UV GAL PM 2013:07
GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING
Sten från E22, Norje
Sunnansund
Ytterligare analys av sten från E22-projektet Sölve–Stensnäs
Blekinge, Ysane socken, RAÄ 44, Lokal 12
Erik Ogenhall
Omslag: Vänster - diabas från Fnr 397, höger - ryolit från Fnr 1510.
Foto Erik Ogenhall, GAL
Innehåll
Sammanfattning .................................................................................................... 5
Abstract ................................................................................................................. 5
Inledning................................................................................................................ 7
Metod .................................................................................................................... 7
Geologi .................................................................................................................. 7
Bergarter i det analyserade materialet ................................................................ 10
Diabas ............................................................................................................ 10
Ryolit - sur vulkanit......................................................................................... 10
Sandsten - kvartsit ......................................................................................... 11
Gabbro/amfibolit?........................................................................................... 11
Övriga bergarter ............................................................................................. 11
Bergarternas proveniens ..................................................................................... 12
Referenser .......................................................................................................... 16
Administrativa uppgifter....................................................................................... 17
Bilaga 1 ............................................................................................................... 18
Geologisk ordlista .......................................................................................... 18
Sten från E22, Norje Sunnansund. 3
4
UV GAL PM 2013:07
Sammanfattning
På uppdrag av Mathilda Kjällquist, UV Syd, har Geoarkeologiskt
laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala, översiktligt undersökt
stenmaterial från Ysane socken, lokal 12 (RAÄ 44) i Blekinge. Denna
okulära undersökning är en bredare men ytligare komplettering till den
mer ingående analys av stenmaterial från området som utfördes av GAL
2012 (UV GAL Rapport 2012:13). Det nu analyserade materialet hade
lägre prioritet än det som analyserades 2012.
Resultatet i denna undersökning visar stor samstämmighet med
resultatet från den tidigare analysen av motsvarande material. Förutom en
oidentifierad bergart (Fnr 2288) kan det fastställas att stenmaterialet
sannolikt har lokal härkomst. Dominerar gör gångbergarten diabas (av
typen BDD) och ryolit (s.k. sur vulkanit). Varianter av sandsten-kvartsit
förekommer också samt ett fåtal stenavslag av bergarten amfibolit. I det
övriga stenmaterialet kan heller inget ”exotiskt” identifieras.
Abstract
Rock samples and mesolithic stone artefacts from excavations at Ysane
(locality 12) in western Blekinge have been examined optically.
All of the examined material is likely to be found in the local bedrock.
The dominating rock type, dolerite, can be found on the south coast
east of the excavation area.
Felsic volcanic rocks (rhyolite) are also common and can likely come
from very local outcrops or boulders in the till.
Quartzite-sandstone can possibly be found in very local bedrock, but
also from rocks a few tens of km towards NW.
A few samples of amphibolite are also possible to find in the nearby
bedrock.
This work is a continuation of the more detailed analyses performed
during 2012 (UV GAL Rapport 2012:13).
Sten från E22, Norje Sunnansund. 5
6
UV GAL PM 2013:07
Inledning
På uppdrag av Mathilda Kjällquist, UV Syd, har Geoarkeologiskt
laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala, översiktligt undersökt
arkeologiskt stenmaterial från Ysane socken, lokal 12 (RAÄ 44) i
Blekinge. Utgrävningarna av mesolitiska boplatser är föranledda
omdragning av väg E22 i området.
Denna okulära undersökning är en komplettering av den mer ingående
analys av stenmaterial från området som utfördes av GAL 2012 (UV
GAL Rapport 2012:13). Resultatet från den undersökningen visade att
nästan allt material hade lokal proveniens, men att ett fåtal stenar
sannolikt var av bergarter med mer regional härkomst, troligen Skåne
och/eller Bornholm. Det nu analyserade materialet hade lägre prioritet än
det som analyserades 2012.
