-)&r
Svensk I d r o t t s f o r s k n i n g nr 4 , 1999
Homofobi, kvinnor och elitidrott
En u p p g i f t f ö r i d r o t t e n är a t t skapa positiva och trygga miljöer f ö r alla oberoende av sexuell läggning. Det är
därför v i k t i g t att avskaffa myter och ändra förhållningssätt så a t t människor i n o m i d r o t t e n varken upplever
h o m o f o b i eller homonegativism. Det är inte rimligt a t t tänka sig att detta kan uppnås g e n o m tystnad eller
g e n o m a t t uppträda som o m problemet inte fanns. Information och u t b i l d n i n g är nyckelord både f ö r tränare, ledare och utövare.
• • • H o m o f o b i definieras vanligtvis
som en irrationell rädsla och intolerans infor homosexuella personer
och för uppträdanden som avviker
från traditionella könsrollsförväntningar, dvs. for hur kvinnor och
män skall eller bör uppträda. Denna
irrationella rädsla kan i praktiken ge
u p p h o v ö l l hat, vämjelse, fördomar
och diskriminering av icke-heterosexuella. Homofobi blir därför ett i n dividuellt negativt förhållningssätt
som ganska många av oss har. " D u
oef off dw er /zomq/b&ist, Tmis dw Wir
redd og engsf Zig mlr dw Aar misfon&e om
afoMdreop^fferdegsom&omq/H'' (1).
När det gäller diskriminering av homosexuella så används också ordet
homonegativism. Detta o r d innebär
en mer målmedveten, rationell negativ hållning till icke-heterosexuella och kommer i många sammanhang att utgöra ett mer täckande o r d
än homofobi.
Både hetero- och homosexuella kan
ha ett homofobiskt förhållningssätt.
"Intemaliserad homofobi" är ett uttryck som används när samhällets
negativa stereotyper på detta område blir intemaliserat av de homosexuella. Dessutom kan både heterooch homosexuella drabbas av homof o b i och homonegativism. Detta
kommer att beskrivas längre fram
och gäller icke minst elitidrottsmän.
Det är viktigt att inse att ett homofobiskt förhållningssätt och homonegativa synpunkter är ett resultat av
upplevelser; inlärning, socialkulturella och historiska faktorer. En i n tressant fråga i detta sammanhang
är o m idrotten är ett område där ett
homonegativt förhållningssätt utvecklas och förstärks. Detta kommer
att behandlas senare i artikeln.
H o m o f o b i i de nordiska länderna
I Norden är många av den uppfattningen att v i är förhållandevis liberala m o t människor m e d en icke-he-
Kari Fasting
Professor, Norges Idrottshögskola
C51
terosexuell läggning. Flera faktorer
pekar dock på att v i inte har ett samhälle där homosexuella och bisexuella accepteras på samma sätt som
heterosexuella. En nyligen presenter a d undersökning i Norge o m "Livsvillkor och Livskvalitet bland lesbiska kvinnor och homosexuella män"
(Levekår og Livskvalitet blant lesbiske kvinner og homofile menn) visar
bl.a. att andelen som plågats med
tanken att begå självmord under de
sista 24 dagarna är 6-7 gånger högre
än i den övriga befolkningen. Känsla av isolering och ensamhet, önskan
att komma bort från en outhärdlig
situation, problem med att acceptera
sig själv som lesbisk/homosexuell
var de vanligaste motiven som angavs för självmordsförsök. (2)
Hot m o t mansdominansen?
Homofobi har t i l l viss del att göra
med politik, därför att det handlar
o m maktrelationer mellan h o m o och heterosexuella - mellan kvinnor
och män. I Norge och Sverige liksom
i andra länder, är det betydligt fler
m ä n än kvinnor som har högre position, m a k t , status och resurser. V i lever i ett samhälle som är dominerat
av manliga värderingar och traditioner. De traditionella könsrollerna b i drar t i l l att upprätthålla detta
system. En förändring av de etablerade könsrollerna kan därför på lång
sikt rucka på den mansdominans v i
har i dagens samhälle. Vad har då
detta att göra m e d homofobi?
Homofobin kan ses som ett uttryck
för den ångest och rädsla som uppstår då kvinnor och m ä n icke u p p träder som förväntat. Homosexuella
rubbar de etablerade maktrelationerna mellan kvinnor och män. H o m o f o b i och homonegativism b l i r
från en sådan utgångspunkt viktig
för att upprätthålla mansdominansen i samhället med hjälp av det traditionella könsrollsmönstret. K v i n nor som icke har en heterosexuell
identitet eller som avviker från traditionell kvinnoroll, kan därför sägas störa den maktbalans som heterosexuella m ä n har i samhället.
