Kärnkraft - en hjälte eller bov?
Långt bort, hundratals meter ner i marken, finns något livsfarligt för oss. Den mörka jorden täcker det
som skulle kunna orsaka många människors död. Det tar flera tusen år innan det blir ofarligt och även då
kan det vara skadligt. Kärnkraften är en viktig energikälla men samtidigt ett stort problem.
Går vi mot vår egen död på grund av dess risker eller skapar det nya möjligheter? Atomkraft är ett
miljövänligt alternativ på flera sätt men det kan bli vår undergång med tanke på alla risker. En fråga jag
ställer mig själv är varför vi använder kärnkraft trots att det finns nyttigare alternativ? Är det verkligen
värt de där extra pengarna?
Nukleär fission
På Wikipedia skrivs mycket om kärnkraften. Redan på 40-talet experimenterade man med nukleär fission. De
första lyckade experimenten utfördes i Berlin 1938 av fysikerna Otto Hahn, Fritz Strassmann och Lisa Meitner.
Under andra världskriget började flera andra nationer forska inom området. Anledningen till detta var
framförallt framställning av kärnvapen. Enrico Fermi skapade år 1942 den första självuppehållande nukleära
kedjereaktionen.
Baserat på hans forskning tillverkades det plutonium som en augustiförmiddag under mitten av nittonhundratalet
skulle ändra alla Nagasaki invånares liv. En äggformad atombomb släpptes över staden och bildade ett
svampmoln. Många människor skulle behöva förlora sina liv innan den farliga radioaktiviteten skulle avta. Än
idag dör fler på grund av denna bomb, då radioaktivitet dödar fler personer i cancer än innan.
På gott & ont
Kärnkraft är som sagt en energikälla på gott och ont. Man slipper utsläpp av växthusgaser och skadliga gaser i
atmosfären vilket gör att man inte bidrar till en ökad global uppvärmning vilket är bra för oss människor. I
artikeln “Älskade, hatade kärnkraft - finns du kvar 2050” på hemsidan forskning.se intervjuar Eva Barkeman
Ane Håkansson som menar att elen i Sverige behövs, om de flyttas skapar det enligt honom konsekvenser för
hela samhället. För att citera:
“Om vi inte har kärnkraft riskerar den finansiella grunden för välfärden att försvinna”. Kärnkraft är viktigt men
det kanske inte är värt de uppoffringar vi behöver göra att få det att fungera. I samma artikel skrivs också mer
om dess följder och nackdelar:
En av nackdelarna med kärnkraft är uranbrytningen som medför stora skador på miljön och naturen.
Gruvarbetare drabbas av cancer i större utsträckning än normalt på grund av kärnkraften.
Konsekvenserna av kärnkraften kan vara väldigt allvarliga. Sker en olycka kan många liv stå på spel. Detta kan
hända ifall fissionen i reaktorn fortsätter av sig själv, börjar den då löpa amok kan den orsaka en härdsmälta.
Beroende på kärnkraftverkets konstruktion kan det leda till utsläpp av radioaktiv strålning. En sådan olycka
inträffade i Tjernobyl 1986, då den farliga strålningen inte bara spreds i Ukraina utan också över andra länder,
exempelvis Sverige.
Vettiga alternativ
Eftersom det finns många risker med kärnkraftverk så föreslår många organisationer, exempelvis Greenpeace att
man stänger reaktorer och använder andra alternativ, tillexempel fossila energikällor. Såsom kol, olja, naturgas
och kolkraft.
På hemsidan Greenpeace.org menar man också att det både finns risker och fördelar med alternativen till
kärnkraft.
Det negativa med fossila bränslen är att de inte är förnybara och oljan som används som bensin i bilar bildar
koldioxid och avgaser som förvärrar växthuseffekten och bidrar till den globala uppvärmningen, som i sin tur
kommer höja medeltemperaturen i världen vilket kan göra att vissa länder hamnar under vatten. De länder har
subtropiskt klimat kanske då kommer drabbas av torka. På grund av detta föreslår man också förnybara
energikällor, såsom sol och vind och vatten.
Slutförvaring
Slutförvaringen för kärnavfall är en mycket omdiskuterad fråga. Även mer omdebatterad än alternativen till
kärnkraften. Idag finns inget bestämt men flera förslag har lagts fram, på vattenfall.se kan man hitta flera av
dem.
Eftersom de högaktiva ämnena tar 17 miljarder år att sönderfalla är det mycket viktigt att slutförvaringsplatsen
är avskild från djur, människor och natur så ingen skadas.
Radioaktivt avfall kan delas in i tre kategorier: lågaktivt, medelaktivt och högaktivt avfall. Det lågaktiva avfallet
är vanligtvis använda skyddskläder och filter och är därför säkert nog att behandlas som ordinärt avfall efter att
det har tvättats och sorterats.
Medelaktivt avfall måste däremot isoleras och strålskyddas i ungefär 500 år innan det kan räknas som ofarligt
avfall.
Det högaktiva avfallet består av använt kärnbränsle. Högaktivt avfall utgör bara fem procent av den totala
volymen kärnavfall, men står för 99 % av strålningen. För att innesluta strålningen från kärnbränslet krävs flera
meter vatten eller stål. Halveringstiden är ungefär 100 000 år.
Varje land tar hand om sitt eget kärnavfall. I Sverige förvaras använt kärnbränsle i djupliggande
vattenreservoarer tills strålningen har minskat med 90 %, vilket uppskattningsvis är 30 år. Avfallet förs sedan
vidare till geologisk slutförvaring, då innesluts det i kapslar som består av skyddsmaterial, tillexempel koppar
och järn. Kapslarna förvaras sedan i bergrum eller tunnlar 400-1000 m under marken. Många länder har valt och
planerar liknande strategier som oss i Sverige men de har ännu inte tagits i drift. I vissa länder är frågan om
kärnavfallets slutförvaring obesvarad då inga förslag finns.
Kärnkraften- vår framgång eller undergång?
Så tidigt som på fyrtiotalet upptäckte man vad en nukleär kedjereaktion kan åstadkomma. För oss människor är
det farligt ifall något går fel och om radioaktiv strålning sprids. Ett exempel på en allvarlig olycka som skett var
i Tjernobyl under slutet av 80-talet. Med tanke på dess risker finns fossila bränslen och förnybara energi som
alternativa energikällor.
Kärnavfallet delas in i tre kategorier beroende på hur radioaktivt det är. Det farligaste är det högaktiva avfallet
som nästan står för all strålning.
Vi svenskar förvarar det i kapslar några hundra meter under marken. I historien har kärnkraften som skrivet gett
oss mycket men också tagit en del. Som nämnt så är kärnkraften en bra energikälla då den är relativt nyttig,
billig och ger mycket energi. Dock så kan det bli väldigt skadligt för oss människor ifall en olycka skulle
inträffa, då många liv skulle sättas på spel.
Sammanfattningsvis; ingen är perfekt, inte människor, inte maskiner - inte ens kärnreaktorer, därför är det
viktigt att känna till riskerna men också fördelarna med kärnkraften eftersom samtidigt som det kan orsaka
problem kan det också skapa möjligheter.
Emma, 16 år
Gymnasieskolan Knut Hahn
