REVOLUTIONERNAS TID
En revolution är en stor och genomgripande förändring. I slutet av 1700-talet
inträffade flera revolutioner i olika delar av världen. Här kommer vi att läsa om
tre av dem: den amerikanska, den franska och den industriella revolutionen.
Den amerikanska revolutionen
Boston Tea Party
År 1773 har tre brittiska fartyg anlänt till hamnen i Boston på amerikanska
östkusten. Fartygen har kommit från Indien med stora laster te. Plötsligt hörs
krigsrop och ett femtiotal män, utklädda till indianer, klättrar ombord på de
brittiska fartygen och börjar förstöra telasten. Kista efter kista kastas ner i vattnet.
På några få timmar förstörs te för tiotusentals pund.
Den här händelsen brukar kallas för ”Boston Tea Party” och räknas som
startskottet för den amerikanska revolutionen (eller amerikanska frihetskriget som
det också kallas). Inom några år skulle kolonierna på Nordamerikas östkust
förklara sig självständiga från Storbritannien och bilda ett eget land: USA.
Bakgrunden till revolutionen
Sjuårskriget (1757 – 1763) mellan Frankrike och Storbritannien hade förts runt
hela världen i olika världsdelar. Freden blev en triumf för Storbritannien som
tvingade Frankrike att lämna alla sina kolonier i Nordamerika. Men kriget hade
kostat pengar och parlamentet i Storbritannien tyckte att det var självklart att de
amerikanska kolonierna skulle vara med och betala. Ett sätt för Storbritannien att
få in pengar var att man beskattade kolonierna. Skatterna var inte stora, men
amerikanerna blev upprörda. De hade inte fått vara med och bestämma och ansåg
att skatterna var olagliga. Därför började man bojkotta brittiska varor. Till slut
avskaffades alla skatter utom en liten på te. Trots detta fortsatte protesterna. I
Boston övergick snöbollskastning mot brittiska soldater i bråk som slutade med
att fem kolonialister dödades. När dessutom Boston Tea Party inträffade, fick
Storbritannien nog och man bestämde sig att skicka trupper till över till Amerika.
Amerikaner vill bryta sig loss
Många amerikaner ville nu bryta sig loss från Storbritannien och bilda ett eget
land och man bestämde sig för att bygga upp en egen armé. Till befälhavare
utsågs George Washington.
I Storbritannien kunde man inte tåla en självständig amerikansk armé. Den måste
helt enkelt slås ner. Men det var inte enkelt. Visserligen hade Storbritannien
världens största flotta till havs, men man hade knappast någon armé. Därför var
man tvungen att hyra omkring 30 000 tyska soldater.
USA bildas
Strider bröt ut på flera ställen i Amerika. Mitt i kriget samlandes representanter
för de olika kolonierna i staden Philadelphia och efter långa diskussioner
förklarade man sig 4 juli 1776 som ett självständigt land. Det är därför som USA
firar sin nationaldag detta datum. Kriget fortsatte i flera år först 1783 erkände
Storbritannien den nya amerikanska staten USA (United States of America). Den
kom att bestå av 13 kolonier, som nu kallas stater.
Det nya landet
Att en koloni hade gjort uppror mot sitt hemland var något helt nytt i
världshistorien. Nyheten om detta spreds runt om i världen. I det nya landet hade
man beslutat att makten inte skulle vara hos en ensam kung. Istället skulle makten
delas i tre delar, efter en idé från den franske filosofen Montesquieu.
En riksdag (kongressen) skulle med representanter från varje delstat
bestämma om skatter och lagar.
Domstolarna skulle döma efter lagarna.
En vald president skulle styra staten. Presidenten skulle också vara högste
befälhare för de militära styrkorna. Den förste presidenten som valdes i
blev George Washington (1789 – 1797).
Missnöjda grupper
Många amerikaner var lyckliga över det som hade hänt. Men det fanns också stora
grupper som inte hade vunnit någonting på det hela.