I d r o t t och h o m o f o b i ?
Idrotten är utvecklad av män, for
män och den är t.o.m. idag i stort sett
ledd av män. Det har dessutom varit
och är fortfarande ett samband mellan centrala normer och värden inom
idrotten och de normer och värderingar som man i vår kultur associerar t i l l att vara typiskt "manliga".
M a n kan därför hävda, vilket många
forskare redan gjort, att idrotten traditionellt har varit en arena där män
fått sin manlighet bekräftad och markerat sitt avståndstagande till k v i n nor. (3) En konsekvens blir att idrotten icke bara är präglad av maskulinitet utan också av heterosexualitet.
H u r är då situationen for en k v i n n l i g
elitidrottare? H o n har j u givit sig in
på den manliga arenan. I detta sammanhang blir det intressant att studera k v i n n o m a s idrottshistoria.
"Räds&m/Ör off (fen tozrmZiga sezuafztefen stuZZe/ngönz s%g/rd?z den fnzdifiomeZft /emiwfwz roZZen ock mannens &on(mZZ föper som en röd fnM genom tznn%ozdro#erzs historia" skriver en amerikansk professor (4). N u bör m a n vara försiktig med att generalisera mellan USA och Norden, men det kan
trots allt vara intressant att nämna
att det tycks ha förekommit en förändring av synen på kvinnliga i d -
Svensk Idrottsforskninq nr 4 • 1999
- & ~
« S
r
4 & i : Ä t f
r e
' * ^ - ^ %
* - ^
Vekorna
Z
Z
^
Z
Z
Z
Z
rottsutövare kring 1930-talet. Perio- kaste motivet for utestängning hade
den dessförinnan 1900-1930 handla- tidigare varit kopplat till biologi och ar rädd för att de skall vara lesbiska
de den sexuella debatten om att id- fysik, genom att hävda att träning och utsätta flickorna för sexuella trarottsträning (som en manlig aktivi- och tävling var skadligt för kvinno- kasserier och missbruk, trots att detta enligt ny forskning förekommer
tet) för kvinnor skulle innebära fysis- kroppen (det svagare könet).
betydligt oftare i grupper med manka problem och leda Öll ökad sexuell
lig tränare och unga idrottstjejer. (5)
aktivitet
(liknande
männens). Förnekande
Bakomliggande faktorer öll detta
synsätt var ett antagande att kvinnor I USA och uppenbarligen även i På grund av den stigmatisering av
Norden ger sig homofobin inom
skulle bH mer maskulina av att tmna kvmnoidrotten till uttryck på olika lesbiska i samhället har det varit och
och tävla. Efter 1930 drog man den sätt. Genom tystnad. Man talar inte är fortfarande viktigt för både heteslutsatsen att intensiv träning och öppet om att det Gnns lesbiska i rosexuella och lesbiska kvinnor intävling medförde förändringar av klubben. Genom förnekande. Det om idrotten oavsett de är utövare,
kvinnokroppen, något som innebar existerar inga lesbiska kvinnor inom ledare eller tränare att "bevisa" sin
att män icke uppfattade idrottskvin- idrotten, klubben, landslaget. Ge- reminitet och heterosexualitet. För
nor sexuellt attraktiva och uttrycket nom att ge "ett heterosexuellt in- kvinnor är det "mer tryggt" att utöva
"heterosexuellt misslyckade" bölja- tryck". Man klär och friserar sig pä s.k. kvinnliga idrotter som är mer acde användas. Att denna maskulini- ett visst sätt. Det jBnns idrottsledare cepterade för kvinnor. Med hänvissering av kvinnokroppen skulle leda som är enormt angelägna om att de ning till definitionen av homofobi i
till lesbiskhet var emellertid främ- aktiva på landslagsnivå skall se fe- inledningen är det också rimligt att
mande. Men tanken att när idrott- minina ut, för att undvika risken att anta att kvinnor inom traditionellt
skvinnor icke var attraktiva for män spelarna utpekas som lesbiska. Detta manliga idrotter som fotboll och
var de kanske attraktivare for andra förhållningssätt är också mycket ishockey är mer utsatta för homofokvinnor. Oavsett sexuell identitet viktigt gentemot sponsorer som ofta bi än andra kvinnliga idrottsutövabörjade idrottskvinnor att karaktäri- vill att idrottskvinnoma skall se så
Men vad vet vi egentligen om detta?
seras som "maskulina och lesbiska". kvinnliga ut som möjligt.
Forskning i andra länder visar att inDet är dock först på 1980-talet som
te bara lesbiska idrottsutövare, iddetta "rykte" Gck ökad spridning.
