Sid 1
Basal terminologi
och
dokumentation
vid
Gastrointestinal Endoskopi
Termgruppen SGF
Jan Hedenbro
Anders Kilander
Rein Seensalu
Kennet Smedh
Kjell Furugård
Våren 1999
Kommentarer och synpunkter emotses tacksamt. Kan lämnas till
Kjell Furugård, Medicinkliniken, Falu Lasarett, 791 82 FALUN
tfn 023-492568, fax 023-492577, email [email protected]
eller till deltagare i termgruppen.
Sid 2
EGD Förklaring
Innehåll
Förord
INTRODUKTION
Om struktur och termval
Rapportens struktur
Termförteckningen
”Endoskopisk Diagnos” och Relation till andra Klassifikationer
3
4
5
5
6
6
ENDOSKOPIRAPPORTENS STRUKTUR.
7
ÖVRE GASTROINTESTINAL ENDOSKOPI
9
Indikationer
Orsak
Avsikt
9
9
9
Huvudlokaler för lokalisation av fynd vid övre gastrointestinal endoskopi
Esofagus:
Ventrikel
Duodenum
Jejunum
10
10
10
11
11
Termförteckning
Esofagus
Ventrikeln
Duodenum
12
12
22
34
”Endoskopisk diagnos”
Esofagus
Ventrikel
Duodenum
46
46
47
49
Förklaringar till term/klassifikationsval
53
Sid 3
Förord
Information inom egen organisation skall kunna användas på ett
meningsfullt sätt i utdatarapporter.
Information som kommuniceras mellan olika organisatoriska enheter
skall kunna sändas, tagas emot och tolkas på ett entydigt sätt.
Den term eller den klassifikation vi använder för att karakterisera ett fynd vid en
endoskopi måste uppfylla några basala krav:
♣ Entydig och kontrollerad - varje term ska otvetydigt peka ut ett visst unikt begrepp i
terminologin, samt vara kontrollerad mot ett antal specificerade kriterier.
♣ Kommunicerbar - varje term ska kunna sändas, tas emot och tolka på ett entydigt sätt.
♣ Accepterad och förankrad - för användning inom en profession (här = endoskopister)
♣ Enhetlig användning - samtliga endoskopister bör använda samma terminologi.
♣ Kliniskt användbar - vi ska kunna registrera och beskriva allt det vi anser vara viktigt.
♣ Internationellt harmoniserad - terminologin bör vara anpassad till internationell
standard.
Vilka motiv kan nu finnas för att samla, uppdatera och specificera termer och
klassifikationer?
• nya insikter och förbättrade diagnostiska möjligheter medför förskjutningar i
begreppens användbarhet och betydelse.
Det kan ibland vara bättre att mynta ett nytt uttryck som ersättning för ett äldre
begrepp som inte längre är relevant - jfr diskussionen runt den endoskopiska
”gastriten”, kring Barrett, etc - för att undvika ordets makt över tanken.
• subkulturella problem: Majoriteten av endoskopister är om inte autodidakter så ändå
vanligen ensamma i bedömningen av undersökningens kvalitet och i beskrivningen av
gjorda fynd - i motsats till t.ex. radiologen. Det är ännu otympligt långt till enkel
objektiv kvalitetskontroll av egen endoskopisk aktivitet. Det är lätt att glida mot olika
orts- eller personspecifika ofta målande men för den oinvigde svårtolkade uttryck.
• Förutom den rent personliga tillfredsställelsen i att med sådana termer karakterisera ett
fynd, att envar som läser endoskopiutlåtande tveklöst förstår betydelsen därav, så
måste det ur patientperspektivet vara ett krav att envar endoskopist skulle göra samma
bedömning, med samma termer.
• En gemensam och entydig terminologi är självklart förutsättningen för varje form av
meningsfull jämförande studie mellan två - flera endoskopienheter.
Ska det vara någon mening med att introducera datorstödd (endoskopi-)journal krävs
en distinkt terminologi.
Det finns säkert fler bra argument; för oss är dessa inledande synpunkter fullt tillräckliga
för mödan bakom detta arbete.
För terminologigruppen
Kjell Furugård
Sid 4
Introduktion
Introduktion
Rutinerna vid och utlåtandet efter en gastrointestinal endoskopi är relativt enahanda:
ungefär samma formuleringar återkommer om igen i beskrivningen av vad som gjorts
eller iakttagits, och det antal olika förändringar som behöver rapporteras är vanligen
relativt begränsat. En situation som borde vara idealisk för datorstödd rapportgenerering
samt för dataregistrering för statisk analys. Naturligtvis har således nättopp varje
endoskopienhet med självaktning ett eget registreringssystem, och att antal dataprogram
för rapportgenerering har lanserats senaste 20 åren. Problemet med varje datorisering av
en verksamhet är att om där inte finns konsensus om vad som ska registreras samt om
definitionerna av registrerade begrepp och storheter, så kan databasen endast - i bästa fall
- användas för att belysa den lokala enhetens resultat. Utan strikt standardisering är det
närmast meningslöst att samla och jämföra data från och mellan olika enheter.
Målet med det arbete Du nu läser är att försöka skapa en för Sverige gemensam struktur
för databaser vid gastrointestinal endoskopi, d.v.s. att ange vad som minst bör registreras
och med vilka termer.
Struktur- och terminologiproblemen är naturligtvis inte unika för vårt land.
Terminologiproblemet har sedan 1976 bearbetats inom OMED - med Zednek Maratka
som drivande kraft - varifrån mödorna i flera uppdaterade versioner publicerats i:
”Terminology, Definitions and Diagnostic Criterias in Digestive Endoscopy” [ISBN 389199-046-4]. Denna kompletta termförteckning blev dock alltför omfattande och därför
helt ohanterlig för vardagligt bruk. Efter ett möte i München under prof Meinard Classen
- ”Computers in Endoscopy” - 1991 tillsattes inom ESGE en kommitté med mål att inom
Europa och i samarbete med ASGE åstadkomma gemensamma riktlinjer för vad som bör
ingå, samt en enkel grundläggande terminologi. Kravet på den term som accepterades, för
att hålla termlistan rimligt stor, var att den måste förekomma i minst 1 av100
endoskopier. Resultat publicerades i ”Minimal Standard Terminology for Databases in
Digestive Endoscopy” [ISBN 3-89199-055-3] (i föreliggande verk kallat MST/ESGE), i
vilken anges dels önskvärd struktur på en endoskopirapport samt dels det minimum av
termer som bör finnas tillgängliga. MST följer i stort OMED´s termdatabas; för detaljer
se förordet i MST samt ”Working Party Report...” Am J Gastroenterol 1996; 91:191-216.
Terminologi- och strukturproblemen vid datainsamling har generellt tyvärr tidigare inte
rönt tillräcklig uppmärksamhet i Sverige, med några undantag, men senaste åren har dock
SPRI och EpC SOS insett dimensionen, och startat arbetet med att åtminstone strukturera
en gemensam svensk termdatabas. Behövs det? Se ”Entydigt termsystem nödvändigt i
vården” HC Lennér. LT 1996; 93:3107, samt t.ex. ”Gastroskopi - vid utredning av ont i
magen” SBU 2/1990 kap 5!
En förutsättning för acceptans och följsamhet är självklart att användaren känner igen sig
bland termerna. Därför kan ett praktiskt ett termarbete bara drivas av och inom en
specialitet. Svensk Gastroenterologisk Förening tog senhösten 1996 initiativet till det
terminologiarbete som här presenteras i sin första upplaga, omfattande övre
gastrointestinal endoskopi. Den följer i stort uppläggningen MST. Efter
termförteckningen finns en del kommentarer till term- och klassifikationsval, i all
Sid 5
Introduktion
synnerhet i de (ganska många) fall där anpassningen till svenska förhållanden erbjudit
största problemen.
Förhoppningsvis ska - därav kapitelindelningen - arbetet småningom kunna kompletteras
med delarna Koloskopi samt ERCP.
”Minimal Standard Terminology...” och rapporten från ESGE´s kommitté innehåller
• En diskussion angående vad som bör ingå i en endoskopirapport.
Dels den allmänna strukturen,
dels speciella punkter såsom ‘Orsaker till undersökningen’, samt ‘Endoskopisk
diagnos’.
• Termförteckning med attribut.
Som framgår av innehållsförteckningen följer denna förteckning samma indelning.
Om struktur och termval
Rapportens struktur
Det förslag till allmän struktur som presenteras
följer i princip rekommendationen i MST,
vilka i sin tur grovt följer de som utarbetats av
”the ASGE Committee for Informatics”.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Patient demographic data
Date of procedure
Endoscopist
Type of endoscopic examination proposed
Instruments used
Reasons for examination
Medication details
7bis. Anaestesiologist, if necessary
8. Anatomical extent of examination
9. Limitation(s) of examination
10. Findings and specimens obtained
11. Endoscopic Diagnosis
12. Therapeutic interventions and results
13. Notations of images captured
14. Complications
15. Discharge arrangements
16. Comments
17. Results of biopsies and other late tests
18. Final diagosis
Vi förslag har något förändrad ordning på
punkterna som en anpassning till logik och
svenska förhållanden. Synpunkter:
ad 1: För identifikation krävs i Sverige enbart
personnummer. Kommunikationen underlättas
om namn, adress och telefon anges. Orten är av
statitiskt intresse.
ad 3: (vår punkt 6) Endoskopist obligat; gärna
även ansvarig (om annan än endoskopisten),
assisterande kollega samt assisterande
personal.
ad 6: (vår punkt 3, orsak, och 5, avsikt). Indikationen kan vara ett symtom eller en
känd/misstänkt sjukdom; statistik förenklas om kod enligt KSH97 anges. Under denna
punkt kan lämpligen även observanda av typ koagulationsrubbning anges. Inremitterande
(vår punkt 4) anser vi ska registreras, såväl för kommunikation som statistik.
ad 7: (vår punkt 8) Medicinering given före, under resp. efter undersökningen ska kunna
registreras. Däremot behövs inte punkt 7bis.
ad 11: (vår punkt 15) Här bör anges först den diagnos som endoskopin ger, vilket
givetvis långt från alltid är slutdiagnosen eller patientens huvuddiagnos. Tyvärr saknas ett
enkelt och allmänt accepterat sätt att ange ”normal endoskopi” utgående från KSH97.
ad 12: (våra punkter 11 och 13) Under Fynd registreras för varje undersökt organ
respektive varje funnen patologi dels ev. px, etc, dels teraputiska ingrepp. Resultaten av
ingreppen anges under Bedömning.
ad 16: Kommentarer anges under Bedömning (vår punkt 13).
