<iIs iIltlJl'-t
{~~~
~~
~
IMF 1MB FlOM
FITIM FISM
S4 b.s, route des Acac.as
Case Postale I S 16
CH-I227 ~neva
SwilZerland
rNTERNATIONAL
METALWOIlKERS'
FEDERATION
rNTERNA TlONALER MET ALLGEWERKSCHAFTSBUND
FEDERATION
rNTERNATIONALE
DES ORGANISATIONS
DE TRAVAlLLEURS
DE LA METALLURGIE
rNTERNA TlONELLA MET ALLFEDERATIONEN
FEDERACION
rNTERNACIONAL
DE TRABAJAOORES
DE LAS lNDUSTRJAS
METALURGlCAS
FEDERAZlONE
rNTERNAZIONALE
DEl SlNDACATI
METALMECCANICI
Telephone: +41 (0)2234361
SO
Telefax: +41 (0)22343 IS 10
Internet: [email protected]
Telex: 423 298 MEn.
President: Klaus Zwickel
General Secretary: Marcello Malentacchi
CH
MODTAGET
28.02.97/mmJbg
Cirkulår nr 10
'"iAR. 1997
MB
Till alla IMF -fOrbund
Basta kolleger,
Vi bifogar forslaget till handlingsprogrammet
som behandlades av exekutivkommitten
Exekutivkommitten
beslutade att alla forbund bor ha mojlighet
vasentligaste punkterna som ligger till grund fOr handlingsprograrnmet.
idag.
att gora andringar
av de
Sista dagen for andringar år den 22 mars 1997.
Exekutivkommittens nasta sarnmantrade blir den 23 april for att behandl a och fOrbereda det
definitiva forslaget av handlingsprogrammet fOr rekommendation till IMFs Kongress i maj 1997.
Med basta halsningar
J:~~
Generalsekreterare
Bilaga
.j.1Jt~r;\';I
t=tj}" ~
~~
.-.....
rNTEIL" A TlONAL MET AL WORKERS' FEDERATION
I~TEIL".\ TIONALER MET ALLGEWERKSCHAfTSBUND
FEDElLA TlON rNTERNATlONALE
DES ORGANISATIONS
IMF 1MB FlOM
FITIM FISM
rNTER." ATlONELLA MET ALLFEDERA TlONEN
FEDER.\C10N
rNTERNACIONAL
DE TR.ABAJADORES
54 b.s, Toute des Acaclas
Case Postale 15\6
CH·1227 Geneva
SwitzeTland
Telephone: ·41 (0)22 343 6\ 50
Telefax -41 (0)22 3431510
Internet: [email protected]
Telex: 423 298 MEn. CH
FEDER.UIONE
rNTERNAZIONALE
DEl SrNDACATI
DE TRAVAlLLEURS
DE LAS INDUSTRJAS
DE LA METALLURGlE
METALURGICAS
METALMECCANICI
President: Klaus Zwicke!
General Secretary: Marcello Malentacchi
UTKAST
Infor det 21 :a århundradet:
nasta steg i
IMFs handlingsprogram
Innehållsforteckning
FORORD
O
INLEDNING
1
(D811)
DEN EKONOMISKA
OCH SOCIALA BAKGRUNDEN
2
1.1. MetallarbetarefOrbund i en fOranderlig varId.
2
1.2 Betydeisen fOrarbetstagare och fackforeningar........
1.2.1
Svikna lOften
1.2.2
En hotad demokrati.......
1.2.3
Konkurrensen hotar de sociala normerna
1.2.4
Hotet om att kapitalet flyttar
1.2.5
Global konkurrens på arbetsmarknaden
1.2.6
Kommunismens sammanbrott och slutet på kampen mellan ekonomiska
1.2.7
1.2.8
1.2.9
5
Fortsatt underutveckling
Marginalisering av arbetarrOrelsen i styrande organ i variden....
Vad vi har att tj3na på globaliseringen..
5
6
6
(D812)
ORGANISINGSARBETET
2.2
2.3
4
4
4
5
system
1.3 Fackliga prioriteringar och principer...........................................................................
1.3.1
Fler jobb och en miljOmassigthållbar tillv3xt
1.3.2
Ratt till utveckling och arbetstagarrattigheter...........................
1.3.3
ArbetarrOrelsens styrka och enhet..
1.3.4.
IMF-initiativ
2.1
3
3
AR FACKFORBUNDENS
LIVSNERV
Hur det fackliga medlemskapet har minskat
Låt oss få arbetstagarna att gå med i facket..
2.2.1
Ekonomiska fOrdelar
2.2.2
M3nskligt intresse
2.2.3
Deltagande i beslutsfattandet på arbetsplatsen
2.2.4
Facket och politiken
2.2.5
Kommunikation och grasrotsarbete
Gå ut och organisera
7
7
8
8
9
1O
1O
11
11
12
12
12
12
13
(Del 3)
SOLIDARITETENS
ROLL
16
3.1
Definition av solidaritet
16
3.2
Utmaningar fOrsolidariteten
16
3.3
Omvardera, och på nytt slå fast solidariteten
3.3.1
IMFs roll
3.3.2
Heltackande solidaritet
17
17
18
(Del 4)
KAMPEN FOR MANSKLlGA OCH FACKLlGA RATIIGHETER
4.1.
4.2
4.3
Arbetstagarrattigheter och fackliga rattigheter
4.1.1
Manskliga rattigheter: grundvalen fOr arbetstagarr3ttigheter
rattigheter
20
20
och fackliga
20
Angrepp mot arbetstagarrattigheter.
4.2.1
Politiskt och ekonomiskt motiverade attacker
4.2.2
Situationen i u-Ianderna
4.2.3
Situationen i i-13nderna
4.2.4
Situationen i lander i ekonomisk omvandling
21
21
22
22
22
Fackliga principer, fackliga prioriteringar och fackliga initiativ
Principer
Prioriteringar.
Initiativ
23
23
23
23
4.3.1
4.3.2
4.3.3
(DelS)
MålsAttningar fesrkommande kongressperiod •.••.•......................••...•.•......................•....•............•••
25
5.1
Att bygga upp en global rOrelse fOr metallarbetare
5.1.1
Strukturella initiativ av IMF
5.1.2
Globaliseringen och den fackliga verksamheten
5.1.3
Att organisera de oorganiserade
5.1.4
En ny impuls fOr den internationella solidariteten
25
25
25
26
27
5.2
Att gripa sig an de stora fOretagen
5.2.1
Transnationella fOretag och IMFs v3r1dsråd
5.2.2
FOrhandlingar om uppforandekodexar fOr fOretag
5.2.3
Nya informationsstrategier
28
28
28
29
5.3
En facklig motvikt.
5.3.1
Ett ekonomiskt program
5.3.2
Arbetstagarnas r3ttigheter
29
30
31
FORORD
INLEDNING
Detta policydokument bygger vidare på handlingsprogrammet från kongressen i
Zurich, och drar upp linjerna for IMFs verksamhet under de forsta åren i det 21:a
århundradet.
Det utstracker de landvinningar och de erfarenheter som har gjorts under de senaste
tyra åren in i framtiden, och forsoker bidra till att IMFs målsattningar upptylls på ett
mer verkningsfullt satt.
Vår varld forandras mycket snabbt. Då vi inser detta, och for att forbereda
diskussionerna i San Francisco om den framtida inriktningen av IMFs
anstrangningar, har vi bildat underkommitteer med ett brett deltagande från IMFforbund for att dryfta tyra nyckelområden:
• ekonomins globalisering
• organiseringsarbetet
• solidariteten
• arbetstagarrattigheterna.
Praktiskt taget va~e facklig verksamhet bygger på, eller speglar, en eller annan av
dessa nyckelområden. Dessutom kraver pågående forandringar i dagens politiska,
sociala och ekonomiska verklighet en smidig och snabb respons av oss på
arbetande manniskors vagnar.
Under 1993 års kongress antog IMF sitt forsta handlingsprogram, som redan inneholl
de tyra ovannamnda nyckelområdena. Ett år senare antogs En stadga for sociala
och ekonomiska alternativ for de anstallda i metallindustrin, som också forst och
framst handlade om de nyckelfrågor som vi står infor, och som fastlade de
grundlaggande principer som vi måste arbeta efter. Nu måste vi tillfora strategierna,
och konkreta forslag till aktioner som IMF och dess medlemsforbund kan såtta igång
med på olika nivåer.
- 1-
(Del 1)
DEN EKONOMISKA OCH SOCIALA
BAKGRUNDEN
1.1. Metallarbetareforbund
i en foranderlig varld
Nar vi nu narmar oss slutet på det 20:e århundradet står arbetarrorelsen infor många
utmaningar. Eftersom metallindustrin ofta ligger framst i den tekniska och organisatoriska utvecklingen ar arbetstagarna i denna industri sarskilt utsatta.
Att faststalla vilka dessa utmaningar ar, och att utveckla de fackliga strategierna for
att mota dem måste vara huvudsyftet med ett handlingsprogram. De huvudtrender
som den arbetande befolkningen har stalIts infor ar
• de industriella ekonomiernas mognad
• avreglering, och spridningen av nyliberala ideologier
• ekonomisk globalisering och regionalisering
• kommunismens sammanbrott.
Dessa trender kommer att diskuteras noggrant i detta handlingsprogram. Det står
dock klart att de bidrar till en hotfylld ekonomisk miljo, dar stravan efter att vara
konkurrenskraftig oavsett de sociala kostnaderna, skapar en enorm press att privatisera, gora arbetsmarknaden f1exiblare,sanka de sociala kostnaderna och decentralisera de kollektiva forhandlingarna.
Kapitalets nya rorlighet skapar också allvarliga problem. Dem leder till spekulation
snarare an till investeringar i tillverkning. Tidvattenvågor av obundet kapital skoljer i
och ut på finansmarknaderna inom loppet av timmar, vilket kan få forodande
konsekvenser for de berorda ekonomierna.
Den rådande ekonomiska tillvaxtmodellen har kanske inneburit fordelar for vissa.
Dessa fordelar har dock vunnits till priset av att många har blivit arbetslosa och
socialt utslagna. An varre, tillvaxtmodellen har uppmuntrat ett sjalviskt, individualistiskt tankesatt, vant arbetstagare mot arbetstagare, lett till vaxande orattvisor inom
och mellan lander och undergravt solidaritetsprincipen som sager att man skall verka
for kollektiva intressen.
Dessa utvecklingar har gjort organiseringsarbetet mycket svårare. Fackforeningarna
har blivit mindre populara, och arbetstagarnas rattigheter har borjat attackeras.
Transnationella foretag investerar nu i ekonomier dar arbetskraftskostnaderna ar
låga och fackforbunden sårbara. De f10ckas till lander som Kina och Vietnam dar
arbetstagarnas rattigheter ignoreras.
I alltfor många u-lander kranks de manskliga rattigheterna av diktatoriska regimer
och arbetsgivare, och i i-landerna har konservativa regeringar genomfort lagar som
forsvagar eller avskaffar arbetstagarnas rattigheter och gor slut på fackforeningarna.
-2-
Uppmuntrade av den antifackliga lagstiftningen, globaliseringen och avregleringen
har arbetsgivarna dessutom sjalva borjat vidta aggressivare antifackliga åtgarder.
