Mansmisshandel - Pappamanualen

Mansmisshandel
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND
2. SYFTE
3.1 INTERVJUMETOD
3.2 BEGRÄNSNINGAR
3.3 GENOMFÖRANDE
3.4 VÅR DEFINITION AV MISSHANDEL
4. LAGEN OM FRIDSBROTT
5. LITTERATURSTUDIE
5.1 MANS- OCH KVINNOIDENTITET
5.1.1 "Men män då" av Åke Holmström
5.1.2 "Männens röster" av Barbro Lennéer-Axelson
5.1.3 "XY Om mannens identitet" av Elisabeth Badinter
5.1.4 "Vildmannen" av Richard Rohr
5.1.5 "Kvinnoidentitet" av Gunilla Fredelius m fl
5.1.6 "Femininum-Maskulinum" av Nancy Chodorow
5.2 KVINNOMISSHANDEL OCH VÅLD I PARFÖRHÅLLANDE
5.2.1 "Kvinnomisshandel" av Barbro Ottoson Hindberg
5.2.2 "Våld i parförhållande" av Gitt Rosander-Gerhardsson
5.3 AMERIKANSK LITTERATUR OM MANSMISSHANDEL OCH PARVÅLD
5.3.1 "The Violent Home" av Richard J. Gelles
5.3.2 "Intimate Violence" av Richard J. Gelles
5.3.3 "Behind Closed Doors" av Straus, Gelles, Steinmetz
5.3.4 "Abused men" av Philip W. Cook
6. INTERVJUER MED PROFESSIONELLA
6.1 POLISINSPEKTÖR TOMMY HOFF HOS SKÖVDEPOLISEN
6.2 FAMILJERÅDGIVNINGEN I SKÖVDE, ANN-MARIE FURHOFF
6.3 MANSJOUREN I SKÖVDE
6.4 KRISCENTRUM FÖR MÄN I GÖTEBORG
7.1 INTERVJU MED HENRIK,
7.1.1 Vår upplevelse av intervjun med Henrik
7.2 INTERVJU MED MARTIN,
7.2.1 Vår upplevelse av intervjun med Martin
7.3 INTERVJU MED PETER,
7.3.1 Vår upplevelse av intervjun med Peter
1
Mansmisshandel
8. ANALYS
8.1 Lagen om fridsbrott
8.2 Mans- och kvinnoidentitet
8.3 Kvinnomisshandel och våld i parförhållandet
8.4 Amerikansk litteratur om mansmisshandel och parvåld
8.5 Intervjuer med professionella
8.6 Intervjuer med män
9. SLUTSATSER
10. ÅTGÄRDSFÖRSLAG
1. Bakgrund
Vi har valt att skriva en uppsats om misshandlade män. Misshandel av kvinnor har varit ett
stort debattämne i samhället under lång tid och det finns oerhört mycket litteratur och artiklar
om ämnet. Vi vill dock vända på resonemanget och uppmärksamma ett fenomen som inte fått
så mycket utrymme. Män som blir misshandlade av sina kvinnor. Vi utgår ifrån att fenomenet
i sig finns, men att det ofta är ett dolt och tabubelagt problem. När vi diskuterar ämnet med
andra måste vi definiera vem mannen blir misshandlad av och vad vi menar med
mansmisshandel. Det förekommer nästan aldrig när kvinnomisshandel diskuteras, där det
förutsätts att det är mannen som misshandlar sin kvinna.
Vad vi funderar på är om det i situationer av kvinnomisshandel finns inslag av dubbelsidigt
våld, men där strålkastaren bara riktas åt ett håll. Vi vill också möta våra egna fördomar kring
ämnet. I samhället finns en skämtsam jargong om män som domineras av en stark hustru. Den
här bilden av kuvade män får vi från TV och tidningar. Lilla Fridolf och Åsa-Nisse är tydliga
exempel på det.
Vi har också funderingar kring kvinnors ökade aggression, varför det verkar vara så och om
detta kan sammanfalla med mansmisshandel. Om mansidentiteten som sådan är mer diffus
idag och därmed påverkar misshandel av män är ytterligare en fundering. Vi undrar även om
det finns skillnader och likheter mellan kvinnlig och manlig misshandel.
2. Syfte
Uppsatsens syfte är att:
-
visa att mansmisshandel förekommer
orientera sig i ämnet mansmisshandel för att få ökad kunskap och förståelse
utröna vilka kunskaper professionella besitter i fråga om ämnet
ta reda på orsaker till misshandel
få kunskap om skillnader och likheter i kvinnlig respektive manlig misshandel
3. Metod
Uppsatsen kommer vi i första hand att utforma som en undersökning av företeelsen
mansmisshandel och inte som ett mätinstrument av förekomsten. Uppsatsen kommer att vara
kvalitativ av explorativ karaktär och till största del baseras på litteraturstudier och intervjuer
med personer som har skilda kunskaper om ämnet och arbetar med det på olika sätt. Vi har
tänkt att studiebesök hos professionella ska få lägga grunden till vår undersökning och att de
ytterligare får forma våra frågeställningar. Vi känner att vi är okunniga inom området så
erfarenheter från exempelvis familjerådgivning, mansjour och polis kan hjälpa oss att starta
2
Mansmisshandel
arbetet och ge oss ett bredare perspektiv. Vi tänker eventuellt titta på om olika instanser
kommer i kontakt med olika typer av problematik och misshandel.
Vi vill även komma i kontakt med män som lever eller har levt med den här problematiken för
att få en förståelse av upplevelse och bemötande. Detta för att få en nyanserad bild av
företeelsen.
Litteraturen inom ämnet är nästan enbart amerikansk och en del av arbetet är att ta reda på om
det beror på annorlunda kultur eller om fenomenet inte är uppmärksammat här. För att få ett
vidare perspektiv kommer vi att studera litteratur som handlar om mansidentitet. Vi kommer
att använda oss av litteratur om kvinnomisshandel för att tillskansa oss en förkunskap om
misshandelsrelationer och för att urskilja eventuella mönster. Vi vill få en inblick i de kriterier
och definitioner som används för att förklara kvinnomisshandel. Eftersom ämnet
mansmisshandel inte är kartlagt i någon större utsträckning i Sverige kommer vi att få studera
det utifrån flera perspektiv.
3.1 Intervjumetod
Under våra studiebesök kommer verksamhetens arbetsuppgifter vara avgörande för vilka
frågor vi ställer samtidigt som de får möjlighet att beskriva sina erfarenheter utifrån sin
yrkeskunskap. Vi vill få en kännedom om vad de professionella vet om mansmisshandel och
hur de bemöter den problematiken. Vi hoppas även på att studiebesöken kan ge oss uppslag
om hur vi kan gå vidare med arbetet och andra viktiga instanser och personer. Det vi
diskuterar kommer vi att göra en sammanställning av och låta respektive verksamhet ta del av
och godkänna.
För att få en nyanserad bild av mansmisshandel och för att levandegöra vill vi försöka få en
möjlighet att intervjua män som lever eller har levt i en relation med misshandel. Det är också
ett tillfälle att på ett bättre sätt försöka förstå innebörden av att leva i den utsattheten. I
huvudsak kommer våra intervjuer att hålla en informell linje. Vi kommer att ha några större
frågor med en fokuserad inriktning att ha vår utgång i, men som samtidigt är öppna. Eftersom
ämnet är känsligt är det viktigt att vi anpassar frågorna och följer intervjupersonerna samtidigt
som vi är lyhörda för deras gränser så inte integriteten kränks. Efter intervjuerna kommer vi
att skicka ut en sammanställning till de berörda personerna för att ge dem tillfälle att komma
med synpunkter och godkänna det skrivna.
3.2 Begränsningar
Vår uppsats inriktar sig på män som blivit misshandlade av kvinnor i äktenskapsliknande
förhållanden. Misshandeln kan vara både fysisk och psykisk, men det ska ha förekommit
något inslag av fysisk misshandel. Åldersmässigt har vi valt män mellan 20 och 60 år. Det
med tanke på att förhållanden och identitet är stabilare över 20 år och gränsen vid 60 år är
bestämd för att minimera möjligheten till åldersrelaterade sjukdomar. Vi kommer inte att
utföra statistiska sammanställningar i arbetet, utan visa att mansmisshandel existerar och
belysa den problematiken. Vi har valt att fokusera arbetet på männen och deras upplevelser
och därmed valt bort kvinnorna som misshandlar. Bilden av kvinnorna kommer dock till viss
del in i litteraturstudien. Litteraturen kommer främst att beröra amerikanska familjer och är
inte helt tillförlitlig på svenska förhållanden.
3.3 Genomförande
När vi startade vår uppsats var vår intention att lägga störst vikt vid intervjuer av
professionella och män som blivit misshandlade av sina kvinnor. Under arbetets gång har vi
3
Mansmisshandel
funnit betydligt mer litteratur om mansmisshandel än vad vi trodde existerade. Med stor hjälp
av Internet och sociologen/kvinnomisshandelsforskaren Lena Widding-Hedin har det visat sig
att forskning om mansmisshandel finns, men inte i Sverige vad vi har erfarit. Efter mycket
sökning har vi funnit och läst relevant amerikansk litteratur där delar av eller hela böcker har
berört mansmisshandel. Flertalet böcker inbegriper familjevåld i olika konstellationer och vi
har då valt delar vi funnit intressanta och av relevans för vårt arbete. Enligt Lena WiddingHedin går det att göra jämförelser mellan amerikanska förhållanden och svenska så länge man
är noga med att redogöra för vilken population undersökningen är gjord utifrån.
Vi har också utgått från litteratur om män, mansidentitet och kvinnomisshandel som tanken
var från början. Det gör att perspektivet vidgas och att vår förståelse blir större för olika
aspekter av misshandelsproblematiken. Därtill har vi även gjort en dykning ner i juridiken för
att få en kunskap om hur dessa ärenden behandlas och vad de döms utifrån. Vi beskriver i
arbetet en ny lag som används i misshandelsfall.
Vi har sammanställningar från tre studiebesök vi gjort hos professionella; mansjour,
familjerådgivning och polisen. Eftersom det inte finns några undersökningar gjorda i Sverige
om mansmisshandel ville vi göra intervjuer med män som blivit misshandlade för att öka vår
förståelse för den utsatta situation de har levt i och för att få deras upplevelse. Vi har, med god
hjälp från Mansjouren, Skaraborg lyckats med att hitta tre män som varit intresserade av att
bli intervjuade. Eftersom ämnet är känsligt har vi fått gå varsamt tillväga i vårt sökande av
män till våra intervjuer.
De intervjuer och studiebesök vi gjort bygger till stor del på en god relation med
intervjupersonerna och trovärdighet av oss och vad vi gör. Det har krävts tid att skapa
kontakter där tillit har vuxit fram och där vi har känt oss tillräckligt bekväma i vår position
som intervjuare. Det har också erfordrats mycket tid och arbete angående sökning av litteratur
om mansmisshandel. Många böcker finns endast i ett exemplar i landet. Till detta har den
centrala delen av vår litteraturstudie varit skriven på engelska.
I början av uppsatsskrivandet förmodade vi att familjerådgivning och polis hade mer kunskap
och arbetade mer med mansmisshandel än vad som var fallet. Vi hade dock intressanta och
givande diskussioner där som vi ska redovisa. Under studiebesöket på Mansjouren Skaraborg
kom vi in även på andra mansfrågor nära vårt uppsatsämne som vårdnadstvister och umgänge.
Vi kände att vi fick mer information där än vad vi kan använda i vårt arbete.
3.4 Vår definition av misshandel
Att man som person blir utsatt av någon annan för en kränkning som kan vara både fysisk och
psykisk. Det ligger i varje persons avgörande vad som upplevs som en kränkning.
Psykisk misshandel kan bestå av hot både med och utan tillhygge. Hotet kan bestå av hot mot
individens hälsa eller hot mot självkänslan samt även hot mot närstående.