Kanske var detta enda sättet att ute- Studier från USA visar att föräldrar rottslärare och tränare är utsatta för
stänga kvinnor från idrott. Det står- är rädda för att sända sina döttrar till homofobi och diskriminering. Utan
klubbar med kvinnliga tränare. Man också heterosexuella utövare betrak-
-*&T
Svensk Idrottsforskning nr 4 • 1999
tas som lesbiska, särskilt kvinnliga
utövare i traditionellt manliga idrotter och /eller utövare med ett utseende som avviker från det typiskt
kvinnliga. (6) Som ovan nämnts är
denna forskning från Nord-Amerika. Det finns därför anledning att
ställa sig frågan om vilka förhållningssätt och upplevelser svenska
och norska kvinnliga elitidrottare
har vad beträffar homofobi? Nedan
presenteras resultat från intervjuer
med kvinnliga fotbollsspelare. Vilka
upplevelser och uppfattningar har
de om homosexualitet inom idrotten? Har de själva varit utsatta för
homofobi? Ger de själva uttryck för
en homofobisk inställning?
Metod och urval
Resultaten är från en större europeisk studie kallad "The Experience
and Meaning of Sport in the Lives of
European Women" (7). Syftet med
denna studie var att studera vilken
roll och betydelse deltagande i idrott
kan ha i kvinnors liv. De semistrukturerade kvalitativa intervjuerna var
fokuserade på följande teman: idrottsbiografi, idrott och socialt nätverk, idrotten i vardagen, framtidsplaner, idrott och personlighet, feminint och maskulint samt upplevelse av den egna kroppen
I samband med intervjun om femininitet och maskulinitet blev deltagarna konfronterade med ett "rykte"
om att många kvinnliga fotbollsspelare är lesbiska. Detta var utgångspunkten for egna upplevelser och
synpunkter.
Resultaten av denna studie bygger
på intervjuer med kvinnliga elitspelare från fyra klubbar, två norska
och två svenska. Spelarna kommer
från några av de bästa klubbarna i
respektive land. Därför finns det både aktiva och f.d. aktiva norska och
svenska landslagsspelare med i urvalet. Spelarna blev inte direkt utfrågade om sin sexuella inställning,
men för några blev det naturligt att
under samtalets gång redovisa den
Inte alla men de flesta spelarna levde heterosexuellt. Samtliga hade erfarenhet av att spela med lesbiska
och ganska många hade lesbiska
vänner. Spelarna var i åldern 22 till
36 år. Många hade börjat spela fotboll tidigt, en var bara 4 år gammal
och ingen hade börjat spela fotboll
senare än vid 12 års ålder. En arman
gemensam faktor var att de som
startat tidigt med fotboll hade också
varit aktiva i andra idrotter. Uttrycket mångsidiga passar därför bra på
de flesta av dessa spelare. Intervjuerna ( 9 svenska och 10 norska) spelades in på band, skrevs ned och
analyserades med dataprogrammet
MAX, ett program för analys av kvalitativa data.
Resultat
Då resultaten från de norska och
svenska spelarna inte nämnvärt avviker från varandra presenteras de
som en grupp. Det bör också nämnas
att de svenska intervjuerna är "bättre" än de norska på det sättet att de
är mer utförliga. De svenska spelarna pratade mer, var mer engagerade
och gav mer detaljerad information
än de norska. Detta kan hänga samman med att de svenska intervjuerna
genomfördes efter de norska och att
den som intervjuade därmed hade
fått större erfarenhet och kanske blivit 'bättre" på att lyssna.
Spelarna anser att de har fokuserats
starkt på kvinnlig fotboll och homosexualitet icke minst genom media.
Ett rykte som de haft ganska svårt
att göra sig kvitt. Flera, särskilt
bland de svenska spelarna, hävdar
att media inte längre är så intresserade av detta, som för 10-15 år sed a n Många tror att förklaringen till
detta rykte att så många inom fotboll är lesbiska, är att det i kvinnofotbollens barndom var många
"pojkflickor" som spelade. Dessa
blev betraktade som lesbiska därför
att de avvek från den kvinnliga rollen, både genom att spela fotboll
(manlig aktivitet) och genom att
kanske ha både en kropp och en
personlighet som avvek från den
traditionellt kvinnliga. Idag har fotbollen ett mycket bredare rekryteringsunderlag: "Nw nar/bfboH mnnt
mer accepterat /Ör /Zictor kar det oc&sd
wnnf mindre/btwgerzngpdAomosezwaZifef oc/i/btWT säger en av de norska spelarna. En svensk spelare ger
följande uttalande om samma sak
"... de som startade dam/bfboffen, dd
oar det Z#som de Mr &arZa&innnoma.
