Enteral Nutrition - Region Gävleborg

Skriven av
Utfärdad
Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn
1998
Status
Denna version, nr 5, Reviderad upplaga 2006-09-08
utfärdad av referensgruppen för Enteral nutrition
Granskad av;
Jan-Olov Strandell
Sjukhusdirektör, Bollnäs
sjukhus
Gastroenterolog
Fouad Marouf
Hygiensjuksköt.
Birgitta Lönnberg
Riktlinjer för
Enteral Nutrition
i Gävleborgs län
Gävle Kommun
Hofors Kommun
Ockelbo kommun
INNEHÅLL
Inledning…………………………………………………. sid 1
Vad är enteral nutrition?…………………………….. sid 1
När används enteral nutrition? ……………………. sid 1
Infartsvägar …………………………………………….. sid 1
Val av matningssond …………………………………. sid 2
Nedläggning av sond …………………………………. sid 2
Fixering av sond ………………………………………. sid 2
Val av sondnäring …………………………………….. sid 3
Hur mycket sondnäring? ……………………………. sid 3
Hur ska sondnäringen ges? ………………………… sid 4-5
Hantering av sondnäring ……………………………. sid 5-6
Tillbehör vid sondmatning ………………………….. sid 6-8
Vem får sondmata? …………………………………… sid 8
Praktiska råd vid sondmatning ……………………. sid 9
Läkemedel via sond ………………………………….. sid 9
Näsvård …………………………………………………. sid 9
Munvård ………………………………………………… sid 9
Komplikationer ………………………………………... sid 9
Uppföljning …………………………………………….. sid 10
Skötsel av gastrostomi och jejunostomi …………. sid 10
Skötsel av outnyttjad sond …………………………. sid 10
Enteral nutrition i ordinärt och särskilt boende . sid 10
Källor ……………………………………………………. sid 11
Bilaga 1 Upptrappningsschema …………………… sid 12
Bilaga 2 Upptrappningsschema……………………. sid 13
Bilaga 3 Rengöringsinstruktioner ..……………….. sid 14
Bilaga 4 Checklista för utskrivning ……………….. sid 15
Innehåll/ Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
ENTERAL NUTRITION
Inledning
Informationen gäller vuxna patienter med enteral nutrition. Syftet är att ge enkla,
grundläggande riktlinjer för enteral nutrition som ska gälla inom landsting och
kommun i Gävleborgs län. Kompletterande lokala anvisningar kan förekomma.
Innehållet bygger på det informationshäfte som utarbetades 1998 av dietist Mia
Hansdotter och sjuksköterska Britt-Marie Wärn, medicinkliniken, Bollnäs sjukhus.
Revidering har tidigare skett 1999 och 2000. Denna reviderade upplaga är utarbetad av Posten Sjukvårdslogistik AB (PSLAB), Landstinget Gävleborgs och Gävle
kommuns referensgrupp för enteral nutrition.
Vad är enteral nutrition?
Enteral nutrition innebär att näring ges via sond till magsäck eller tarm.
När näring tillförs i tarmen skapas förutsättningar för en normal tarmfunktion med
bl a intakt slemhinna och god absorptionsförmåga. Sannolikt räcker en mindre
mängd enteral nutrition, t ex 300 ml/dygn, för att vidmakthålla tarmens barriärfunktion och aktivitet. Detta motiverar till att om möjligt ge näring i tarmen även
om enbart en liten mängd näring tolereras.
När används enteral nutrition?
Indikationer:
Enteral nutrition kan användas till patienter som har en fungerande magtarmkanal men som inte kan eller förmår äta tillräckligt.
Sjukdomstillstånd när enteral nutrition kan vara aktuellt är t ex:
• sjukdomar som drabbar svalg och matstrupe
• sjukdomar med ökade energi- och näringsbehov och/eller aptitlöshet som
t ex cancer, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), ALS (amyotrofisk lateral
scleros), Parkinsons sjukdom
Kontraindikationer, t ex:
•
•
•
•
•
•
allvarligt störd passage via mag-tarmkanal t ex mekaniskt hinder i tarmen, ileus
fasta inför kirurgi
ev allvarlig diarré
svårbehandlade kräkningar
akut pancreatit
chock
Infartsvägar
Nasogastrisk sond sonden förs genom näsan ner i magsäcken
Nasoduodenal sond sonden förs genom näsan till magsäcken och vidare till
Nasojejunal sond
Gastrostomi
Jejunostomi
tolvfingertarmen
sonden förs genom näsan till magsäcken, förbi
tolvfingertarmen och längre ner i tunntarmen
sonden går genom bukväggen och in i magsäcken, t ex vid
PEG (percutan endoskopisk gastrostomi) eller Witzelfistel
sonden går genom bukväggen in i tunntarmen
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
1
Val av matningssond
Exempel på nasogastriska matningssonder för vuxna, som är upphandlade och
finns i lager på Posten Sjukvårdslogistik AB (PSLAB):
Benämning
Material Storlek Längd Ledare
PSLABs
MBE
artikelnr
Compat Soft
Unomedic
Polyuretan
Polyuretan
Ch 8
Ch 8
120 cm
100 cm
Ja
Nej
13758
9775
1 st
10 st
MBE= minsta beställningsbara enhet
Upphandlade sonder är likvärdiga med den sond som tidigare hette Clinifeeding.