Lojalisterna
Det var inte alla som hade varit för frigörelsen utan var lojala med Storbritannien
och stred på deras sida. Flera lojalister flyttade hem till Storbritannien igen eller
norr ut, till Canada.
Det vanliga folket
I George Washingtons armé hade det funnits många sjömän, bönder och
hantverkare. Men när man samlades i Philadelphia för att besluta om framtiden
var det mestadels rika vita män som hade tagit över. Det var handelsmän från
städerna och stora jordägare från södern. Kvinnorna fick ingen rösträtt och var
utestängda från högre utbildning.
Slavarna
Slavarna hade erbjudit sig att kämpa mot Storbritannien om de i belöning fick sin
frihet, men svaret blev nej. Freden medförde inte någon förbättring för slavarna.
Indianerna
Under sjuårskriget hade indianerna stött fransmännen. Det var för att fansmännen
mest ägnade sig åt handel och inte erövrade land på samma sätt som de
amerikanska kolonialisterna. Men fransmännen förlorade kriget och tvingades
överlämna området väster om Appalacherna till Storbritannien. Indianerna kände
sig då hotade av amerikanernas jakt på nya jord västerut och ett flertal indiankrig
bröt ut.
Den franska revolutionen
Frankrike - Europas kulturella centrum
Under 1700-talet var Frankrike ett av mest inflytelserika och mest beundrande
landet i Europa. På slottet Versailles, utanför Paris, anordnades stora baler, fester
och skådespel med fyrverkerier. Franska språket var världsspråket och konststilen
i Versailles kopierades över allt. Till Europas huvudstäder skickades provdockor
med det allra senaste i kläder och frisyrer. I slutet av 1700-talet var det få som
trodde att landet skulle uppleva en blodig revolution där Frankrikes kung, Ludwig
XVI, skulle bli avrättad på Place de la Révolution. Det sista orden man hörde
kungen säga där han stod på avrättningsplatsen var ”Mitt folk, jag dör
oskyldig…”. Därefter dänktes hans ord av trumvirvlarna och den sneda
stålklingan i giljotinen skiljde hans huvud från kroppen.
Upplysningen
Upptäcktsresorna och vetenskapen hade öppnat nya världar för människorna. Allt
var inte så oföränderligt som man förut hade trott. Nya idéer som hur samhället
såg ut och borde se ut frodades. Några av 1700-talets främsta filosofer var
fransmän, som t.ex. Rousseau, Voltaire och Montesquieu. Rousseau ansåg att
makten i samhället låg hos folket och att kungarna bara fick låna den med folkets
tillstånd. Voltaire kämpade hela sitt liv för yttrandefrihet och mänskliga
rättigheter. Montesquieu ville att makten skulle delas i tre delar: den dömande,
den lagstiftande och den verkställande. De filosofer som var verksamma i slutet
av 1700-talet brukar kallas för upplysningsfilosofer. De ansåg att de förstod
världen bättre och ville sprida sina tankar och upplysa folk om världens tillstånd.
Men det var inte alla som uppskattade upplysningsfilosofernas idéer som hur
samhället borde se ut och censur rådde, såväl i Frankrike som i många andra
länder.
Ett gammaldags samhälle
I Frankrike var befolkningen uppdelad i tre stånd. Det första ståndet var adeln och
det andra tillhörde prästerna. Prästerna och adeln var tillsammans omkring
500 000 personer. Resten av Frankrikes 25 miljoner invånare tillhörde det tredje
ståndet. Dit hörde såväl rika borgare som fattiga bönder och arbetare. Det var det
två första stånden som tillsammans med kungen bestämde allt i landet. Det
tredjeståndet hade nästan ingenting att säga till om.
Stånden hade olika privilegier (särskilda rättigheter). Präster och adeln behövde
inte betala någon skatt. Adeln hade ensamrätt på fiske och jakt och i många byar
var det bara adelsmannen som hade rätt att äga en kvarn. När bönderna ville mala
sin säd eller pressa sina vindruvor, var de tvungna att betala för det. Och det var
bara adeln som kunde bli officerare i krigsmakten.