Nn spefaryw t/e/er/nln det att de &r sW
oa, s<% n% dr def aWa t/e/er som spe&zr
/btboZZ. Tidigare tans&e det oar mera de
Adr sd manAa/Hga koinnoma som man
mera kopplade fiZZ fesfnskz krnnnor ...
det Adr dr aZftsd 70-taZet, böryan au #0taZef, ock nw dr det mera sd att nn &ar;n
t/e/er speZaf/bt&oH/rdn det de oar smd,
sd a# n% dr det fitsom affa sorts t/e/er*.
Detta att "många" spelare är lesbiska
betraktas av de flesta som ett rykte.
Den vanligaste uppfattningen är att
det självklart finns lesbiska inom idrotten liksom inom andra organisationer. "Tror inte det dr /Zera lesbiska
inom ybtboff dn inom R&fa Korset t.
e%.... För nn dr det afZa mö/Z^a/Zickor
som spefar/bfboZf*. Några 8 spelare
är öppna for att det kanske finns fler
lesbiska inom idrotten (särskilt lagidrotter). Detta anser de kan förklaras med att man tränar mycket tillsammans, tillbringar mycket tid tillsammans och har samma intresse
samt att kanske en del klubbar har
en mer moderat inställning öll lesbiska än samhället i övrigt.
Stämplas som lesbiska
Alla spelarna har varit mer eller
mindre utsatta for homofobi oavsett
sexuell läggning. De flesta av dessa
erfarenheter är kopplade öll personer utanför idrotten Spelarna har
fått gliringar om att "alla" som tränar
i laget är lesbiska och ofta fått frågor
om vilka och hur många i laget som
är lesbiska. Flera påstår att som
damspelare blir man stämplad som
lesbisk. Följande citat visar att detta
kan upplevas som relaövt plågsamt
för spelarna.
"/ag /dr nästan aZZtid /rågan om Zzwr
mdnga m Zzar i Zaget oc/i fife grann sd
ddr. De/rdgar /% inte me/; Ar Dn Zesfnsk, ne/. Det Zzar /% Aänf om det dr ndgon som dr riktigt/WZ eZZer mlgot sd'nt
där ua, men det kommer aZZtid/nlgor, de
dr ny/ikna Anr mdnga det dr som egentligen är Zesfnska ocA Awr det ggentfigen
är. För det gdr mdnga rykten ock sd...
/ag tyckte nog det oar mer /Ömt sd
aff,... dd sa ;ag nästan aidrig att ;ag speWe/bt&oW när ;ag oar nte,/Ör dJ dömer
de en med en gdng."
"... .Det, /ag menar, det är /obfngt pd sd
sätt att man Aefa tiden mdste/ÖrWara/Ör
/bfk att, att ne/ dom Aoppar inte pd mig
i dwscAen. Det är AeUer ingen som ta^ar
pd m^g i dnscAen utan dom dr Aeif normala människor ocA sddär. /ag menar
det gdr sd mycket rykten oc&/bZk/iZr/ör
sig en massa saker, sd att pd sd sdtt är
det ganska /oWngt."
Många av spelarna är förvånade
över det engagemang och det intresse som pojkar och män visar för att
ta reda på vem och hur många i laget som är lesbiska. Det känns att
folk letar efter skvaller eller något
annat negaövt. En av de norska spe-
Svensk Idrottsforskninq nr 4 . 1999
-)^T
lama tror att pojkar är mer upptagna
av detta än flickor, därför att det är
mer spännande och mer tabu att
prata om homosexualitet bland pojkar. "fZickor kan prata mer med sina
oanmnor om detta ämne" säger h o n
En annan spelare sätter in denna
upptagenhet av fotbollsspelamas
sexuella läggning i ett större sammanhang: "Det Aar /u inte km% med
&%2%mg att göra, det Aar /u ocksd med
cng/brAd//ningssäff ti// dam/bf6o//..."
Flera av de svenska spelarna är irriterade över att frågan om homosexualitet varken i media eller i andra
sammanhang ställs öll manliga spelare. Detta kan tyckas orättvist. "Det
är ingen som pratar om att det sku//e oara ndgon bögorgie i deras /ag. Det är oä/
a/dng ndgon som öoerAuoudtagef Aar
nämnt detta. Sd det är /iksom, /a det är
pd sd sätt enormt o/ika oi//kor pd ndgot
samma klubb för flicklaget spred negaöva rykten om seniorlaget, både
med avseende på att det var många
lesbiska spelare i laget och om vad
de sysslade med. "Mycke' skitsnack
... m faäffade warandra pd ryggen, /ick
oi reda pd att oi g/orde ;u... Att m spanade m a//a nya spe/are i duscAen ocA
sdnt där. Det oar tur man/ick rafa pd
det ocksd. Sd det rörde sig bara om /esmskAet, a//t skitsnack."