Andra matningssonder kan också beställas via Länsdepån.
Materialet i sonden avgör hur lång tid patienten kan ha den kvar. Sonder i
polyuretan bedöms kunna ligga kvar 30 dagar enligt leverantören och 3 månader
enligt Handbok för hälso- och sjukvård och sonder av PVC 2-3 veckor. Sonder av
silikon kan ligga kvar ca 1 år.
Om patienten antas bli beroende av enteral nutrition under en längre tid bör en
gastrostomi övervägas.
Vid gastrostomi sätts sonden på endoskopin eller på operation. Val av sond görs
där.
Nedläggning av sond
Nasogastrisk sond och duodenalsond ordineras av läkare och läggs ned av läkare
eller sjuksköterska, enligt Infomedica. Uppgiften kan delegeras.
Ansvarig läkare eller sjuksköterska avgör om patienten ska ligga ned eller sitta upp
när sonden förs ned. För praktiska instruktioner se Handbok för hälso- och
sjukvård, Infomedica
Enligt leverantör skall MIC-Key, MIC-Bolus och MIC-Peg bytas på specialistklinik
första gången, sedan kan MIC-Key och MIC-Bolus bytas av den person som fått
instruktion, vanligen ansvarig sjuksköterska. Det kan även vara anhörig, assistent
eller annan vårdare. MIC-Peg skall alltid bytas på specialistklinik, dvs endoskopin.
Fixering av sond
Det är viktigt att fixera sonden så att den sitter stadigt. Den skall inte trycka eller
dra i näsan. Synfältet skall inte störas av sonden. Löst sittande sonder är
irriterande och kan ofrivilligt dras ut.
Sonden kan fästas med fixeringstape på näsan eller utmed kinden, ovanför och
bakom örat.
Ett alternativ för medvetandesänkta patienter är att tejpa sonden mot överläppen,
men med ett litet mellanrum mellan sond och läpp.
Använd t ex silkeshäfta, kirurgisk fixationstejp eller skumplasthäfta.
Om det är svårt att fästa tejpen, trots väl rengjord hud, kan Cavilon barriärfilm
användas.
Fixeringen byts vid behov, men minst en gång per dygn.
Benämning
Silkeshäfta, Durapore, 2,5 cm
Kirurgisk fixationstejp med
eller utan skyddspapper
Skumplasthäfta, 2,5 cm
Cavilon barriärfilm,
applikatorpinne 1 ml
PSLABs art.nr
514
se PSLABs e-katalog
MBE
12 rullar
7851
11405
12 rullar
25 st
MBE= minsta beställningsbara enhet
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
2
Val av sondnäring
Val av sondnäring ska göras individuellt. Patientens tillstånd, diagnos, energi- och
näringsbehov avgör.
Energireducerad sondnäring
ger ca 0,5 kcal/ml – används vid start av
sondmatning om patienten varit fastande flera
dagar eller vid låga energibehov
Standard sondnäring
ger ca 1 kcal/ml – används vid normala behov
Energirik sondnäring
ger ca 1,5 kcal/ml – används vid höga energibehov eller vätskerestriktioner
Fiberrik sondnäring
ger ca 1 kcal/ml – används t ex för att
bibehålla normal tarmfunktion
Speciella sondnäringar finns för patienter med särskilda behov.
Dietisten kan ge information om speciella sondnäringar.
Sondnäring beställs från centralköket. Normalt finns standardsondnäring i lager.
Övriga sorter kan beställas och kommer efter 1-3 dagar.
För landstingets slutenvård är sondnäring upphandlad från Nutricia och Novartis. I
kommunerna är Novartis upphandlat.
Sondnäring standard, energirik och fiberrik är upphandlad från båda företagen.
Dessutom är energireducerad sondnäring, sojasondnäring och andra
specialsondnäringar upphandlade från vissa av företagen.
För dessa sondnäringar är sond med Ch 8 tillräckligt grov.
Vid ordinärt boende får patienten landstingsbidrag för sondnäringen, vid särskilt
boende ansvarar kommunen.
Landstingsbidrag för sondnäring skrivs vanligen ut av dietist.
Hur mycket sondnäring?
Det är viktigt att kontrollera patientens vikt och längd för att kunna bedöma energioch vätskebehov.
Energibehov
En grov uppskattning av energibehovet får man genom att räkna 30 kcal/kg
kroppsvikt och dygn. Energibehovet för en patient som väger 50 kg är alltså ungefär
50x30=1500kcal/dygn.
En mer noggrann uppskattning kan göras av dietisten och då behövs uppgifter om
både längd och vikt.
