Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2017-03-06
Diarienummer: 01074/2017
Stadsmiljöavdelningen
Peter Krahl Rydberg
Telefon 031-368 37 91
E-post: [email protected]
Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU
2017:2
Kommunstyrelsen har skickat över remissen till miljö- och klimatnämnden för yttrande
senast den 23 mars 2017.
Förslag till beslut
• Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som eget
yttrande till kommunstyrelsen.
•
Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering.
Sammanfattning
Bakgrund och uppdrag
Regeringen tillsatte en kommission med uppdraget att lämna underlag till en bred
politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken med särskilt fokus på
förhållandena för elförsörjningen efter år 2025–2030.
Kommissionen utgick i sitt arbete från scenarier för framtidens energibehov, från den
partiöverskridande ramöverenskommelsen om 100 procent förnybar elproduktion år
2040 och från det föreslagna klimatmålet om netto nollutsläpp år 2045.
Förslag på mål och åtgärder
Kommissionen föreslår två mål.
• Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett
stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av
kärnkraft med politiska beslut.
• Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med
2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till
bruttonationalprodukten (BNP).
Kommissionen lämnar ett antal förslag på åtgärder och bedömningar. Bland annat avser
dessa vindkraft, kärnkraft, vattenkraft och energitjänster.
Förvaltningens synpunkter
Energikommissionens förslag håller sig generellt på en övergripande nivå och därför är
förvaltningens synpunkter också av övergripande karaktär.
1(6)
Förvaltningen är generellt mycket positivt till en ambition om ett förnybart
energisystem eftersom det ligger i linje med stadens mål på klimat- och energiområde
och i linje med strategier i stadens klimatstrategiska program. Göteborgs Stad har goda
förutsättningar att kunna bidra till måluppfyllelsen. Utredningen har på flera sätt valt
rätt perspektiv och lyft rätt frågor såsom att ta större hänsyn till effektbehov.
Följande punkter bedömer förvaltningen borde ha beaktats i större utsträckning eller är
kontraproduktiva för stadens verksamhet och miljömål:
•
Otillräckliga ambitioner: Sverige har undertecknat och antagit klimatavtalet
som togs fram under COP21 i Paris. Elproduktion är ett område som har mycket
goda förutsättningar att minska sin redan relativt låga klimatpåverkan i snabb
takt. Förvaltningen anser att det saknas ett mål för när energisektorn ska ha inga
eller väldigt låga utsläpp av växthusgaser. År 2040, där produktionen ska vara
förnybar, är inte tillräckligt ambitiös om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen
till 1,5 grader.
•
För stort fokus på ekonomi: Utredningen nämner att ett konkurrenskraftigt
elpris är en av tre grundpelare och målet för energieffektivisering är kopplat till
den ekonomiska tillväxten. Det går inte att bortse från ekonomiska konsekvenser
som en omställning till ett förnybart energisystem innebär men vi anser att
ekonomin borde hamna längre ner i prioriteringslistan där ekologisk hållbarhet
borde stå högst upp i dessa tider där vi riskerar att missa de nationella och
globala klimatambitionerna.
•
Ekologiska konsekvenser: Utredningen tar i otillräcklig grad upp vilka
ekologiska konsekvenser en omställning till ett förnybart elsystem skulle föra
med sig.
•
Avfallsförbränning: Avfallsförbränningen och dess fossila utsläpp beskrivs i
utredningen men det är svårt att läsa ut hur framtiden för dessa fossila utsläpp
ser ut. En gemensam strategi i frågan är önskvärd.
Ärendet
Bakgrund och uppdrag
Regeringen tillsatte en kommission med uppdraget att lämna underlag till en bred
politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken med särskilt fokus på
förhållandena för elförsörjningen efter år 2025–2030.
Kommissionen utgick i sitt arbete från scenarier för framtidens energibehov, från den
partiöverskridande ramöverenskommelsen om 100 procent förnybar elproduktion år
2040 och från det föreslagna klimatmålet om netto nollutsläpp år 2045.
Förslag på mål och åtgärder
Kommissionen föreslår två mål.
• Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett
stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av
kärnkraft med politiska beslut.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
2(6)
•
Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med
2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till
bruttonationalprodukten (BNP).
Kommissionen lämnar ett antal förslag på åtgärder och bedömningar. Bland annat (viss
sammanfattning och förkortning i urvalet samt hänsyn till förslag som kan påverka
Göteborgs Stads verksamhet och mål) föreslår kommissionen att:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Elcertifikatsystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till
2030.