Att slå mot någon utan att träffa eller slå bredvid men även att slå sönder saker kan upplevas
lika mycket som ett hot som att faktiskt få ta emot slagen. Detta handlar om att försätta någon
i ett tillstånd av rädsla.
Att på olika sätt inskränka personens självbestämmande och handlingsförmåga måste också
räknas som psykisk misshandel.
4
Mansmisshandel
Fysisk misshandel består av att knuffa, sparka, slå (med eller utan tillhygge) nypa, riva och
bita med syfte att skada.
Det är inte avgörande att det blir märken, blånader eller svullnader för att kalla det
misshandel.
Med denna vida definition är vi fullt medvetna om att det är svårt att avgöra
misshandelsärenden. I de flesta fall måste någon form av bevis finnas. Samtidigt är det inte
alltid fall som måste avgöras juridiskt utan det kan handla om en upplevelse hos individen av
att vara misshandlad som inte ska negligeras. Personlighet och tidigare erfarenheter spelar
naturligtvis in i den bedömning individen själv gör av vad som är misshandel.
4. Lagen om fridsbrott
Som en del i uppsatsen vill vi redogöra och utforska hur man dömer misshandelsbrott. Från
och med 1998 finns en ny lag i brottsbalken som gör det möjligt att peka på upprepade
händelser och ej enbart enskilda händelser som lagen endast möjliggjorde förut.
Propositionsförslaget genomfördes ej med den formulering som var tänkt. Lagtexten som är
fastställd är förändrad. Vi har sökt efter utskottsbetänkanden för att hitta en motivering till att
man vänder på texten och i fastställd lag ej har kvinnofridsbrottet i första stycket. Vi har sökt
på internet (rixlex) och genom bibliotek för att hitta rätt betänkande men vi har ej lyckats med
att hitta en motivering för denna förändring.
Kvinnofrid del A, prop1995:60. Brottbalken, kapitel 4, 4a§
En man som mot en närstående eller tidigare närstående kvinna använder våld eller hot om
våld eller utsätter henne för annan fysisk eller psykisk påverkan, ägnad att varaktigt kränka
kvinnans integritet och skada hennes självkänsla, döms för kvinnofridsbrott till fängelse i
lägst ett och högst sex år.
Om en man handlar som anges i första stycket mot en annan man eller om en kvinna handlar
så mot en annan kvinna eller mot en man döms för fridsbrott till straff som där anges.
Kvinnofrid del B
Den socialt konstruerade kvinnomisshandeln
Lägenhetsbråk kvinna/man
Våldet är extremt och frekvent
Misshandeln inkluderar allt från en örfil till extremt våld.
Kvinnan är offer, mannen är förövare.
Polisen måste på plats definiera förövaren, ej bestämt a priori.
Kvinnan är passiv mottagare av slag, sparkar mm.
Polisen kan inte alltid avgöra vem som
blivit slagen då skadorna ibland är osynliga. Det förekommer att kvinnan själv har slagit
mannen.
Kvinnan vill att mannen ska gripas, om inte uttryckligen så alltid "innerst inne".gripas
Kvinnan vill inte alltid att mannen ska gripas.
I propositionen diskuteras att beskrivningen av kvinnomisshandel är en social konstruktion
och att verklighetsbeskrivningarna kan se annorlunda ut. Den högra kolumnen är en rimligare
beskrivning av vad polisen möter. Kvinnomisshandel ligger under ärendekod lägenhetsbråk
och det kan innebära i stort sett vad som helst från flera män som slåss till en högljudd
5
Mansmisshandel
argumentation. En risk med den socialt konstruerade bilden är att alla misshandlade kvinnor
inte passar in och därför inte får hjälp eller annan hjälp än hon vill ha.
Sveriges rikes lag, Lag 1998:393, Brottsbalken, kapitel 4, 4a§
Den som begår brottsliga gärningar enligt 3,4 eller 6 kap. mot en närstående eller tidigare
närstående person, döms, om gärningarna varit ett led i en upprepad kränkning av personens
integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning
till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har
varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande
förhållanden, skall istället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff.
Kap 3: Om brott mot liv och hälsa (mord och misshandel)
Kap 4: Om brott mot frihet och frid (frihetsberövande och ofredande)
Kap 6: Om stöld, rån och andra tillgreppsbrott
5. Litteraturstudie
5.1 Mans- och kvinnoidentitet
Vi vill genom följande litteratur se vad som är manligt och kvinnligt, vad som anses vara
mansidentitet och hur denna ser ut idag. I botten har vi en tanke om att det är svårt att vara
man idag när identiteten är oklar och dessutom ännu svårare när man blir "ansatt"(ofredad) av
kvinnor och då förväntas vara stark och motståndskraftig.
Vi vill också skapa oss en grund för de utgångspunkter som man använder sig av för de män
som misshandlar sina kvinnor och se om det är möjligt att vända på problematiken. En del av
den amerikanska litteraturen tar dessutom särskilt upp ämnet misshandlade män.
5.1.1 "Men män då" av Åke Holmström
Åke Holmström är leg. psykolog och har sedan 1986 arbetat på Kriscentrum för män i
Göteborg. Han har också arbetat inom socialtjänst, vuxenpsykiatri och
behandlingsinstitutioner med terapi, utbildning och förändringsarbete.
Män måste hela tiden omedvetet erövra känslan av manlighet och denna manlighet kan alltid
ifrågasättas. Ju sämre självkänsla en pojke eller man har desto mer ängsligt upptagen blir han
av var gränserna går mellan manligt och kvinnligt. Det är väsentligt för pojkens självkänsla att
en god fadersgestalt finns som själv accepterar sina manliga och kvinnliga sidor.
För flickor fortsätter mamman att vara både kärleks -och identifikationsobjekt efter
symbiosen. För pojkar fortsätter mamman att vara kärleksobjekt och pappan verkar som
identifikationsobjekt. Pojken vill efterlikna pappan som är av samma kön. Pojken måste då
separera från modern och därigenom ta avstånd från det han förknippar med kvinnlighet.
Manlighet bli på så sätt det som inte kvinnlighet. Pojkens identitetsutveckling försvåras då
han ej har fadern lika känslomässigt nära som flickor har modern. Flickor gör ej samma
växling ifråga om identifikationsobjekt som pojkar. Därigenom grundlägger flickor en
förmåga att känna igen sig i andra och utveckla lyhördhet och blir mer relationsinriktade än
pojkar. Pojkar måste i stället omedvetet utveckla olika försvar mot känslor av beroende och
att förneka dem. När män bygger upp sin identitet på förnekande, utvecklar de starkare jag –
gränser för att tränga bort identifieringen av modern. Detta är en sorg som en närvarande
6
Mansmisshandel
fader måste avhjälpa. För pojkar finns inte samma introduktion till manlighet som
menstruationen hjälper flickor.
Stor betydelse för utvecklingen av manlighet har de kulturella föreställningarna om manliga
ideal som lärs in medvetet och omedvetet, t.ex. behärskning och kontroll. Idag vill många
män inte längre anpassa sig till en delvis förlegad mansroll. De vill hellre förändra den. Det
finns stora olikheter i mäns och kvinnors sätt att uttrycka sig och män tycker att det är det
"kvinnliga språket" som har mest värde och sätter mannen i underläge.
I den manliga världen finns en form av "äktenskaplig tystnadsplikt" som är främmande för
kvinnor. Män vill inte avslöja svårigheter i äktenskap eller samliv för utomstående. Det kan
tolkas som en manlig brist eller uttryck för behov av kontroll, men kan också tolkas som en
positiv manlig syn och förväntan på ömsesidig tillit och lojalitet. Det finns också en "manlig
konkurrens" som gör att män inte vill visa sig sårbara och svaga inför män och kvinnor.
"Behovet av kontroll" hindrar män också från att visa mänskliga brister. Det kan bedömas
som en brist i personligheten. "Rädslan att bli uppfattad som homosexuell" hindrar intimitet
mellan män. "Det finns också en avsaknad av förebilder för manlig öppenhet och ömhet."
Den vanligaste anledningen till samlevnadsproblem uppger männen enligt boken vara brist i
kommunikationen. Enligt författaren beroende på att män talar om så olika ämnen med andra
män och sin kvinna. När traditionella normer för manligt och kvinnligt luckras upp, blir det så
mycket mer att förhandla om, att få konflikter och maktkamper om.
Från 60-talet har skilsmässorna ökat med 100%. Kvinnors inträde på arbetsmarknaden har
varit den avgörande betydelsen. Manskulturen och mansrollen har dock inte förändrats i takt
med kvinnofrigörelsen. Detta frestar på den äktenskapliga anpassningen. Bidrag och den
nuvarande barnomsorgen har gjort det lättare att vara ensamstående med barn. Nya moraliska
värderingar har bidragit till en mindre social utstötning vid skilsmässa. Männen gör i regel fler
förluster vid en skilsmässa. Barnen följer med modern och ensamheten blir större för män på
grund av färre vänskapsrelationer.
Varje familj har sitt speciella sätt att handskas med känslor. Vissa känslor uppfattas som bra
andra som dåliga. Dessa känslomässiga attityder signalerar vi till andra och vi väljer även
partner som stämmer in i vårt eget sätt att hantera känslor.
I våra äktenskap agerar vi enligt den uppfostran vi fått och på personliga erfarenheter. Vi styrs
av ideal från det förgångna. Många gånger ett slutet kontrakt med gamla förebilder, i stället
för att göra nya överenskommelser och ömsesidigt försöka uppfylla varandras realistiska
behov med en möjlighet till egen personlig mognad.
Typiska drag för män är att inte öppet vilja, kunna, tordas ta upp diskussioner om missnöjdhet
i äktenskapet, av rädsla att "förstöra" relationen ännu mer. De dolda överenskommelsernas
makt kvarstår just för att de är dolda. Det finns ingen möjlighet att förstå egna handlingar och
känslor om vi lever med undermedvetna regler och val.
"När myten att kvinnorna skulle stå vid spisen och föda barn togs bort, glömde alla att
mannen som tyst och stark också var en myt". De nya samlevnadsidealen som bland annat
kretsar kring jämställdhet mellan könen, har utvecklats till personliga konflikter. Männen
börjar nu att kämpa för sin jämställdhet med en egen, självständig far-barn-kontakt och delat
föräldraskap.
7
Mansmisshandel
5.1.2 "Männens röster" av Barbro Lennéer-Axelson
Barbro Lennéer-Axelson är lärare och forskare i psykologi vid Institutionen för Socialt
Arbete, Göteborgs Universitet. Hon är också vice ordförande i RFSU och är medarbetare
regelbundet i boktidningen OTTAR. Hon är även verksam som familjeterapeut.
Barbro Lennéer-Axelson tror att förr när kvinnan bedömdes som svag var normerna att aldrig
slå en kvinna starkare än idag. Hon talar även om jämställdhetsideologin som något som tar
bort männens beskyddarmentalitet och att detta tar bort spärren när det gäller att aldrig slå en
kvinna. Män med dålig självkänsla och ordfattigdom använder sin fysiska överlägsenhet att
markera sin manlighet. Barbro Tägtström refererar till Kernberg som säger att dagens kvinna
hotar männen med sin styrka. Detta ökar enligt honom kärleksrelationens aggressiva
komponenter.
Ytterligare en faktor som underlättar för mannen att se misshandel som ett slagsmål i samspel
är när kvinnan slagit tillbaka som självförsvar eller när kvinnan börjat upptrappningen av ett
gräl med att t ex ge mannen en örfil. Samtidigt är det sannolikt att nutida kvinnor slår tillbaka.
På Kriscentrum för män i Göteborg har en undersökning gjorts och därifrån redovisas att 34%
av männen är negativa till jämställdhet på det sätt som kvinnor vill ha den, 8 % är positiva.
Ett exempel omnämns där mannen säger att ingen vet hur de praktiska problemen ska lösas,
vem som ska göra vad. Man vet inte vilka krav man ska ställa på varandra.
24 % anser att kvinnor har blivit besvärligare.
Männen anser att kvinnor är bråkigare, tuffare, lägger sig i och har tagit över negativa delar av
mansrollen.