Vätskebehov
Basala vätskebehovet för vuxna är 30 ml per kg kroppsvikt och dygn. Vid feber
krävs 250 ml extra per dygn för varje grads temperaturstegring. Beräkna och
kompensera alltid för förluster från mag-tarmkanalen.
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
3
Hur ska sondnäringen ges?
Matningsmetoder:
Patientens tillstånd avgör vilken matningsmetod som är lämplig. Om patienten är
liggande ska sängens huvudända vara höjd minst 30º under matningen. Patienten
bör vara sittande eller halvsittande vid intermittent matning och måltidsmatning
och ½-1 timme efter matningen. Välj måltidsmatning så snart det är möjligt!
Med ”gravitationsmatning” eller ”droppmatning” menas att sondnäringen droppar
med hjälp av tyngdkraften. En pump eller rullklämma används då man vill reglera
hastigheten. Nutritionspump används för att få bättre kontroll på matningshastigheten.
Kontinuerlig tillförsel:
Sondnäring ges under 16-20 timmar per dygn. Vid avslutad
sondmatning, dvs minst en gång per dygn, spolas sonden
med 20-50 ml kroppstempererat vatten.
Aggregat byts i samband med pack-/påsbyte, dvs. minst en
gång per dygn.
Patientens tolerans och energibehov avgör hur mycket som
ska ges per timme.
Kontinuerlig tillförsel är att föredra bl a om patienten är
undernärd eller har varit fastande i mer än 3 dagar.
Metoden är också lämplig för patienter som är svårt sjuka,
har fördröjd ventrikeltömning, har sänkt tarmmotilitet, är
medvetslös, vårdas på intensivvårdsavdelning med/eller
utan andningshjälp via respirator.
Kontinuerlig tillförsel minskar risken för aspiration,
uppstötningar samt biverkningar i form av diarré.
Om sonden är placerad nedanför pylorus är kontinuerlig
tillförsel att föredra.
Intermittent tillförsel:
Matningen sker över 2-3 timmar med uppehåll emellan.
Efter varje matningstillfälle sköljs sonden med 20-50 ml
kroppstempererat vatten. Nytt aggregat vid varje
matningstillfälle.
Patientens tolerans och behov avgör matningshastighet och
mängd. Hastigheten bör inte överstiga 300 ml/timme.
Intermittent matning används ofta som övergång mellan
kontinuerlig matning och måltidsmatning genom att
matningstiden gradvis minskas till lämplig tid för
måltidsmatning.
Måltidsmatning:
(=Bolustillförsel)
Matningen sker under 20-30 minuter vid minst 4 tillfällen
per dag. Mängden per tillfälle motsvarar en måltid, t ex
300 ml. Efter varje måltid spolas sonden med 20-50 ml
kroppstempererat vatten. Matningsspruta används och om
det är en enpatientsspruta, diskas den väl efter varje
matning och förvaras torrt och rent. Engångssprutan
kasseras.
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
4
Att starta enteral nutrition
Om patienten är undernärd eller har varit fastande i mer än tre dygn är långsam
tillförsel speciellt viktig. En alltför stor mängd sondnäring alltför snabbt de första
dygnen kan ge diarré, illamående och kräkningar. Mängd och matningstakt ökas
gradvis de första dagarna. Ju längre tids fasta/tarmvila, desto långsammare
upptrappning. För att underlätta upptrappningen kan man välja en sondnäring
med lägre energiinnehåll. Under upptrappningsperioden, ofta 3-5 dagar, behöver
patienten oftast parenteral nutrition som komplement. Individuell dosering är
viktig!
Om patienten ätit normalt tiden innan sondmatning påbörjas kan sondnäringen
oftast ges intermittent eller som måltider redan från start. Då kan också vanlig
standardsondnäring användas direkt.
Förslag till långsam upptrappning
Börja med 25-50 ml/timme i maximalt 20 timmar. Lämplig mängd sondnäring
första dygnet är 250-500 ml. Därefter ökas mängden med 25-50 ml dagligen tills
önskad energimängd uppnåtts. Maxhastighet vid matning i tunntarmen är 125-150
ml/timme. Matningspump bör användas. Om patienten får besvär med diarré,
illamående eller kräkningar ska infusionstakten sänkas till närmast föregående
hastighet eller ta en paus.
Kom ihåg att vätskebehovet ska täckas redan första dagen! Om sondnäringen inte
täcker behovet av energi och vätska, kompletteras med parenteral nutrition. En del
av vätskebehovet kan ges som extra vatten i sonden. Vattnet ges mellan byte av
sondnäringsförpackning eller via medicinporten under pågående matning,
alternativt nattetid.
För matningshastigheter under 100 ml/timme är det säkrast att använda pump.
Om man inte har tillgång till pump kan följande vara användbart:
1 ml sondnäring ≈ 20 droppar
100 ml/timme ≈ 35 droppar per minut
1 ml sondnäring ≈ 20 droppar
150 ml/timme ≈ 50 droppar per minut
100 ml/timme ≈ 35 droppar per minut
Exempel på upptrappningsscheman för sondnäring finns, se bilaga 1 och 2.