Om spelarna först och främst har Föräldrarnas betydelse
upplevt homofobi utanför idrotten,
ger flera av de svenska spelarna exempel på att det förekommer inom Ett homofobiskt förhållningssätt
idrotten Det handlar om att de har kommer också öll uttryck inom idkännedom om lag som i det närmas- rotten hos föräldrarna, som är rädda
te har haft ub-ensning av lesbiska for att deras barn skall "smittas".
spelare och om lag som tagit beslut Spelarna i de yngre Oicklagen har
att de ej skall ta emot lesbiska spela- uppmanats att det gäller "att passa
re- En av spelarna som berättade sig" berättade både svenska och
detta sa bl.a. "Tänk e/ter, ;ag /ooar att norska deltagare. Några uttryckte
det/mns en e//er ta* ändd i det Aär /aget, också farhågor om att ryktet att
tdnk Aur de ska// känna sig dd. Gd många spelare är lesbiska i klubben
omkring ocA bära det ddr inomsig ocA sd skulle försämra rekryteringen. "Det
Kopplingen mellan homofobi och oefa att/o/k i /aget inte oi// na sddana. är inte ndgot positiot/or rekryteringen.
avvikelsen från en tradiöonell kvin- Det är /ruktansoärt, ;a ;ag Aade a/d- Förä/drar som oet om det... ocA som
noroll framgår också i en del av ut- ng....JVfen/orstd den människa som in- kanske nekar ungarna att böiya spe/a i
talandena; " ... det 6/ir /ätt sddana te kan berätta det/ör ndgon, ocA ne/, det den k/ubben/ör att den Aar det ryktet.
misstankar ocA /iksom, när du spe/ar mdste oara mycket sWrt, ocA det är iu Sd det är inte ndgot positiot rykte att
Aa." Att både skolans och föräldrar/ofWocAsfr/ifemasku/ina ut, sdär ett prob/em."
nas homofobiska förhållningssätt
det Dä/digt /att aff/3 rykte om sig. /a
kan vara ett problem visar också fölAon md para /esmsk /iksom".
Spelare i en av de svenska klubbarna jande citat från en svensk spelare.
hade också upplevt att en tränare i "... det som Aar oarif/obbigf, det är att
Om många antydningar är irriterande och sårande så händer det också
att spelarna ser det humoristiskt vilket framgår av följande uttalande
rran en av de svenska spelarna; "Det
är /iksom det/Örsta de säger pd ndgot
sdtf. Det är som, det är ung^är som när
de ser att man är ute igmppsd dar, man
ar wfe pd ndgot stä//e sd är det /iksom;
Spe/ar m/btW/ ? M brukar „//%/ g%%_
ra, ne/ oi dansar Wett a//iAopa, e//er
man /iksom/Örsöker /aroa sz]g ioäg dd".
Det Aar/unnifs/brAdgor att
en negatio/örä/draattityd
mot /esmska spe/are sku//e
rara ett Ainder/ör rekrytering ti// dam/öfbo//. Detta a%tagande Aar e/ besannats, foto; Peter Hbe/stad.
Svensk Idrottsforskning nr 4 , 1999
oi oi// Aa en/ungerande ungdoms- ocA
/Zicksektion ocA det är /usf de som ^ r
mycket skit. Det dr de som /dr mycket
skit i sko/an ti// ezempeZ att de snackar
om ya, det snackas ocA de/dr ta massor
ao dispyter ocA sd där. OcA de oef /u
egentfigen ingenting, de är /iksom 22-14
dr, de/atfar inte wzd det snackas om. Sedan är det/Öräfdrama som yu tror att det
smittar. Sd deras t/e/er ska// inte upp i
ndgon A-trupp, där de stora f/e/ema f^sar pd dem. Här /igger a/ftsd prob/emet.
indirekt dr det ut^rdn, men prob/emet
/Ör oss i k/ubben är att smdt/e/ema inte
oägar kfioa upp i A-truppen, oiZkef /u är
ett yättepmbZem." Don Sabo (1994)
från USA skriver att denna typ av
homofobi används för att dölja eller
undandra uppmärksamheten från
ett långt större problem, heterosexuella trakasserier Lex. manliga tränares utnyttjande av kvinnliga spelare.
