Första världskriget
Österledskolan
Historia vt 2015 klass 8:4
Planering för Historia vt 2015 klass 8:4:
I fyra veckor kommer vi att ha 9 lektioner om första världskriget. Vi kommer att gå in på
vad som lede till världskriget, dess bidragande orsaker, nationalism, imperialism,
industriell konkurrens, skyttegravskrigen på väst- och östfronten, ryska revolutionen
och konsekvenserna av kriget. Jag kommer att hålla en föreläsning för varje del i början
av lektionerna.
Syfte:
Syftet är att ni ska lära er om första världskriget, vad dess orsaker och konsekvenser var.
Ni ska också lära er om olika nyckelbegrepp som nationalism, imperialism samt viktiga
händelser under första världskriget. Vi kommer också att analysera olika historiska
källor som propagandabilder och fotografier från kriget.
Bedömning:
Bedömningen av första världskriget kommer att ske på 2 sätt. Det första genom
besvarandet av Stora Frågor i häftet och den andra bedömningen genom ett skriftligt
prov som kommer att ske måndagen den 11/5 – 2015. Som ni kommer att lägga
märka till finns det 6 huvuddelar i detta häfte och varje del har sina instuderingsfrågor.
De stora frågorna kommer att finnas i ett separat häfte som kommer att ges ut vid ett
senare tillfälle.
1. Orsakar till första världskriget
Att beskriva första världskriget från 1914 till 1918 ger inte händelsen någon rättvisa. För att ni
ska förstå första världskriget måste vi börja med viktiga begrepp för att förstå vad som lede
Europas stormakter till ett världskrig. Av den anledningen kommer första delen handla om
nationalism, imperialism, allianser och Skottet i Sarajevo.
Nationalism
Nationalismen innebär att ett folk som har samma historia, talar samma språk och känner
samhörighet med varandra tycker att de har rätten att bilda en egen självständig stat. Denna
idé fick sin början redan under franska revolutionen när de franska arméerna gick i krig för
sitt fosterland. Denna idé om nationalism uppskattades dock inte av alla som hade makt. De
som kände sig oroliga var länder som genom erövringar styrde över flera olika folkslag som
Österrike-Ungern, Ryssland och Osmanska riket. T.ex. Österrike-Ungern styrde över tyskar,
ungrare, tjecker, slovaker, polacker, kroater, slovener och italienare och alla dessa olika
folkslag ville bilda ett eget land, eller egen nation.
Nationalismen orsakade inte endast splittringar i ett etablerat rike utan bidrog till att länder
enades under ett styre. Italien blev enat 1870 av Garibaldi som är en nationshjälte i Italien.
Innan enandet var Italien splittrat i massor av småfurstedömen precis som Tyskland. Tyskland
skilde sig från Italien dock, Tyskland bestod av 39 stater som hade ingått ett förbund som
innebar samarbete ifall en större stat skulle anfalla dem. Av dessa 39 stater fanns Preussen
som hade ambitionen att ena Tyskland. Under ledning av Otto von Bismarck enades Tyskland
1866 och blev som resultat en stormakt som kunde konkurrera mot Frankrike, England och
Ryssland inom militär och industri. För att sammanfatta tankesättet ”nationalism” så kan man
säga att nationalism är idéen att ens land och folk är mäktigt och överlägset alla andra där
folket har en gemensam historia och kultur.
Sekvens: 3:20 – 7:10
https://www.youtube.com/watch?v=gVej_HIKF4&list=LLDnNPWcWQNsX8PdMgQEwatg&index=1
Frågor:
1. På vilka sätt kan nationalism vara enande och splittrande för ett rike? T.ex. varför
enades Tyskland men Österrike-Ungern splittrades?
2. Vilka nationalistiska inslag lägger ni märke till i filmsekvensen?
Imperialism
Strävan efter världsherravälde och att politiskt och militärt ta över främmande områden
kallas för imperialism. Imperialism handlar om det koloniala väldet som Européerna
utövade. Afrika och Asien var till större delen koloniserad av europeiska stater och efter att
Tyskland hade blivit enat så ville
de också beträdda den arenan och
få
egna
kolonier.
stormaktskonkurrens
Tyskland
visade
Denna
som
skrämde
Frankrike och England. Inte nog
med att Tyskland var det största
landet i Europa med en väldigt stor
industri, nu skulle de också bli
stora utanför Europa. För att
Europa var i en industriell period
behövde länderna naturresurser för
att
kunna
producera.
Samt
producerade kolonierna varor som
gav Europa enormt mycket pengar. Imperialismen var ett sätt att visa sina europeiska
konkurrenter sin militära makt. Det var också ett sätt att hävda sig, nationalismen hade gett
européerna en förstärkt självkänsla av överlägsenhet och därför ansåg européerna att det var
deras plikt att sprida sin kultur till mer primitiva kulturer.
