Att planera sin framtid

Ställer skolan för höga
krav på många elever?
Gunilla Carlsson Kendall
Leg.psykolog
[email protected]





Hur lika är vi?
Hur ser kraven ut?
Kognitiva variationer
Funktionella svårigheter vid olika diagnoser
Konsekvenser för inlärning och
vägledningssituationen
Vi är alla olika – en självklarhet?
Syn och hörsel
Musikalitet
Logiskt tänkande
Grov-och
finmotorik
Impulsivitet
Händighet
Läs- och skrivförmåga
Arbetsminne
Tal och språk
Social förmåga
Organisationsförmåga
Aktivitetsreglering
Uppmärksamhetsförmåga
Ett oskrivet blad:





Alla har samma förutsättningar från början
Bara alla får samma möjligheter från början så..
Gäller det fotboll också?
Konstnärlig förmåga?
Musikalitet?
Normalfördelningskurva
Träning
Pedagogik
Biologiska
förutsättningar
För vissa ökar gapet till
jämnåriga ju längre tid som går
Funktionshinder
Krav i miljön
Personens funktionsnivå
Funktionshinder
Hur ser kraven ut i skolan ?

Skolans krav - elevernas förutsättningar ?

Målstyrning – i skolan (och i arbetslivet)
Alla skall ha behörighet att läsa på högskolan
Alla skall nå målen – men kan alla nå dem?




Problembaserad inlärning
Planera själv – eget arbete
Individuella programmet är ett av de största programmet i
gymnasieskolan
Vad kräver ”eget arbete”?

Förmåga att överblicka,
planera och på ett
självgående sätt genomföra
uppgifter

Att ha en inifrån kommande
motivation

Förmåga att arbeta
självständigt och
koncentrerat
Antalet elever i särskolan ökar..

Störst ökning i grundsärskolan där antalet elever
ökat med drygt 89 % sedan mellan läsåren
93/94 och 04/05.

I träningsskolan ökade antalet elever med 38 %
under samma tidsperiod.
(Sydsvenska Dagbladet 6 augusti 2005)
Varför?
 Grundskolan
saknar resurser att ta hand om
svagare elever?
 Mer accepterad skolform?
 Kommunaliseringen av särskolan?
 Fler personer undersöks och får diagnos
Varför diagnoser?

När en person beter sig annorlunda skaffar vi
oss en hypotes om orsaken som vi agerar
utifrån.

Kunskap gör det möjligt att förstå och ge rätt
stöd eller behandling.
Skolans krav ?
 Genomsnittlig
 God
teoretisk begåvning
förmåga att planera och
organisera sitt eget arbete = exekutiva
förmågor

Individens fungerande


Olika funktioner


Beteende, personlighet,
inlärningsförmåga
Minne, koncentration,
exekutiva funktioner etc
Hjärnans struktur och
uppbyggnad
Miljö
En komplex aktivitet







De motoriska rörelserna i
olika delar av kroppen
måste samordnas
Kunskap/erfarenhet av att
cykla-automatisering
Trafikregler
Uppmärksamhet på viktiga
omgivnings-faktorer
Var ska jag ?
Hur kommer jag dit ?
Förmåga att uppfatta min
riktning i förhållande till
”kartan”
Vad är det som gör oss till individer?
Arv ELLER Miljö
Arv OCH Miljö
I vilken grad?
Arv
Miljö
Viktiga funktioner vid inlärning
Minne
Teoretisk tänkande
Intelligens
Begåvning
Arbetsminne
Koncentration
Exekutiva funktioner
Vad är intelligens ?

”En övergripande förmåga att handskas
med omvärlden”
Att kunna resonera och lösa problem
 Tänka abstrakt
 Förstå komplexa idéer
 Lära sig snabbt
 Lära sig av sina erfarenheter

Olika typer av begåvning?






Teoretisk
Praktisk
Social
Musikalisk
Kroppslig
Emotionell osv
Vilken av dessa är
väsentlig för
inlärning i skolan?
Vad mäter intelligenstest INTE ?



Visdom
Kreativitet
Social förmåga


Förmåga att
samarbeta med andra
Ledarskap
Faktorer som är betydelsefulla för
framgång i arbetslivet
Kognitiva svårigheter vid
förståndshandikapp
 Generella
svårigheter att hantera
abstrakt och teoretiskt information
 Informationsbearbetningen
långsammare
går
Svårt med teoretisk inlärning –
kan också vara helt normalt !