•i$&
nog att a//a oet oem som är oad ocA gud
oet a/ft sdnf Aär... Vi diskuterar det inte sd, det är mer om oi pratar om andra,
men /ag menar de pratar ocksd med dd
ocA m skq/ar ocA stimmar ocA sfq/ar ocA
sdnf där". I de flesta sammanhang talar man inte öppet "särskilt om alla
vet" som en spelare uttryckte det och
hon beskrev situaöonen på följande
sätt. "Inte sd att det p/öts/igt är ndgon
som sätter sig i omkfädningsrummef ocA
säger; "Haf/d t/e/er, nu Aar yag tänt pd
en t/e/ /Ör /Örsfa gdngen, fiksom, sd är
det inte. Det dr k/art att ma» /Örsöker
Ad//a det Aem/igt sd /dnge man kan...
men sd p/öts/igt oet a/fa det ändd,.. men
det är ingen som gör ndgot ao det. Sd är
det bara inte."
Kluvenhet inom lagen
Trots vänskap och solidaritet spelarna emellan, ger flera uttryck for att
det inte gör någonting att träna med
Handlingsplan saknas
lesbiska, bara de inte pratar öppet
Trots dessa rykten som både spelare med andra om det. Någon hävdar
och deras lag har haft och har, tycks det motsatta och menar att det bästa
varken spelare eller klubbar ha nå- är om en lesbisk lagmedlem kan vagon gemensam strategi for att hante- ra öppen Återigen andra nämner att
ra dessa problem. Det har tyvärr in- det spelar ingen roll vilken sexuell
te diskuterats öppet i klubben även läggning man har.
om spelarna pratar sinsemellan. Att
diskutera i mindre grupper verkar Flera av spelarna ger emelleröd utgå bra även om åldern verkar spela tryck för en kluvenhet som bara kan
en viss roll. De äldsta och mest er- förstås som en form av homofobi,
farna tycks ha full kontroll på sina därför att konsekvensen blir att lesmedspelares sexuella läggning. En biska inte skulle kunna uttrycka
spelare berättar att när folk frågar känslor och uppföra sig på samma
henne om hur många lesbiska det sätt som heterosexuella. Detta kan
finns i laget svarar hon allöd att det exemplifieras med spelaren som säär någon enstaka "för att ta ned det ger att hon inte tycker det gör nåpå jorden". Andra svarar nekande gonting att träna med lesbiska, bara
eller ljuger när andra utanför idrot- de inte är öppna utåt. En annan säten frågar, därför att man inte vill vi- ger att det inte är något negaövt
sa hur många och vilka som är les- med lesbiska spelare i laget Hon påbiska. Detta visar hur intemaöonali- står att det inte är några problem så
serat homofobi är i samhället. "När länge de inte visar några känslor.
/b/k i afZmänAef/rdgar; Ar det mdnga sd- "Det kanske Aar Aänt pd ndgon /est om
dana i ditt fag?" - sd sdger/ag ne/. Där- man Aar oarif/W/a ocA sd där, att de Aar
/Ör att de Aar inte med det att göra. Jag stdtt ocA dansat tryckare e/fer ndgongi//ar inte att prata om detta,/Ör det ger ting. Dd bfir/ag/Örbannad,/Ör dd dr aninget posifiof. jag giffar inte att prata nat/bfk ddr ocA dd fycker /ag att det/dr
ndgafief om min k/ubb ef/er om dam/bt- de sköta Aemma. OcA dd bfir /ag äckfad
bof/ genere//t fiksom."
effer oet inte, äckfad bfir ;ag inte, men
yag fycker iffa om det i af/a/ä//". En anDe klubbar som är representerade i nan svensk spelare uttryckte samma
denna undersökning har anöngen inställning. "För det fycker ;ag att man
haft eller har lesbiska spelare. Det kan Ad/fa/Ör sig s/ä/o. OcA sd fdnge man
har varit mer eller mindre känt spe- gör det sd fycker ;ag det är /iksom inga
larna emellan. De säger emelleröd prob/em. För att du Aar )u ändd, i faget
att homosexualitet är accepterat och sd Aar du ;u bara ndgra j@ som dr sddade uttrycker också vänskap, accep- na om man säger sd,.. .i ocA med att de
tans och solidaritet i förhållande öll andra dd är normafa om man säger sd
varandra, något som bl.a. kommer dd, sd fycker ;ag att de/dr Ad/fa det/Ör
öll uttryck i att man kan skoja om sigs/äZoa".
detta " .. ./ag oet inte om af/a, /ag tror
Sammanfattning och slutsatser
Huvudresultaten kan kort sammanfattas: Både de svenska och de norska spelarna har upplevt homofobi
på flera nivåer eller områden
1. Utanför idrotten och från samhället. Det är människor de har mött i
olika sammanhang och då speciellt
män Förklaringen att kvinnor som
ger sig in i ett mansdominerat område som fotboll och därmed skapar
obalans i maktförhållandet mellan
kvinnor och män är här relevant.