En grupp i det tredje ståndet som protesterande mot den rådande ordningen var de
rika köp- och handelsmännen. Det var en grupp som hade växt i samhället och de
ansåg att de inte hade det politiska inflytande som motsvarde deras ekonomiska
ställning. Missnöjet mot det rådande samhället kom från såväl fattiga bönder som
rika, välutbildade borgare.
Kostsamma krig
Utåt sett var Frankrike ett rikt land där kungen och adeln levde i ett överflöd. Men
landet var i ekonomisk kris. Det var inte bara hovlivet som kostade pengar.
Sjuårskriget (1757 – 1763) mot Storbritannien hade kostat enorma summor.
Frankrike hade varit tvungen att låna pengar och nu var kassakistan nästan tom.
Staten behövde få in mer pengar. Men vem kunde betala? Eftersom såväl adel
som präster inte behövde betala skatt så var det tredje ståndet som tvingades att
betala. I tredje ståndet fanns välutbildade personer som läkare och advokater, men
många var fattiga hantverkare och bönder. Bönderna var de som hade de allra väst
då de bl.a. var tvungna att göra dagsverken åt adelsmännen.
Voltaire (1694 – 1778) var en av de franska upplysningsfilosoferna som bl.a. stred mot religiös
intolerans och mot okunnighet och fördomar inom olika områden. ”Jag delar inte din åsikt, men är
beredd att dö för din rätt att uttrycka den”, är ett citat som brukar tillskrivas Voltaire. Dock är det
oklart om han verkligen sagt just så.
Revolutionen bryter ut
Generalständerna blir en nationalförsamling
I Frankrike var det bara generalständerna som kunde besluta om skatteändringar.
Generalständerna bestod av de tre stånden adel, präster och det tredje ståndet där
alla hade var sin röst. På så sätt kunde adeln och prästerna rösta ner förslag från
tredje ståndet med siffrorna 2 – 1. År 1789 så sammankallades generalständerna
för första gången sedan 1614.
När man nu sammanträdde i Versailles så hade tredje ståndet tröttnat på att den
rådande ordningen. Därför krävde man att generalförsamlingen skulle ersättas
med en nationalförsamling där alla hade var sin röst. Efter några dagars
funderande gick adel och präster med på detta, vilket innebar att adeln och präster
hade 300 röster var och tredje ståndet 600 röster.
Kungen ogillade beslutet och stängde sammanträdeslokalen. Men då vandrade den
nya nationalförsamlingen iväg till ett bollhus (ett slags tennishall) istället. Där
lovade man varandra att inte lämna Versailles förrän landet fått en ny grundlag.
Denna händelse brukar kallas eden i bollhuset. Den nya nationalförsamlingen
hotade nu kungens makt och kungen gav order till militären att samlas både i
Versailles och i Paris. Befolkningen i Paris kände sig hotad och stormade nu
fästningen Bastiljen i jakt på vapen och ammunition.
Revolutionen sprider sig
Ryktet om vad som hänt spred sig blixtsnabbt och inom några dagar befann sig
hela landet i uppror. Hela befolkningen såg en chans att göra motstånd mot
orättvisorna. I nästa alla städer upprepades händelserna i Paris. Ännu mer
dramatiskt var det på landsbygden där bönder beväpnade med högafflar och
träpåkar stormade adelsmännens slott och herrgårdar.
När rapporter om böndernas uppror började strömma in till Versailles insåg adeln
att deras tid var förbi och de föreslog själva att dagsverken och andra skyldigheter
skulle avskaffas. Nu skrev nationalförsamlingen en deklaration om de mänskliga
rättigheterna. Den börjar med orden ”Människorna föds fria och lika i rättigheter”.
Det dröjde inte länge förrän ”frihet, jämlikhet, broderskap” blev revolutionens
slagord.
Många adelsmän var missnöjda med utvecklingen och motarbetade revolutionen.
Andra flydde ur landet. Också kungafamiljen försökte undkomma men
arresterades vid gränsen till Belgien. År 1792 ställdes kungen inför rätta och
avrättades året därpå.