1.2 Bet ydelsen for arbetstagare och
fackforeningar
Med undantag for trenden mot mognad i de industriella ekonomierna ar det kapitalet
som gynnas av de ovan beskrivna trenderna. På arbetstagarsidan finns det både
vinnare och forlorare, och det beror utan tvivel på att det globala kapitalet anvander
sin vaxande makt for att diktera sitt sociala och ekonomiska program for varldens
nationer. Det innebar att arbetstagarna och deras organisationer stalIs infor en
allvarlig utmaning. Aven om det i arbetarrorelsen over hela varlden finns ett helt
spektrum av olika åsikter så finns det opposition mot praktiskt taget varje element i
det nyliberala programmet, och alla ser med misstanksamhet, eller till och med
råttfram fientlighet, på den storsta delen av detta program.
1.2.1 Svikna loften
Till och med en ofullstandig lista visar av vilken storleksordning problemen ar. Under
de senaste tjugo åren har foljande hånt:
• Skillnaderna mellan rika och fattiga regioner och manniskor har okat, vilket har lett
till samhallelig upplosning.
• Många manniskors levnadsstandard har stagnerat eller sjunkit.
• Arbetsloshet och undersysselsattning har skjutit i hojden i i-landerna samtidigt
som den har hållit sig på extremt hoga nivåer i u-Ianderna.
• Bruket av korttids- och projektanstallningar har spritt sig både i i- och u-lander,
vilket har gjort inkomsterna osakrare och hotar de sociala formånerna.
• Produktions- och tjansteoverforingar till låglonelander och/eller fackligt oorganiserade regioner har accelererat, vilket har lett till att arbetstillfallen har forsvunnit och
hårt erkampade sociala formåner satts på spe!.
• Det globala finanskapitalet har borjat dominera over det produktiva kapitalet, vilket
har oppnat for spekulation, hoga råntor och extrema valutakursfluktuationer.
• Vissa u-Ianders skuldsattning har skjutit i hojden, sarskilt i Afrika, Latinamerika
och bland de fattigaste landerna, och de internationella långivarna kraver att stora
resurser avleds från den ekonomiska och sociala utvecklingen till återbetalning av
utlandslån.
• Miljo- och kulturforstorelsen fortsatter att forvarras.
• Rasismen, framlingsfientligheten och konsfortrycket har okat, och med dem den
politiska instabiliteten.
• Trots att man har genomfort nyliberala och marknadsvanliga reformer for handel
och investeringar har den ekonomiska tillvaxten i varlden saktat av. På platser
med tillvaxt skapas idag inte lika många arbetstillfallen som tidigare.
-3-
1.2.2 En hotad demokrati
Men det står mer på spel an bara våra samhallens ekonomiska valfard. Marknadsideologins dominans hotar sjalva demokratin. Bortsett från den snedvridning som
skapas - mot sysselsattningsskapande åtgarder och for en sankning av sociala
normer - och som spekulanterna alskar, ar det klart att marknaderna representerar
pengarnas makt och inte valjarna. Marknadens aktorer har inget demokratiskt
mandat att belona eller bestraffa oberoende stater eller att omintetgora regeringars
politik om den inte anses gynna finanskapitalet.
1.2.3 Konkurrensen hotar de sociala normerna
En nations interna ekonomiska och sociala system kan inte isoleras från avregleringen av handel och investering ar. Till stor del har de ovan beskrivna negativa
effekterna kommit av att man har avreglerat de externa ekonomiska relationerna
utan att samtidigt skapa en ram av social-, miljo- och arbetsnormer som skulle se till
att resultatet gynnade arbetstagarna. Avregleringen har visat sig vara en kraftig
drivfjader for konkurrensen, och handel och internationella investeringar har okat
med stormsteg, dock utan att vara understalIda några regler som borgar for rattvisa
och jamstalldhet.
Denna vaxande globala konkurrens på produktmarknaderna riktar kapitalets uppmarksamhet mot existerande inhemska regler och kostnader. Reglering av arbetsmarknaderna, progressiva skattesystem, miljoskydd, produktsakerhetsnormer och
sociala valfardssystem, liksom de centrala forhandlingssystem som finns i många
lander, ses alla som begransningar eller som direkta kostnader.
Sådana "ingripanden" på marknaderna från regeringar eller arbetarrorelsen, och de
darmed forbundna kostnaderna har funnits sedan lange. Under efterkrigstidens
ekonomiska tillvaxt accepterades de av kapitalet. Under de senaste årtiondena har
dock trycket okat, framforallt från marknadsideologer och arbetsgivare, for en
privatisering av statligt agda foretag, for f1exibilitet på arbetsmarknaden, for en
allman sankning av de sociala kostnaderna, och for att Ioner skall koppias till
prestationen hos individer eller arbetslag. Dessa påtryckningar samverkar for att
forsvaga den organiserade arbetskraftens stallning och bidrar till den ekonomiska
stagnationen. I u-lander och i landerna som overgår till marknadsekonomi har de
internationella finansinstituten hjalpt till att trycka på for snabba privatiseringar och
for skapandet av f1exibla arbetsmarknadslagar som ger foretagsledningarna storre
inflytande samtidigt som de begransar arbetstagarnas rattigheter.
1.2.4 Hotet om att kapitalet flyttar
Globaliseringen står for det hot som satter kraft bakom sådana krav: de transnationelIa foretagen behover inte betaia skaliga Ioner och sociala omkostnader om de kan
valja att f1ytta sin verksamhet till regioner med en liknande infrastruktur och
produktivitet, men dar Ioner och sociala omkostnader ar mycket lagre. Avregleringen
av handeln och av utlandsinvesteringarna har sjalvklart gjort sådana hotelser mycket
mera verkliga. Valfardsstaten har darfor hamnat i skottlinjen: det transnationella
kapitalets strategi ar att minska ned den eller avskaffa den dar den finns, och att
forhindra att den vaxer fram någon annanstans.
Kapitalets nyfunna rorlighet innebar också allvarliga risker for u-lander och lander
som overgår till marknadsekonomi. Idag kan vågor av obundet portfoljkapital inom
-4-
loppet av timmar skolja in och ut från finansmarknaderna. Det ar svårt nog for de
stora etablerade marknaderna att hantera sådana svangningar. I u-Ianderna kan de
få katastrofala foljder, vilket visas av vad som nyligen har hant Mexiko.
1.2.5 Global konkurrens på arbetsmarknaden
Arbetstagarna får nu i allt hogre utstrackning konkurrera med varandra på den nya
globala arbetsmarknaden. Vaxande strommar av arbetssokande skapar allvarliga
problem for både deras hemlander och de mottagande samhallena. Kapitalets nya
rorlighet låter det exploatera skillnader i Ioner och sociala omkostnader. Låga
produktionskostnader och repressiva arbetsmarknadslagar blir mer och mer ett sått
for regeringar att locka till sig det internationella kapitalet. Resultatet år att den
nationelIt organiserade arbetskrattens mest grundlåggande mål - att låta arbetstagarna slippa att konkurrera med Ioner och arbetsvillkor - nu attackeras av det
transnationella kapitalet, och att arbetarrorelsens framsta vardering - solidariteten nu undergråvs genom den okande konkurrensen på arbetsmarknaden.
1.2.6 Kommunismens sammanbrott och slutet på kampen
mellan ekonomiska system
Att den politiska konkurrensen mellan ekonomiska system har upphort har fått
ytterligare en foljd for fackforbunden och arbetstagarna. Så lange det fanns
konkurrerande system var den ekonomiska och politiska maktens foretrådare på
båda sidor tvungna att visa arbetstagarna och samhallena som den styrde att de
verkligen fick del av den ekonomiska utvecklingen. Atminstone ett sken av en
socialstat uppråttholls. Når denna konkurrens nu har upphort, har också denna
motivation forsvunnit, och det segrande globala kapitalet kånner sig mycket friare att
ta tillbaka arbetstagarnas och fackfOreningarnas landvinningar. Man monterar ned de
progressiva sociala och ekonomiska institutionerna.
1.2.7 Fortsatt
U nderutveckli
ng
Export år en sjålvklar del i den ekonomiska verksamheten och den ekonomiska
utvecklingen. Det slags exportledda utveckling som har framjats, och fråmjas av den
nyliberala politiken, av Internationella valutafonden och Våridsbanken undergraver
dock den ekonomiska verksamhet i de importerande landerna som hittills har tillåtit
dem att fylla många av sina behov med tillganglig egen teknik och egna resurser. I
stallet for att utveckla de inhemska arbetstagarnas kopkratt har man gjort sig alltfor
beroende av nyckfulla avlågsna marknader.
Den nuvarande biståndspolitiken befåster också många u-Iånders, sårskilt de minst
utvecklades, beroende av råvaruexport. Dessa råvarors priser går upp och ned
beroende på konjunkturen och på vilken politik som fors i i-Iånderna. Svångningarna
orsakar stora problem i de exporterande landerna. Den utveckling som drivs fram av
det privata kapitalet minskar dessutom, genom att nationella ekonomier satts i
handerna på det globala kapitalet, den inhemska kapitalackumulation. Darmed
forevigas beroendet, sarskilt i de minst utvecklade landerna.
-5 -
1.2.8
Marginalisering
varlden
av arbetarrorelsen
i styrande organ i
Under de senaste fyrtio åren har vi upplevt tillkomsten av FN-systemet och Bretton
Woods-institutionerna som skall styra ekonomin, vi har fått GATT och VHO, vi har
vant oss vid regelbundna toppmoten av statsoverhuvuden och regeringschefer for att
hantera globala politiska och ekonomiska problem (till exempel G7-motena) och sett
att det har uppstått allt fJer regionaia strukturer. Med tanke på hur stor uppgiften ar,
ar dessa institutioner som skall leda varlden dock fortfarande svaga.
Arbetarrorelsen har sedan lange stott dessa institutioner som skall sorja for ledning.
Frågor som galler krig och fred, ekonomisk utveckling och arbetstagarnas rattigheter
kraver att det finns starka internationella organ. Vårt problem ar att praktiskt taget
alla dessa institutioner nu domineras av politiska krafter som ar fientligt instalIda till
arbetarrorelsens målsattningar och strategier. Det galler sarskilt de ekonomiskt
inriktade organen. Men aven i de framforallt politiskt och socialt inriktade organen,
som FN och ILO, marginaliseras arbetarrorelsen. Bortsett från att ILO ofta lamslås av
tvister mellan medlemsstater håller det på att bli aIlt svårare att fora fram
arbetarrorelsens synpunkter i dem, delvis beroende på att rorelsens infJytandepå de
nationella regeringarna också håller på att minska.
1.2.9 Vad vi har att tjana på globaliseringen
Vi har talat mycket om den aktuella och framtida negativa betydeisen av pågående
ekonomiska trender. Det betyder dock inte att de bara har negativa konsekvenser.
Globaliseringen skapar till exempel både vinnare och forlorare. Frågan som
arbetarrorelsen måste stalla sig, ar om den ar mer an ett nollsummespel, och om
arbetstagarna och deras samhallen har något att tjana på den.
I den utvecklade varlden kan de utbildade arbetstagarna gynnas av denna
utveckling, och tjanstenaringarna - i synnerhet de som betjanar det globala kapitalet
- genomgår en stark tillvaxt. Tyvarr ar detta endast en svag trost for de organiserade
arbetstagarna. I många av grupperna som vinner på utvecklingen, till exempel fria
yrkesutovare, akademiker eller anstallda i de finansiella tjanstebranscherna, år
organiseringsgraden låg, och de satter sig emot forsoken att organisera dem.
I u-landerna skapar de transnationella foretagen arbetstillfaIlen, de hojer for det
mesta lonerna och forbattrar arbetsvillkoren. Vissa av dessa jobb har naturligtvis
bara fJyttats dit från redan befintliga arbetsplatser, men i många fall skapas nya jobb
for att fylla den vaxande efterfrågan på dessa framvaxande marknader. Det ar
uppenbart att kapitalinfJodet, aven det privata, under vissa villkor kan bidra till att
forbattra levnadsstandarden i u-Ianderna.