Hantering av sondnäring
Förpackningstypen avgör hållbarhetstiden för öppnad förpackning.
Sterila produkter
Sterila produkter är färdigberedda (industritillverkade) näringslösningar i
ursprunglig flaska, burk, pack eller motsvarande och hanteras på följande sätt:
• Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur.
• Flaska eller burk har maximal ”hängtid” på 4 timmar.
• Pack/påse som ges kontinuerligt kan ”hänga” i 24 timmar om den
inte kopplas ifrån patienten. Om den kopplas ifrån får den enbart
”hänga” 4 timmar från öppnandet.
• I ordinärt och särskilt boende kan öppnad förpackning förvaras i
kylskåp mellan matningarna och användas inom den tid som anges
på fabrikantens anvisningar. Inom slutenvården är en sådan
hantering mer tveksam.
• Ta nytt aggregat när ni tar ny pack eller ny flaska
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
5
Icke-sterila produkter
Icke-sterila produkter kan vara produkter i pulverform som blandas med vatten. De
ska konsumeras direkt.
Kontakta hygiensköterskan vid funderingar!
Tillbehör vid sondmatning
Vid kontinuerlig och intermittent matning
Vid kontinuerlig och intermittent matning behövs aggregat som förbindelse mellan
sondnäringen och sonden.
Val av aggregat:
Följande sondmatningsaggregat är upphandlade och finns på PSLAB.
Benämning
PSLABs
MBE
Kommentar
art. Nr
Compat Universal set
11707
Compat Universal
Gravitationsset
14764
Flocare Micromax Pack
Pumpaggregat
9713
Flocare Micromax Universal
pumpaggregat
9714
Flocare Infinity Universal
Pack Pumpaggregat
16840
Flocare Universal Droppaggregat
16473
Flocare
Sondmatningsaggregat
Pack Droppaggregat
16472
Kangaroo skruvkorkset
700
Kangaroo med snäpplock
663
Kangaroo Safe T- Spike kort
1833
5 st eller Passar till Novartis nutritionspump
30
och sondnäring med
st/kart.
• smal och vid flaskhals
• Flexibag (Novartis)
• Nutrison Pack (Nutricia)
30 st/fp Aggregatet saknar pumpslinga.
Passar till sondnäring med;
• smal och vid flaskhals
• Flexibag (Novartis)
• Nutrison Pack (Nutricia)
30 st
Passar till Flocare nutritionspump
och Nutrison Pack. Distala änden
kan anpassas med olika kopplingar,
bipackad i fp.
30 st
Passar till Flocare nutritionspump
och flaska med smal och vid hals.
Distala änden kan anpassas med
olika kopplingar, bipackad i fp.
30 st
Kan anslutas till samtliga
sondnäringsförpackningar och
behållare. Passar till pump Infinity.
Distala änden kan anpassas med
olika kopplingar, bipackad i fp.
30 st
Aggregatet saknar pumpslinga.
Passar till flaskor med smal och vid
hals. Distala änden kan anpassas
med olika kopplingar, bipackad i fp.
30 st
Aggregatet saknar pumpslinga.
Passar till Nutrison Pack. Distala
änden kan anpassas med olika
kopplingar, bipackad i fp.
1 st
Passar till Kangaroo nutritionspump
och container.
1 st
Passar till Kangaroo nutritionspump
och glasflaskor med smal hals.
36 st
Passar till Kangaroo nutritionspump,
Nutricias Nutrison Pack och Novartis
flexibag.
MBE= minsta beställningsbara enhet
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
6
Vid matning med aggregat kan följande behövas:
• spruta för att ge läkemedel och vatten, se tabell
• upphängning för sondnäringsförpackningen, medföljer sondnäring
eller aggregat
• droppställning
• matningspump
• portabelt system
Kopplingsslangar till gastrostomiport
Kopplingsslangen är en förbindelse mellan Mic-Key och aggregatet eller
enteralsprutan.
Benämning
Kopplingsslang
123-12
PSLABs
art.nr
11270
Enhet MBE
st
5
Kopplingsslang
124-12
11268
st
5
Kopplingsslang
124-24
11267
st
5
Kopplingsslang
122-02
11269
st
5
Kopplingsslang
121-12
11271
st
5
Kopplingsslang
126-12
11272
st
5
Kommentar
Bolusset. Blå rak utan medicinport.
Längd 30 cm.
Enteralspruta 13760 passar.
Blå vinklad, utan medicinport.
Längd 30 cm.
Enteralspruta 13760 passar.
Blå vinklad, utan medicinport.
Längd 60 cm.
Enteralspruta 13760 passar.
Transparant vinklad med medicinport.
Längd 5 cm.
Enteralspruta 13760 passar.
Transparant vinklad med medicinport.
Längd 30cm.