Skäckväldet
Frankrike hotades av utländska trupper samtidigt som det rådde oro inom landet.
Den som kom att ta ledningen i landet var en advokat som heter Robespierre. Han
ansåg att revolutionen var hotad och att alla motståndare måste undanröjas. Den
ene efter den andre dömdes i domstolarna som folkets fiende och fördes bort till
giljotinen. Bara i Paris avrättades mer än 2 500 personer. Åren mellan 1793 –
1794 har kommit att kallas för skräckväldet.
Till slut stod de andra revolutionärerna inte ut med Robespierre. Han fängslades
och blev tillsammans med sina medhjälpare avrättad. Skräckväldet var över.
Istället var det nu de rika borgarna som tog över makten. De tyckte att det var bra
att adeln och prästerna förlorat din makt, men revolutionen fick inte gå för långt.
De som tyckte något annorlunda blev fängslade.
Under franska revolutionen avrättades omkring 17 000 människor i giljotinen.
Napoleon Bonaparte
Kejsaren
Frankrike lyckades så småningom besegra sina fiender. Detta berodde mycket på
de nya, duktiga officerarna. Tidigare hade bara adelsmän kunnat blir officerare,
men efter revolutionen var det möjligt för alla. En av dessa unga militärer var
Napoleon Bonaparte som snabbt steg i granderna och skaffade sig kontakter inom
politiken och krigsmakten. År 1799 gjorde Napoleon tillsammans med andra
militärer en statskupp och Napoleon gjorde sig till envåldshärskare. Som
envåldshärskare genomförde Napoleon många av revolutionens idéer. Han införde
en ny och gemensam lag för hela landet, uppmuntrade vetenskap och utbildning,
byggde ut vägnätet och underlättade för handeln. År 1804 utsågs Napoleon till
kejsare.
Militären
Det som Napoleon främst är känd som är som militär. Han var en lysande
befälhavare och ledde sina arméer från den egna segern till den andra. I de
besegrade länderna såg vissa honom som en befriare medan andra såg honom som
förtryckare. Till slut hade Napoleon endast en fiende kvar i Europa som han inte
hade lyckats besegra: Storbritannien. År 1804 gjorde han ett försök men
engelsmännen lyckades besegra den franska flottan vid Trafalgar, utanför
Spaniens kust.
Efter misslyckandet mot Storbritannien vände sig Napoleon mot Ryssland 1812.
Kriget mot Ryssland slutade med katastrof när sjukdomar, svält och kyla
förintande den franska armén. Ryktet om Napoleons förlust spred sig och uppror
spred sig på i olika delar av riket. År 1813 lyckades tre arméer besegra Napoleon
utanför Leipzig i nuvarande Tyskland. Våren 1814 tvingades han avgå som
kejsare och fördes bort i fångenskap till ön Elba i Medelhavet.
Napoleon lyckades fly från Elba och samlade återigen ihop en armé. Utan att ett
enda skott avlossades lyckades han ta sig hela vägen till Paris och på nytt ta över
tronen. En av förklaringarna är den beundran folk kände för Napoleon. Militära
trupper som sändes ut för att arrestera honom bytte helt enkelt sida när de fick se
sin tidigare kejsare. Napoleon hann bara vara kejsare i 100 dagar innan han år
1815 förlorade ett stort slag vid Waterloo i Belgien. Napoleon fördes bort till ön
S:t Helena där han så småningom dog.
Wienkongressen
I Österrikes huvudstad, Wien, samlades politiker från hela Europa till en stor
fredskonferens. Målet var att skapa en maktbalans i Europa där flera länder var
ungefär lika starka. På så sätt så skulle ingen frestas att börja ett nytt krig. Detta
innebar att Europas karta måste ritas om. Exempelvis så slogs mer än 300 tyska
småstater ihop till 39 större stater, där Preussen och Österrike var störst. På flera
sätt lyckades politikerna i Wien. Det skulle dröja mer än 100 år innan Europas
länder drabbade samman i ett nytt stort krig.