5.1.3 "XY Om mannens identitet" av Elisabeth Badinter
Elisabeth Badinter är en internationellt känd feministisk filosof och historiker som undervisar
i Paris.
Det maskulina är inte på förhand givet utan måste byggas upp, "tillverkas" som en produkt.
Tidigare var dominansen det yttersta kriteriet på manlig identitet, men är nu mer otydlig.
Mansrollen har tidigare varit i kris i samband med kvinnans frigörelse.
Men´s studies - (Experter på mansrollen i USA) är eniga om att det ej finns ett allmängiltigt
maskulint mönster. De bestrider biologins primära roll och ser det maskulina som en
tankekonstruktion som ska rättfärdiga den manliga dominansen. Vad återstår av manligheten
om mannen makt försvinner? Kan man säga att den naturliga aggressiviteten hos män bara är
en myt? I många kulturer kan man inte se den form av aggressivitet vi har här i västerlandet
över huvud taget.
Många gånger definierar man manlighet som "det som ej är kvinnligt". Hur pojkar inte ska
vara för att vara maskulina. Pojken måste inrikta sig på differentiering i förhållande till
mamman och att vara olik henne och hennes kvinnlighet. Det är en nödvändig förutsättning
för att det ska uppstå en känsla av samhörighet med män. Pojkens maskulinitet mognar senare
än kvinnans femininnitet. Den är också svåruppnåelig och skör. Mannen kan man också säga
är det svagare könet och inte det starka. Redan som foster är det ömtåligare både fysiskt och
psykiskt och livet ut drabbar dödligheten hankönet hårdare. Det kanske är därför som
8
Mansmisshandel
författaren citerar Helen Hacker: "I allmänhet är manligheten viktigare för män än
kvinnligheten är för kvinnor".
Flickan blir kvinna genom en naturlig initiering, menstruationen. Pojken måste genomgå en
inlärningsprocess och bygga upp sin manlighet. Manligheten uppnås genom en utkämpad
strid med sig själv, som ofta innebär kroppslig och själslig smärta. I vårt samhälle finns inte
de initieringsriter för pojkar, som är vanliga i andra kulturer. Riterna är ofta till för att rena
pojkarna från allt kvinnligt och därigenom göra deras manlighet säkrare och tryggare. Det
närmaste initieringsriter vi kan se i västerlandet är i de militära förbanden med järnhård
disciplin, uttröttande fysisk träning, hån och förödmjukelser.
Under industrialiseringen blev fadersplikterna mindre när fadern arbetade utanför hemmet.
Modern blev då viktigast i uppfostringen av båda könen. Industrisamhället fjärmade fadern
från sonen och sköt en bräcka i den patriarkaliska makten. I stället för kroppsstyrka och heder
betonas framgång, pengar och ett prestigefullt arbete och gör därmed faderns frånvaro
berättigad.
Det är svårt för en pappa att få rätt avstånd till sin son om han är otillgänglig. Många pojkar i
vårt industrisamhälle har inte fadern som identifikationsmodell. Filmhjältar, idrottsledare och
kompisar har övertagit den rollen.
Den traditionella manligheten beskrivs ofta i positiva termer som status, framgång, uthållighet
och självständighet, men i allt större grad som ett motsatsförhållande till kvinnlighet. "Att
vara karl betyder att inte vara kvinnlig, att inte vara homosexuell, att inte vara foglig,
beroende, undergiven", att inte vara impotent i samröret med kvinnor".
Men´s studies säger att maskulinitet ofta hänger nära samman med att en del av jaget kraftigt
undertrycks. "Följden blir en splittrad, sönderhackad man, som inte har känt sig hel sedan den
första perioden av sitt liv tillsammans med sin mamma." Genom att ställa könen i ett
motsatsförhållande till varandra och särskilja en del av sitt jag, styckar man sönder sig själv.
Många menar att det finns egenskaper som är utmärkande för det ena könet som det andra
saknar. Aggressiviteten är en sådan egenskap som skulle vara utpräglad manlig och
medkänslan i huvudsak kvinnlig. Även om kulturen ofta har lärt kvinnorna mer att rikta den
inåt är aggressiviteten en mänsklig drift. Både män och kvinnor påverkas av hur mycket våld
det finns i omgivningen, men kanske att de uttrycker den olika. Aggressivitet behöver inte
heller vara något destruktivt, utan kan också betyda överlevnad, aktivitet och skapande.
5.1.4 "Vildmannen" av Richard Rohr
Richard Rohr är franciskanerpräst i USA men arbetar också socialt och har föreläsningar för
män om "sökandet efter genuin manlighet". Han använder sig av C G Jungs psykologi i sin
lära. I förordet talar Andreas Ebert om kvinnogruppernas framfart och då hur kyrkan och dess
lära gungar i sina maktstrukturer eftersom kyrkan är ett patriarkaliskt system. Han efterlyser
männens självreflexion och det är den röda tråden boken igenom. Kvinnorna har hunnit längre
med detta säger han. Männens hinder är enligt honom en manlig rädsla och att en öppen
antifeminism vore riskabel med risk för att bli utbuad av kvinnorörelsen. Att ordet manlighet
är negativt laddat och ibland ett skällsord framhåller han. Boken är uppbyggd med fyra av
Rohrs föreläsningar med var sitt kapitel och även om dessa är religiöst inriktade är boken
tänkvärd.
9
Mansmisshandel
I det första av dessa kapitel diskuterar Richard Rohr far och sonrelationen som en relation ofta
i konflikt. Han tror att det beror på den industriella revolutionen. Innan följde pojkarna sin far
och tog del av vad han gjorde i jordbruket. Redan från början som liten pojke var man viktig
och fyllde en funktion. "Han visste att han var viktig - han behövde inte hålla på ett helt liv
och försöka köpa eller förtjäna sitt värde. Från första början fanns det ett område där han
hörde hemma, fick förtroende, blev erkänd och kunde använda och utveckla sin begåvning."
Som en följd av industrialismen lämnade männen hemmet och därmed sönerna när de gick till
arbetet. Det bildade ett vakuum i själen hos många män, där misstro mot sin egen manlighet,
misstro mot fadern, misstro mot auktoriteter och rädsla för sin egen sexualitet utvecklades.
Rohr jämför olika kulturer och säger att han i Afrika mött 14-åriga pojkar med ett
självmedvetenhet och säkerhet som i vårt samhälle knappt finns hos män i 35-årsåldern.
I Japan uppfostras barnen nästan helt av mödrarna och när pojkarna har blivit män så anser
han att det leder till att männen försöker få "manlig energi" av varandra därav deras
hängivenhet mot företaget och varandra.
Att Gud skapade människan till sin avbild, till man och kvinna betyder enligt Rohr att Gud är
helheten och man och kvinna kompletterar och blir en helhet istället för motsatser. Detta går
ihop med hans synsätt att först måste mannen göra "resan till det kvinnliga" inom sig för att
kunna göra "resan till den djupa manligheten". Manlighet uppnås inte utan att erkänna sin
kvinnlighet.
5.1.5 "Kvinnoidentitet" av Gunilla Fredelius m fl
Gunilla Fredelius, Patricia Klein Frithiof är psykologer och psykoterapeuter och Ingrid Ursing
är kvinnoläkare med psykosocial och psykosomatisk inriktning. De har tillsammans skrivit
denna bok som handlar om kvinnopsykologi men även skildrar männens utveckling.
Vrede som är ändamålsenlig kan uttryckas med eller utan ord. Vreden är en information om
att något är fel och utgör kraft att ändra situationen. Att inte få visa vrede ger problem.
Männen är de som får visa vrede. Kvinnor anses som onormala om de höjer rösten. Det
diskuteras i boken att det finns en rädsla för kvinnlig vrede och att denna rädsla är ett sätt att
hålla kvinnor tillbaka i sina känsloyttringar. Som en ytterligare del i rädslan nämns även
spädbarnstiden och kopplingen till moderns makt som då "uppfattades som ett hot mot vår
existens" av barnet. Att undertrycka sin vrede ska hos kvinnan framkalla en känsla av att
faktiskt vara så destruktiv som omvärlden är rädd för, eftersom man inom sig lagrar all vrede.
Uppdämd ilska bryter ibland fram och kvinnor får bekräftelse på att de är hysteriska. Eftersom
kvinnan känner att den direkta orsaken inte är tillräcklig för utbrottet tar hon tillbaks och
"ordningen återställs".
Pojkar får inte uttrycka sin vrede direkt och omedelbart speciellt inte mot fadern, ändå fostras
pojkar till att handla aggressivt. De blir rädda för att inte vara aggressiva. Man kan då bli
utslagen eller sedd som flickaktig. Identiteten byggs på ett motsatsförhållande till flickor.
Fäder retas ofta med sina pojkar med de får då inte uttrycka vrede mot sin far. När pojken blir
arg känner han olika känslor som: vrede, förödmjukelse, sårbarhet, oförmåga och isolering.
Alla dessa känslor förtrycks och översätts till en aggressiv handling. För att hantera sin vrede
så deltar pojkarna i organiserade lekar och idrotter.
Män omvandlar känslor till aggressivitet och är som mest aggressiva när de är rädda, kränkta,
sårbara och ensamma. Misshandel kan förekomma när kvinnan talar om separation eller när
hon vill göra något utan mannen.
10
Mansmisshandel
Sammanfattningsvis kan man säga att kvinnor förtränger och män omvandlar vreden med alla
dess andra känslor till handlingar.
5.1.6 "Femininum-Maskulinum" av Nancy Chodorow
Nancy Chodorow är en amerikansk professor i sociologi samt expert på psykoanalytisk teori.
Modersfunktionen, manlighet och kapitalism
Det moderna kapitalistiska samhället och en isolerad kärnfamilj ger pojken en bild av en
överlägsen mansidentitet. När familjen består av modern och en far som är mindre delaktig i
familj och fostran skapar det antingen en idealiserad bild av fadern som en kompensation eller
så undergrävs hans roll.
Genom att göra fadern så idealiserad blir det svårare för pojken att uppnå manlighet eftersom
en kvinna "fyller föräldrafunktionen gentemot honom". Könsidentiteten byggs på att förneka
modern som står för regression och en bristande självständighet. Pojken måste alltså förneka
modern och nedvärdera det kvinnliga.
Att vissa saker anses manliga och överlägsna och att kvinnans ekonomiska och sociala bidrag
inte kan mätas med mannens är viktiga för den manliga identiteten. Det finns en ambivalens
hos pojken eftersom han finner kvinnan skrämmande men ändå förförisk och attraktiv, därför
utvecklar männen mekanismer för att bemästra rädslan och för att slippa ge upp kvinnan.
Flickan behöver inte på samma sätt förneka modern eftersom de är av samma kön.
5.2 Kvinnomisshandel och våld i parförhållande
5.2.1 "Kvinnomisshandel" av Barbro Ottoson Hindberg
Barbro Ottoson Hindberg har varit sekreterare i Socialdepartementets arbetsgrupp för stöd och
hjälp åt misshandlade kvinnor.
Det sociala arvet är en stor del av orsakerna i en misshandelsrelation. Barn som växer upp i
familjer där våld används blir ofta själva våldsamma. Barn som misshandlas blir ofta själva
barnmisshandlare. Pojkar som sett fadern misshandla modern blir ofta själva
kvinnomisshandlare. Flickor som sett modern misshandlas blir ofta själva misshandlade som
vuxna. Men detta är inte en tillräcklig förklaring eftersom det inte alltid är så. En kvinna som
stannar i en misshandelsrelation har enligt Johan Cullberg mycket dålig självkänsla och en del
kvinnor uppfattar det inte som kränkande eftersom de bär på ett så djupt självförakt.
Ett utmärkande drag för många misshandlande män är aggressionshämningar. Mannen håller
igen och är snäll tills allt brister när tyngden blir för stor. Som en orsak tas även barnets och
då pojkens beroende av mamman (som han måste frigöra sig ifrån till skillnad från flickan)
upp som en dubbelhet som är svår att hantera. Manligheten blir bestämd av förnekade
relationer medan den kvinnliga personligheten får sin bestämning via relationer till andra.