Enteralspruta 13760 passar.
Transparant vinklad, med omvänd luerlock. Längd 30 cm.
Enteralspruta 13759 passar.
Oral/Enteralspruta
Benämning
Oralspruta 20 ml lila,
enpatients, diskbar*
Matnings-/Enteralspruta
50/60 ml lila, male luerlock-port, enpatients,
diskbar*
Matnings-/Enteralspruta
50/60 ml lila, female luerport enpatients, diskbar*
Matnings-/Enteralspruta
50/60 ml lila, konformad
tip, enpatients, diskbar*
PSLABs
art.nr
9501
13759
14039
13760
MBE
Kommentar
50 st Passar till sond Unomedic och till
Compat sondmatningsaggregat.
Till läkemedel och vatten
30 st Passar till Compat soft sond alla
storlekar. Passar till omvänd luer-lock ex
kopplingsslang 126-12 Mic-Key
Till matning, vatten och läkemedel
30 st Passar till samtliga
sondmatningsaggregat
Till matning, vatten och läkemedel
30 st Passar PEG, sonder och medicinportar
med konformad öppning.
Till matning, vatten och läkemedel
MBE= minsta beställningsbara enhet
*Diskbar för hand eller i maskin. Torkas isärplockad. Kan diskas upp till 20 gånger. Utförligare
instruktion, se bilaga 3.
Vid måltidsmatning
Vid måltidsmatning matas med matningsspruta direkt i sonden.
Vid matning med spruta kan följande behövas:
• spruta för att ge läkemedel och vatten, se ovanstående tabell
• matningsspruta, se ovanstående tabell
• kopplingsslang
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
7
Behållare
Benämning
Compat Flexibaggle, 500 ml,
engångs
Kangaroo sondmatningscontainer 600 ml, enpatients
PSLABs
art.nr
11763
MBE Kommentar
1st
2036
1 st
För tillfällig matning.
Passar till aggregat 11707.
För tillfällig matning.
Passar aggregat med art.nr 700
Ur hygienisk aspekt är det inte tillrådligt att använda behållare mer än tillfälligt.
Vem får sondmata?
I sluten vård
Enligt SOSFS 1988:25 får matning genom sond normalt utföras av sjuksköterska.
Sjuksköterskan kan delegera uppgiften till annan befattningshavare. Studerande
får inte självständigt utföra sondmatning av patienter som även har intravenös
infart. I vissa fall kan det vara lämpligt att låta anhöriga medverka vid
sondmatningen. Det finns inget hinder för sådan anhörigmedverkan under
förutsättning att det sker med stöd av läkarordination efter noggranna
instruktioner och övervakning av ansvarig sjuksköterska.
I särskilt boende
Verksamhetsansvariga, såsom MAS och verksamhetschef med hälso- och
sjukvårdsansvar, avgör vilka rutiner som ska gälla i särskilt boende.
I ordinärt boende
Det finns inga nationella regler för sondmatning i hemmet, förutom det som
Socialstyrelsen förordat när det gäller personliga assistenter, SOSFS 1996:9. Det
medför att varje kommun kan ta egna beslut om vad som ska gälla lokalt.
I ordinärt boende, med assistent, SOSFS 1996:9
Normalt räknas sondmatning som egenvård. Om personen pga. sitt funktionshinder
inte kan klara sin matning utan överlåter den till en personlig assistent, är detta
fortfarande att betrakta som egenvård. När en personlig assistent utför egenvård åt
den funktionshindrade krävs inte delegering. I de fall då oklarhet råder måste
patientens ansvarige läkare bedöma och dokumentera vilka åtgärder som kan
anförtros patienten, anhöriga och/eller personlig assistent.
Om delegering, SOSFS 1997:14
Ytterst ansvarig för att delegeringar sker på ett korrekt sätt inom ett
verksamhetsområde är verksamhetschefen eller motsvarande. Inom den
kommunala hälso- och sjukvården ligger detta ansvar på den medicinskt ansvariga
sjuksköterskan.
Den arbetsuppgift som ska delegeras ska vara klart definierad.
Ett beslut om delegering är personligt och avser en namngiven person.
Den som genom ett delgeringsbeslut tilldelats viss arbetsuppgift får inte i sin tur
delegera uppgiften vidare till någon annan person.
Den som meddelar ett delegeringsbeslut ska inte enbart vara formellt utan också
reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser.
Det är viktigt att den som ska fatta delegeringsbeslutet blir klar över hur
uppgiftsmottagaren ställer sig till att överta arbetsuppgiften och om sin förmåga att
fullgöra den.
Huvudregeln är att överlåtande av arbetsuppgift inte får ske mot någons vilja.
Ett delegeringsbeslut ska utfärdas att gälla för viss tid, högst ett år eller för ett
bestämt tillfälle.
Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras.
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
8
Praktiska råd vid sondmatning
•
•
•
•
Tvätta händerna noga vid all hantering av näringslösningar och tillförselsystem.