Sid 6
Introduktion
ad 14, 17, 18: Det torde tyvärr vara få endoskopirapporter som idag kompletteras med
senare gjorda observationer samt slutbedömning. Komplikationer under eller i omedelbar
anslutning till endoskopin kan anges under (vår pkt 13) Bedömning. Ur kvalitetssynpunkt
är det dock angeläget att på sikt försöka finna en modell för registrering av samtliga vanligtvis anges tidsgränsen 1 månad - till endoskopin rimligen hänförbara
komplikationer.
Termförteckningen
Termgrupper enligt OMED
Termförteckningen följer i stort MST.
Underlaget för MST var OMED´s Terminology... där
termerna grupperades i 9 huvudgrupper.
Under ESGE´s och ASGE´s arbete med Minimal
Standard Terminology... ansåg man att vissa av OMED´s
termnivåer erbjöd alltför mycken subjektivitet i
Termgrupper enligt MST
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
(Normal)
Lumen
Innehåll
Slemhinnan
Flack lesion
Upphöjd lesion
Nedsänkt lesion
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Lumen
Innehåll
Väggen
Peristaltiken
Mukosan
Blödning
Flack lesion
Upphöjd lesion
Nedsänkt lesion och defekter
bedömningen. Så ansågs termer som rörde t.ex.
bedömning av väggens elasticitet/kontraktilitet eller
ökad/minskad peristaltik svåra att standardisera och
omöjliga i multicenterstudier. I MST - liksom i
denna termförteckning - är termerna således
grupperade i 7 huvudgrupper.
I MST finns med hänsyn till spridningen en del för
europeiska förhållanden ovanliga termer - typ
Maskar - vilka utgått ur svenska versionen.
Som torde framgå i kommentarerna till termdelen, har dock det största problemet med
MST varit att vi uppfattat en viss svikt i stringens däri att fr.a. klassifikationer
understundom synts ha valts mer med hänsyn till subjektiv uppfattning än med hänsyn till
objektiv reproducerbarhet etc.
I termdelen använda teckensnitt:
Times New Roman 16 fet kursiv: termgrupp
Arial 10 fet kursiv: termen
Arial 10: Attribut, Attributvärde, Huvudlokaler, Textuell definition
Arial 10 kursiv: kommentarer
Arial 8: Referens till OMED´s Terminology...
Times New Roman 10 kursiv: Litteraturhänvisning
Monotype Corsiva 10: Hänvisning till MST/ESGE
”Endoskopisk Diagnos” och Relation till andra Klassifikationer
Enligt MST avslutas en skopi med en diagnos enbart baserad på endoskopifynden, vilket
ur uppföljningssynpunkt kunde te sig idealiskt; MST´s förslag till vanligare diagnoser
redovisas. Idén, urvalet samt de praktiska konsekvenserna förtjänar en diskussion: ska
t.ex. diagnosen redovisas kodad är KSH97 (ICD-10) föga lämpad. (Detsamma gäller f.ö.
åtgärdskodning enligt KKÅ97).
Förslag till fördjupningsdiagnoser och korrektioner i KSH97 bifogas.
Sid 7
Endoskopirapportens struktur
Endoskopirapportens struktur.
Rubrik
Krav
Tillägg
1.
Patient
Personnummer, För- och Efternamn
Adress; Telefon hem, arbete;
Försäkringskassa; Husläkare
2.
Skopidatum
3.
Indikation
Symtom eller sjukdom
+ KSH97-kod;
Plats för observanda:
allergier,
koagulationsproblem etc
4.
Inremitterande
Namn, instans
Adress, telefon, fax,
Remissdatum
5.
Avsikt
Planerad undersökning och åtgärd
6.
Endoskopist
Namn
Arbetande / Ansvarig /
Assisterande endoskopist
Sköterska och assistent.
7.
Instrument
Typ
Flera kan anges.
8.
Medicinering
Före, under och efter undersökningen Signatur. Ev anestesihjälp
9.
Omfattning
Undersökta organ
10. Begränsningar
Överblick, kvalitet
11. Fynd, åtgärder
För varje organ resp. varje patologi
anges åtgärd (px, dilatation, etc)
Ex: ”bra, acceptabel, gör om”
12. Dokumentation Foto, video, etc
13 Bedömning
Klinisk relevans av fynd.
För terapeutiskt ingrepp: resultat.
14. Ordination
Uppföljning, rekommenderad
medicinering, etc.
Samt vem som arrangerar, förskriver,
resp. följer upp ev. PAD etc.
15. Administrativt
Diagnos(er) + KSH97
Åtgärd(er) + KKÅ97
Vid fristående skopirapport kan tilläggas:
16 Komplikationer
Omedelbara anges alltid
17 Laborationer
Svar på PAD, PCD, etc
18 Slutdiagnos
Som 15, om ej PAD etc ändrar.
Inom en månad
Sid 8
Endoskopirapportens struktur
Basala krav på remiss till endoskopi:
Ur remissen ska framgå
• Var och hur kan patienten kallas till undersökningen
• Adekvat anamnes, samt ev. Alarmsymtom (dysfagi, hämatemes, melena, hämatochezi,
avmagring).
• Riskfaktorer (koagulationsrubbningar, antikoagulantiabehandling, diabetes, överkänslighet,
etc)
• Vid övre skopi: NSAID, nikotinbruk, ev. HP-status, ev. pågående behandling med
syrareducerande mediciner.
Basala krav på endoskopiutlåtande som remissvar:
Utlåtandet ska innehålla:
• en beskrivning av fynden,
• en tolkning av fynden i relation till patientens problem,
• en terapirekommendation med klartext om vem som förskriver ev. mediciner, samt
• en bedömning av om det behövs skopikontroll eller annan uppföljning och då skall även
tydligt anges vem som bär ansvaret för att detta genomförs.
Sid 9
EGD Indikationer
Övre Gastrointestinal Endoskopi
Indikationer
Orsak
Term
Attribut
KSH97
1.1.1
Symtom
K30.9
R13.9
K92.0
K92.1
R12.9
R11.9
R63.4
D64.9
K52.9
R07.2
J45.9
Dyspepsi
Dysfagi
Hämatemes
Melena
Halsbränna
Illamående/Kräkning
Onormal Viktförlust
Anemi
Diarré
Bröstsmärta
Astma
Övrigt
Misstanke på; Känd; För
att utesluta; Uppföljning
av; För terapi av
Sjukdom
Tumör (NUD, ange annars)
Refluxsjukdom
Ulcus (resp ventr., duod.,
resektion)
Stenos (resp esofagus, pylorus,
ventrikel, duodenum)
GI blödning
Varicer
Precancerösa förändringar,
specificeras
Malabsorption
Övrigt
Avsikt
Diagnostisk
skopi
Bedömning
Planerad
terapi
Provtagning
för diagnos
MST-kod
Esofago-, Esofagogastro-,
Esofagogastroduodenoskopi
Preoperativ
Postoperativ
Annan
Specificera
Specificera
1.1.2
C26.0
K21.0
K25.9,
K26.9,
K28.9
K22.2,
K31.1/2,
K31.5...
K92.2
I85.0/9
K90.9
1.1.3
1.1.4
Sid 10
EGD Huvudlokaler
Huvudlokaler för lokalisation av fynd vid övre gastrointestinal endoskopi
Esofagus:
Term
Definition
Kriko-faryngealt
Övre, Mellersta, Nedre
tredjedelen
Hela esofagus
Z-linjen
Övergången mellan
esofagus och ventrikeln
Kardia
Kommentar
Ungefärlig bedömning;
Avstånd till ev fynd anges i
cm från framtänderna
övergången mellan skivoch cylinderepitelklädd
slemhinna
Avstånd från framtänderna
anges, i cm
Det område där tubulära
esofagus bedöms gå över i
ventrikeln
Sammanfattande term för
övergången mellan esofagus
och ventrikel, Z-linjen och
hiatusförsnävringen
Avstånd från framtänderna
anges, i cm
Anastomos
Användbar term endast om
alla tre delarna ungefär
sammanfaller; Avstånd från
framtänderna bör anges, i
cm.
Resultat av operativt
ingrepp; Avstånd från
framtänderna anges, i cm
Ventrikel
För alla delar anges framvägg, bakvägg, minorsidan, majorsidan.
Term
Definition
Kommentar
Kardia
Hiatusförsnävring
Se esofagus
Den ring som bedöms bero
på hiatusslitsen
Se esofagus.
Anges vid bråck. Avstånd
från framtänderna anges, i
cm
Fornix alternativ term
Fundus
Korpus
Angulus
Antrum
Prepyloralt
Pylorus
Hela ventrikeln
ett minorfenomen; svårt att
precisera majorsidans
område
Inom 3 cm från pylorus
Sid 11
EGD Huvudlokaler
Duodenum
Term
Definition
Bulben
Ange:
Pars descendens
(duodeni)
Plica longitudinalis
Kommentar
framvägg
bakvägg
proximalt
distalt
I bulben bör om möjligt
fram- och bakvägg, samt
proximalt-distalt anges
Ofta möjlig att identifiera.
Lämpligt landmärke:
biopsier för coeliaci bör
tagas distalt om denna
Typ anges.
Anastomos
Jejunum
Term
Anastomos
Tillförande slynga
Avförande slynga/tarm
Åsen mellan till och
avförande slynga
Enteroanastomos
Definition
Kommentar
Vid BII-resektion
Sid 12
EGD Term Esofagus
Termförteckning
Esofagus
Avsnitt
Term
Ref.