Frågeställningen omfattar översiktlig bergartsbedömning och
identifiering av sten med möjligt avvikande proveniens.
Metod
Materialet har undersökts på liknande sätt som i den tidigare rapporten,
men mer översiktligt och utan fotografering. Stenarna har undersökts
(okulärt) i en Zeiss Stemi DV4 stereolupp. Bergarternas utseende och
karaktär har bedömts på befintliga vittrade ytor, vilket i de flesta fall
begränsar de mineralogiska observationerna. I mycket finkorniga
bergarter kan inte enskilda kristaller identifieras, men ytan kan ofta ändå
ge en fingervisning om innehållet. Optimalt är att göra observationer på
färska brottytor, men även vittrade (rena) ytor kan ibland ge bra
information. För mer exakta petrografiska analyser krävs tunnslip som
studeras i mikroskop och ibland i mikrosond. För en fullständig
bergartsanalys krävs ofta även en totalkemisk analys.
De vanligaste bergartsbildande mineral, som kan vara möjliga att
identifiera okulärt i lupp, innefattar bl.a. kvarts, fältspat (t.ex. vit
plagioklas och rosa kalifältspat), glimmer (t.ex. mörk biotit och ljus
muskovit) samt ibland amfibol (t.ex. hornblände) och pyroxen (t.ex.
augit). Även kalcit (kalk) kan förekomma och kan då ofta identifieras
med hjälp av saltsyra. Fördelningen av dessa mineral, tillsammans med
bl.a. kornstorlek, kan ge en fingervisning om vilken bergart, eller
bergartstyp, materialet består av.
Resultatet av den petrografiska analysen, d.v.s. bergartsbedömningen,
jämförs med tillgängliga geologiska kartor över området (SGU, Sveriges
geologiska undersökning i Uppsala). Både berggrundskartor,
jordartskartor samt tillhörande kartbeskrivningar utnyttjas för att ge ett
möjligt ursprung (proveniens) till stenmaterialet.
Geologi
Urberget i de sydvästra delarna av Blekinge domineras av 1,7 till 1,4
miljarder år gamla kristallina bergarter med varierande utseende och
sammansättning, vanligen granitoider (granit och närbesläktade bergarter)
och gnejser. Även metavulkanit förekommer liksom mindre förekomster
Sten från E22, Norje Sunnansund. 7
av grönsten (amfibolit) och diabasgångar. Ovanpå det kristallina urberget
finns ställvis avsevärt yngre sedimentära bergarter, huvudsakligen krita,
kalksten och sandsten, med en ålder på ca 75 miljoner år (fig. 1).
Jordarter med ursprung i den underliggande berggrunden domineras av
sand och morän. Lokalt förekommer dock rikligt med gyttja.
Lokal 12 ligger på den sedimentära berggrunden (krita) och
dominerande jordarter är gyttja, sand och morän, men både glaciallera
och isälvsmaterial (en rullstensås) finns i nära anslutning (fig. 2).
Isräfflor på berghällar i området visar att inlandsisen haft en sydlig
rörelse, vilket gör att ursprunget till istransporterat stenmaterial i de lösa
jordavlagringarna vanligen finns mer eller mindre rakt norrut.
Figur 1. Förenklad berggrundskarta med lokal 12 utmärkt. Kartutsnittet är ca 6x7 km.© SGU
8
UV GAL PM 2013:07
Figur 2. Lokal jordartskarta med lokal 12 utmärkt. Morän med blå prickar är blockfattig. Horisontella
streck innebär ett tunt ytlager av torv. Röd färg är berg. Kartutsnittet är ca 6x7 km.© SGU
Sten från E22, Norje Sunnansund. 9
Bergarter i det analyserade materialet
Av de ca 140 stenavslag (fördelade på 76 fyndposter) som undersökts
bestod 54 % av diabas, 28 % var ryolit, 13 % sandsten/kvartsit och 5 %
övriga bergarter inkl. gabbro/amfibolit (tab.1).
