TÄBY UNDER STENÅLDERN

TÄBY
TÄBY UNDER STENÅLDERN
För mycket länge sedan, mer än 10 000 år sedan, var vårt land täckt
av ett tjockt istäcke. När klimatet blev bättre och varmare smälte
isen undan och stora områden täcktes av vatten. Sedan dess har
landet höjt sig och de vattentäckta områdena har minskat.
Under stenåldern, för omkring 4 000 år sedan, var det nuvarande
Täby en del av skärgården. Det som idag är skogsklädda berg var då
öar och skär. Där kunde fiskare och jägare finna skyddade
lägerplatser. De bodde inte här året runt, men man har hittat några
redskap, stenyxor, bl.a. vid Gribbylund och Skarpäng.
2
TÄBY UNDER BRONSÅLDERN
Under bronsåldern, för omkring 3 000 år sedan, hade ett
sammanhängande landområde bildats i Täby och de första
människorna bosatte sig här. De jagade och fiskade, men hade också
boskap och började odla säd.
Vid Ensta (Byängsskolan), Hagby och Skogberga har man hittat de
första boplatserna och på Löttingekullen finns de äldsta gravrösena.
3
TÄBY UNDER JÄRNÅLDERN
När landet höjde sig blev det mer jord för åkerbruk och flera
flyttade till Täby. De begravde sina döda mycket nära byarna, där de
bodde. Många av dessa gravfält finns alltjämt kvar, från Näsby i
söder till Skålhamra i norr.
Några gravfält har man måst gräva bort för att kunna bygga moderna
hus. När man då undersökte marken, hittade man intressanta
föremål, bl. a. urnor, sköldbucklor, svärd och halsringar med små
”torshammare”.
4
I forna dagar förekom ofta krig och plundring. För att skydda sig
byggde man på det höga berget vid Rönningesjön en fornborg med
vallar av sten, påbyggda med trä. Där kunde människor och djur söka
skydd för fiender. Rester av de breda stenvallarna finns ännu kvar,
fastän det är nästan 1 500 år sedan de byggdes.
5
TÄBY UNDER VIKINGATIDEN
I slutet av vikingatiden, på 1000-talet, bodde det troligen minst 300
personer i Täby. De flesta sysslade med jordbruk och
boskapsskötsel. Många av männen for med skeppen, som roddes eller
seglades, över Östersjön och sedan på de ryska floderna till Svarta
havet och vidare till Medelhavet. Andra for till Danmark och vidare
till England. Berättelserna om dessa finns på runstenarna.
Den mäktigaste mannen i Täby på 1000-talet hette Jarlabanke. Han
ägde flera gårdar, bl.a. Hagby och Täby by. Han var domare och
ordnade tingsplats. Direkt under kungen var han befälhavare för en
del av ledungsflottan, den tidens sjöförsvar. Han lät göra broar så
att man kunde komma till flottans hamn, till gårdarna och till
tingsplatsen. En sådan väg, byggd av risknippen, stenar och sand
genom ett kärr norr om Täby by, kallas Jarlabanke bro. Där och på
andra ställen i Täby finns runstenar, sammanlagt 13 st, som berättar
om Jarlabanke, hans verk och hans släkt. Själv har Jarlabanke fått
en staty rest över sig utanför kommunalhuset.
6
7
ESTRID – EN MÄKTIG KVINNA I 1000-TALETS
TÄBY
När Vägverket 1995 under ett rutinmässigt underhållsarbete grävde
upp ett ängsparti intill Broby bro, stötte man på en omfattande
begravningsplats från vikingatiden. I en av gravarna fann
arkeologerna skelettet efter Estrid. Hon är Sveriges hittills äldsta
fynd som kan knytas till en namngiven person. Det var texter på
runstenarna i området som hjälpte arkeologerna. Utgrävningarna har
sedan fortsatt varje sommar fram till 2012.
Estrid var vikingahövdingen Jarlabankes farmor. Hon gifte sig med
Östen på Såsta. Efter att Östen dött på en resa i Grekland gifte sig
Estrid med storbonden Ingvar. Familjen
ägde flera gårdar bl.a. gården Täby,
som låg där Täby kyrka står idag.
Det var där Jarlabanke föddes och
växte upp. Estrid blev 75 år gammal och
hann under sitt liv, förutom två
äktenskap och 10 barn, med att göra en
pilgrimsresa till Sydeuropa och var en
av de första kristna i Sverige.