Arvet efter franska revolutionen
Skräckvälde, diktatur och krig med hundratusentals döda runt om i Europa. Hade
allt varit meningslöst? Nej, knappast. Det gamla samhället var för alltid borta.
Man hade visat att enväldiga och orättvisa härskare kunde avsättas. Slagorden
”frihet, jämlikhet och broderskap” hade börjat genomföras. Nedan följer några
resultat av franska revolutionen.
Mänskliga rättigheter var nu lag i Frankrike.
Lagen var lika för alla.
Vem som helst kunde ägna sig åt vilket yrke som helst.
Press- och religionsfrihet infördes.
Staten tog över undervisningen från kyrkan.
Meter, liter och kilo blir nya måttenheter.
Bibliotek och konstmuséer öppnades från allmänheten.
Alla dessa tankar och idéer spreds vidare runt om i Europa. Stormingen av
Bastiljen brukar räknas som starten av revolutionen. Det är därför som Frankrike
firar sin nationaldag 14 juli.
DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
Den industriella revolutionen är en av de största samhällförändringarna i
människans historia. Förändringen innebar bl.a. att folk flyttade från landsbygden
till städerna (urbanisering). Istället för att arbeta inom jordbruket började arbeta i
fabriker som massproducera färdiga varor. Istället för att tillverka varor för eget
bruk så köpte man färdiga produkter. Lönearbetet ersatte naturahushållningen i
allt större grad. Nya idéer om hur samhället skulle organiseras uppstod. De länder
som var tidigt ute med att industrialiseras fick också ett ekonomiskt och militärt
övertag. Under 1800-talet kom Europa och USA öka sitt inflytande runt om i
världen. Tiden 1870 – 1914 kallas ibland för imperiernas tid. Det var tack vara
industrialiseringen som det var möjligt för länder som Storbritannien att lägga
under sig en stor del av världen.
Ångmaskinen
Inom textilindustrin gjorde man en rad viktiga uppfinningar under 1700-talet. Den
allra viktigaste gjordes dock av skotten James Watt. Ångmaskinen hade
uppfunnits i början av 1700-talet. Men den användes än så länge bara för att
pumpa upp vatten ur gruvor. Watt lyckades nu förbättra ångmaskinen så att den
kunde användas i fabriker för att driva andra maskiner. Snart kunde man också
sätta ångmaskinen på en vagn. Då var lokomotivet uppfunnet och sedan dröjde det
inte lägre innan ångfartyget dök upp. Ångmaskinens betydelse var oerhört stor –
kanske lika mycket som vara datorer.
Ångmaskinen användes under 1700-talet främst till att pumpa vatten ur gruvorna,
men snart började man använda ångmaskinen inom en rad olika områden som
t.ex. drivkraft för olika typer av transporter samt i olika fabriker.
Storbritannien
Den industriella revolutionen inleddes i Storbritannien i slutet av 1700-talet. För
att ett land ska kunna industrialiseras krävs det bl.a. tillgång till arbetskraft,
kapital, råvaror och en utvecklad infrastruktur. Anledningen till att den startade i
Storbritannien var att alla dessa faktorer samverkade.
Arbetskraft
I Storbritannien förbättrades jordbruksmetoderna snabbt under 1700-talet och det
producerades mer livsmedel än tidigare. Små jorbruksremsor (tegar) slogs ihop till
större och sammanhängande områden. Detta kallas för skifte.
I Sverige beslutade riksdagen om storskifte 1757 och laga skifte 1827. Många små
jorbruksremsor slogs ihop till större enheter. Skiftena medförde stora förändringar
av den svenska landsbygden då många byar splittrades.
Nya sätt att odla och nya grödor gjorde att man kunde använda en större del av
åkern än tidigare. Boskapen förbättrades genom avel, vilket ledde till större djur
som gav mer mjölk och kött. Förändringarna i jordbruket gjorde att det inte längre
behövdes lika många bönder som tidigare. De arbetslösa bönderna fick istället leta
efter sin försörjning på andra sätt. Många flyttade in till växande städerna och
började i fabrikerna.