Mannen ser enligt Herb Goldberg (professor i psykologi i Kalifornien) kvinnan som sin
livlina och källan till kraft. Mannens bindningar gör att han värjer sig mot närhet och
bindningar till kvinnan, för bryts hans försvar blir mannen så starkt bunden att det blir ett
totalberoende av kvinnan. Är dessutom mannen sviken, övergiven och utlämnad under sina
första år grundlägger det ett raseri mot kvinnor enligt Johan Cullberg.
11
Mansmisshandel
Edmund Dahlström (prostitutionsutredningen) förklarar aggressiviteten hos män med att män
är rädda i de lägen de inte kan kontrollera och att pojkar pressas till att använda sin
aggressivitet när de är rädda. Män ska inte känna utan handla. "De har ständigt fått se och
höra att män skall vara beredda att slåss och försvara sig när de blir angripna. Visserligen blir
män sällan direkt fysiskt angripna av kvinnor, men på det psykiska planet kan de ändå
uppleva sig som angripna och hotade." När kvinnan är på väg bort från mannen väcks hans
förtvivlan och vrede. Män som misshandlar försöker då skära av alla kvinnans kontakter och
umgänge.
"Män som sitter fast i sin traditionella mansroll upplever kvinnokampen som hotfull,
skrämmande och obegriplig. Deras manlighet och alla privilegier som är förknippade med den
gamla mansrollen hotas och de känner inte till något annat sätt att förhålla sig till kvinnan än
det de har, dvs. ett förhållande där mannen är den dominerande. Hans osäkerhet tillåter inte en
mer jämlik relation."
Psykiskt våld kan variera från hot, skymford, kränkande behandling, inskränkning av
kvinnans frihet, förtryck och paranoid misstänksamhet. Mannen kan trycka ned kvinnan
genom att alltid tala om att hon inte kan något, inte duger, att hon är dum, ful, dålig i sängen
osv. Det förekommer även försök att få kvinnan att tro att hon har mist förståndet. Isoleringen
gör också att kvinnan inte får några andra budskap än dessa.
Misshandelsdebatten har i första hand handlat om grovt fysiskt våld men psykisk misshandel
kan vara nog så nedbrytande för kvinnan.
5.2.2 "Våld i parförhållande" av Gitt Rosander-Gerhardsson
Margareta Hydén har varit delaktig i en undersökning om hur familjerådgivare uppfattar den
här sortens problematik och vad de kommer i kontakt med. Hon säger att det har skrivits
väldigt lite "om hur den misshandlade kvinnan och den misshandlande mannen själva
uppfattar och benämner våldshändelsen.
Olika förklaringsmodeller till kvinnomisshandel som tas upp i boken:
Traditionellt våld där man framförallt visar på att våld är ett beteende som är inlärt inom
familjen, vilket då kallas det sociala arvets våld. Detta är en individuell nivå och man säger att
mannen har en osäkerhet, låg självkänsla och ett beroende av kvinnor. Vad som kan vara
anledningen till våldet är att mannen känt sig hotad som man eller upplever en brist på
kontroll vilket kan härröras till kvinnans frigörelse.
För att förklara kvinnornas situation och varför de inte lämnar männen sägs ibland vara att
utsatta kvinnor har ett dåligt självförtroende. Förklaringen på det kan vara att det är en följd
av våldet de utsatts för.
De teorier som har varit det centrala det senaste decenniet är könsmaktsperspektivet.
Om man ser orsakerna ur ett socialpsykologiskt perspektiv tittar man på samspelet och visar
på att när parternas kommunikation inte fungerar blir våldet "den sista utvägen". Nätverket,
arbetslöshet och boendevillkoren är något som också anses bidra till våld. Att inte ha ett
nätverk eller att vara rotlös i samhället kan bidra. Även massmedierna pekas ut som en
grogrund för att våldet mot kvinnor ökar. Detta beror då på att våld och sexualitet
sammankopplas. Alkohol är en uppstartande faktor när det gäller våld och självklart också i
nära relationer.
12
Mansmisshandel
Normaliseringsprocessen kan exempelvis vara att två personer lär sig olika strategier för att
handskas med våldet. Föreställningsvärlden införlivar våldet som en del av livet och skapar
ett sätt på hur man ska förhålla sig till det. Det finns många orsaker till att den kvinna som
utsätts inte förmår att gå ur relationen. En förhoppning att den andre partnerns bra sidor ska
öka i omfattning är en del. Mellan de perioder som präglas av våld är det "innerlighet och
värme" som överväger i förhållandet. När kvinnan blir kontrollerad genom att mannen
förhindrar kontakter med andra blir även hon påverkad psykiskt "så att hennes referensramar
förändras". Hon känner sig onormal och uppfattar mannen som normal. Detta gör att hon
försöker förklara våldet med rationella förklaringar. Ovanpå detta finns en rädsla för mannens
våld och hur en separation påverkar barnen. Ofta finns det en känsla av att "när jag har honom
nära har jag en viss kontroll på situationen".
Det som nämns när det gäller orsaker som får kvinnan att lämna mannen är ett förlorat hopp
om äktenskapet, längtan efter ett nytt liv och kvinnans rädsla.
I familjerådgivningens enkätundersökning definieras våld som "allt från knuffar, ta hårt i,
hålla fast, örfilar, hot med någon form av vapen etc".
När det gäller den kunskap som finns om kvinnomisshandel så delar Margareta Hydén upp
den i olika rubriker. Det första är att kunskapen startar med en period av att "det finns". Man
börjar under 1970-talet att uppmärksamma och diskutera kvinnomisshandel med USA och
England som föregångare.
Den andra perioden som nämns är att "Det är upprörande" vilket innebär att ämnet får stor
uppmärksamhet och media bidrar till att ämnet blir väldebatterat. Ideologiska frågor står i
förgrunden och kvinnojoursrörelsen bildas.
Den tredje delen och där vi står nu är "handlingskraft". Problemet har synliggjorts och de
professionella utvecklar metoder för att hjälpa par i dessa förhållanden.
När det gäller familjevåld är det svårt för polisen att utreda. Två berättelser bidrar till att det
blir en bedömning om trovärdighet. Samtidigt dömer domstolen inte på långvarigt lidande
utan bara enskilda händelser.
Vem som helst slår inte utan det är en speciell person. Det är skillnad mellan att leva med t. ex
en paranoid och en "vanlig" man.
Ett exempel som nämns är ett tillfälle där en kvinna bodde på kvinnohus och där man talade
om för henne att inte ha samtal med mannen, men där de ändå "i smyg" gick till
familjerådgivningen. När kvinnan kommit dithän att hon kunde se mannens goda och dåliga
sidor kunde hon också lämna honom.
Det kvinnliga våldet utgår ifrån två olika situationer där initiativet kommer från kvinnan och
där mannen slår tillbaka men inte har en "personlig drivkraft bakom slagen". Man utgår ifrån
att den kvinnan inte känner rädsla. Det förekommer också att mannen inte slår tillbaka. "Detta
är lika destruktivt som manligt våld, men tycks ha en annan dynamik. När detta förekommer
finns inte försoningsfasen och det är en stor skam för båda parter och dessutom bryter det mot
vår kulturs förväntningar. Orsaker som nämns är att "kvinnan känner sig icke - sedd som
kvinna och blir desperat". Det är också kanske så att mannen inte lever upp till vad hon anser
vara en man och han blir "svagare och svagare inför hennes våld".
13
Mansmisshandel
Att en kvinna anger att hon använt grovt våld mot sin man medan han knappt märkt det har
förekommit. Det som mannen känner sig kränkt av är ett annat beteende. Mannen i detta fall
var inte rädd men det fanns exempel där mannen "var livrädd för att bli dödad i sömnen".
När det rör sig om ömsesidigt våld anges det att droger inte är ovanliga.
Konfliktlösningsmönstret består av våldsamhet. Enligt den enkät som gjorts är det i 23 % av
fallen båda som slåss. Kvinnan är inte här heller rädd för våldet om det inte ökar. Mannen är
normalt sett starkare och ökar våldet uppstår rädsla. Som bakomliggande orsaker till denna
form av våld talar man om en övergivenhetskänsla hos båda parter. Ursprungsfamiljerna visar
ofta på brister i omvårdnaden.
5.3 Amerikansk litteratur om mansmisshandel och parvåld
5.3.1 "The Violent Home" av Richard J. Gelles
Richard J. Gelles var när den här boken skrevs assisterande professor i sociologi på Rhode
Islands universitetet. Boken baseras på en studie som Gelles gjorde om familjevåld på 70talet. Studien innefattar 80 familjer där hälften av de intervjuade var kända för att använda
våld av antingen polis eller socialtjänst
Vad är våld?
Många yrkesmän har tills nyligen ignorerat parvåld. Örfilar och hot har inte ansetts som våld
utan som normalt i samhället där det funnits en konflikt. Forskningen börjar närma sig parvåld
mer efter att länge ha varit tabu. Våld i familjer är ett signifikant fenomen i familjelivet.
När det gäller både mord och överfall är kvinnor mer benägna än män att angripa någon de
har en intim relation till. Familjevåld är mycket utbrett om örfilar, knuffande mm räknas in.
Eftersom extrema former av våld (mord ex) förekommer så frekvent är det troligt att mindre
extremt våld är väldigt vanligt. Fysiskt våld beskrivs i boken som: slå, smälla, daska, knuffa,
skuffa, stöta.
Familjevåld måste skiljas ut från annat våld. Det är ett annorlunda fenomen vad gäller status,
roller och kön, som mer har att göra med kön och ålder än intressen och kompetens.
Samhället ser familjen som en institution där kärlek och solidaritet ska finnas, men det är
också en av de få grupper där rätt ges att använda fysiskt våld. Ett långvarigt åtagande, med
en hög nivå av känslomässigt involverande gör att familjevåld är så utbrett. Känslomässiga
konsekvenser av frustration, av hopp och av vardaglig stress mellan viktiga och komplexa
relationer.
Det finns olika typer av fysiskt våld, variationer i förhållande till sammanhanget. I förhållande
till betydelsen av händelsen för både de inblandade, familjen och hur familjemedlemmarna
värderar olika våldshändelser.
1966 kom en undersökning fram till att 20% medelklassfamiljer och 40% arbetarklassfamiljer
använde våld i Amerika. Männen var mer våldsamma än kvinnorna, men kvinnorna var långt
ifrån passiva. I högvåldsfamiljer tenderar det dubbelsidiga våldet vara större. I
lågvåldsfamiljer är oftast mannen aggressorn. Männen använder sig själva medan kvinnorna
slår med ett hårt objekt.
I vissa familjer var en del våldsincidenter betraktat som normala och legitima. I en annan
undersökning visades det att en femtedel av amerikanerna tycker att "slapping one`s spouse"
14
Mansmisshandel
är helt i sin ordning vid vissa tillfällen. Det är accepterat pga att han/hon förtjänar att bli
slagen. Fler kvinnor än män tycker att de förtjänar stryk och accepterar det efteråt. Ofta är det
ett tillåtande klimat av familjemedlemmarna. Kvinnorna ser det som normalt att bli slagna för
att de till ex gnäller. De skapar då själva våldet och förtjänar det. Kvinnor normaliserar våldet
om de tycker att de är orsak till våldet, om de kan helas efteråt och för att mannens press
lindras. ( Föräldrar som slår sina barn normaliserar våldet - många föräldrar säger att
bestraffningen sårar dem mer än barnen.).
En källa till familjekonflikter är barnens uppfostran - om bestraffningar.
Män hotade mer om våld, om självmord och slog sönder i undersökningen. Kvinnor vägrade
männen sex, hotade att ringa polisen och att ta barnen. Volcanic Violence: illegitimt våld som
inte är godkänt av offret. Kommer från när locket lagts på under lång tid av stress, spänning,
tryck och frustration och det sker då en explosion. Leder ofta till allvarliga incidenter av våld.