Att vi vet så mycket om just Estrid och
hennes släkt beror på att hon och
hennes släkt reste många runstenar på
sina marker.
8
RUNSTENAR
I Täby började man rista runor på stenar eller berghällar under
1000-talet. Det gjordes vanligen till minne av någon som hade dött.
Ristningarna placerades ofta vid någon väg eller farled, där
människor passerade och kunde se dem.
Bokstäverna på ristningarna kallas runor. De var ofta rödfärgade
(med mönja) och höggs in i form av drakslingor. På några ristningar
finns kors, som tyder på att ristaren känt till kristendomen.
Hitintills har man funnit 38 ristningar i Täby.
En av de mest kända runstenarna finns vid
Risbyle (Skålhamra). Mitt på den stenen är ett
kors, egentligen fyra små kors, som bildar ett
stort, sk. Dagmarkors. Det korset finns i Täby
kommuns vapen.
En märklig sten står vid Jarlabankes bro och på den finns Täby
(TABU) nämnt för första gången. En annan sten är rest intill Broby
bro. På den står det omtalat att Jarlabankes farfar, Östen, for till
Jerusalem, men dog i Grekland. Den stenen kallas för Pilgrimsstenen.
9
ATT TYDA RUNOR
Det finns flera olika runalfabet. De kallas runrader eller futharker. Den runrad,
som ristarna oftast använde på stenar och hällar i Täby, består av 16 tecken.
Så här såg den ut:
Mellan orden står det ofta skiljetecken. De kan vara .
:
+
x
Vad står det här?
Kanske är det lättare att tyda vad som står här:
Runorna är hämtade från den stora stenen vid Jarlabankes bro.
10
KRISTENDOMEN KOMMER TILL TÄBY
KYRKAN BYGGS
I slutet av 1000-talet hade de flesta, som bodde i Täby blivit kristna och de
byggde en liten kyrka av trä.
I slutet av 1200-talet, då det fanns minst 500 personer, som bodde i Täby,
byggde man en ny kyrka av sten. Då använde man den gamla som
byggnadsställning. Stenkyrkan förbättrades efter en brand på 1400-talet. Ett
vapenhus tillbyggdes och de vackra stenvalven murades. På 1700-talet tillkom
läktaren och fönstren gjordes större.
Runt kyrkan finns en kyrkogård från
medeltiden. Där ligger många gamla
täbybor begravda.
De vackra lindarna planterades 1785 av
trädgårdsmästaren på Näsby slott,
Gustav Stockman.
Två begravningsplatser har tillkommit
mellan kyrkan och Vallentunasjön.
Här är en ritning av Täby kyrka med de viktigaste
delarna inlagda:
1. Mittskepp eller långhus
2. Sakristia ( där prästen byter om)
3. Kor med altare, altarskåp och dopfunt
4. Predikstol
5. Vapenhus (gamla ingången)
6. Läktaren
7. Votivskeppet
8. Inmurad runsten
Kyrkan har inget torn. I stället finns en klockstapel på
åsen norr om kyrkan.
Den är byggd 1763 och innehåller en storklocka och en lillklocka, båda stämda i
dur. Förr var det två ringare som drog i var sitt rep för att klockorna skulle
ringa. Numera sker det på elektrisk väg.
11
STORA SEVÄRDHETER I TÄBY KYRKA
Takmålningarna i Täby kyrka är mycket berömda. De gjordes av Albert Målare
(Albertus Pictor) omkring 1470. De föreställer händelser, som omtalas i bibeln.
De visar också hur täbyborna såg ut och var klädda under medeltiden.
Så här kan det ha
sett ut när Albert
Målare arbetade i
Täby kyrka.
”Döden spelar schack” är den mest
berömda av takmålningarna.
12
Altarskåpet kommer från Lübeck i Tyskland
och sattes upp i Täby kyrka i slutet av
1400-talet. Här kan man se skulpturer, som
visar Jesu korsfästelse, de tolv lärjungarna
och Täbys skyddshelgon, S:t Olof.
Predikstolen skänktes till Täby kyrka av
kung Karl XI. Den hade tidigare funnits i
slottskyrkan. Därifrån kommer också
timglaset. Ett slags ur, som står på
predikstolens kant.