Attribut
Attr. värde
Lokal
Normal
Huvudlokaler
Normal
Lumen
Normalt
Dilaterat
2.1.2.2
Stenos
2.1.3.2.1
Huvudlokaler
Utseende
Längd (cm)
Passerbar
Yttre kompression
2.1.6.1
Storlek
cm från
tandraden
Ja
Nej
Liten
Huvudlokaler
Stor
Ring
2.1.4.2
Huvudlokaler
Membran
2.1.4.1
Huvudlokaler
Nedre esophageal
sfincter (LES)
2.1.7.2
Sluten
cm från
tandraden
Sid 13
EGD Term Esofagus
Term
Textuell definition
Kommentar
Normal
Normal
Esofagus i hela sin utsträckning utan
anmärkning. Som normalt räknas:
impression av aortabågen och hjärta, ljusa
upphöjningar 1 - 3 mm stora, vinklad entré
mot ventrikeln, regelbunden flikighet av Zlinjen. Vanligt är välavgränsat rött område
där tubulära esofagus börjar.
Ljus impression vanligen s.k.
glykogenakantos.
Kan vara ektopisk ventrikelslemhinna,
histologisk diagnos (eng: ” inlet patch” )
Lumen
Normalt
Diameter som med hänsyn till ålder och
storlek bedöms normal, lumenreduktion i
höjd med aortabågen
Dilaterat
Ökad diameter, som ej kollapsar vid
exsufflation
Stenos
Förträngning av lumen som bedöms bero på
process i esofagusväggen
OBS! Termen saknas i MST/ESGE
OBS! skillnaden mot MST/ESGE
som här har stenosindelningen
extern, benign inre, malign
inre
Yttre
kompression
Förträngning eller dislokation av esofagus
som bedöms bero på process utanför
esofagusväggen.
liten/stor: Mjukdata?
Ring
Cirkulär eller semicirkulär ringbildning
Membran
Tunn ring
Schatzki´s ring kallas det om ringen är i
höjd med Z-linjen
OBS! skillnaden mot MST/ESGE: I
denna version är hiatusbråck
placerat under avsnitt
VENTRIKELN
Endoskopiskt: det smalare område som
Nedre
utgör övergången mellan den släta
esophageal
sfincter (LES) esofagus- och den veckade ventrikel-
OBS! skillnaden mot MST/ESGE
slemhinnan.
Kan vara öppenstående eller sluten
MST/ESGE´s term Hiatusförträngning: Utgår i denna
version ( = stenos/yttre
kompression)
Sid 14
EGD Term Esofagus
Avsnitt
Term
Ref.
Attribut
Attr. värde
Lokal
2.2.9.3
Typ
Stent
Huvudlokaler
Fynd efter tidigare
ingrepp
Övrigt
Innehåll
Normalt
Främmande kropp
Annan
Blod
2.2.6.1
Typ
2.2.6.2
Rött
Huvudlokaler
Koagel
Hämatin
2.2.6.3
Födoämnen
2.2.9.1
Huvudlokaler
Vätska
2.2.3
Huvudlokaler
Slemhinna
Z-linjen
2.5.1.1
Lokalisation
cm från tandraden
Rodnad
2.5.6.1
Utbredning
Lokaliserad
2.5.6.2
2.5.6.3
Esofagit
refluxesofagit
Huvudlokaler
Fläckig
Diffus
Övre och nedre
kant i cm från
tandraden
Sid 15
EGD Term Esofagus
Term
Textuell definition
Kommentar
Fynd efter
tidigare
ingrepp
Anges! Antingen som operationstyp, eller
specificerat i relation till frågeställningen
OBS! skillnaden mot MST/ESGE
Övrigt
Innehåll
Normalt
OBS! Termen saknas i MST/ESGE
Främmande
kropp
Främmande kropp, avsiktligt placerad eller
nedsvald
Blod
Blod; färskt, koagel, eller gammalt (svart,
flytande).
Födoämnen
Födoämnen.
Vätska
Färg och mängd anges
OBS! skillnaden mot MST/ESGE
Slemhinna
Normal
Blek, accepteras ha ” anterior sentinel vein” . OBS! Termen saknas i MST/ESGE
Z-linjen
Övergången mellan skiv- och cylinderepitel,
kan vara jämn eller regelbundet flikig.
Rodnad
Kulören avviker från den normalt bleka med
klar skiftning i rött; kan vara lokaliserat,
fläckigt eller diffust.
Esofagit
(Egentligen en histologisk term, som) kan
förutses föreligga om skivepitelslemhinnan
visar fibrinbeläggningar omgivna av rodnad,
slemhinnedefekter med rodnad, eller ulcera.
refluxesofagit
OBS! skillnaden mot MST/ESGE
Något oegentligt att ha refluxesofagit - en
term som även inbegriper etiologin - i
deskriptiv termkatalog. Dock så typiska
och vanliga fynd att möjlighet till
gradindelning rimligen måste ingå.
Sid 16
EGD Term Esofagus
Avsnitt
Term
refluxesofagit
Ref.
Attribut
Attr. värde
2.5.9.1.1
Grad
LA A
2.5.9.1.2
LA B
2.5.9.1.3
LA C
2.5.9.1.4
Blödande
Lokal
LA D
Ja
Nej
Cylinderepitelklätt
esofagussegment
2.5.9.2
Övre kant i cm
från tandraden +
LES i cm från
tandraden
Candidiasis
2.5.9.5
Huvudlokaler
Herpeslik esofagit
2.5.9.6
Ärr
Utbredning
Lokaliserat
Huvudlokaler
Fläckvis
Diffust
Övrigt
Huvudlokaler
Sid 17
EGD Term Esofagus
Term
Textuell definition
Grad A
Slemhinnedefekt(er) ej överstigande 5 mm, För svenskt bruk rekommenderas
1
vanligen på åsen av ett-flera veck
LosAngeles-klassifikationen
Slemhinnedefekt(er) (åtminstone en) längre
än 5 mm, vanligen på åsen av ett-flera veck,
men som på ingen plats är kontinuerlig
mellan två åsar
Grad B
Grad C
Slemhinnedefekt(er) (åtminstone en) som
även omfattar dalen mellan två åsar, men ej
cirkumferent
Grad D
Cirkumferenta slemhinnedefekter
Kommentar
Komplikationer såsom Barrett, stenos,
ulcus, angives separat vid gradangivelse
enl LA.
Cylinderepitelklätt
esofagussegment
a) Där normala esofagusslemhinnan på en
sträcka av > 3 cm ovan LES är ersatt av
slemhinna av ventrikeltyp.
b) Förekommer även vid kraftigt uppsplittrad
Z-linje eller välavgränsade röda öar.
1) Av störst intresse vid Barrett´s sjd.
2) Diagnosen Barrett, kräver histologi, får
ställas vid påvisad intestinal metaplasi,
2
även om < 3 cm (” kortsegmentBarrett” )
3) Kortare sträcka än 3 cm kan ej påvisas
utan alltför stor observationsvariabilitet.
OBS! skillnaden mot MST/ESGE:
Frätskadad esofagus (2.5.9.4.1)
är där infogad på denna
position. I denna version utgår
termen - etiologisk - och
fyndet beskrivs utifrån
utseendet.
Candidiasis
Vita till gulvita fläckar - membran som med
svårighet kan spolas bort. Skrapas de bort
blottas ofta en röd lättblödande yta.
Herpeslik
esofagit
Initialt (vanligen multipla) välavgränsade
PAD / CYT / PCR kan ge genes
vesikler på rodnad botten, följs inom någon
dag av cirkulära halv-cmstora ilsket rodnade
epiteldefekter med mjuk något upphöjd kant.
Ärr
Ljus förändring av slemhinnans
konfiguration
PAD / CYT / odling kan vara bra
komplement.
I MST/ESGE kallad monilia
MST/ESGE kallad "Mucosal
sclerosis"
Px vid minsta osäkerhet
Övrigt
1
Armstrong D et al. The Endoscopic Assessment of Esophagitis: A Progress Report on Observer Agreement.
Gastroenterology 1996;111:85-92
2
Sampliner R, and The Practice Parameters Committee of the American College of Gastroenterology. Practice
Guidelines on the Diagnosis, Surveillance, and Therapy of Barrett´s Esophagus. Am J Gastroenterol
1998;93:1028-36.
Sid 18
EGD Term Esofagus
Avsnitt
Term
Ref.
Attribut
Attr. värde
Lokal
2.7.2.1
Antal
Enstaka
Huvudlokaler
Flata lesioner
Fläck
2.7.2.2
Multipla
Övrigt
Upphöjda lesioner
Polyp
Tumör (annan än polyp)
2.8.6
2.8.7
2.8.7.1
2.8.7.4
2.8.7.5
Storlek (mm)
Lokal (cm fr
tandrad)
Blödande
ja
nej
Storlek
Liten
Huvudlokaler
medel
stor
Typ
submucös
exofytisk
ulcererad
circumferent ja
nej
obstruerande partiellt
totalt
blödande
ja
nej
Huvudlokaler
Varicer
2.8.8.2
Grad
små
medelstora
stora
Sid 19
EGD Term Esofagus
Term
Textuell definition
Kommentar
Flata lesioner
Fläck
Välavgränsade öar med slemhinna som
Ett otal orsaker till ” röda fläckar” finns;
utan att ge intryck av inflammation är klart
orsakerna kan bara skiljas åt med histologi.
färgförändrad jfrt med esofagus-slemhinnan.
OBS! skillnaden mot MST/ESGE:
MST/ESGE´s Plack 2.7.4 Utgår!!:
Avgränsad något upphöjd fläck
med avvikande
slemhinneutseende.
Övrigt
Upphöjda lesioner
Polyp
Protrusion av mucosan, stjälkad eller
bredbasig med klart markerad bas.
Ange storlek, utseende, bredbasig/
stjälkad, lokal.