Dessutom ger globaliseringen vissa traditionella producenter av jordbruks- och
hantverksprodukter tillgång till nischmarknader i varlden. Det ger valkomna inkomster
och kan till och med hjalpa till att bevara lokaia kulturer och sociala strukturer.
Dessa exempel visar att globaliseringen skulle kunna gagna arbetstagare i hela
varlden. Som vi redan har namnt håller dock klyftorna på att vaxa, och det ar inte
ovanligt att vinsterna med globaliseringen och av den ekonomiska utvecklingen
framforallt, eller i sin helhet, går till de transnationella foretagen eller till lokaIa eliter.
Dessutom går en stor del av avkastningen på investeringarna i andra lander direkt
-6-
tillbaka till ursprungslandet, vilket hammar kapitalbildningen i utvecklingsregionerna
och ger dem permanenta nackdelar.
Darav foljer att vinsterna med globaliseringen inte kommer att forverkligas bara
genom att vi helt enkelt genomfor ett avregleringsprogram som har utarbetats i
enlighet med den rådande marknadsideologin. Globaliseringsprocessen måste styras for att sakerstalla den sociala jamlikheten och for att de svagaste ekonomiernas
beroende skall minska.
1.3 Fackliga prioriteringar och principer
I det rådande politiska sammanhanget måste arbetarrorelsen lara sig hur man kan
leva med denna ekonomiska globalisering och verka for att bygga upp sin styrka och
globala regelverk och kontrollorgan. Gor den inte det kommer den att åsamkas allt
storre forluster.
Helt avgorande ar att vår kollektiva sociala och ekonomiska framtid bestams av en
demokratiskt beslutad politik snarare an av marknadskrafterna. For att det skall
kunna ske måste globaliseringsprocessen bromsas.
Ur ett fackligt perspektiv innebar globaliseringen risker, men också mojligheter. Vi
måste utnyttja dessa mojligheter for att faststalla nya regler som begransar de negativa konsekvenserna av en avreglerad globalisering, och som i stallet verkar i
arbetande manniskors intresse. Vi behover ett handlingsprogram som hjalper oss att
forsvara våra landvinningar, som ger våra medlemmar fortroendet åter, och som låter
oss uppnå nya mål i arbetande manniskors intresse over hela varlden. Den globala
utmaning som vi står infor kraver en global respons - en verksamhetsram som
spanner over nationsgranserna.
Vårt program prioriterar foljande:
• ett starkare internationelIt samarbete på det ekonomiska och monetara området
genom en samordning av: 1. en industripolitik som syftar till att oka de produktiva
investeringarna och att skapa arbetstillfallen, 2. reglering och stabilisering av
finansmarknaderna, 3. en finanspolitik som forhindrar nedmonteringen av socialforsakringssystemen, utjamnar konjunkturcyklerna och borgar for en uthållig
ekonomisk tillvaxt
• framjande av råttvis handel mellan nationerna, forbud mot social dumpning och
respekt for grundlaggande arbets- och miljonormer
• en integrering av u-Ianderna i varldsekonomin genom att man uppratthåller skaliga
råvarupriser, sorjer for att de får tillgång till de internationella marknaderna på
rattvisa villkor och for ett socialt ansvar från de internationella långivande organen
for att stodja det ekonomiska och sociala framåtskridandet.
1.3.1 Fler jobb och en miljomassigt hållbar tillvaxt
Vi kan inte acceptera en standigt hog arbetsloshet i varlden. For oss ar full sysselsåttning ett grundkrav. Regeringarna måste gora skapandet av lampliga jobb med
råttvisa Ioner, och en minskning av arbetslosheten, samtidigt som man respekterar
arbetstagarnas och de fackliga rattigheterna, till det centrala i sin verksamhet. Det
behovs en varldsomspannande samordning av den ekonomiska och monetara
-7-
politiken for att forhindra ohållbara obalanser i utbytet mellan landerna och stora
vaxelkursforandringar, och for att skapa f1eroch battre jobb åt alla.
Med ett fåtal undantag ar det i dag, mot bakgrund av dagens låga inflation, mojligt att
fora en mer expansiv ekonomisk politik de f1esta landerna utan att det okar inflationstrycket. En sådan expansion kan ske genom att kort- och långrantorna sanks
ytterligare samt genom en finans- och budgetpolitik som skulle leda till en mera
rattvis fordelning av intakterna och til! att konsumtionen stimulerades. Det skulle
också satsas mer på aktiva sysselsattningsskapande åtgarder. Dessutom bor man
framja investeringar i nya industrier med en sysselsattningspotential.
Den ekonomiska politiken måste dessutom genomforas i enlighet med strikta regler
och innebara bestamda åtgarder som syftar til! att framja en miljomassigt sund och
uthållig utveckling. Miljo och utveckling hanger ihop och det måste man ta hansyn till.
Vi kan inte acceptera att arbetstagare i hela varlden får lida for att man inte genomfor
tillrackligt hårda miljonormer och att arbetarskyddskraven offras på den internationella konkurrensens altare.
Många miljoproblem har sitt ursprung på arbetsplatserna. Arbetstagarna har darfor
en unik mojlighet att bidra til! losningar som kan forbattra arbets- och livsmiljon
genom investeringar i lamplig teknik och kontrollutrustning. Det kan också goras
mycket for att skapa f1er"grona" jobb. Miljoprogram, program for att återstalla miljon
och tekniskt bistånd till mindre utvecklade lander på det har området kan bidra till att
skapa sysselsattning.
1.3.2
Ritt till utveckling och arbetstagarrittigheter
Det finns ingen fråga som skapar mer splittring i arbetarrorelsens led an f1yttningav
kapital och arbetstillfallen, två saker som foljer varandra. A andra sidan har arbetstagare i hela varlden ett gemensamt intresse av att anstallningsvillkor harmoniseras
uppåt. De transnationella foretagen får inte vara de enda som tjanar på globaliseringen; en rattvis del av avkastningen av investeringarna i u-Ianderna måste gå till
att hoja levnadsstandarden dar. Dessa overvaganden leder oss til! foljande principer:
• Handel och investeringar måste leda till en harmonisering uppåt av levnadsstandarden på olika håll hela varlden.
• Vi måste inse att alla manniskor har ratt till ekonomisk och social utveckling, och
att kapitalstrommarna kan underlatta det. Sådana kapitalstrommar bor inte vara
kontroversiella om de framst syftar till att bygga upp en produktion for marknader
inom vilka investeringarna gors.
• Grundlaggande, internationelIt erkanda arbetstagarrattigheter och arbetsnormer ar
bra verktyg for att se till att det finns en koppling mellan å ena sidan handel och
utlandska investeringar, och å andra sidan en harmonisering uppåt av levnadsstandarden. Fackforbund i u-lander måste vara så starka att de kan kampa for
forbattringar i Ioner och arbetsvillkor och bekampa en politik, som deras regeringar
kan vilja anta, som skapar permanenta konkurrensfordelar genom ett dåligt
arbetarskydd, usla Ioner och låga miljokrav.
1.3.3
Arbetarrorelsens
styrka och enhet
Under nationalstatens tidevarv har arbetstagarna kunnat havda sig genom att bilda
fackforeningar. Deras paroll var: enade vi stå, sondrade vi falla! Denna paroll galler
-8-
lika mycket idag som under det forra århundradet. Under den ekonomiska globaliseringens tidevarv måste den dock ses som ett upprop till nationella fackforbund att
bygga upp sin styrka och att agera enat på den internationella nivån med avseende
på avgorande principer och strategier.
For det andra ar det de nationella forbundens mojlighet och vilja att bidra till
arbetarrorelsens globala kamp som ar nyckeln till vad vi kan uppnå. Svaghet eller
nedgång på en plats kommer att gora oss alla svagare. Svaga forbund i u-Ianderna
skulle omintetgora våra strategier for en harmonisering uppåt av arbetsvillkor. I de
industrialiserade landerna har det alltid varit de starkastes insatser och bedrifter som
har tjanat som monster och riktpunkter som sedan har spritt sig i ekonomier och
regioner. Det innebar att
• IMF och dess medlemsforbund måste gora det till sin hogsta prioritet att starka de
fackliga rorelserna, sarskilt i de u-lander som ar starkast involverade i den ekonomiska globaliseringen
• forbunden i i-landerna måste stå for huvuddelen av det materiella stodet for dessa
anstrangningar
• forbunden i den utvecklade delen av varlden foljaktligen måste vara solidariska i
forsvaret av de landvinningar som nu hotas av marknadskrafterna som avregleringen har slappt loss
• existerande arbetarrorelser overallt kommer att behova omprova sina strukturer
och sin politik for att anpassa dem till de utmaningar som en global ekonomi
kommer att stalla rorelserna infor.
I samband med denna sista punkt kan det vara vart att betona att interna splittringar
- vare sig de består i att det finns tlera centralorganisationer i ett land eller rivaliteter
mellan foretag eller anlaggningar - gor oss svagare, och darfor måste overvinnas.
Vidare: strukturer och arbetssatt som innebar att man inte gor tillrackligt for att nå ut
till samhallet, till samhalleliga organisationer eller till oorganiserade eller nya
arbetstagare - oavsett om det ar i nya kunskapsbranscher eller om de just har
kommit från jordbrukslivet - ar en svaghet som vi inte har råd med.
1.3.4. IMF-initiativ
IMF måste ta ett antal initiativ for att bemota globaliseringen. Bland annat:
• se till att varldens ekonomiska framtid återigen understalls demokratiska beslut
• på nytt skapa ekologiskt hållbar ekonomisk tillvaxt och nya arbetstillfallen
• minska de ekonomiska klyttorna och se till att globaliseringen tjanar arbetstagarna
och deras samhallen overalIt
• ta itu med de transnationella foretagen på ett mera verkningsfullt satt.
Del 5 i denna handling innehåller eft flertal forslag till initiativ som riktar sig tilllMF
och dess medlemsforbund och syftar till aft ta upp dessa frågor.
-9 -
(Del 2)
ORGANISINGSARBETET AR
FACKFORBUNDENS LIVSNERV
2.1
Hur det fackliga medlemskapet har
minskat
Om fackforbunden i framtiden skall kunna spela en lika viktig roll som de har gjort
hittills, och dessutom utvidga sin verksamhet for att hanga med i utvecklingen, måste
de kunna attrahera nya medlemmar, och också manniskor av den kaliber som kravs
for att de skall kunna ta på sig ett ledaransvar.
Det ar en truism att saga att det inte kan finnas några fackforbund utan medlemmar.
Men i många av landerna med de storsta metallindustrierna håller medlemsantalen
på att sjunka. Skalen till detta ar legio och återfinns i många delar av denna rapport.
Det handlar om arbetsloshet och undersysselsattning, ekonomiska strukturforandringar, om branscher på nedgång och om framvaxande branscher. Det forekommer
också fientlighet från regeringars och arbetsgivares sida, och likgiltighet från
allmanheten. Fackforbunden misslyckas sjalva att på ett verkningsfullt satt ta itu med
uppgiften att organisera de oorganiserade.
I i-landerna lander har den fackliga organiseringsgraden i metallindustrin av tradition
varit bland de hogsta i varlden. Samtidigt som organiseringsgraden har fortsatt att
vara hog inom många sektorer och i många lander har de fortsatta tekniska forandringarna och den låga ekonomiska tillvaxten inneburit att många typiska metalljobb
har forsvunnit, och darmed att den totaia fackliga anslutningen har minskat.
