1 (3)
2011-03-16
KFKS 2011/147-050
Europeiska kommissionen
Yttrande angående översyn av upphandlingsreglerna
Nacka kommun ser det som positivt att Den Europeiska Kommissionen gör en översyn av
upphandlingsreglerna. Även om reglerna i grunden bidrar till att göra upphandlingar och inköp
som innebär att skattepengarna används på ett effektivt sätt samt stimulerar till konkurrens, så
finns det delar som är försvårar effektiva och bra upphandlingar och inköp. Kommunen har valt
att lämna svar på ett urval av de 114 frågor som finns i grönboken. Fokus ligger på de frågor där
det är särskilt viktigt att det görs en översyn.
I fråga 4 ställs frågan om man bör se över åtskillnaden mellan A- och B-tjänster. En översyn
skulle kunna innebära att man tog bort skillnaden, med tanke på att lagstiftarens tanke var att
denna skillnad enbart skulle finnas under en övergångsperiod. Kommunen menar att det behövs
ytterligare tid innan man överväger att ta bort denna skillnad. På längre sikt kan det säkert vara
möjligt att ta bort den, men inte i dagens läge.
I fråga 15 och 16 ställs frågan om de förfaranden som föreskrivs i de nuvarande direktiven ger
de upphandlande myndigheterna möjlighet att uppnå bästa möjliga upphandlingsresultat, samt
om det finns andra typer av förfaranden som skulle kunna göra upphandlingsförfarandena mer
kostnadseffektiva. Kommunen kan i sig förstå motiven för hur ramavtal idag får tecknas, men
huvudmodellen där den som står som etta alltid ska tillfråga först är i alla delar inte tillämplig.
Det märks inte minst för vissa tjänster som kommunen behöver köpa från tid till annan och där
olika konsultföretags kompetensområde är avgörande för ett bra resultat. Den tidigare modellen
där man kunde ha avtal med ett flertal företag och välja det som hade bäste kompetens för
uppgiften var betydligt enklare. Idag måste upphandlingar göras av konsulttjänster där den
totala kostnaden ligger på några hundratusen kronor, och det är inte kostnadseffektivt att göra
dessa små upphandlingar.
I fråga 19 är frågan om man förordar ett ökat förhandlingsinslag i förfaranden för offentlig
upphandling. Kommunen menar att de möjligheter som idag finns för att använda ett förhandlar
förfarande är tillräckligt. Att generellt öka detta inslag är inte önskvärt eftersom man måste ta i
beaktande att ett förhandlat förfarande är mer tids- och resurskrävande och måste ställs mot
värdet och innehållet i det man upphandlar.
I frågorna 30 till 33 tas samarbete mellan offentliga myndigheter upp och vad som behöver
beaktas med tanke på detta och vilka konsekvenser det kan få. Kommunen menar att det är
nödvändigt att kommunerna samverkar mer för att både göra bättre upphandlingar men även se
till att upphandlingarna leder till kloka inköp. Det förekommer att det görs upphandlingar som i
Stadsledningskontoret
Postadress
Nacka kommun
131 81 Nacka
Besöksadress
Granitvägen 15
www.nacka.se
[email protected]
sms 716 80
Telefon
Växel
Direkt
Mobil
Fax
08-7188000
08-7189240
070-4319240
E-post
[email protected]
Organisationsnummer
212000-0167
Nacka kommun
sig är perfekta men inte svarar mot de behov som verksamheterna har. För detta krävs att
kommunerna har upphandlande organisationer som har stor kännedom om marknaden och som
kan lyssna av verksamheternas behov och utifrån detta göra bra upphandlingar som leder till bra
inköp. Med tanke på de striktare regler som idag finns för offentlig upphandling krävs det även
att man har hög kompetens hos upphandlarna och genom att samverka med andra kan man
upprätthålla en bred och djup kompetens. Nacka utreder idag samverkan med andra kommuner
inom upphandlings- och inköpsområdet, och det görs i många andra kommuner. Detta talar för
att det börs göras en översyn av hur offentliga myndigheter kan samverka.
I fråga 36 undras om en stark samordning av inköp/gemensam upphandling skulle kunna
innebära risker för att konkurrensen begränsas och att små och medelstora företags tillträde till
offentliga kontrakt hindras. Kommunen menar att det kan finnas risker för det, men att man
samtidigt när man upphandlar kan överväga om en upphandling ska delas upp i olika delar,
exempelvis geografiska, vilka förenklar för små och medelstora företag. Samtidigt ska man
komma ihåg att den omfattning på dokumentation som idag krävs i upphandlingar ofta utgör ett
större hinder för små- och medelstora företag att inkomma med anbud. Detta utvecklas vidare
under fråga 46. Vidare ska de upphandlande myndigheterna/enheterna genom EU-direktiv
föreläggas att lämna fyllig information i sina förfrågningsunderlag så att det enligt 11 kap. 12 §
LOU och 11 kap. 5 § LUF, finns möjligheter att samverka med andra företag (tillgång till andra
företags kapacitet) och att detta skulle öka möjligheten för små, medelstora och inte minst de
lokala företagens möjligheter att delta i konkurrensen i de offentliga uppdragen.