Råvaror
Det fanns gått om järn i berggrunden men det behövdes bränsle för att smälta det.
I brist på skogar fick Storbritannien köpa sitt bränsle från andra länder,
exempelvis Sverige. I början av 1700-talet lyckades en engelsk järnbruksägare
framställa ett nytt bränsle som kallades koks. Det var gjort av stenkol och stenkol
fanns det gått om i Storbritannien.
Handel och infrastruktur
Vägarna runt om i världen var ofta dåliga. De flesta transporterna skedde därför
på vatten. Storbritannien hade då stora fördelar. Riket hade långa kuststräckor,
segelbara floder och flera kanaler, vilket gynnade handeln inom riket. Snart
seglade de brittiska fartygen också vidare ut över hela världen. Amerika, Afrika
och Asien besöktes allt oftare. Stora mängder livsmedel fraktades hem från
Nordamerika i utbyte mot enklare industrivaror som spik och bomullstyger. Från
Indien och Kina förde fartygen hem te, porslin, kryddor och siden.
Triangelhanden
1700-talets handel med slavar är ett dystert kapitel i väldens historia. Under detta
århundrade fördes ca: 6 miljoner slavar från Afrika till den amerikanska
kontinenten. Slavarna utnyttjades framförallt på de västindiska sockerplantagerna
och i Brasiliens gruvor. Men de användes också på de nordamerikanska ris- och
tobaksplantagerna och senare även till bomullsfält.
London, Bristol och Liverpool blev centra för slavhandeln. Därifrån seglade
fartyg till Västafrika med gevär, knivar och andra industrivaror. Varorna byttes
mot slavar som såldes i Västindien. För vinsten köpte slavhandlarna socker, tobak,
bomull och rom och sålde detta med ännu större vinst i England. Därefter seglade
man på nytt till Västafrika, och så vidare, varv efter varv. Eftersom vägarna över
haven bilade en triangel, brukar man kalla detta för triangelhandeln.
NYA IDÈER
Franska revolutionen och Napoleonkrigen var över. Europas kungar och ledare
hade åkt hem från Wienkongressen. Trots alla förändringar trodde man att allt
skulle återgå till det gamla. Men den viktiga frågan hur länderna skulle styras
fanns kvar.
Idéer eller uppfattningar om samhälle och styrelsesätt kallas ideologier. Tre
ideologier hade tre olika svar på hur samhället skulle se ut.
Konservatismen
De konservativa ansåg att franska revolutionen var förskräcklig. Konservativ
kommer av det latinska ordet conservare, bevara, och det var det som de
konservativa ville. Skulle något förändras så skulle det ändras försiktigt och
stegvis. Kungen och hans medhjälpare skulle styra riket. De skulle ta hand om
folket ungefär som en snäll familjefar tar hand om sin familj. Men det var ingen
diskussion om vem som bestämde. Kungen, familjefarden, visste alltid bäst.
Liberalismen
Liberalism kommer av ett ord, liber, som betyder fri. De liberala betonade allt
alltså friheten. Det skulle inte finnas några krångliga regler som hindrade den som
ville starta en fabrik eller handla med utlandet. Frihet för handel och näringsliv
var viktigt. Viktigt var också att medborgarna själva var fria att säga och skriva
var de ville. Därför var yttrandefrihet och tryckfrihet liberala krav.
Socialismen
Den industriella revolutionen betydde inte lycka för alla. Alla blev inte
framgångsrika fabriksägare. Industriarbetarna slet hårt för låga löner under långa
arbetsdagar. Arbetsförhållandena i fabriker och gruvor kunde vara fruktansvärda.
Samtidigt såg arbetarna att fabriksägarna blev rikare och rikare. Skulle den som
slet mest få minst belöning? Socialismen gav svaret: I ett socialistiskt samhälle
skulle fabriker, gruvor, jord och skog inte ägas av privatpersoner, utan av staten.