Diabas
Den vanligaste bergarten i de undersökta avslagen är diabas (tab. 1 samt
omslagsfoto vänster), en mörk gångbergart som i naturen kan identifieras
både på sitt uppträdande som mörka gångar, samt på sin
mineralsammansättning och listporfyriska/ofitiska textur (se bilaga 1).
Regionalt finns två typer av diabas representerade: BlekingeDalarnadiabas (BDD) och Hyperitdiabas.
Blekinge-Dalarnadiabas (BDD) är vanligen mörkgrå och fint
medelkornig och förekommer i ett stråk från Bornholm via Blekinge upp
till Dalarna. Den har även kallats olivindiabas då den ofta innehåller
mineralet olivin. Den är ca 930 miljoner år gammal. Bergarten är vanligt
förekommande utmed sydkusten rakt österut från undersökningarna (fig.
4, lila).
Hyperitdiabasen är en finkornig till fint medelkornig svart bergart som
förekommer i ett stråk från Skåne genom Västergötland till norra
Värmland. Denna bergart har länge varit föremål för brytning under
handelsnamnet Svart Granit. Den är ca 1570 miljoner år gammal. I
närområdet förekommer denna bergart ett par mil västerut i Skåne, bl.a.
nära sjön Immeln (fig. 3, lila-Hy).
Den diabas som återfinns i de flesta avslag har ofta en vittringshud där
man anar den ofitiska ”list-” texturen och kan identifiera både vit fältspat,
grågrön pyroxen samt ibland svarta kristaller (troligen) av amfibol.
Bergartens egentliga färg är grå men den har ofta en ljusbrun vittringshud
som kan vara flera mm tjock. Den bruna färgtonen kommer sannolikt från
nedbrytning (vittring) av pyroxen. Alla nu undersökta avslag förefaller
vara av typen BDD.
Ett fynd, Fnr 2297, består av en diabas är mer finkornig än de andra.
(Jämför 9799 och 10549 från lokal 14, UV GAL Rapport 2012:13) Dock
är det troligen fråga om en lokal variation.
Ryolit - sur vulkanit
Ett stort antal avslag består av en ofta mycket finkornig och kvartsrik
bergart, sannolikt vulkanisk s.k. ryolit (tab. 1 samt omslagsfoto höger).
Ibland noteras att den är porfyrisk. Denna finns lokalt rikligt
representerad i berggrunden huvudsakligen väster om undersökningarna
(bl.a. Ryssberget), men även nära lokal 12 (fig. 1, gul).
Ett av avslagen i fyndpost Fnr 918 förefaller ”blandad” med diabas, en
association det inte finns något direkt stöd för på geologiska kartor men
som även noterades 2012 (UV GAL Rapport 2012:13).
10
UV GAL PM 2013:07
Sandsten - kvartsit
Ett antal avslag bedöms vara av bergarten kvartsit eller ”mer oren”
sandsten (tab. 1). Bergarterna är mycket närbesläktade och det kan inte
uteslutas att alla avslag består av varianter av samma bergart. Bergarten
domineras helt av kvarts men vissa har ett betydande inslag av fältspat
och/eller glimmer.
Kvartssandsten förekommer som en variant i den sedimentära kritan
bl.a. vid Lönneborg, Ekliden, Norje samt 1,5 km NV om Gammalstorps
kyrka, där ett stenbrott finns (fig. 1, grön med blå prickar).
En kvartsit-glimmerkvartsit som finns norr om Ivösjön i Skåne, ett par
mil NV om undersökningarna, kan vara av aktuell typ (fig. 3, blå-Kv).
Gabbro/amfibolit?
Några fynd från lokal 12 (tab. 1) består troligen av den metamorfa
bergarten amfibolit (ibland kallat grönsten). Den kan ursprungligen vara
en s.k. gabbro. Den vittrade ytan uppvisar vit plagioklas och svart
amfibol, troligen hornblände.