Nattvardskärl, som består av bägare (kalk)
och fat (patén) finns av olika slag. De mest
berömda är från 1300-talet och gjorda i
förgyllt silver.
Dopfunten är gjord av sten och står till
höger i koret.
Votivskeppet, som hänger i fönstret
närmast predikstolen, är skänkt till
kyrkan som tack av en sjöman, som blivit
räddad när han var i sjönöd. Det är en
miniatyr av ett riktigt skepp från 1600talet.
Gravarna inne i kyrkan är täckta av hällar med vackra inskriptioner.
På södra väggen hänger ett begravningsvapen över en av dem som begravts
koret. Det var Johan Palmstruch, det svenska bankväsendets grundare. Han
bodde i Gribbylund och dog 1671.
13
SENTIDA KYRKOR I TÄBY
I Täby centrum, intill simhallen, ligger Tibble kyrka, byggd på 1970-talet. Den är
byggd i glasmosaik. Dess skapare är kunstmaler Mogens Jörgensen, som
samarbetat med kyrkans formgivare, arkitekten och bildhuggaren Gudrun
Stenberg. Kyrkan ligger högst upp i församlingsbyggnaden där bl.a.
pastorsexpeditionen finns.
I Viggbyholm, på Granitvägen, ligger S:t Olofs kyrka, invigd 1941 och i Näsbypark
på Djursholmsvägen, finns Näsbyparks kyrka. Nära Gribbylunds centrum ligger
Gribbylunds kapell.
Dessa fem kyrkor tillhör svenska kyrkan och ingår i Täby församling.
I Täby finns också kyrkor, som tillhör andra religiösa samfund. Intill Täby
Centrum ligger Grindtorpskyrkan, som till hör Filadelfiaförsamlingen . Den
nyaste kyrkan är Vår Frus katolska kapell. Den blev klar 1985 och ligger i Roslags
Näsby. Intill Jarlabankes bro fanns baptistförsamlingens kyrka, men byggnaden
används numera av scoutrörelsen.
14
TÄBY UNDER MEDELTIDEN
Under medeltiden bodde man i Täby tillsammans i byar, där 3-5 små lantgårdar
låg nära varandra. Man hade små hus, sov- och dagligstugor med kök, badstugor
och brygghus, fähus och små stall, lador och logar.
Männen arbetade ofta utomhus. De sådde och
skördade, tämjde hästar och oxar, högg ved i
skogen, jagade och fiskade. Männen hade
också hand om slakt och tillverkning av
redskap.
Kvinnorna hade mycket att göra med korna och deras mjölkning. Inomhus var det
många sysslor: de spann och vävde, bakade och bryggde öl, lagade mat och
kärnade smör. Mödrarna hade också hand om de små barnen och deras
uppfostran. Någon skola fanns inte.
15
TÄBY UNDER 1600-TALET
Många byar i Täby ägdes under medeltiden av katolska kyrkan eller av riddare,
sedermera adelsmän. De kunde heta Brahe, Gyllenstierna, Banér eller Sparre.
Bönderna, som kallades åbor, fick betala arrende (hyra) till dem. En greve, som
hette Peder Sparre lät bygga Näsby slott år 1665 efter ritningar av en berömd
arkitekt, Nicodemus Tessin (den äldre).
Kungen bestämde över en del av gårdarna i Täby. En av dessa gårdar,
Skogberga, skänkte kung Karl XI till Täby församling år 1693 för att användas
som prästgård. Den låga bostadsbyggnaden, som kallas Skogberga
kaplansboställe, finns fortfarande kvar, fastän den är byggd i trä för 350 år
sedan. Den är restaurerad och används som spelmansgård.
16
TÄBY UNDER 1700-TALET
Det bodde omkring 900 personer i Täby under 1700-talet. Alla var beroende av
jordbruket och boskapsskötseln. De första bodde ganska nära tillsammans i de
små byarna, vars namn finns kvar än idag. Namnet Tibble betyder egentligen
”Tjocka byn” (tätt befolkade byn).
På några håll hade man slagit samman de små gårdarna till en större lantgård,
t.ex. Näsby, Viggby, Skålhamra.
Intill den gamla sockenkyrkan låg Täby by med gårdarna Norrgården,
Nästgården, Mellangården och Sörgården. (På den plats där Täby gård nu ligger).