Tumör (annan Som med polyp: ange storlek, typ,
cirkumferent, obstruerande, blödande, antal,
än polyp)
avgränsning, omgivning, yta, lokal
submukös
exofytisk
ulcererad
Varicer
Små
1
Varicer .
Upp till 30% av möjlig storlek
Medelstora 30 - 60% av möjlig storlek
Stora
1
> 60 % av möjlig storlek
Anterior sentinel vein tillåten.
Alla bedömningar med maximalt insufflerad
esofagus utan aktuell kontraktion.
Värderingen kan underlättas genom
bedömning av grad av lumeninskränkning
Vid 100% når varicerna varandra mitt i
lumen
Klassifikation: Yasuo Idezuki and Japanese Research Society for Portal Hypertension. General Rules for
Recording Endoscopic Findings of Esophagogastric Varices (1991) World J Surg. 1995; 19:420-3.
Sid 20
EGD Term Esofagus
Avsnitt
Term
Ref.
Attribut
Attr. värde
2.8.8.2.6
Riskfynd
ja
2.8.8.2.3
Blödande
nej
ja
2.8.8.2.4
nej
Tecken till
ja
nylig blödning
Lokal
Varicer (forts)
nej
Övrigt
Nedsänkta lesioner
Erosion
2.9.2
Antal
Ulceration
2.9.3
Antal
Huvudlokaler
Storlek (mm) (lokal:)
cm fr tandraden
Blödande
Tecken till
nylig blödning
Enstaka
Få
Många
Huvudlokaler
ja
nej
ja
nej
Ärr
2.9.6
Huvudlokaler
Divertikel
2.9.7.1
Huvudlokaler
Fistel
2.9.7.2
Huvudlokaler
Övrigt
Huvudlokaler
Sid 21
EGD Term Esofagus
Term
Varicer (forts)
Riskfynd
Textuell definition
Kommentar
2-3 mm djupröda fläckar; dilaterade
longitudinella venoler; djupröda sfäriska
upphöjningar c:a 3mm stora
” cherry spots” ; ” red weal markings” ;
” haematocystic spot” (dvs ser ut som en
liten blodblåsa).
Blödande
Samtidig förekomst av varicer och färskt
blod
Tecken till
nylig
blödning
Koagler och/eller fibrin
Övrigt
Nedsänkta lesioner
OBS! skillnaden mot MST/ESGE:
Mallory-Weiss är i denna
version placerad under kapitlet
ventrikel
Erosion
Till ytepitelet begränsad defekt.
Ulceration
Epiteldefekt uppenbart djupare än ytepitelets OBS! skillnaden mot MST/ESGE
tjocklek.
Utan specifikation anger termen inte ev.
malign potential
Ärr
Ljus förändring av slemhinnans
konfiguration
Px vid minsta osäkerhet
Divertikel
Ange djup och öppningens vidd
Ev. indelning i resp traktions och
pulsionsdivertikel tolkar etiologin och kan
behandlas i skopi-rapportens
sammanfattning
Fistel
Fistel
Övrigt
Sid 22
EGD Term Ventrikeln
Ventrikeln
Avsnitt
Term
Ref.
Attribut
Attr. värde
Lokal
Normal
Huvudlokaler
Normal
Lumen
Normalt
Hiatusbråck
Stenos
3.1.3.2.1
Utseende
Passerbar
Huvudlokaler
Ja
Nej
Deformitet
3.1.6
Huvudlokaler
Yttre
kompression
3.1.6.1
Huvudlokaler
Anastomos
Fynd efter
tidigare
ingrepp
Huvudlokaler
Övrigt
Innehåll
Normalt
Blod
3.2.6.1
3.2.6.2
3.2.6.3
Typ av blod
Rött
Koagel
Hämatin
Huvudlokaler
Sid 23
EGD Term Ventrikeln
Term
Textuell definition
Kommentar
Normal
Normal
Får innehålla måttlig mängd klar, opak eller
gul/grön vätska. Slemhinnan ljusröd, hos
äldre med synliga kärl i fornix. Impression
(från omgivande organ) vanlig.
Lumen
Normalt
Se ovan
Hiatusbråck
Förekomst av ventrikel ovan hiatus.
Glidbråck: LES bedöms ligga > 2 cm oralt
om hiatus. Paraesofagealt bråck: LES i
hiatushöjd, men ventrikeldel oralt hiatus.
Kombinerade bråck förekommer.
Korrekt bedömning av litet bråck kräver
avslappnad patient
Obs att i denna version har
hiatusbråck placerats i
ventrikeln; i MST/ESGE i
esofagus
Stenos
Förträngning av lumen som bedöms bero
på process i ventrikelväggen
Kan bero på infiltrerande cancer,
timglasformad mage efter ulcussjukdom,
eller extern kompression vilket klassas som
” yttre kompression” nedan. Pylorostenos
framgår av lokalangivelsen
Deformitet
Deformerat lumen
Yttre
kompression
Lumenförändring som bedöms bero på att
något från omgivningen deformerar eller
förtränger lumen.
Fynd efter
tidigare
ingrepp
Anges! Antingen som operationstyp, eller
specificerat i relation till frågeställningen
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
Övrigt
Innehåll
Normalt
Se första termen för ventrikeln
Blod
Blod; färskt, koagel, eller gammalt (svart,
flytande).
Renspola gärna, kan täcka en
blödningskälla
Sid 24
EGD Term Duodenum
Avsnitt
Term
Ref.
Föda (rester)
3.2.9.1
Vätska
3.2.1.2
Attribut
Attr. värde
Lokal
Huvudlokaler
Utseende
Klar
Huvudlokaler
Excessiv
(3.2.3)
(Galla)
Huvudlokaler
Främmande
kropp
Slemhinna
Normal
Röd
3.5.6.1
Utbredning
3.5.6.2
3.5.6.3
Blödande
Förtjockad
Nodulerad
3.5.7.1
Utbredning
Lokaliserad
Fläckformigt
Strimmformigt
Diffust
Ja
Nej
Blödnings-stigmata
Lokaliserad
3.5.7.2
Fläckformigt
3.5.7.3
Diffust
3.8.3.1
3.8.3.3
Utbredning
Huvudlokaler
Lokaliserad
Diffust
Huvudlokaler
Huvudlokaler
Sid 25
EGD Term Ventrikeln
Term
Textuell definition
Föda (rester)
Födorester
En klar - opak vätska är fysiologiskt /
dimetikon och bör ej omnämnas som
avvikande
Vätska
excessiv
Kommentar
Uppenbart abnorm mängd vätska av
normalt utseende i ventrikel.
I MST/ESGE anges Galla. Utgår i
denna version, ty måttlig mängd
gul/gulgrön vätska mycket
vanligt. Undantag: efter operation enl
Roux skall ” galla” ej finnas, och anges då.
Främmande
kropp
Nedförd främmande kropp eller bezoar.
Slemhinna
Normal
Se första termen för ventrikeln
Termen saknas i MST/ESGE
Röd
Fläck (=avgränsad yta) av röd mucosa
Kräver referensslemhinna. Alternativa
benämningar: röd, rodnad, erytematös
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
Omväxlande normal och röd slemhinna
Strimformigt utbredd rodnad
Diffust utbredd rodnad
Förtjockad
a) med normal vätskehalt, t.ex. vid
hyperplasi
b) ödematös, ofta med fläckig rodnad,
skörhet och ökad slem-sekretion
Bedöms på veckens tjocklek; bedömningen
kan underlättas om man lyfter den med
biopsitång!
a) och b) kan endoskopiskt ej särskiljas
Uttryck som ” hypertrofisk gastrit” skall ej
användas
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE´s
” ödemtös”
Fläckvis (=avgränsad yta) förtjockad
slemhinna
Diffust förtjockad slemhinna
Nodulerad
Spritt över slemhinnan: små upphöjningar,
utan färgförändring, diffust eller inom
begränsat område.
Den nodulära slemhinnan hos barn kan
vara ett tecken på Hp-infektion.
Sid 26
EGD Term Duodenum
Avsnitt
Term
Ref.
Attribut
Attr. värde
Lokal
Atrofisk
3.5.3.1
Utbredning
Lokaliserad
Huvudlokaler
3.5.3.2
Fläckformigt
Diffust
3.5.3.3
Hämorrhagisk
3.6.4.3.1
Utbredning
3.6.4.3.2
3.6.4.3.3
Blödande
Petekier
3.6.3.3
Antal
Lokaliserad
Huvudlokaler
Fläckformigt
Diffust
Ja
Nej
Blödningsstigmata
Enstaka
Huvudlokaler
Några
Multipla
Huvudlokaler
Övrigt
Flata lesioner
Exulceratio
simplex
(Dieulafoy)
3.6.3.7
Blödande
Ja
Huvudlokaler
Nej
Angioektasier
3.7.7.4
Antal
Enstaka
Några
Multipla
Huvudlokaler
Sid 27
EGD Term Ventrikeln
Term
Textuell definition
Kommentar
Atrofisk
Slemhinnan ter sig tunn med lätt synlig
kärlteckning.
Kan vara lokaliserat, fläckvist eller diffust.
Endoskopiska fyndet har låg specificitet och
sensitivitet!
Atrofisk gastrit? Möjligen kan atrofi ses,
men såväl atrofi som gastrit är histologiska
diagnoser.
Intrycket kan bl a. bero på alltför kraftig luftinsufflation i antrum och fundus
Hämorrhagisk Punkt-/fläckvis eller diffust ses:
Undvik uttrycket hämorrhagisk gastrit,
a) med små koagel täckta punkter
använd hämorrhagisk slemhinna /
b) hematin som ej går att spola bort
gastropati.
c) vitgula fibrininlagringar
I lumen ofta ” kaffesump”
Flera av dessa former kan finnas samtidigt.
Petekier
Röda punkter - fläckar i slemhinnan, utan
aktiv blödning,
Som följd av subepitelial kapillärvidgning
eller blödning.
Övrigt
Flata lesioner
MST/ESGE har hör termen Fläck.
Utgår i denna version!