Små och utspridda fabriksforetag har varit svåra att organisera och att betjana.
Tillvaxten har skett, och de nya jobben har skapats, utanfor metallindustrins
traditionella områden. Som grupp betraktad har de som ar nya på arbetsmarknaden
- ungdomar, kvinnor, gastarbetare eller personer som tillhor minoritetsgrupper vanligtvis liten erfarenhet av industriarbete och av fackforeningar. De nya arbetsstyrkorna bildas ofta i regioner dar det finns mycket få, eller inga industritraditioner - ofta
sker detta avsiktligt darfor att arbetsgivarna viii undvika fackforeningar.
Foretagsledningarna har utvecklat sofistikerade metoder for att krossa fackforeningarna på de befintliga arbetsplatserna och for att hålla dem borta från nya. En av
de mest forkastliga teknikerna ar att sprida anvandningen av personlighetstester i
anstallningsprocedurerna. Snarare an att testa fardigheter syftar dessa procedurer till
att finna eftergivna anstallda och till att sortera bort mojliga fackliga sympatisorer.
Ofta tar man hjalp av externa konsulter, man sager upp valetablerade avtal och gor
fackligt medlemskap till något att skammas for.
Ovana vid fackligt arbete kombineras alltså med fientlighet från arbetsgivarnas sida tendenser som ytterligare forstarks av massmedia, och som staller det fackliga
organiseringsarbetet infor formidabla svårigheter.
- 10-
2.2 Låt oss få arbetstagarna att gå med
i facket
For att kunna organisera så många arbetstagare som mojligt måste fackforbunden
vara attraktiva for nya medlemmar, och de måste kunna organisera. Dessutom ar det
helt avgorande for varje rekryteringsanstrangning att man forstår varfor arbetstagarna går med. I grunden går arbetstagare med i facket for att det ar till nytta for dem.
Eftersom denna nytta varierar från land till land måste organiseringsarbetet bygga på
att man framjar och skyddar arbetstagarnas verkliga intressen, så som de uppfattas
lokalt.
De grundlaggande skalen till att arbetstagare behover fackforeningar ar att de viii ha
ekonomiska forbattringar, skydd, sakerhet och stod. Ickedestomindre bor det goras
en analys for att man skall kunna avgora vad det ar som kommer att attrahera
arbetstagare till fackforeningarna, oavsett vad de har for ekonomisk eller social
bakgrund. Vi måste komma ihåg:
•
Villkoren varierar inte bara mellan lander och ekonomier, utan också inom stora
foretag, som till exempel de transnationella koncernerna.
•
Den strukturella och tekniska forandringstakten ar hog, gamla fardigheter blir
omoderna och arbetet organiseras på nya satt. Tankearbetet expanderar medan
kroppsarbetet minskar.
•
Individualismen håller på att oka i arbetslivet, liksom i samhallet i ovrigt. Vi får
dock inte forvaxla denna individualism med egoism. Fackforeningarnas fundamentaia uppgift ar fortfarande att betjana medlemmarna och att framja
solidariteten. Det nya ar att de tjanster som behovs idag ar mer individuella och
att solidariteten måste goras relevant for individen.
Aven om det inte finns någon magisk formel for att Iyckas i organiseringsarbetet, och
prioriteringarna andras från fackforening till fackforening och från land till land kan vi
andå foreslå ett antal principer. Dessa principer bygger på erfarenheter från några av
de mest framgångsrika organiseringskampanjer som IMF-forbund har genomfort.
2.2.1
Ekonomiska fordelar
Fackforbunden måste kunna erbjuda sina medlemmar påtagliga ekonomiska forbattringar.
•
Forhandlingspolitiken bor darfor grundas på medlemmarnas behov och på
deras deltagande. Den måste goras fullstandigt tydlig for både medlemmar och
icke-medlemmar, och resultat bor tydligt kunna hanforas till fackforbundets
anstrangningar.
•
Att framja och skydda medlemmarnas ekonomiska intressen bor vara huvudmålsattningen i organiseringskampanjerna.
•
Forbundets anstrangningar och vad det har uppnått på områden som arbetarskydd, miljo, m.m. bor också goras helt klart for potentiella medlemmar.
- 11 -
2.2.2 Manskligt intresse
•
Forbunden bor betona lokaia och arbetsplatsbundna verksamheter for att forbattra medlemmarnas dagliga arbetsforhållanden på ett satt som tillfredsstaller
medlemmarna och attraherar nya.
•
Nar forbunden kan bidra till battre arbetsforhållanden - antingen fysiska eller
psykiska - biir fackforbunden attraktivare.
•
Forbundens bidrag till att losa vardagliga problem på arbetsplatserna bor vara
en annan huvudmålsattning i rekryteringskampanjerna.
•
Små och medelstora foretag bor ges sarskild uppmarksamhet, liksom unga
arbetstagares situation.
2.2.3 Deltagande i beslutsfattandet
på arbetsplatsen
Det finns en annan dimension som många forbund inte ar tillrackligt involverade i. Ett
foretags framtid ar alltfor viktig for att den skall overlåtas till foretagsledningen
ensam! Ett aktivt inflytande från facket och arbetstagarna i beslutsfattandet på
arbetsplatsen kan vara ett kreativt satt att utveckla jobben, produkter, produktiviteten
och effektiviteten, liksom arbetsmiljon, kompetens och fardigheter - allt detta ger
resultat och okar arbetstrivseln.
•
Delaktighet i utvecklingen av arbetsplatserna bor goras till en facklig huvudverksamhet. Anstrangningar och resultat på dessa områden ar ypperliga
argument i rekryteringskampanjerna.
•
Forbunden bor faststalla mål for utvecklingen av arbetsorganisationen,
produktionen och produktiviteten, liksom for kompetensutvecklingen hos
arbetstagarna.
2.2.4 Facket och politiken
Fackets politiska roll ar också något som angår potentiella medlemmar. Relationerna
mellan fackforbund och politiska partier uppvisar stora skillnader i form och art i olika
lander. I de f1estafallen verkar en balans mellan inflytande och oberoende leda till
bast resultat. Fackforbunden behover kunna utova ett politiskt inflytande for att
kunna understodja, eller komplettera Iyckade insatser, eller for att motverka bakslag
vid forhandlingsbordet. Ett begransat antal klart definierade politiska målsattningar
har storst verkan for att få arbetstagare att ansluta sig till facket.
Det ar sarskilt viktigt for organiseringsarbetet att forbundet tydligt visar vilka målsattningar man har betraffande sysselsattningen, anstallningstryggheten, socialskyddet,
industripolitiken och skattepolitiken. Lagstiftning som skyddar arbetstagare från
oskaliga uppsagningar - ett grundlaggande fackligt krav - ar också något som med
fordel kan tas upp i samband med rekryteringsarbetet.
2.2.5 Kommunikation och grasrotsarbete
Det finns inga genvagar till framgång. Endast verkliga och varaktiga resultat kan gora
fackforbunden attraktiva for arbetstagarna. Framgång i organiseringsarbetet, Iiksom i
det fackliga arbetet i allmanhet, beror på att de enskilda medlemmarna har nytta av
facket. Det måste finnas ett samband mellan loften och resultat. Och det kan uppnås
genom
- 12 -
•
art starka det lokaia fackliga arbetet, narma sig medlemmarna och ge dem
bartre service
•
art tidigt kontakta nyanstallda på arbetsplatsen for art rekrytera dem
•
art informera om facket i skolor, på universitet och varhelst det kan finnas
potentiella medlemmar
•
art ofta och på ert direkt sart kommunicera med medlemmar och allmanheten
•
art folja upp organiseringskampanjerna - de ger i allmanhet inga varaktiga
resultat på egen hand
•
art koppia sarskiida formåner till det fackliga medlemskapet. Sådana formåner
kan ibland vara till hjalp i organiseringsarbetet.
2.3
Gå ut och organisera
IMFs rell ar att bistå medlemsforbunden med art utveckla strategier och kampanjer
for art organisera arbetstagare i en allt svårare omgivning. IMFs medlemsforbund
håller hela tiden på art anpassa sina metoder for art kunna svara mot de nya utmaningarna. IMF inser dock art dess rell ar begransad - IMF kan inte genomfora något
organiseringsarbete i medlemsforbundens stalle.
Den kunskap, erfarenhet och kreativitet som finns i varlden i frågor som galler
organisering ar enorm. Som en vårldsomspannande organisation har IMFA tillgång
tHI hela spektrumet av dessa globala informationskallor - arbetarrorelsen, forskningsinstitut, ledningsinstitut, universitet, m.m. - och kan betjana sina medlemsforbund runtom i varlden genom art leta fram de basta arbetsmetoderna och erbjuda
den mest omfartande kunskapen. IMF skall kunna styra biståndet till stållen dar det
behovs bast.
Oberoende av hur man ser det finns den storsta potentialen for rekryteringsarbetet
bland kvinnliga arbetstagare och ungdomar.
• I de industrialiserade landerna dar genomsnirtsåldern i befolkningen håller på att
oka kommer arbetarrorelsen att forsvagas eller till och med bli ovidkommande om
vi inte kan få yngre arbetstagare art ta over.
• Det ar inte troligt att de kommande generationerna av ungdomar kommer att
ansluta sig till fackforeningarna bara av traditionella, historiska, eller ens
sentimentala skal. De måste kunna lita på art fackforeningarna skall kunna
hantera deras vardagliga problem och vara deras verktyg for art forverkliga deras
ideal, både på verkstadsgolvet och i kontoret i den moderna industrin och i
samhållet i stort.
• I u-Iandernas industrier, dar arbetstagarna ar unga, måste vi utnyttja deras energi
och entusiasm for art framja fackliga varderingar och sociala målsartningar.
Organiseringsarbetet innebar i dessa lander ofta art man måste borja från
grunden, det finns ingen tradition av enade aktioner från arbetstagarnas sida.
Utifrån derta kan det goras ett antal rekommendationer som kan fungera som
riktlinjer i arbetet for art rekrytera unga arbetstagare.
- 13 -
• Tank under rekryteringskampanjerna hela tiden på hur viktigt det ar att fånga de
unga arbetstagarnas intresse och fantasi.
• Kartlagg de unga arbetstagarnas behov och ta upp deras sarskiida problem.
• Forse dem med kunskap och fardigheter, och ge dem tillfalle att anvanda sin
begåvning.
• Uppmuntra dem att delta och att ta på sig ledande roller och ansvar.
• Gor dem stolta over sin organisation.
• Facklig verksamhet måste bli attraktiv for kvinnliga metallarbetare. Resultat i
arbetet med att organisera kvinnor uppnås genom att vi får dem att delta på ett
fullvardigt satt i den fackliga verksamheten och genom att ge kvinnor en
proportionelI representation, sarskilt på anlaggningsnivå. Vi får inte langre se på
kvinnors behov och på frågor som intresserar dem som "kvinnofrågor"- dessa
frågor måste bli till en del av fackets huvudangelagenheter. Kvinnor måste få delta
helt och fullt i fackforbunden, och sarskilt i kollektiva forhandlingar. En
framgångsrik organiseringspolitik bygger på kunskap om det kvinnliga medlemskapet. Fackforbunden har ofta ingen tydlig bild av konsfordelningen av
arbetskraften, vilket leder till att man inte kan hantera frågor om Ioner och
klassifikationer på ett bra satt, och inte heller utveckla organiseringskampanjer
som riktar sig till kvinnor. Men det behovs sådana organiseringskampanjer, sarskilt
for deltidsarbetande kvinnor och for kvinnor i små och medelstora foretag.