Patient som får intermittent eller måltidsmatning bör vara sittande eller
halvsittande vid matningen och förbli så 30-60 minuter efter avslutad måltid.
Patienter med kontinuerlig matning rekommenderas höjd huvudända, 30°.
Om patienten kan, och det är möjligt av hänsyn till sjukdomen, är sonden inget
hinder för att patienten dessutom äter och dricker på vanligt sätt.
För noggranna instruktioner om matning med aggregat, alternativt spruta se
”Handbok för hälso- och sjukvård, Infomedica”.
Läkemedel via sond
Ge ordinerat läkemedel genom sonden enligt ordination före, under eller efter
matning. Observera att risk för interaktion finns. Använd i första hand flytande
läkemedel. Om läkemedlet enbart finns i tablettform ska den ordinerande läkaren
ta ställning till om ett annat läkemedel eller en annan beredningsform kan
ordineras.
Läkemedel i tablettform måste krossas noga och slammas upp i vatten innan de
sprutas ned i sonden. Kontrollera alltid om läkemedlet lämpar sig att krossas.
Apoteket kan ge information.
Spruta alltid minst 20 ml vatten i sonden efter intag av läkemedel. I en gastrostomi
kan det vara lämpligt att spruta ned minst 50 ml vatten efter läkemedel.
Kunskaperna om hur olika läkemedel absorberas från olika tarmavsnitt är
begränsade. Om sonden mynnar i ventrikeln är det inga problem, men om sonden
ligger i jejunum kan problem uppstå.
Näsvård
Patienter med sond i näsan kan bli irriterade i näsborren och på huden
runtomkring av sonden och/eller fixeringstejpen. Inspektera och rengör med en
fuktig kompress samt byt häfta en gång per dygn eller vid behov.
Munvård
Patienter som inte äter och dricker varje dag får nedsatt salivproduktion. Munnen
kan gärna sköljas eller fuktas flera gånger per dag. För vissa patienter ökar risken
att få svampinfektioner, sköra slemhinnor och karies.
Patientens tänder och tunga ska borstas med en extra mjuk borste 2-3 gånger varje
dag. Hjälp vid behov patienten med munhygienen.
Komplikationer
•
•
•
Vanligaste komplikationen är diarré. Problemen beror ofta på att
sondnäringen tillförs i för snabb takt. Sänk matningshastigheten eller avbryt
tillförseln tills symtomen avtar eller orsaken åtgärdats.
Allvarligaste komplikationen är aspiration av maginnehållet vilket kan leda till
pneumoni. Risken är ökad hos medvetandesänkta patienter och vid svalgpares.
Andra problem kan vara kräkningar och uppkördhet, som kan vara tecken på
t ex ventrikelretention eller förstoppning. Avbryt sondmatningen tillfälligt. Vid
misstanke om retention – kontrollera ventrikeltömningen. Vid misstanke om
förstoppning övervägs byte av sondnäring och att vätskeintaget ses över.
Rådgör med dietist eller läkare vid problem. Information finns också i Handbok för
hälso- och sjukvård, Infomedica
Vid problem med material kan produktchefen på Posten Sjukvårdslogistik AB ge
råd.
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
9
Uppföljning
Parametrar som bör följas vid sondmatning
• vikt 1-2 gånger per vecka tills önskad vikt uppnåtts och är stabil
• BMI och viktutveckling
• energi- och näringsintag
• vätskeintag
Blodprover enligt läkarordination.
För patienter som lever på sondnäring under flera år bör kontroll av vikt, BMI,
näringsintag och vätskeintag göras vid minst 3 tillfällen per år samt ev. blodprover
efter läkarordination.
Skötsel av gastrostomi och jejunostomi
Stomat tvättas med mild tvål och vatten dagligen. Torka därefter huden runt stomin
torr. Titta, i samband med rengöringen, noga efter tecken på infektioner, rodnad,
svullnad, ömhet och läckage. Kontrollera också att det inte är för stor spänning på
gastrostomin.
Förband är inte nödvändigt, om inte patienten så önskar. Hos förvirrade patienter,
som kan dra ut porten, rekommenderas ett litet förband som byts 1-2 gånger/vecka.
Observera vid rengöringen att porten inte har ändrat läge.
Andra instruktioner förekommer och ges individuellt.
Gastrostomiportar
Gastrostomiport kallas den produkt som placeras i stomat och håller det öppet. De
gastrostomiportar som är upphandlade är MIC Bolus (gastrostomisond som
används i Witzelfistel), Mic-Peg (gastrostomisond som används i en PEG) och MICKey (knapp). Sköts enligt tillverkarens anvisningar (finns på flera språk).
Om gastrostomiporten åker ut ska genast någon form av sond eller
gastrostomikateter sättas dit för att hålla stomat öppet tills en ny port kan införas.
Se till att det alltid finns en sond eller kateter till hands.