Exulceratio
simplex
(Dieulafoy)
En fokal kärlmissbildning utan omgivande
reaktion (förtjockning/ rodnad).
Tendens till profus gastrisk blödning., Ofta
svår att se, vanligen i övre delen av
ventrikeln
Angioektasier a) kärlektasier med punktformiga rodnader Angioektasi är en samlingsbeteckning för
som konfluerar och kan finnas stråkformigt
på slemhinnevecken i antrum, alt diffust
b) ofta 2-5 mm, avgränsad röd fläck, med
blekare randzon och med tydliga små kärl
vid noggrann inspektion) telangiectasilika
alla typer av kärlförändringar
a) histologi avgör om detta är kärlförändring
som del i WaterMelonStomach eller del i
kongestiv gastropati
b) angiodysplasier
Sid 28
EGD Term Duodenum
Avsnitt
Term
Ref.
Attribut
Attr. värde
Blödande
Ja
Nej
Blödningsstigmata
Lokal
Angioectaser (forts)
Huvudlokaler
Övrigt
Framskjutande lesioner
Jätteveck
3.8.1.5
Utbredning
Lokaliserade
Huvudlokaler
Diffusa
Papler /
Protrusion
3.8.5
Antal
Blödande
Polyp
3.8.6
Antal
Skaft
Storlek
Blödande
Tumor
3.8.7
Storlek
Enstaka
Huvudlokaler
Några
Multipla
Ja
Nej
Enstaka
Huvudlokaler
Några
Multipla
Bredbasig
Skaftad
Liten (< 5 mm)
Medel (5-20 mm)
Stor (> 20 mm)
Ja
Nej
Liten
Medel
Stor
mm i diameter
Huvudlokaler
Sid 29
EGD Term Ventrikeln
Term
Textuell definition
Kommentar
Övrigt
Framskjutande lesioner
Jätteveck
Stora slemhinneveck, > 1 cm på höjd,
vanligen i corpus, vilka ej låter sig utslätas
ens av maximal luftinsufflation..
Förekommer vid Ménétrier, ZollingerEllison, carcinom; kan förväxlas med
gastriska varicer
Papler /
Protrusion
Konisk-halvsfärisk upphöjning, 2 - 5 mm
stor, ofta multipla, oftast rodnade, ibland
med navlad topp. ibland med erosion på
toppen
Histologiskt ofta leucocytinfiltrerad,
Polyp
En vid basen väl avgränsad upphöjning från Histologi avgör typ.
mucosan skaftad eller bredbredbasig, av
Ange storlek, utseende, bredbasig/
varierande storlek
stjälkad, lokal
Tumor
Protrusion av variabel form och storlek
Som med polyp: ange storlek, form, antal,
avgränsning, omgivning, yta. Används ofta
då malignitet misstänks, men beskriver
volymtillskott i vävnaden
Sid 30
EGD Term Duodenum
Avsnitt
Term
Ref.
Attribut
Attr. värde
3.8.7.1
Typ
Submukös
Lokal
Tumör(forts)
3.8.7.4
3.8.7.5
Exofytisk
Ulcererad
3.8.7.6
Infiltrativ
Cirkumferent
Varicer
3.8.8.2
Blödande
Ja
Nej
Ja
Nej
Blödnings-stigmata
Blödande
Ja
Huvudlokaler
Nej
Blödnings-stigmata
Huvudlokaler
Övrigt
Nedsänkta lesioner
Erosion
3.9.2
Antal
Utbredning
Blödande
Enstaka
Några
Multipla
Lokaliserade
Utspridda
Ja
Nej
Blödningsstigmata
Huvudlokaler
Sid 31
EGD Term Ventrikeln
Term
Textuell definition
Kommentar
Submukös Bred protrusion mot lumen, som är täckt av Täckande slemhinna kan oftast lyftas med
normal slemhinna. Karakteristiska
pxtång
överbryggande slemhinneveck mot normal
ventrikelvägg. Kan vara navlade med
central ulceration
Exofytisk
ulcererad
In mot lumen växande tumor
exofytisk tumör med ulceration
infiltrativ
Tumör med stel och förtjockad
ventrikelvägg.
Ibland flack lesion. Ger misstanke på scirr
Slingriga kärl > 5 mm vida
Varicer i ventrikeln förekommer oftast runt
cardia och i fornix.
Varicer
Kan också förekomma som nedsänkt lesion
I MSG/ESGE finns här
Suturgranulom; utgår i denna
version
Övrigt
Nedsänkta lesioner
Erosion
Vit (fibrin-) / svart (hämatin-) fläck adherent Tidigare har skiljts mellan komplett (vit fläck
mot slemhinnan, ibland med rodnad
på upphöjning) och inkomplett (vit fläck utan
randzon, ibland med upphöjd bas (papel). . upphöjd botten).
Undvik ” erosiv gastrit” , använd erosiv
gastropati.
Histologiskt: epiteldefekt
Sid 32
EGD Term Duodenum
Avsnitt
Term
Ref.
Attribut
Attr. värde
Lokal
Ulcus
3.9.3
Antal
Ange
Huvudlokaler
Storlek
Form
Största diameter mm
Ytlig
Djup
Linjär
Ja/Nej
IA: aktivt pulserande
Blödande
IB: Aktivt strömmande
3.6.3.8
IIA; synligt kärl
IIB: koagel / svart botten
III: ej blödnings-tecken
Mallory-Weiss
lesion
2.6.4.4.1
Blödande
2.9.1
Ärr
3.9.6
ja
nej
Antal
Enstaka
Huvudlokaler
Multipla
Divertikel
3.9.7.1
Huvudlokaler
Fistel
3.9.7.2
Huvudlokaler
Gastrostomi
3.9.7.4
Huvudlokaler
Övrigt
Huvudlokaler
Sid 33
EGD Term Ventrikeln
Term
Textuell definition
Kommentar
Ulcus
Substansförlust i slemhinnan, av varierande Slemhinnedefekt nedom / i muscularis
storlek, djup och utseende
mucosae. Lokalisationen, samt studiet av
omgivningen, kanterna och botten kan
hjälpa i bedömningen av ulcerationens art
och blödningsrisk
Aktiv pulserande blödning (Forrest 1A)
Sivande blödning (Forrest 1B)
Synlig kärlpipa, ej pågående blödning.
(Forrest 2A)
Koagel fast i sårkrater, svart
sårkraterbotten. Ej pågående blödning.
(Forrest 2B)
Ulcus utan synlig blödningskälla. (Ej
pågående blödning, Forrest 3)
Mallory-Weiss (Vanligen) längsgående rift i slemhinnan i
cardiaregionen, ibland övergående mot
lesion
esofagusslemhinnan.
I MSG/ESGE placerad som
esofageal lesion.
Skall klassas avseende blödning: om blöder
kallad Mallory-Weiss syndrom.
Ärr
Ljus förändring av slemhinnans
Karaktären bör bedömas, eftersom fyndet
konfiguration som tecken till tidigare djupare kan förväxlas med malignitet.
slemhinnedefekt.
Px vid minsta osäkerhet
Divertikel
Divertikel
Fistel
Fistel
Gastrostomi
Kirurgiskt konstruerad anastomos till annat Anges! Antingen som operationstyp, eller
tarmparti, cysta eller liknande.
specificerat i relation till frågeställningen
Övrigt
Sid 34
EGD Term Duodenum
Duodenum
Avsnitt
Term
Ref
Attribut
Attr. värde
Lokal
Normal
Huvudlokaler
Normal
Lumen
Normalt
Stenos
4.1.3.2.1
Utseende
Huvudlokaler
Passerbar
Ja
Nej
Passerbar
Ja
Yttre kompression
Nej
Deformitet
4.1.6
Utseende
4.1.6.2.2
Fynd efter tidigare
ingrepp
Övrigt
Huvudlokaler
Postulcerös
Anastomos
Huvudlokaler
Huvudlokaler
Sid 35
EGD Term Duodenum
Term
Textuell definition
Kommentar
Normal
Normal
Bulben och duodenum pars descendens
Plicaregionen ofta översiktligt bedömbar
inspekterat till väl distalt om plica
i frontoptik, men för noggrann
longitudinalis. Lumen symmetriskt med
bedömning krävs sidoptik.
distalt bulben väl framträdande
Kerkringska veck, slemhinnan blek och vid
närbild villös yta.
Lumen
Normalt
Lumen symmetriskt med distalt bulben väl
framträdande Kerkringska veck
Stenos
Förträngning av lumen som bedöms bero Stenos i bulben beror ofta på sår eller
på process i duodenalväggen
ärrskrumpning, längre distalt ofta på
inflammation, yttre tryck och neoplasm.
En skarp krök mellan bulb och pars
descendens ska ej misstolkas som
stenos.
OBS! skillnaden mot MST/ESGE
som här har stenosindelningen
extern, benign inre, malign
inre
Yttre
kompression
Förträngning av lumen som bedöms bero
på tryck från något i duodenums
omgivning
Deformitet
Deformering av lumen
(Post-)ulcerös deformering av bulben.
Ärrstråk kan avdela bulben i en - flera
utbuktningar (” klöverblad” ) vilket kan
försvåra överblicken.
Fynd efter
tidigare
ingrepp
Övrigt
Deformering p.g.a. yttre tryck ses oftast
distalt om bulben
Om man trots goda undersökningsbetingelser med luftinsufflation i bulben ej
får överblick över området kan detta tala
för stenos.