• De fackliga utbildningsprogrammen for kvinnor, som handlar om viktiga frågor,
måste utvidgas for att bygga upp och forstarka det kvinnliga fackliga ledarskapet
på alla nivåer.
• IMF kommer att stodja sina medlemsforbunds anstrangningar genom att framja
långsiktiga utbildnings- och organiseringskampanjer och genom att forbattra
samarbetet och utbytet mellan dem.
Nar vi nu går in i det 21:a århundradet och det globala kommunikationssystemet blir
allt finmaskigare, blir också våra samhallen alltmer multikulturella .
• Om vi viii kunna avskaffa rasismen och framlingsfientligheten i våra samhallen
måste vi vinna over minoritetsgrupperna i våra samhallen, oberoende av om de
utgors av medborgare sedan lång tid tillbaka, av f1yktingar eller gastarbetare, så
att de ansluter sig till, och stodjer fackets sak.
• I det nya globala samhallet emigrerar arbetstagare till nyindustrialiserade lander
dar det råder full eller nastan full sysselsattning, och till aldre industrilander, dar
arbetslosheten ar hog och långvarig. Facket spelar en avgorande roll for att det
skall råda fred och samforstånd mellan arbetstagarna, både nationelIt och
internationelIt.
• Hjalp gastarbetarna att smalta in i sina samhallen och på arbetet. Ge dem råd om
deras sarskiida problem.
• Ge dem sarskild hjalp i utbildningen, i synnerhet med språket, om mojligt genom
att ge ut tidskrifter på deras egna språk.
- 14 -
• Uppmuntra dem att delta i den fackliga verksamheten och se till att de inte endast
spelar en underardnad rall och nojer sig med ett passivt medlemskap och med att
betaia sina medlemsavgifter.
• Visa att solidariteten ar en verklig kraft inom arbetarrorelsen, och att det finns
gemensamma intressen for alla arbetstagare.
Dessutom kan IMF bidra genom att
•
anordna internationella seminarier som inte bara bidrar till ett åsiktsutbyte om
fackliga erfarenheter, utan också fastlagger tydliga riktlinjer for konkreta
uppfoljningsverksamheter
•
utnyttja de snabba framstegen i telekommunikationstekniken maximalt, och
skapa informationsnatverk som kan anpassas til! och utnyttjas i enskilda kampanjer och i den uppfoljningsverksamhet som de internationella seminarierna ger
upphovtil!
•
inrikta verksamheten i landerna som overgår til! marknadsekonomi i Central- och
Osteuropa på att utveckla organiseringsskickligheten. Erfarenhetsutbytet och
kontakterna med fackforbund i våst behover utvecklas. Det behovs också båttre
kommunikationsmetoder som sårskilt betonar organiseringsverksamhetens behov
•
inse att lånderna med snabbt våxande ekonomier utgor vad som formodligen år
IMFs storsta utmaning. Vi måste inte bara overbrygga de mycket stora kulturella
skillnader som finns, utan också ta hånsyn til! splittringen mellan ost och våst, och
den mellan nord och syd. Vi måste prioritera den regionaia kapaciteten genom att
anordna seminarier och moten som sårskilt handlar om organiseringskampanjer
•
utrusta och utvidga våra regionaia kontor med den personal och de resurser som
behovs for att vi skall kunna hjalpa fackforbunden att effektivisera sitt
organiseringsarbete. Regionalkontoren bor sjalva ha mojlighet att bedriva
forskningsarbete
•
imikta oss på att utveckla organiseringsskickligheten i utbildningsprogrammen i ulånderna
•
skapa en dialog mellan forbunden i lånder dår dessa år splittrade
•
nårmare undersoka mojligheten att oka organiseringsverksamheten i de transnationelIa foretagen. IMFs foretagsråd bor prioritera rekryteringsarbetet. Det bor
startas ett pilotprojekt om att organisera de oorganiserade i det transnationella
foretag dår villkoren ser ut att vara gynnsammast. Det skulle kunna skapas en
aktionsgrupp for att leda en sådan organiseringskampanj och uppfoljningsarbetet
til! den
•
slutligen bor vi forsoka samarbeta med andra internationella yrkessekretariat i
organiseringsarbetet. Deras anstrangningar att organisera arbetstagare i u-lander
eller stagnerande ekonomier, sårskilt om det inte finns någon storre metallindustri
dar, bor få vårt fulla stod, på samma satt som vi forvantar oss deras stod i vårt
arbete på områden dar vi har en storre potential.
- 15 -
(Del 3)
SOLIDARITETENS ROLL
3.1
Definition av solidaritet
Ur facklig synpunkt innebar solidaritet att man verkar for gemensamma intressen, i
motsats till individualistiska. Det forutsatter en grupps enhet, grundad på gemensamma intressen, sympatier, målsattningar och varderingar. Det ar formågan att
enas, och handia gemensamt. Nyckeln till begreppet solidaritet ar att det innebar att
man framjar kollektiva intressen och att medlemmar i gruppen ar villiga att offra
personliga intressen for gruppens basta.
Den traditionella formen for solidaritet, d.v.s. ett stod från starkare forbund till
svagare, racker inte langre for att klara av nya utmaningar.
Solidariteten måste forstarkas med en kontinuerlig facklig samarbets- och utbytesprocess, och av hjalp och samarbete från andra sociala grupper som har liknande
målsattningar.
3.2
Utmaningar for solidariteten
Den storsta utmaning som fackforeningsrorelsen står infor i slutet av detta århundrade ar att man måste finna ett svar på arbetsloshetsproblemet och den sociala
utslagning som den rådande ekonomiska utvecklingsmodellen leder till. De
transnationella foretagens och de internationella finansinstitutens satt att genomfora
denna modelI leder till storre konkurrens mellan arbetstagare i stallet for att den
framjar solidaritet.
InternationelI solidaritet ar inte bara relevant i dagens varld - det måste bli till karnan
i fackets strategi. Det forutsatter att det finns en standig politisk samhorighet mellan
fackforbund, både nationelIt och internationelIt, och som går utover enskilda initiativ
och aktioner. En sak som måste prioriteras ar att bygga upp solidariteten mellan dem
som har ett arbete och de arbetslosa.
I samband med globaliseringen kan konkurrensen - mellan foretag och mellan
lander - latt urarta till en konkurrens mellan arbetstagare och mellan fackforbund.
Denna konkurrens står i motsatsstallning till den grundlaggande solidaritetsprincipen,
och underblåser individualism och splittringar mellan arbetstagare och deras
fackforbund.
Nya satt att organisera arbetet, som "Iean produetion" - snål produktion - och "Total
Quality Management" - total kvalitetsstyrning, kan skapa nya splittringar om fackforeningarna inte klarar av att representera den allt storre mångfald av intressen och
behov som finns hos olika grupper av arbetstagare.
- 16-
Den traditionella gransdragningen mellan arbetare och tjansteman, kroppsarbetare
och andra, ar inte langre relevant i dagens produktionsprocesser.
Det sker stora forandringar i de f1estasektorer i metallindustrin, och de har betydeise
for fackforeningarnas forhandlingsstyrka och for arbetstagarrattigheterna. Lone- och
klassifikationssystem, utbildningskrav och anstallningssystem påverkas i grunden.
Fackforeningarna måste darfor analysera forandringarna som sker och anpassa sina
forhandlingsstrategier så att de motsvarar de nya utmaningarna.
3.3
Omvardera, och på nytt slå fast
solidariteten
Erfarenhetsutbyte och samarbete mellan IMF-forbund ar både verktyg och forutsattningar for att bekampa konkurrensen och splittringen som de nya forhållandena leder
till. Vi måste faststalla våra gemensamma strategiska mål. Vi måste med stod från
IMF och under dess samordning bygga upp ett systematiskt informationsutbyte och
starta gemensamma forskningsprogram på regional och internationelI nivå.
Tidigare har vi mest sett på internationelI solidaritet som ett tekniskt och ekonomiskt
bistånd från starkare forbund i i-lander til! svagare forbund i u-lander.
I många delar av varlden behover fackforbunden fortfarande denna slags solidaritet,
men de stora forandringarna i varldens ekonomiska system och arbetsgivares och
många regeringars fientlighet mot fackforeningarna kraver att vi definierar om och
utvidgar vissa element som skall ingå i solidaritetsaktionerna.
Solidaritet måste vara en process under vilken fackforbund omsesidigt starker
varandra, samtidigt som man undviker att skapa ett beroende.
Hittills har internationelI solidaritet rort sig om tre huvudverksamheter:
• tekniskt och ekonomiskt bistånd
• ett utvidgat internationelIt samarbete
• direkta aktioner.
IMF och dess medlemsforbund bor nu mot bakgrund av de nya forutsattningar som
beskrivs i denna handling omprova mål och medel for sina aktioner på dessa
områden.
3.3.1
IMFs roll
Det ar IMFs uppgift att framja kontinuiteten i samarbetet och att sorja for ett effektivt
och snabbt utbyte av information och fackliga erfarenheter. IMF bor också sorja for
en lamplig uppfoljning och utvarderingar av vad man har uppnått. Det innebar att det
måste skapas effektiva regionaia strukturer som borgar for ett battre deltagande av
medlemsforbund, arbetstagare och deras representanter. Det skulle mojliggora ett
verkligt natverksarbete, och samarbetet, sarskilt det på den regionaia nivån, skulle
kunna goras effektivare.
IMF bor i okande grad erbjuda sina medlemsforbund tekniskt och politiskt stod nar
de genomfor internationelIt samordnade aktioner på det nationella planet.
- 17 -
3.3.2 Heltackande solidaritet
Marknadsvanliga ideologier och den individualism som de leder till håller på att
skapa nya och farliga splittringar mellan arbetstagare. Vi måste darfor framhava att
det behovs en fornyad solidaritet mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Det
galler i synnerhet for arbetstagare som har det svårare att forsvara sig sjalva.
Solidariteten mellan generationerna har tidigare varit en kalla till styrka for
fackforeningarna. Aldre och mera erfarna arbetstagare har stott de yngre och fått
dem att engagera sig i det fackliga arbetet. Idag skapar omstruktureringarna och de
minskande arbetstiIIfallena ofta motsattningar och intressekonflikter mellan
arbetslosa ungdomar och aldre arbetstagare vars jobb ar i farao
På den nationella nivån håller globaliseringen på att radikalt forandra arbetsmarknadens sammansattning. I de f1esta landerna finns det arbetstagare med olika
kulturelI harkomst. Det leder till nya spanningar och innebar att fackforeningarna
måste bidra till en battre forståelse och till starkare solidaritet om de skall kunna
undvika en missriktad och farlig konkurrens på arbetsmarknaden som endast skulle
gynna kapitalintressena.
En okande konkurrens utnyttjas i många lander som ett argument for att
marginalisera eller till och med utesluta handikappade från arbetsmarknaden. Det ar
ett hot mot grundlaggande demokratiska och sociala principer, och det underminerar
vår egen uppfattning om solidariteten.
Deltidsanstallda har i vissa lander inte fullstandiga fackliga rattigheter. Aven i lander
dar de åtnjuter dessa rattigheter ar deras stallning och deras forhandlingsposition
svag. Deras svaghet drabbar alla arbetstagare. Darfor måste fackforbunden finna
lampliga satt att stodja dessa arbetstagare trots svårigheterna att organisera dem.
Det finns en annan sida av solidariteten som inte får negligeras i det har programmet. Det galler solidariteten mellan arbetande manniskor, mellan man och kvinnor.