I fråga 46 undras om EU:s regler och politik om offentlig upphandling redan är tillräckligt
småföretagarvänlig, och om ytterligare åtgärder bör vidtas för att främja små och medelstora
företags deltagande vid offentlig upphandling. Kommunen anser att det är ett misslyckande att
nystartade företag och att små och medelstora företag inte kan mötas av förfrågningsunderlag
som är begripliga och lätthanterliga. Om antalet anbud skall öka och om konkurrensen skall
kunna värnas fordras att EU via förordningar och direktiv styr utformningen av regelverket så
att dessa företag inte missgynnas. Som nämns i fråga 48 så innebär det att de regler som rör
valet av anbudsgivare leder till orimlig administration för mindre företag. Det gäller bland annat
alla de intyg som krävs för att bli kvalificerad och modell med intyg som föreslås i fråga 50 kan
vara en framkomlig väg. Kommunen har även sett att kravet på finansiell styrka som nämns i
fråga 51 kan utgöra ett hinder för små- och medelstora företag. Att ta fram urvalskriterierna står
i proportion till kontraktsvärdet och kontraktsföremålet är en möjlighet. Gröna transporter, även
kallat tredjepartslogistik, är även ett sätt att skapa större förutsättningar för små- och medelstora
företag och lokala företag att delta i upphandlingar av varor. Det betyder att den upphandlande
myndigheten/enheten vid anskaffningar av varor inte samtidigt upphandlar leverans/distribution
av dessa varor.
I fråga 65 undras om det finns vissa förfaranden i direktiven (t.ex. den konkurrenspräglade
dialogen, projekttävling) som passar särskilt bra för att ta hänsyn till politik som rör miljö,
sociala förhållanden, tillgänglighet och innovation. Kommunen menar att så är fallet och
kommer att använda den konkurrenspräglade dialogen i fall där innovation och nytänkande är
avgörande för att lyckas med ett uppdrag.
Fråga 68 handlar om att man på ett bättre sätt kan ta politiska hänsyn till exempelvis miljö,
sociala förhållanden, innovation och om det finns risk för diskriminering och begränsad
konkurrens kopplat till detta. Att ställa sociala hänsyn i samband med offentliga upphandlingar
är ett sätt för samhället att främja goda arbetsförhållanden eller tillgodose olika behov hos
medborgarna. Upphandlingslagstiftningen innehåller i dag sådana bestämmelser men behov
föreligger att skärpa reglerna och ge ett tydligare innehåll än nu gällande EG-fördrag för att
betona den sociala dimensionen. En särskild förordning om antidiskrimineringsvillkor i
upphandlingskontrakt bör utformas i ett EU-direktiv för den offentliga upphandlingen.
2 (3)
Nacka kommun
3 (3)
När det gäller den centrala miljöhänsynen så finns även här stora möjligheter att ställa krav
inom kontraktsföremålet. Det finns också ett stort antal miljömärken och certifieringar som
uppfyller kraven på att de ska vila på vetenskapliga rön. Dessutom ger Miljöstyrningsrådet
upphandlarna ett stort stöd inom både varu- och tjänsteområden. Även Konkurrensverket har
gett ut anvisningar som är värdefulla för upphandlarna. En utveckling av Miljöstyrningsrådets
verksamhet i ett EU–perspektiv skulle öka möjligheterna att ställa nödvändiga miljökrav i
framtiden. Sådana anpassningar kan omfatta tekniska specifikationer och möjlighet att använda
specifikationer för miljömärkning, information om miljöskydd,
miljöskyddsåtgärder/miljöledning, utvärderingskriterier och särskilda villkor för hur ett kontrakt
ska fullgöras. Det bör formas bestämmelser i EU-direktiven som därefter kan införlivas i LOU
respektive LUF om att upphandlande myndigheter och enheter ska ta miljöhänsyn och sociala
hänsyn i sina upphandlingar.
I frågorna 100 till 102 tas frågor om bestickning och tillbörlig påverkan upp. Frågan är om det
finns risk för det när det gäller upphandling och om EU bör göra något inom området eller om
det är varje medlemsstats ansvar. Självklart finns det risk för mutor och otillbörlig påverkan i
upphandlingar liksom i viss myndighetsutövning. I Sverige finns idag tydliga regelverk och
riktlinjer inom detta område, så det är inte mer regler som behövs utan mer utbildning och
diskussion hos myndigheter om vad reglerna innebär och hur man ska förhålla sig. Kommunen
genomför en sådan utbildning just nu. Till detta måste man även ha en bra intern kontroll som
kan fånga upp alla tecken på bestickning och otillbörlig påverkan. I kommunens policy för
upphandling och inköp står att när nämnder och verksamheter genomför upphandlingar ska det
tillförsäkras att personer med upphandlingskompetens är delaktiga i upphandlingen.
Förfrågningsunderlag och avtal ska underställas upphandlings-/juridisk expertis. Detta är även
ett sätt att garantera att upphandlingar sker på ett korrekt sätt samt att man undviker bestickning
och otillbörlig påverkan.
I fråga 103 tas frågan upp om hur man kan hindra att organiserad brottslighet får uppdrag
genom upphandlingar. Här har kommunen en samverkan med polisen och skattemyndigheten
där man genom olika former av förhandskontroll undviker att detta sker.
NACKA KOMMUN
Erik Langby
Kommunstyrelsens ordförande
Per Olof Andersson
Inköpssexpert
Mats Bohman
Administrativ direktör