2. Inom idrotten Ett exempel är de
svenska spelamas erfarenheter med
utestängning och utrensning av lesbiska spelare samt föräldraatötyden
som många är rädda för, kan vara ett
hinder för rekrytering. Men om man
ser på utvecklingen av damfotboll i
både Norge och Sverige har detta
antagande inte besannats.
Idrotten utmärker sig också genom
tysthet; En typ av homofobi som berördes i inledningen. Med detta menas att problemet icke expliåt tas
upp, varken av förbund, klubb eller
tränare. Det faktum att spelaren
själv oberoende av sexuell läggning
upplever homofobi antingen den
kominer utifrån eller inifrån idrotten
signalerar att "Du hör egentligen
icke hit" och är därför en bevarande
faktor for att bibehålla mansdominansen inom idrotten
3. Bland spelarna. Olika sexuell
läggning tycks ej vara några problem spelarna emellan De säger sig
acceptera, vilket också syns som solidaritet Men spelarna skall helst inte genom sitt uppträdande visa att
de är lesbiska. Att samhällets syn på
homosexualitet också har trängt igenom hos spelarna är inte förvånande. Eftersom homofobi är någonting
inlärt och inte någonöng man är
född med är detta inte så märkligt.
Men vad blir då konsekvenserna,
både för heterosexuella och homosexuella inom idrotten och for själva
idrottsrörelsen?
Homofobi på dagordningen
V i lever i ett samhälle där homofobi
är intemaliserat och där ganska
många homosexuella väljer att inte
leva öppet p.g.a. den behandling de
utsätts for. Speciellt tycks det gälla
för eliödrottare. Man kan påstå att
dessa är mer sårbara för homofobi
Svensk Idrottsforskninq nr 4 • 1999
->&T
än andra gmpper eftersom idrotten ifrån, att om idrotten är den arena
är så konservaöv och tränarna ofta som hela livet fokuseras på, kan den
auktoritära. Hur kan man fråga sig? också tjäna som en "räddningsplan- 1 Sabo, DJ. (1994). The Politics of HomoSpelar det någon roll vem folk lever ka" genom att man kan "träna" bort phobia in Sport. In M. A. Messner & D. P&tillsammans med, får man inte ha eller springa ifrån problemet. Detta bo (Eds.), Sex, Violence & Power in Sport
Rethinking Masculinity. (pp. 101-113). The
sitt privatliv för sig själv? Självklart kan ses som ett sätt att medvetet un- Crossing Press, Freedom.
far man det, men problemet är att dertrycka problemet.(9)
2 Hegna, K., Krisnansen, H.W. og Moseng
någon, inte minst gäller det personer
B. U. (1999) Levekar og livskvalitet blant lessom är massmedialt intressanta,
Eftersom de flesta människor har li- biske kvmner og homoHle menn. Norsk
måste leva ett dubbelliv, eller bo pä
ten eller ingen kunskap om homo- institutt for forskning om oppvekst og åldhemlig adress och känna rädsla för
ring. NOVA Rapport 1/1999.
sexualitet tycks det existera många
att bli upptäckta. För den enskilda
myter, inte minst avseende kvinnor 3 Whinston,D.(1990). Sport in soda! Conindividen kan konsekvenserna vara
och idrott. Följande inte ovanliga struction of Masculinity. In Mj\_ Messner &
dramaöska, inte minst i förhållande
D.Sabo (Eds.), Sport, Mm and the Gender
fråga visar vilka förutfattade me- Order
(19-29). Champaign: Human Kinetics
öll självbilden och den egna hälsan
ningar det finns: Kan man bli lesbisk
(jfr. den norska undersökningen om
av att idrotta? Kan man bli lesbisk
Livsvillkor och Livskvalitet bland
Cahn, S. K. (1994). Corning on Strong.
genom att spela ihop med lesbiska? 4Gender
and Sexuality in Twentieth Century
lesbiska kvinnor och homosexuella
A r det sant att lesbiska tränare tra- Womens Sport. New york: The Pree Press, A
män). Det finns således grund att ankasserar kvinnliga spelare? (10)
Division of Macmillian, Inc.
ta att homofobi kan ha en negaöv efEtt avvikande sexuellt levnadsfekt på lycka, prestaöon och karriär.
