Bearbetad 2010-01-08 Läsår 2010 Fliseryds skola Likabehandlingsplan mot Diskriminering och All kränkande behandling 1 Innehållsförteckning Fliseryds skolas Värdegrund sid 3 Mål lagar och styrdokument sid 4-5 Kommunens jämställdhetsplan sid 5 Definition av diskriminering och annan kränkande behandling sid 6-7 Allmänt om handlingsplanen sid 8 Så här arbetar vi förebyggande på Fliseryds skola sid 9 Trygghetsteamet vid Fliseryds skola år F – 6 sid 10 Skolans åtgärder sid 11 Kommunens handlingsplan då elev blir kränkt av vuxen i skolan sid 12 Skolans handlingsplan då elev kränker vuxna sid 13 Kamratstödjare sid 14 Hemmets åtgärder sid 15 2 alla ska känna sig trygga, därför ingriper vi mot våld, mobbning, rasism och all annan diskriminering för att skapa goda kamratrelationer uppträder vi trevligt, använder ett vårdat språk och hjälps åt att lösa konflikter genom att visa hänsyn och respekt för varandra tar vi ansvar för vår miljö Våra förväntningar på dig som elev är att du passar tider respekterar att skolan är en arbetsplats och att alla där har rätt till arbetsro uppträder hänsynsfullt, artigt och vänligt mot alla barn och vuxna och använder ett vårdat språk tar ansvar för ditt lärande lyssnar på andra och väntar på din tur då flera ska samsas om uppmärksamhet följer skolans regler (se separat papper) sköter dina hemuppgifter ser till att det Du behöver under skoldagen finns med(idrottskläder,böcker,frukt, mm.) Våra förväntningar på dig som förälder är att du ställer upp på skolans värdegrund hjälper ditt barn att komma i tid hjälper ditt barn med hemuppgifter och ser till att de sköts tar del av information från skolan och skickar tillbaka ”svarslappar” sjukanmäler Ditt barn till skolan gentemot ditt barn har en positivt förhållningssätt till skolan om Du är missnöjd med eller undrar över något tala först med berörd personal meddelar klassläraren om det sker förändringar i familjen som påverkar Ditt barn deltar på föräldramöten och utvecklingssamtal ser till att det Ditt barn behöver under skoldagen finns med (idrottskläder, böcker, frukt mm). ser till att Ditt barn är utvilat och har ätit frukost Ni, som föräldrar och elever, kan förvänta er att vi på skolan är väl förtrogna med skolans värdegrund och arbetar efter denna arbetar för att skapa trygghet och en trivsam skolmiljö för barnen möter alla barn med hänsyn, vänlighet och respekt uppmuntrar ett gott uppförande och en positiv anda på skolan bryr oss om och samarbetar kring Ditt barn ingriper mot våld, kränkningar och mobbning tar kontakt med dig om något särskilt händer erbjuder föräldramöten och utvecklingssamtal får regelbunden information av verksamheten 3 Mål I Fliseryds skola går alla utan rädsla för att bli utsatt för kränkande behandling eller mobbning. Alla, barn, föräldrar och personal känner till att denna handlingsplan finns. All personal arbetar aktivt med förebyggandet av kränkande behandling och vidtar åtgärder direkt enligt vår handlingsplan om kränkning uppstår. Vad säger lagen? ” Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Verksamheterna ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan. I den ska planerade åtgärder redovisas. Planen ses över och följs upp varje år. Planen ska vara ett ”levande” dokument i den meningen att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten” (Skolverket i mars 2006). Sedan 1 januari 2009 tillkommer att eleverna skyddas för könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder (se definition sid 6-7). 4 Vad säger läroplanen? Lpo-94 (skolans läroplan) ”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Vad står i kommunens jämställdhetsplan? För att få ett jämställt tänkande bland barn och ungdom ska skolor ägna tid åt jämställdhetsfrågor vad gäller attityder till flickor respektive pojkar stimulera pojkar och flickor till otraditionella yrkesval sträva efter att undervisningsgrupper ska ha både manliga och kvinnliga lärare anpassa lokaler och uterum efter pojkars och flickors olika behov av lek och rörelse bibringa barnen jämställda attityder genom en pedagogik genomsyrad av jämställdhet 5 Definition av diskriminering och annan kränkande behandling Hämtat ur Skolverkets ”Allmänna råd” Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Mobbning Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Detta skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Kränkande behandling Begreppet ”kränkande behandling” är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn och ungdomar som vuxna. Den som blivit kränkt måste alltid tas på allvar. 