Möjligen kunde även en yxa från lokal 12 (Fnr 856, UV GAL Rapport
2012:13) också vara av denna bergart. Amfiboliten finns representerad på
ett fåtal mindre platser norr om undersökningarna men är mer frekvent ett
par mil österut, i Skåne (fig. 3 & 4, mörkgrön-Am).
Övriga bergarter
Fnr 552 består av finkornig kvarts och biotit samt rikligt med sekundärt
(under metamorfos) tillväxta rosa granater. Ursprungsbergarten kan vara
en glimmerskiffer. Liknande bergarter finns mellan Ivösjön och Immeln i
Skåne, ett par mil NV om undersökningarna (fig. 3, ljusgul-Sk). Det är
samma bergart som i Fnr 862 (UV GAL Rapport 2012:13).
Ett fynd, Fnr 2288, består av en ännu oidentifierad bergart som
avviker i utseende. Den är mörk, blåsig/porig och har en tät/glasig
mellanmassa. Stenen har en yta som är slät och ser ”polerad” ut. Den är
mycket hård och är troligen kvartsrik och finkornig. För att kunna
identifiera stenens mineralsammansättning och bergartstyp krävs att den
provtas/sågas och prepareras till tunnslip. Det skulle ev. kunna röra sig
om en variant av ryolit som legat i strandkanten och blivit polerad, något
som även stämmer med fyndförhållandena.
Sten från E22, Norje Sunnansund. 11
Bergarternas proveniens
Troligen har allt nu undersökt stenmaterial från de mesolitiska
boplatserna hämtats relativt lokalt (möjligen förutom Fnr 2288). Heller
inget övrigt stenmaterial från lokal 12 förefaller ”exotiskt” förutom det
som nämnts i rapporten från 2012 (UV GAL Rapport 2012:13).
Den så vanliga diabasen är sannolikt av den typ som kallas BlekingeDalarnadiabas (BDD) (C.H. Wahlgren, pers. komm.). Denna uppträder
som ett antal gångar med NNO–SSV-lig utsträckning utmed sydkusten
öster om undersökningarna och finns/fanns sannolikt lättåtkomlig på flera
av öarna (fig. 4, lila-inringade). Dessa gångar är relativt väl undersökta
och utförligare kemiska och petrologiska undersökningar av diabas från
utgrävningarna skulle möjligen kunna fastställa exakt vilken av gångarna
som varit källa till den bearbetade diabasen. Ingen s.k. Hyperitdiabas
finns i materialet.
När det gäller fynden av kvartsit-sandsten finns två möjligheter till
ursprunget; dels de kvartsrika varianter av krita-kalksten, kvartssandsten,
som finns i nära anslutning till undersökningarna (fig. 1, S), alternativt
den kvartsit som finns ca. 2 mil mot NV (fig. 3, blå-Kv). Utförligare
petrologiska undersökningar krävs för att fastställa detta.
Fynd av vulkaniskt material består av en mycket kvartsrik bergart som
klassificeras som ryolit och ofta är porfyrisk. Denna bergart finns
välrepresenterad både i direkt anslutning till undersökningarna (fig. 1,
gul) samt längre västerut (fig. 3, gul). Noterbart är att ett av avslagen
(918) innehåller fragment av diabas, något som även noterades 2012 (UV
GAL Rapport 2012:13). Detta skulle kunna tyda på att en diabasgång
skär genom ryolit, något det inte finns stöd för i de publicerade
geologiska kartorna (SGU).
Bergarten amfibolit (ibland kallad grönsten och kan komma från
gabbro) finns i flera fynd och ursprunget kan vara någon av de små
förekomster som finns norr eller väster om undersökningarna (fig. 3 & 4,
mörkgrön-Am).
Den granatrika glimmerskiffern i Fnr 552 består av samma bergart
som 862, vilken också kommer från lokal 12. Möjligen kan de härledas
till den skiffer som uppträder i anslutning till kvartsiten ca. 2 mil mot NV
(fig. 3, ljusgul-Sk).