Gränsen mellan förståndshandikapp och normal
förmåga är en överenskommelse

På den ”normala” sidan av gränsen har man
också svårt att förstå teoretiska saker.
Inlärning om man har svårt för
teoretiskt tänkande







Lättare att lära sig saker i verkligheten än ur böcker
Behöver längre tid för att lära sig saker
Svårt att tänka i flera led
Fungerar som en yngre person i många avseenden;
koncentration, minne, intressen, socialt, förmåga att
styra sig själv etc.
Att försöka dölja svårigheterna genom att kopiera
förebilder är vanligt
Svårt att bedöma sociala situationer
Svårt att hantera pengar, räkningar osv
Hur kan hjälpen se ut?

Stöd för minnet (bilder, listor etc) underlättar

Att arbeta praktiskt och med konkret material är
lättare än att laborera i tanken

Tydlig arbetsgång

Koppling till verkligheten
Exekutiva funktioner – en
definition


”De hjärnfunktioner som organiserar individens
handlande över tid för att uppnå ett mål”
Som ”gör det möjligt….att hålla fast vid
målet..,upprätthålla energi….för att genomföra,
ta hänsyn till regler eller begränsningar….,
hämma lockelsen att göra sådant som inte hör
till..”
(socialstyrelsens kunskapsdokument om ADHD s 75)
Överordnande funktion – organisera!
”Utvecklingen av Chefen”





Exekutiva funktioner : som en
chef över andra
Från yttre till inre styrning
Styrd av andra - styra sig själv
Styrd av nuet - tänka framåt
”Allt genast !” - uppskjuten
belöning
Vad kräver denna situation ?

Planering




Arbetsminne


I vilken ordning skall jag göra
saker?
Kunna växla fokus
Hantera flera stimuli samtidigt.
Hålla relevanta saker i minnet
Tidsuppfattning

Hur länge kan jag prata?
Tidsuppfattning

KÄNSLAN för tid

Tiden inte så viktig
Anpassa sin tid till andras


Svårt att planera själv –
kräver förmåga att
förhålla sig till tiden
Arbetsminne

Hålla viktiga saker
aktuella medan man
laborerar med
information

Begränsat område
Känsligt för både yttre
och inre störning

Problem med arbetsminnet
påverkar

Förmågan att hålla information, instruktioner kvar i
huvudet:







”glömsk”: tappar bort saker
Glömmer att följa instruktioner.
Svårt att memorera fakta, stavning, datum etc
Svårt att göra beräkningar i huvudet
Glömmer en del av ett problem medan man arbetar med ett
annat
Svårt att sammanfatta
Kan ha svårt att plocka fram minnen, har därför svårt att lära
sig av misstag
Svårigheter med exekutiva funktioner
kan se ut så här:

Svårt att hindra impulser och att styra
och kontrollera sin egen aktivitet:
Reagerar för kraftigt och impulsivt
 Hinner inte slutföra
 Väljer kortsiktiga belöningar istället för
långsiktiga
 Kontrollerar inte att varje steg genomförts,
”slarvfel”

Och så här:

Svårigheter att initiera, prioritera, organisera:




Svårt att komma igång, svårt att avsluta
Svårt att identifiera det som är viktigt, fastnar i
detaljer
Orealistiska planer
Tappar bort viktiga saker, lyckas inte lämna in
färdigt arbete
Eller så här:

svårigheter att skifta fokus och slutföra
Svårt för övergångar
 Svårt att tåla förändringar
 Kan börja men inte slutföra

När behövs det
exekutiva systemet?

Nya situationer, där
svaren inte är väl
inlärda eller som
innehåller nya
handlings-mönster
AD/HD



Attention Deficit Hyperactivity Disorder =
Uppmärksamhetsstörning med eller utan
hyperaktivitet.
Problematiken finns globalt
Socialstyrelsens rapport 2002:
3-5%
 1 av 3 är flickor


Långt färre utreds och får diagnos (mindre än
1% i södra landstingsområdet)
Symtom

Uppmärksamhet


Upprätthålla, sortera bort ovidkommande information, skifta
fokus och fördela uppmärksamheten
Reglera aktivitetsnivån


Överaktiv
Underaktiv (mindre vanligt)– passiv, har svårt att komma
igång, frånvarande.