Energimyndigheten får i uppdrag att tillsammans med olika branscher formulera
sektorsstrategier för energieffektivisering.
Anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas.
Ett antal förslag som avser kärnkraft till exempel. Skatten på termisk effekt
avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.
Ett antal förslag som avser vattenkraft till exempel. Fastighetsskatten på
vattenkraft ska sänkas till samma nivå som för de flesta övriga
elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5 procent.
Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga
regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster
inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el.
En utredning bör tillsättas för att brett utreda vilka eventuella hinder som kan
finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och
effektivisering.
Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av
fastighetsskatten föreslås ske genom en höjning av energiskatten. Elintensiv
industri ska undantas.
I Europa och i Sverige förs en bred diskussion om vilken framtida
elmarknadsmodell som ska användas.
Förvaltningens synpunkter
Energikommissionens förslag håller sig generellt på en övergripande nivå och därför är
förvaltningens synpunkter också av övergripande karaktär.
Förvaltningen är generellt mycket positivt till en ambition om ett förnybart
energisystem eftersom det ligger i linje med stadens mål på klimat och energiområde
och i linje med strategier i stadens klimatstrategiska program. I förlängningen kan
utredningens förslag leda till förändrade förutsättningar som kommer att påverka
kommuners arbete med energieffektivisering och förnybar energi och därför är det
viktigt att alltid beakta det kommunala perspektivet och att ge kommunerna möjlighet
att styra mot målen.
Göteborgs Stad har goda möjligheter att bidra till målsättningarna genom sitt
kommunala energibolag med stor kompetens inom kraftvärme, biobränsle,
fjärrvärmestyrning och även vindkraft och biogas. Göteborgs Stad bedriver dessutom
redan idag ett ambitiöst arbete inom energieffektivisering av bland annat allmännyttiga
bostäder och kommunala lokaler.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
3(6)
Några punkter som förvaltningen bedömer som särskilt positiva:
•
Bra med långsiktig styrning: Utredningen föreslår mål för 100 procent
förnybar elproduktion och för ambitiös energieffektivisering. Göteborgs Stad har
egna mål för produktion av förnybar el och energieffektivisering och en
långsiktig ambition på nationell nivå stödjer stadens lokala ambitioner. Framför
allt utbyggnad av förnybar elproduktion från till exempel vind- och solenergi är
beroende av nationell styrning.
•
Effektperspektiv: Utredningen lyfter fram att fokus inte enbart kan ligga på
producerad mängd energi utan också på att det finns tillräckligt stor effekt
tillgänglig när behovet är som störst. Det är en aspekt som måste beaktas
eftersom vissa förnybara energiproduktionsanläggningar som till exempel
solceller levererar sin största effekt utan hänsyn till energibehovet.
•
Fokus på använd energi: Utredningen lyfter också fram att lokal produktion av
förnybar energi inte kan likställas med energieffektivisering. Det är en viktig
aspekt också med hänsyn om första punkten om effekt. Tillåts en byggnad ha
sämre klimatskal och därmed högre energianvändning eftersom energin är
producerat lokalt (till exempel solceller eller värmepump) så slår det mot
energisystemet eftersom byggnaden kommer kräva maximal produktionseffekt
när behovet är stort och den egna produktionen är sämst, som det är särskilt kalla
dagar.
Följande punkter bedömer förvaltningen borde ha beaktats i större utsträckning eller är
kontraproduktiva för stadens verksamhet och miljömål:
•
Otillräckliga ambitioner: Sverige har undertecknat och antagit klimatavtalet
som togs fram under COP21 i Paris. I avtalet uttrycks ambitionen att begränsa
uppvärmningen till maximalt 2 grader och allt ska göras för att begränsa den till
1,5 grader. Sverige har också satt som ambition att vara det första fossilfria
välfärdslandet i världen. Elproduktion är ett område som har mycket goda
förutsättningar att minska sin redan relativt låga klimatpåverkan i snabb takt.