12
UV GAL PM 2013:07
Figur 3. Förenklad och sammansatt berggrundskarta över området väster om det undersökta området. Granit-gnejs =
röd, orange och brun. Ryolit = gul, Krita-kalksten = ljusgrön med S som sandstensvariant. Skiffer (Sk) = ljusgul. Kvartsit
(Kv) = blå. Amfibolit (Am) = mörkgrön. Hyperitdiabas (Hy) = lila. Se även lokal 12 och legend i fig. 1. © SGU
Sten från E22, Norje Sunnansund. 13
Figur 4. Förenklad och sammansatt berggrundskarta över området öster om det undersökta området. Färger och
beteckningar samma som fig. 1 & 3. Gångar av Blekinge-Dalarnadiabaser (BDD) inringade (lila): 1Karlshamnsgången, 2-Hällarydsgången, 3-Tärnögången, 4-Hobygången, 5-Sköneviksgången.
14
UV GAL PM 2013:07
Fnr
204
246
321
329
339
386
397
406
424
430
445
453
535
536
552
555
565
585
603
630
633
645
673
677
688
698
743
748
762
811
848
853
895
910
918
936
954
977
989
998
1020
1029
1032
1082
1135
1150
1186
1346
1354
1379
1399
1423
1428
1431
1481
1496
1510
1546
1874
2052
2056
2070
2085
2106
2149
2159
2163
2179
2195
2199
2217
2224
2267
2279
2288
2676
Antal
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
2
3
1
2
1
2
1
1
1
1
1
2
5
1
1
1
6
9
5
2
1
3
2
1
1
3
2
1
1
1
2
1
5
1
2
1
2
1
2
5
1
2
9
2
2
1
1
1
1
3
2
2
1
2
1
1
1
2
1
Anmärkning
1 avs
1 avs
1 avs
1 avs
1 avs
1 avs
2 avs
1 avs
1 avs
1 avs
1 avs
1 avs
2 avs
1 avs
Bergart med granater
1 avs
1 avs
2 avs
3 avs
1 avs
2 avs
1 avs
2 avs
1 avs
1 avs
1 avs
1 avs
1 avs
1 kä. 1 avs
5 avs
1 kä
1 avs
1 avs
6 avs
9 avs
5 avs
2 avs
1 avs
3 avs
2 avs
1 avs
1 avs
3 avs
2 avs
1 kä
1 avs
1 avs
2 avs
1 avs
5 avs
1 avs
2 avs
1 avs
2 avs
1 avs
2 avs
4 avs, 1 eventuell slipsten
1 avs
2 avs (troligen diabas)
9 avs
2 avs (olika bergarter)
2 avs
1 avs
1 avs
1 avs
1 avs
3 avs
2 avs
2 avs
1 avs
2 avs
1 avs
1 avs
vittrad sten, yxämne?
1 avs, 1 ev. vulkanisk sten
1 avs
Bergart GAL
Övrigt GAL
Sandsten
Grå, finkornig
Sandsten-kvartsit
Grå, finkornig
Sandsten-kvartsit
Grå, finkornig
Sandsten-kvartsit
Grå, finkornig
Sandsten-kvartsit
Grå, finkornig
Diabas
Mörkgrå, brun vittringsyta
Diabas
Mörkgrå, brun vittringsyta
Diabas
Mörkgrå, brun vittringsyta
Diabas
Mörkgrå, brun vittringsyta
Kvartsit
Grå, finkornig, polerad yta, del av föremål?
Diabas
Mörkgrå, mycket finkornig, listporfyrisk, brun vittringsyta
Diabas
Mörkgrå, mycket finkornig, brun vittringsyta
1st möjlig diabas, 1st ryolit
Ryolit-mycket finkornig
Diabas
Mörkgrå, eventuellt bearbetad?
Glimmerrik bergart m. granater
Samma som Fnr 862!
