och dina
grundvärderingar. Hur du känner, tänker och
handlar. Vad du känner lust inför och vilka
drömmar du har.
• Du accepterar den du är och visar medkänsla
med dig själv, du behandlar dig själv med
omsorg även i svåra situationer.
Copingförmåga - Resilience
• Med ökad medvetenhet om våra grundvärderingar och
tankemönster kan vi göra andra livsval.
• Med hjälp av kunskapen om de existentiella
dimensionerna och hur de påverkar oss, kan vi välja
situationer och stöd som stärker oss.
• De existentiella dimensionerna är ett verktyg för
personlig utveckling som kan skapa ökad trygghet/tillit
till vår förmåga att klara oss i livet.
• Den kunskapen och erfarenheten ökar livsmodet – och
gör att du i högre grad antar de
utmaningar/möjligheter som livet erbjuder.
WHO:s livsaspekter som påverkar
upplevelsen av självskattad hälsa
• WHO:s folkhälsoundersökningar visar att
förhållningssättet till flera olika
livsaspekter/dimensioner påverkar vår fysiska och
psykiska hälsa.
• Hur du ”förvaltar” dessa aspekter, avgör hur god
existentiell hälsa du har.
• Den existentiella hälsan – förmågan att tro på och ta
vara på livet - kan alltid förbättras.
WHO ser det så här…
Existentiell hälsa
påverkar hur du
uppfattar din
fysiska, psykiska och
sociala hälsa
Fysisk
hälsa
Existentiell
hälsa
Psykisk
hälsa
Social
hälsa
K
Samtalskort
om livsmod, livsglädje och livsmening är
skapade av Lena Bergquist och Cecilia Melder i samarbete
med Studieförbundet Vuxenskolan i Västmanland.
Samtalskorten är uppdelade på åtta dimensioner av
existentiell hälsa, varje dimension omfattar tre kort: hur du
tänker, känner och handlar.
Samtalskort om existentiell hälsa för de
…som återhämtar sig allra bäst i trädgård eller i naturen
Frön till livsmod och livsglädje
Att använda samtalskorten
• Vi reflekterar över livsaspekter som påverkar vår
grundinställning/förhållningssätt till livet.
• Medvetenheten om hur vi tänker, känner och handlar
ökar – det gör också självkänsla och självförtroende.
• Det skapas en inre karta – struktur – över vårt sätt att
förhålla oss till livet. Den kan vi använda när vi ställs inför
val och livsfrågor.
• Vi lär oss när vi behöver be om hjälp för att hålla uppe
vår copingförmåga.
• I samtalsgruppen får vi del av flera livsberättelser och
därmed ökad kunskap om andra och oss själva.
Vad händer när vi reflekterar kring
livsaspekterna?
Deltagarna får…
• sätta ord på hur de mår och vad de vill förändra. Det ökar
möjligheterna att be om rätt hjälp.
• struktur på sitt förhållningssätt till livet, det ger möjlighet att
göra nya val.
• samtala med andra. Det skapar igenkänning samt ger kunskap
om fler sätt att se på livet.
• stöd att se framåt (salutogent eller lösningsfokuserat
förhållningssätt i samtalsgruppen).
• Ökat självförtroende, ökad buffert vid svårigheter.
Gymnasieelever får arbeta med sin
existentiella hälsa – Kopplarundsgymnasiet
Eva Fredman, Maloe Olersbacken - Elevhälsoteamet
Samtalskorten om 8 dimensioner av Existentiell
hälsa ”Livsmod, livsglädje, livsmening, 8
tillfällen.
”Eleverna hanterar stress bättre, tillgång till
verktyg så att de kan koppla av, har lättar för att
ta viktiga beslut för framtiden.”
(Forskare: Cecilia Melder, Fredrik Söderqvist, Bo Haglund)
Att arbeta med existentiella friskfaktorer, till
exempel inom vården
Lena Bergquist
• Arbetslaget lär känna de 8 dimensionerna av
existentiell hälsa – ”Vad innebär dessa för mig och för
oss”.
• Hur kan jag/vi möta våra patienter/kunder på ett
sådant sätt att de upplever tex Tillit, Hopp och att de är
i ett Sammanhang som ger dem styrka och kraft?
• Hur ser en miljö ut som skapar Tillit, Hopp och ett
sammanhang som ger styrka och kraft? Vad kan vi göra
för att skapa en sådan miljö med enkla medel?
Att arbeta med samtalskort inom psykiatrin
Anna-Karin Jeppsson och Thomas Sjöberg, Jönköping
•
•
•
•
•
•
•
•
Skönt att flytta fokus från det sjuka till friska.
Genom att lyssna på andra har jag fått nya tankar.
Jag ser möjligheter jag inte såg innan.
Jag har fått nya vänner.
Nu känner mig inte så ensam på avdelningen.
Skönt att tala med någon utanför personalen.
Trodde jag var ensam om att känna så här.
Tog inte ”vid behovs medicin” – gick med hit
istället.
Forskning och arbete med Existentiell hälsa
•
•
•
•
Cecilia Melders doktorsavhandling (omfattar flera grupper).
Samtalsgrupper inom suicidprevention (CM, KI).
Självhjälpsgrupper (C M, Landstinget Västerås).
Grupper av arbetslösa ( Språnget i Fagersta kommun,
Jönköpings rehab, Hedemora-Garpenbergs församling, Lunds
stift arbete med grön rehab).
• Grön rehab och existentiell hälsa (Eva Sahlin, SLU i Alnarp) .
• Migranters existentiella hälsa (Önver Cetrez, Istanbul).
Fortsättning…
• Studieförbundet Vuxenskolans kurser och utbildningar kring
samtalskorten om Existentiell hälsa: Samtalsgrupper, Unga
med psykisk ohälsa, God existentiell hälsa i arbetslaget, Äldre
(SPF), Långtidsarbetslösa, Föräldrar till barn med
neuropsykiatrisk diagnos, Existentiell hälsa i filmens värld,
Integration etc (Lena Bergquist).
• Ungas hälsa: En forskningsstudie, som omfattar
Kopparlundsgymnasiet i Västerås, klar ht2016 (CM,
Västmanlands landsting).
• Arbete med samtalskorten inom slutenvården, psykiatrin,
Jönköping (Thomas Sjöberg, Anna-Karin Jeppsson).
Se nästa bild…