Frågor:
3. Vad är imperialism?
4. Varför blev de europeiska stormakterna avundsjuka på Tyskland?
Allianserna
En till bidragande orsak till första världskriget är två allianser som skapades,
Trippelententen och Trippelalliansen. Trippelententen bestod av stormakterna
England, Frankrike och Ryssland. Trippelalliansen bestod av Tyskland, ÖsterrikeUngern och Italien. När kriget började 1914 förklarade sig Italien neutralt till en början
för att senare samma år gå över till Trippelententen. Syftet med allianserna var att de
fungerade som skydd. Om något land blev attackerad var de andra länderna tvungna att
ge sig in och hjälpa sin allierad. Utanför dessa allianser hade Tyskland en allians med
Osmanska riket och Ryssland med Serbien.
Så varför var allianserna en orsak till varför första världskriget startades? Bilden ovan
visar att så fort ett av länder som befinner sig i alliansen hamnar i konflikt dyker de
andra in i konflikten. Det startar en kedjereaktion som slutar med att alla länder som
befinner sig i någon allians kommer i slutändan att befinna sig i krig. Alliansen
egentligen syfte var att hindra detta från att hända men som första världskriget bevisade
fungerade inte allianserna.
Frågor:
5. Vilka länder ingick i Trippelalliansen och Trippelententen?
6. På vilket sätt fungerade inte allianserna?
Skottet i Sarajevo
Nationalism, imperialism, allianserna och konkurrensen mellan stormakterna skapade
spänningar mellan nationerna i Europa. Men det som gjorde att första världskriget bröt
ut var skottet i Sarajevo. År 1914 den 28 juni mördade Gavrilo Princip tronföljaren
till Österrike-Ungerns tron, ärkehertigen Frans Ferdinand och hans hustru Sophie
Von Chotek. Gavrilo Princip tillhörde den nationalistiska terrorgruppen Svarta handen
vars syfte var att Serbien skapa en stark Balkanstat. När Frans Ferdinand besökte
Sarajevo, Bosniens största stad, för att stärka relationerna mellan Bosnien och
Österrike-Ungern beslöt Svarta Handen att förhindra detta från att hända. För att om
relationerna mellan de två nationerna skulle stärkas så skulle Serbiens ambition att
bilda en stark Balkanstat gå i spillror. Skottet i Sarajevo satte igång en rad olika
händelser som kom att kallas för Julikrisen och som senare lede fram till första
världskriget. Personerna nedan är Gavrilo Princip och Frans Ferdinand.
Frågor:
7. Vem var Gavrilo Princip och Frans Ferdinand? Vad var deras bakgrund?
8. Varför anser man att skottet i Sarajevo hade en så stor betydelse för första
världskrigets utbrott?
2. Krigets början
År 1914 var det året första världskriget startades. Efter skottet i Sarajevo mobiliserade de
Europeiska stormakterna sina trupper. Tyskland gick mot Frankrike i snabb offensiv som
kallades för Schlieffenplanen som innebar att på bara några veckor skulle tyska trupper
marschera in i Paris och inta staden. Planen höll inte och offensiven var tvungen att ta ett
stop när de ryska trupperna mobiliserade mot Tysklands östfront. Nu befann sig Tyskland i
ett tvåfrontskrig som lede till ett skyttegravskrig i väst mot Frankrike och Storbritannien
och i öst mot Ryssland. Med hjälp av Tysklands allierade Osmanska riket och ÖsterrikeUngern befann sig nu Europa i ett stort krig där ingen tydlig vinnare fanns.
Julikrisen
Efter skottet i Sarajevo den 28 juni utlöstes en mängd olika händelser som kom att kallas för
Julikrisen. Julikrisen bestod av diplomatiska försök att avvärja krig samtidigt som varje
nation ville få sin vilja fram. Österrike-Ungern gav Serbien ett ultimatum i form av 10
punkter som var formulerade på ett sådant sätt att Serbien omöjligt kunde gå med på kraven.
Efter att Serbien hade avböjt punkterna förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien. Det är
nu problematiken med allianserna syntes som tydligast. När krigsförklaring skede
mobiliserade Ryssland sin armé för att hjälpa Serbien mot Österrike-Ungern. Tyskland krävde
då att Ryssland skulle dra tillbaka sina trupper. Ryssland ignorerade Tysklands krav vilket i
sin tur gjorde att Tyskland förklarade krig mot Ryssland och mobiliserade sina trupper för att
anfalla Frankrike för att undvika ett tvåfrontskrig. Tysklands arméer marscherade in i den
neutrala staten Belgien för att snabbt kunna ta sig in till Paris och besegra Frankrike. För att
Tyskland anföll en neutral stat och anföll Frankrike lede det till att England gav sig in i kriget
också.