Tonåringar: oftare mer rastlösa och pratiga.
Vuxna: hoppar mellan olika arbeten, relationer, planer. Svårt att hålla
ordning på pengar, tider etc
Impulsivitet

svårt att hinna stanna upp och tänka till - reflektera
Hyperaktivitet hos flickor med
ADHD







Rastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats i
skolan
Pillande, skrivande, kladdande, tuggande
”Hyperpratar”
Överreagerar
Vill ha koll på vad alla gör
Lämnar aktiviteter, avbryter, har svårt att slutföra
Pedantiskt städande
Vid ADHD:
9
6 år 12
8 år 18
12 år
ADHD i övre tonåren/vuxen
ålder





(minst) 50% har svårigheterna kvar
Överaktiviteten och impulsiviteten avtar ofta – men blir
till inre rastlöshet och spänningssökande
Problem med koncentration och uppmärksamhet finns
ofta kvar- när man inte sysslar med självvald aktivitet
Organisation och planering är ofta fortfarande svårt
(exekutiva funktioner)
Två ytterligheter:


Företagsledaren
Fängelsekunden
Större risk för:







Avhopp från studier, byte av jobb
Många relationer, bränner relationer
Användning av nikotin, alkohol och narkotika
Tidig sexuell debut och många sexuella kontakter
– fler tonårsgraviditeter
Psykisk ohälsa
Trafikolyckor
Kriminalitet
Hjälp vid ADHD





Hjälp med planering och struktur, pendla mellan
återblick ”hur gick det” till planering framåt
Påminnelser, minneshjälp
Korta mål, tydlig feedback
Coachande förhållningssätt
Kompensation för grundläggande svårigheter, minska
alla hinder så mycket som möjligt t.ex. läs och
skrivhjälpmedel, tidshjälp, extra böcker, fysiska
förutsättningar – placering i klassrummet, ipod för att
stänga ute ljud osv
Vägledning! För vem, hur och till vad?
Birgitta Jansson – Österberg, Nitha Ridderskans:
examensarbete studie- och yrkesvägledarprogrammet



Hur upplever vägledarna vägledningsbehoven hos
flickor med adhd eller med adhd relaterad problematik?
Hur vägledarna arbetar och förhåller sig till flickor med
diagnosen adhd eller med adhd relaterad problematik i
vägledningen?
Hur upplever vägledarna betydelsen av organisatoriska
ramar och resurser i arbetet med flickor med adhd eller
med adhd relaterad problematik i vägledningsarbetet?
Vilket gensvar?



87 förfrågningar
35 svarade men ställde inte upp för intervju:
många ”hade ingen erfarenhet av flickor med
adhd”
3 vägledare svarade ja på frågan om att bli
intervjuade.
Vad svarade vägledarna?

Flickornas behov?
Inget som de direkt uttryckte själva. Dock mer under
gymnasiet än i grundskolan.
 Viktigt att skapa en relation och visa förståelse.
 Framtiden abstrakt – praktik och prao viktigt
redskap


Vägledarnas förhållningssätt

Positiv, engagerad – var dig själv! Kunskap om
ADHD och vad det innebär.
Vägledarens arbetssätt



”raka rör”, ”luriga metoder” ”hänga med när det
är på”.
Informationsflödet måste anpassas, inte för
mycket, anpassa antalet besök – vissa behöver
komma ofta. Strukturera vägledningen. Vara
kreativ och flexibel.
Kartläggning av intressen – AMS intresse-test
kan vara en inkörsport.
Grundläggande svårigheter vid
autism
Kvalitativ begränsning i utvecklingen av:



Ömsesidig social interaktion
Kommunikation
Repetitiva och begränsade intressen och
aktiviteter
Autismspektrumstörningar

Autism
Autismliknande tillstånd
Asperger syndrom
Autistiska drag

Dimension – intelligensen avgörande?



Grundläggande svårigheter vid
autismspektrumsvårigheter
Att förstå sammanhang
och helhet. ”Central
Coherence”
Att förstå hur andra tänker
och känner. Att tolka mina
egna känslor. ”Theory of
mind”
Att styra sig själv
”Exekutiva funktioner”
Hur tänker vi?

Paraply kontra lego-modellen
Förstå helheten – ”central
coherence”

Lägger märke till detaljer – men inte helheten
samla på fakta – kan allt om dinosaurier, tåg,
bilmärken, hästar etc
 Ser sådana detaljer som andra inte lägger märke till


Specialförmågor (”savant-skills)
”Theory of mind” – att förstå
andras tankar




Att sätta sig in andras tankar och känslor
Svårt att tolka icke-verbal information
Varför pratar människor med varandra, vad är syftet?
Bokstavlig förståelse
Förklarar svårigheter med kommunikation och social
interaktion
Samspelssvårigheter






Har svårt att förstå sociala koder, icke-verbala
signaler som ansiktsuttryck, gester, tonfall
Tolkar det som sägs bokstavligt
Kan uppfattas som okänsliga – säger som det är
”vita lögner” är obegripliga
Svårt att tolka sinnesintryck
Har ofta svårt med motoriken
Alla situationer är unika…

Tänk om :