Kvinnliga metallarbetare ses fortfarande som marginella på arbetsmarknaden, aven
om de i de f1estalander utgor en vaxande andel av arbetskraften.
Kvinnor erbjods endast ett fåtal job b i de tidigare strukturerna i metallindustrin. Så ar
det inte langre idag. Idag fylls många av de nya jobben, sarskilt i elektronikindustrin,
dock inte endast dar, framforallt av kvinnor. Denna utveckling inom branschen motsvaras dock inte av en Iiknande utveckling i fråga om arbetstagarnas representation.
Fackforeningarna ar fortfarande mansdominerade. Metallarbetareforbund, liksom det
ovriga samhallet, tvekar fortfarande infor att se sina medlemmar av båda konen som
jamstallda.
Anledningen ar delvis traditionelI och kulturell. Dessa traditioner verkar dock inte
hindra arbetsgivare som helst viii anstalla kvinnor, aven i stora antal. Dessa arbetsgivare hoppas att kvinnor skall vara fogligare, och i brist på facklig organisering och
industrielI erfarenhet kan kvinnor mycket val vara beredda att acceptera samre
arbetsvillkor.
Verkligheten ar att kvinnor diskrimineras. Det finns loneskillnader, skillnader i klassificering, tillgång till jobb, utbildning och karriarmojligheter - aven nar gallande lagar
egentligen skulle forhindra dessa skillnader.
- 18 -
Kvinnor drabbas oftare och hårdare an man av arbetsgivarnas antifackliga agerande
och deras krankningar av den grundlaggande ratten att organisera sig och att
forhandia kollektivt.
Men aven om den lagre organiseringsgraden
och fackliga medvetenheten bland
kvinnliga arbetstagare till stor del beror på traditionella sociala beteendemonster så
ar de också ett resultat av brister i fackforeningarnas organiseringsverksamhet
och i
deras representation av kvinnors intressen och behov.
Forutom att de diskrimineras drabbas kvinnor också oftare av nedskarningar,
miska strukturforandringar och av avregleringen av arbetsvillkor.
ekono-
I de avancerade samhallena blir deras jobb osakrare, medan de i u-Ianderna ofta får
jobb endast i den så kallade "informella sektorn". Deltidsarbete ar ofta inte en fråga
om val, utan enda sattet att få jobb.
De ovan beskrivna forhållandena gor det an svårare att organisera kvinnor och att
skydda deras rattigheter. Att verka for solidaritet med och bland kvinnor ar en uppgift
som metallarbetareforbunden inte langre kan skjuta på framtiden.
- 19-
(Del 4)
KAMPEN FOR MANSKLIGA OCH FACKLIGA
RÅ TTIGHETER
4.1.
4.1.1
Arbetstagarrattigheter och fackliga
rattigheter
Manskliga rattigheter: grundvalen for
arbetstagarrattigheter och fackliga rattigheter
Manskliga rattigheter ar fundamentaia och oforytterliga, och måste erkannas utan
åtskillnad.
Arbetstagarnas rattigheter omfattar manskliga rattigheter, fackliga rattigheter och
fackforeningarnas sociala landvinningar. Dessa rattigheter och landvinningar hanger
samman, de kan inte existera isolerat.
For att angripa problemen kring arbetstagarnas rattigheter och utveckla lampliga
handlingsprogram måste dessa sammanhangande rattigheter och landvinningar
behandlas som åtskilda frågor, aven om det inte alltid ar latt att gora gransdragningar
mellan dem.
Vi kan dela in rattigheter som ar nara relaterade til! arbetslivet och som fastlaggs i
FNs allmanna forklaring om de manskliga rattigheterna, i FN-konventioner om
manskliga rattigheter och andra FN-handlingar på foljande satt:
Manskliga rattigheter
• individuella och medborgarskapsrattigheter
• sysselsattning med en anstandig Ion
• ren miljo
• ratt till utbildning
• forbud av barnarbete (minimiålder for anstallning)
• lika mojligheter
• gastarbetares rattigheter.
Arbetstagares
individuella och kollektiva rattigheter tHI
• att ansluta sig till en fackforening
• att organisera sig utan inblandning från regering och arbetsgivare
• att fOrhandia kollektivt
- 20-
• god arbetsmiljo och åtgarder for arbetarskydd
• att fritt valja anstallning
• minimiion och en anstandig levnadsstandard
• en ovre grans for veckoarbetstiden
• strejk.
Sociala landvinningar
• information och representation på arbetsplatsen och i beslutande organ
på branschnivå och nationelI nivå
• utbildning och omskolning
• battre anstallningsvillkor, såsom hogre Ioner och battre formåner,
kortare arbetstid, anstallningstrygghet
• pension och halsovård.
4.2
Angrepp mot arbetstagarrattigheter
I denna varld dar granserna alltmer suddas ut, attackeras och undergravs fackforeningsrorelsens landvinningar på de manskliga och fackliga rattigheters område och
nar det galler anstallningsvillkor allt hårdare, och av både politiska och ekonomiska
motiv.
Den redan nu svåra situationen forvarras av osakra anstållningsforhållanden och en
vaxande informell sektor, parat med nya arbetsformer som anstallning på legokontrakt. Den har trenden finns inte bara i i-landerna. Den forekommer också i
u-lander, i lander på vag att infora marknadsekonomi och i det som finns kvar av de
kommunistiska ekonomierna.
4.2.1
Politiskt och ekonomiskt motiverade attacker
Angreppen på de manskliga och fackliga rattigheterna sker på många satt.
Regeringar i u-landerna prioriterar ofta den ekonomiska utvecklingen och lagger liten
vikt vid battre levnadsstandard, anstallningsvillkor och manskliga och fackliga
rattigheter. For många regeringar ar arbetstagarrattigheter bara en frivillig mojlighet inte obligatorisk - i den ekonomiska utvecklingsprocessen.
Under de senaste åren har arbetsgivare och politiker i i-landerna undergravt fackforeningarnas landvinningar genom att hanvisa til! att man måste uppratthålla
konkurrenskraften och skydda arbetstillfallena.
Internationella finansinstitut som Internationella valutafonden och Varidsbanken
pressar regeringar som får hjalp av dem att andra sin ekonomiska och sociala politik,
och det underminerar arbetstagarnas rattigheter.
- 21 -
4.2.2 Situationen i u-Uinderna
I u-Ianderna kranks ofta arbetstagarnas rattigheter av maktfullkomliga regeringar och
arbetsgivare. Regeringarna ar ofta anti-fackliga. Nar arbetstagare utovar sina
legitima rattigheter blir de alltfor ofta avskedade, trakasserade och till och med
mordade. Dessutom ar ofta arbetstagarna och deras fackforeningar omedvetna om
sina rattigheter och i många fall saknas kanaler for att sprida kannedom om dem.
Som ett resultat av detta har ekonomin i många tillvaxtekonomier vuxit utan att man
tagit tillracklig hansyn till den sociala dimensionen.
Transnationella foretag forvarrar detta genom att i snabb takt f1yttatill lander dar arbetstagarnas rattigheter behandlas styvmoderligt och dar arbetskostnaderna ar låga.
U-lander forsoker att locka till sig utlandska investeringar genom att skapa exportfrizoner (EPZ) eller frihandelszoner. Regeringarna genomdriver arbetarfientliga villkor
som forbud mot fackforeningar, strejkforbud, låga sakerhetsnormer, långa arbetstider
och låga Ioner.
4.2.3 Situationen i i-landerna
I takt med att globaliseringen fortsatter och den internationella konkurrensen okar,
hotas sysselsattningen av att jobben f1yttasfrån regioner dar arbetstagarnas rattigheter skyddas och arbetskraftskostnaderna ar hoga till regioner dar rattigheterna
kranks och lonerna ar låga.
I ett antal i-lander som Storbritannien, Nya Zeeland och Australien har regeringarnas
nyliberala politik inneburit lagåndringar som avskaffar eller urvattnar arbetstagarnas
håvdvunna råttigheter och forsvagar den fackliga rorelsen. Arbetsgivarna blir med
den anti-fackliga lagstiftningen i ryggen allt aggressivare. I många stater i USA tillåter
lagen att foretagen anstålIer ersåttare for strejkande anstållda.
4.2.4
Situationen i lander i ekonomisk omvandling
I lånder i ekonomisk omvandling hotas de anstållda av overgången från planekonomi
till marknadsekonomi. Denna overgång karaktåriseras av att marknaden avregleras
- man upploser stora statsågda konglomerat, statliga foretag privatiseras och transnationelIa foretag rationaliserar hårt efter att ha kopt ut lokaia foretag. Arbetsvillkoren
har forsåmrats och kopkraften har minskat på grund av hyperinflation.
Arbetslagstiftningen har forsvagats, sårskilt når det gåller kollektiva forhandlingar,
erkånnandet av fackforeningar, sysselsåttningen och arbetarskyddet.
Transnationella foretag rusar tilllånder som Kina och Vietnam dår kapitalismen infors
inom ramen for auktoritåra politiska system och arbetstagarnas råttigheter oavbrutet
krånks. Dessa lånders ekonomiska attraktionskraft och den hårda konkurrensen
mellan foretagen som forsoker få fotfåste i dem har fått regeringarna i
investerarlånderna att tveka infor att kritisera krånkningarna av arbetstagarnas
råttigheter. Fackforeningsrorelsen stålIs mer eller mindre åt sidan når dessa lånder
integreras i den globala marknaden.
- 22-
4.3
4.3.1
Fackliga principer, fackliga prioriteringar
och fackliga initiativ
Principer
Fackforeningarna foddes ur de anstalldas behov av att tillvarata och forsvara sina
rattigheter genom organisering, forhandling och solidaritet. Foljaktligen ar foreningsfriheten, ratten att strejka och att vidta andra stridsåtgarder samt ratten att forhandia
kollektivt grundlaggande målsattningar for oss. Metallarbetarnas fackforeningar och
Internationella Metallfederationen har alltid gått i spetsen i denna kamp.
Aven om situationen har forbattrats betydligt i vissa delar av varlden åsidosatts
fortfarande de grundlaggande manskliga rattigheterna i många lander, sarskilt u-lander. I i-landerna erkanns i allmanhet de grundlaggande manskliga rattigheterna, men
vissa fackliga rattigheter, som ratten att forhandia kollektivt och dyrkopta sociala och
ekonomiska landvinningar, hotas nu.
IMF menar att manskliga rattigheter ar grundlaggande for fackforeningarnas existens. IMF forsvarar inte bara de fackliga rattigheterna och fackforeningarnas sociala
och ekonomiska landvinningar utan också de manskliga rattigheter som de fackliga
bygger på. Vårt arbete skall hjalpa organisationer och manniskor vars fundamentaia
rattigheter och landvinningar hotas eller åsidosatts.
4.3.2
Prioriteringar
I en varld av okat omsesidigt beroende påverkas lander och regioner av både
positiva och negativa utvecklingar i andra lander eller regioner. IMF och dess
medlemsforbund måste gora en inbrytning som påverkar utvecklingen globalt.
Vi måste prioritera efter våra behov:
• I utvecklingslanderna skall erkannandet av de grundlaggande manskliga rattigheterna få hogsta prioritet. Arbetet skall koppias till ett starkande av de fackliga
rattigheterna, vilket också kommer att oka respekten for manskliga rattigheter.
• IMF och dess medlemsforbund bor verka for en serios diskussion om en rattvisare
fordelning av rikedomen i varlden. Detta skulle kunna innefatta lagre
inkomstokningar i i-landerna om det innebar battre arbets- och levnadsvillkor for
arbetstagare på andra håll i varlden.