Socialism kommer av ordet socius som betyder kamrat. I det socialistiska
samhället skulle alla vara jämlika kamrater. Ingen skulle längre få tjäna pengar på
andras arbete.
SVERIGE OCH INDUSTRIALISERINGEN
Precis som i Storbritannien så förbättrades och utveckladades jordbruket. Skiftena
möjliggjorde ett mer effektivt jordbruk, gamla träredskap ersätts mot spadar och
plogar av järn, nya växtsorter blev vanliga. Sveriges befolkning ökade från 2,4
miljoner invånare 1814 till 5,6 miljoner 1914. Lite förenklat kan man förklara
befolkningsökningen med ”freden, vaccinet och potäterna”.
Freden, vaccinet och potäterna
Efter Napoleonkrigen och ett kortvarigt krig mot Norge började en period av
oavbruten fred. År 1815 kom en lag att alla skulle vaccinera mot smittkoppor.
Smittkoppor var en fruktad sjukdom. Så sent som 1800 dog 15 000 människor i
smittkoppsepidemi. Dödligheten var särskilt stor bland barn. Potatisodlingen
spred sig under 1800-talet och gav en billig och lättodlad föda. Resultatet blev en
snabb befolkningsökning.
De obesuttnas antal ökar
Fortfarande bodde de flesta på landsbygden. De grupper som ökade mest var de
obesuttna, dvs. de som inte ägde egen jord eller gård. Många fick försörja sig som
drängar eller pigor i hela sitt liv. De som hade de allra sämst var nog
backstugesittarna eller inhysehjonen. Backstugesittarens enda tillgång var
bostaden. Det var små och oansenliga hus som låg på mark som ägaren bedömde
som värdelös. Backstugesittaren var beroende av tillfälliga jobb. Inhysehjonen var
gamla eller sjuka personer som av någon anledning inte kunde försörja sig själva.
Då kunde de bo hos någon bonde en kortare eller längre tid. I vissa byar löste man
problemet med att inrätta en särskild fattigstuga där gamla, handikappade och
sjuka fick bo.
Sverige industrialiseras
Textilindustrin
Under 1800-talet börjar Sverige att industrialiseras. Många av de egendomslösa
bönderna flyttade in till städerna för att ta jobb i de fabriker som började växa upp
i Sverige. Liksom i Storbritannien var textilindustrin först. I mitten av 1800-talet
kommer de första stora textilfabrikerna. Vid rader av maskiner står arbetare och
spinner garn och väver tyg. Ingen hantverkare kan konkurrera med de ofantliga
mängder tyg som fabrikerna spottar ut. Borås och Norrköping blir huvudorter för
en snabbt växande textilindustri.
Skogsindustrin
I mitten av 1800-talet växer det också fram en skogsindustri i Sverige. Tidigare
hade sågarna legat vid vattenfall där det rinnande vattnet var kraftkällan. Med
ångmaskinen kom ångsågarna och nu behövde inte sågverken ligga kvar vid
vattenfallen. Med det gällde att finna bästa läget. I Norrland fanns stora skogar.
Längs älvarna kunde timret flottas ner till kusten där man kunde skeppa det vidare
till köparna i t.ex. Storbritannien. Den viktigaste staden för skogindustrin blev
Sundsvall.
Verkstadsindustrin
På 1870-talet tog verkstadsindustrin fart i Sverige. Duktiga svenska tekniker och
uppfinnare utvecklade nyheter som ledde till att stora industriföretag grundades.
Verkstadsindustrins produkter gick i stor utsträckning på export. Telefoner från L
M Ericsson, gasfyrar från AGA, mjölkseparatorer från Alfa Laval och kullager
från SKF spreds världen över.
Järn och stålindustrin
Ett område där Sverige länga varit världsledande var järnframställning. Vi hade
gått om järnmalm och gott om skog. Skogen behövdes till att få träkol. Det gick åt
mängder träkol för att få smidbart järn av järnmalm. Under slutet av 1800-talet
gick världen in i stålåldern. Stål är ett slags järn med låg kolhalt. Sverige
utvecklade flera metoder för stålframställning och kunder producera stål av hög
kvalitet till konkurrenskraftiga priser. Kiruna är ett exempel på en stad som växte
upp runt stålindustrin.