Det inte gick att känna igen personer om de klipper sig?
Om kroppsspråk, tonfall, gester och sammanhang inte var till
hjälp för att förstå innebörden i det som sägs?
Det verkar som om andra människor kan se in i
framtiden


”Det blir roligt”
”Sov gott”
Exekutiva funktioner




Oflexibel –svårigheter att växla mellan olika aktiviteter
 T.ex. prata och äta, klä på sig etc samtidigt
Agera flexibelt vid förändringar
 Tycker inte om överraskningar
 Rutinberoende
Sekvenser
 Svårt att förstå sammanhang, händelseförlopp
Svårt att se framåt och föreställa sig nya situationer
 Alla situationer är unika
Andra svårigheter som
påverkar fungerandet
Sensorisk överkänslighet
Regleringssvårigheter
 Ljud
 Sömn

Olika maskiner, skratt
 Beröring

Kan vara svårare med lätt
beröring
 Känsel

Kläder

Smärtokänslig

Avvikande dygnsrytm
 Mat

Äter bara saker som t.ex är
Gröna, hårda eller mjuka
En sak i taget
Hjälp vid
autismspektrumsvårigheter





Räkna med att generaliseringsförmågan är svag
Tydlig struktur och rutin
Scheman och bildstöd
Förbered övergångar och förändringar
För bästa fungerande – anpassa
arbetstid/mängd/placering etc individuellt
Hur går det för personer med
Neuropsykiatriska svårigheter?



Många har sina
svårigheter kvar upp i
vuxen ålder
Större risk för
komplikationer av olika
slag
Många underpresterar – i
förhållande till generell
begåvningsnivå





Strategier för att klara
situationer
Förståelse från
omgivningen
Anpassning av kraven
Intelligens viktig faktor
för hur det går
Viktigt att hamna ”rätt”
Att planera sin framtid
Vad krävs av individen för
att göra ett genomtänkt val?
Ett genomtänkt val?





Kunskap om utbildningsmöjligheter och arbetsmarknad
En förmåga att föreställa sig själv, i en framtid : ”tänk
om du kunde hälsa på dig själv i framtiden”
Självreflektion – vad är mina intressen? Starka sidor?
Svårigheter? En realistisk bild av mina förutsättningar.
Förmåga att kunna förhålla sig till vägen som leder till
målet och se vilka delmål som är viktiga på vägen.
Att kunna välja.
På vilket sätt kan olika typer av
problematik påverka förmågan att
välja?



Neuropsykologiska faktorer: Grundläggande
svårigheter som påverkar utvecklingen av
förmågor
Pedagogiska faktorer: Hur har individen lyckats
med sina studier? Vilken hjälp har de fått?
Erfarenheter: Självförtroende – känner jag att
jag har lyckats eller misslyckats?
Svårt att tänka i flera led





Rita och berätta
Förenkla – vad är den viktigaste informationen. Sila i
informationsmängden!
Steg 1, 2, 3….
Har eleven svårt att tänka teoretiskt behövs längre
bearbetningstid.
Lättare att fatta beslut om valmöjligheterna
konkretiserats:

Titta på skolor- hur åker man dit?, praktik på en arbetsplats
Svårt med exekutiva funktioner

Svårt att välja?


Orealistiska planer:


Hjälp eleven strukturera sina tankar om fördelar
respektive nackdelar med olika förslag. Gör en ”plus
och minus”-lista.
Konkret information om vad som krävs
Svårt att komma till skott

Påminn, vänta inte in eleven
Svårt med föreställningsförmågan
Handfast hjälp att få komma i kontakt med yrket,
skolan, praktikplatsen
 Konkret information om vad valet innebär
 Eleven kan behöva veta precis hur det skall bli och få
möjlighet att vänja in sig ordentligt.
 Räkna inte med att eleven ”borde veta vid den här
åldern” . Ser du att eleven beter sig på ett avigt sätt,
berätta konkret om hur man borde göra.

Lämpliga jobb för personer med
Asperger syndrom?