Några kvinnor blev våldsamma mot sina män när de varit hemma under en lång period. Att
vara så isolerade gjorde de frustrerade och detta kunde leda till våld. Protective reaction
violence är vanligtvis kvinnligt våld. Hon slår sin man innan han attackerar henne eller efteråt
som självförsvar. Detta våld tenderar att eskalera eftersom kvinnorna ofta tar till vapen/hårt
objekt för att stävja svår misshandel.
Ensidigt våld beskrivs i boken som våld av mannen mot kvinnan. Det är mer legitimt att
mannen tar ut sin aggressivitet på kvinnan eller väggar och föremål. Hustrun, den kulturellt,
passiva kvinnan kan bara "koka" eller kasta tallrikar. Hon är inte tillåten att slå sin man. Det
finns indikationer på att om man inte slår tillbaka fortsätter misshandeln lättare.
Tre dimensioner av våld:
1a) Om våldet i sig är målet = expressiv: tappa kontrollen ej kunna kontrollera temperament
1b) Om våldet ska få någon att utföra något eller ändra sitt beteende = instrumentell: lära en
läxa, slå i förstånd, ett behov finns.
2) Legitimt våld i vissa sociala grupper i samhället och illegitimt våld.
3) Offrets roll: offret kan bidra/påverka till sin situation - provocera.
Var våldet sker
Våld mellan familjemedlemmar sker oftast i hemmet. Mest i köket, sedan sovrum och
vardagsrum. Sovrummet är det ?dödligaste? rummet, men kvinnor är oftast angripare med
dödlig utgång i köket. Det är det ställe där den mesta familjeinteraktionen görs, måltider är
ofta konfliktfyllda. Familjevåldet sker oftast i hemmet, dels för att det är där familjesamspelet
äger rum och dels för att man inte behöver hålla skenet uppe av att familjelivet är harmoniskt
och konfliktfritt. Men i familjen grundas också livet och identiteten. Frustrationen byggs upp
under middagstid där både män och kvinnor klagar på en jobbig dag och barnen är stökiga.
Senare på kvällen när barnen har gått och lagt sig och diskussioner förs över ekonomi mm kan
det trappas upp. Den idealiserade bilden av familjeharmoni, kärlek och gemenskap vid stora
högtider kan leda till spänningar och stor ekonomisk börda. För att undvika rykte och skam
sker oftast våldshändelserna när ingen är i närheten förutom barnen.
Våld och alkohol
Våldsamma situationer i familjer är mer än andra typer av våld starkt förknippat med alkohol.
Mycket tyder på att alkohol är en stor orsak till våld. Kvinnor beskriver sina män som Dr.
Jekyll/Mr Hyde. Andra säger att i vissa kulturer kan man inte se något sådant samband.
15
Mansmisshandel
Alkohol kan användas till förnekelse, att man inte var sig själv och då inte heller ansvarig.
Hela familjen kan använda sig av alkoholen "till att normalisera sig själva trots våldet och
lägga skulden på alkoholen som en sjukdom". Problemet är inte våldet utan alkoholen.
Individer kan dricka alkohol för att ha en ursäkt till att bli våldsam - "time out" från normer
och vardagens krav. Kvinnor ursäktar sina män med att de aldrig skulle slå när de är nyktra.
Vilka använder våld
Äktenskapsvåld är mer vanligt i lägre nivåer av den sociala strukturen. I vissa
grupper/subkulturer finns normer, värderingar som tillåter våld. Våld används när andra
lösningar brister. En familjemedlen med lite prestige, pengar och makt har större frustration
och tar oftare till våld. Av kvinnorna är det de med mycket låg och mycket hög status som är
mest våldsamma. Stressfaktorer som kan orsaka våld är: låg utbildning, arbetslöshet,
lågstatusarbete och brist på ekonomiska resurser. Undersökningar angående social struktur
och familjevåld kan ses från strukturell, kulturell och resursteorier.
Många av de våldsamma familjerna är socialt isolerade från grannar och vänner. En viktig
fråga är om det är konflikter som leder till våld som leder till isolering eller om det är
isolering som leder till familjevåld. Boken förespråkar det sista.
Om man är isolerad finns ingen att vända sig till för hjälp och råd, vilket kan leda till konflikt
och våld. Våld är mest vanligt när mannen är i underläge (utbildning, status) och inte kan
fullgöra sin plikt som försörjare. Det blir en källa till frustration. Mannens roll blir utmanad
både som man och far.
Våldets orsaker
I de flesta fall av fysiskt våld i boken låg orsaken i offrets verbala beteende. Ett kontinuum av
kritik på barnuppfostran, alkoholbruk, gamla konflikter mm. Den närhet och intimitet som
äktenskapet ger gör att offret kan komma åt partnerns mest känsliga punkter. Dessa ömma
punkter kan ofta härledas till uppväxten. Offret är den som får skadorna även om det var
hon/han som startade våldet.
Familjen, mer än någon annan social institution, är den primära mekanismen för att lära ut
normer, värderingar och våld. Barn identifierar sig med sina (misshandlande) föräldrar och lär
sig att våld kan lösa frustration. Varje gång ett barn blir straffat med våld, lär det sig att våld
är ett "godkänt" sätt att använda/bete sig. Det gäller även föräldrarnas våld mot varandra.
Våldet blir på så sätt ett inlärt beteende. De sätt som familjevåldet uttrycks på går igen
generation efter generation. Barn lär sig hur de ska slå, vad de ska slå med, vad
effekten/påverkan blir och vilka omständigheter som är lämpliga för våld. En studie säger att
vad som betecknas som "godkänt" våld kan relateras till erfarenheter som gjorts som barn..
Att ha observerat våld eller ha varit offer själv kan leda till att man godkänner våld mellan
familjemedlemmar. Godkännande av våldet kan göra att dessa värderingar används till att
rättfärdiga och förklara incidenter av familjevåld. Denna studie av 80 familjer gör gällande att
våld förekommer mest i familjer som står lågt i rang , där mannen har låg yrkesstatus.
Familjer som lider av mest spänningar har minst resurser att klara av det.
Teorier om våld: frustration - aggression, inlärning, självattityden, resurser. I termer av
kulturell teori om våld säger boken att normer och värderingar som godkänner våld och leder
till en "subkultur av våld", uppstår från den underliggande sociala strukturen.
16
Mansmisshandel
5.3.2 "Intimate Violence" av Richard J. Gelles
Den här boken inriktar sig mest på våld mot barn, kvinnor, syskon, ungdomar, äldre och
homosexuella, men tar upp några myter som hindrar förståelsen av familjevåld och som kan
vara intressanta i detta arbete. Boken utgår också från amerikanska förhållanden.
Fram till 60 -talet ansågs familjevåld som ett ovanligt fenomen.
Ända in i 1990 - talet tror många att utomhus är det mest utsatta stället, men det är troligare
att man blir dödad, misshandlad och attackerad i sitt eget hem än någon annanstans.
Det är också vanligt att tro att familjevåld är begränsat till mentalt sjuka personer.
Den amerikanske sociologen Murray Straus (1980) menar att mindre än 10% av familjevåldet
är utfört av någon med mental sjukdom eller psykiatriska problem.
Myten om att familjevåld är begränsat till arbetar- och underklass kan det ligga en viss
sanning i.
Forskare har funnit mer rapporterat våld i lägre klasser. Dessa familjer blir också lättare
stämplade som våldsamma oavsett om det är en korrekt bedömning eller inte.
Att barn som är utsatta för våld själva blir våldsverkare är också till viss del sant.
Det är riktigt att många som har varit utsatta för våld som barn använder sig av våld själva
som vuxna, men det är att förenkla orsakssambanden. Det kan också leda till att man "ser"
våld där det inte finns, som en konsekvens av en barndom med våld, där det kan följa en falsk
stämplingseffekt.
Misshandlade kvinnor går med på misshandeln och/eller är ansvariga för den; annars skulle de
gå.
När man ser till att många lever i en beroendeställning, med litet socialt nätverk och kanske
inget arbete, är det inte förvånande att många stannar kvar i förhållandet. När det gäller män
är risken stor att de måste lämna sina barn eftersom kvinnan oftast får vårdnaden.
Många studier visar att ett samband finns mellan alkohol och våld som gäller både offret och
den som utövar våldet.
De studier som gjorts i andra kulturer visar dock att hur människor reagerar på alkohol
varierar från kultur till kultur. Mycket beror på hur människorna själva tror att alkoholen
påverkar dem. I vår kultur är det ett faktum hos många att alkoholen frigör våldstendenser, ett
"time-out" från regler, värderingar och beteende. Alkoholen används då för att rättfärdiga
våldsbeteendet.
Våld och kärlek kan inte samexistera i familjer.
Den största delen lever många familjer utan våld och våldet kanske får utlopp varannan
månad. Många som växer upp lär sig att det är accepterat att slå dem de älskar.
Teorier som förklarar familjevåld
Psykiatrisk/personlighetsteori: mentalsjuk, psykopatologisk, sociopatologisk, alkohol- och
drogmissbruk mm. Denna teori tilltalar många eftersom de inte vill erkänna att familjevåld är
ett mönster i familjerelationer. Vi vill inte se vår egen potential som misshandlare eller att
några av våra egna handlingar är våldsamma.
Social situation/stress och copingteori: strukturell stress: sambandet mellan låg inkomst och
familjevåld indikerar att en central faktor till grund för våldet är ekonomiska resurser. Den
strukturella stressen kommer sig av låg inkomst, arbetslöshet, begränsade utbildningsresurser
17
Mansmisshandel
och sjukdom. Kombinerat med en kulturell tillåtelse för våld leder detta till att våld ses som
ett medel att klara den strukturella stressen.
Social inlärningsteori: I sin familj möter man ofta den första erfarenheten av våld och det
överförs från generation till generation. Alla offer växer dock inte upp och blir våldsamma
själva, men sannolikheten ökar betydligt. I denna miljö lär sig människor inte bara
våldstekniker, utan också sociala och moraliska försvar för beteendet.
Resursteori: Ju mer resurser; socialt, personligt och ekonomiskt någon förfogar över, desto
mer kraft kan han eller hon uppbåda. Någon med låg utbildning, låg arbetsstatus och inkomst
kan använda sig av våld för att upprätthålla en dominant position.
Feminismteori: Feminister ser hustrumisshandel som mer likt andra former av våld mot
kvinnor (som våldtäkt), än barnmisshandel och annat familjevåld. Det centrala här är att
ekonomiska, sociala och historiska processer arbetar direkt och indirekt för att stödja
patriarkalisk social ordning och familjestruktur. Kvinnomisshandel är en mekanism för att
upprätthålla en underordnad ställning.
5.3.3 "Behind Closed Doors" av Straus, Gelles, Steinmetz
Murray Straus är professor i sociologi, Richard Gelles är ordförande i sociologiska
departementet på Rhode Islands universitet och Suzan Steinmetz professor på College of
Home Economics på universitetet i Delaware. Boken är tryckt 1980 och tar upp både mansoch kvinnovåld, barnmisshandel, barns våld mot vuxna och våld mellan barn i familjer. 1976
gjordes en undersökning med 960 män och 1 183 kvinnor. 2143 familjer varav 1 146 hade
barn mellan 3 och 16 som bodde hemma. Varje år utför en av sex par en våldshandling mot
sin partner.
Våldet är indelat i olika nivåer där "grovt våld" är den nedre delen.
Det är också indelat i om det har hänt under senaste året eller någon gång under hela
förhållandet.
Senaste år
7%
13%
7%
6%
2%
2%
1%
5%
förekommit
16%
24%
18%
10%
6%
5%
4%
10%
våldsform
kasta något på partnern
knuffa, ta tag, skuffa
smälla till
sparka, bita eller slå med knytnäve
stryk/"spöa upp"
hota med kniv eller pistol
nyttja kniv eller pistol
slog eller försökte slå med tillhygge
Traditionellt sett anses män vara mer våldsamma än kvinnor. Likt andra stereotyper är det
säkert en viss sanning i detta men långt ifrån hela sanningen. En av åtta män hade utfört en
våldsam handling under undersökningsåret och lika många kvinnor hade attackerat sina män.