Kvartsit
Grå, finkornig
Diabas
Grå, finkornig, brun vittringsyta
1st diabas, 1st ryolit
Ryolit
Grå, mycket finkornig, fältspatsporfyrisk
Ryolit
Grå, finkornig, hårt vittrad
Diabas
Mörkgrå, finkornig, brun vittringsyta
Kvartsit
Grå, finkornig, glimmerrik
1st kvartsit, 1st diabas
Ryolit
Grå, mycket finkornig, ev. porfyrisk
Kvartsit
Grå, finkornig, ev. bearbetad
Diabas
Grå, finkornig, brun vittringsyta
Diabas
Grå, finkornig, brun vittringsyta
Ryolit
Grå, mycket finkornig, fältspatsporfyrisk
1st trolig ryolit, 1st diabas
Ryolit-vit och hårt vittrad, jämför 1399 & 2179
4st ryolit, 1st diabas
Diabas
Grå, listporfyrisk
Diabas
Grå, listporfyrisk
Diabas
Ljusgrå, listporfyrisk
3st diabas, 3st ryolit
4st diabas, 3st ryolit, 1st vitvittrad ryolit, 1st ryolit+diabas (jämför lokal 14!)
4st diabas, 1st ryolit
Diabas
Mörkgrå, brun vittringsyta
Ryolit
Grå
3st diabas
Grå, porfyrisk
1st kvartsit, 1st diabas
Diabas
Grå
Ryolit
Grå
Diabas
Grå, listporfyrisk
Diabas
Grå, porfyrisk
Diabas
Grå, listporfyrisk
Sandsten-kvartsit
Ljusgrå/ -brun
Sandsten
Ljusgrå/ -brun, del av yxa?
1st gabbro/ amfibolit? 1st diabas
Gabbro/ amfibolit; medelkornig, grå-svart. Jämför 1221 L14 & 856, 2217 L12
Diabas
Grå, listporfyrisk
4st diabas, 1st ryolit
Ryolit-andesit?
Grå-vit finkornig, kvartsporfyrisk, hårt vittrad. Jämför 762 & 2179
Ryolit
Grå, finkornig
Ryolit
Grå, finkornig, brun vittringsyta?
Ryolit
Grå, finkornig, brun vittringsyta?
Ryolit
Grå, finkornig, porfyrisk, brun vittringsyta?
Diabas
Grå, listporfyrisk
Slipsten-diabas,1st diabas, 3st ryolit
Ryolit-porfyrisk
Sandsten-kvartsit
Ljusgrå
1st kvartsit, 1st ryolit
8st diabas, 1st vitvittrad amfibolit?
1st ljus glimmerskiffer/ sandsten, 1st diabas Diabas-del av föeremål?
Diabas
Grå
Sandsten
Grå, kvartsrik, bearbetad-slipsten/ bryne? Passning 2179!
Diabas
Mörkgrå
Diabas
Mörkgrå
Diabas
Grå, listporfyrisk
Diabas
Grå, listporfyrisk
1st sandsten, 1st ryolit
Sandsten-passning 2085! Ryolit-vitvittrad, jämför 762 & 1399
1st diabas, 1st ryolit
Diabas-grå, ryolit-porfyrisk
Diabas
Grå, listporfyrisk
Gabbro/ amfibolit?
Medelkornig, grå-svart. Jämför 1221 L14 & 856, 1346 L12
Gabbro/ amfibolit?
Finkornig-gnejsig variant av 2217 mfl?
Diabas
Grå
Diabas
Mörk, finkornig, förskiffrad, brunvittrad. Något avvikande som diabas…
1st ryolit, 1st okänd
Okänd bergart; porig, tät/ glasig mellanmassa, mörk, troligen kvartsrik. Polerad?
Diabas
Grå
Tabell 1. Bergartsbedömning i de utvalda fyndposterna samt eventuella kommentarer.