Där var man skyldig att se till att en båtsman, som på somrarna tjänstgjorde vid
örlogsflottan, kunde försörja sig och sin familj på ett litet torp. Därför byggdes
Runborg vid Jarlabankes bro år 1737.
I den lilla torpstugan, som är 7,5m x 5 m, bodde ofta 10 – 12 personer i bara ett
kök och en liten kammare. De var mycket fattiga.
I båtsmanstorpet Runborg kan man se hur man bodde förr. Där fanns inga
bekvämligheter. Man fick bära vatten, laga mat på öppen eld och sova
”skavfötters” i gemensam bädd.
17
Till de större gårdarna hörde också torp, där stugorna var lika små som Runborg.
Där bodde familjer, som arbetade på gården, gjorde ”dagsverken”. Som lön fick
de ett litet torp att bo i. De kunde ha en ko och en get i ett närbeläget fähus
och en bit mark att odla.
Några av dessa torpstugor finns kvar, liksom de, där dragoner (ryttare vid
kavalleriet) och båtsmän fick bo med sina familjer.
ATT JAGA VARG I TÄBY
Ända in på 1800-talet var det vanligt att vargen kom fram till gårdarna i Täby,
framförallt på vintrarna. Boskapen kunde då bli dödad eller riven. Därför jagade
man vargen.
Man kunde fånga vargen i en fångsgrop. En
sådan grop, nära 4 m djup, finns bevarad norr
om Skavlöten.
För att locka dit vargen band man fast t.ex.
kycklingar vid en påle på botten av gropen.
Sedan täcktes gropen med grenar och ris. Då
vargen kände lukten och hörde kacklandet,
sprang han ut på riset och föll ner i gropen.
Ett annat sätt att jaga varg berättas om från Hägernäs. På Stora Värtans is
körde man ut med en snabb släde, på vilken man hade en gris. När man drog
grisen i svansen, skrek den och vargen kom ut på isen för att få ett byte. Då
kunde jägarna i släden skjuta vargen.
18
TÄBY UNDER 1800-TALET
I hela Täby fanns det omkring år 1885 36 lantgårdar med bl.a. 84 torparstugor.
Till dessa kom kyrkan, fattighuset och skolhusen. Då var det 1300 invånare i
Täby och det fanns c:a 300 draghästar, 1200 kor och 500 grisar.
Fram till 1885 fanns ingen affär att handla i. Det mesta man behövde gjorde man
själv på gårdarna. Där fanns ju mat, smedja och snickarbod. I hemmet kunde man
spinna, väva och sy kläder. Ibland kom det någon gårdfarihandlare med och bjöd
ut sina varor t.ex. tyg, knappar och tråd.
Den första handelsboden, där man kunde köpa allt möjligt, både kläder och
karameller, öppnades vid Engby intill Täby kyrka på 1880-talet. Nästa affär låg
intill Roslags Näsby station strax före år 1900. Båda husen finns kvar, men inte
som affärer.
Några industrier eller kontor fanns inte. På Karby gård fanns det en väderkvarn,
vid Hägernäs en vattenkvarn och intill Kvarntorp och Sågtorp fanns också en
vattendriven kvarn och såg.
Skomakare fanns i Löttingelund, skräddare i Ytterbystugan i Roslags Näsby och
smeder vid de större gårdarna.
19
VÄGAR, JÄRNVÄGAR OCH ÅNGBÅTAR
Redan på 1000-talet fanns det smala vägar, där man kunde gå, rida och dra
kärror. På vintern hade man vägar över isarna. Där gick det fort att komma fram
med slädar.
De stora vägarna genom Täby från Stockholm mot Roslagen gjordes iordning på
1600-talet. Den viktigaste vägen var den som gick förbi Ensta och Gribbylund
och vidare till Finland. Den kallades för Postvägen, eftersom postdiligensen gick
fram där. Täbys poststation låg vid Åva gård. Vägarna var grusade, men ofta
leriga. Där var djupa hjulspår efter de tunga hästfororna, som hade lass med
förnödenheter.
År 1885 blev järnvägen klar från Stockholm Östra genom Täby och vidare till
Rimbo. Där gick till en början ångtåg med en hastighet av 25 km/tim. Mest var
det godståg.