Fråga:
9. Vad var Julikrisen?
Schlieffenplanen
Schlieffenplanen var tysk strategi som innebar en snabb offensiv mot Frankrike för att snabbt
ta Paris. Syftet med planen var att eftersom Tyskland nu hade förklarat krig mot både
Ryssland och Frankrike var ett tvåfrontskrig oundvikligt. Dock för att undvika det skapades
en plan där majoriteten av den tyska armén mobiliserades mot Frankrike för att snabbt inta
Paris och besegra de franska trupperna i väst för att sedan vända sina trupper mot öst och
besegra Ryssland. Planen var nära att lyckas, i augusti 1914 hade den tyska armén kommit så
långt in i Frankrike att de kunde se Eiffeltornet i sina kikare. I sista stunden lyckades de
franska trupperna med hjälp av engelska soldater hejda den tyska offensiven i slaget vid
Marne, det blev ett stillastående krig och Schlieffenplanen misslyckades. Tyskland var nu
tvungen att slås på två fronter och den västra fronten sträckte sig från Nordsjön till Schweiz,
lite mer än 50 mil lång var västfronten. Längs denna tillfälliga gräns stred miljoner soldater
nergrävda i skyttegravar.
Fråga:
10. Förklara Schlieffenplanen? Vad var syftet med planen? Varför var planen
nödvändig?
Skyttegravskriget på väst- och östfronten
Efter att Schlieffenplanen misslyckades var Tyskland tvungen att försvara sig från två
håll. I väst mot Frankrike och England och i öst mot Ryssland med hjälp av sin allierade
Österrike-Ungern. Den enda strategin som generalerna hade var att gräva skyttegravar
som fungerade som ett skydd för ens egna soldater men också som en hållbarlinje för att
förhindra fiende från att vinna terräng. Genom kraftiga anfall försökte man bryta sig
igenom
fiendes
skyttegravar
men dessa attacker slutade
nästan
alltid
illa.
Enorma
förluster på båda fronterna
skede
vid
varje
sammandrabbning.
Kulsprutorna som var en ny
uppfinning
som
hade
en
förödande effekt och kunde
skjuta
hundratals
kullor
i
minuten. De som anföll hann
oftast bara springa några meter
innan de dödades. Om man
lyckades
ta
sig
förbi
en
skyttegrav och ta över den så
var
den
enda
vinsten
söndersprängd terräng och det
fanns alltid en till skyttegrav
bakom den främre.
Att väst- och östfronten blev
stillastående har militärhistoriker förklarat med att generalerna använde sig av ett
gammaldags sätt att planera anfallen. Generalerna skickade ut sina fotsoldater och
soldater till häst i hopp om att de skulle nå fienden innan alla blev dödade. Denna typ av
planering passade innan kulsprutor och tanks fanns.
Frågor:
11. Förklara skyttegravarnas funktion?
12. Varför blev det ett stillastående krig på öst- och västfronten?
De andra fronterna
Tysklands öst- och västfront var där de stora sammandrabbningarna skede under första
världskriget men väpnade konflikter skede på andra platser också. Västfronten stod stilla
och ingen visade att de kunde vinna kriget. Ententen tog då beslutet att anfalla den svagaste
fienden, nämligen Osmanska riket som ligger i dagens Turkiet i avsikt att bryta det militära
dödläget och hjälpa Ryssland som nu stred mot både Tyskland, Österrike-Ungern och
Osmanska riket. Ryssland hade råkat ut för enorma förluster på östfronten, den ryska armen
var stor men dåligt beväpnade. Vissa av soldaterna hade inte ens vapen att strida med.
Osmanska riket blev hårt pressad av Storbritannien men den brittiska offensive misslyckads.
Italien deltog 1915 i kriget i löfte om att de skulle få territorier om de gick över till Ententens
sida i kriget. Italien anföll Österrike-Ungerns Italiensk talande områden som italienska
nationalister hade benämnt Italia irredenta vilket betyder det ännu icke förlossade Italien.
England, Frankrike och Tysklands kolonier drogs in i kriget. Delar av koloniernas
urbefolkning skickades till Europa för att bl.a. arbeta i industrier men i vissa fall strida på
fronterna. Japan deltog också på Ententens sida i kriget men anföll de tyska kolonierna i
Kina. Japan hade blivit lovad av Ententen makterna att få behålla de landområden de
erövrade.
Precis som britterna försökte få missnöjda nationalistiska araber att göra uppror mot
Osmanska riket så försökte
tyskarna att få muslimska
grupper i Englands och
Frankrikes kolonier att göra
uppror. Det var en krigslist
från båda sidorna att väcka
uppror i fiendes kolonier
men också att lova neutrala
nationer territoriella vinster
ifall de stred.
Frågor:
13. Varför attackerade Storbritannien Osmanska riket?
14. Varför hade Ryssland så svårt i kriget?
15. På vilket sätt fick man de neutrala staterna att gå med i kriget?
