Pressmaterial
Fakta om diabetes
Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera
hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för
att socker ska komma in i cellerna och förse dem med näring.
När vi äter mat bryts kolhydraterna ner till socker som går vidare ut i blodet
från mag-tarmkanalen. Hos friska människor ser insulinet till att cellerna
kan släppa in sockret, men vid diabetes blir sockret kvar i blodet och
blodsockerhalten stiger. Insulin produceras i bukspottskörteln.
En av de stora folksjukdomarna
I Sverige räknar man med att drygt 400 000 människor har typ 2-diabetes. i
En stor studie från Världshälsoorganisationen, WHO, visar att hjärt-och
kärlsjukdom ligger bakom drygt hälften av dödsfallen bland personer med
typ 2-diabetes och att elva procent dör av njurkomplikationer. ii
2011 uppskattades 366 miljoner människor världen över leva med
diabetes. År 2030 beräknas detta antal ha växt till 552 miljoner. iii Omkring
4,6 miljoner människor mellan 20 och 79 års ålder dog under 2011 till följd
av diabetes. Det motsvarar 8,2 procent av världens dödsfall i denna
åldersgrupp.iv
Två huvudsakliga typer av diabetes
•
Typ 1-diabetes där kroppens egen produktion av insulin har slutat
att fungera helt eller nästan helt.
•
Typ 2-diabetes där kroppen fortfarande kan producera insulin, men
inte i tillräcklig mängd.
Typ 1-diabetes
Mellan 10 och 15 procent av alla diabetesfall är av typ 1, som tidigare
kallades ungdoms- eller barndiabetes. Sjukdomen bryter oftast ut tidigt i
livet, men kan även drabba vuxna. Bland symtomen märks stora
urinmängder, ökad törst, viktnedgång och så kallad dimsyn. Typ 1-diabetes
behandlas med insulin som injiceras flera gånger dagligen livet ut.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom vilket innebär att det är
kroppens eget immunförsvar som angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Typ 1-diabetes är delvis ärftligt,
men för att sjukdomen ska bryta ut krävs ytterligare utlösande faktorer.
Forskarna är idag inte klara över exakt hur mekanismerna ser ut.
Typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes, tidigare kallat icke-insulinkrävande diabetes eller
åldersdiabetes, står för mellan 85 och 90 procent av diabetesfallen.
Typ 2-diabetes orsakas av att kroppens celler utvecklar insulinresistens,
vilket betyder att känsligheten för kroppseget insulin är nedsatt i muskler,
lever och fettväv. Orsaken till typ 2-diabetes är ofta livsstilsrelaterade.
Rökning, stillasittande arbete, övervikt, stort alkoholintag och högt
blodtryck, har avgörande betydelse. Men även typ 2-diabetes är delvis
ärftligt.
Vanliga symtom är ökad törst, ökad urinmängd, trötthet, viktnedgång och
yrsel. På sikt drabbas många diabetiker av känselbortfall i fötter och ben,
ökad infektionskänslighet, njurproblem och synproblem, men också risken
för hjärt-kärlsjukdom ökar – mer om följdsjukdomar nedan.
Behandlingen av typ 2-diabetes omfattar som regel förändringar i livsstilen
som ökad motion och sundare kosthållning. Det är också viktigt att inte
röka eftersom rökare har omkring 15 procent lägre insulinkänslighet.
Försämrad insulinkänslighet till följd av rökning brukar vara återställd cirka
två månader efter rökstopp.
Oftast räcker det inte med förändrade kost- och motionsvanor. I de flesta
fall krävs även läkemedelsbehandling.
Hypoglykemi, lågt blodsocker
Hypoglykemi är ett akut tillstånd som uppstår när blodets sockerhalt blir
för låg. Ofta orsakas hypoglykemi av att patienten feldoserat sin medicin
eller att kroppen behövt mindre insulin för att man ätit mindre än vanligt,
motionerat eller druckit alkohol.
Man skiljer på lätt hypoglykemi eller insulinkänning och allvarlig
hypoglykemi, insulinchock, som kräver sjukhusvård. Lätt hypoglykemi kan
hävas genom intag av 10-20 gram glukos i form av exempelvis saft, mjölk,
juice eller druvsockertabletter. Vid allvarlig hypoglykemi bör ambulans
tillkallas och intravenöst glukos ges, alternativt kan glukagon, ett
blodsockerhöjande hormon, injiceras.
Följdsjukdomar av typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes kan orsaka en mängd följdsjukdomar och det är dessa som
är den viktigaste förklaringen till att diabetes idag är den tredje största
dödsorsaken i Sverige. Man räknar med att mellan 85 och 90 procent av
alla diabetiker så småningom drabbas av allvarliga följdsjukdomar.
•
Skador på njurarna
Det är viktigt att regelbundet undersöka sina njurvärden vid diabetes.