Ensta krog, Gästgivaregård och Tingshus
KROGAR , GÄSTGIVERIER OCH TINGSHUS
Då man reste från Stockholm mot Roslagen med hästskjuts var det lagom att ta
rast vid Ensta. Där kunde man byta hästar, få en bit mat och även övernatta.
Ensta var gästgiveri (dåtidens värdshus) och krog från slutet av 1600-talet till
början av 1900-talet. Från 1780 var Ensta tingsplats och domstol. År 1913 till
1936 var krogen skola, men numera används byggnaderna till konstgalleri,
antikafför och motionsgård.
När järnvägen kom och man började använda den mer och mer blev det mindre
trafik på vägarna. Då behövdes inte heller krogarna utan de lades ner.
I Täby fanns utöver Ensta flera krogar i närheten av Roslagsvägen och
Täbyvägen, t.ex. vid Löttingelund, Vallabrink och Ella. Den senare, som än idag
kallas Ella krog, används som bostadshus.
20
DE FÖRSTA SKOLORNA I TÄBY
Den första skolan i Täby byggdes år 1829. Den kallades Centralskolan och låg
mitt i Täby vid Efriamsberg. Nästan alla barn hade lång väg att gå till skolan. För
de yngsta barnen byggdes småskolor vid Hagby, Arninge och Åva på 1850-talet. I
fattighuset vid Täby kyrka hade man också en skolsal.
Innan skolhusen blev färdiga gick lärare omkring på gårdarna och lärde barnen
läsa och skriva. Det lärde sig inte så mycket, mest var det katekesen (bibelförklaringar). Några få bönder hade råd att skicka sina barn till skola för högre
utbildning i Uppsala.
Före 1780 var det ganska sällsynt att folk, som arbetade på gårdarna, kunde läsa
och skriva.
I slutet av 1800-talet gick man sammanlagt 6 år i den vanliga skolan. Ville man ha
högre utbildning fick man inackordera sig i Stockholm eller Uppsala.
21
TÄBY PÅ 1800-TALET RÖNNINGE BY,
YTTERBYSTUGAN
I Rönninge by har man bott sedan järnåldern. På medeltiden blev det en by. På
1800-talet bestod byn av två gårdar, Norrgården och Södergården. Byn höll på
att förfalla i mitten av 1900-talet, men restaurerades 1975 och är nu en
kulturell friluftsgård med levande jordbruk. Där kan man se hur det såg ut på
gårdarna i Täby under 1800-talet. Där finns kor, getter och får, hästar och föl,
grisar, höns och kaniner.
På Rönninge by har Täby Hembygdsförening sitt museum. Där kan man bl.a. se
vilka redskap man hade förr, hur smeden, skomakaren eller skräddaren hade det
och hur det såg ut i torpen.
På midsommarafton och andra helger är det fest i Rönninge by. Då kan man
dansa, leka, rida och titta på djuren eller ta en fika på kaféet. I advent har man
julmarknad.
I Roslags Näsby finns Ytterbystugan, som varit ett torp under Näsby slott,
sedan bostad för dem som arbetade på den närbelägna kvarnen. Nu är det Täby
hembygdsförening somhar sin verksamhet där. Där kan man se hur man hade
”finrum” förr och hur man kan spinna och väva.
22
FRÅN BONDESOCKEN TILL KÖPING
I BÖRJAN AV 1900-TALET
Omkring år 1900 flyttade många människor till Stockholm från hela landet. Där
fanns arbete i de nya industrierna. Men det var svårt att få någonstans att bo.
I stället för att bo trångt i en litemn lägenhet valde många att bygga ett hus på
landet. Till arbetet kunde man då åka tåg med Roslagsbanan.
De första villorna byggdes nära järnvägsstationerna i Täby kyrkby, Roslags
Näsby och Viggbyholm. Järnvägen från Roslags Näsby mot Åkersberga blev klar
1901. En del byggde sig ett stort hus på en gång, andra byggde först
sommarstuga och förbättrade den sedan så att man kunde bo där året om.
Samtidigt med att villorna byggdes öppnades många olika affärer.
Det blev industrier i Täby också, men inte så många. Man ville ha lugn och ro intill
villorna. Viggbyholms brädgård var en av de största industrierna. Strax intill vid
Lorensvik låg en snickerifabrik, som bl.a. gjorde kvastskaft. Där kommunalhuset
nu ligger, fanns en stor kvarn och såg, som drevs med ånga.