Den vanligaste situationen är där bägge använder våld. Kvinnorna slänger dubbelt så ofta
saker på männen än tvärtom. Att sparka och slå med föremål är vanligare bland kvinnor.
Männen däremot knuffar, skuffar, smäller till, slåss och använder kniv eller pistol.
18
Mansmisshandel
Kvinno- och mansmisshandel är till viss del ansett att vara "normalt våld". Våldsamma
handlingar är ett sätt för familjemedlemmarna att relatera till varandra och de tänker inte på
att det är våld. En av 22 kvinnor/fruar hade attackerat sina män så illa att det klassas som
"allvarligt våld". En av 26 kvinnor är utsatta varje år. Förvånansvärt är mansmisshandel högre
inom alla sociala skikt.
28% av männen och 23% av kvinnorna ser våld som något normalt i ett förhållande.
Konflikter handlar i första hand om i storleksordning: hushållssysslor, sex, umgänge, pengar
och barn. Orsaker som anges för våldet är bl a att de som sett föräldrarna slåss slår själva och
det gäller 1/3 av de undersökta. Undersökningen visar att det inte är någon skillnad om det är
mamma eller pappa som varit våldsam och det har samma effekt både på son och dotter.
Över 90% av alla amerikaner slår sina barn. Barn lär sig att de som älskar dig mest också slår
dig. Det är inte bara en upprepning av beteendet när man tar med sig våld in i sin
"vuxenfamilj" utan också en "familjär känsla". Även om det är obehagligt är det välbekant.
De som inte blev slagna som tonåringar hade minst våldsamma förhållande till sin partner. Att
varit slagen som tonåring ökar sannolikheten att slå sin man/fru.
Undersökningen visar att det är en liten variation mellan olika geografiska regioner i landet.
Man har delat upp människorna i svarta, vita eller andra(orientaliska, amerikanska indianer
mm) grupper. Mansmisshandel är vanligast bland minoriteter. Det är dubbelt så vanligt i
svarta familjer som vita. Hustrumisshandel är fyra gånger vanligare hos svarta än vita.
Män och kvinnor utan religiös anknytning har en aning högre nivå när det gäller att använda
våld mot sin man. Män som blir slagna är lika utsatta med eller utan religiös anknytning.
Mansmisshandel är lägst bland protestanter och högst bland religiösa minoritetsgrupper.
Judiska kvinnor som i övrigt lever i de minst våldsamma hemmen har dubbelt så stor andel i
att slå sina män och lika stor som religiösa minoritetsgrupper.
Det är vanligast med våld i parförhållanden om personerna är 30 år eller under. Mest
våldsamma mot partnern är de kvinnor som inte avslutat högstadiet. Att jämföra med kan
nämnas att de mest våldsamma mödrarna är de som avslutat högstadiet.
Enligt studien kan inte psykisk hälsa förhindra familjevåld om en person är ung, fattig och
arbetslös. Om man "botade" det psykologiska hade det ingen verkan om personerna kom
tillbaka till samma miljö och villkor.
I extrema fall kan våld vara nödvändigt. Som exempel nämns där det är allvarliga problem
mellan man och fru. Mannen vägrar att lyssna eller förstår inte budskapet eller ignorerar
ibland i flera år. I ren desperation slänger frun något på honom eller slår honom. Detta är en
så chockartad upplevelse att mannen inte kan ignorera problemen. Våld är ett typiskt tecken
på att de konstruktiva sätten att lösa konflikter inte fungerar.
Vad som är karaktäristiskt för kvinnor som utför mansmisshandel är att:
Hon har bestraffats fysiskt av föräldrarna vid en ålder av 13 år eller äldre av fadern.
Hon växte upp i en familj där modern slog fadern.
Hon arbetar som ?manual worker?.
Typiskt för män som misshandlar sina kvinnor:
Mannen är dominant i familjebeslut.
19
Mansmisshandel
Kvinnan är hemmafru.
Mannen är väldigt orolig över den ekonomiska tryggheten.
5.3.4 "Abused men" av Philip W. Cook
Philip W. Cook har tidigare varit journalist och chef över nyhetsradion i Texas och Oregon.
Han har också varit ankare och reporter på ett par olika tv-kanaler. Detta är den första boken
som enbart behandlar misshandlade män.
Tidigare forskning
Den första moderna boken om kvinnomisshandel kom 1974, samtidigt som de moderna
kvinnorörelserna mot familjevåld startade. Straus, Gelles och Steinmetz är ledande inom
området och ett 30-tal studier bekräftar deras forskning.
En undersökning gjord redan 1979 av Ninosoff och Bitman visade att 25% män och 16.5%
kvinnor har blivit misshandlade av sin partner. Kvinnor är mer benägna att rapportera egna
våldsaktioner än män som inte ser lika allvarligt på våld, förnekar eller är mer accepterande.
Män förminskar också våldet mot dem själva. Resultatet blir det samma oavsett om våldet
drabbat dem själva eller om de har utfört våldsaktionen.
Senaste resultatet från National Family Survey visar att 3.8% av amerikanska män attackerar
sina hustrur och 4.6% av hustrurna attackerar männen allvarligt. Enligt Straus attackerar lika
många kvinnor som män sina makar utan att själva blivit slagna. Wolfgangs(1975)
undersökning om mord visar att kvinnor använder sig av knivar eller liknande föremål och
kastar saker fyra gånger mer än män som mer använder sig själva. Straus menar att detta är
det rapporterade våldet. Det mesta våldet där kvinnor attackerar män är dock lindrigt, utan
vapen och rapporteras inte. Det är inte bara de fysiska skadorna som är viktiga att
uppmärksamma, utan även den skada som görs mot självkänslan. Misshandel bidrar också till
alkohol- och drogmissbruk, självmordsförsök och depression. Det bidrar likaledes till att nästa
generation använder våld. Gelles, Straus och Steinmetz menar att om kvinnornas föräldrar var
våldsamma finns en mycket högre risk att de slår sina egna män än de vars föräldrar inte var
våldsamma. Detta upp till 600% mer. Även unga par använder våld. Barnen i dess familjer lär
sig att det är ett accepterat beteende och en typ av våld driver lättare fram andra typer av våld
som t ex barnmisshandel.
Många tror att det är svårare för kvinnor att lämna sina män av ekonomiska skäl, men som
Steinmetz uttrycker " om mannen lämnar sin familj, är han fortfarande ansvarig för visst
ekonomiskt stöd till familjen", sämre levnadsstandard" mm". Männen förlorar i de flesta fall
vårdnaden om barnen, åtminstone den dagliga kontakten och det kan vara en orsak till att inte
lämna en våldsbenägen relation. Som offer känner de att kvinnan har total makt och kontroll
och att uppbrytningen betyder ett nederlag.
I en studie som heter Are Women Always Less Aggressive Than Men, gjord för att jämföra
aggressiva tendenser hos män och kvinnor, säger författarna (Frodi, Macaulay, Ropert-Thome
1977) att deras resultat visar att kvinnor inte har mindre tendenser än män att bli fysiskt
aggressiva. De skillnader som finns beror mer på sociala krafter än biologiska. En annan
studie visade att östrogen var en källa till aggressiva tendenser.
Orsaker till att det är svårt att berätta och lämna förhållandet.
Både när det gäller män och kvinnor är det vanligt att dölja sina skador, förneka misshandel
och att skylla på andra orsaker. Att vara offer för misshandel innebär stor skam och kan vara
20
Mansmisshandel
besvärande och obekvämt att prata om. Rädslan att andra tar för givet att mannen gjort sig
skyldig till något mot kvinnan först eller att han gjort sig förtjänt av misshandeln är stor.
Ingen vill i första taget erkänna att hon eller han har blivit fysiskt misshandlad av sin partner.
De flesta vill att deras hem ska se ut som en normal familjesituation.
För män finns en annan dimension av skam som offer. De är rädda för reaktionerna från
vänner, släktingar och arbetskolleger, att inte anses vara en "riktig" man och därmed förlora
deras respekt.
Humor används ofta av offren för att skydda sig själva och för att visa att inget är allvarligt
fel. Många vågar inte erkänna för sig själva vad det gör mot deras självkänsla och på så sätt
erkänna att de är offer. Manliga misshandelsoffer ses även med humor av media, TV mm och
det är en av anledningarna till att männen inte söker hjälp.
För kvinnor liksom män visar undersökningar att våldet är ett medel för att etablera kontroll
över maka/make. För män är det svårare att erkänna att deras kvinnas beteende beror på
kontroll. I dessa förhållanden tar kvinnan övervägande delen av beslut gällande ekonomi,
barnuppfostran, mannens åsikter och vilka vänner de ska umgås med.
För många är det svårt att förstå att kvinnor som uppför sig på ett sätt bland andra, kan vara
oerhört våldsamma hemma. Att för männen inte heller veta att det finns andra i samma
situation gör att misstron över de själva ökar och därmed känslan av att vara isolerad. Rädslan
för skam och åtlöje och viljan av att sköta familjeangelägenheterna själva hindrar många män
och kvinnor att berätta om sin situation för andra. Dessa faktorer hindrar också offret från att
lämna förhållandet. Enligt boken har män inte enbart svårare att erkänna att de är offer och att
söka hjälp; de har också svårare att lämna relationen. Det har till viss del att göra med bilden
av mannen som ansvarig för familjen och försörjningen. Om han lämnar förhållandet och ger
upp ansvaret är han ingen riktig man. För män med barn är det än svårare att lämna ett
våldsamt förhållande. Dels finns ansvaret för att försörja barnen och dels är det juridiska
systemet när det gäller vårdnad om barn oftast till moderns fördel. Många upplever att modern
till barnen också motarbetar deras rätt till umgänge.
Myten att de flesta som begår våldsbrott i hemmet är psykiskt sjuka stämmer inte. Majoriteten
av våldsverkarna är friska. Om ursprungsfamiljen har använt psykiskt eller fysiskt våld,
mellan föräldrar eller mot barnen, kan detta betyda att man som vuxen accepterar det
beteendet i sina förhållanden. En stor skillnad i förhållande till kvinnliga offer är att de
manliga ofta förnekar vad de utsätts för. De vill inte se sig som svaga och erkänna att de inte
kan hantera sin kvinnas våldsamma beteende. De vill heller inte bli utskrattade, misstrodda
eller att andra inte ser dem som riktiga män.
De fyra mest konfliktfyllda områden för par som använt våld är barnen, pengar, sex och
hushållsarbetet. Många misshandlade makar stannar i förhållandet långt längre efter att man
kan förvänta sig någon förbättring av situationen. Tills någon händelse får bägaren att rinna
över. Denna händelse behöver inte vara mer våldsam än de tidigare, men något gör att man
vet att ingen förbättring kommer att ske eller att personen kommer att ändra sig.
Familjevåldsoffer känner sig vanligtvis obekväma att diskutera sin situation med andra.
Många gånger är familj och vänner de sista att veta. Det kan vara lättare att dela sina
bekymmer med någon tillfällig bekant eller okänd än sina nära. Många berättar inte om den
här delen av familjelivet för någon. För män finns andra perspektiv på detta. Allmänhetens
brist på kunskap och misstron på existensen av mäns problem på det här området gör att de
blir än mer isolerade och lägger skulden på sig själva. En anledning till att det är svårt för en
21
Mansmisshandel
misshandlad person att öppna sig för familj och vänner är känslan av att kontrollen över ens
liv försvinner. En del i att få tillbaka kontrollen över sig själv är att erkänna och acceptera den
hjälplösheten.
Att ändra situationen man lever i är ett sätt att för den misshandlade personen få tillbaka
kontrollen. I St. Paul, Minnesota, USA finns det enda familjevåldshärbärge för män i hela
världen.