Uppgifter där exakthet och detaljer är viktiga:
datahantering, ordbehandling, forskning
Repetitiva och rutinmässiga uppgifter där det finns en
tydlig rutin att följa: kopiering, posthantering,
arkivering, sortering
Uppgifter med nummer/statistik/fakta: bokföring,
ekonomi
Tydligt strukturerade uppgifter där det finns ett rätt
eller fel sätt att göra t.ex. it-support/programmering
www.autism.org.uk/prospects
På arbetsplatsen






Tydlig och detaljerad jobbinstruktion direkt
Skriftliga instruktioner om rutiner, en karta över
arbetsplatsen med kollegornas namn och
kontaktinformation.
Inte för mycket allmän information till att börja med!
(kan uppleva att de måste komma ihåg allt =
överbelastning!)
En-till-en-träning
Tydliga krav-vad är tillräckligt?
Tydlig information om förväntningar
Lättare att lyckas:






Medvetenhet hos eleven om svårigheterna och
styrkorna
Val byggda på elevens starka sidor
Aktivt intresse
Genomtänkta förberedelser för övergången
Planering för kompensation för svårigheterna
Hjälp och stöd från början - skala hellre av
insatser än låt eleven riskera ett misslyckande
Att vara ”ett blankt kort”



Hjälper sällan – elever som har svårt att styra sig
själva märks.
Har eleven stora svårigheter är det viktigt att
skapa förståelse för det
Det är inte lättare om varje person som kommer
i kontakt med elevens svårigheter skall börja från
början – använd de erfarenheter som finns om
hur just denna elev bäst kommer till sin rätt
Vad kan hjälpa?







Samarbeta närmare med föräldrar och andra
stödpersoner – hur kan ni tillsammans hjälpa eleven att
bestämma?
Hjälp till med den konkreta planeringen
Var proaktiv – ta tag i eleven!
Följ upp, påminn, coacha…
Hjälp till realistiska val
Elever som haft svårigheter genom hela skolan kommer
förmodligen att behöva mer stöd
Försök anpassa informationen efter funktionsförmågan
– inte efter biologisk ålder
Börja med Analys






Tillsammans med eleven och förälder/lärare
Vad är det som fungerar bra för eleven?
 Fundera över vad som gör att dessa situationer
fungerar bra. Vad kännetecknar situationer som
fungerar? Vad fungerar inte – och varför?
Vad kräver den utbildning/det yrke som eleven är
intresserad av?
Använd analysen – vilken typ av
jobb/utbildning/praktik skulle kunna passa?
Ge tid till analysen – se till att den blir detaljerad och
konkret.
Var saklig
Analysera: vad kräver arbetet?
Börja i löjligt god tid !

Varför:





Processen kommer nog
att ta längre tid
Tidsuppfattning och
arbetsminnesproblem
leder till:
- missade besök
-bortglömda uppgifter
-borttappade
anmälningsblanketter osv
Att vägleda elever med olika
svårigheter:






Mer tid
Mer samarbete
Mer struktur
Mer coachande
Mer påminnelser
”Bädda” för eleven



Mindre ”fria val”
Mindre ”ta ansvar själv”
Undvik misslyckanden
om det går - eleverna lär
sig inget positivt av att
misslyckas
Hjälp eleven att lyckas!
Tack för
uppmärksamheten!
Leg. Psykolog Gunilla Carlsson Kendall
[email protected]
Litteratur

Steven Pinker: Ett oskrivet blad och andra
myter om människans natur

Elkhonon Goldberg: Den civiliserade hjärnan.
Frontalloberna och människans exekutiva
funktioner.
Colin Cooper: Intelligens och andra förmågor
Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan


Litteratur
Skrifter som beskriver funktionella svårigheter:
BarnNU-teamet: Idébanken – idéer för att underlätta förståelse och
bemötande
Ingrid Adolfsson och Elisabeth Fernell: Utvecklingsstörning hos
förskolebarn
Adolfsson/Fernell: Autism och utvecklingsstörning hos
förskolebarn
Beställs Från:Karolinska Universitets-sjukhuset Huddinge,B 68,
141 86 Stockholm. Tel: 08-58566408
Litteratur










ADHD hos barn och vuxna, Socialstyrelsen
B Kadesjö: Barn med koncentrationssvårigheter
K Nadeau: Flickor med ADHD
V Beckman: ADHD/DAMP – en uppdatering
V Beckman: Vuxna med ADHD
P A Teeter: Behandling av ADHD
R Green: Explosiva barn
S Bejerot: Tvångssyndrom/OCD
U Ericsson: Vild källa – om Tourettes syndrom
C Gillberg: Tourettes syndrom och andra tillstånd
Litteratur








V Beckman mfl: Gång på gång – pedagogik vid autism
T Peeters: Autism
U Frith: Autism och Aspergers syndrom
S Cohen: Fokus på autism
S Schäfer: Stjärnor, linser och äpplen
Gunilla Gerland: En riktig människa
Britt-Inger och Kurt Olsson: Att se möjligheterna i svårigheterna
Gunilla Carlsson Kendall och Britt-Inger Olsson: Att lyckas –
trots koncentrationssvårigheter (ett arbetshäfte för barn och
ungdomar med ADHD) Studentlitteratur 2008