23
På 1920-talet började bilarna bli vanliga i Täby. Det dammade ordentligt när de
körde på grusvägarna. Man satte också in bussar för att komplettera
tågtrafiken. Tågen till Roslags Näsby och Näsbypark blev elektriska på 1930talet.
Fler villor som byggdes på de gamla jordbruksområdena i Näsbypark,
Viggbyholm, Gribbylund, Ensta, Åva, Ella och Byle. Många människor flyttade till
Täby. Folkmängden ökade till 5000 år 1935 och till 10 000 år 1950.
Barnen måste få nya skolor. Först byggdes Ytterbyskolan, som blev klar år
1907. Sedan Kyrkskolan i Täby kyrkby , klar år 1911 och sedan Viggbyskolan, klar
år 1926. Då lades Centralskolan i Efraimsberg ner.
Prästgårdsskolan i Täby kyrkby började användas som småskola år 1901.
Förr i världen bestämdes hur man skulle lösa gemensamma problem i Täby på
sockenstämman. Det var vanligt att gårdsägarna och kyrkoherden samlades i
sockenstugan intill kyrkan. Där fattades besluten. När det blev många invånare i
Täby kunde inte alla samlas på en gång. Man valde därför representanter, som
skulle bestämma. Från 1918 kallades dessa möten för kommunalfullmäktige. En
mindre grupp av dem skulle se till att besluten blev utförda. Den gruppen
kallades kommunalnämnd.
Från början sammanträdde man i närheten av Täby kyrka bl.a. i Täby gård. På
1930-talet flyttade man till Roslags Näsby, ofta i Ytterbyskolan.
Den första januari 1948 blev Täby gamla socken Täby köping. Då dominerde
villabebyggelsen och de första flerbostadshusen i bl.a. Viggbyholm och
Örnstigen. Jordbruket var inte längre så viktigt. År 1950 fick man ett särskilt
kommunalhus i Roslags Näsby.
24
TÄBY BLIR STAN PÅ LANDET
Efter 1950 började utbyggnaden av Täbys många bostadsområden på allvar. Det
byggdes flerfamiljshus och nya villaområden. Från början låg Täbys köpcentrum i
Roslags Näsby, sedan byggdes mindre köpcentrum i Näsbypark, Viggbyholm,
Hägernäs och Täby kyrkby. År 1968 invigdes ett stort köpcentrum, Täby
Centrum där en gång Tibble gård hade legat. Det hade ett av Europas största
inomhus-torg. Mindre centrum finns också i Vallatorp, Skarpäng, Gribbylund och
Arninge.
Täby centrum så som det såg ut vid invigningen 1968 med Storstugan i bakgrunden
Befolkningen i Täby ökade från 10 000 år 1950 till nära 35 000 år 1968. Det
hade byggts nya vägar och motorväg (1957) till Stockholm. Många bor i Täby och
arbetar i Stockholm, men allt fler arbetsplatser skapas i Täby t.ex. Arninge,
Centrum och Roslags Näsby.
Grindtorp fick sitt namn av torpet (till höger) som låg på samma plats
25
Den största arbetsgivaren i Täby är Täby kommun. Förr kallades Täby för
socken sedan blev det köping och från år 1971 blev det Täby kommun.
Vart fjärde år väljer täbyborna vilka som ska bestämma i kommunen. De kallas
kommunfullmäktige. De beslutar hur mycket var och en skall betala i
kommunalskatt och vad varje täbybo får för de pengarna. Alla vi som bor i Täby
vill ha skolor, bibliotek, elektricitet, vatten, idrottsanläggningar, gator, vägar,
renhållning, sjukhus, äldrevård och mycket annat. De som arbetar med
planeringen av detta finns i Täby kommunhus eller i dess närhet. Nytt
kommunhus kommer att byggas i det nya tillbyggda Täby Centrum.
Detta är en avskrift ur häftet TÄBY – min hembygd från 1986.
Jag har förnyat språket på många ställen och även gjort tillägg där så behövts.
Sidan om Estrid är ny och fakta är hämtad från Lokaltidningen Mitt i Täbys
reportage 2004-05-18.
Tanken är att lärare och elever i grundskolans yngre åldrar ska använda
materialet i undervisningen om Täby.
Täby 2013-02-25
Elsie Andersson
lärare
26
27