• I i-landerna måste forsvaret av de fackliga rattigheterna, såsom ratten att
forhandia kollektivt, ges hogre prioritet, tillsammans med kampen for att forsvara
de sociala och ekonomiska landvinningarna. Samtidigt måste arbetet for ett
fullstandigt erkannande av de manskliga rattigheterna fortsatta.
4.3.3
Initiativ
For att våra initiativ skall vara verkningsfulla måste vi skilja mellan manskliga
rattigheter, fackliga rattigheter och sociala landvinningar. Vi måste dessutom skilja
mellan lander dar innevånarna forvagras grundlaggande manskliga rattigheter och
lander dar de i allmanhet respekteras, men dar de fackliga rattigheterna och de
sociala landvinningarna antingen håller på att attackeras eller urholkas.
- 23-
I sin kamp for manskliga och fackliga rattigheter kommer IMF och dess
medlemsforbund att ta ett flertal initiativ.
• På det internationella planet skall man verka for att det skall inforas en socialklausul som bygger på centrala ILO-konventioner i multilaterala investerings-,
samarbets- och handelsavtal. Liknande principer bor galla for internationella
finansinstitut. Arbetet med att forstarka Internationella arbetsorganisationens
funktion bor också få hog prioritet, och vi bor alliera oss med icke-statliga
organisationer. Tillampningen av det allmanna preferenssystemet skall framjas på
bred front.
• Betraffande transnationella foretag galler det forhandlingar om uppforandekodexar
for foretag, som aven omfattar arbetstagarnas och de fackliga rattigheterna. Man
kan rikta in sig på hela sektorer inom metallindustrin i detta arbete.
• Nar det galler lander dar arbetstagarnas rattigheter kranks på ett allvarligt satt
skall IMF också vidta målinriktade åtgarder. De lander som valjs bor ha en
betydande metallindustri, och IMF bor koncentrera sina anstrangningar till dessa
lander. Kriterierna for valet av lander bor vara: låg ekonomisk och social
utvecklingsnivå; en stor klyfta mellan ekonomisk utveckling och manskliga och
fackliga rattigheter; samt hog ekonomisk utvecklingsnivå utan att fackliga
rattigheter beaktas.
- 24-
(Del 5)
Målsattningar for kommande
kongressperiod
5.1
5.1.1
Att bygga upp en global rorelse for
metallarbetare
Strukturella initiativ av IMF
Kapitalrorelserna håller på att skifta vår industriella bas från industrielIt utvecklade
regioner med relativt starka arbetarrorelser och arbetartraditioner till u-lander och
lander som overgår till marknadsekonomi. IMF har alltså den dubbla uppgiften att
bistå i utvecklingen av starka, demokratiska och oberoende arbetarrorelser i dessa
lander, och samtidigt bidra till forsvaret och befastandet av fackliga landvinningar i ilanderna.
• En sarskilt viktig uppgift ar att bestamma hur IMFs begransade resurser skall
fordelas. Vår budget måste återspegla olika landers och regioners strategiska
betydeise. Darvid bor vi ta hansyn til! sådana saker som industrins potentiella
storlek (eller det potentiella fackliga medlemskapet), våra mojligheter att
organisera dar och andra relevanta faktorer. Utvecklingen skall bevakas
regelbundet och rapporteras til! exekutivkommitten.
• Vi måste skapa starka nationella IMF-råd och hjalpa nationella organisationer att
samarbeta for att skapa en motvikt till de transnationella foretagen. Bristande
enhet eller en destruktiv tavlan mellan metallarbetareforbund ar allvarliga handikapp nar vi skall forsvara metallarbetarnas intressen.
• De regionaia strukturerna har tjanat IMF val; ickedestomindre ar det viktigt att vi
regelbundet ser over våra regionaia strukturers roll och funktion, och om
nodvandigt forbattrar dem for att man på ett verkningsfullt satt skall kunna mota de
globala utmaningarna.
5.1.2
Globaliseringen och den fackliga verksamheten
Fackforbund ar nationella strukturer. Storsta delen av deras traditionella verksamhet
riktar sig till deras nationella ekonomier, arbetsmarknadsrelationer och politiska
system. Internationella frågor hanteras vanligtvis på den nationella nivån. Under den
ekonomiska globaliseringens tidevarv ar det avgorande att fackforeningsmedlemmarna får en battre forståelse av fenomenet, for det okande behovet av solidaritet,
och fOr IMFs roll.
• IMFs medlemsforbund bor ha en global dimension i alla fackliga karnverksamheter som kollektiva fOrhandlingar, utbildning, utgivningsverksamhet och politisk
verksamhet for att se till att det skapas medvetenhet om dessa frågor på alla
nivåer i deras organisationer likval som bland allmanheten.
- 25-
• IMF bor ta fram utbildnings- och PR-material om den ekonomiska globaliseringen
och se till att medlemsforbunden får tillgång till det. Det ar mycket viktigt att IMFs
verksamhet och dess publikationer ar konkreta, lattforståeliga och synliga for
medlemsforbunden och deras medlemmar.
• IMF kommer att uppmana sina medlemsforbund att engagera sig i
medlemsinriktade aktiviteter som drar med sig lokaia och regionaia fackliga
organisationer i den internationella solidaritetsverksamheten. IMF kommer att
bistå sina medlemsforbund i denna uppgift, och utgora en samordnande ram for
verksamheterna. Lampliga verksamheter ar til! exempel ekonomiska bidrag eller
bidrag i natura, att sponsra seminarier, att tillhandahålla kursledare, m.m.
5.1.3 Att organisera de oorganiserade
Organiseringsarbetet fortsatter att vara en grundlaggande uppgift for alla IMFforbund. Åven om organiseringskampanjerna endast kan genomforas av forbunden
sjalva kan IMF gora mycket på den internationella nivån for att stodja dem.
IMF kan
• planera årliga IMF-program så att man ser til! att det anordnas internationella
seminarier om organisering, for att analysera fackliga erfarenheter och for att
fastlagga riktlinjer for uppfoljningsverksamheten
• utveckla ett informationsnatverk som kan anvandas i sarskiida organiseringskampanjer, och som ar kopplade til! uppfoljningsverksamheter som de internationella
seminarierna leder till
• se til! att det anordnas regionaia seminarier och moten som riktar in sig på organiseringskampanjer
• utveckla en forskningskapacitet på regionalkontoren och utrusta dessa med den
personal och de resurser som kravs for att de skall kunna hjalpa fackforbunden att
effektivisera sin organiseringsverksamhet
• inrikta utbildningsprogrammen i u-Ianderna mer specifikt mot organisering
• Samarbetet mellan anslutna metallarbetareforbund bor starkas genom att det
bildas nationella IMF-råd.
• inleda en dialog mellan fackforbund i lander dar dessa ar splittrade
• samarbeta med andra internationella yrkessekretariat for att om lampligt genomfora gemensamma strategier
• sarskilt rikta in sin verksamhet på att organisera kvinnliga arbetstagare, genom att:
- verka for deras fullvardiga delaktighet i den fackliga verksamheten
- strava efter battre information om de kvinnliga medlemmarna i metallarbetareforbunden for att kunna ta upp problem som ror Ioner och klassifikationer, i
syfte att utarbeta organiseringskampanjer
- framja utbildningsprogram for kvinnor i fackliga huvudfrågor
_ verka for ett baUre samarbete och mer utbyte mellan IMF-forbund for att stodja
deras anstrangningar och framja långsiktiga utbildnings- och organiseringsprogram
- 26-
- undersoka majliga kampanjer for att organisera kvinnor, sarskilt deltidsanstallda
kvinnor och kvinnor i små och medelstora foretag.
5.1.4
En ny impuls for den internationella solidariteten
IMF bor ta ett antal initiativ, bland annat
• fora ut begreppet solidaritet såsom det definieras i detta handlingsprogram, vilket
bland annat innebar att man framjar kollektiva intressen och att gruppens
medlemmar ar beredda att avstå från personliga fordelar for alias basta
• fora fram utbildning som det viktigaste verktyget for att starka den fackliga
roreisen och for att upplysa medlemmarna. IMF skall forstarka sina utbildningsprogram ytterligare så att frågan om solidaritet tas upp på alla relevanta områden i
det fackliga arbetet. For att nå dessa målsattningar bor det bildas en arbetsgrupp
inom IMF som skall bistå sekretariatet med att samordna program, bevaka och
utvardera deras genomforande och bedoma vad de har uppnått
• forstarka de traditionella formerna for solidariteten, såsom att starkare forbund
stoder svagare forbund i en kontinuerlig samarbets- och utbytesprocess, och att
komplettera detta med ett omsesidigt stod och samarbete med samhalleliga
grupper som delar de fackliga varderingarna
• gora solidariteten mellan arbetstagare och arbetslosa til! en prioriterad fråga
• utarbeta verkningsfullare former for den internationella solidariteten, såsom
- stridsåtgarder och internationella kampanjer til! stod for arbetstagare och
fackforbund
- aktioner for att forsvara arbetstagarnas och de fackliga rattigheterna
• bistå medlemsforbunden genom att analysera forandringar i arbetsorganisationen
och hur dessa forandringar påverkar olika grupper av anstallda, så att dessa
anstalldas allt mera olikartade intressen och behov skall kunna representeras på
ett effektivt satt, och for att motverka trender som underminerar solidariteten
• framja solidariteten med och bland kvinnor, med foljande målsattningar:
- att uppnå jamstalldhet i fråga om Ioner, klassificering, karriarmojligheter och
tillgång til! jobb, utbildning och omskolning
- att nå proportionelI representation av de kvinnliga medlemmarna
- att gora det mojligt for kvinnor att til! fullo delta i det fackliga arbetet, genom att
ge dem den nodvandiga kompetensen och det nodvandiga sjalvfortroendet
- att framja ett utbyte och ett samarbete mellan kvinnliga metallarbetare.
- 27-
5.2
Att gripa sig an de stora foretagen
5.2.1 Transnationella foretag och IMFs varidsråd
Transnationella foretag driver på den ekonomiska globaliseringen och håller på att
skapa en global arbetsmarknad dar arbetstagare i olika lander hetsas mot varandra.
• IMFs foretagsråd bor prioritera organiseringen av de oorganiserade. Det bor
startas ett pilotprojekt i denna fråga i det transnationella foretag inom vilket
forhållandena ser ut att vara gynnsammast. Det bor bildas en aktionsgrupp for
organisering for att leda en sådan kampanj och uppfoljningsarbetet till den.
Vi skall overvaga ett konkret projekt i Thailand, dar GM gor stora investeringar i en
anlaggning som skall tillverka bilar for varldsmarknaden. Man sager att anlaggningen
skall
sysselsatta
2 500
metallarbetare.
IMF
skall
tillsammans
med
medlemsforbunden i Thailand starta ett projekt for att organisera dessa arbetstagare.
Åven berorda forbund i USA och Tyskland skall delta i projektet. Vi kommer att be
våra medlemsforbund om ett både ekonomiskt och moraliskt stod for projektet.
Liknande aktioner kommer att behova genomforas i Indien, dar f1era betydande
transnationella foretag (TNF) gor stora investeringar i bil- och elektronikforetag.
• Banden mellan fackforbund i de transnationella foretagens hemlander och de i
landerna dar foretagen har verksamhet måste forstarkas. IMF och dess
medlemsforbund måste skapa kanaler for ett regelbundet och systematiskt
informationsutbyte och for samråd mellan forbunden i de transnationella
foretagens hemlander och de i dotterbolagen. Det skall bildas en arbetsgrupp
bestående av representanter från tre TNF for att utarbeta ett program som skall
provas i de tre foretagen.
