Multisystemisk terapi i Sverigeevidensbaserad metod i nytt
sammanhang
CECILIA ANDRÉE LÖFHOLM
LUND DISSERTATIONS IN SOCIAL WORK
LUNDS UNIVERSITET 2011
Förteckning över studierna
Studie I
Sundell, K., Vinnerljung, B., Andrée Löfholm. C. & Humlesjö, E. (2007b). Child
protection in Stockholm. A local cohort study of childhood prevalence. Children and
Youth Services Review, 29, 180-192.
Studie II
Andrée Löfholm, C., Olsson, T., Sundell, K. & Hansson, K. (2009a). Multisystemic
Therapy with Conduct Disordered Youth: Stability of Treatment Outcomes Two
Years after Intake. Evidence & Policy 5, 373-397.
Studie III
Andrée Löfholm, C., Eichas, K. & Sundell, K. (submitted). Treatment fidelity in
Multisystemic Therapy: Associations with Time, Therapist and Team Experience.
Studie IV
Andrée Löfholm, C., Brännström, L., Olsson, M. & Hansson, K. (submitted).
Treatment-as-usual in effectiveness studies: what is it and does it matter?
Medverkan i studierna
Tabell 2. Medverkan i avhandlingsstudierna
Datainsamling
Databearbetning
Skrivande
Studie I
Delansvarig (1/2)
Medverkade (1/2)
Medverkade (1/3)
Studie II
Delansvarig (1/3)
Huvudansvar
Huvudansvar
Studie III
Huvudansvar
Delansvarig (1/2)
Huvudansvar
Studie IV
Huvudansvar
Delansvarig (1/2)
Huvudansvar
Forskningsfrågor
Hur många barn och unga berörs av social barn- och
ungdomsvård, årligen och i ett barndomsperspektiv? (Studie I)
Hur ser behandlingsresultaten ut för MST efter 24 månader
jämfört med socialtjänstens ordinarie insatser och hur kan
uppnådda behandlingseffekter förklaras? (Studie II)
Hur har behandlingstroheten till MST utvecklats i Sverige sedan
MST introducerades och under de följande sex åren? (Studie III)
Hur beskrivs traditionella insatser i effektutvärderingar och
påverkas behandlingseffekten av skillnader i innehåll och
kontext? (Studie IV)
Syfte med transportability studien
Att undersöka överförbarheten för en
evidensbaserad behandlingsmetod, från ett land till
ett annat, med Multisystemisk Terapi (MST) som
exempel.
Avhandlingens övergripande forskningsfrågor är:
kan en evidensbaserad behandlingsinsats, MST,
överföras från ett land till ett annat med bibehållen
behandlingseffekt, och vilka faktorer kan bidra till
att förklara hur överföringen faller ut.
Studie 1: Syfte och undersökningsgrupp
Syftet med studien är att beskriva förekomsten av social barn- och
ungdomsvård, - årligen och vid något tillfälle under barndomen.
Studien är en retrospektiv aktstudie där barn födda mellan 1968 och
1975 har följts under hela uppväxten.
Undersökningsgruppen utgörs av en representativ grupp barn (barn
födda den 5, 15 resp. 25 varje månad) hämtade från åtta födelsekohorter (1968 – 1975) som bott inom Stockholm stad under hela sin
barndom fram till 18 års ålder.
Undersökningsgruppen var underrepresenterad i social barn- och
ungdomsvård dvs. dom var inte representativa för barn som någon
gång bott i Stockholm. Undersökningsgruppen har mindre
erfarenhet av placering och kontaktperson/-familj än en
representativ grupp barn födda under de tre kohort-åren som någon
gång under sin uppväxt varit mantalsskrivna i Stockholms stad.
Studie 1: Resultat
Vart tionde barn hade någon gång under sin uppväxt haft en
biståndsbedömd insats och vart femte barn hade någon gång utretts av
socialtjänsten.
Den årliga proportionen barn som varit föremål för insatser låg på
omkring tre procent fram till 13 års ålder för att sedan öka till fyra
procent för unga mellan 14 och 17 års ålder. Av alla inledda utredningar
resulterade ungefär två tredjedelar (62 %) i en insats.
Av de utredningar som inleddes på grund av den unges antisociala
beteende var det bara ungefär en tredjedel (35 %) som ledde till
insatser. Drygt fyra av tio barn (44 %) som haft insatser men sedan
avslutat kontakten med den sociala barn- och ungdomsvården
återaktualiserades för nya insatser inom 3 år.
När det gällde ungdomar som utreddes och fick en insats för första
gången när de var 13 år eller äldre var det omkring en fjärdedel som
återaktualiserades för en ny insats inom ett år.