Kontroversiellt ämne
Philip W. Cook anser själv sin bok att vara kontroversiell och förväntar sig starka reaktioner.
Ett flertal andra författare och forskare har råkat ut för dödshot och förstörda karriärer mm.
när de har visat resultat från undersökningar och föreläst om män som blir misshandlade av
sina kvinnor. Ett exempel är Susan Steinmetz, som inte bara fått reaktioner från feminister
utan också stark kritik från flera professorer på universiteten i USA. Ändå har Steinmetz
uttalat att hon inte på något sätt ignorerar kvinnomisshandel och vikten av att stödja utsatta
kvinnor. Hon har blivit anklagad för att ha använt sig av felaktig information i sina studier och
förvrängt resultaten. Steinmetz har också fått ta emot ett flertal hot under tal och föreläsningar
från feminister. Detta trots att hon varit verksam för kvinnors rättigheter, skrivit om
kvinnomisshandel och hjälpt till att starta härbärgen för kvinnor. Under ett tal på ett
universitet i Kanada fick hon dock en grupp feminister med sig när hon poängterade att om
man "säger att kvinnor inte kan vara våldsamma, att hon måste haft en anledning, det betyder
inget" osv., hindrar vi kvinnor att få stöd och hjälp". En man tas på allvar och får hjälp med
sina problem och behandling eller fängelsestraff. Om vi ignorerar att kvinnor har problem
med att de slår får de heller inget stöd och svaret på kvinnors behov av hjälp blir således att
hon inte har något problem utan att det ligger hos mannen. Det kan liknas med hur
misshandlade kvinnor togs emot på 1950 och 1960-talen, där samhället inte såg det som ett
verkligt problem utan endast i kvinnans huvud
6. Intervjuer med professionella
Vi har gjort intervjuer med professionella och ideella organisationer för att se hur deras
utgångspunkt kring ämnet utsatta/misshandlade män är och vilka erfarenheter de har. Vi
försöker också skapa en definition av misshandel utifrån detta. Vid intervjun med Mansjouren
blir det en blandning av vad enskilda individer anser och vad organisationen står för. Detta
försöker vi klargöra men eftersom det är en ideell organisation med frivilliga präglar deras
egna erfarenheter sammanställningen.
6.1 Polisinspektör Tommy Hoff hos Skövdepolisen
Tommy Hoff arbetar i första hand med kvinnomisshandel och är kvinnofridssamordnare i
länet.
Vårt ämne känner han att han inte har så mycket kunskap om och heller inte funderat över.
Han tror att det ofta förekommer att män anmäler sina kvinnor när de först själva blivit
anmälda. Kanske som ett försvar för sitt eget beteende. Han säger också att mannen inte tar åt
sig lika mycket av verbal provokation/misshandel som en kvinna pga av tuffare attityd.
Jämlikheten är lika viktig idag men inte på det könslösa sättet som var på 70-talet "idag
uppskattar kvinnan att mannen är man och mannen att kvinnan är kvinna". Vi fick
uppfattningen att det heller inte förekommit några "rena" mansmisshandelsärenden hos
polisen.
22
Mansmisshandel
Statistiken försvårar också för att lätt kunna undersöka om det är mansmisshandel. Olika
kategorier som: inne eller ute, bekant eller obekant, man eller kvinna, grov eller ringa, barn 06 år eller 7-14 år finns med i misshandelsstatistiken . Det innebär att det inte går att skilja ut
ett förhållande från en flyktig bekantskap eftersom bägge ingår i begreppet bekant.
Bekant kan t ex vara en läkare som fått en örfil av en patient men också en person som man
har ett långvarigt förhållande med. Man kan bara se könet på den som är misshandlad inte den
som misshandlar utan att man går in i varje enskilt ärende.
Under 1998 hade polisen i Skaraborg 325 ärenden (ett ärende kan omfatta mer än ett brott)
där en man varit/är misstänkt för att ha misshandlat en kvinna, samt 39 ärenden där en kvinna
misstänks ha misshandlat en man. Det innebär att ca 12% utgör kvinnor som misshandlar män
i Skaraborg. Detta stämmer med rikssiffrorna. Av de som lagförd (döms) för misshandel utgör
kvinnor 9% av alla misshandelsfall oavsett könet på den som utsatts för misshandeln
Främst är det i kriminella eller missbrukarkretsar som anmälan görs. Hoff tror att det beror på
att det redan finns en etablerad relation till polis och socialtjänst. Det finns ingen status för
dessa att förlora i samhället.
Unga kvinnor har ökat i statistiken angående misshandelsbrott mycket pga. av alkoholens
verkan. Det är i första hand nöjesrelaterad misshandel som ökat. Sedan 1982 har en ökning
med 150% skett av misshandel utförd av kvinnor det gäller då kvinnor under 21 år.
Som exempel kan nämnas att 6158 är det totala antalet misstänkta personer i hela riket som
har misshandlat en man 1997. Av dessa brott var 267 kvinnor misstänkta våldsutövare. Det
innebär att 4 % skulle vara kvinnor.
6.2 Familjerådgivningen i Skövde, Ann-Marie Furhoff
Ann-Marie Furhoff berättade om organisationen och att hon har arbetat inom
familjerådgivningen sedan 1966. Vad hon tycker sig se är att paren förändrats så att de som är
unga idag vill ha snabba lösningar och inte så ofta har inställningen att man behöver kämpa
för att ett förhållande ska leva. Förr bet man ihop och försökte.
Kopplingen till Sveriges välfärd är en idé hon har eftersom dagens unga par har blivit
uppväxta med att få det mesta de vill ha. Hon upplever att samhället formar människan och
som exempel tar hon ett par som skulle skiljas och ville ha sin 6-månaders baby varannan
vecka. Detta troligtvis mycket pga. att det är så "inne" att dela vårdnaden, men det blir då utan
hänsyn till barnet behov.
Hon säger själv att man kanske inte reagerar lika häftigt på att en man blir slagen av sin
kvinna som tvärtom. Hon funderar på om det kan bero på att man tänker att vill mannen kan
han sätta gränser eftersom han är starkare. Det skulle då vara utifrån kvinnans tänkande att det
kan vara så. I ett könsperspektiv kan reaktioner på våldet bli lite olika.
De familjer Ann-Marie säger att hon kommer i kontakt med finns inom alla samhällsklasser
och åldrar. När det gäller misshandlade män refererar hon i först hand till ett samtal där båda
parter ansåg att "det far iväg ibland". Detta handlar både om saker som flyger och
handgripligheter. Föregående ord är det hon använder sig av när hon frågar om fysiska
kollisioner. Familjer där hon tror att det finns mycket våld och med ett eventuellt
flergenerationsmönster blir ofta kvar en kort tid i familjerådgivningen eftersom det händer så
23
Mansmisshandel
mycket annat omkring dem som tar deras energi och uppmärksamhet och att det då inte heller
finns tid till eftertanke.
6.3 Mansjouren i Skövde
Vårt besök på mansjouren fick i början av samtalet en allmän inriktning av problematik som
män kan uppleva. Vårdnadstvister, separationer, misshandel av kvinnor och misshandel från
sina kvinnor.
Några av männen är väldigt noga med att fråga oss om vi tillhör någon av de organisationer
som de har dåliga erfarenheter av. Detta beror enligt dem själva på dåliga kontakter med
myndigheter och organisationer. En viss bitterhet mot systemet och att de ofta möts av
kvinnor som inte förstår dem fanns. Det är erfarenheter från män som upplevt det så. De som
arbetade på mansjouren var 3-4 stycken frivilliga män som själva på något sätt hade egna
erfarenheter av männens svårigheter att bli bekräftade. Som exempel kan nämnas att någon
talade om kvinnor som skadar sig själva för att ge mannen skulden för det. Ytterligare ett
exempel är kvinnor som utreder och lägger skulden för det inträffade på mannen i
förhållandet när det sedan visar sig att kvinnan säger sig varit den som slog först. Kvinnor
som anklagar män för att få den hjälp de vill ha av sociala myndigheter.
Vi talade om kvinnors förmåga att använda språket som maktmedel och mäns rädsla att säga
något om vad de upplever. Några av de män vi talade med upplevde att kvinnor kan
manipulera och att de ibland håller ihop mot männen. Att provocera är något som kvinnor
enligt dem är duktiga på.
Enligt mansjouren anmäler väldigt få män misshandel från kvinnan eftersom de har fått till
svar att om de gör det kan kvinnan anmäla mannen (speciellt om det har varit dubbelsidigt
och kvinnan har börjat) och att då kvinnan troligtvis blir den som vinner målet mot mannen.
Detta skulle både kvinnojourerna och polisen upplysa männen om. En annan diskussion vi
hade var den att mannen svartmålas så idag att det är svårt att vara man och oskyldig eftersom
alla män framställs som misshandlare. Att en man blir kvar i relationen verkar ha samma
orsaker som när kvinnor stannar hos en misshandlande man. Rädsla för ensamhet, starka
känslor för partnern, man vet vad man har men inte vad man får osv. Att det dessutom är mer
kränkande för en man att erkänna att han tagit emot trakasserier och slag av en kvinna är en
viktig aspekt. Kvinnan får vara svag men mannen förutsätts vara den starke. Det börjar redan i
ung ålder att flickor tränar sig i att prata och att pojkar gör någon form av fysiska aktiviteter
när de träffas.
Mansjouren är väldigt tveksam till att uppmana männen att anmäla en misshandel eftersom de
inte tror att män har någon trovärdighet gentemot en kvinna i de fall mannen har varit utsatt.
En fråga som ständigt diskuteras är om organisationen ska anmäla eller inte när våld
förekommer. Den inställning som finns är att anmälan bör komma från den som varit utsatt
oberoende av om det är en man eller kvinna. Mansjouren arbetar med att slussa vidare för att
männen ska få den hjälp de behöver. Både med bearbetning av kvinnomisshandel och i de fall
de själva blivit misshandlade eller annan problematik. Även när det gäller att öppna
mansjourer och att få bidrag för verksamheten känner de att män inte prioriteras. I vissa fall
har de fått till svar att det inte behövs någon mansjour och att det inte finns pengar till sådan
verksamhet.
24
Mansmisshandel
6.4 Kriscentrum för män i Göteborg
Telefonintervju med Johan Englen, socionom med steg 1 utbildning som arbetat 11 år på
kriscentrum.
Johan Englen talar om att på Kriscentrum för män arbetar två socionomer och en psykolog.
När vi talar om mansmisshandel säger han att det som förenar kvinno- och mansmisshandel är
att det precis som för kvinnor är kränkande att bli utsatt och att det även är helt klart att det
förekommer. Samtidigt säger han att han är noga med att fråga vad mannen själv har gjort.
Ibland blir mannen slagen av kvinnan, men skulle aldrig slå tillbaka. Att anmäla henne för
misshandel säger många män är otänkbart och det skulle dessutom försvåra umgänget med
barnen. Dessutom är det så att de inte vill exponera sig med att vara en "svag man". Johan
Englen säger också att han har sett märken och hört om psykisk misshandel.
De män som gått vidare med en anmälan mot kvinnan har ansett sig väl behandlade.
Förhörsledarna är neutrala och frågar vad som har hänt. Dessutom ställs samma fråga flera
gånger, vilket gjorde att en man sa att "först när jag satt där förstod jag allvaret i det som
hänt." Att ingen människa får skada någon annan.
Vi talade om att kvinnor uppfattas ha tolkningsföreträde. Män som är misshandlade upplever
även tystnaden hos en kvinna som en maktposition och dessutom aggressivt.
En kvinna hade varit tyst i tre dagar. Exempel på en typ av misshandel är en man som blev
anklagad för incest i umgängessyfte. Mannen förbereddes på hur polis och socialtjänst brukar
utreda och när det blev nedlagt så sa mannen att "de gjorde det som de skulle göra".