Sten från E22, Norje Sunnansund. 15
Referenser
Johansson, L. & Johansson, Å., 1990: Isotope geochemistry and age
relationships of mafic intrusions along the Protogine Zone, southern
Sweden. Precambrian Research 48, 395-414.
Kornfält, K.A. & Bergström, J., 1983: Berggrundskartan Karlshamn NV
skala 1:50 000, SGU Serie Af nr 135 med tillhörande beskrivning.
SGU Uppsala.
Kornfält, K.A. & Bergström, J., 1986: Berggrundskartan Karlshamn NO
skala 1:50 000, SGU Serie Af nr 154 med tillhörande beskrivning.
SGU Uppsala.
Kornfält, K.A. & Bergström, J., 1990: Berggrundskartorna Karlshamn
SV och SO skala 1:50 000, SGU Serie Af nr 167 och 168 med
tillhörande beskrivning. SGU Uppsala.
Kornfält, K.A., 1993: Berggrundskartan Karlskrona NV/SV skala 1:50
000, SGU Serie Af nr 179 med tillhörande beskrivning. SGU Uppsala.
Lundegårdh, P.H., 1971: Nyttosten I Sverige. Almqvist & Wiksell.
Ogenhall. E., 2012: Sten från E22. UV GAL Rapport 2012:13.
Persson, M., 1995: Jordartskartan Karlshamn SO skala 1:50 000, SGU
Serie Ae nr 116 med tillhörande beskrivning. SGU Uppsala.
Söderlund, U., Isachsen, C.E., Bylund, G., Heaman, L.M., Patchett, P.J.J.,
Vervoort, J.D. & Andersson, U.B., 2005: U-Pb baddeleyite ages and
Hf, Nd isotope chemistry constraining repeated mafic magmatism in
the Fennoscandian Shield from 1.6 to 0.9 Ga. Contributions to
Mineralogy and Petrology 150, 2, 174-194.
Solyom, Z., Andreasson, P.G., Johansson, I. & Hedvall, R., 1984:
Petrochemistry of late Proterozoic rift volcanism in Scandinavia. 1.
The Blekinge-Dalarna Dolerites (BDD) – volcanism in a failed arm if
Iapetus? Lund publications in geology 23.
Personlig kommunikation:
Carl-Henric Wahlgren, 1:e statsgeolog, Sveriges geologiska
undersökning.
16
UV GAL PM 2013:07
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 311-2823-2013.
Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12632.
Undersökningstid: September 2013.
Digital dokumentation: förvaras på UV Uppsala.
Foto: Erik Ogenhall, GAL.
Sten från E22, Norje Sunnansund. 17
Bilaga 1
Geologisk ordlista
Amfibolit: Mörk metamorf bergart som domineras av amfibol
(vanligen: hornblände) och plagioklas. Ofta synonymt med ”grönsten”.
Biotit: Mörkt bergartsbildande glimmermineral, kaliumjärnmagnesiumsilikat med kristallbundet vatten.
Diabas: Magmatisk, basisk gångbergart, oftast svart eller grönsvart,
med insprängda ”lister” av plagioklas. Diabaser av olika åldrar är vanliga
i den svenska berggrunden. Strökornsförande varianter kallas
diabasporfyrit.
Djupbergart: Magmatisk bergart som kristalliserat djupt nere i
jordskorpan, t ex granit, diorit eller gabbro.
Fältspat: Mineralgrupp; aluminiumsilikater med kalium (rosa
kalifältspat) eller natrium-kalcium (t.ex. vit plagioklas). De vanligaste
bergartsbildande mineralen.
Gabbro: Mörk, basisk, ofta grovkornig och massformig djupbergart
som karakteriseras av kalciumrik plagioklas och pyroxen.
Glimmer: Bergartsbildande bladiga mineral, bl.a. biotit (”svart
glimmer”) och muskovit (”vit glimmer”).
Glimmerskiffer: Starkt förskiffrad metamorf bergart som domineras av
glimmer och kvarts.