Skötsel av outnyttjad sond
Tunna nutritionssonder som inte används ska spolas med minst 10 ml vatten en
gång per dygn. MIC Key spolas med minst 20 ml vatten dagligen och MIC Peg och
MIC Bolus med 20-50 ml vatten dagligen.
Enteral nutrition i ordinärt och särskilt boende
•
•
För patienter som får sin infartsväg och påbörjar sondmatning inom sluten vård
bör noggrann vårdplanering göras innan hemgång.
För patienter som får sin infartsväg polikliniskt, bör patientansvarig läkare
ansvara för att vårdplanering genomförs.
Se checklista för utskrivning av patient med sondnäring, bilaga 4.
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
10
Källor
Kortfattad information och praktiska råd om enteral nutrition, 1998, M Hansdotter,
B-M Wärn, Hälsinglands sjukhus, Bollnäs.
Handbok för hälso- och sjukvård, Infomedica, uppdaterad 2003-04-28
Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, SLV, 2003
Vårdfacket nr 8, 2001, s 26
Birgitta Lönnberg, hygiensjuksköterska, personlig kontakt
Socialstyrelsens författningssamling, www.sos.se/sosfs, 2004-03-18
Mossberg T, Klinisk nutrition och vätskebehandling, 10:e upplagan, Fresenius Kabi,
2001
Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
11
Upptrappningsschema för enteral och parenteral nutrition för:_____________________________________
För noggranna instruktioner om matning med aggregat/spruta se ”Handbok för hälso- och sjukvård, Infomedica”.
Patienten väger _______kg och bedöms ha ett energibehov på ____________kcal/dygn och ett vätskebehov på _______________ml/dygn.
Ge sondnäring: ___________________________________. Följ schemat.
Patientens totala intag bör bedömas dagligen
Datum
Matningshastighet
ml/tim kl
.
ml/tim kl
.
ml/tim kl
.
ml/tim kl
.
ml/tim kl
.
Mattid
till kl
Total
Total volym Energi totalt från
matningstid
sondmat
sondmaten
timmar
ml
kcal .
till kl….
timmar
ml
kcal .
till kl
timmar
ml
kcal .
till kl
timmar
ml
kcal .
till kl
timmar
ml
kcal .
Parenteral
nutrition
Total volym enteral + Energi totalt från enteral
parenteral nutrition
+ parenteral nutrition
Om patienten får diarré, mår illa eller får andra problem med sondmaten kan det bero på att sondmaten kommer för fort. Sänk då hastigheten till
den hastighet som gått bra eller gör någon timmes uppehåll med matningen. Gå vidare i schemat när patienten mår bra igen.
•
•
•
•
•
•
•
Om patienten är liggande ska sängens huvudända vara höjd minst 30º under matningen.
Om patienten är sittande, eller halvsittande vid matningen ska patienten så förbli ½-1 timme efter matningen.
En pack-förpackning får hänga högst 24 timmar. Om sondmaten kopplas ifrån är hållbarheten enbart 4 timmar från öppnandet.
Ta nytt aggregat när ni tar ny pack eller ny flaska.
Vid avslutad matning spolas sonden/porten med 20-50 ml kroppstempererat vatten. Spola med kraft så att sonden sköljs igenom ordentligt.
Viktutveckling och BMI får avgöra om mängden sondmat behöver justeras.
När patienten täcker sitt energibehov kan man ev byta till mer energirik sondmat och/eller ev börja med måltidsmatning.
Datum:_______________ Dietist:_________________________ Telefon:_____________
Upptrappningsschema enteral o parenteral, bilaga 1 Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver 5 ©
Upptrappningsschema för sondmatning för ___________________________
För noggranna instruktioner om matning med aggregat/spruta se ”Handbok för hälso- och
sjukvård, Infomedica”.
Patienten väger _______kg och bedöms ha ett energibehov på ca ____________kcal/dygn
och ett vätskebehov på ca _______________ml/dygn.
Ge sondnäring: ___________________________________. Följ schemat.
Datum
Matningshastighet
ml/tim kl
Mattid
till kl
ml/tim kl
till kl
ml/tim kl
till kl
ml/tim kl
till kl
ml/tim kl
till kl
Total
Total volym Energi totalt från Kompletterande
matningstid
sondmat
sondmaten
vätskemängd
timmar
ml
kcal
ml
.
timmar
ml
kcal
ml
.
timmar
ml
kcal
ml
.
timmar
ml
kcal
ml
.
timmar
ml
kcal
ml
.
Om patienten får diarré, mår illa eller får andra problem med sondmaten kan det bero på att
sondmaten kommer för fort. Sänk då hastigheten till den hastighet som gått bra eller gör
någon timmes uppehåll med matningen. Gå vidare i schemat när patienten mår bra igen.
•
•
•
•
•
•
•
Om patienten är liggande ska sängens huvudända vara höjd minst 30º under matningen.
Om patienten är sittande, eller halvsittande vid matningen ska patienten så förbli ½-1
timme efter matningen.