• Hittills har fackliga representanter från dotterbolag till TNF endast vid ett tillfalle
inbjudits att delta som observatorer i den fackliga delegation som genomfor de
kollektiva forhandlingarna i moderbolaget, och resultaten har varit goda.
Experimentet bor fortsattas i storre skala i fem olika TNF i både bil- och
elektron ikbranscherna.
• Erfarenheterna med europeiska koncernråd bor utnyttjas for att krava Iiknande
strukturer i andra delar av varlden. Man kan också fundera på att låta
utomeuropeiska fackliga representanter delta i forberedande moten i de
europeiska koncernråden.
• Det skall bildas en sarskild arbetsgrupp med uppgift att faststalla gemensamma
strategiska
målsattningar
på
kollektivforhandlingsområdet
och
inom
organiseringspolitiken, samt for att framja ett systematiskt informationsutbyte och
gemensamma forskningsprogram på regional och internationelI nivå som skall
samordnas av IMF. Man skall gora sarskilda anstrangningar for att samla in
konsspecifik information.
5.2.2 Forhandlingar om uppforandekodexar for foretag
Arbetstagarnas rattigheter bor bli till en del av den nationella dialogen mellan arbetstagare och fOretagsledning.
- 28-
• Ett satt att uppnå detta skulle vara att forhandia om uppforandekodexar for foretag
(baserade på ILOs trepartspricipdeklaration,
OECDs uppforandekodex, Clintons
uppforandekodex
osv.) och att skapa nya overvakningsmekanismer.
Sådana
anstrangningar skulle kunna inriktas på enskilda foretag eller hel a branscher inom
metallindustrin.
• IMF skall soka uppnå overenskommelser
nelIa foretag dar det finns IMF-varldsråd.
om uppforandekodexar
med transnatio-
• Det skall bildas en arbetsgrupp inom IMF for att gora rekommendationer angående uppforandekodexar. IMFs exekutivkommitteer skall darefter kunna besluta
vilka transnationella foretag arbetet bor inriktas mot. Framstegsrapporter skall
goras til! nastkommande kongress.
Om ett foretag i något land bryter mot internationelIt erkanda arbetsnormer, ILOkonventioner eller FNs eller OECDs uppforandekoder for multinationella foretag, bor
dess fackforbund kontakta IMF. IMF kommer då att vidta åtgarder mot detta foretag,
och efter att ha diskuterat frågan med andra berorda fackforbund, samordna en
kampanj som bland annat skall innefatta talan infOr ILO, OECD och andra
internationella organ och organisationer som berors av det enskilda fallet.
5.2.3
Nya informationsstrategier
Utbytet av informationer och erfarenheter ar ett nyekelområde i IMFs verksamhet och
i det fackliga samarbetet. Ett tekniskt och politiskt stod från IMF ar avgorande for att
kunna genomfora internationelIt samordnade aktioner på den nationella nivån.
Korrekta uppgifter om foretagens arbetsmarknadsstrategier
och om fackets svar ar
sarskilt viktiga i en mycket konkurrensbetonad ekonomisk miljo.
•
IMF bor spela en samordnande roll på detta område och utveckla informationssystem for att betjana medlemsforbunden .
•
Insamling, analys och spridning av viktig information som ror kollektiva
forhandlingar i metallbranscherna skall prioriteras hogt av IMF. Det bor finnas
tillgång till information om foretag och branscher, i synnerhet betraffande tekniska
forandringar och nyheter i produktionsorganisationen;
betraffande arbetstiderna;
forhandlingar och kollektivavtal; Ioner och klassifikationssystem;
stridsåtgarder,
fackliga krav och fackliga framgångar .
• De nya informationsstrategierna
bete med EMF och andra ITS.
5.3
bor så mycket som mojligt genomforas i samar-
En facklig motvikt
Det måste skapas en motvikt til! det inflytande som de transnationella foretagen och
finanskapitalet har på regeringarna. Denna motvikt skall också återstalla balansen
mellan arbete och kapital som globaliseringen har forstort genom att forsvaga
skyddet i lagstiftningarna och aven effekten av många fackliga kampmetoder som
strejker, organisering, m.m.
• For att fackets inflytande åter skall kunna gora sig gallande behover vi ett
sammanhangande alternativ till den marknadsdrivna globaliseringen. Ett sådant
program kommer aU vara ett viktigt element i lMFs och dess medlemsfOrbunds
- 29-
offentlighets- och utbildningsarbete, och bor darfor kunna presenteras på ett
lattforståeligt satt.
• Vi bor diskutera och omvardera vårt PR-arbete, och ta fram PR-material och
-kampanjer om handlingsprogrammet.
• Lander och foretag viII ha en god offentlig image. Arbetarrorelsen bor dra foretag
och lander som gor sig skyldiga till allvarliga krankningar av internationelIt erkanda
arbetsnormer infor den allmanna opinionens domstol. IMF bor bygga upp
formågan att hjalpa medlemsforbunden att genomfora globala kampanjer.
5.3.1 Ett ekonomiskt program
Jobb och uthållig ekonomisk tillvaxt
IMF foljer de ekonomiska målsattningar som faststalIs i IMF-stadgan om ett globalt
alternativ for ekonomisk och social utveckling, och utarbetar ett ekonomiskt program
som
• presenterar alternativ till de utvecklingsstrategier som Varidsbanken och IMF
forespråkar
• åndrar inriktningen i den ekonomiska politiken från svångremspolitik till åtgarder
som stimulerar sysselsattning och efterfrågan
• underlattar for landerna genomfora en industripolitik som stoder en mångfacetterad ekonomisk utveckling.
• Fackforbunden, sarskilt de i OECD-Ianderna, måste utova ett storre inflytande på
Varidsbanken och Internationella valutafonden om man samlade sina anstrangningar. Det skulle vara en logisk foljd av Varidsbankens senkomna erkannande att
fackforeningarna har en viktig roll att spela i den ekonomiska utvecklingen.
• IMF kommer att ansoka om NGO-status i Varldshandelsorganisationen (VHO) och
iVarldsbanken.
• Det måste skapas en internationelI, och an viktigare, en nationelI
samrådsmekanism mellan Varidsbanken och de berorda fackforeningarna. Denna
mekanism skall borga for oppenhet och for att arbetstagarna och deras
organisationer får ett inflytande. Det bor i detta sytte bildas en kommitte
bestående av FFI, de internationella yrkessekretariaten och Våridsbanken, som
traffas regelbundet en eller två gånger per år. Dessa samråd bor behandla
strukturella andringsprogram, omforhandlingar av skulder och andra ekonomiska
frågor som ror enskilda lander eller regioner. Det skall anordnas seminarier
tillsammans med berorda medlemsforbund for att oka deras kunskaper och for att
fastlagga strategier i samband med både VHO och Varidsbanken.
• Trenden mot en regionalisering av varldsekonomin bor vara central i programmet.
Det skulle vara vardefullt att utbyta erfarenheter om regionaia ekonomiska avtal
och att utarbeta en strategi for ett fackligt inflytande i regionaliseringsprocessen
som gor det mojligt for fackforeningarna att framja sysselsattning, demokrati och
social rattvisa.
Att kontrollera spekulation
En okontrollerad rorlighet for kapitalet kan skapa allvarliga problem i u-lander och
lander som overgår till marknadsekonomi.
- 30-
•
Kontrollerna over finansmarknaderna och dess institutioner måste skarpas. Det
bor kravas striktare sakerheter, storre forsiktighet och mer genomskinlighet i de
nationella lagstiftningarna. Dessutom bor straffen for overtradelser hajas.
• Valutaspekulationen måste stoppas. IMF skall starta en varldsomspannande PRkampanj for att oka trycket mot regeringarna att infora Tobin-skatten på 0,5 % på
valutatransaktioner eller liknande åtgarder. Inkomsterna från denna skatt bor
anvandas på det internationella planet for investeringar i u-lander och lander som
overgår till marknadsekonomi, och kontrolleras av FN. IMF kommer att ta fram ett
material om vad Tobin-skatten ar och om des s fordelar, så att medlemsforbund ar
valinformerade och kan påverka sina regeringar till att stodja IMFs politik.
• Det bor i de nationella lagstiftningarna
investering ar i pensionsfonderna.
faststallas
tak for andelen
utlandska
• På langre sikt bor vi prova frågan om en facklig/arbetstagarkontroll
av pensionsfonder. I sjalva verket ager arbetstagarna en kontrollerande andel i det globala
kapitalet, men denna kontroll utovas ofta inte i deras intressen. Denna fråga bor
utredas av IMF, kanske tillsamrnans med FFI och andra lYS.
5.3.2
Arbetstagarnas rattigheter
Det finns ett antal olika satt att framja arbetstagarnas
och de fackliga rattigheterna.
IMF kommer både inom FFI och tillsamrnans
med andra internationella
yrkessekretariat att fortsatta kampen for att det infors socialklausuler i internationella
handels-, samarbets- och investeringsavtal som skall garantera respekten for de
manskliga och fackliga rattigheterna såsom de har fastlagts i olika FN- och ILOkonventioner och resolutioner.
IMF kommer att:
• uppmana FFI att ta fram ett sarskilt policydokument som skall fastlagga en strategi
som kan antas av hela den internationella fackforeningsrorelsen
• lansera ett utbildningsprogram
handlar om
for att sprida kunskap
om vad socialklausulen
• tillsammans med de olika medlemsforbunden
utarbeta sarskiida nationella
program som handlar om hur man skall kontakta nationella regeringar for att:
• IMF skall samråda med medlemsforbunden
varje gång som ett handelsavtal
diskuteras, och verka for att fackforbund skall ingå i de nationella delegationerna
till Varldshandelsorganisationen.
• IMF skall utarbeta ett sarskilt program for att hjalpa fackforeningsrorelsen
att
bekampa fortrycket och brotten mot de fackliga rattigheterna i Indonesien,
Malaysia, Thailand, Sydkorea, Kina och Vietnam.
• IMF skall verka for ett okat stod till arbetstagargruppen inom ILO så att den starks
i sitt arbete att få VHO att erkanna de grundlaggande arbetsnormerna.
• ILOs konventioner fortsatter att vara riktmarket fOr arbetstagarrattigheterna.
IMFs
exekutiv- eller centralkommitte bor koncentrera sig på en konvention i taget. Det
skall ske gen om varldsomspannande medvetandegorande kampanjer och genom
satta maximal press på regeringarna for att de skall ratificera och genomfora
- 31 -
konventionerna. Om två år anslås åt varje konvention betyder det att man kan ta
upp två konventioner under varje kongressperiod.
• Det skall slutas allianser med andra icke-statliga organisationer som verkar for
manskliga och fackliga rattigheter. som Amnesty International och liknande lokaia
eller nationella folkroreiser.
• IMF och dess medlemsforbund bor verka for en mer allman tillampning av det
allmanna preferenssystemet (GSP) som redan tillampas av Europeiska unionen
och USA. Dessa knyter handelsprivilegier for utvecklingslander till arbetsnormer
som viktiga ILD-konventioner och socialklausulen.
• Exekutiv- och centralkommitteerna bor också valja ut ett litet antal lander dar det
sker allvarliga brott mot arbetstagarrattigheterna. En tidsplanering for de tyra åren
mellan kongresserna skall bidra till resultatet.
• IMF skall ta fram ett enkelt dokument som kan anvandas i det interna och externa
arbetet. Det skall faststalla grundlaggande arbetstagarrattigheter och minimaia
sociala och miljomassiga normer.
27.02.97 14,45
dldatalword/general~s/action97/action
1s.doc
- 32-