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
Anges! Antingen som operationstyp, eller OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
specificerat i relation till frågeställningen
Sid 36
EGD ”Endoskopisk diagnos”
Avsnitt
Term
Ref
Attribut
Attr. värde
Lokal
Innehåll
Normalt
Typ av blod
Blod
4.2.6.1
Huvudlokaler
Färskt
Koagel
Hämatin
4.2.6.2
4.2.6.3
Huvudlokaler
Främmande kropp
Övrigt
Slemhinna
Normal
Utbredning
Erytematös
(Hyperämisk)
4.5.6.1
4.5.6.2
4.5.6.3
Blödande
Huvudlokaler
Lokaliserad
Fläckformigt
Diffust
Ja
Nej
Blödningsstigmata
Utbredning
Förtjockad
4.5.7.1
4.5.7.2
4.5.7.3
Blödande
Huvudlokaler
Lokalt
Fläckformigt
Diffust
Ja
Nej
Blödningsstigmata
Utbredning
Nodulär
Huvudlokaler
4.8.3.1
Lokaliserad
4.8.3.3
Diffust
Sid 37
EGD Term Duodenum
Term
Textuell definition
Kommentar
Innehåll
Normalt
Blod
färskt
koagel
hämatin
Duodenum är vanligen tom. Måttlig mängd Om större mängder innehåll finns i
gul/gulgrön vätska kan ses komma från
duodenum, så att sug måste användas,
papillen.
bör passageproblem längre ner i tarmen
misstänkas
Färskt blod
Koagler
Gamla flytande svarta blodrester
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
MST/ESGE har här Parasiter,
typ Ascaris etc.
Främmande
kropp
Främmande föremål i duodenum, avsiktligt Anges! OBS!Skillnaden mot
eller oavsiktligt placerat där.
MST/ESGE
Övrigt
Slemhinna
Normal
Blekt rosa, glänsande, med i pars
descendens fin granulering som låter
endoskopikern ana villösa strukturen.
Att ‘ana villösa strukturen’: kräver ofta
vätska!
Termen saknas i MST/ESGE!
Röd
Fläck (=avgränsad yta) av röd mucosa
Kräver referensslemhinna. Alternativa
benämningar: röd, rodnad, erytematös
OBS!Skillnaden mot MST/ESGE
lokaliserat
fläckigt
diffus
Omväxlande normal och röd slemhinna
Diffust utbredd rodnad
En slemhinna som ter sig ödematös, ofta OBS! Skillnaden motMST/ESGE
med benägenhet till kontaktblödning
Inom ett begränsat område, t.ex. bulben.
lokalt
Fläckformat Fläckigt utbredd svullnad
Diffust utbrett ödem i duodenum
Diffust
Förtjockad
Spritt över slemhinnan: små (= upp till
några mm) ofta multipla upphöjningar,
utan färgförändring, diffust eller inom
begränsat område
Lokaliserad Nodulerad slemhinna inom ett begränsat
område
Nodulerad slemhinna diffust i duodenum
Diffust
Nodulär
Nodulär slemhinna ovanlig i bulben - en
orsak kan vara hyperplasi av Brunners
körtlar (kan vara allt från nodulär till småpolypös), en ovanligare är lymfvävnad.
Histologi avgör
Sid 38
EGD ”Endoskopisk diagnos”
Avsnitt
Term
Ref
Attribut
Villusatrofi
4.5.3.1
Utbredning
Huvudlokaler
Utbredning
Huvudlokaler
Hämorrhagisk
Attr. värde
Lokal
4.6.4.3.1
Lokalt
4.6.4.3.2
Fläckformigt
4.6.4.3.3
Diffust
Ja
Nej
Blödningsstigmata
Blödande
Övrigt
Flata lesioner
Fläck
4.7.2
Antal
Blödande
Angioectasi
4.7.7.4
Enstaka
Huvudlokaler
Några
Multipla
Ja
Nej
Subepitelial
Hämatinfläckig
Antal
Huvudlokaler
Enstaka
Några
Multipla
Sid 39
EGD Term Duodenum
Term
Textuell definition
Kommentar
Villusatrofi
Vid glutenenteropati ses ofta glesa
Kerkringska veck med reducerad höjd. Ej
sällan är vecken naggade. Villusstruktur
kan inte anas
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE´s
” Atrofi” :
” Atrofi” är en histologisk diagnos.
Mucosan vid obehandlad celiaki saknar
förvisso villi, men är som regel föga
atrofisk vad gäller mucosatjockleken
MST/ESGE har här indelning i
lokaliserad, fläckvis, eller
diffus atrofi.
Hämorrhagisk Hämorrhagisk slemhinna, vanligen
Lokalt
Fläckvis
Diffust
proximalt i duodenum, ofta förenat med
hemorrhagisk gastropati.
Hämorrhagisk slemhinna inom ett
begränsat område
Fläckvis utbredning av hämorrhagisk
slemhinna
Diffust utbredd hämorrhagisk slemhinna
Se motsvarande term i ventrikeln!
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
Övrigt
Flata lesioner
Fläck
Ett litet (> 1 mm, < 5 mm) område med till
kulör eller/och ytstruktur förändrad
slemhinna.
Angioectasi
a) kärlektasier med punktformiga rodnader Angioektasi är en samlingsbeteckning för
som konfluerar och kan finnas stråkformigt alla typer av kärlförändringar a) histologi
på slemhinnevecken i antrum, alt diffust
avgör typ b) angiodysplasier
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
b) ofta 2-5 mm, avgränsad röd fläck, med
blekare randzon och med tydliga små kärl
vid noggrann inspektion) telangiectasi-lika
Sid 40
EGD ”Endoskopisk diagnos”
Avsnitt
Term
Ref
Attribut
Attr. värde
Lokal
Blödande
Ja
Nej
Blödningsstigmata
Antal
Enstaka
Angioectasi (forts.)
Övrigt
Framskjutande lesioner
Polyp
4.8.6
Skaft
Storlek
Blödande
Tumor
4.8.7
Storlek
4.8.7.1
Typ
Stor (> 20 mm)
Ja
Nej
Liten
Medel
Stor
mm i diameter
Submukös
Exofytisk
4.8.7.5
Ulcererad
4.8.7.6
Infiltrativ
4.8.7.3
Villös
Blödande
Övrigt
Några
Multipla
Bredbasig
Skaftad
Liten (< 5 mm)
Medel (5-20 mm)
4.8.7.4
Cirkumferent
Huvudlokaler
Huvudlokaler
Ja
Nej
Ja
Nej
Blödningsstigmata
Sid 41
EGD Term Duodenum
Term
Textuell definition
Kommentar
Angioectasi (forts.)
Framskjutande lesioner
Polyp
En vid basen väl avgränsad upphöjning
Histologi avgör typ
från mucosan skaftad eller bredbredbasig, Ange storlek, utseende, bredbasig/
av varierande storlek
stjälkad, lokal
Tumor
Protrusion av variabel form och storlek
submukös
Exofytisk
Ulcererad
Infiltrativ
Villös
Övrigt
Submukös tumor. Utseendet kan ge
fingervisning angående typen.
Exofytiskt oregelbundet blomkålsartat
växande tumor
Tumor vars utseende fr. a. kännetecknas
av (vanligen oregelbunden) ulceration
Tumör vars växtsätt fr.a. framträder som
infiltrativt.
Villös tumor.
Används ofta då malignitet misstänkes,
men beskriver volymtillskott i vävnaden
Ange storlek, form, yta, avgränsning,
omgivning, antal, lokal
Egentligen en histologisk diagnos; villösa
adenom i duodenum har dock en relativt
karakteristisk bild
Sid 42
EGD ”Endoskopisk diagnos”
Avsnitt
Term
Ref
Attribut
Attr. värde
Lokal
4.9.2
Antal
Enstaka
Huvudlokaler
Nedsänkta lesioner
Erosion (Afta)
Utbredning
Blödande
Ulcus
4.9.3
Några
Multipla
Lokaliserade
Utspridda
Ja
Nej
Blödningsstigmata
Antal
Ange
Storlek
Största diameter i mm
Form
Ytlig
Djup
Linjär
Ja
Nej
IA: aktivt pulserande
Blödande
Huvudlokaler
IB: Aktivt strömmande
4.6.3.8
IIA; synligt kärl
IIB: koagel/svart botten
III: ej blödnings-tecken
Sid 43
EGD Term Duodenum
Term
Textuell definition
Kommentar
Nedsänkta lesioner
Erosion
Defekt i ytepitelet där djupet av lesionen ej Observera svårigheterna att korrekt
bedöms penetrera detta..
bedöma erosioner endoskopiskt
Ulcus
Mucosadefekt uppenbart djupare än
ytepitelets tjocklek. Förutom attributen
antal, form, storlek, bas, kant och
omgivning, skall även utvecklingsstadium blödande, färskt eller i läkningsfas
bedömas.
Aktiv pulserande blödning. (Forrest typ 1A)
Sivande blödning (Forrest typ 1B)
Synlig kärlpipa, ej pågående blödning.
(Forrest typ 2A)
Blek protuberans från (och med samma
färg som) ulcusbotten, glänsande, pärllik
eller genomskinlig; är ett tecken på stor
risk för förnyad blödning
Koagel fast i sårkrater, svart
sårkraterbotten. Ej pågående blödning.
(Forrest typ 2B)
"Portvaktskoagel" (Sentinel clot);
förändringar med tiden gör distinktionen
mellan färskt koagel och organiserat
fibrin svårt att bedöma: Pigmenterad
plugg som kan ha varjehanda färg
fastsittande på en flack ulcusbotten o
kan imitera synlig kärlpipa
Ulcus utan synlig blödningskälla. (Ej
pågående blödning, Forrest typ 3)
Sid 44
EGD ”Endoskopisk diagnos”
Avsnitt
Term
Ref
Attribut
Attr. värde
Lokal
Ulcusärr
3.9.6
Antal
Enstaka
Huvudlokaler
Multipla
Divertikel
3.9.7.1
Antal
Enstaka
Huvudlokaler
Multipla
Fistel
Övrigt
3.9.7.2
Huvudlokaler
Sid 45
EGD Term Duodenum
Term
Textuell definition
Ulcusärr
Ulcusärr, ofta linjärt, ibland med radierande
veck, vanligen med av tidigare
ulcerationen framkallad deformering av
omgivningen.
Divertikel
Divertikel.
Finns oftast i duodenum descendens.
Divertiklar ses ofta intill papillen. Denna
kan vara belägen på åsen mellan två
sådana eller inne i en divertikel.
Divertiklar
Röntgen kan oftast bättre. visualisera
divertiklar än endoskopi
Fistel.