Diabetesrelaterad njurskada drabbar en tredjedel av alla diabetiker.
Sjukdomen brukar upptäckas i samband med de urinprov som tas på
diabetiker. Då mäter man förekomsten av äggviteämnet albumin i urinen.
Ofta tar det många år innan testen ger utslag. Äggvita i urinen är en stark
riskfaktor för flera andra diabeteskomplikationer, som hjärtinfarkt, stroke
och synpåverkan.
Högt blodtryck spelar en dubbel roll i samband med diabetesrelaterad
njursjukdom. Dels som följdsjukdom av njurpåverkan, dels som
försvårande faktor som måste behandlas med blodtrycksmedicin, ACEhämmare, för att sakta ned njursjukdomens utvecklingstakt. Det höga
blodtrycket är alltså både orsak och verkan.
•
Diabetiska fotsår
Efter lång tid med höga nivåer av blodsocker kan nerverna ta skada vilket
kan leda till sensorisk neuropati – vilket innebär att känseln i fötterna och
benen minskar. Att just nerverna i fötterna och benen ofta drabbas beror
på att långa nerver är mer sårbara än korta.
Känselbortfall i fötterna ökar risken att skada sig utan att man märker det
och att så småningom utveckla infektion i såret. Därför är det viktigt att
diabetiker med nedsatt känsel i fötterna kontrollerar sina fötter minst två
gånger per dag, så att skador upptäcks innan de förvärras.
Diabetiker har ofta försämrad blodcirkulation i fötter och ben. Det
minskade blodflödet leder till långsammare läkning och ökad risk för
infektion.
Obehandlade fotsår kräver ofta kirurgiska ingrepp och
hudtransplantationer. I allvarliga fall kan fotsår leda till att ben måste
amputeras. Fotsår ligger bakom nästan 500 av de omkring 700
diabetesrelaterade amputationer som utförs i Sverige varje år.
•
Påverkan på ögonen
Diabetes kan skada blodkärlen till ögats näthinna vilket kan ge så kallad
retinopati, som är en av de fyra vanligaste orsakerna till blindhet i
västvärlden. Ofta kan utvecklingen bromsas och synen räddas under
förutsättning att förändringarna upptäcks i tid.
Framförallt äldre typ 2-diabetiker kan drabbas så kallat makulaödem, vilket
innebär att vätska från blodkärlen läcker ut i gula fläcken. Också för att
ögat och synen inte ska påverkas av diabetes är det viktigt att hålla
blodtrycket under kontroll.
•
Nervsmärta
Nervsmärta är en vanlig komplikation till diabetes som kan uppstå till följd
av nervförändringar, oftast i benen. Detta tillstånd är samtidigt ett tecken
på ökad risk för fotsår.
Smärtan kan yttra sig på olika sätt; brännande, stickande eller svidande. I
vissa fall kan patienten uppleva att bara kläderna mot huden ger en
närmast outhärdlig, brännande smärta. Ofta är smärtorna övergående,
men de kan pågå i flera år.
Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes
Vanligtvis inleds läkemedelsbehandling med tablettbehandling, men efter
hand kan man behöva lägga till ytterligare läkemedel och så småningom
även insulinbehandling.
Det finns flera olika grupper av diabetesläkemedel som har olika
verkningsmekanismer:
•
Biguanider ökar insulinkänsligheten i kroppen och gör att cellerna
kan ta upp socker från blodet.
•
Sulfonureider ökar kroppens egen produktion av insulin.
•
Glitinider, ibland glinider, ökar kroppens egen produktion av
insulin.
•
Alfaglukosidashämmare verkar genom att begränsa tarmens
upptag av socker till blodet.
•
Glitazoner sänker halten av socker i blodet och förbättrar
fettcellernas känslighet för insulin.
•
Inkretiner är en ny typ av diabetesläkemedel som verkar genom att
höja förekomsten av det kroppsegna hormonet GLP-1. Detta
hormon ökar frisättningen av insulin från bukspottkörteln. Det idag
finns två typer av inkretinbehandlingar på marknaden, dels så
kallade GLP-1-analoger för injektion, dels DPP-4-hämmare som tas i
tablettform och minskar nerbrytningen av kroppseget GLP-1.
i
Diabetes i primärvården 2010, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns
landsting, 2011.
ii
Morrish, N.J. et al. Mortality and causes of death in the WHO Multinational Study of
Vascular Disease in Diabetes. Diabetologia.2001;44 Suppl 2: S14-S21.
iii
IDF Diabetes Atlas, 5 edition, International Diabetes Federation, 2011.
th
iv
IDF Diabetes Atlas, 5 edition, International Diabetes Federation, 2011.
th
För medicinsk information kontakta:
Anders Bröijersén, medicinsk rådgivare och leg läkare, Boehringer Ingelheim
Telefon: 08-721 21 56
2012-02-15 AB