5 Griffm, P. (192). Changing the Game Homönster berör de flesta av oss på ett mophobia, Sexism and Lesbians in Sport
Detta gäller också idrottsutövare aneller armat sätt oberoende av vår QUEST, 44 (2), 251-256
^ '
tingen de är heterosexuella eller lesegen sexuella läggning. Det kan ha
biska. Homofobi kan ha så dramatis6 Lenskyj, H. (1991). Combating Homophobetydelse for vänskap, familjerela- bia m Sport and Physical Education. Socioloka konsekvenser att föräldrar kan
öoner osv. I inledningen beskrevs gy of Sport Journal (8), 61-69
avråda sina döttrar att "satsa" på iddetta förhållningssätt som inlärt.
rott. Det kan också ha konsekvenser
7 Greendorfer, S. & Rubinson, L. (1997). HoMånga har lärt sig att vara rädda för mophobia
and Heterosexism in womens
for val av idrottsgren. Om man känhomosexuella. De känner oro och Sport and Physical Education. WSPA1 (6)2
ner sig osäker på sin sexuella lägg' '
obehag i samvaro med någon som 189-213
ning och/eller är homosexuell är det
de vet eller tror kan ha en annan sex- 8 Uhderekelsen ble opprinnelig gjermombrt
lugnare att välja en "kvinnlig" idrott.
uell läggning än de själva. En intres- lEngland (ProfessorSheilaScraton),Spania
De kvinnliga utövarna kan då lättasant fråga är vilken roll idrotten spe- (Dr. Ana Bnnuel), Tyskland (Professor Gerre undvika att bli uppretade, aggreslar i detta sammanhang? På grund trudPfister)oglNorge( Professor Kari Fassiva etc. då de är rädda att bli beav den starka kopplingen mellan id- ting). I bllegg har forfatteren gjennomkrt en
fraktade som lesbiska. Men homofoundersekelse i Sverige som kun onuatter
rott, maskulinitet och heterosexuali- kvmnelig fb&allspillere på eHtenivå. Denne
bi inom idrotten kan också leda öll
tet är det inte förvånande att en ame- delen av projektet er stettet av Det Svenske
att lesbiska utövare föredrar att slurikansk undersökning visar att soci- Fotballfbrbundet. Den norske delen av prota med idrott, då de upplever det
alisering öll idrott bland män inne- jektet er sWtet av Norges Forskningsråd og
som problematiskt och vanskligt att
Den fntemasjonale Olympiske Komite (IOC).
bar träning i sexism och homofobi.
hela öden dölja sin sexuella läggDetta var inte fallet bland kvinnor. 9 Rotells, R. J. & Murray, M. M. (1991). Honing. Icke minst kommer det att vamophobia, the World of Sport and Sport
ra energikrävande i förhållande öll
Päychology Consulting. The Sport Psycholomassmedia, som ofta kan vara helt
gbt (5) 1,355-364
'
fokuserade på eliödrottamas sexuel- Skapa trygga miljöer
10 Fra intervju med Gm Lindstad, leder av
la idenötet. Samma sak gäller giden norske Landsfbreningen for Lesbisk og
vetvis också tränarna. Amerikanska Det är en uppgift både for svensk HomoEl Frigjeering
idrottspsykologer hävdar att lesbis- och norsk idrott att skapa posiöva
11 Griffin, P. (1993). Homophobia k Woka tränare lever i ständig rädsla för och trygga mujöer för alla oberoen- mens Sports: The Pear Aat Divide Us. In
att bli upptäckta, då de tror att det de av sexuell läggning. Det är därför G.Cohen (Ed.), Women in Sport: Issues and
leder till sparken (8). Det kan dessu- vikbgt att avskaffa myter och ändra Controversies (192-203). Newbury Park, CA
tom tänkas att en homosexuell lägg- förhållningssätt så att människor in- Sage Publications.
ning kan ha betydelse for själva id- om idrotten varken upplever homo- 12 Joseph, H. (1995). Sports Ideology. Attiturottsprestaöonen. Detta kan gälla fobi eller homonegaövism. Det är in- des Toward Women, and Anh-Homosexual
både hetero- och homosexuella id- te rimligt att tänka sig att detta kan Athtudes. Sex Roles 32(1/2), 109-116
rottsmän Heterosexuella kan pre- uppnås genom tyshiad, eller genom
stera sämre när de "tror" att de tävlar att upph-äda som om problemet inte
mot homosexuella p.g.a. obehag och fanns. Informaöon och utbildning är
känslomässig sb-ess. Det är dessu- nyckelord både för tränare, ledare
tom rimligt att anta att den psykiska och utövare.
energin som många lesbiska använder för att dölja sin sexualitet kan ha
negaöv effekt på prestaöonen.
Mänga anser att lesbiska som inte talar öppet, lever ett halvt liv och kan
därför inte prestera optimalt. Men å
andra sidan skall man inte bortse