Specificeras om möjligt, t.ex. som
Cholecysto- eller choledochoduodenostomi
Fistel
Övrigt
Kommentar
Sid 46
EGD ”Endoskopisk diagnos”
”Endoskopisk diagnos”
Kommentar: Detta avsnitt kan i förstone synas udda. Dock ingår onekligen diagnosangivelse
i dokumentationen av en endoskopi. I MST/ESGE anges således det minsta antal
diagnoser som ska finnas tillgängliga vid datorstödd rapportgenerering; diagnoserna
har där delats upp i ”vanliga” (Main diagnosis) och ”övriga”, i alfabetisk ordning.
Ur uppföljningssynpunkt och för produktionskontroll kan det också tänkas vara
motiverat att ange en specifik resultatdiagnos. Denna kan givetvis ibland sammanfalla
med den för remittenten väsentliga diagnosen, men gör så långt från alltid.
Ur praktisk synpunkt kan uppräkningen användas för att belysa problemen med
relationen mellan KSH97 och kliniska verkligheten, och alltså utgöra underlag för
förslag till fördjupningskoder.
I MST/ESGE föreslås diagnoserna kunna förses med attributen Misstanke på,
Verifierat, Uteslutet, Uppföljning av, samt Behandling av. Där nedanstående
förteckning avviker från MST/ESGE har detta kommenterats; ordningsföljden mellan
diagnoserna har i några fall justerats.
Esofagus
Vanligaste diagnoserna
Normal
Refluxesofagit
Varicer
Kommentarer
KSH97
Ur KSH97:
Se nedan
K21.0
I85.0/9
I85.0 Esofagusvaricer med blödning
I85.9 Esofagusvaricer utan blödning, Esofagusvaricer
UNS
Striktur, benign Ur KSH97:
K22.2
K22.2 Obstruktion av esofagus. Kompression,
konstriktion, stenos och striktur av esofagus.
Utesluter: Medfödd stenos eller striktur i esofagus
(Q39.3)
Tumor, malign
Ur KSH97
C15.3-5
C15.3 Malign tumör i övre tredjedelen av esofagus
C15.4 Malign tumör i mellersta tredjedelen av
esofagus
C15.5 Malign tumör i nedre tredjedelen av esofagus
C16.0 Malign tumör i kardia, Gastroesofagala
gränszonen, Kardioesofagala gränszonen, Övre
magmunnen
Cylinderepitelklädd esofagus
Ulcus
se nedan
Diagnosen ‘Barrett´s esofagus’ kräver histologi
Ur KSH97
K22.1
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE:
K22.1 Sår i esofagus, Peptiskt sår, Svamputlöst sår,
Sår i esofagus (orsakat av): kemikalier, läkemedel,
UNS. Tilläggskod kan användas för att ange yttre
orsak (kapitel XX)
Sid 47
EGD ”Endoskopisk diagnos”
Kommentarer
KSH97
Ur KSH97
K22.0
Övriga
Achalasi
K22.0 Achalasia cardiae, Achalasia UNS,
Kardiospasm. Utesluter: Medfödd kardiospasm
(Q39.5)
Tumor, benign
Ur KSH97
D13.0
D13.0 Benign tumör i esofagus
Histologi krävs
Tumor,
submukös
Divertikel
??
Ur KSH97
K22.5
K22.5 Esofagusdivertikel, förvärvad. Utesluter:
Medfödd divertikel i esofagus (Q39.6)
Kan ‘medfödd’/’förvärvad’ avgöras?
Fistel
Främmande
kropp
Ur KSH97
??
T18.1
T18.1 Främmande kropp i esofagus
+ orsak till det hela. Behov av fördjupning för
stent?
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE:
Hiatusbråck och Mallory-Weiss placerat under
ventrikel
Candidaesofagit
Annan esofagit
Polyp
Fynd efter
tidigare op.
Utseende som
efter
sklerosering
Ärr
exkluderar refluxesofagit
typ anges. Minst dåliga KSH97-kod:
K20
D13.0 (?)
Z09.0
Z09.0 Kontrollundersökning efter kirurgi för
andra tillstånd
som ovan med fördjupningskod?
??
??
se nedan
K22.2??
Schatzki´s ring
Övrigt
Ventrikel
Vanligaste diagnoserna
Normal
Gastropati
erosiv
erytematös
med
förtjockad
slemhinna
hämorrhagisk
se nedan
se nedan
Obs! skiljer från MST/ESGE:
” hypertrofisk”
ev. hypertrofisk är histologisk diagnos
Sid 48
EGD ”Endoskopisk diagnos”
Kommentarer
KSH97
Obs! skiljer från MST/ESGE:som
här har
‘Atrofi’ och ‘Gastritmisstanke’; utgår
I KSH97:
K25.9
som vid
portal
hypertensio
n
papulös
Ulcus
Innefattar: Erosion (akut) i ventrikeln. Sår i pylorus.
Sår i kardia. Utesluter: Akut hemorragisk erosiv
gastrit (K29.0). Peptiskt sår UNS (K27.-)
Hur värderar endoskopikern ‘akut’?
med
blödning
stomalt
K25.4
I KSH97:
K28.4/9
Innefattar: Ulcus (eller erosion): anastomotiskt,
gastrointestinalt, gastrojejunalt, gastrokoliskt, jejunalt
, stomalt. Utesluter: Primärt ulcus i tunntarmen
(K63.3)
ulcusärr
Polyp
I KSH97:
??
K31.7
K31.7 Polyp i magsäcken och tolvfingertarmen
Utesluter: Adenomatös polyp i magsäcken (D13.1)
Diagnosen adenom kräver histologi
Tumor
av malignt
utseende
MST/ESGE:som har här
carcinom / lymfom; får histologi avslöja.
Obs! skiljer från MST/ESGE:som
här har
early castric cancer utgår- kräver resektion
submucös
C16.1-4
??
Övrigt
Angioectasier
I KSH97:
I78.8(A?)
I78.8 Andra specificerade sjukdomar i kapillärerna
varav specificerat
I78.0 Hereditär hemorragisk telangiektasi, RenduOsler-Webers sjukdom
Exulceratio
simplex
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE:
Dieulafoy I KSH97:
I77.2(V?)
I77.2 Artärruptur. Erosion, fistel eller sår i artär
Blödning av
okänt ursprung
ligger väl närmast
I KSH97:
K92.2
K92.2 Gastrointestinal blödning, ospecificerad.
Magsäcksblödning UNS, Intestinal blödning UNS.
Utesluter: Akut hemorragisk gastrit (K29.0), Blödning
i anus och rektum (K62.5), Gastrointestinal blödning
vid ulcus (K25-K28)
Yttre
kompression
I KSH97: (närmast)
Divertikel
I KSH97:
K31.8(Y?)
K31.8 Andra specificerade sjukdomar i magsäcken
och tolvfingertarmen. Aklorhydri, Gastroptos,
Timglaskontraktion av magsäcken.
K31.4
K31.4 Divertikel i magsäcken. Utesluter: Medfödd
divertikel i magsäcken (Q40.2)
Fistel
Förvärvad/medfödd: tveksamt endoskopiskt
I KSH97:
K31.6
Sid 49
EGD ”Endoskopisk diagnos”
K31.6 Fistel i magsäcken och tolvfingertarmen.
Gastrokolisk fistel, Gastrojejunokolisk fistel.
Främmande
kropp
Retention
Helicobacter
pylori infektion
Fynd som vid
tidigare op.
Kommentarer
I KSH97:
T18.2 Främmande kropp i magsäcken
+ orsak till det hela
om fastställd med ex snabbtest på biopsi
??
??
typ anges. Minst dåliga KSH97-kod:
Z09.0
Z09.0 Kontrollundersökning efter kirurgi för
andra tillstånd
Ärr
Varicer
KSH97
T18.2
I KSH97
??
se nedan
I86.4
I86.4 Varicer i magsäcken
Submucös
tumor
Övrigt
??
Duodenum
Vanligaste diagnoser
Normal
Duodenopati
Erosiv
erytematös
med
förtjockad
slemhinna
hämorrhagisk
Ur KSH97:
UlcusDuodeni
Se nedan
Se nedan
K26.9
Innefattar: Erosion (akut) i duodenum, Postpyloriskt
sår, Sår i duodenum. Utesluter: Peptiskt sår UNS
(K27.-)
blödande
(Postulceröst)
deformerad
bulb
K26.4
??
se nedan
Övrigt
Angioectasier
I KSH97:
I78.8(A?)
I78.8 Andra specificerade sjukdomar i kapillärerna
varav specificerat
I78.0 Hereditär hemorragisk telangiektasi, RenduOsler-Webers sjukdom
I78.0
Blödning av
okänt ursprung
I KSH97:
K92.2
Nodulär
slemhinna
Obs! skiljer från MST/ESGE:som
här har Brunnerhyperplasi; kräver histologi
K92.2 Gastrointestinal blödning, ospecificerad.
Magsäcksblödning UNS, Intestinal blödning UNS.
Utesluter: Akut hemorragisk gastrit (K29.0), Blödning
i anus och rektum (K62.5), Gastrointestinal blödning
vid ulcus (K25-K28)
Sid 50
EGD ”Endoskopisk diagnos”
Coeliacimisstanke
Kommentarer
Obs! skiljer från MST/ESGE:som
här har
‘atrofi’ .
I KSH97:
KSH97
K90.0B
K90.0A Celiaki, glutenenteropati, säkerställd; K90.0B
Celiaki, glutenenteropati, sannolik men ej säkerställd;
K90.0X Celiaki, glutenenteropati, UNS
Crohn
I KSH97:
K50.0
K50.0 Crohns sjukdom [regional enterit] i
tunntarmen. Regional ileit, Terminal ileit, Regional
enterit eller Crohns sjukdom i duodenum, jejunum
och ileum
Divertikel
närmast?
I KSH97:
K57.1
K57.1 Divertikel i tunntarmen utan perforation eller
abscess. Divertikel i tunntarmen UNS, Utesluter:
Divertikelsjukdom i både tunntarmen och tjocktarmen
utan perforation eller abscess (K57.5).