Studie 2.
Syftet med RCT studien var att utvärdera effekterna av Multisystemisk
terapi (MST) jämfört med socialtjänstens traditionella insatser (TAU)
efter två år.
Data för varje ungdom samlades in innan de fick en insats samt sju och
24 månader efter förmätningen.
Utvärderingen omfattar ungdomar som vid inklusions-tillfället var i
åldern 12 – 17 år och hade allvarliga beteendeproblem.
Samtliga analyser genomfördes med ”intention-to-treat”, det vill säga
alla de 156 ungdomar som randomiserats i studien inkluderades i
analyserna.
Studie 2
För hela gruppen ungdomar skett en förbättring inom de flesta
områden mellan förmätning och uppföljning 24 månader senare.
Däremot visade uppföljningen inte på några skillnader mellan de
ungdomar som fått MST och de som fått traditionella insatser.
Effekten av MST-behandlingen kunde dock inte förklaras med hjälp av
behandlingstrohet (TAM) och inte heller av ungdomarnas psykosociala
bakgrund.
Kompletterande analyser antydde att svensk MST inte föreföll ha
fungerat sämre än MST i andra studier. Det som skilde var istället
jämförelsegruppens resultat.
Studie 3
Syftet med studien var att undersöka hur behandlingstrohet till MST
utvecklades i Sverige sedan MST introducerades och under de följande
sex åren.
MST-team. Samtliga tio svenska MST-team som varit verksamma
under undersökningsperioden deltar i studien.
I studien ingår 1158 ungdomar och deras familjer som under
undersökningsperioden fått insatser i form av MST.
Studie 3
Svenska MST-teams förmåga till att genomföra behandlingen på det
sätt som programutvecklarna tänkt sig förbättrats med tiden.
Resultaten indikerade att ju längre tid ett team varit igång desto högre
var den genomsnittliga behandlingstroheten i de behandlingar som
teamets terapeuter ger, oberoende av den enskilda terapeutens MSTerfarenhet.
Det antydde även att den växande erfarenheten inom den svenska
MST-organisationen var betydelsefull när en behandlingsmodell
implementerats i en ny kontext.
Dessutom visade analyserna att det fanns ett samband mellan hög
behandlingstrohet och utfall för ungdomarna vid behandlingens
Studie 4
Syftet med studien var att granska hur traditionella insatser (eng.
treatment as usual – TAU) beskrivs i effektutvärderingar och om
studiernas utfall påverkas av variationer inom TAU-alternativet.
Ett empiriskt material omfattande 13 randomiserade
effektutvärderingar av MST granskades och användes som exempel.
Med hjälp av utfallsmåttet ”återfall i brott” undersöktes om variationer
inom TAU-alternativet kunde återspeglas i studiernas utfall.
Med hjälp av meta-analys beräknades, redovisades och undersöktes
skillnader mellan studier i uppnådda behandlingseffekter, och risk
ratios (RR).
Studie 4
De efficacy-studier som ingick i meta-analysen uppvisade alla
högre relativ effekt för MST än effectiveness-studierna gjorde.
Bara två studier av dem som ingick i analysen var genomförda
utanför USA och det som förenade dem var att de redovisade
en marginell skillnad mellan experimentgrupp och
jämförelsegrupp.
Den svenska utvärderingen visade på en effekt av MST-
behandlingen som var likvärdig eller bättre än i andra studier.
Studiens sammantagna resultat tyder på att TAU-alternativet
kan vara en faktor som inte ägnats tillräckligt mycket
uppmärksamhet i effektutvärderingar.
Hva skal doktoravhandlingen sammenstilling
inneholde?
Kjennskap til kunnskapsfronten – evne til kritisk å vurdere andres
forskning og begrunne sine egen,
Hvordan artiklene til sammen besvarer en eller flere overordnete
problemstillinger,
Kjennskap til metodeproblemene i egen og andres forskning,
Evne til å utøve selvkritikk,
Kunne begrunne holdbare implikasjoner (og begrensninger av de
samlede resultatene – både praktiske og teoretiske.
Vaglum, P. , 2010
Hva skal artiklene dokumentere?
At prosjektet har mer enn lokal interesse,
Prosjektet er vitenskaplig holdbart og er vurdert av uavhengige fagfelle-
vurderere (reviewers),
Kandidaten kan formulere forskbare problemstillinger og velge
adekvate design og metoder og kan trekke konklusjoner som er
holdbare,
Doktoranden har lært publikasjonsprosessen i vitenskaplige
tidsskrifter.