6 Exempel vad som kan vara mobbning liksom annan kränkande behandling. Hämtat ur skolverkets ”Allmänna råd” Mobbning kan, liksom annan kränkande behandling, vara t.ex. fysisk (bli utsatt för slag och knuffar) verbal, (bli hotad eller kallad hora, bög). psykosocial (bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). Text och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms, msm). Åldersrelaterade Sexuellt relaterade funktionsrelaterade Trakasserier av person med funktionshinder avser varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism avser att se vissa folkgrupper som mindre värda. Främlingsfientlighet, etnisk tillhörighet avser motvilja mot grupper. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Traskasserier av persona med könsöverskridande identitet eller uttryck avser att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Åldersdiskriminering avser kränkningar för att en elev är äldre eller yngre än sina klasskamrater, har gamla eller unga föräldrar. 7 Allmänt om handlingsplanen Allmänt om handlingsplanen. Handlingsplanen gäller för ett läsår. Utvärdering och revidering av planen sker årligen i juni månad och vid behov. Rektor ansvarar för utvärderingen. Arbetslaget/klassansvariga för förskoleklass till år 6 i skolan har ansvar för att informera eleverna om skolans handlingsplan mot diskriminering och annan form av kränkande behandling. Arbetet med att skapa en bra arbetsmiljö på skolan är ett ständigt pågående arbete för alla verksamma i skolan, både barn och vuxna. Informationen om vårt arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling lämnas vid föräldramöte varje läsårsstart. Arbetslaget/klassansvarig ansvarar för att detta sker. Handlingsplanen förankras i områdets samrådsgrupp, rektor ansvarar för att detta sker. 8 Så här ser vårt förebyggande arbete ut på Fliseryds skola Kontinuerliga diskussioner och värderingar av de normer och regler som finns i skolan/samhället. Stor vikt läggs vid skolans sociala mål och värdegrund, där vi arbetar med för åldrarna lämpligt material. Enkäter i samtliga klasser varje termin (ht senast v 42 och vt senast v 12) Lärare Sammanställning av enkäter Trygghetsteam Uppföljning varje termin av handlingsplanen Rektor Hälsosamtal F, 2, 4, 6 Skolsköterska Kamratstödjarträffar Skolsköterska/Trygghetsteam Vuxna finns alltid ute på raster och vid skolskjutsar – (från 07.45) Åldersblandade aktivitetsgrupper Vuxna är noga med att berömma allt positivt beteende hos eleverna. All personal verkar för goda relationer och stämningar i elevgrupperna och är positiva förebilder. Alla vuxna i skolan visar klart och tydligt att de inte accepterar mobbning och ingriper omedelbart vid tecken på mobbning. Vi ger eleverna många möjligheter att uttrycka hur de har det med kamrater och trivsel i skolan. Detta sker genom enskilda samtal, samtalsgrupper, spel, dagböcker, veckoutvärderingar, trivselenkäter, rollspel/drama m.m. All personal arbetar aktivt med värderingar för att stärka elever och grupper. I år 3-6 finns kamratstödjare. Kamratstödjarna fungerar som stöd för alla elever på skolan. Till dessa kan man som elev vända sig när man tycker att någon behandlas illa. Trivsel- och kamratrelationer tas upp vid varje utvecklingssamtal. 9 Fliseryds skolas trygghetsteam Personer som ingår i trygghetsteamet Ethel Boman, Birgitta Ström, Susann Åberg, Birgitta Hamberg-Samuelsson, Karin Mårtensson Trygghetsteamets uppdrag Upprätta och revidera handlingsplanen för diskriminering och annan kränkande behandling. Detta gäller såväl förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling, samt plan (sid. 11) för hur trygghetsteamet agerar vid akuta situationer. Personalen agerar enligt handlingsplanen som är den fastställda metoden för hantering mot diskriminering och annan kränkande behandling på skolan. Trygghetsteamet kopplas in när önskad förändring inte har skett, trots upprepade samtal. Trygghetsteamet kan handleda andra lärare, samt vara behjälplig med aktuell litteratur. Trygghetsteamet ansvarar för genomförandet av trygghetsenkäterna, samt upprättande av förslag till handlingsplan utifrån dess resultat. Trygghetsteamet träffas ca 1 gång/månad för planering och uppföljning av sitt arbete. 