Hur hade arbetarna det?
Industrin producerade varor i snabb takt. Exporten av svenska industrivaror
ökade. Men hur var villkoren för de som i sågverk och verkstäder.
Bostäder
De flesta arbetarna bodde ett rum och kök eller järnspiselrum. Ett järnspiselrum
var ett enda rum med en järnspis som värmekälla och plats för matlagning.
Familjerna var stora, ofta fem till sju personer men de kunde vara ännu större. Det
vanliga var att några familjer delade på vattenpump och torrklosett på gården.
Avfallet och toaletternas latrin gjorde att råttor och kackerlackor trivdes på
gårdarna. Vägglöss var inte ovanligt i lägenheterna.
Arbetsmiljön
Arbetsmiljön var dålig i industrins barndom. Maskiner utan skyddsanordningar,
långa arbetsdagar upp till 12 – 14 timmar och arbetslokaler utan ventilation var
vanliga. Folksjukdomen tuberkulos var vanlig bland fabriksarbetarna. Tuberkolos
och andra lungsjukdomar var en vanlig dödsorsak. För mer än hälften av
fabriksägarna var det den angivna dödsorsaken.
Den stora utvandringen
Under 1800-talet var befolkningsökningen stor och landsbyggden blev det allt
svårare att försörja sig. Även om många flyttade in till städerna och tog jobb på en
fabrik, så kunde inte industrin ge jobb åt alla. För många småbönder och drängar i
Sverige låt det som en dröm att man kunde få gratis jord i USA. Så stod det i
homesteadlagen som innebar att alla som redan var eller ville bli amerikanska
medborgare hade rätt till 65 hektar jord. Full äganderätt till jorden fick man när
man bebott och brukat den i fem år. Mellan åren 1851 – 1920 utvandrade 1,2
miljoner svenskar från vårt land, de flesta till USA. Det handlade alltså om en
massutvandring. För de flesta svenskar som utvandrade var det löften om
gratisjord som lockade. Men för den som inte ville bli lantbrukare i det nya landet
fanns det ändå gott om arbetstillfällen. USA utvecklades snabbt och det behövdes
järnvägsbyggare, industriarbetare och byggnadsarbetare.
Folkrörelserna
Sverige var under 1800-talet ett land i snabb förändring. Människor samlades
kring idéer om hur man vill att liv och samhälle ska vara. Tillsammans arbetade
de för att förverkliga sina idéer. Exempel på folkrörelser är frikyrkorörelsen,
nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen och arbetarrörelsen.
Frikyrkorörelsen
Kyrkan hade stor makt i 1800-talets Sverige. Prästen var en myndighetsperson
som vakade över församlingsbornas sätt att levar. Ändra fram till 1858 var det
förbjudet att samlas i hemmen och förrätta gudstjänster. Att själv få tolka Guds
ord, att fritt få samlas runt en gudstjänst, att låta religionen genomsyra hela
livsföringen – det var några av de tankar som kännetecknade väckelserörelsen
som svepte fram i Sverige på 1800-talet. Folk bröt sig ur statskyrkan och bildade
frikyrkor. Metodistkyrkan, Baptistsamfundet och Missionsförbudet är exempel på
detta.
Arbetarrörelsen
Arbetarrörelsen arbetade för bättre villkor för de som arbetade i fabrikerna. Deras
viktigaste fråga var åtta timmars arbetsdag och allmän och lika rösträtt. För att få
igenom sina frågor bildade man fackföreningar. År 1889 grundades det
Socialdemokratiska arbetarpartiet och 1898 går fackföreningarna ihop i
Landsorganisationen LO som täcker hela landet. Genom partiet och
fackföreningen kan nu arbetarröresen verka för bättre villkor för landets arbetare.
År 1921 fick vi allmän och lika rösträtt i Sverige.