Angående vårt ämne sa Johan Englen att det går fortare idag att avgöra en incestfråga. Förut
kunde en sådan utredning ta flera månader där barnet hamnade i kläm. Attityderna är
förändrade och öppnare idag pga att kvinnomisshandel blivit uppmärksammat och det öppnar
även för att diskutera mannens utsatthet. Trots detta sa en man att "hennes slag räknas aldrig
men när jag tar tag i hennes överarmar för att stoppa hennes slag räknas det".
Det som är väldigt tydligt är att männen som blivit utsatta känner en vanmakt. Johan tar även
upp diskussionen och synsättet att konflikten som föregår en misshandel får man dela på i ett
förhållande, men att våldet tillhör den person som slår. Att kvinnor ofta känner sig
nedvärderade när de inte anses ha del i konflikten, säger han. En del kvinnor går till
kriscentrum för män för att diskutera och kunna få bekräftelse på att det är möjligt att kunna
älska en man trots det våld som finns och att han slår. De söker en bekräftelse i både hat och
kärlek till mannen och inte enbart hatet som ibland enbart lyfts fram för att paret ska gå isär.
Vi talade även om att när det är våld mot en man frågar man sig vad han har gjort, men när
det är våld mot en kvinna förekommer inte lika ofta att man frågar vad kvinnan har gjort.
7. Intervjuer med män
Vi har valt att använda oss av "öppna frågor", men ändå med en viss styrning. Dessa ligger
som bilaga 1. Intervjuerna har tagit ca 1½-2 tim. Vi har valt att redovisa samtalen i jag-form
eftersom det blir mer levande så. Vi har fått det berättat på det sättet och i den här
följdordningen. Efter varje intervju har vi redogjort för vår upplevelse. Vi tar upp nu situationen och männens upplevelse och inte tidigare erfarenheter eller ursprungsfamiljens
dynamik. Efter intervjuernas genomförande och sammanställning har personerna
kommenterat och gjort förtydliganden. Eftersom det inte varit några tillägg utan sådant vi har
missuppfattat och felformulerat har vi valt att lägga korrigeringarna direkt i texten. Intervju nr
3 är en telefonintervju som tog ca 1 tim.
25
Mansmisshandel
Dessa intervjuer är helt baserade på männens upplevelser av tidigare förhållanden och
upplevelsen av att vara misshandlad ligger hos individen. Det är en svår avvägning att inte
utlämna den andra parten eftersom vi endast har gjort intervju med en part i förhållandet.
Samtidigt är det ett medvetet val därför att vid kvinnomisshandel tycker vi oss märka att
utgångspunkten oftast tas endast i kvinnans upplevelse.
7.1 Intervju med Henrik
Henrik säger att misshandel innebär att man känner smärta av vad den andre gör. Misshandel
av män från kvinnor ger inte blåmärken i samma utsträckning. Det är svårt att definiera när
det har ägt rum eftersom det pågår över en längre period.
"Definitionen känns inte så viktigt, jag vet vad jag har varit med om.?
Hon försätter mig i situationer jag inte klarar av och pratar "skit" med andra om mig. Det
kunde vara små "pyttegrejer" som hon lagrade och som fick henne att explodera senare.
Hon sa inget om det hon tyckte var fel utan kanske först en månad senare. Det kunde vara att
han inte hade hängt handduken eller lagt tröjan rätt.
Henrik säger att nätterna då hon skällde var jobbiga eftersom rädslan gjorde att han låg och
hoppade i sängen. Att inte veta om man själv, hon eller barnen skulle leva om man somnade
in.
"Jag fick inte somna för hon kunde prata hela nätterna och jag var tvungen att komma ihåg
vad hon sagt eftersom hon kollade mig genom att säga: vad sa jag? Hon hotade att skära sig i
handlederna och att hoppa från balkongen. Om jag somnade visste jag inte vad hon gjorde och
om hon somnade vågade inte jag sova ifall att hon vaknade. Detta kunde ge henne försprång
nog att göra det hon hotade med."
Grannarna kunde höra och barnen sov så Henrik försökte dämpa henne. Han fick inte svara
emot för då blev det ännu värre och hon höjde rösten mer. Han fick hela tiden höra hur
värdelös han var och hur egoistisk. Henrik säger att hon hade psykiska besvär sen långt
tidigare och åt medicin och gick hos psykolog för sina "dåliga nerver". Hon kommer inte från
Sverige och hade dåliga kontakter här. Hon fick inte arbeten som var bra utan bara "skitjobb"
och blev utbränd av det. När hon mådde dåligt gick det ut över Henrik. Han inbillade sig att
det skulle bli bättre och de skaffade ett barn till.
?Hon försökte hoppa ur bilen när vi var ute och åkte och försökte hindra det. Ibland var det
hon som körde, och någon gång då hon inte fick som hon ville kunde hon köra mot diket och
jag fick dra i ratten för att få oss tillbaka på vägen samtidigt som jag försökte lugna henne.
Hur jag än gör går det åt helvete.?
Efter en jobbig natt kunde hon tycka att det inte var så farligt även om Henrik fått hindra
henne från att få tag på knivar eller vridit dem ur hennes händer då hon försökt skada sig. Vid
tal om skilsmässa trakasserade hon ännu mer och sa att hennes liv var slut, vilket var ett
underförstått hot om vad som skulle hända och han tog tillbaka det han hade sagt. Hon hotade
med att ta sitt liv och även barnens. Hon kunde ringa när Henrik arbetade och trots att han
hade en stor press på arbetet var han tvungen att lämna det och åka hem och lugna henne.
Henrik ringde arbetsförmedlingen för att försöka ordna arbete åt henne eftersom hon var
lugnare när hon hade arbete. Detta var resultatlöst. Ibland då pressen blev för stor på nätterna
av allt skäll, ringde han sin pappa som fick komma och hjälpa honom att lugna ner frun.
Henrik ringde även en gång efter polis i smyg så att han kunde få möjlighet att ge sig av med
barnen. Polisen sa att de skulle lugna ner sig och prata om det på morgonen. Fd
26
Mansmisshandel
hustrun låg även på sjukhus en gång och det var skönt att hon fick ligga där och lugna sig.
?Alla hot, trakasserier, utskällningar mm skedde i hemmet och där ingen annan kunde se. Hon
förbjöd mina föräldrar att komma och hälsa på. Hon skiktade människor och antingen ansåg
hon de som intelligenta eller ointelligenta. ?
Henrik säger sig ha glömt mycket av vad som har hänt men tror också att det beror på att han
inte vill komma ihåg.
"Ibland slog hon mig, bl. a en gång när jag inte hade möjlighet att göra något eftersom jag var
tvungen att skydda min dotter. Hon slog mig med knytnävarna och jag kurade ihop mig med
dottern i famnen och ramlade omkull. Jag tänkte att skit samma, vem bryr sig, ännu en gång
blåmärken."
Henrik säger att det var fullt med märken på armarna när han sedan tittade sig i spegeln dagen
efter.
Nu när de har separerat säger han att han spelar in samtal med henne för att bli trodd och för
att ha bevis. Han bryr sig inte idag att hon kallar honom "svinjävel".
Henrik berättar om en gång när fd hustrun var hemma hos honom. När hon betedde sig
otrevligt och började skälla bad han henne gå upprepade gånger, för han tyckte inte att han
skulle behöva ta det i sitt eget hem. När hon vägrade knuffade han ut henne i trappan och
stängde dörren, då började hon skrika misshandel, polis mm. Henrik blev orolig för vad
grannarna tänkte och öppnade dörren igen i hopp om att hon då skulle sluta skrika och lugna
sig. Det gjorde hon inte och i ren desperation lade han handen på hennes mun för att hon
skulle sluta skrika. Hon slutade ändå inte och Henrik släppte henne, då han inte såg några
andra utvägar. Fd frun bad då att få ringa polisen. Henrik lät henne göra det då han själv
tyckte det var bra om polisen kom. Det slutade med att hon fick blåmärken runt munnen och
anmälde Henrik för misshandel. Han berättade sin historia, men hennes blev mer trovärdig när
hon är kvinna. Han blev dömd till två års villkorlig dom. Efter detta ville han ha
besöksförbud, men det fick han inte så nu dokumenterar han allt och spelar in telefonsamtal
för att kunna bevisa sin utsatthet. Han har heller inte fått någon kontaktperson som kan vara
med vid hämtande och lämnande av barnen hos fd frun. Henrik anser att varje gång han träffar
henne är ett tillfälle då hon kan hitta på nya saker för att ställa till det.
Henrik berättar om en annan gång när fd hustrun ringde och sa att nu är det slut. Vid det
tillfället hade hon barnen och han åkte för att hämta dem. När han kom fram satt hon på
golvet i hallen och tog adjö av barnen som var hysteriska. Fd frun sa att nu skulle hon dö, då
pappa hittat en ny fru och att hon inte behövdes längre. Hon sa också att det var sista gången
barnen skulle träffa mamma. Då Henrik förgäves försökte trösta barnen sprang hon ut i köket
och stoppade i sig tabletter och Henrik försökte få henne att spotta ut. Därefter ringde han
polisen som kom och ordnade med ambulans. Polisen lyckades få loss barnen från mamman
och Henrik kunde dra ut dem ur lägenheten, endast iklädda pyjamas och jacka. Efter ett tag
kom ambulansen till fd fruns lägenhet. Barnen kunde från Henriks lägenhet se detta och
lugnande sig lite. Dottern sa senare på kvällen att detta var den värsta dagen i hennes
liv. Henrik började ordna med dagis och sitt arbete för att kunna ha barnen hos sig. Efter ett
par dagar skrevs mamman ut från sjukhuset. hon kontaktade dagis för att hämta dem. Dagis
ringde Henrik och meddelade detta. Han ringde upp fd frun och sa att detta inte kom på fråga,
barnen var fortfarande upprivna och behövde stabilitet efter det hon gjort. Däremot
kunde hon få träffa dem ett par timmar på neutral mark tillsammans med honom. Då Henrik
kom med barnen i bilen stod fd frun och hennes mamma utanför. Fd frun, Henrik och barnen
skulle gemensamt åka ner till stan för att titta på en cykel åt dottern. När de kom fram sa hon
27
Mansmisshandel
att barnen måste komma ut ur bilen för att krama mormor. Då barnen kom ur bilen, drog
mormor som var med iväg med barnen och fd hustrun sa att Henrik hädanefter kunde glömma
dem och att ingen kunde göra något åt det. Henrik gick hem och ringde polis, sjukhuset och
socialjouren, ingen kunde göra något åt det som hänt.
Henrik säger att han aldrig har börjat slå sin fd hustru, men har varit tvungen att ta tag eller slå
till henne på armen för att lugna och hindra henne från att hoppa från balkongen eller skära
sig med kniv. Det gällde att få henne att tänka på något annat då hon hade självmord i
tankarna. Efter en stund så släppte det i allmänhet och hon lugnade ner sig.
7.1.1 Vår upplevelse av intervjun med Henrik
Till att börja med hade vi funderingar på var vi skulle träffas för att inte utlämna
intervjupersonen. Vi träffade honom i vår skola, men vi såg till att vara i tid för att ordna med
rum för intervjun så att allt var klart innan. Genom att göra på detta vis förutsätter vi att det är
ett känsligt ämne, vilket det också visade sig vara. Till att börja med ställde vi frågor och
styrde inriktningen. Efter ett tag tog han överhanden och vinklade mycket in på hur barnen
mår och hur svårt det är att få träffa dem så mycket som han vill. Vi fick känslan av en stor
vanmakt när han berättade om hur mamman är och hur illa barnen mår. Dessutom var han
tvungen att stanna upp när han blev känslomässigt överväldigad. Vi kände att det var känsliga
frågor att ställa och stämningen i rummet var tung trots att han gärna vill att frågor kring mäns
utsatthet kommer fram. Vi fick uppfattningen av att han har bearbetat dessa frågor och kunde
vara nyanserad i sin berättelse. Han verkade ha gått vidare i sitt liv men trots detta låg en
vanmakt över situationen eftersom hon fortfarande har inflytande på hans liv genom barnen.
Denna PDF är gjord av Pappamanualen.se
Källa: http://www.nodaddy.nu/mansmis2.html
28