Fistel
I KSH97:
K31.6
K31.6 Fistel i magsäcken och tolvfingertarmen.
Gastrokolisk fistel, Gastrojejunokolisk fistel.
Tumor
Malign
I KSH97:
C17.0
C17.0 Malign tumör i duodenum
Submukös
Polyp
I KSH97:
??
K31.7
K31.7 Polyp i magsäcken och tolvfingertarmen
Utesluter: Adenomatös polyp i magsäcken
(D13.1)
Fynd som efter
tidigare op
Diagnosen adenom kräver histologi
typ anges. Minst dåliga KSH97-kod:
Z09.0
Z09.0 Kontrollundersökning efter kirurgi för
andra tillstånd
Ärr
??
se nedan
Övrigt
Problemtermer:
Kommentar
Normal
Förslag
Saknas i KSH97. Närmast torde komma
Observation/utredning för misstänkt mag-tarmsjukdom
Z03.8E
möjligt alternativ
Riktad hälsokontroll avseende andra specificerade
sjukdomar Z13.8E
Cylinderepitelklätt Om denna och nästa diagnos ska betraktas som ett led i
esofagussegment refluxsjukdomen, borde diagnosen ligga under
K21 Gastroesofagal refluxsjukdom (återflöde av
maginnehåll till matstrupen)
K21.2 (?)
möjligt alternativt
Andra specificerade sjukdomar i esofagus K22.8 + t.ex. C
Barrett´s esofagus Som ovan antingen
eller
Andra specificerade sjukdomar i esofagus K22.8 + t.ex. B
K21.3 (?)
Sid 51
EGD ”Endoskopisk diagnos”
Kommentar
Mallory-Weiss
lesion
Förslag
I KSH97 finns
K22.6 Gastroesofagalt lacerationssyndrom med blödning,
Mallory-Weiss syndrom
K22.6A
många gånger undersöks patienten efter det blödningen
upphört, d.v.s. då enbart lesionen kvarstår. Alltså plats
för fördjupningsdiagnoser enl förslag
Gastroesofagalt lacerationssyndrom utan blödning
Angioectasier
K26.6B
Ingen bra placering för de olika formerna finns i KSH97; I78.8+
minst dåligt förslag (?)
I78 Sjukdomar i kapillärerna / Morbi vasorum
capillarium.
I78.0
Med fördjupningskod, utom för Osler
Ärr
Saknas i KSH97
K31.8S
Möjligplacering som fördjupningskod under 31.8 Andra
specificerade sjukdomar i magsäcken och
tolvfingertarmen
Ex K31.8S
Deformerad bulb
Som ovan.
Ingen bra hjälp finns i KSH97; minst dåligt förslag (?):
Exulceratio
simplex Dieulafoy I77 Andra sjukdomar i artärer och arterioler (småartärer)
K31.8D
I77.2
I77.2 Artärruptur. Erosion, fistel eller sår i artär
Erosion
I KSH97 placerad under
K25 Sår i magsäcken / Ulcus ventriculi.
Innefattar: Erosion (akut) i ventrikeln, Sår i pylorus, Sår i kardia,
Utesluter: Akut hemorragisk erosiv gastrit (K29.0)
Placeringen logisk om det är epiteldefekt, men den är ur
flera synpunkter problematisk
• Endodoskopisk erosion är kanske inte alltid erosion1
• Om det akuta kan sällan endoskopikern orda
• Utan fördjupningskod förlorar K25 närmast intresse
ur statistisk synpunkt.
Förslag: placera den under K29 alternativt K31.8
Gastropatierna
Ligger närmast till hands att placera under KSH97´s
K29.6+
K29 Inflammation i magsäcken och tolvfingertarmen /
Gastritis et duodenitis.
Dock
• relationen mellan histologi och endoskopifynd dålig
• om tidaxeln kan sällan endoskopikern orda
• ej heller utifrån utseende säkert om etiologin
Förslag: Fördjupningskoder under (som minst dåliga
alternativ) K29.6 Annan specificerad gastrit
Alternativt K31.8. Exempel
erosiv K29.6E, med förtjockad slemhinna K29.6F,
hämorrhagisk K29.6H, som vid portal hypertension
K29.6L, papulös K29.6P, etc
1
För några till enstaka kanske tveksamt om endoskopiska erisionen alltid är en epiteldefekt: Gad, Adel.
Erosion::A Correlative Endoscopic Histopathologic Multicenter Studie. Endoscopy 1986; 18:76-9. I uttalade fall
mer säkert epiteldefekt: Hedenbro JL, Offenbartl K, Willén R. Varioliform gastritis - an endoscopic presentation
form of Helicobacter Pylori. Annals of Saudi Medicine 1995;15:532
Sid 52
EGD ”Endoskopisk diagnos”
Duodenopatierna
Kommentar
Förslag
Som ovan
Förslag:fördjupningskoder under K29.8 Duodenit
K29.8+
Sid 53
EGD Förklaringar
Förklaringar till term/klassifikationsval
Förteckningen avser dels att ge bakgrund till några kommentarer, dels ge underlag för fortsatt
diskussion av de problemtermer som tagit mest av termgruppenstid.
Generellt har klassifikationerna i MST/ESGE svagheten att fler än en klassifikationsaxel är
inblandad, samt att indelningarna är dåligt/ej alls studerade ur inter/intraobservationssynpunkt.
Refluxesofagit
Gruppen har valt klassifikationen enligt LosAngelesförslaget med motiveringen: Av de många
klassifikationer som finns torde den hittills mest använda vara Savary-Miller´s. Problemen med
denna klassifikation är dels att den finns i flera varianter, dels oacceptabelt stor intra- och
interobservatörsvarabilitet, slutligen att den kombinerar slemhinneskadans omfattning med de ev.
komplikationer - ulcera etc - som kan uppstå och som bättre särredovisas.
I alla dessa avseenden bedöms klassifikationen enligt LAsystemet överlägsen.
• Armstrong D et al. The Endoscopic Assessment of Esophagitis: A Progress Report on Observer
Agreement. Gastroenterology 1996;111:85-92
Esofagusvaricer
Varje endoskopienhet tycks ha sin preferens bland ett otal klassifikationer. På flera centra används
alltfort den väl beskrivna men efter vad vi kunnat finna föga kontrollerade indelningen enligt
Dagradi [Dagradi A. Bleeding Esofagogastric Varices. Arch Surg. 1966, 92:344-8]. Conn har
beskrivit en till förloppet väl korrellerad och något interobservatörskontrollerad, men litet
komplicerad indelning [Conn H. Fiberoptic and Conventional Esophagoscopy in the Diagnosis of
Esophageal Varices. Gastroenterology, 1967, 52: 810-18. Conn H. Ammonia tolerance in the
diagnosis of esophageal varices. A comparition of endoscopic, radiologic, and biochemical
techniques.J Lab Clin. 1967; 70(3): 442-51]. I Europa tycks indelning enligt Paquet var mest
använd; denna är dock endast definierad som ett antal teckningar, och interobservatörsvariationen
syns ej ha blivit bedömd [Paquet K J. Prophylactic Endoscopic Sclerosing Treatment of the
Esophageal Wall in Varices - A Prospective Controlled Randomized Trial. Endoscopy 1982; 14:45]. I OMED´s Terminology... och MST/ESGE beskrivs en fyragradig skala utan referens.
Bäst definierad och kontrollerad såväl avseende utvidgad klassifikationsmöjlighet som klinisk
användbarhet syns Japanska gruppens indelning vara; denna finns i förenklad version i föreliggande
termförteckning.
• Yasuo Idezuki and Japanese Research Society for Portal Hypertension. General Rules for
Recording Endoscopic Findings of Esophagogastric Varices (1991) World J Surg. 1995; 19:4203.
• The Italian Liver Cirrhosis Project. Reliability of endoscopy in the assessment of variceal
features. J Hepatol. 1987; 4:93-8.
• The North Italian Endoscopic Club for the Study and Treatmentof Esophageal Varices.
Prediction of the First Variceal Hemorrhage in Patients eith Cirrhosis of the Liver and
EsophagealVarices. N Engl J Med. 1988; 319:983-9.
”Inlet Patch” - översikter och referenser:
• Jacobs E, Dehou M F. Heterotopic Gastric Mucosa in the Upper Esophagus: A Prospective Study
of 33 Cases and Review of Literature. Endoscopy 1997; 29:710-5.
Sid 54
EGD Förklaringar
• Spechler S J. Barrett´s esophagus. Current Opinion in Gastroenterology. 1992; 8:573-8.
Forrest´s indelning av blödande ulcera:
Som många klassifikationer innehåller den ursprungliga artikeln inte exakt den sedermera
accepterade och dokumenterat användbara indelningen.
• Heldwein W, et al. Is the Forrest Classification a Usful Tool for Planning EndoscopicTherapy of
Bleeding Peptic Ulcers? Endoscopy 1989 21:258-62.
• Forrest J, et al. Endoscopy in Gastrointestinal Bleeding. Lancet ii 1974; ii:394-7.
Barrett:
Vad endoskopisten kan se är att skivepitelslemhinnan i ett definerat minsta avsnitt - i praktiken det
minsta avsnitt som med rimlig interobservatörsvarabilitet går att bestämma - av esofagus har ersatts
av en slemhinna typisk för ventrikelslemhinnan, d.v.s. med cylinderepitel. Tidigare ansågs detta nog
för diagnosen. Dock har definitionen - givetvis av praktiska skäl, med hänsyn till ev. kontrollbehov reviderats till att nu endast beteckna ett esofaussegment av cylinderepitel med påvisad intestinal
metaplasi.
• Walter B, Willen R. Matstrupskancern ökar. Läkartidningen 1996;93:1643-7.
• Sampliner R, and The Practice Parameters Committee of the American College of
Gastroenterology. Practice Guidelines on the Diagnosis, Surveillance, and Therapy of Barrett´s
Esophagus. Am J Gastroenterol 1998;93:1028-36