Tekniken är till största del känd och utvecklad, produktionen är ofta
centraliserad till stora anläggningar vilket gör insatser överskådliga och
planerbara jämfört med till exempel energieffektivisering där det krävs handling
av tusentals aktörer av varierande storlek. Utifrån Sveriges ambitioner och
förutsättningar anser miljöförvaltningen att det saknas ett mål för när
energisektorn ska ha inga eller väldigt låga utsläpp av växthusgaser. År 2040,
när produktionen ska vara förnybar, är inte tillräckligt ambitiöst om vi ska
lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
•
För stor fokus på ekonomi: Utredningen nämner att ett konkurrenskraftigt
elpris är en av tre grundpelare och målet för energieffektivisering är kopplat till
den ekonomiska tillväxten. Det går inte att bortse från ekonomiska konsekvenser
som en omställning till ett förnybart energisystem innebär men vi anser att
ekonomin borde hamna längre ner i prioriteringslistan där ekologisk hållbarhet
borde stå högst upp i dessa tider där vi riskerar att missa de nationella och
globala klimatambitionerna. Det är lätt att önska sig att vi når klimatmål,
begränsar uppvärmningen till 1,5 grader och samtidigt kan fortsätta med samma
ekonomiska tillväxt med allt vad det innebär. Om vi inte vågar utmana det
ekonomiska systemet som det ser ut idag löper vi stor risk att missa våra
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
4(6)
klimatmål. Om världen inte lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader
kommer våra ekonomiska och övriga system utsättas för stora påfrestningar i
form av ett förändrat klimat med dess olika effekter. Miljöförvaltningen anser
därför att energikommissionen borde ha utgått ifrån vad som behöver ske för att
kunna följa Paris-avtalet ur ett vetenskapligt perspektiv och att de ekonomiska
konsekvenserna hade hanterats utifrån det.
•
Ekologiska konsekvenser: Utredningen tar i otillräcklig grad upp vilka
ekologiska konsekvenser en omställning till ett förnybart elsystem skulle föra
med sig. Konsekvenserna för klimatet är i fokus och det är naturligt utifrån
uppdraget. Vi anser att övriga ekologiska konsekvenser borde ha belysts och
beaktats tydligare. Till exempel är det av stor betydelse hur Sverige hanterar en
stor ökning av biobränsleanvändning och en utbyggnad av både vatten- och
vindkraft med acceptabla konsekvenser på den biologiska mångfalden. Ökad
användning av biobränsle leder till lokala utsläpp till luften medan produktion av
solceller och vindkraftturbiner kan orsaka miljöproblem i andra länder där
sällsynta jordmetaller utvinns.
•
Avfallsförbränning: Avfallsförbränningen och dess fossila utsläpp beskrivs i
utredningen men det är svårt att läsa ut hur framtiden för dessa fossila utsläpp
ser ut. Att förbränningen gör miljönytta jämfört med deponeringen gör det svårt
att ersätta eller avveckla avfallsförbränningen vilket är en utmaning för vårt
lokala klimatmål. En gemensam strategi i frågan är önskvärd.
.
Ekonomiska perspektivet
Rapporten tar hänsyn till eventuella konflikter mellan ett förändrat energisystem och det
ekonomiska systemet. Omställningen kräver investeringar men i många fall kan den ske
med en långsiktig ekonomisk vinst. Däremot finns det en risk att ekonomin får styra
utvecklingen för starkt vilket kan vara ett hinder för att nå målen med omställningen.
Barnperspektivet
Att minska miljö- och klimatpåverkan från Sveriges energisystem bidra till en bättre
miljö och framtid för barnen. Alla miljöproblem som vi skjuter vidare till kommande
generationer är oansvarigt och bör undvikas.
Jämställdhetsperspektivet
Miljöförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta
perspektiv.
Mångfaldsperspektivet
Miljöförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta
perspektiv.
Miljöperspektivet
Se under rubriken Förvaltningens synpunkter.
Omvärldsperspektivet
Elmarknaden är gränsöverskridande och kommer bli det i ännu högre grad framöver.
Att ställa om till ett förnybart energisystem sker i enlighet med internationella avtal och
överenskommelser och stora delar av den nära omvärlden i Europa förväntas följa
samma utveckling. Sverige har ambitionen att ligga i framkant av utvecklingen. Genom
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
5(6)
att gå före med gott exempel kan Sverige inspirera andra och driva på den tekniska och
politiska utvecklingen. Genom att vara och förbli en exportör av el bidrar Sverige till ett
hållbart energisystem över sina gränser.
Elproduktion, även om den sker av förnybara källor, påverkar miljön och det kan ske
även utanför landets gränser. Produktion av solceller, vinkraftverk och även uttag av
biobränsle kan leda till miljöbelastning i andra länder.
Göteborg den 14 mars 2017
Anna Ledin
direktör
Daniel Eek
avdelningschef
Bilagor
Remiss: Kraftsamling för framtidens energi
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
6(6)