10 Skolans handlingsplan vid diskriminering och annan kränkande behandling. Barn - Barn den som sett/fått veta tar tag i akuta kränkningar direkt, meddelar klassläraren. klassläraren/ trygghetsteamet talar med utsatta elever i enrum klassläraren/ trygghetsteamet talar med den som kränker i enrum om klassläraren/ trygghetsteamet bedömer det lämpligt sammanförs den kränkta eleven med den som kränkt under vuxens ledning klasslärare/ den som sett händelsen kontaktar föräldrarna när samtal med de inblandade genomförts klassläraren upprättar åtgärdsprogram med den elev som kränkt och den som utsatts för detta. Uppföljning beslutas vid mötet, ingår i åtgärdsprogrammet klassläraren informerar rektor om den kränkande behandlingen inte upphör kallar rektor de inblandade (barn föräldrar, lärare) till elevvårdskonferens skolpsykolog/kurator kontaktas vid behov handledning till personal vid behov Konsultation med socialtjänsten Ev anmälan till socialtjänsten rektor ansvarar Rutiner vid bråk Bedöm situationen Hur allvarlig är den Behöver hjälp tillkallas Är det en nödsituation Behövs ett fysiskt ingripande eller kan man tala tillrätta 11 behandling) Handlingsplan då elev blir kränkt av vuxen i skolan Inledning Alla vuxna på skolan ska i sin yrkesutövning alltid bemöta eleverna med respekt för deras person. De ska också respektera elevens rätt att vara sig själv. De ska dessutom skydda varje elev mot skada, kränkning och trakasserier. Elever skall inte heller utsättas för retsamma kommentarer. Vuxna på skolan ska visa god sammanhållning men inte på ett sådant sätt att det kan skada eleverna. Personalen ska ingripa om annan vuxen uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter. Varje skola ska ha en plan för hur man arbetar med det förebyggande arbetet då elev blir kränkt av vuxen i skolan. Åtgärder när vuxna kränker barn/elever Som kollega och chef reagerar man och påtalar hur man upplever situationen. Samtal med berörd vuxen för att få dennes bild av situationen genomförs när barn/elev eller förälder anser att en kränkning har ägt rum och därför kontaktat någon inom förskolan/skolan. Ansvar: Den som kontaktats / rektor. Återkoppling sker till barn/elev och förälder av den som talat med den vuxne senast dagen efter händelsen. Ansvar: Den som har genomfört samtalet: Uppföljning med elev / förälder / vuxen sker inom en vecka. Ansvar: Den som har genomfört samtalet. Åtgärder / resultat skall dokumenteras. Upplevelser att reagera på Bli kallad för dumma saker. Skämt som sårar. Sarkasmer och ord som inte barn/elever förstår, men känner olust inför. Nedvärderande kommentarer. Jämförelser med kamraters beteende eller prestationer. Fysiskt våld. 12 Handlingsplan för Fliseryds skolan Barn kränker vuxna tillsägelse – markera oönskat beteende. Samtal samma dag mellan berörd personal och barn efter tillsägelse ringer klassläraren hem, för att finna lösningar tillsammans om beteendet trots samtal fortsätter kontaktar rektor hemmet om vidare åtgärder är nödvändiga kallas elev och föräldrar till EVK (elevvårdskonferens) där ett åtgärdsprogram upprättas skolan konsulterar socialtjänsten ger inte dessa åtgärder önskvärt resultat görs en anmälan till socialtjänsten. Dessa åtgärder dokumenteras av klasslärare som vidarebefodrar dessa till rektor. Oönskat beteende Svordomar, gester, knuffar, slag, åverkan, tillmälen eller annan kränkande handling t ex avvika under pågående samtal. Åtgärdsplan när vuxna kränker vuxna kontaktas Personal Rektor, skyddsombud Chef anställd Skyddsombud, förvaltningsledning I båda fallen behövs hjälp av utomstående kompetens t ex. personalavdelningen, Previa, psykolog, kurator 13 Kamratstödjare I år 3 – 6 arbetar vi med kamratstödjare. De elever, som utsetts till kamratstödjare, träffas ungefär en gång per månad. För att få kontinuitet i arbetet är vår förhoppning att kamratstödjare, som väljs i år 3 ska behålla uppdraget under hela perioden år 3 – 6. Ett rådgivande val sker i klassen, men kamratstödjarna utses av trygghetsteamet. Kamratstödjarna i år 5 får en gång under läsåret utbildning av skolsköterskan. En kamratstödjares uppgift är att se, vara lyhörd och förmedla händelser som kan vara av sådan art, att man kan misstänka diskriminering eller annan kränkande behandling. 14 Hemmets åtgärder vid diskriminering och annan kränkande behandling. Var observant på ditt barn, samtala tillsammans och lyssna på barnet. Kontakta lärare eller rektor om du som förälder misstänker att något inte är som det ska. Klassläraren samtalar med berörda, åtgärder enligt skolans åtgärdsplan, se sid. 11. (Händelser som sker på fritiden ansvarar föräldrarna för). Det är av avgörande betydelse att hemmet och skolan har en öppen dialog och känner stöd i varandra. När hemmet upptäcker att barn kränker Oerhört viktigt att beteendet ögonblickligen bryts. Att diskriminera eller kränka någon innebär, om det inte stoppas, att barnet lär sig att det är ens rättighet att bära sig illa åt mot en annan människa. Kontakta ansvarig lärare eller rektor. Åtgärder enligt skolans åtgärdsplan barn kränker barn. (sid. 11). (Händelser som sker på fritiden ansvarar föräldrar för.) Engagera er i barnets fritidsaktiviteter. Uppmuntra positiva sidor. Prata om gott kamratskap och positivt ledarskap. Undvik att ge skuldkänslor. 15 16