Gnejs: Metamorf bergart som består av kvarts, fältspat och glimmer
och som har god klyvbarhet.
Granit: Sur magmatisk djupbergart som består av kvarts, kalifältspat,
plagioklas samt oftast glimmer; vanligen medel- till grovkornig. Inom det
svenska urberget förekommer dels äldre, oftast förskiffrade graniter
(urgranit eller gnejsgranit) samt olika geologiskt yngre graniter, vanligen
massformiga.
Granitoider: Granitliknande bergarter, t.ex. granodiorit och tonalit.
Grönsten: Äldre benämning på olika mörka basiska bergarter, t.ex.
diabas, basalt och gabbro, som under metamorfos bildat amfibolmineral,
vilka ger bergarten en mörkt grågrön färg. Även kallad amfibolit.
Gångbergart: Magmatisk bergart som kristalliserat i gångar (sprickor).
Exempel på gångbergarter är diabas, porfyr, pegmatit och aplit.
Hornblände: Mörkt mineral tillhörande amfibolgruppen, ett kalciumjärn-magnesiumaluminiumsilikat med vatten och fluor, vanligt i
djupbergarter (t ex diorit) och metamorfa bergart (t ex amfibolit).
Kalcit: Ljust karbonatmineral som dominerar i t.ex. kalksten och
marmor. Löses upp av 10%-ig saltsyra (HCl).
Kalifältspat: Bergartsbildande fältspatsmineral som bl.a. innehåller
kalium, ofta rosa till färgen.
Kalksten: Ljus och förhållandevis mjuk bergart som i huvudsak består
av mineralet kalcit. Vanligen sedimentärt bildad av skalrester från olika
djur och kallas då ibland krita. Kan även bildas genom kemisk utfällning
av kalcit.
Kvartsit: Jämnkornig metamorf bergart, omvandlad från ”ren”
sandsten, vanligtvis vit eller grå till färgen och består huvudsakligen av
kvarts.
18
UV GAL PM 2013:07
Magmatisk: Bildat ur smältor från jordens inre, dvs. stelnad magma.
Se även Djupbergart.
Metamorf: Bildat genom metamorfos (ökat tryck och/eller temperatur)
vilket innebär en genomgripande omvandling av en bergart så att den
mineralogiskt och strukturellt anpassas till rådande miljö i jordskorpan.
Ofitisk: Textur som kännetecknas av stavformade (”lister”) av
plagioklaskorn inneslutna i pyroxenkristaller. Texturen uppträder främst
hos diabas.
Plagioklas: Bergartsbildande fältspatsmineral som bl.a. innehåller
kalcium, ofta vit till färgen.
Porfyrisk: Textur som kännetecknas av större mineralströkorn i en
finkornigare grundmassa (matrix).
Pyroxen: Mineralgrupp, kalcium-järn-magnesiumsilikater,
bergartsbildande i magmatiska bergarter t ex basalt, diabas och gabbro.
Ryolit: Kvartsrik (”sur”), finkornig vulkanisk bergart bildad från
”aska” från vulkanutbrott. Har liknande mineralogi som granit.
Sandsten: Sedimentär bergart som huvudsakligen innehåller sandkorn
av kvarts men även fältspat och glimmer. Se även kvartsit.
Skiffer: Starkt förskiffrad metamorf bergart som domineras av
glimmer och kvarts. Beroende på glimmermineralet kan bergarten
specificeras som t ex biotitskiffer.
Skiffrighet/foliation: Planparallell struktur i bergart.
Sur: Bergarter med en kiselsyrahalt överstigande 65 vikt-%, vilket gör
att bergarten oftast är mycket kvartsrik.
Urgranit: Benämning på de äldre, oftast gnejsiga granitintrusionerna
inom det svenska urberget.
Vulkanit: Vulkanisk bergart bildad av stelnad lava eller ”aska” från en
vulkan.
Sten från E22, Norje Sunnansund. 19