En pack-förpackning får hänga högst 24 timmar. Om sondmaten kopplas ifrån är
hållbarheten enbart 4 timmar från öppnandet.
Ta nytt aggregat när ni tar ny pack eller ny flaska.
Vid avslutad sondmatning spolas sonden/porten med 20-50 ml kroppstempererat vatten.
Spola med kraft så att sonden sköljs igenom ordentligt.
Patienten ska vägas regelbundet. Viktutveckling och BMI får avgöra om mängden
sondmat behöver justeras.
När patienten täcker sitt energibehov kan man ev byta till mer energirik sondmat och/eller
ev börja med måltidsmatning.
Datum:_______________ Dietist:_________________________ Telefon:_____________
Upptrappningsschema, bilaga 2 Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver. 5 ©
Rengöringsinstruktioner oral- och enteralsprutor från Baxa LTD.
1. Rengör sprutan OMEDELBART efter varje användningstillfälle med rent, varmt
diskvatten. Det är MYCKET VIKTIGT att kolven dras ut och in i cylindern flera
gånger tills alla spår av medicinen har försvunnit från spetsens insida.
2. Ta isär kolven och cylindern och tvätta båda delarna noga med varmt diskvatten.
Upprepa processen med flaskans universalpropp.
3. Skölj med KALLT kranvatten och skaka bort överflödigt vatten. Torka torrt med rent
hushållspapper eller liknande.
4. Förvara sprutans delar i en ren, torr förpackning. Sätt ihop dem när sprutan ska
användas.
Sprutan kan även (då delarna är isärtagna):
• Rengöras i en diskmaskin (endast 50 ml storlek –stående med spetsen uppåt)
• Sänkas ner i kokande vatten (3 minuter)
• Sänkas ner i kall steriliseringslösning - OBS! Sprutan får INTE lämnas
permanent nersänkt mellan användningstillfällena)
• Ångsteriliseras i en mikrovågsugn (se mikrovågsugnens bruksanvisning)
OBS –Flaskan universalpropp får inte ångsteriliseras.
Det är mycket viktigt att sprutan rengörs noga innan någon av de processer som beskrivs
genomförs.
VARNING
• Sprutan får INTE frysas, eller steriliseras i en autoklav
• Sprutan får INTE användas om inte doseringsmärkena syns tydligt
Tamro MedLab Ab
Box 49
401 20 Göteborg
tel 031-706 30 00 –fax 031-706 30 30
e-post [email protected]
www.tamromedlab.se
Bilaga 3. Rengöringsinstruktioner, Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ver 5 ©
Checklista för utskrivning av patient med enteral nutrition
Datum:
Namn, personnummer:
1. Aktuell vikt..……..….längd……………BMI…………..vikthistoria:………………………
……………………………………………………………………………………………………….
2. Uppskattat energibehov:……………….…uppskattat vätskebehov:……………………
3. Orsak till enteral nutrition:……………………………………………………………………
4. Övrigt näringsintag, ev kostrestriktioner:…………………………………………….
………………………………………………………………………………………………………
5. Sort, typ och mängd av sondnäring som ordinerats: …………………………………..
………………………………………………………………………………………………………
6. Hur sondnäringen ges, matningsschema:…………………………………………………
7. Är landstingsbidrag aktuellt och i så fall utskrivet?………………………………..
8. Vem hämtar sondnäringen på apotek om pat har ordinärt boende?:………………..
9. Benämning, storlek och längd på sond/gastrostomiport, ev artnr:………………….
……………………………………………………………………………………………………….
10. Finns skötselanvisning för sond/gastrostomiport?……………………………………..
11. När behöver sonden/gastrostomiporten bytas?…………………….……..……….…..
Vem ansvarar?……………………………………………… …………………………………
12.
Vem ansvarar för att pat får aktuella tillbehör?………………………………………..
Vilka tillbehör som behövs beror på infartsväg och matningsmetod, se nedan.
13. Vem ansvarar för uppföljning av nutritionsbehandlingen?:……………………………
14. Namn och telefonnummer till patientansvarig läkare och sjuksköterska samt
inkopplad dietist:…………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………….
15. Tid för planerat återbesök på sjukhus/HC:………………………………………………..
Beroende på matningsmetod kan följande tillbehör behövas:
Matningsmetod
Måltidsmatning med spruta
Kontinuerlig matning och
intermittent matning
Tillbehör
• matningsspruta (enteralspruta)
• aggregat
• ev droppställning
• nutritionspump
• ev portabelt system
Beroende på infartsväg kan följande tillbehör behövas:
Infartsväg
Gastrostomi
Nasogastrisk sond
Tillbehör
• spruta för läkemedel, spolning av sonden och ev vatten
(oralspruta)
• kopplingsslang
• gastrostomiport i reserv (alternativt sond eller kateter)
• spruta för läkemedel, spolning av sonden och ev vatten
• nasogastrisk sond i reserv
• fixeringstejp el dyl
Checklista för utskrivning. Bilaga 4 Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län, 2006/ ver. 5 ©